Bet. 1992/93:LU31

Lagutskottets betänkande

1992/93:LU31

Anslag till Bokföringsnämnden, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1992/93

LU31

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag (prop.

1992/93:100 bilaga 3 och bilaga 8) i vad avser anslag till

bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed

resp. till Bokföringsnämnden. Utskottet behandlar även fyra

motionsyrkanden i olika redovisningsfrågor. Tre av dessa

yrkanden avser införande av en skyldighet att i årsredovisningen

lämna information om vissa förmåner till personer i ledande

ställning i företag. Det fjärde motionsyrkandet berör frågan om

personalekonomisk redovisning.

Utskottet tillstyrker bifall till propositionen i förevarande

delar och avstyrker motionsyrkandena.

ANDRA HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1992/93:100 bilaga 3 föreslår regeringen

(Justitiedepartementet) under punkt H 5 (s. 140) att riksdagen

till Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god

redovisningssed för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 600 000 kr.

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1992/93:100 bilaga 8 föreslår regeringen

(Finansdepartementet) under punkt I 4 (s. 132) att riksdagen

till Bokföringsnämnden för budgetåret 1993/94 anvisar

ett förslagsanslag på 4364000 kr.

Motionerna

1992/93:L201 av Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om redovisning av bolagsdirektörers förmåner.

1992/93:L209 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en utredning av möjligheterna att på ett

bättre sätt än i dag ta hänsyn till humankapitalet i

balansräkningen.

1992/93:N278 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att alla börsföretag skall redovisa

lön, tantiem, pension, optioner och fallskärmsavtal för

chefspersoner.

1992/93:A721 av Bengt Silfverstrand och Ingvar Björck (s) vari

yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om obligatorisk

skyldighet att i årsredovisning etc. offentliggöra förekommande

fallskärmsavtal.

Utskottet

Den centrala författningen på redovisningsområdet är

bokföringslagen (1976:125). Den fungerar som en generell

redovisningslag och upptar ett grundläggande regelsystem som,

med undantag för jordbruksrörelse i vissa fall, är gemensamt för

alla företag. Enligt 1 § bokföringslagen är således bl.a. alla

aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar

bokföringsskyldiga. Bokföringsplikten skall fullgöras genom

löpande bokföring som för varje räkenskapsår avslutas med ett

årsbokslut. Årsbokslutet skall bestå av resultaträkning och

balansräkning.

Med årsbokslut avses i bokföringslagen en bokföringsskyldigs

officiella men inte offentliga redovisning. I fråga om

företagens skyldighet att avge offentlig redovisning

(årsredovisning) finns bestämmelser i aktiebolagslagen

(1975:1385), lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och lagen

(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.

Ett aktiebolags årsredovisning består av resultaträkning,

balansräkning och förvaltningsberättelse (11 kap.

aktiebolagslagen, ABL). Resultaträkningen skall belysa hur

rörelseresultatet -- vinst eller förlust -- har uppkommit.

Balansräkningen skall ange bolagets ställning vid

räkenskapsårets utgång. I förvaltningsberättelsen skall lämnas

uppgifter om vissa förhållanden som inte framgår av resultat-

eller balansräkningen. Vad som åsyftas är bl.a. uppgifter i icke

räkenskapsmässig form, vilka är nödvändiga för en fullständig

bedömning av resultat, ekonomisk ställning och

företagsledningens förvaltning, men som inte lämpligen bör

lämnas i balans- eller resultaträkningen. Enligt en särskild

bestämmelse skall förvaltningsberättelsen också innehålla

uppgift om lön och annan ersättning som under räkenskapsåret

utgått till styrelsen och verkställande direktören. Tantiem och

därmed jämställd ersättning skall därvid anges särskilt (11 kap.

9 § ABL).

ABL:s regler om årsredovisning inehåller inte fullständiga

bestämmelser om aktiebolags offentliga redovisning. De fylls i

stället ut av de mera detaljerade bestämmelserna om årsbokslut i

bokföringslagen som gäller även för den offentliga

redovisningen. På motsvarande sätt förhåller det sig beträffande

övriga företagsformer.

Bokföringslagen hänvisar i väsentliga avseenden till begreppet

god redovisningssed. I syfte att bl.a. tillgodose behovet av

auktoritativa besked i fråga om vad som är god redovisningssed

inrättades år 1976 Bokföringsnämnden. Bokföringsnämnden har till

uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed i

företagens bokföring och offentliga redovisning samt att

utarbeta allmänna råd inom sitt ansvarsområde. Nämnden består av

en ordförande och tio andra ledamöter.

År 1989 bildade staten -- genom Bokföringsnämnden -- samt

Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) och Sveriges

Industriförbund dessutom ett gemensamt organ, Stiftelsen för

utvecklande av god redovisningssed. Styrelsen för stiftelsen har

utsett ett särskilt råd (redovisningsrådet) med huvudsaklig

uppgift att utarbeta och utfärda rekommendationer om god

redovisningssed i börsföretag och andra större bolag.

År 1991 tillkallades en kommitté med uppgift att göra en

allmän översyn av redovisningslagstiftningen (dir. 1991:71,

1992:19, 1993:06). En av kommitténs uppgifter är att lägga fram

förslag till de lagändringar på redovisningsområdet som kommer

att krävas vid en harmonisering med de normer som har utvecklats

inom EG. Vidare skall kommittén utreda Bokföringsnämndens

ställning. Tidsplanen för kommitténs arbete innebär att

kommittén senast den 1 december 1993 skall lägga fram förslag

till sådana åtgärder som krävs med hänsyn till EG:s

rättsordning. Utredningsuppdraget i dess helhet bör vara

avslutat före den 1 december 1994.

I proposition 1992/93:100, bilaga 3, föreslås att till Bidrag

till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed för

budgetåret 1993/94 anvisas ett förslagsanslag på 600 000 kr.

I propositionen föreslås vidare, bilaga 8, att till

Bokföringsnämnden för budgetåret 1993/94 anvisas ett

förslagsanslag på 4364000 kr.

Vad särskilt gäller Bokföringsnämnden anför föredragande

statsrådet i propositionen, bilaga 8, att Bokföringsnämnden har

ett särskilt ansvar för att utveckla redovisningsstandarden hos

de små företagen. Den övergripande inriktningen av

Bokföringsnämndens verksamhet bör vara oförändrad i avvaktan på

Redovisningskommitténs ställningstagande i fråga om nämndens

framtida ställning.

Regeringens förslag till medelsanvisning beträffande

Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed och

Bokföringsnämnden föranleder inte några erinringar från

utskottets sida. Utskottet tillstyrker bifall till propositionen

i dessa delar.

Utskottet övergår härefter till att behandla ett par

redovisningsfrågor som berörs i några motioner från den allmänna

motionstiden i år.

Det har på senare tid förts en allmän diskussion om de olika

förmåner som i viss utsträckning förekommer i näringslivet och

inom offentlig verksamhet i form av pensionsersättningar, avtal

om avgångsvederlag och liknande förmåner till personer i ledande

ställning. Debatten har fokuserats kring de s.k.

fallskärmsavtalen avseende chefspersoner och personer med

förtroendeposter i vissa större banker. Spörsmålet har också

föranlett ett flertal motioner under årets allmänna motionstid,

varvid olika aspekter av ämnet har tagits upp. Till lagutskottet

har hänvisats de motionsyrkanden som avser krav på offentlig

redovisning i företagen av sådana förmåner varom nu är fråga.

Sålunda framställs i motionerna L201 av Nils T Svensson (s),

N278 (yrkande 3) av Rolf L Nilson m.fl. (v) och A721

(yrkande 2) av Bengt Silfverstrand och Ingvar Björk (s), med

lite olika infallsvinklar, krav på införandet av en skyldighet

att i årsredovisningen i företagen ta in uppgifter om pensioner,

fallskärmsavtal och andra förmåner för personer med ledande

ställning i företagen.

Utskottet vill understryka att det övergripande syftet med

årsredovisningen är att vid varje räkenskapsårs utgång lämna

företagets intressenter upplysningar om årsresultat, ekonomisk

ställning och övriga förhållanden, som är av betydelse för

bedömning av företagets utvecklingsmöjligheter. De gällande

reglerna om årsredovisningen och vad den skall innehålla är

utformade med detta ändamål i sikte. Förändrade förhållanden och

nya erfarenheter kan naturligtvis föranleda omprövning av

reglerna för att åstadkomma att redovisningen bättre skall kunna

fylla sin funktion. Med hänvisning till det anförda välkomnar

utskottet att regeringen nyligen genom tilläggsdirektiv

(1993:06) gett Redovisningskommittén i uppgift att även överväga

om det behövs särskilda redovisningsregler för

pensionsersättningar, avtal om avgångsvederlag och liknande

förmåner för styrelseledamöter, verkställande direktören och

andra personer i ett företags ledning.

Enligt utskottets mening är det i motionerna aktualiserade

spörsmålet om särskilda redovisningsregler för avtal om

avgångsvederlag m.m. angeläget och utskottet förutsätter att

Redovisningskommittén behandlar frågan med skyndsamhet. Någon

riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandena L201, N278

yrkande 3 och A721 yrkande 2 är därför nu inte påkallad.

I motion L209 av Olle Schmidt m.fl. (fp) behandlas en annan

redovisningsfråga som väckt viss uppmärksamhet under senare år.

I motionen diskuteras redovisningsmetoder som bättre tar hänsyn

till investeringar i det s.k. humankapitalet. Med sådana

investeringar menar motionärerna t.ex. utbildningsinsatser,

åtgärder för kompetensutveckling och olika informationslösningar

i ett företag. Dessa investeringar anses sakna bestående värde

och tas inte upp som tillgångar i balansräkningen och skrivs

inte heller av. Motionärerna anser att ett nytt synsätt måste

introduceras och en ny bokföringspraxis införas som öppnar

möjlighet att redovisa "mjuka" investeringar. Riksdagen bör

enligt motionärerna initiera en utredning som undersöker

konsekvenserna av en sådan möjlighet.

När det gäller redovisning i bokföringen av sådana uppgifter

och upplysningar som motionärerna pekar på vill utskottet erinra

om att regeringen i proposition 1990/91:140 Arbetsmiljö och

rehabilitering bl.a. uttalat sig för att företag och

förvaltningar åläggs att presentera en personalekonomisk

redovisning (se prop. s. 125 f.). Propositionen bygger bl.a. i

denna del på Arbetsmiljökommissionens förslag i betänkandet (SOU

1990:49) Arbete och hälsa. Enligt propositionen måste de

mänskliga resurserna uppmärksammas mer och mer, både i ett

företagsekonomiskt och i ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Personalekonomisk redovisning med information om frånvaro,

personalomsättning, kompetensutveckling, personalvård etc. är

ett sätt att göra frågorna om personal och personalekonomi

synliga. En sådan redovisning skall i första hand tjäna som

underlag för styrelsens/ledningens beslut om investeringar i

arbetsmiljön. Även för aktieägare och långivare kan en

personalredovisning vara av intresse, liksom för myndigheter som

arbetsförmedlingen, yrkesinspektionen och försäkringskassan

m.fl.

Regeringens uttalanden beträffande personalekonomisk

redovisning föranledde inte några erinringar vid

riksdagsbehandlingen av propositionen 1990/91:140 (se bet.

1990/91:AU22 s. 45 f.). Av arbetsmarknadsutskottets betänkande

framgick också att regeringen beslutat tillkalla en arbetsgrupp

inom Arbetsmarknadsdepartementet med uppdrag att utarbeta

förslag till lagreglering av personalekonomiska redovisningar.

Den nämnda arbetsgruppen har numera i en rapport, (DsA

1991:45) Personalekonomisk redovisning -- Förslag till

lagstiftning, utarbetat ett förslag till lagreglering av

personalekonomiska redovisningar. Enligt det synsätt som ligger

till grund för arbetsgruppens arbete har personalens

utbildningsnivå, yrkesskicklighet och närvaro liksom

arbetsmiljöförhållandena betydelse för produktivitet och

verksamhetsresultat i en organisation. För att ledningen på

olika nivåer i en verksamhet skall kunna göra riktiga

personalekonomiska bedömningar krävs att informationsbehoven

tillgodoses internt. Den personalekonomiska redovisningen skall

också ge information till t.ex. aktieägare och borgenärer,

leverantörer och andra huvudmän samt till vissa myndigheter.

Arbetsgruppen föreslår att regler om personalekonomisk

redovisning tas in i de befintliga författningar som reglerar

den ekonomiska redovisningen i dag. En sådan lösning anges ligga

i linje med den man valt inom EG.

Rapporten har remissbehandlats. Regeringen har därefter i mars

1992 överlämnat rapporten för beaktande till

Redovisningskommittén.

Utskottet konstaterar att frågan om personalekonomisk

redovisning, som aktualiseras i motion L209, utretts av den

ovannämnda arbetsgruppen inom Arbetsmarknadsdepartementet och

att rapporten för närvarande övervägs inom ramen för

Redovisningskommitténs uppdrag. Med hänsyn härtill bör motion

L209 inte föranleda någon riksdagens åtgärd, och utskottet

avstyrker bifall till motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Stiftelsen för utvecklande av god

redovisningssed

att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av

god redovisningssed för budgetåret 1993/94 under andra

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 600 000 kr,

2. beträffande Bokföringsnämnden

att riksdagen till Bokföringsnämnden för budgetåret

1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 4

364 000 kr,

3. beträffande redovisningsregler för avtal om

avgångsvederlag m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:L201, 1992/93:N278

yrkande 3 och 1992/93:A721 yrkande 2,

4. beträffande personalekonomisk redovisning

att riksdagen avslår motion 1992/93:L209.

Stockholm den 9 mars 1993

På lagutskottets vägnar

Maj-Lis Lööw

I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Holger

Gustafsson (kds), Per Stenmarck (m), Bengt Harding Olson (fp),

Inger Hestvik (s), Bengt Kindbom (c), Bengt Kronblad (s), Bertil

Persson (m), Gunnar Thollander (s), Stig Rindborg (m), Carin

Lundberg (s), Hans Stenberg (s), Lennart Fridén (m) och Per Erik

Granström (s).