Bet. 1992/93:KU34

Konstitutionsutskottets betänkande

1992/93:KU34

Ändringar i lagen om radiosändningar av finländska

televisionsprogram

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1992/93

KU34

Sammanfattning

I propositionen föreslås tre ändringar i lagen (l986:3) om

rundradiosändning av finländska televisionsprogram. De innebär

dels att sändningsrätten utsträcks till alla program som

samtidigt sänds eller kort dessförinnan har sänts i Finland med

stöd av tillstånd från Finlands regering, dels också att

bestämmelser införs som medger reklam under vissa

förutsättningar. Någon motion har inte väckts i ärendet.

Utskottet tillstyrker propositionen.

Propositionen

1992/93:235 vari yrkas att riksdagen antar det i propositionen

framlagda förslaget till

lag om ändring i lagen (1986:3) om rundradiosändningar av

finländska televisionsprogram.

Lagförslaget är intaget som bilaga till betänkandet.

Utskottet

Svenskt-finländskt TV-samarbete

Lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska

televisionsprogram tillkom efter en överenskommelse år 1985

mellan statsministrarna i Sverige och Finland om att vidaresända

finländska TV-program i Sverige. Vid denna tidpunkt ansågs

arrangemanget utgöra en temporär insats i avvaktan på ett

omfattande nordiskt samarbete via direktsändande satellit

(Tele-X). Det planerade samarbetet förverkligades icke. Av detta

skäl har lagens giltighet förlängts flera gånger; i senaste

budgetpropositionen (1992/93:100 bil. 12) föreslås en

förlängning t.o.m. utgången av 1994.

Samarbetet om utbyte av TV-program har antagit en ömsesidig

karaktär och successivt byggts ut. Numera sänds svenskredigerade

program över fyra marksändare i sydöstra Finland och en

finländsk kanal sänds trådlöst över Stockholmsområdet samt via

kabel till ytterligare 24 kommuner.

I proposition 1985/86:54 redogörs för de rättsliga och

tekniska förutsättningarna för förmedling av finländska

sändningar. Huvudtanken är att sändningarna enbart skall omfatta

sådana program som tidigare sänts i Finland av Oy Yleisradio AB.

Bland annat måste en svenskregistrerad juridisk person bildas

som innehar sändningsrätt och som ingår nödvändiga

ansvarsförbindelser.

Sändningstillståndet får förenas med vissa villkor. Dessa får

avse vilka radiosändare som används, sändningens räckvidd,

programverksamhetens utformning samt förbud mot kommersiell

reklam. Däremot gäller icke den svenska radiolagens (1966:755)

bestämmelser i 6--18 §§ för sändningen. Med undantag för

ovannämnda reklamförbud är utgångspunkten att inte sådana

villkor ställs som kan försvåra vidaresändning av programmet i

dess ursprungliga skick.

Mediautvecklingen och förekomst av reklam

Under de åtta år som sändningarna pågått har villkoren för

rundradiosändningar av såväl radio som television ändrats i

Finland. Statsrådet i Finland beviljade 1989 Oy Yleisradio AB

ett tioårigt sändningstillstånd. Kommersiell reklam är tillåten

i samband med televisionsprogram, och enligt särskilt avtal.

Enligt ett avtal mellan MTV Oy och Yleisradio upplåts all

sändartid i ett tredje sändarnät till MTV. I avtalet regleras

villkoren för annonser. Enligt nuvarande ordning bedrivs såväl

Yleisradios som MTV:s sändningar med stöd av den förras

sändningstillstånd. Lagens 2 § är därför inget hinder för att

MTV:s program sänds vidare i Sverige.

I Finland har aviserats ett förslag som innebär att

Yleisradios nuvarande monopolställning upphävs. MTV skall

meddelas eget sändningstillstånd. Av det skälet föreslås att

sändningsrätten i Sverige avser TV-program som sänds eller

nyligen har sänts med stöd av tillstånd från Finlands regering.

Däremot skulle lagens 4 § kunna innebära att sådana

vidaresändningar hindras. Bestämmelsen är i överensstämmelse med

då gällande svenska förbud mot reklam (SFS 1985:1356).

Förutsättningarna i Sverige har sedan dess helt förändrats. En

marksänd reklamfinansierad kanal har inrättats. Reklam

förekommer i kabel-TV. Reklam medges i satellitsändningar.

Anledning saknas enligt förslaget att upprätthålla ett

reklamförbud för de finländska sändningarna. Om det i lagtexten

i förtydligande syfte införs en passus om att villkor för

sändningstillstånd kan avse förbud om eller föreskrifter om

kommersiell reklam så kan överensstämmelse uppnås med

motsvarande regler för svenska sändningar.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att lagen (1986:3) om radiosändningar

av finländska televisionssändningar ändras. För närvarande

förutsätter lagen att endast program från Oy Yleisradio kan

sändas. Vidare gäller förbud mot reklam som ett särskilt

sändningstillståndsvillkor. Brott mot detta förbud kan föranleda

återkallande av sändningstillstånd.

Föreslagen ändring innebär att alla TV-program som sänds i

rundradiosändning med tillstånd från Finlands regering kan

visas. Vidare föreslås att regeringen får förena

sändningstillstånd med villkor som avser föreskrifter om

kommersiell reklam. Även regler om återkallelse av

sändningstillstånd anpassas till den nya situationen.

Regeringen meddelar vidare att den har för avsikt att bestämma

villkor som i huvudsak motsvarar vad som gäller för svenska

sändningar. Dessa bestämmelser återfinns i lagen (1991:2027) om

kabelsändningar till allmänheten och i lagen (1992:1356) om

satellitsändningar av televisionsprogram till allmänheten.

Upphovet till förslaget kommer från den finländske

trafikministern som önskar en anpassning till mediautvecklingen

i Finland. Beträffande placering av reklaminslag har man

förklarat sig beredd att iaktta föreskrifter i svensk lag.

Föreskriften att tillståndet endast avser program som sänds

samtidigt eller strax innan i Finland gäller fortfarande. Därmed

kommer programmen att endast innehålla sådana annonsinslag som

sänts i Finland.

Finland har också deklarerat sin avsikt att anpassa sig till

gemensamma regler inom Europarådet (Konventionen om

gränsöverskridande television) samt inom EG.

Synpunkter på förslaget har lämnats från berörda intressenter.

Ändringarna uppges vara av sådan beskaffenhet att Lagrådets

hörande skulle sakna betydelse.

Utskottets bedömning

Utvecklingen av och produktionsförhållanden på mediaområdet

liksom synen på kommersiell reklam har starkt förändrats sedan

lagens tillkomst. Det är naturligt att ändringar i sådana

förhållanden också slår igenom i det svensk-finska

TV-samarbetet. Konstitutionsutskottet har tidigare behandlat

frågan om föreskrifter om reklam i ljudradio och olika former av

televisionssändningar (1990/91:KU21, 1991/92:KU1,

1991/92:KU19). Utskottet instämmer i utgångspunkten att

villkoren för reklam i de vidaresända programmen skall motsvara

vad som gäller för svenska sändningar.

Utskottet tillstyrker förslaget till lag om ändring i lagen om

rundradiosändningar av finländska televisionsprogram.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen antar det av regeringen i proposition

1992/93:235 framlagda förslaget till ändring i lagen (1986:3) om

rundradiosändningar av finländska televisionsprogram.

Stockholm den 4 maj 1993

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina

Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Ingvar Johnsson (s), Hans

Göran Franck (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander

(nyd), Torgny Larsson (s), Inger René (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m) och Ingela Mårtensson

(fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Bilaga