Bet. 1992/93:KU33

Konstitutionsutskottets betänkande

1992/93:KU33

Riksdagens byggnader

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

KU33

Sammanfattning

I betänkandet behandlas dels anslaget i budgetpropositionen

till riksdagens byggnader (prop. 1992/93:100 bil. 16, A 4), dels

riksdagens förvaltningskontors förslag till inköp av

bostadsfastighet i kv. Milon (förs. 1992/93:RFK3) jämte

motioner. Utskottet har tillstyrkt förslaget till renovering och

ombyggnad av riksdagens fastigheter i kv. Neptunus och Mercurius

samt projektering i Västra riksdagshuset. Utskottet föreslår att

förslaget till ändrade lokaldispositioner härutöver blir föremål

för förnyade överväganden av riksdagens förvaltningsstyrelse.

Utskottet tillstyrker vidare föreslaget förvärv av fastighet i

kv. Milon avsedd för lägenheter för riksdagsledamöter. Två

reservationer (nyd) har avgivits beträffande förvärvet av

bostadsfastigheten samt sättningsuppmätningar. Meningsyttring

har avgivits av v-suppleanten beträffande förvärvet av

bostadsfastigheten.

Propositionen

I budgetproposition 1992/93:100 bilaga 16, anslaget under

punkt A 4, hemställs att riksdagen till Riksdagens byggnader

m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

175400000 kr.

Förslaget

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att riksdagen för

budgetåret 1993/94 till anslaget A 4 Riksdagens byggnader m.m.

utöver vad som tidigare föreslagits anvisar ett

reservationsanslag på 17200000 kr.

Motioner

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1993

1992/93:K302 av Daniel Tarschys (fp) vari yrkas

1. att riksdagen uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att omarbeta

förslaget till riksdagens framtida lokalanvändning,

2. att riksdagen under anslaget A 4 Riksdagens byggnader m.m.

beräknar medel enligt det förslag som anges i motionen.

1992/93:K314 av Arne Andersson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger riksdagens

förvaltningskontor till känna vad i motionen anförts om att ta

avstånd ifrån Lokalkommitténs förslag vad gäller föreslagen

flyttning av utskottens kanslier,

2. att riksdagen beslutar att medel som hänför sig till

utskottens flyttning från RÖ inte beviljas.

1992/93:K324 av John Bouvin (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger riksdagens

förvaltningskontor till känna vad i motionen anförts om

nödvändigheten av att göra en kompletterande sättningsuppmätning

i riksdagens byggnader,

2. att riksdagen som sin mening ger riksdagens

förvaltningskontor till känna vad i motionen anförts om att

stoppa planerna på omflyttning inom riksdagens byggnader med

omedelbar verkan.

1992/93:K325 av Harriet Colliander och Simon Liliedahl (nyd)

vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att inte genomföra de av

Lokalkommittén föreslagna ombyggnadsarbetena för ca 250 000 000

kr,

4. att riksdagen, om yrkande 3 inte bifalls, som sin mening

ger förvaltningsstyrelsen till känna att de omfattande

ombyggnader som Lokalkommittén föreslår inte skall komma till

utförande under den ekonomiska kris som nu råder i landet,

5. att riksdagen, om yrkande 3 eller 4 inte bifalls, beslutar

att endast utföra erforderliga renoveringar i det

byggnadsbestånd som enligt Lokalkommitténs förslag skall byggas

om för ca 250 000 000 kr,

6. att riksdagen uppdrar åt talmanskonferensen att företa en

ny utredning om riksdagshusens kondition och grundläggning innan

omfattande ombyggnadsarbeten påbörjas,

7. att riksdagen före beslut om att genomgripande ombyggnader

av riksdagens hus skall företas avvaktar resultaten från de

utredningar som kan komma att påverka ombyggnadsplanerna,

8. att riksdagen uppdrar åt talmanskonferensen att företa en

utredning med syfte att finna större byggnader nära riksdagen

som skulle kunna ersätta alla småfastigheter i Gamla stan.

Motioner väckta med anledning av förslaget 1992/93:RFK3

1992/93:K26 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen

avslår förvaltningskontorets förslag i RFK3 och som sin mening

ger förvaltningskontoret till känna vad i motionen anförts om

att anskaffa lägenheter till riksdagens ledamöter.

1992/93:K27 av Harriet Colliander (nyd) vari yrkas att

riksdagen avslår riksdagens förvaltningskontors förslag att till

anslaget A 4 Riksdagens byggnader m.m. anvisa ett

reservationsanslag på 17 200 000 kr.

Utskottet

1. Riksdagens byggnader m.m. (A 4)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens

byggnader m.m. för budgetåret 1993/94 anvisas ett

reservationsanslag på 175400000 kr.

Riksdagens förvaltningskontor anför att den nuvarande

lokalsituationen kännetecknas av en stor rumsbrist. Det går inte

att ställa lokaler till förfogande så att redan fattade beslut

om ökat personligt stöd till ledamöterna kan genomföras. Inte

heller finns extra kanslilokaler till de organ som bereder

frågor om riksdagens ökade internationella engagemang, varför

ett antal statsrådsrum nu måst tas i anspråk för annan

verksamhet.

Tillkomsten av nya partier och förändringar inom riksdagens

organisation har hittills föranlett en successiv utflyttning av

ett antal enheter till olika lokaler i Gamla stan, vilket enligt

kontoret medverkat till en olycklig spridning av organisationen

med försvårade samband och långa kommunikationer som följd.

I riksdagens beslut om återflyttning till Helgeandsholmen

(förs. 1977/78:5, KU23) gjordes bedömningen att riksdagens

framtida expansionsbehov skulle tillgodoses genom

ianspråktagande av lokaler i kv. Neptunus och kv. Mercurius på

grund av att lokalerna dels var närbelägna, dels ingick i det

statliga fastighetsbeståndet.

Förvaltningskontoret erinrar om att riksdagen 1988 hos

regeringen begärde dess medverkan till att

Utbildningsdepartementets lokaler i kv. Neptunus skulle ställas

till riksdagens förfogande främst för att klara det rumsbehov

som föranleddes av ett utökat assistentstöd till ledamöterna.

Framställningen ledde till att Utbildningsdepartementets

planerade flyttning tidigarelades och nu kommer att ske under

sommaren 1993. Från den 1 juli 1992 har ifrågavarande lokaler

överförts från Byggnadsstyrelsen till riksdagen. Detta har även

skett beträffande fastigheterna i kv. Mercurius. I dessa

fastigheter inryms bl.a. Nordiska rådet, Riksdagens revisorer

och del av riksdagsförvaltningen.

I februari 1989 tillsatte förvaltningsstyrelsen en kommitté

(Lokalkommittén) med uppdrag att utreda frågan om riksdagens

lokalfrågor och lokalernas disposition på längre sikt.

Styrelsens utredningsdirektiv har i sammanfattning varit

följande:

en lokalmässigt central placering av ledamöter och assistenter

lokaler för ökat antal assistenter till ledamöterna

förbättrade sociala utrymmen och träffpunkter

förenklade och förbättrade invändiga kommunikationer

åtskillnad mellan arbete och boende för ledamöter

Lokalkommittén har den 4 oktober 1992 framlagt förslag till

lösning dels genom att omdisponera lokalerna i riksdagens hus på

Helgeandsholmen och i Gamla stan, dels genom att genomföra

ombyggnads-, ändrings- och kompletteringsåtgärder så att

byggnaderna blir anpassade till riksdagens verksamhet.

Förslaget innebär enligt förvaltningskontoret

att riksdagens lokalbehov säkerställs under lång tid framöver

att en önskad organisatorisk struktur erhålls med den

politiska verksamheten placerad i centrum, utskotten

(sessionssalarna) i anslutning därtill och förvaltningsorganen i

periferin

att en samlad lösning med goda inre kommunikationer erhålls

att utflyttade organisationsenheter återflyttar till

riksdagens hus varvid förhyrda lokaler i Gamla stan och i

Brandkontoret kan lämnas.

Förvaltningskontoret beräknar att byggstart kan äga rum den 1

oktober 1993. De stora byggåtgärderna kommer att ske under 1994.

Återstående åtgärder skall vara avslutade senast maj--juni

1995. Alla omflyttningar avses ske successivt under 1995 och

skall vara avslutade före den 1 oktober samma år.

Enligt förvaltningskontoret utgörs den största kostnadsposten

av ombyggnader av lokalerna i kv. Neptunus. Kostnaderna beräknas

till 111 miljoner kronor, innefattande byggnadsåtgärder,

inredning och utrustning. Denna kostnad uppstår oberoende av vem

som skall ta lokalerna i anspråk. Lokalerna är enligt

förvaltningskontoret hårt slitna, interiört förvanskade och är

beträffande de tekniska installationerna i undermåligt skick.

T.o.m. budgetåret 1992/93 har erhållits 11 miljoner kronor för

projektering av denna ombyggnad. Kvarstående behov är 100

miljoner kronor.

Åtgärderna i kv. Mercurius innefattar ombyggnad för

Riksdagsbiblioteket samt i övrigt en renovering, upprustning

samt kanalisation och nätverk för ADB-verksamhet och säkerhet.

Kostnader, ca 70 miljoner kronor, omfattar byggnadsåtgärder,

inredning och utrustning.

För att skapa goda interna kommunikationer mellan riksdagens

olika byggnader har föreslagits två kulvertförbindelser, en

under Mynttorget och en under Storkyrkobrinken. Kostnaderna för

dessa har bedömts till ca 41 miljoner kronor.

Åtgärder i kv. Cephalus (Förvaltningshuset), Mars/Vulcanus

(Ledamotshuset) och Riksdagshusets östra del avser tillkomst av

sessionssalar m.m. och ny reprocentral samt ombyggnader för

omplacering av ledamöter och utskottskanslier. Kostnaden

beräknas sammantaget bli ca 34 miljoner kronor.

Beträffande åtgärderna i Riksdagshusets västra del avser dessa

i huvudsak utökningar och ändringar av restaurang- och

kafélokalerna samt intilliggande utrymmen i syfte att skapa

bättre sociala miljöer. Särskilt restauranglokalerna är enligt

förvaltningskontoret otillräckliga och orationellt utformade. Då

ytterligare utredningar och överväganden erfordras innan förslag

kan läggas fram i denna del föreslår förvaltningskontoret att

ett belopp om 5 miljoner kronor reserveras för projektering av

åtgärder i denna byggnad.

Enligt förvaltningskontoret kan medelsbehovet bedömas till

sammanfattningsvis ca 250 miljoner kronor för att genomföra det

framlagda förslaget exkl. åtgärder i Riksdagshusets västra del.

Av beloppet utgör 130 miljoner kronor åtgärder i kv. Neptunus

jämte kulvert och 120 miljoner kronor åtgärder hänförliga till

kv. Mercurius, Cephalus och Mars/Vulcanus samt Riksdagshusets

östra del. Enligt förvaltningskontoret bedöms kostnader för

inredning och utrustning ingå i den angivna summan. Kostnader

för eventuell arkeologisk utgrävning har inte medtagits i

bedömningen. Inte heller kostnader för evakuering m.m. av

berörda butiker under ombyggnadstiden. Bedömningarna utgår från

prisläget i januari 1992. De föreslagna åtgärderna beräknas ge

sysselsättning motsvarande 150 manår under en tvåårsperiod.

Det periodiserade medelsbehovet (utom RV) bedöms uppgå till

1993/94 140 miljoner kronor

1994/95 100 miljoner kronor

1995/96 10 miljoner kronor

Förvaltningskontorets förslag i övrigt under anslaget gäller

fastighetsunderhåll och hyror, slusströskeln i Stallkanalen samt

kanalisation och nätverk.

Utskottet har under beredningen av ärendet erhållit

information av förvaltningsdirektören och fastighetschefen.

Motionerna

I motion K302 föreslår Daniel Tarschys (fp) att

förvaltningsstyrelsen får i uppdrag att omarbeta förslaget till

riksdagens framtida lokalanvändning samt att medel under

anslaget bör beräknas till det belopp som erfordras för

ombyggnaden av Neptunus och eventuella ändringar i västra huset.

Motionären anser att förslaget från förvaltningskontoret innebär

en dyrbar och fullkomligt onödig flyttcirkus som riksdagen bör

avvisa. Den ter sig enligt motionären särskilt utmanande i

nuvarande statsfinansiella läge. Motionären finner de föreslagna

omflyttningarna minst sagt tvivelaktiga och invänder bl.a. mot

att utskottskanslierna läggs långt bort från sessionssalarna.

Enligt motionären är det av föga värde för partierna att omkring

hälften av ledamöterna -- 144 ledamöter i de fyra största

partierna -- ges plats i östra huset. Den andra hälften blir

kvar i Ledamotshuset. Motionären undrar efter vilka kriterier en

klyvning skall ske; risken för ett A-lag och ett B-lag tycks

enligt motionären överhängande. I motionen framhålls att det med

en lägre kostnad går att göra mindre ingrepp i befintliga

lokaler. Det vore lämpligt att i kv. Neptunus placera

ledamöterna i någon eller några partigrupper med vidhängande

partikanslier. Avståndet till kammaren blir därifrån kortare än

från Förvaltningshuset.

I motion K314 av Arne Andersson (m) hemställs att riksdagen

tar avstånd från förvaltningskontorets förslag vad gäller

utflyttning av utskottens kanslier samt att medel för föreslagen

utflyttning inte beviljas.

Motionären, som godtar att riksdagen övertar och renoverar

lokalerna i kv. Neptunus, invänder mot den föreslagna

omflyttningen av utskottens kanslier. En sådan skulle skapa nya

kommunikationsproblem. Motionären ställer sig vidare tveksam

till utredningens förslag om att skapa ett politiskt hjärta i

RÖ. Den politiska tyngden kan enligt motionären inte frånkännas

RÖ i nuläget, då varje beslut i kammaren till sista stavelsen är

formulerat i utskottskanslierna i RÖ. Motionären erinrar vidare

om att sedan direktiven till Lokalkommittén skrevs har synen på

assistenthjälp förändrats väsentligt bl.a. genom ledamöternas

arbete med egna persondatorer. Införandet av voteringsfria

kvällar och andra förändringar samt önskemål om att skilja

arbete och boende torde inte enligt motionären skapa trängsel

eller hög ledamotsnärvaro i redan befintliga lokaler.

Motionären understryker behovet och betydelsen av nära

kontakter mellan utskottens presidier och utskottskanslierna.

Det vore vidare inte rationellt att skilja utskottens kanslier

från utskottens sessionssalar. Detta skulle leda till ytterst

arbetsbetungande förhållanden. Motionären motsätter sig inte en

utflyttning av biblioteket till annan byggnad om det erfordras

för att ge utskotten behövliga utrymmen. Motionären ställer sig

vidare tveksam till tankegångarna om att bereda statsråden nya

och mer centralt belägna lokaler. Med den fördelning av

uppgifter mellan regering och riksdag som vi har i Sverige är

det enligt motionären svårt att se varför statsråden skulle vara

i riksdagen oftare än deras medverkan i kammaren motiverar.

I motion K324 av John Bouvin (nyd) föreslås att riksdagen

uppdrar åt förvaltningskontoret att göra en kompletterande

sättningsuppmätning i riksdagens byggnader. I motiveringen

erinrar motionären om vissa förhållanden rörande överväganden om

grundförstärkning på Helgeandsholmen före återflyttningen.

Motionären anser att det i riksdagshusen förekommer sättningar,

varför nya mätningar är erforderliga.

Motionären motsätter sig vidare det framlagda förslaget till

omflyttning under hänvisning till ovissheten bl.a. om det

framtida antalet ledamöter.

I motion K325 av Harriet Colliander och Simon Liliedahl (nyd)

föreslås (under yrkandena 3--8) 3. att riksdagen beslutar att

inte genomföra de av Lokalkommittén föreslagna

ombyggnadsarbetena för 250000000 kr, 4. att riksdagen, om

yrkande 3 inte bifalls, som sin mening ger förvaltningsstyrelsen

till känna att de omfattande ombyggnader som Lokalkommittén

föreslagit inte skall komma till utförande under den ekonomiska

kris som nu råder i landet, 5. att riksdagen, om yrkandena 3 och

4 inte bifalls, beslutar att endast utföra erforderliga

renoveringar i det byggnadsbestånd som enligt Lokalkommitténs

förslag skall byggas om för 250000000 kr, 6. att riksdagen

uppdrar åt talmanskonferensen att företa en ny utredning om

riksdagshusens kondition och grundläggning innan omfattande

ombyggnadsarbeten påbörjas, 7. att riksdagen före beslut om

genomgripande ombyggnader av riksdagens hus avvaktar resultat

från de utredningar som kan komma att påverka

ombyggnadsplanerna, 8. att riksdagen uppdrar åt

talmanskonferensen att företa en utredning med syfte att finna

större byggnader nära riksdagen som skulle kunna ersätta alla

småfastigheter i Gamla stan som riksdagen disponerar.

Utskottets bedömning

Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av att

riksdagen har tillgång till lokaler som motsvarar de krav som

måste ställas på ett modernt arbetande parlament. Sedan

återflyttningen till Helgeandsholmen 1983 har betydande

utbyggnader skett i riksdagens stöd till ledamöterna i form av

assistent/sekreterarhjälp. Partikanslierna har expanderat och

partistrukturen har genomgått påtagliga förändringar, vilket

ställt stora krav på flexibilitet i riksdagens administration.

Riksdagen har ökat anspråken på utbyggnad av datateknisk

service, och informationshanteringen har utvecklats avsevärt.

Utskottens beredningsfunktioner har tilldragit sig ökat

massmedialt intresse bl.a. genom de nya möjligheterna till

offentliga utfrågningar. Vidare anses det inte längre rimligt

att riksdagens ledamöter skall övernatta i sina arbetsrum,

vilket ställer nya krav på separata övernattningslägenheter och

därmed sammanhängande fastighetsförvaltning. De internationella

relationerna har genom händelseutvecklingen under senare år

medfört ett vidgat arbetsfält, och större krav har ställts på

biträde inför internationella kontakter och service vad gäller

kvalificerad dokumentation och bibliotekstjänster. Denna

utveckling sammantaget har inneburit ökade krav på nya lokaler.

Som förvaltningskontoret framhåller kännetecknas den nuvarande

lokalsituationen av stor rumsbrist. Det ökande behovet av

lokaler har hitills täckts genom utflyttning av ett antal

enheter till förhyrda lokaler i Gamla stan. För närvarande är

utredningstjänsten och redaktionen för tidningen Från riksdag

och departement inhyrda i kv. Aurora till en årskostnad av ca

2,5 miljoner kronor, vilket ger en rumskostnad på omkring 50 000

kr. Lokaler för en partigrupp (nyd) hyrs för 900 000 kr, vilket

innebär en rumskostnad på omkring 70 000 kr.

Riksdagens förvaltningskontor framhåller i budgetpropositionen

att lokalerna i kv. Neptunus och kv. Mercurius sedan den 1 juli

1992 överförts från Byggnadsstyrelsen till riksdagen. Det är

alltså riksdagen som nu har ägaransvaret för ifrågavarande

fastigheter. Överförandet har skett mot bakgrund av tidigare

ställningstaganden från riksdagens sida för tryggande av den

långsiktiga lokalförsörjningen. Lokalerna i kv. Neptunus

friställs för riksdagens disposition när

Utbildningsdepartementet flyttar under sommaren 1993 till nya

lokaler i södra Klara. Lokalerna i kv. Mercurius disponeras

redan delvis av riksdagsorgan. De andra myndigheter som nu har

tjänstelokaler i fastigheten kommer enligt planerna att

utflyttas.

Båda fastigheterna är i behov av omfattande renovering. I

samband med att riksdagen övertar fastigheterna bör de

byggnadsmässigt och tekniskt anpassas till planerad användning.

För att möjliggöra effektiva kommunikationer mellan de nya och

riksdagens befintliga fastigheter erfordras också förbindande

kulvertsystem.

Det av förvaltningsstyrelsen framlagda förslaget innefattar

också en plan till en genomgripande omflyttning av verksamheter

i riksdagens olika byggnader. I motioner har emellertid

invändningar rests mot väsentliga delar av förslaget till

ändrade lokaldispositioner.

Utskottet har under beredningen av ärendet funnit skäl att

inte nu ta ställning till huvuddelen av förslaget om ändrade

lokaldispositioner. Utskottet finner det motiverat att frågan

blir föremål för ytterligare överväganden och föreslår därför

att riksdagens förvaltningsstyrelse får i uppdrag att på nytt gå

igenom lokaldispositionsfrågorna. Utskottet tar i det följande

upp vissa till ombyggnadsförslaget direkt kopplade frågor om

lokaldispositioner.

Utskottet delar förvaltningsstyrelsens uppfattning att det är

erforderligt att nu genomföra ombyggnad, renovering och

modernisering av de till riksdagen överförda fastigheterna i kv.

Neptunus och Mercurius. Därigenom skapas bl.a. möjligheter att

till riksdagens eget fastighetsbestånd återflytta verksamheter

för vilka lokaler nu förhyrs i andra byggnader i Gamla stan.

Såväl sysselsättnings- som marknadsmässiga skäl talar för en

igångsättning av reparationerna redan under år 1993.

Vad gäller lokalerna i kv. Neptunus är dessa som framgår av

förvaltningskontorets förslag och de upplysningar som

förvaltningsdirektören lämnat utskottet i stort behov av en

genomgripande renovering. Utskottet ställer sig positivt till

att riksdagen nu genomför den erforderliga upprustningen och den

planerade kulvertförbindelsen. Avsikten är att fastigheten skall

disponeras av förvaltning och partier.

Förvaltningskontorets förslag beträffande kv. Mercurius

innebär att byggnaden renoveras och anpassas för att ta emot

Riksdagsbiblioteket. I fastigheten avses flertalet av riksdagens

informationsfunktioner samt ADB-verksamheten bli samlade. Detta

innebär att utredningstjänsten, som nu disponerar förhyrda

lokaler, kan flyttas tillbaka till riksdagens fastighetsbestånd.

Utskottet godtar förvaltningsstyrelsens förslag till ombyggnad

och disposition av kv. Mercurius samt den erforderliga

kulvertförbindelsen. Då fastigheten redan vid ombyggnaden måste

anpassas till de särskilda lokallösningar som erfordras för

biblioteksverksamhet innebär ställningstagandet också ett

tillstyrkande av utflyttning av Riksdagsbiblioteket från Östra

riksdagshuset.

Förvaltningsstyrelsens förslag till projekteringsåtgärder i

Riksdagshusets västra del avser i huvudsak utökningar och

ändringar av restaurang- och kafélokalerna samt intilliggande

utrymmen i syfte att skapa utökade utrymmen och bättre sociala

miljöer. Utskottet tillstyrker det framlagda förslaget i denna

del.

Förvaltningskontoret har i budgetpropositionen beräknat

medelsbehovet sammantaget till 250 miljoner kronor periodiserat

till 140 miljoner kronor för budgetåret 1993/94, 100 miljoner

kronor för 1994/95 och 10 miljoner kronor för 1995/96. I

förslaget förutsattes då medel för vissa till den förordade

omflyttningen kopplade ombyggnader av Östra riksdagshuset,

Ledamotshuset och Förvaltningshuset. Med anledning av utskottets

ställningstagande att inte nu ta ställning till den föreslagna

omflyttningen utan återsända denna del av ärendet till

förvaltningsstyrelsen, bortfaller kostnaderna för denna i

nuläget. Utskottet tar inte nu ställning till de föreslagna

ombyggnaderna i Förvaltningshuset, Ledamotshuset eller Östra

riksdagshuset eftersom dessa förslag hänger samman med

omflyttningsförslaget. Förvaltningskontoret har för utskottet

redovisat en reviderad kostnadsplan varvid även beaktats

prisfall inom byggsektorn. Medelsbehovet för att genomföra den

av utskottet tillstyrkta ombyggnaden av kv. Neptunus och

Mercurius med de föreslagna kulvertsystemen och de begränsade

ombyggnaderna i Västra riksdagshuset har beräknats till

sammantaget 198 miljoner kronor fördelat med 100 miljoner kronor

för budgetåret 1993/94, 90 miljoner kronor för 1994/95 och 8

miljoner kronor för 1995/96. Utskottets ställningstagande till

investeringsförslagen och delar av omflyttningsplanen samt

förslaget om förnyat övervägande av omflyttningsfrågorna innebär

att yrkandena i motionerna K302, K314, K324 yrkande 2 och K325

yrkandena 3--5 och 7--8 avstyrks.

Utskottet har från förvaltningskontoret inhämtat uppgifter

rörande tillkommande kostnader för de arkeologiska utgrävningar

som kan bli aktuella i samband med byggandet av kulvertsystemen.

Vidare har för evakuering av butikslokaler förvaltningskontoret

uppgivit att kostnader på omkring 500 000 kr kan komma att

uppstå. Förvaltningskontoret har inte särskilt beräknat medel

för dessa ändamål. Utskottet förutsätter att kostnaderna ryms

inom de ramar som nu fastställs.

Fråga om kompletterande sättningsuppmätning i riksdagens

byggnader på Helgeandsholmen har tagits upp i motionerna K324

yrkande 1 och K325 yrkande 6. I motion K324 föreslås att

hittillsvarande vertikala mätningar kompletteras med

horisontella. I motion K325 föreslås att riksdagen uppdrar åt

talmanskonferensen att företa en utredning om riksdagshusens

kondition och grundläggning.

Förvaltningsdirektören har inför utskottet uppgivit att

förvaltningskontoret genom anlitande av Byggnadsstyrelsen och

expertis från Statens geologiska institut låtit göra mätningar

och löpande följer förhållandena. Enligt förvaltningsdirektören

har förvaltningskontoret tillgång till landets främsta expertis

på området för bedömning av byggnadernas grundförhållanden.

Emellertid kan på det sätt som föreslås i motionen mätningarna

även kompletteras med horisontella mätningar. Något särskilt

uppdrag från riksdagens sida är dock inte påkallat.

Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet tillstyrker förvaltningsstyrelsens förslag i övrigt

till medelsberäkning under anslagspunkten A 4 för

fastighetsunderhåll och hyror, slusströskeln i Stallkanalen samt

kanalisation och nätverk.

2. Riksdagens förvaltningskontors förslag (1992/93:RFK3)

Förslaget

I riksdagens förvaltningskontors förslag hemställs att

riksdagen för budgetåret 1993/94 till anslaget A 4 Riksdagens

byggnader m.m. anvisar ett reservationsanslag på 17200000 kr

utöver det belopp som förvaltningskontoret begärt i

budgetpropositionen.

Enligt vad som redovisas i förvaltningskontorets förslag

förfogar riksdagen i dagsläget över ca 100 bostäder i Stockholms

innerstad avsedda för ledamöter med ordinarie bostadsort utanför

Storstockholmsområdet. Enligt den långsiktiga målsättningen

skall ledamöternas boende i sin kontorsmiljö successivt upphöra,

varför en fortsatt bostadsanskaffning ingår i kontorets

lokalplanering. För närvarande utnyttjar omkring 150 ledamöter

sina kombinerade arbets- och bostadsrum för övernattning.

Förvaltningskontoret har slutfört förhandlingar med Securum

Fastigheter AB om köp av en fastighet i Gamla stan i kv. Milon

nr 9 med adress Munkbron 7. Antalet lägenheter som efter

ombyggnad kan erhållas uppgår till 17 (eventuellt 18).

Fastigheten innehåller dessutom två butikslokaler i gatuplan.

Kostnaderna för fastigheten i ombyggt skick uppgår till

26500000 kr i fast pris i prisläge januari 1993 (förvärv

6500000 kr, grundförstärkning m.m. 7000000 kr och

ombyggnadsarbeten samt byggledning m.m. 13000000 kr). Enligt

tidplanen skall inflyttning kunna ske i oktober 1994.

Beträffande medelsbehovet redovisas att förvaltningskontoret

disponerar kvarstående projekteringsmedel, nämligen 9300000

kr avsedda för det nedlagda bostadsprojektet kv. Ormen vid

Slussen. Det nya medelsbehovet för fastigheten vid Munkbron

uppgår således till 17200000 kr.

Förvaltningskontoret föreslår att riksdagen dels godkänner

köpet av fastigheten i kv. Milon 9, dels medger att återstående

projekteringsmedel om 9300000 kr får användas som dellikvid,

dels anvisar begärt reservationsanslag på 17200000 kr.

Motionerna

I motionerna K26 av Bengt Hurtig (v) och K27 av Harriet

Colliander (nyd) yrkas avslag på förvaltningskontorets förslag

RFK3.

Bengt Hurtig erinrar i motion K26 att det framlagda förslaget

innebär att riksdagen för 26,5 miljoner kronor får 17--18

lägenheter vilket ger en "styckkostnad" på 1,5 miljoner kronor,

vilket är en hög kostnad. Om riksdagen i stället sökte efter

fastigheter som inte är lika centralt belägna skulle till samma

kostnad avsevärt fler lägenheter kunna anskaffas, framhåller

motionären. Inget säger att riksdagsledamöter måste ha

gångavstånd mellan bostaden och riksdagen och med de flesta

förorter finns mycket goda kommunikationer till centrala

Stockholm. Inom flera förorter torde enligt motionären finnas en

rad alternativ som för den föreslagna summan skulle kunna

innebära flera lägenheter. Att satsa på sådana projekt skulle

vara ett betydligt effektivare sätt att använda statens medel.

Harriet Colliander delar förvaltningskontorets uppfattning att

ledamöterna enligt målsättningen skall kunna få egen bostad

utanför riksdagen. Motionären ställer sig avvisande till

förvärvet av kostnadsskäl. Lägenheterna skulle kosta över 1,5

miljoner kronor Man borde kunna lösa anskaffningen av bostäder

på ett annat sätt, exempelvis på den öppna marknaden där i dag

bostadsrätter på Östermalm kostar omkring 10000 kr per

kvadratmeter. Goda enrumslägenheter kan alltså köpas för

300000--400000 kr. För redan beviljade medel på 9,3 miljoner

kronor kan man köpa 25--30 lägenheter.

Utskottets bedömning

Förvaltningskontoret har i förslag 1992/93:RFK3 lagt fram

förslag om att riksdagen skall förvärva en fastighet i Gamla

stan i kv. Milon (Munkbron 7). Kostnaderna för fastigheten i

ombyggt och "nyckelfärdigt" skick uppgår till 26 500 000 kr i

fast pris räknat i prisläge januari 1993. Antalet lägenheter som

kan erhållas uppgår till 17. Det föreslagna förvärvet föreslås

ersätta det planerade bostadsprojektet i kv. Ormen vid Slussen

för vilket riksdagen anvisat projekteringsmedel. Av dessa

kvarstår 9 300 000 kr, vilka föreslås få användas som dellikvid

för förvärvet av fastigheten Munkbron 7. Förvaltningskontoret

hemställer att riksdagen anvisar 17 200 000 kr i

reservationsanslag för det aktuella förvärvet.

Utskottet noterar att för närvarande omkring 150 ledamöter

utnyttjar kombinerade arbets- och bostadsrum. Riksdagen har i

tidigare sammanhang uttalat att målsättningen bör vara att

ledamöternas boende i sin kontorsmiljö successivt skall upphöra.

I motionerna K26 och K27 yrkas avslag på förvaltningskontorets

förslag. I motion K26 invänder Bengt Hurtig (v) mot den stora

kostnaden och förordar att förvaltningskontoret söker efter

fastigheter i förorter. Harriet Colliander (nyd) föreslår i

motion K27 att förvaltningskontoret för redan beviljade medel på

9,3 miljoner kronor köper mindre bostadsrätter på den öppna

marknaden.

Utskottet anser att förvaltningsstyrelsens förslag ligger väl

i linje med riksdagens uttalade målsättning och erinrar om att

förslaget framtagits efter samråd med den särskilda

arbetsgruppen för riksdagsledamöternas bostäder. Utskottet

tillstyrker förslaget och avstyrker motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sättningsuppmätning i riksdagens byggnader

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:K324 yrkande 1 och

1992/93:K325 yrkande 6,

res. 1 (nyd)

2. beträffande lokaldispositioner i riksdagens hus

att riksdagen ger riksdagens förvaltningsstyrelse till känna

vad utskottet anfört beträffande lokaldispositionsfrågorna,

3. beträffande Riksdagens byggnader

att riksdagen

dels med anledning av proposition 1992/93:100, bilaga 16

punkt A 4 och med avslag på motionerna 1992/93:K302,

1992/93:K314, 1992/93:K324 yrkande 2 och 1992/93:K325 yrkandena

3--5 och 7--8,

dels med bifall till förslag 1992/93:RFK3 och med avslag

på motionerna 1992/93:K26 och 1992/93:K27

till Riksdagens byggnader m.m. för budgetåret 1993/94 på

femtonde huvudtiteln under punkten A 4 anvisar ett

reservationsanslag på 152 600 000 kr.

res. 2 (nyd)

men. (v)

Stockholm den 13 maj 1993

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina

Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s),

Ingvar Johnsson (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander

(nyd), Torgny Larsson (s), Inger René (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m) och Elvy Söderström

(s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Sättningsuppmätningar

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar

med "Enligt förvaltningsdirektören" och slutar med

"motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet får erinra om att frågan om grundförhållandena på

Helgeandsholmen under en lång följd år varit föremål för

särskild behandling främst med anledning av motioner. I

utskottets betänkande 1987/88:K31 redovisades bl.a en skrivelse

jämte bilaga till RFK från Byggnadsstyrelsens tekniske direktör

vari lämnades uppgifter rörande frågor om grundförhållanden och

sättningsmätningar. Enligt utskottet har debatten om problemet

visat på delade meningar bland sakkunskapen. Det är enligt

utskottet angeläget att man från riksdagsförvaltningens sida är

medveten om riskerna i sammanhanget. Det vore olyckligt om

låsningar av prestigeskäl förhindrar en seriös och objektiv

utredning. Enligt utskottet bör vidare sådana horisontella

sättningsuppmätningar kunna göras som föreslås i motion K324.

Enligt utskottets mening bör riksdagen uppdra åt

talmanskonferensen att tillsätta en särskild utredning om

riksdagshusets grundförhållanden.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande sättningsmätningar m.m.

att riksdagen

dels med bifall till motion 1992/93:K324 yrkande 1 uppdrar

åt riksdagens förvaltningskontor att låta göra horisontella

sättningsmätningar,

dels med bifall till motion 1992/93:K325 yrkande 6 uppdrar

åt talmanskonferensen att tillsätta en utredning om

riksdagshusens grundförhållanden på Helgeandsholmen.

2. Riksdagens byggnader -- kv. Milon

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som

börjar med "I motionerna" och slutar med "avstyrker motionerna"

bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att Förvaltningskontoret i oktober 1990 lade

fram förslag om 1,4 miljoner kronor för fortsatt arbete med

husprojektet Ormen vid Slussen. I april månad 1991 återkom

kontoret och begärde 12,5 miljoner kronor för fortsatt

projektering. Byggnaden planerades för 45 lägenheter och

kostnaderna beräknades enligt utskottets redovisning uppgå till

102 miljoner kronor, eller ca. 2 miljoner kronor per lägenhet.

Utskottet uttalade viss tvekan till det kostsamma projektet, men

tillstyrkte föreslagna projekteringsmedel. I tre särskilda

yttranden (m, v och mp) uttalades stor tveksamhet med anledning

av de höga kostnaderna och det onödigt dyra läget.

Enligt förvaltningskontorets nuvarande uppfattning skall

projektet Ormen dessbättre inte fullföljas. I stället föreslås

nu förvärv av fastighetetn i kv. Milon som beräknas kosta

riksdagen 26,5 miljoner kronor, eller omkring 1,5 miljoner

kronor per lägenhet.

Enligt utskottets mening bör på sätt som föreslås i motion K27

(nyd) förvaltningskontoret kunna köpa 25--30 lägenheter för de

9,3 miljoner kronor som finns kvar av projektet Ormen. Riksdagen

behöver inte anvisa några ytterligare skattepengar. Goda

lägenheter i Stockholms innerstad kan i dag

köpas för 300 000--400 000 kr. Utskottet anser att det är

motiverat att lägenheterna är belägna i innerstaden med hänsyn

till riksdagens arbetsförhållanden.

dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande Riksdagens byggnader

att riksdagen

dels med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 16

punkt A 4 och med avslag på motionerna 1992/93:K302,

1992/93:K314, 1992/93:K324 yrkande 2 och 1992/93:K325 yrkandena

3--5 och 7--8,

dels med bifall till motion 1992/93:K27 och med avslag på

förslag 1992/93:RFK3 och motion 1992/93:K26

till Riksdagens byggnader m.m. för budgetåret 1993/94 på

femtonde huvudtiteln under punkten A 4 anvisar ett

reservationsanslag på 135400000 kr, samt ger riksdagens

förvaltningskontor till känna vad utskottet anfört om inköp av

bostadslägenheter.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Bengt Hurtig (v) anför:

Riksdagens byggnader -- kv. Milon (mom. 3)

Kostnaden per lägenhet är ca 1,5 miljoner kronor och den

totala kostnaden 26,5 miljoner kronor. För den summan borde ett

betydligt större antal lägenheter ha kunnat erhållas i andra

delar av Stockholm. Köpet kan med stor tvekan accepteras med

motiveringen att renoveringen av fastigheten också innebär en

kulturhistorisk insats. Jag förutsätter också att lägenheterna

kan uthyras till andra hyresgäster än riksdagsledamöter om behov

av sådan uthyrning skulle uppstå.