Bet. 1992/93:LU20

Lagutskottets betänkande

1992/93:LU20

Ändringar i marknadsföringslagen med anledning av

EES-avtalet, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Utskottet

Hemställan

Bilaga 1

1992/93

LU20

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1992/93:110 vari

läggs fram förslag till ändringar i marknadsföringslagen m.m.

Ändringarna är en följd av Sveriges åtaganden enligt

EES-avtalet. I betänkandet behandlas också ett förslag till

ändring i marknadsföringslagen som framlagts i proposition

1992/93:75 och som överlämnats till utskottet från

konstitutionsutskottet.

I ärendet har inkommit en skrivelse från

Bilindustriföreningen.

Utskottet tillstyrker lagändringarna.

Propositionerna

I proposition 1992/93:110 föreslår regeringen

(Civildepartementet) efter hörande av Lagrådet att riksdagen

antar i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i marknadsföringslagen (1975:1418),

2. lag om ändring i radiolagen (1966:755).

Lagförslagen återfinns i bilaga 1 till betänkandet.

I proposition 1992/93:75 föreslår regeringen

(Kulturdepartementet) efter hörande av Lagrådet -- såvitt nu är

i fråga (lagförslag 4) -- att riksdagen antar i propositionen

framlagt förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

(1975:1418).

Lagförslaget, som av konstitutionsutskottet överlämnats till

lagutskottet, återfinns i bilaga 2 till betänkandet. Övriga

lagförslag i propositionen behandlas av konstitutionsutskottet i

betänkandet 1992/93:KU12.

Utskottet

Riksdagen har nyligen godkänt avtalet om Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet, EES-avtalet (prop. 1991/92:170, bet.

1992/93:EU1, rskr. 18). Genom avtalet har Sverige och övriga

EFTA-länder förbundit sig att införliva stora delar av EG:s

regelverk i sin rättsordning.

I det regelverk som omfattas av EES-avtalet ingår ett direktiv

om vilseledande reklam. Syftet med direktivet är att ge skydd

mot vilseledande reklam och de otillbörliga följderna av denna.

Skyddsobjekt är konsumenterna, de som bedriver närings- eller

affärsverksamhet eller de som utövar hantverk eller ett fritt

yrke samt den stora allmänheten. Med uttrycket reklam avses i

direktivet varje form av framställning i närings- eller

affärsverksamhet, hantverk eller yrkesutövning för att främja

tillhandahållandet av varor eller tjänster. När det gäller

uttrycket vilseledande reklam förstås därmed all reklam som på

något sätt -- också genom sin presentation -- vilseleder eller

sannolikt kommer att vilseleda de personer den riktar sig till

eller de som kan nås av den, så att deras ekonomiska beteende

kommer att påverkas.

I Sverige finns allmänna regler om marknadsföring i

marknadsföringslagen (1975:1418). Lagen har till ändamål att

främja konsumenternas intressen i samband med näringsidkares

marknadsföring av varor, tjänster och andra nyttigheter och att

motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter eller

näringsidkare. Lagen innehåller tre generalklausuler, som i

allmänna ordalag anger vad en näringsidkare skall iaktta vid sin

marknadsföring. Generalklausulerna behandlar otillbörlig

marknadsföring (2§), informationsskyldighet (3§) och

produktotjänlighet (4§). De sanktioner som lagen erbjuder för

att säkerställa efterlevnaden av marknadsföringslagens

generalklausuler utgörs av förbud mot att fortsätta det påtalade

förfarandet resp. ålägganden att lämna information i något visst

avseende. Konsumentverket/Konsumentombudsmannen är den centrala

övervakande och ingripande myndigheten på

marknadsföringsområdet. De dömande uppgifterna ankommer på

Marknadsdomstolen som är specialdomstol för bl.a.

marknadsföringsfrågor.

År 1991 tillsattes Marknadsföringsutredningen (C 1991:10) med

uppgift att se över marknadsföringslagen (1975:1418) och att

lämna de förslag till lagändringar som behövs för att den

svenska lagstiftningen skall stå i överensstämmelse med EG:s

regler på marknadsföringsområdet. Utredningen har lagt fram

delbetänkandet (SOU 1992:49) EES-anpassning av

marknadsföringslagstiftningen. Betänkandet innehåller förslag om

att anpassa den svenska lagstiftningen till bl.a. EG:s direktiv

om vilseledande reklam. Betänkandet har remissbehandlats.

I proposition 1992/93:110 görs bedömningen att

marknadsföringslagen i allt väsentligt uppfyller de krav som

direktivet om vilseledande reklam ställer. Det gäller såväl

generalklausulen mot otillbörlig marknadsföring som

sanktionssystemet och systemet för övervakning och kontroll.

Endast på en punkt behöver enligt propositionen lagen justeras,

nämligen när det gäller inköpsreklam m.m. Det

marknadsföringsbegrepp som används i marknadsföringslagen avser

endast avsättningsfrämjande åtgärder och omfattar således inte

inköps- eller andra anskaffningsfrämjande åtgärder som riktas

bakåt mot t.ex. kreditgivare, leverantörer och

arbetssökande. Direktivets definition av reklambegreppet kan

dock -- trots att definitionen i första hand leder tanken till

avsättningsfrämjande reklam -- tolkas så att även

anskaffningsfrämjande reklam, t.ex. inköpsreklam, omfattas. I

propositionen föreslås därför att generalklausulen mot

otillbörlig marknadsföring i 2 § marknadsföringslagen

kompletteras att gälla även reklamåtgärder eller andra

handlingar som företas i näringsverksamhet vid efterfrågan av en

vara, tjänst eller annan nyttighet.

Med hänsyn till att begreppet marknadsföring också förekommer

i radiolagen föreslås i proposition 1992/93:110 en motsvarande

utvidgning i radiolagens censurförbudsparagraf.

Utskottet anser för sin del att den erforderliga anpassningen

till EG-direktivet nu bör göras på sätt som föreslås i

propositionen. Utskottet tillstyrker således proposition

1992/93:110.

I proposition 1992/93:75 om satellitsändningar av TV-program,

vilken remitterats till konstitutionsutskottet, behandlas frågan

om en anpassning av svensk rätt till EG:s direktiv om

TV-sändningar till allmänheten. Därvid föreslås en ny lag om

satellitsändningar av televisionsprogram till allmänheten samt

vissa ändringar i bl.a. marknadsföringslagen. Med anledning av

att förslaget till ändring i marknadsföringslagen berör samma

paragraf som det i proposition 1992/93:110 framlagda förslaget

om ändring i marknadsföringslagen har konstitutionsutskottet

överlämnat det förstnämnda lagförslaget till lagutskottet för

samordning. Konstitutionsutskottet tillstyrker i betänkandet

1992/93:KU12 bifall till propositionen i övrigt.

Lagutskottet konstaterar att de i propositionerna 1992/93:75

och 1992/93:110 framlagda förslagen till ändringar i

marknadsföringslagen bör sammanföras till ett lagförslag, och

utskottet framlägger i bilaga 3 till betänkandet ett sådant

lagförslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande marknadsföringslagen

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:75 i denna

del och proposition 1992/93:110 i denna del antar det av

utskottet i bilaga 3 framlagda förslaget till lag om ändring i

marknadsföringslagen (1975:1418),

2. beträffande radiolagen

att riksdagen antar i proposition 1992/93:110 framlagt förslag

till lag om ändring i radiolagen (1966:755).

Stockholm den 3 december 1992

På lagutskottets vägnar

Maj-Lis Lööw

I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Holger

Gustafsson (kds), Margareta Gard (m), Owe Andréasson (s), Bengt

Harding Olson (fp), Inger Hestvik (s), Bengt Kindbom (c), Bengt

Kronblad (s), Bertil Persson (m), Gunnar Thollander (s), Lena

Boström (s), Carin Lundberg (s), Lennart Fridén (m), Maud

Ekendahl (m) och John Bouvin (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten John Andesson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

I proposition 1992/93:110 framlagda lagförslag

Bilaga 1

I proposition 1992/93:75 framlagt

Bilaga 2

Förslag till

Lag om ändring i marknadsföringslagen (1975:1418)

Av utskottet framlagt lagförslag

Bilaga 3

Förslag till

Lag om ändring i marknadsföringslagen (1975:1418)

Härigenom föreskrivs att 2§ marknadsföringslagen

(1975:1418) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Företager näringsidkare Företager näringsidkare

vid marknadsföring av vara, vid marknadsföring av vara,

tjänst eller annan tjänst eller annan

nyttighet reklamåtgärd nyttighet reklamåtgärd

eller annan handling, som eller annan handling, som

genom att strida mot god genom att strida mot god

affärssed eller på annat affärssed eller på annat

sätt är otillbörlig sätt är otillbörlig

mot konsumenter eller mot konsumenter eller

näringsidkare, kan näringsidkare, kan

marknadsdomstolen förbjuda Marknadsdomstolen förbjuda

honom att fortsätta honom att fortsätta

därmed eller att företa därmed eller att företa

annan liknande handling. annan liknande handling.

Förbud kan meddelas även Detsamma gäller vid

anställd hos efterfrågan på vara,

näringsidkare och annan som tjänst eller annan

handlar på nyttighet. Förbud kan

näringsidkares vägnar meddelas även anställd

samt var och en som i hos näringsidkare och annan

övrigt väsentligt har som handlar på

bidragit till handlingen. näringsidkares vägnar

samt var och en som i

övrigt väsentligt har

bidragit till handlingen.

Första stycket tillämpas

även på sådana

televisionssändningar som

omfattas av lagen (1992:000)

om satellitsändningar av

televisionsprogram till

allmänheten och som kan tas

emot endast i något annat

land som är bundet av

avtalet om Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet

(EES-avtalet).

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.