Bet. 1992/93:KU7

Konstitutionsutskottets betänkande

1992/93:KU07

Allmänna helgdagar, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

KU7

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas nio motionsyrkanden från den

allmänna motionstiden 1992, vilka rör allmänna helgdagar och

flaggdagar, ordensväsendet m.m. samt landskapsvapen. Utskottet

har avstyrkt samtliga motionsyrkanden. En reservation (s) och en

meningsyttring (v) föreligger beträffande nationaldagen som

helgdag. Vidare föreligger en reservation (m, fp, kds och nyd)

rörande ordensväsendet m.m.

Motionerna

1991/92:K804 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag om författningsreglering av rikets

historiska landskapsindelning med särskilt vapen för Norrbotten.

1991/92:K809 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna att en medalj för

berömlig flygargärning bör införas i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1991/92:K812 av Birger Hagård och Henrik S Järrel (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn och förslag

till ett reformerat offentligt belöningssystem.

1991/92:K813 av Harald Bergström och Anders G Högmark (kds, m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sveriges nationaldag skall

firas som helgdag den 6 juni och att trettondag jul, den 6

januari, avskaffas som helgdag.

1991/92:K820 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att åter ge svenska medborgare

rätten att erhålla svenska ordnar,

2. att riksdagen beslutar återupprätta Vasaorden och

Svärdsorden.

1991/92:K821 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att Europadagen, den 5 maj, fastställs som allmän flaggdag.

1991/92:K822 av Pehr Löfgreen m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en översyn och förslag rörande

offentliga belöningsväsendet.

1991/92:K825 av Bengt Silfverstrand och Nils T Svensson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av våra

helgdagar.

Utskottet

Allmänna helgdagar och flaggdagar

Motionerna

I motion K813 av Harald Bergström (kds) och Anders G Hökmark

(m) begärs att nationaldagen den 6 juni skall firas som helgdag.

I stället bör trettondag jul den 6 januari avskaffas som

helgdag. Motionärerna hänvisar till att det i övriga Europa

endast är i Finland, Österrike, Italien, Grekland och Spanien

som trettondag jul är helgdag. Svenskarna behöver enligt

motionen bli mer medvetna om hur fint det är att bo i Sverige.

Därför bör nationaldagen bli helgdag.

I motion K825 av Bengt Silfverstrand och Nils T Svensson (s)

begärs en översyn av helgdagarna. Flera av våra nuvarande

helgdagar kan enligt motionärerna ifrågasättas av rationella

skäl. Motionärerna anger att alla helgons dag och flera

annandagar liksom Kristi himmelsfärdsdag med fördel bör kunna

slopas.

Jan Sandberg (m) framhåller i motion K821 att Europadagen den

5 maj bör bli allmän flaggdag som en naturlig följd av ansökan

om EG-medlemskap och vår historiska och kulturella koppling till

många av dagens EG-länder.

Bakgrund

Genom lagen (1989:253) om allmänna helgdagar, som trädde i

kraft den 1 januari 1990, samlades tidigare spridda bestämmelser

om de allmänna helgdagarna i en lag. Enligt lagens 1 § avses med

allmän helgdag i lag eller annan författning söndagar,

däribland påskdagen och pingstdagen samt nyårsdagen, trettondag

jul, första maj, juldagen och annandag jul även när de inte

infaller på en söndag samt även långfredagen, annandag påsk,

Kristi himmelsfärdsdag, annandag pingst, midsommardagen och alla

helgons dag.

I förarbetena (prop. 1988/89:114 s. 5) framhölls att vad som

är allmän helgdag är av stor rättslig och ekonomisk betydelse.

Genom föreskrifter i olika författningar är flera funktioner

knutna till helgdagsbegreppet. Det gäller framför allt

föreskrifter som reglerar när åtgärder skall vidtas och hur

tiden beräknas när en förfallodag e.d. infaller på allmän

helgdag. Även föreskrifter i andra författningar knyter an till

helgdagsbegreppet; sålunda gäller t.ex. enligt 9 § semesterlagen

att helgdagar inte räknas som semesterdagar.

Enligt departementschefen borde lagen endast reglera vilka

dagar som är helgdagar i borgerligt hänseende, dvs. helgdagar i

betydelsen arbetsfria dagar. Vilka dagar som skall anses som

helgdagar i rent kyrklig mening får bestämmas av kyrkomötet

genom kyrklig kungörelse. Flertalet helgdagar kommer därvid

enligt departementschefen att vara helgdagar i både kyrkligt och

borgerligt hänseende. Om man i en kyrklig kungörelse vill

markera att begreppet helgdag har en annan innebörd än i lagen

får det anges på något annat sätt än att begreppet allmän

helgdag används; t.ex. kunde begreppet kyrklig helgdag användas.

Med anledning av propositionen om allmänna helgdagar väcktes

tre motioner med förslag om att nationaldagen skulle bli

helgdag. Utskottet hänvisade i sitt betänkande (1988/89:KU29)

till ett tidigare uttalande om att de gällande formerna för

firande av nationaldagen/svenska flaggans dag gav tillräckligt

utrymme för att markera nationaldagens betydelse i det svenska

samhället.

Frågan om nationaldagen som allmän helgdag har därefter

behandlats av utskottet höstarna 1990 och 1991 med anledning av

motioner från allmänna motionstiden (1990/91:KU5 och

1991/92:KU9). Vid det senaste tillfället ansåg utskottet, som

var medvetet om att införande av ytterligare en helgdag bl.a.

hade ekonomiska aspekter, att frågan på lämpligt sätt borde bli

föremål för utredning. En reservation (s) och en meningsyttring

(v) förelåg. Riksdagen gav som sin mening regeringen till känna

vad utskottet anfört (rskr. 32).

I förordningen (1982:270) om allmänna flaggdagar fastställs

officiellt de allmänna flaggdagarna, nämligen nyårsdagen, den 28

januari -- Konungens namnsdag, den 12 mars -- Kronprinsessans

namnsdag, påskdagen, den 30 april -- Konungens födelsedag, den 1

maj, pingstdagen, den 6 juni -- Sveriges nationaldag och svenska

flaggans dag, midsommardagen, den 14 juli -- Kronprinsessans

födelsedag, den 8 augusti -- Drottningens namnsdag, dag för val

i hela riket till riksdagen, den 24 oktober -- FN-dagen, den 6

november -- Gustav Adolfsdagen, den 10 december -- Nobeldagen,

den 23 december -- Drottningens födelsedag samt juldagen. --

FN-dagen som allmän flaggdag tillkom mot bakgrund av ett

uttalande av utrikesutskottet (UU 1978/79:21), som funnit att

iakttagandet av fasta former för högtidlighållandet av FN-dagen

i vårt land skulle stå i god överensstämmelse med de

rekommendationer i frågan som FN:s generalförsamling gjort,

liksom med Sveriges önskan att ge uttryck för stöd åt de ideal

som FN representerar.

Utskottets bedömning

När det gäller nationaldagen som helgdag får utskottet hänvisa

till sitt uttalande under förra riksmötet om att frågan -- som

hade ekonomiska aspekter -- på lämpligt sätt borde bli föremål

för utredning. Riksdagen gav som sin mening detta regeringen

till känna. Något ytterligare tillkännagivande från riksdagens

sida i denna fråga är enligt utskottets mening inte påkallat.

Beträffande antalet helgdagar vill utskottet erinra om att

frågan är föremål för behandling i finansutskottet med anledning

av motionsyrkanden till följd av propositionen 1992/93:50 om

åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin. Utskottet är

inte berett att i det nu aktuella sammanhanget förorda att vissa

helgdagar avskaffas. Motionerna K813 och K825 avstyrks

följaktligen.

Frågan om Europadagen som allmän flaggdag har behandlats av

utskottet hösten 1989 (1989/90:KU11 s. 3) med anledning av en

motion från allmänna motionstiden. Utskottet avstyrkte motionen

med hänvisning till att frågan om de allmänna flaggdagarna

relativt nyligen varit föremål för en långvarig utredning som

föregick förordningen. Utskottet är inte heller nu berett att

förorda en förändring av reglerna för de allmänna flaggdagarna.

Motion K821 avstyrks.

Ordensväsendet m.m.

Motionerna

Birger Hagård och Henrik S Järrel (m) begär i motion K812 en

översyn och förslag till ett reformerat offentligt

belöningssystem. Sverige har enligt motionärerna ett starkt

behov av ett belöningssystem också för landets egna medborgare.

Ordnar och medaljer bör integreras med varandra och struktureras

i olika användningsområden efter behov. I större utsträckning än

tidigare bör krävas särskilda förtjänster under minst ett

angivet antal år -- automatiken bör poängteras mindre. Liksom i

Danmark och Tyskland kunde den lägre riddargraden bli en första

utmärkelse. Storkorsgraden skulle då bli exklusivare och normalt

inte längre vara självskriven för högre ämbetsmän. En enhetlig

instans -- Kungl. Maj:ts ordens- och medaljkansli och alla

"officiella" medaljer bör inordnas i beslutsprocessen.

Enligt motion 1991/92:K822 av Pehr Löfgreen m.fl. (m) talar

starka skäl för en översyn av det statliga belöningsväsendet i

vad avser viktiga samhällsinsatser av allmän karaktär. Härvid

bör inte uteslutas en prövning av alternativet att låta det

historiska svenska ordensväsendet i reformerad form på nytt

omfatta inte endast utländska utan även svenska medborgare.

Också i motion K820 av Charlotte Cederschiöld (m) begärs att

svenska medborgare återges rätten att erhålla svenska ordnar

(yrkande 1). Enligt motionen bör vidare de år 1975 avskaffade

Vasaorden och Svärdsorden åter införas (yrkande 2). -- I båda

motionerna hänvisas till att andra länder i Europa har ett

officiellt ordensväsende för sina medborgare.

En medalj för flygarbragd begärs i motion K809 av Gullan

Lindblad (m). Enligt motionären bör medaljen "för berömlig

flygargärning" -- som tidigare utdelades av Stockholmstidningen

och därefter Aftonbladet -- återupplivas och förstatligas.

Bakgrund

Det svenska ordensväsendet reformerades år 1975. Då upphörde

möjligheten att tilldela svenska medborgare ordensutmärkelse (se

prop. 1973:91, KU27). Av Kungl. Maj:ts ordenskungörelse

(1974:768) framgår att utländsk statschef eller därmed jämställd

kan tilldelas utmärkelse inom Kungl. Serafimerorden och att

utländsk medborgare eller statslös bosatt utom riket kan

tilldelas utmärkelse inom Kungl. Nordstjärneorden på grund av

personliga insatser för Sverige eller för svenskt intresse.

Det finns fyra svenska riddarordnar, nämligen Serafimer-,

Svärds-, Nordstjärne- och Vasaordnarna. Som sammanfattande

beteckning brukar användas Kungl. Maj:ts orden. Serafimerorden

består av endast en klass och var tidigare avsedd som belöning

"för dem, vilka genom sina tjänster till Konung och fädernesland

gjort sig högst förtjänta och således blivit värdiga att bekläda

rikets högsta ämbeten". Serafimerorden kan ges till utländsk

statschef eller därmed jämställd. Tidigare gällde att de svenska

Serafimerriddarnas antal inte fick överstiga 32. Inom denna

orden finns alltsedan tillkomsten en Serafimermedalj, tidigare

avsedd att förlänas "personer som gjort sig synnerligen

förtjänta genom verksam vård om fattiga".

Svärdsorden utdelas inte längre. Den var avsedd som en

belöning "för gagnande och långvarig verksamhet" inom

krigsmakten. Inom Svärdsorden finns fem grader, ett Svärdstecken

för underofficer och en Svärdsmedalj för "manskap".

Nordstjärneorden var tidigare avsedd som belöning "för

medborgerliga förtjänster, för ämbets- eller

tjänstemannagärning, för vetenskaper, vittra, lärda och nyttiga

arbeten samt för nya och gagneliga inrättningar". Den kan numera

förlänas utländsk medborgare på grund av personliga insatser för

Sverige eller för svenskt intresse. Inom Nordstjärneorden finns

fem grader.

Vasaorden slutligen var avsedd som belöning "för förtjänster

om jordbruk, bergshantering, konst, handel, industri, hantverk

och undervisning, för nyttiga skrifter i dessa ämnen samt för

väl förättade allmänna värv och uppdrag". Inom Vasaorden fanns

fem grader samt ett Vasatecken och en Vasamedalj. I likhet med

Svärdsorden utdelas inte längre Vasaorden.

Antalet innehavare av Svärds-, Nordstjärne- och Vasaordnarna,

som är svenska medborgare, är för närvarande omkring 15000.

Nordstjärneorden delas årligen ut till 200--300 utländska

medborgare.

För närvarande gäller följande i fråga om medaljer:

H.M. Konungen delar ut fem medaljer. Serafimermedaljen delas ut

till personer som genom humanitär eller allmänt samhällsgagnande

gärning gjort sig synnerligen förtjänta. Denna medalj, som

förekommer i en storlek, utdelas mycket sparsamt. H.M. Konungens

medalj utdelas som särskild utmärkelse för framstående insatser

inom Sverige eller inom hovet för lång och trogen tjänst. Denna

medalj finns i flera storlekar och med olika bandfärg. Litteris

et Artibus, som finns i förgyllt silver i en storlek, förlänas

för litterära och konstnärliga förtjänster till i genomsnitt

4--6 personer om året. Prins Eugen-medaljen, som finns i en

storlek i förgyllt silver, tilldelas konstnärer och enligt

bestämmelserna får högst tre medaljer om året tillfalla svenskar

och högst en medalj om året medborgare i ett vart av de nordiska

länderna. Prins Carl-medaljen, i en storlek i förgyllt silver,

utdelas till högst en person om året för särskilt gagnande

nationell eller internationell humanitär verksamhet. --

Medaljärendena handhas av Riksmarskalkämbetet.

De statliga medaljer som kommer i fråga är bl.a. utmärkelsen

För nit och redlighet i rikets tjänst, som enligt huvudregeln

tilldelas den som varit anställd i staten minst 30 år.

Utmärkelsen kan efter den anställdes önskan ges som konstglas,

medalj eller ur; alla med inskription. Medaljen Illis Quorum

meruere labores har kommit att förlänas som erkänsla för

personliga insatser för kulturella, vetenskapliga och andra

allmännyttiga ändamål. Medaljen förekommer i guld i fyra

storlekar och förlänas endast ett fåtal personer varje år.

Medaljen För medborgerlig förtjänst var under en tid främst

avsedd för kommunala förtroendemän men har också delats ut som

belöning för mer allmänna samhällsinsatser. Denna medalj

förekommer i guld i fyra storlekar och i silver i en storlek.

Även denna medalj har endast delats ut till ett fåtal personer

om året. Vidare utdelas medaljen För berömliga gärningar till

personer som genom rådighet och stort personligt mod räddar

livet på en människa i livsfara. Den finns i guld i två

storlekar och i silver i en storlek. Sedan 1944 har den delats

ut vid 18 tillfällen. Slutligen skall nämnas medaljen För

omsorgsfull renvård som förlänas företrädare för renskötseln och

har delats ut två gånger under 1980-talet. Den förekommer i guld

i en storlek och i silver i en storlek.

Tidigare riksdagsbehandling

Sedan 1986 har utskottet återkommande behandlat motioner med

yrkanden om ett reformerat ordens- och medaljväsende utan att

motionerna vunnit gehör (KU 1986/87:16 s. 9 f., KU 1987/88:10 s.

5, 1988/89:KU13 s. 3, 1989/90:KU11 s. 3 f.). Motionerna har

förutom ordensväsendet gällt inrättandet av nya medaljer som

särskild minnesmedalj för beredskapstjänstgöringen, medalj för

svensk militär personal i annat utlandsuppdrag än FN-tjänst,

medalj för särskilda krigsmannaförtjänster och medalj för

svenska sjömäns insatser under andra världskriget. Nämnas kan

också att riksdagen avslagit motioner om instiftande av medaljer

för räddningsbragder till sjöss med hänvisning bl.a. till

Carnegiestiftelsens och Stiftelsen Sveriges sjömanshus

belöningar (TU 1984/85:12 s. 7, TU 1987/88:17 s. 2).

Utskottets bedömning

Utskottet vill erinra om att 1975 års reformering av det

svenska belöningssystemet föregicks av ett grundligt

beredningsarbete. Konstitutionsutskottet framhöll att det

belöningssystem som då tillämpades återspeglade en gången tids

samhällssyn genom att ge uttryck för värderingar av

samhällsinsatser enbart med hänsyn till tjänsteställning. Vidare

framhölls att ordnarna inte kunde anses fylla sin uppgift när

det gällde att belöna viktiga samhällsinsatser. Reformen stöddes

också av de personalorganisationer som företrädde det

övervägande antalet statsanställda. Enligt utskottets mening har

de argument som låg till grund för reformen fortfarande viss

tyngd. En översyn av det offentliga belöningssystemet bör mot

denna bakgrund avvaktas intill dess det tydligare visats att ett

mer utvecklat belöningssystem skulle kunna fylla sin uppgift.

När det gäller frågan om en medalj för berömlig flygargärning

vill utskottet hänvisa till att medaljen För berömliga gärningar

i stor utsträckning tillgodoser det behov som framhållits i

motion K809. Mot bakgrund av vad som anförts avstyrker utskottet

motionerna K809, K812, K820 och K822.

Landskapsvapen

Motionen

I motion K804 av Olle Lindström (m) begärs en

författningsreglering av rikets historiska landskapsindelning

med särskilt vapen för Norrbotten. Enligt motionären har den

norra delen av landskapet Västerbotten, vilken ingår i

Norrbottens län, börjat att betraktas som ett separat landskap

benämnt Norrbotten. Tankar på en egen flagga och ett nytt

landskapsvapen har förts fram.

Utskottets bedömning

Utskottet avstyrkte hösten 1989 ett motsvarande motionsyrkande

(1989/90:KU11 s. 4). Utskottet hade inhämtat från

Statsheraldikern att länsstyrelserna var att anse som huvudmän

för landskapsvapnen och att inget hindrade Länsstyrelsen i Luleå

att ta eventuella initiativ i fråga om ett sådant särskilt vapen

som åsyftades i motionen. Enligt utskottet var förhållandena

rörande landskapsvapen främst en fråga som borde behandlas av

länsstyrelserna i samverkan med Statsheraldikern. Utskottet gör

inte nu någon annan bedömning. Motion K804 avstyrks

följaktligen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmänna helgdagar och flaggdagar

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:K813, 1991/92:K821 och

1991/92:K825,

res. 1 (s)

2. beträffande ordensväsendet m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:K809, 1991/92:K812,

1991/92:K820 yrkandena 1 och 2 samt 1991/92:K822,

res. 2 (m, fp, kds, nyd)

3. beträffande landskapsvapen

att riksdagen avslår motion 1991/92:K804.

Stockholm den 19 november 1992

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina

Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Hans

Göran Franck (s), Stig Bertilsson (m), Torgny Larsson (s),

Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Odd Engström

(s), Inger René (m) och Lisbeth Staaf-Igelström (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Allmänna helgdagar och flaggdagar (mom. 1)

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Hans

Göran Franck, Torgny Larsson, Odd Engström och Lisbeth

Staaf-Igelström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar

med "När det gäller" och slutar med "inte påkallat" bort ha

följande lydelse:

Svenska flaggans dag fick år 1982 sin författningsmässiga

reglering som nationaldag. Riksdagen har tidigare vid ett

flertal tillfällen behandlat och avslagit motionsförslag om att

göra nationaldagen till helgdag. Utskottet har därvid hänvisat

till att de nuvarande formerna för firandet av

nationaldagen/svenska flaggans dag ger tillräckligt utrymme för

att markera dess betydelse i det svenska samhället. Under förra

riksmötet tog riksdagen dock ställning för att frågan borde

utredas. Utskottet gör i dag inte längre denna bedömning utan

anser att de tidigare framhållna argumenten fortfarande har

giltighet. Känslan för nationaldagen kan enligt utskottets

mening nämligen inte frammanas lagstiftningsvägen. Vidare gäller

att frågan har samhällsekonomiska aspekter som det inte kan

bortses från. Enligt utskottets mening bör frågan om

nationaldagen som helgdag inte utredas. Detta bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande allmänna helgdagar och flaggdagar

att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:K813,

1991/92:K821 och 1991/92:K825 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

2. Ordensväsendet m.m. (mom. 2)

Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Ylva Annerstedt (fp), Stig

Bertilsson (m), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd)

och Inger René (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Utskottet vill" och slutar med "och K822" bort ha följande

lydelse:

Riksdagens beslut 1973 innebar att statliga myndigheters

medverkan i ordensväsendet såvitt gällde utmärkelser till

svenska medborgare skulle upphöra. Kungl. Maj:ts

ordenskungörelse (1974:768) trädde i kraft den 1 januari 1975.

Enligt övergångsbestämmelserna upphörde utdelandet till svenska

medborgare av utmärkelser inom Kungl. Maj:ts orden vid denna

tidpunkt. Under den tid som därefter förflutit har de argument

som låg till grund för reformen förlorat mycket av sin tyngd,

medan betydelsen av de historiska traditionerna fått en starkare

betoning. Det har framkommit behov av ett mer nyanserat

offentligt belöningssystem än det som nu gäller. De ökade

internationella kontakterna har betydelse i sammanhanget. I

praktiskt taget samtliga övriga länder i Europa finns ett

officiellt ordensväsende som omfattar egna medborgare. Vidare

har krav på särskilda utmärkelser inom sjö- och luftfart

framförts vid flera tillfällen. Det finns således enligt

utskottets mening anledning att utreda om det nuvarande

belöningssystemet fyller samhällets behov av att på ett

tillfredsställande sätt kunna hedra personer som gjort särskilt

förtjänstfulla insatser. Utskottet förordar därför att det

offentliga belöningssystemet blir föremål för en översyn.

Riksdagen bör med anledning av motionerna K809, K812, K820 och

K822 som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande ordensväsendet m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:K809,

1991/92:K812, 1991/92:K820 yrkandena 1 och 2 och 1991/92:K822

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Allmänna helgdagar och flaggdagar (mom. 1)

Bengt Hurtig (v) anför:

Jag ansluter mig till den reservation som avgetts av de

socialdemokratiska ledamöterna.