Bet. 1992/93:KU32

Konstitutionsutskottets betänkande

1992/93:KU32

Förslag till en lag om personregister i riksdagens

informationssystem Rixlex

Innehåll

Motioner

Utskottet

Hemställan

Bilaga 1

1992/93

KU32

Förslaget

Riksdagens förvaltningskontor har i förslaget 1992/93:RFK4

hemställt att riksdagen antar förvaltningskontorets förslag till

lag om riksdagens informationssystem RIXLEX.

Lagförslaget har tagits in som bilaga 1 i betänkandet.

Motioner

Motion med anledning av förslaget

1992/93:K29 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

upplåtelse av databaser till allmänheten mot ersättning.

Motioner från allmänna motionstiden 1993

1992/93:K326 av Eva Johansson och Ines Uusmann (s) vari yrkas

att riksdagen beslutar att ge riksdagens förvaltningskontor i

uppdrag att göra förnyade ansträngningar för att datatekniken

skall kunna användas för att öka öppenheten och insynen i

riksdagens arbete.

1992/93:K416 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär en sådan ändring i

datalagen att riksdagstrycket blir att betrakta som offentlig

handling även då det förekommer i databaser.

Utskottet

Förvaltningskontorets förslag

I förslaget föreslås att riksdagen antar en lag om riksdagens

informationssystem Rixlex. Informationssystemet har till syfte

bl.a. att informera allmänheten om riksdagens beslut och dess

beslutsfattare för att därmed förbättra den demokratiska insynen

i riksdagens arbete. För att kunna tillgodose detta syfte

föreslår förvaltningskontoret att riksdagens publika databaser

som ingår i datorsystemet Rixlex görs tillgängliga för

allmänheten mot ersättning. Lagförslaget läggs fram för att

möjliggöra att databaserna även i de delar som rör

personuppgifter skall kunna göras tillgängliga för sådan

försäljning.

Datainspektionen har yttrat sig över ett förslag till lag i

ämnet (bilaga 1 till förslaget 1992/93:RFK4). Inspektionen har

konstaterat att informationssytemet Rixlex bl.a. är avsett att

tillgodose starka och berättigade intressen av insyn i

riksdagens arbete, att begränsningar gjorts i lagförslaget i

fråga om vilka personuppgifter som får förekomma i registret

beträffande ledamöter, ersättare och handläggare samt att

personuppgifter om andra personer inskränkts till sådana som

förekommer i riksdagstrycket. Datainspektionen har gjort

bedömningen att registren inte kommer att innehålla sådana

uppgifter om enskilda som utöver sekretessen i 7 kap. 16 §

sekretesslagen (1980:100) åtnjuter sekretesskydd med hänsyn till

skyddet för enskildas förhållanden. För att utlämnande av

uppgifterna ur registren skall kunna ske utan hinder av

sekretesslagens regler har inspektionen föreslagit att det kan

vara lämpligt att i avtal om försäljning eller på annat sätt

erinra de utomstående mottagarna om att uppgifterna inte får

användas för automatisk databehandling i strid med datalagen.

Mot denna bakgrund har inspektionen inte någon invändning mot

att registren får ingå i informationssystemet Rixlex. Vid

bedömningen vägde inspektionen in Datalagsutredningens förslag

till ny datalagstiftning (SOU 1993:10) vari tillstånds- och

licensplikten ersätts med en anmälningsskyldighet.

Motionerna

I motion 1992/93:K29 av Sten Söderberg (-) föreslås att

upplåtelsen av de i Rixlex ingående databaserna bör vara

kostnadsfri för allmänheten.

I motion 1992/93:K326 av Eva Johansson och Ines Uusmann (s)

framförs att dialogen underlättas och samtalen breddas mellan

valda och väljare om man snabbt får tillgång till

utskottsutlåtanden, motioner, protokoll och annat

riksdagsmaterial. Det var därför många som gladde sig åt att

tillgången till riksdagsmaterialet skulle förbättras genom

datatekniken. Motionärerna menar att det mot denna bakgrund är

svårt att acceptera att den planerade verksamheten inte

tillåtits av Datainspektionen med hänvisning till att det skulle

röra sig om integritetskränkande personregister.

Förvaltningskontoret bör därför förnya ansträngningarna för att

datatekniken skall kunna användas för att öka öppenheten och

insynen i riksdagens arbete.

I motion 1992/93:K416 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson

(s) anförs att Datainspektionen stoppat öppnandet av riksdagens

databaser (Rixlex) för allmänheten med hänvisning till att

databaserna är personregister och möjligen även åsiktsregister

och att de därför inte skall vara offentliga. Rixlex är, enligt

motionärerna, avsett att spegla riksdagens verksamhet som

statsmakt och bl.a. innehålla riksdagtrycket i vilket framgår

riksdagsledamöternas namn, partibeteckning och inställning i

skilda politiska frågor. Av datalagens bestämmelser följer att

Rixlex i dessa delar utgör ett personregister. Datalagen

innehåller särskilda bestämmelser om personregister. För

utlämnande av personuppgifter som ingår i sådana register gäller

sekretesslagens bestämmelser i det allmännas verksamhet. I

sekretesslagen upptas bestämmelser om sekretess i vissa fall för

personuppgifter i personregister. Motionärerna menar att det

måste anses vara en medborgerlig rättighet att kunna få ta del

av utskottsbetänkanden och vad riksdagsledamöterna framfört

offentligt i kammaren, oavsett om allmänheten tar del av

uppgifterna från ett papper eller via en dator. Eftersom den

nuvarande datalagstiftningen är alltför restriktiv i detta

hänseende bör den, enligt motionärerna, därför skyndsamt ändras.

Bakgrund

Riksdagens databaser

För rationalisering av ärendehantering och dokumentproduktion

inom riksdagen finns ett datoriserat informationssystem.

Databaserna i datorsystemet är av två huvudtyper, dels sådana

med registerinformation som innehåller kortare sammanfattningar

av ärendenas innehåll och besked om var i riksdagens arbetsgång

som ärendena befinner sig, dels baser med fulltextinformation.

Databaserna innehållande samtliga riksdagsärenden med

information om bland annat huvudinnehåll, eventuella

reservationer och beslutsutfall har funnits sedan hösten 1987 i

riksdagens datorsystem. Innan dess fanns de hos det statliga

DAFA Aktiebolag, där uppgifterna från 1980-talets början även

var föremål för försäljning till allmänheten. Databaser i

fulltext över motioner, betänkanden och protokoll ingår i

riksdagens datorsystem sedan 1989. Voteringsresultaten lagras i

databaser med koppling till ärenderegistren och

dokumenthanteringen, vidare finns vissa personuppgifter om

ledamöterna i en särskild databas. Även propositioner i fulltext

avses genom samarbete med Justitiedepartementet att finnas

tillgängliga i systemet.

Riksdagens datoriseringsrutiner utvecklades för interna behov

med avsikt att understödja beslutsprocessen i riksdagen.

Utomstående har varit hänvisade till Rättsbanken, en databank

till vilken bl.a. riksdagen levererat material med ansvar för

materialets innehåll, medan DAFA AB svarat för driften. Det nu

gällande avtalet mellan riksdagens förvaltningskontor och DAFA

AB om leverans av material till Rättsbanken löper fram till

slutet av juni 1994. Allmänheten har tillgång till den

information som finns hos DAFA AB mot en avgift.

I rapporten (Ds 1991:75) Vissa RÄTTSDATA-frågor har

Samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem (SARI)

föreslagit att riksdagens databaser och Justitiedepartementets

dataregister i Rättsdata samordnas. Riksdagens

förvaltningskontor har tecknat avtal med departementet om detta.

Enligt avtalet skall departementets Rättsdata-register samordnas

med riksdagens publika databaser i Rixlex. På så sätt görs bl.a.

även Svensk författningssamling och dess register tillgängliga i

systemet. Samordningen skall slutföras under första halvåret

1993.

Riksdagens förvaltningsstyrelse beslutade hösten 1990 att

riksdagens databaser skulle göras tillgängliga för allmänheten

och att försök med detta skulle göras under en femårsperiod. En

av riksdagens datorer avdelades för denna verksamhet hösten 1990

och medel anvisades för verksamhetens bedrivande under

budgetåret 1992/93.

Rättslig reglering av det område som avses med lagförslaget

Med personregister avses i datalagen (1973:289) register,

förteckning eller andra anteckningar som förs med hjälp av

automatisk databehandling och som innehåller personuppgift som

kan hänföras till den som avses med uppgiften. Enligt 2 §

datalagen får personregister inrättas och föras endast av den

som har anmält sig hos Datainspektionen och fått bevis om detta

av inspektionen (licens). Licens utfärdades för riksdagens

förvaltningskontor den 4 maj 1983.

Utöver licens behövs tillstånd från Datainspektionen bl.a. för

att inrätta och föra personregister som innehåller uppgift om

någons politiska uppfattning. Sådant tillstånd behövs emellertid

inte enligt 2 a § för personregister vars inrättande beslutas av

riksdagen eller regeringen, s.k. statsmaktsregister. Innan

beslut fattas om att inrätta ett sådant register skall dock

yttrande inhämtas från inspektionen. När inspektionen yttrar sig

skall dess bedömning göras enligt samma grunder som vid

prövningen av ett tillståndsärende. Inspektionen har även enligt

6 a § skyldighet att, om det behövs, meddela föreskrifter om

bl.a. ändamålet med registret, de personuppgifter som får göras

tillgängliga, den tekniska utrustningen och kontroll och

säkerhet. Riksdagens förvaltningskontor har sedan den 18

februari 1982 tillstånd att föra personregistret "Riksdagens

försöksdatabas" över motioner, propositioner,

utskottsbetänkanden m.m. i vilka uppgifter om partitillhörighet

förekommer.

I 7 § datalagen stadgas att personregister skall inrättas och

föras så att inte otillbörligt intrång i de registrerades

personliga integritet uppkommer. Därvid skall bl.a. iakttas att

registret förs för ett bestämt ändamål, att inte andra uppgifter

än de som står i överensstämmelse med ändamålet registreras och

att uppgifter inte utan medgivande av den registrerade försäljs

av myndigheten annat än i enlighet med lag, förordning eller

särskilt beslut av regeringen.

Beträffande försäljning förklarade departementschefen i

proposition 1990/91:60 att det var uppenbart att försäljning av

personuppgifter inte bör ske i andra fall än då det har gjorts

en bedömning av för- och nackdelar med en

försäljningsverksamhet. Bedömningen borde ske av statsmakterna

och inte av den aktuella myndigheten. Utgångspunkten vid

statsmakternas bedömning av om försäljning av personuppgifter

kan tillåtas måste alltid bli en avvägning mellan nyttan och

behovet av försäljningsverksamheten och respekten för de

registrerades personliga integritet. Den enskildes

integritetsintresse borde därvid, enligt departementschefen,

alltid utgöra utgångspunkten vid en sådan bedömning. I vissa

situationer finns det emellertid berättigade samhällsintressen

för andra än myndigheter att ta del av uppgifter på ett mer

rationellt och effektivt sätt än vad offentlighetsprincipen ger

möjlighet till. Myndigheternas användning av personuppgifter i

en försäljningsverksamhet måste dock alltid stå i

överensstämmelse med det ändamål som beslutats för registret.

Vid utskottsbehandlingen tillstyrkte konstitutionsutskottet

(1990/91:KU11) propositionens förslag till komplettering av 7 §

datalagen med en bestämmelse om att försäljning endast får ske

när det finns särskilt stöd för detta.

Enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen gäller sekretess för

personuppgift i personregister som avses i datalagen, om det kan

antas att utlämnande skulle medföra att uppgiften används för

automatisk databehandling i strid med datalagen, dvs. utan

licens, särskilt tillstånd eller beslut av riksdagen eller

regeringen. Sekretess gäller även om det kan antas att

användningen skall ske utomlands och att detta medför

otillbörligt intrång i personlig integritet. Undantag gäller

dock för uppgifter som skall användas för automatisk

databehandling enbart i en stat som har anslutit sig till

Europarådets konvention om dataskydd.

Den 1 oktober 1985 trädde Europarådets konvention till skydd

för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter i

kraft. Konventionen har ratificerats av Sverige. I dess artikel

6 stadgas att vissa känsliga typer av personuppgifter, bl.a.

uppgifter som avslöjar politiska åsikter, inte får undergå

automatisk databehandling, såvida inte nationell lag ger ett

ändamålsenligt skydd.

EG-kommissionen antog i oktober 1992 ett förslag till direktiv

om skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter och om

det fria flödet av sådana uppgifter. Direktivförslaget

innehåller bestämmelser om känsliga uppgifter. Som en sådan

uppgift avses bl.a. politisk uppfattning. Utgångspunkten är att

sådana uppgifter inte får behandlas. Undantag görs emellertid

från denna huvudregel bl.a. om den enskilde lämnat sitt

samtycke. Vidare får medlemsstaterna om viktiga allmänna

intressen talar för det tillåta behandling av sådana

personuppgifter genom särskild reglering i lag, annan

författning eller genom beslut av dataskyddsmyndigheten. Därvid

skall anges vilken typ av uppgifter det gäller, till vem

uppgifter får lämnas ut och vem som får vara persondataansvarig.

Det skall också ställas upp lämpliga skyddsbestämmelser.

Lagrådets yttrande

Utskottet har inhämtat Lagrådets yttrande över lagförslaget.

Yttrandet bifogas som bilaga 2 till betänkandet.

Utskottets bedömning

Informationssystemet Rixlex är bl.a. avsett att tillgodose

starka och berättigade intressen av insyn i riksdagens arbete.

De uppgifter, bl.a. om ledamöternas politiska uppfattning, som

skall ingå i Rixlex personregister kan inte anses vara av sådan

integritetskänslig art att de får hindra tillgodoseendet av

insynen i riksdagen för allmänheten även via datamedia.

Utskottet ställer sig därför positivt till att det tillskapas en

registerlag som möjliggör att databaserna i Rixlex blir

tillgängliga för allmänheten.

I motionerna K326 och K416 begärs åtgärder för att

datatekniken skall kunna användas för att öka öppenheten och

insynen i riksdagens arbete. Genom att utskottet tillstyrker att

riksdagen antar en lag som innebär att personregister som ingår

i riksdagens databaser görs tillgängliga för allmänheten får

motionerna K326 och K416 anses tillgodosedda. Utskottet anser

dock att uppgifter ur Rixlex skall kunna lämnas ut mot

ersättning och avstyrker således motion K29.

Förvaltningskontorets lagförslag har rubriken lag om

riksdagens informationssystem RIXLEX. Av lagförslaget framgår

emellertid att vad som avses regleras i lagen inte är

informationssystemet som sådant, utan de register som innehåller

personuppgifter i datalagens mening, dvs. i systemet ingående

personregister. För att förebygga eventuella missförstånd bör,

enligt utskottets mening, detta framgå av lagens rubrik.

Lagrådet har beträffande 4 § lagförslaget yttrat att det synes

överflödigt att ange att förvaltningskontoret får besluta om

innehållet i registren med de begränsningar som följer av lagens

bestämmelser. Lagrådet har, under påpekande att sådana

begränsningar inte bara följer av 3 § utan även av 2 §,

föreslagit att andra stycket i 4 § utgår ur lagtexten. Utskottet

instämmer i Lagrådets bedömning och förordar därför att

bestämmelsen i 4 § andra stycket i förvaltningskontorets förslag

till registerlag utgår. Vidare bör lagtexten efter vissa

redaktionella ändringar få den utformning som framgår av

utskottets förslag i bilaga 3 i betänkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förslag till lag om personregister i

riksdagens informationssystem Rixlex

att riksdagen med anledning av förslag 1992/93:RFK4 och med

avslag på motion 1992/93:K29 antar det i bilaga 3 framlagda

förslaget till lag om personregister i riksdagens

informationssystem Rixlex,

2. beträffande insyn i riksdagens databaser

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:K326 och 1992/93:K416.

Stockholm den 11 maj 1993

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s),

Ingvar Johnsson (s), Stig Bertilsson (m), Ingvar Svensson (kds),

Harriet Colliander (nyd), Torgny Larsson (s), Inger René (m),

Lisbeth Staaf-Igelström (s), Elvy Söderström (s), Björn von der

Esch (m) och Ingela Mårtensson (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Förvaltningskontorets förslag till

Lag om riksdagens informationssystem RIXLEX

Bilaga 1

1§Riksdagens förvaltningskontor får med hjälp av

automatisk databehandling för de ändamål som anges i 2§

inrätta och föra personregister som ingår i riksdagens

informationssystem RIXLEX.

2§Ändamålen med registren skall vara att skapa

underlag för produktion av riksdagstrycket och planering av

riksdagens ärendehantering, dokumentera riksdagens beslut samt

att tillgodose riksdagens och utomståendes behov av information

om innehållet i riksdagstrycket och om riksdagens

beslutsfattare.

3§Personuppgifterna i registren får avse

1. riksdagens ledamöter och ersättare för dessa,

2. handläggare i riksdagens utskottsorganisation,

3. andra enskilda personer som omnämns i riksdagstrycket.

I fråga om riksdagens ledamöter och ersättare för dessa får

anges

1. namn, födelsedatum och adressuppgifter

2. yrke och utbildningsbakgrund

3. partibeteckning och valkrets

4. uppdrag i riksdagen, landsting och kommun samt andra

uppdrag

5. utgivna skrifter

I fråga om handläggare får anges namn och placering vid

utskott. I fråga om andra enskilda personer får anges de

uppgifter om dem som förekommer i riksdagstrycket.

4§RIXLEX skall innehålla

1. register över ärenden som bereds för beslut av riksdagen,

2. register över riksdagens beslut,

3. register över interpellationer och frågor,

4. riksdagstrycket i löpande text och

5. register över riksdagens ledamöter och ersättare för dessa.

Riksdagens förvaltningskontor får med de begränsningar som

följer av 3 § meddela närmare föreskrifter om innehållet i

registren.

5§Riksdagens förvaltningskontor får sälja uppgifter ur

RIXLEX till utomstående.

Uppgifterna får lämnas ut via terminal, på medium för

automatisk databehandling eller på annat sätt. Grunderna för

prissättningen bestäms av riksdagens förvaltningskontor.

Har den registrerade till riksdagens förvaltningskontor anmält

att han inte önskar att uppgifterna används för

direktreklamändamål får hans uppgifter inte säljas för sådant

ändamål.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

Lagrådet

Bilaga 2

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-04-21

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet

Hans-Gunnar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.

Enligt protokoll vid sammanträde den 13 april 1993 har

riksdagens konstitutionsutskott beslutat inhämta lagrådets

yttrande över förslag till lag om riksdagens informationssystem

RIXLEX.

Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn

Kavita Bäck Mirchandani.

Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:

Det synes överflödigt att ange att riksdagens

förvaltningskontor får besluta om innehållet i registren med de

begränsningar som följer av lagens bestämmelser. Sådana

begränsningar följer inte bara av lagens 3§ utan även av 2§.

Lagrådet föreslår att andra stycket i 4§ utgår ur lagtexten.

Av utskottet framlagt förslag till

Lag om personregister i riksdagens informationssystem Rixlex

Bilaga 3

1§Riksdagens förvaltningskontor får med hjälp av

automatisk databehandling för de ändamål som anges i 2§

inrätta och föra personregister som ingår i 4 § angivna delar av

riksdagens informationssystem Rixlex.

2§Ändamålen med personregistren skall vara att skapa

underlag för produktion av riksdagstrycket och planering av

riksdagens ärendehantering, att dokumentera riksdagens beslut

samt att tillgodose riksdagens och utomståendes behov av

information om innehållet i riksdagstrycket och om riksdagens

beslutsfattare.

3§Personuppgifterna i registren får avse

1. riksdagens ledamöter och ersättare för dessa,

2. handläggare i riksdagens utskottsorganisation,

3. andra enskilda personer som omnämns i riksdagstrycket.

I fråga om riksdagens ledamöter och ersättare för dessa får

anges

1. namn, födelsedatum och adressuppgifter,

2. yrke och utbildningsbakgrund,

3. partibeteckning och valkrets,

4. uppdrag i riksdagen, landsting och kommun samt andra

uppdrag,

5. utgivna skrifter.

I fråga om handläggare får anges namn och placering vid

utskott. I fråga om andra enskilda personer får anges de

uppgifter om dem som förekommer i riksdagstrycket.

4§Rixlex får innehålla

1. register över ärenden som bereds för beslut av riksdagen,

2. register över riksdagens beslut,

3. register över interpellationer och frågor,

4. riksdagstrycket i löpande text,

5. register över riksdagens ledamöter och ersättare för dessa.

5§Riksdagens förvaltningskontor får sälja uppgifter ur

Rixlex till utomstående.

Uppgifterna får lämnas ut via terminal, på medium för

automatisk databehandling eller på annat sätt. Grunderna för

prissättningen bestäms av riksdagens förvaltningskontor.

Har den registrerade till riksdagens förvaltningskontor anmält

att han inte önskar att uppgifterna används för

direktreklamändamål, får hans uppgifter inte säljas för sådant

ändamål.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.