Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Medlemsantalet i ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar

1993-03-09 · 7 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1992/93:LU27, Medlemsantalet i ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets betänkande

1992/93:LU27

Medlemsantalet i ekonomiska föreningar och

bostadsrättsföreningar

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga 1

1992/93

LU27

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1992/93:144 om

medlemsantalet i ekonomiska föreningar och

bostadsrättsföreningar samt två med anledning av propositionen

väckta motioner.

I propositionen föreslås att minsta antalet medlemmar som

enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall ingå i en

sådan förening sänks från fem till tre. En motsvarande ändring

föreslås i bostadsrättslagen (1991:614). Även minsta antalet

lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt i en

bostadsrättsförenings hus föreslås bli sänkt från fem till tre.

Reglerna om skyldighet att träda i likvidation anpassas till det

nya minimiantalet medlemmar. De nya reglerna skall enligt

förslaget träda i kraft den 1 april 1993.

I båda motionerna yrkas avslag på propositionen.

Utskottet har inhämtat yttrande över propositionen och

motionerna från bostadsutskottet. Yttrandet är fogat som bilaga

2 till betänkandet.

Utskottet avstyrker bifall till propositionen och tillstyrker

således motionerna.

Till betänkandet har fogats en reservation (m, fp, c, kds).

Propositionen

I proposition 1992/93:144 föreslår regeringen

(Justitiedepartementet) efter hörande av Lagrådet att riksdagen

antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

2. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

3. lag om ändring i lagen (1991:615) om omregistrering av

vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar,

4. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.

Lagförslagen har tagits in i bilaga 1 till betänkandet.

Motionerna

1992/93:L12 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen

avslår proposition 1992/93:114.

1992/93:L13 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

avslår proposition 1992/93:114.

Utskottet

Föreningar delas i juridiskt hänseende in i ekonomiska

föreningar och ideella föreningar. De ekonomiska föreningarna

regleras i den sedan 1988 gällande lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar som ersatt en lag från 1951 i samma ämne.

En ekonomisk förening skall enligt lagen registreras. För

registrering fordras enligt den nya lagen (föreningslagen) --

liksom enligt 1951 års lag -- att föreningen har till ändamål

att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom sådan

ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar som konsumenter

eller andra förbrukare, som leverantörer eller med egen

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

arbetsinsats eller genom att begagna föreningens tjänster eller

på annat liknande sätt. Föreningslagen ställer således som en

förutsättning för registrering upp ett krav på att verksamheten

skall vara av kooperativ natur. Skälet för detta krav på ett

kooperativt inslag är att man har önskat undvika att

föreningsformen kommer till användning i rena

kapitalplaceringssyften.

En ekonomisk förening skall enligt föreningslagen ha minst fem

medlemmar, såvida inte minst tre av medlemmarna är juridiska

personer. I sådant fall räcker det med tre eller fyra

medlemmar.

En bostadsrättsförening har som främsta uppgift att upplåta

lägenheter till medlemmarna. Den är en särskild typ av ekonomisk

förening, som endast delvis regleras i föreningslagen. Regler om

bostadsrättsföreningar finns i den sedan den 1 juli 1991

gällande bostadsrättslagen (1991:614) som ersatt en lag från

1971 i samma ämne. I likhet med vad som gäller enligt

föreningslagen skall enligt bostadsrättslagen en

bostadsrättsförening registreras, och för registrering krävs

bl.a. att föreningen har minst fem medlemmar. Innan en

bostadsrättsförening upplåter lägenheter med bostadsrätt skall

en ekonomisk plan registreras och för registrering av planen

fordras att det i föreningens hus kommer att finnas minst fem

lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt. Bestämmelsen i

bostadsrättslagen om minsta antalet medlemmar har sin

motsvarighet i 1971 års lag och den har även här motiverats med

att föreningens verksamhet är kooperativ. Någon undantagsregel

motsvarande den i föreningslagen, enligt vilken det räcker med

tre eller fyra, om minst tre medlemmar är juridiska personer,

finns inte i bostadsrättslagen.

I propositionen föreslås att reglerna om kravet på minsta

antalet medlemmar i ekonomiska föreningar och i

bostadsrättsföreningar sänks från fem till tre. Föredragande

statsrådet anför att under senare år har nya former av

kooperativ verksamhet aktualiserats som förutsätter ett lägre

antal föreningsmedlemmar än fem. Som ett exempel nämns

kooperativa daghem och fritidshem som ofta inte kan bereda

sysselsättning åt så många som fem arbetande medlemmar.

Ytterligare exempel är enligt propositionen samverkan mellan

sådana yrkesutövare som journalister, konsulter, hantverkare,

kulturarbetare eller jordbrukare, för vilka den ekonomiska

föreningen kan vara en lämplig företagsform, även om antalet

medlemmar understiger fem. Föredragande statsrådet framhåller

vidare att -- när det gäller verksamhet i glesbygd -- det ofta

kan vara svårt att uppfylla kravet på fem medlemmar oavsett

verksamhetens art. Även bostadsrättslagens krav på minst fem

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

medlemmar anses enligt propositionen utgöra ett hinder för att

t.ex. ombilda hyresrätter i mindre hus till bostadsrätter och

att på mindre orter bygga bostäder för upplåtelse med

bostadsrätt. De angivna exemplen visar enligt föredraganden att

det finns ett påtagligt praktiskt behov av att kunna bilda och

driva både en vanlig ekonomisk förening och en

bostadsrättsförening med ett lägre antal medlemmar än fem. I det

sammanhanget framhålls att det främst torde vara lagens krav på

att medlemmarna aktivt skall medverka i föreningens verksamhet

som ger föreningen dess kooperativa karaktär och att en sänkning

av det lagstadgade minimiantalet medlemmar därför inte skulle

behöva äventyra den kooperativa idén.

I två motioner yrkas avslag på propositionen. I motion L12 av

Sten Söderberg (-) framhålls att de nuvarande reglerna i

huvudsak har fungerat bra och att det snarast är en fördel med

fem ledamöter.

I motion L13 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) slår motionärerna vakt

om det kooperativa synsättet, och i detta ligger enligt

motionärerna att en ekonomisk förening resp. en

bostadsrättsförening inte kan bestå av ett alltför litet antal

medlemmar. Regeringens förslag om en sänkning av minimiantalet

medlemmar från fem till tre skulle därför innebära att det

kooperativa inslaget går förlorat. Motionärerna anför också

praktiska skäl mot förslaget. Färre medlemmar skulle innebära

svårigheter att få till stånd en fungerande styrelse och därmed

också en livskraftig förening. Vidare skulle föreningsstämmans

självständiga -- och i förhållande till styrelsen överordnade --

roll upphöra. När det gäller den särskilda form av ekonomisk

förening som en bostadsrättsförening utgör ifrågasätter

motionärerna om en sådan förening utgör ett i alla avseenden

lämpligt instrument för samordningen av ett på så sätt begränsat

antal lägenhetsinnehavares rättigheter och skyldigheter.

På lagutskottets begäran har bostadsutskottet yttrat sig över

propositionen jämte motionerna. Bostadsutskottet, som i sitt

yttrande behandlat de föreslagna ändringarna i bostadsrättslagen

och därmed sammanhängande frågor, delar regeringens bedömning

att det inte behöver befaras att det kooperativa synsättet, som

präglar lagstiftningen, kommer att äventyras genom att kravet på

medlemsantal och antalet lägenheter sänks. Enligt

bostadsutskottet kan det tvärtom på goda grunder antas att

kontakten mellan de boende i bostadshus med tre--fyra lägenheter

är bättre än mellan boende i hus med många lägenheter. Utskottet

förordar att regeringens förslag i nu aktuell del tillstyrks och

att motionerna L12 och L13 avstyrks.

Lagutskottet anser för sin del att det kooperativa synsättet

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

alltjämt bör prägla lagstiftningen om ekonomiska föreningar

resp. bostadsrättsföreningar. I detta synsätt ligger att

föreningar av det slaget inte kan bestå av ett alltför ringa

antal medlemmar. En sänkning av kravet på antalet medlemmar i en

ekonomisk förening resp. bostadsrättsförening från fem till tre

skulle enligt utskottets mening innebära att det kooperativa

inslaget går förlorat. Även rent praktiska hänsyn talar emot

regeringens förslag. Om färre än fem medlemmar skulle godtas kan

det bli svårt att få till stånd en fungerande styrelse och

därmed en livskraftig förening. Vidare kommer föreningsstämmans

självständiga och -- i förhållande till styrelsen -- överordnade

roll då att upphöra.

Utskottet kan i och för sig ha förståelse för önskemålet att

även de som tillsammans äger och bor i en fastighet med färre

antal lägenheter än fem kan vilja ha möjlighet att tillgodogöra

sig det regelsystem som bostadsrättslagen erbjuder. Det är dock

inte givet att den särskilda form av ekonomisk förening som en

bostadsrättsförening utgör i alla avseenden lämpar sig som

instrument för samordningen av ett på så sätt begränsat antal

lägenhetsinnehavares rättigheter och skyldigheter.

På grund av det anförda finner utskottet att såväl

principiella som praktiska skäl talar emot de föreslagna

förändringarna. Utskottet avstyrker därför bifall till

propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:L12 och

1992/93:L13 avslår proposition 1992/93:144.

res. (m, fp, c, kds)

Stockholm den 9 mars 1993

På lagutskottets vägnar

Maj-Lis Lööw

I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Holger

Gustafsson (kds), Per Stenmarck (m), Bengt Harding Olson (fp),

Inger Hestvik (s), Bengt Kindbom (c), Bengt Kronblad (s), Bertil

Persson (m), Gunnar Thollander (s), Hans Stenberg (s), Stig

Rindborg (m), Carin Lundberg (s), Lennart Fridén (m) och Per

Erik Granström (s).

Reservation

Holger Gustafsson (kds), Per Stenmarck (m), Bengt Harding

Olson (fp), Bengt Kindbom (c), Bertil Persson (m), Stig Rindborg

(m), och Lennart Fridén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Lagutskottet anser" och slutar med "till propositionen"

bort ha följande lydelse:

Lagutskottet kan för sin del instämma i föredragande

statsrådets bedömning att det på skilda verksamhetsområden med

kooperativa inslag finns behov av att kunna bedriva verksamhet i

en ekonomisk förening med färre än fem medlemmar. Det är också

utskottets uppfattning att det inte är medlemsantalet i sig som

skänker den ekonomiska föreningen dess kooperativa prägel utan

att detta åstadkoms främst genom det lagstadgade och viktiga

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

kravet på att medlemmarna aktivt skall medverka i föreningens

verksamhet.

Enligt propositionen skall lagändringarna träda i kraft den 1

april 1993. Den föreslagna tidpunkten medger dock inte att

lagstiftningen kan beslutas och promulgeras i tillräckligt god

tid före ikraftträdandet. Utskottet förordar att

ikraftträdandetidpunkten i stället bestäms till den 1 juli 1993.

Med denna ändring tillstyrker utskottet propositionen och

avstyrker följaktligen bifall till motionerna L12 och L13.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:L12 och

1992/93:L13 antar regeringens förslag till

dels lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska

föreningar,

dels lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

dels lag om ändring i lagen (1991:615) om omregistrering

av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar,

dels ock lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt med den

ändringen att tidpunkten för lagförslagens ikraftträdande

bestäms till den 1 juli 1993.

Propositionens lagförslag

Bilaga 1

Bostadsutskottets yttrande

1992/93:BoU5y

Bilaga 2

Medlemsantalet i ekonomiska föreningar och

bostadsrättsföreningar

Till lagutskottet

Lagutskottet har den 19 januari 1993 beslutat att bereda

bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition

1992/93:144 om medlemsantalet i ekonomiska föreningar och

bostadsrättsföreningar jämte de med anledning av propositionen

väckta motionerna 1992/93:L12 av Sten Söderberg (-) och

1992/93:L13 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s).

Bostadsutskottet behandlar i detta yttrande föreslagna

ändringar i bostadsrättslagen om medlemsantalet i

bostadsrättsföreningar m.m.

Propositionen

I enlighet med vad som aviserades i budgetpropositionen

(1991/92:100 bil. 14 s. 56) föreslås att bestämmelserna om

minsta antalet medlemmar i lagen (1987:667) om ekonomiska

föreningar och bostadsrättslagen (1991:614) sänks från fem till

tre medlemmar. Även minimiantalet lägenheter som avses upplåtas

med bostadsrätt föreslås sänkas till motsvarande antal.

Bestämmelserna om likvidation i bostadsrättslagen anpassas också

till det nya kravet.

Syftet med lagförslagen är enligt propositionen att möta de

behov som på senare år uppkommit genom ett ökat intresse att

starta olika kooperativa verksamheter i mindre omfattning. Som

exempel nämns kooperativa daghem och fritidshem samt samverkan

mellan vissa yrkesutövare. Det finns också enligt propositionen

ett behov av att kunna bilda en bostadsrättsförening med ett

lägre antal medlemmar än fem. Kravet på minst fem medlemmar och

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

lägenheter hindrar ombildning av hyresrätter till bostadsrätter

i hus med få lägenheter. De föreslagna ändringarna anses kunna

genomföras utan att den kooperativa grundtanken, som legat bakom

nuvarande lagstiftning, behöver äventyras. Även med tre

medlemmar bör dessa aktivt kunna medverka i föreningens

verksamhet.

Någon ändring föreslås inte i bostadsrättslagens

omröstningsregler. Det innebär att det i de fall lagen

innehåller krav om tre fjärdedels majoritet kommer att krävas

enighet när det finns endast tre röstande medlemmar. Enligt

föredragande statsrådet är det rimligt att det i en förening med

tre medlemmar krävs enighet för sådana viktiga beslut som det är

fråga om.

Motionerna

Som framgår inledningsvis har två motioner väckts med

anledning av regeringens förslag. I båda motionerna förordas

avslag på propositionen. Motionärerna i motion L13 (s) vill slå

vakt om den kooperativa grundtanken. Enligt dem ligger i det

kooperativa synsättet att en ekonomisk förening resp. en

bostadsrättsförening inte kan ha ett alltför ringa medlemsantal.

Den sänkning som regeringen föreslår skulle enligt motionen

innebära att det kooperativa inslaget går förlorat. Även

praktiska skäl anförs. Med färre än fem medlemmar befaras

svårigheter med att få en fungerande styrelse och en livskraftig

förening. Föreningsstämmans självständiga och överordnade roll

gentemot styrelsen anses gå förlorad. Slutligen ifrågasätts om

bildande av bostadsrättsförening i alla avseenden är den

lämpligaste formen för samordning av ett begränsat antal

lägenhetsinnehavares rättigheter och skyldigheter.

Motionären i motion L12 (-) anser det vara en fördel med fem

ledamöter. De nuvarande reglerna har enligt motionären fungerat

i huvudsak bra.

Utskottet

I propositionen anförs bl.a. att det finns ett påtagligt

praktiskt behov av att kunna bilda en bostadsrättsförening även

om medlemsantalet är mindre än fem och att ombilda hyresrätt

till bostadsrätt i hus med tre eller fyra lägenheter. Utskottet

delar regeringens bedömning att det inte behöver befaras att det

kooperativa synsättet, som präglar lagstiftningen, kommer att

äventyras genom att kravet på medlemsantal och antalet

lägenheter sänks. Tvärtom kan det på goda grunder antas att

kontakten mellan de boende i bostadshus med tre--fyra lägenheter

är bättre än mellan boende i hus med många lägenheter.

Utskottet, som finner det motiverat att propositionens förslag

till lagändringar genomförs, tillstyrker de föreslagna

ändringarna i bostadsrättslagen, lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt och lagen

(1991:615) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

bostadsrättsföreningar. Till följd av detta ställningstagande

bör motionerna L12 (-) och L13 (s) avslås av riksdagen.

Stockholm den 18 februari 1993

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist

(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Lennart Nilsson

(s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s),

Ulf Björklund (kds), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c),

Marianne Carlström (s), Lars Stjernkvist (s) och Olle Schmidt

(fp).

Avvikande mening

Oskar Lindkvist, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune

Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist

(alla s) anser att bostadsutskottets yttrande under rubriken

"Utskottet" bort ha följande lydelse:

De gällande bestämmelserna om minsta antalet medlemmar i en

bostadsrättsförening har motiverats med att en sådan förenings

verksamhet är kooperativ. Den kooperativa grundidén innebär att

medlemmarna i föreningen skall delta i verksamheten på olika

sätt. För att denna idé skall kunna uppfyllas krävs att

medlemsantalet inte är för lågt. Regeringens förslag att sänka

kravet på minsta antalet medlemmar från fem till tre kommer att

medföra att det kooperativa inslaget försvinner. Det kan också

innebära svårigheter att få ihop en fungerande styrelse och

därmed en livskraftig förening. Någon gentemot styrelsen

självständig och överordnad föreningsstämma kommer inte heller

att finnas i en förening med så få medlemmar som tre. Såväl

praktiska som principiella skäl talar således emot de i

propositionen föreslagna ändringarna.

Bostadsutskottet biträder således de meningar som framförts i

motionerna L12 (-) och L13 (s) om att propositionens förslag

såvitt det behandlas i detta yttrande bör avslås av riksdagen.