Bet. 1992/93:NU16

Näringsutskottets betänkande

1992/93:NU16

Åtgärder för att stärka det finansiella systemet

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

1992/93

NU16

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1992/93:135 om åtgärder för att stärka

det finansiella systemet,

dels sex motioner som väckts med anledning av

propositionen.

Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför utskottet

lämnats av företrädare för AGA AB, Atlas Copco AB,

Finansbolagens förening, AB Investor, Sparbankernas Bank,

Svenska bankföreningen, Svenska bankmannaförbundet, Svenska

Handelsbanken, Sveriges försäkringsförbund, SSAB Svenskt Stål AB

och Telefonaktiebolaget L M Ericsson. Från Mannheimer Swartling

Advokatbyrå AB har en skrivelse inkommit.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att staten skall

garantera att banker och vissa kreditinstitut kan fullgöra sina

förpliktelser i rätt tid. Stödåtgärderna föreslås bli utformade

på ett affärsmässigt sätt och så att statens långsiktiga

kostnader för stödet minimeras. Stöd skall kunna ges i form av

garantier, kapitaltillskott eller på annat sätt.

Det statliga åtagandet föreslås omfatta banker med svensk

oktroj, vissa av deras dotterbolag samt sju angivna

kreditinstitut med statlig anknytning. Institutens samtliga

förpliktelser, utom riskkapital i form av aktiekapital och eviga

förlagslån, skall omfattas av stödsystemet. En särskild

myndighet, Bankstödsnämnden, skall inrättas för att hantera

stödet. Företrädaren i utskottet för Ny demokrati reserverar sig

dels mot att eviga förlagslån inte skall omfattas av stödet,

dels för att villkoren för stödet skall ändras.

Utskottet föreslår att det skall tillsättas en utredning om en

allmänhetens bankombudsman och tillstyrker därmed en motion (s).

I en reservation (m, fp, c, kds) hänvisas till pågående arbete

kring denna fråga.

Mot bakgrund av det initiativ som tagits av finansminister

Anne Wibble i ärendet avstyrker utskottet motionsyrkanden (s; v)

om de s.k. fallskärmsavtalen. Vidare avstyrks yrkanden (s resp.

nyd) med krav på utredningar om bankkrisen resp. konkurrensen

inom banksektorn; utskottet hänvisar bl.a. till att regeringen

aviserat att en utredning om kreditmarknaden skall tillsättas.

Motionerna följs upp i reservationer (s resp. nyd).

I betänkandet tillstyrks också förslag om att regeringen skall

bemyndigas lämna stöd till AB Industrikredit.

Propositionen

I proposition 1992/93:135 föreslås -- efter föredragning av

finansminister Anne Wibble (avsnitten 5.1 och 5.2) och

statsrådet Bo Lundgren (propositionen i övrigt) -- att riksdagen

1. antar upprättade lagförslag,

2. godkänner riktlinjerna för de statliga åtagandena i

enlighet med vad föredragande statsrådet anfört (avsnitten

4.1--4.3),

3. bemyndigar regeringen att besluta om garantier, lån och

aktiekapitaltillskott eller vidta andra åtgärder i syfte att

vidmakthålla eller förstärka kapitalbasen eller bistå vid

rekonstruktion eller avveckling under ordnade former av banker

eller vissa andra kreditinstitut, i enlighet med vad

föredragande statsrådet anfört (avsnitten 4.4 och 4.5),

4. bemyndigar regeringen att besluta om avveckling av statligt

ägande som kan uppkomma genom ifrågavarande åtgärder,

5. godkänner att regeringen inrättar en myndighet under

regeringen med de uppgifter och befogenheter som föredragande

statsrådet har förordat (avsnitt 4.6),

6. godkänner vad som förordats om finansieringen av

förvaltningskostnader för den nya myndigheten (avsnitt 4.6),

7. bemyndigar regeringen eller den myndighet regeringen

bestämmer att, i enlighet med vad som förordats (avsnitt 4.8),

besluta att vissa stödåtgärder skall finansieras med lån i

Riksgäldskontoret,

8. till Åtgärder för att stärka det finansiella systemet på

tilläggsbudget för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

9. godkänner att sjunde huvudtitelns förslagsanslag Åtgärder

för att stärka det finansiella systemet belastas med kostnader

för lån till Sparbanksstiftelsen Första och kostnader för

åtgärder med anledning av finansieringen av Securum AB m.m.,

10. till Bankstödsnämnden på tilläggsbudget till statsbudgeten

för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 2 000 000 kr,

11. bemyndigar regeringen att inom en ram på 800 miljoner

kronor besluta om kapitaltillskott till Industrikredit AB i

enlighet med vad som förordats (avsnitt 5.2),

12. godkänner att sjunde huvudtitelns förslagsanslag Vissa

räntekostnader m.m. belastas dels med kostnader för

kapitaltillskott till AB Industrikredit, dels med kostnader som

har samband med en framtida försäljning av aktier i Nordbanken

och Venantius AB.

Vidare bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som

anförts beträffande Nordbanken (avsnitt 5.1).

De framlagda lagförslagen gäller dels förslag till lag om

inkomstskatteregler vid statligt stöd till vissa kreditinstitut,

dels förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges

riksbank. Lagförslagen finns på s. 2 och 3 i propositionen.

Motionerna

De motioner som väckts med anledning av propositionen är

följande:

1992/93:N41 av Lars Andersson (-) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

Bankstödsnämnden.

1992/93:N42 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen

1. hos regeringen begär preciserade villkor för stödet till

bankerna enligt vad i motionen anförts,

2. hos regeringen begär förslag om sådana villkor för stödet

av banker och andra kreditinstitut att den nya myndigheten kan

avskeda styrelser och förbjuda aktieutdelningar i banker som

söker sådant stöd,

3. beslutar att ett villkor för stöd skall vara att inga s.k.

fallskärmsavtal finns kontrakterade.

1992/93:N43 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att etablera nya banker,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stötande fallskärmsavtal.

1992/93:N44 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen

1. hos regeringen begär ett förslag om en allmänhetens

bankombudsman i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. hos regeringen begär en granskning av avgångsvederlagen och

andra ersättningar i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. hos regeringen begär en utredning av bankkrisen i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1992/93:N45 av Göran Magnusson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna det angelägna i att

bankernas fallskärmsavtal omförhandlas.

1992/93:N46 av Ian Wachtmeister (nyd) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna att

förutsättningarna för en finansiell försäkring bör utredas där

staten är försäkringsgivare i syfte att garantera

konkurrensneutralitet och kostnadseffektivitet,

2. som sin mening ger regeringen till känna att i de fall

staten går in som ägare, helt eller delvis, måste statens ägande

så snart det kan ske övergå till privata ägarformer genom att

exempelvis ägandet sprids till medborgarna i form av aktier,

3. som sin mening ger regeringen till känna att stödet skall

villkoras av krav på radikala rationaliseringar och

effektivisering,

4. som sin mening ger regeringen till känna att som villkor

för stöd bör användas finansiella nyckeltal,

5. som sin mening ger regeringen till känna att man vid

tillsättandet av Bankstödsnämnden anstränger sig att få den

absolut bästa kompetensen för att minimera statens och

skattebetalarnas kostnader,

6. som sin mening ger regeringen till känna att eviga

förlagslån skall omfattas av möjlighet till stöd,

7. som sin mening ger regeringen till känna att en utredning

tillsätts i syfte att skapa förutsättningar för en effektiv

konkurrens genom mångfald i banksystemet,

8. som sin mening ger regeringen till känna att reglerna för

bankernas verksamhet ses över i syfte att förhindra att kunder

som är kreditvärdiga drabbas i onödan, exempelvis av konkurs.

Utskottet

Inledning

De finansiella systemen i Sverige och i flera andra länder har

under senare år drabbats av stora ekonomiska problem. Dessa har,

framhålls det i proposition 1992/93:135, sin grund i 1980-talets

långvariga högkonjunktur som i kombination med avregleringar av

de inhemska kreditmarknaderna ledde till en stark

kreditexpansion. Skuldsättningsgraden och priserna på

fastighetsmarknaden steg till orimliga nivåer. Efter

avregleringen av den svenska kreditmarknaden i mitten av

1980-talet ökade kreditvolymen under åren 1987--1990 från

motsvarande ca 90% av bruttonationalprodukten (BNP) till

närmare 140%, vilket innebär en ökning med ca 950 miljarder

kronor. En betydande del av den ökade utlåningen hänförde sig

till fastighetssektorn.

Förhållandena på fastighetsmarknaden har under senare tid

förändrats drastiskt. År 1990 började priserna falla. I

storstadsregionerna beräknas att priserna har sjunkit med

40--60%. Till det kraftiga fallet har bidragit bl.a. ökade

drift- och kapitalkostnader, lågkonjunkturen, stigande

realräntor och minskande efterfrågan på lokaler.

I propositionen sägs vidare att krisen på fastighetsmarknaden

har spridit sig till den finansiella sektorn, som fått vidkännas

betydande kreditförluster. För bankkoncernerna bedöms

kreditförlusterna sammanlagt komma att uppgå till ca 100

miljarder kronor under åren 1990--1992. Förlusterna för såväl

banker som andra kreditinstitut kan förväntas ligga kvar på en

mycket hög nivå. Detta leder till en urholkning av kapitalbasen,

som till stor del utgörs av det egna kapitalet. Härigenom

försämras institutens kreditvärdighet och deras möjlighet att

finansiera sin verksamhet, påpekas det. Förväntningar om

förluster och framtida solvensproblem kan bli självuppfyllande.

Detta gör att problem i enskilda institut kan få

spridningseffekter, och i sista hand kan förtroendet för det

finansiella systemet undergrävas, anför regeringen. Genom

bankernas och kreditinstitutens centrala roll i samhällsekonomin

skulle ett sådant förlopp få utomordentligt allvarliga

konsekvenser för såväl enskilda medborgare och företag som för

ekonomins funktionsduglighet i stort, framhålls det.

Mot denna bakgrund kommer regeringen till slutsatsen att det i

nuvarande situation är nödvändigt att vidta omfattande åtgärder

som både garanterar stabiliteten i betalningssystemet och säkrar

samhällets kreditförsörjning. Normala principer för statens roll

i ekonomisk verksamhet måste, enligt regeringen, under dessa

förhållanden stå tillbaka.

Riktlinjer för de statliga insatserna

I propositionen föreslås att staten skall garantera att banker

och vissa andra kreditinstitut kan fullgöra sina förpliktelser i

rätt tid. Enligt förslaget skall regeringen bemyndigas att

besluta om stödåtgärder som säkerställer detta åtagande.

Följande riktlinjer bör enligt regeringen gälla för statens

insatser. Stöd skall kunna lämnas dels för fortsatt verksamhet i

institut som bedöms vara långsiktigt livskraftiga, dels till

rekonstruktion eller avveckling av institut som inte bedöms

kunna bli lönsamma. Stödet skall utformas på ett affärsmässigt

sätt och så att statens långsiktiga kostnader minimeras. I

princip skall statens kostnader bäras av det institut som

erhåller stödet. Staten bör få ersättning för den risk som kan

vara förknippad med stödåtgärderna. Vidare, sägs det i

propositionen, är det rimligt att staten får del i en eventuell

framtida värdestegring i de institut som erhållit stöd. Det

svenska bank- och kreditväsendet bör vara privatägt. Om

aktieägartillskott i något fall behöver göras, skall det därför

avvecklas så snart det är affärsmässigt lämpligt. Motsvarande

skall gälla för tillgångar som staten kan behöva ta över som ett

led i sina insatser. Statens åtaganden och stödsystemet skall

kvarstå så länge som det behövs och avvecklas först när det inte

längre föreligger något hot mot stabiliteten i det finansiella

systemet. En avveckling skall kunna genomföras först efter att

riksdagen fattat beslut i frågan.

Stödsystemet föreslås omfatta samtliga banker med svensk

oktroj. Häri ingår också ett antal utlandsägda banker. Utländska

banker som verkar här i landet genom filial skall dock inte

kunna erhålla stöd. Utöver banker föreslås även vissa

kreditinstitut med statlig anknytning innefattas i systemet.

Dessa institut är Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

Sveriges allmänna hypoteksbank, Svenska skeppshypotekskassan,

Statens bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB), AB Svensk

Exportkredit, AB Industrikredit och Lantbrukskredit AB. Vidare

föreslås att bankägda bostadsinstitut och finansbolag skall

omfattas av åtagandet. De angivna kreditinstituten har en

särskild roll att fylla när det gäller att tillgodose samhällets

behov av långsiktiga krediter, anför regeringen.

Statens åtagande föreslås omfatta ett instituts samtliga

förpliktelser. Riskkapital och eviga förlagslån skall dock inte

omfattas och inte heller förpliktelser som uppenbarligen är

oförenliga med en sund bankverksamhet.

I motion 1992/93:N46 (nyd) -- där det inte lämnas någon

motivering till de framställda yrkandena -- krävs att eviga

förlagslån skall omfattas av statens åtagande.

Problemen i banksystemet har successivt förvärrats till följd

av ökande kreditförluster och försämrad intjäningsförmåga. Också

andra kreditinstitut har drabbats av ekonomiska svårigheter. Det

är uppenbart att problemen i banker och andra kreditinstitut

kommer att bestå under ett antal år. Mot denna bakgrund

instämmer utskottet i regeringens uppfattning att staten

måste ta ansvar för betalningssystemet och kreditförsörjningen.

I annat fall finns risk för att det kan uppstå allvarliga

störningar i hela samhället.

Utskottet tillstyrker de i propositionen angivna riktlinjerna

för de statliga insatserna, inkl. de förpliktelser som skall

omfattas av statens åtagande. Utskottet instämmer i regeringens

bedömning att eviga förlagslån har karaktär av riskkapital,

bl.a. eftersom de har obegränsad löptid och kan användas för

förlusttäckning. De bör därför enligt utskottets uppfattning

inte omfattas av statens åtagande. Utskottet avstyrker därför

motion 1992/93:N46 (nyd) i här berörd del.

I nyssnämnda motion föreslås vidare ett riksdagsuttalande om

att i de fall staten går in som ägare måste detta ägande så

snart det kan ske övergå till privata intressenter, t.ex. genom

att ägandet sprids till medborgarna i form av aktier.

Utskottet anser att bank- och kreditväsendet bör vara

privatägt och att i de fall staten genom stödåtgärder blir

aktieägare bör ägandet avvecklas när det är affärsmässigt

lämpligt. Det får ankomma på regeringen och Bankstödsnämnden (se

i det följande) att från fall till fall pröva hur det statliga

ägandet skall förändras. Utskottet tillstyrker med det sagda att

regeringen bemyndigas besluta om avveckling av statligt ägande i

enlighet med vad som anförs i propositionen. Det nu aktuella

yrkandet i motion 1992/93:N46 (nyd) avstyrks.

Bankstödsnämnden

I propositionen föreslås att det skall inrättas en myndighet

under regeringen, Bankstödsnämnden, som skall hantera stödet

till banker och andra kreditinstitut. Nämnden skall bl.a. bereda

frågor om statligt stöd, analysera den finansiella situationen

hos institut som söker stöd, utforma förslag till villkor samt

fatta beslut om stöd i vissa fall. Beslut som är av principiell

betydelse eller som i övrigt är av större vikt skall godkännas

av regeringen. Bankstödsnämnden skall samråda med och lämna

uppgifter till Riksbanken, Finansinspektionen och

Riksgäldskontoret. Det föreslås att nämnden skall ta ut avgift

av de institut som ansöker om stöd. Myndigheten kan komma att

inrättas före den 1juli 1993. Därför föreslås att 2 miljoner

kronor skall anvisas till nämnden för innevarande budgetår.

I motion 1992/93:N46 (nyd) föreslås ett riksdagsuttalande om

att man vid tillsättandet av Bankstödsnämnden skall anstränga

sig att få den absolut bästa kompetensen för att minimera

statens och skattebetalarnas kostnader.

Utskottet utgår från att regeringen och ledningen för

nämnden strävar efter att till Bankstödsnämnden rekrytera de

personer som bedöms vara bäst lämpade för uppgiften. Motion

1992/93:N46 (nyd) avstyrks därför i här berörd del. Utskottet

tillstyrker inrättandet av den nya myndigheten och vad som

föreslagits i fråga om dess finansiering.

Villkoren för stödet

Det statliga stödet skall enligt regeringen kunna ges på i

princip två sätt. För det första skall staten kunna köpa eller

garantera värdet av tillgångar som är behäftade med osäkerhet

och ger dålig avkastning. För det andra skall staten kunna

garantera eller ge kapitaltillskott som ökar institutens

kapitalbas och därmed deras förmåga att bära förluster.

Staten föreslås få möjlighet att uppställa olika villkor i

samband med att ett institut beviljas stöd. Villkoren skall

utformas så att de institut som söker stöd inte har anledning

att begära mer stöd än vad som är nödvändigt. Bankstödsnämnden

skall granska institutens ekonomiska situation för att få

underlag för att bedöma stödets omfattning och utformning. Som

exempel på krav som kan bli aktuella att ställa i samband med

att stöd lämnas nämns i propositionen garantiavgift, nedsättning

av aktiekapitalet, begränsning av utdelningen samt skapande av

särskilda resultatenheter för vissa tillgångar. I vissa fall kan

krävas planer för hur ett instituts hela verksamhet skall

rationaliseras eller rekonstrueras. Institut som erhåller stöd

skall åläggas att i hel- och delårsbokslut informera om

institutets resultat och ställning exkl. stödåtgärderna.

Som tidigare nämnts skall det vara en strävan att statens

kostnader för stödet minimeras. Villkor skall därför kunna

uppställas som gör det möjligt för staten att återvinna stödet,

exempelvis skall föreskrifter om återbetalning och nedsättning

av aktiekapital kunna tas in i bolagsordningen. Staten skall

också kunna tillförsäkra sig rätt att i framtiden teckna aktier

i institut som erhållit stöd. I samband med vissa

rekonstruktioner skall staten kunna rikta krav mot institutets

befintliga egna kapital.

I flera motioner har föreslagits att också andra villkor skall

kunna knytas till det statliga stödet.

I motion 1992/93:N44 (s) anförs att den rättsliga grunden för

de orimligt höga avgångsvederlagen i vissa banker bör granskas i

samband med beslut om stödåtgärder. Uppsägning av sådana avtal

bör prövas. Bankdirektörernas s.k. fallskärmsavtal bidrar,

enligt vad som sägs i motion 1992/93:N43 (s), till det svenska

folkets misstro mot bankerna. Regeringen borde därför på alla

sätt försöka eliminera dessa avtal. Även i motion 1992/93:N45

(s) riktas kritik mot fallskärmsavtalen. Motionären anser att

den föreslagna Bankstödsnämnden bör ges i uppdrag att försöka

omförhandla avtalen. I motion 1992/93:N42 (v) föreslås att det

skall uppställas som villkor för statligt stöd att det inte

finns fallskärmsavtal i de aktuella bankerna eller

kreditinstituten. Avtalen skapar, enligt motionärerna, inte de

incitament som behövs för att driva en bank.

Nyligen har utskottet i ett yttrande (1992/93:NU4y) till

finansutskottet behandlat en motion, där en granskning av

fallskärmsavtalen begärdes. Därvid redovisades att

finansminister Anne Wibble meddelat att regeringen, i rollen som

ägare av Nordbanken, överväger att ta initiativ till att

fallskärmsavtalen belyses i en utredning av en hög jurist.

Härefter har finansministern i ett svar på en fråga

(1992/93:291) i riksdagen (RD 1992/93:40) omtalat att utredaren

skall ges i uppdrag att granska anställningsavtalen, avtalen om

avgångsvederlag samt eventuella andra avtal mellan Nordbanken

och de berörda direktörerna. Vidare skall utredaren analysera de

rättsliga förutsättningarna för att avtalen eller delar av dessa

skall kunna förklaras ogiltiga eller bli föremål för jämkning.

Hon omtalade vidare att styrelsen för Nordbanken har beslutat

att följa de rekommendationer som utredaren kan komma att ge. Om

det finns möjligheter att få avtalen upphävda eller ändrade så

kommer detta att ske. Staten kommer också att verka för att

sådana ändringar åstadkoms i de banker där staten på olika sätt

engagerar sig för att stärka stabiliteten i banksystemet,

framhöll statsrådet.

Det bör i detta sammanhang också nämnas att Stockholms

fondbörs avser att ta upp frågan om krav skall införas för

registrerade bolag att offentliggöra anställningsavtalen för

medlemmarna i företagsledningen. Häri skulle kunna innefattas

offentliggörande av uppgifter om lön och andra

anställningsförmåner samt eventuella avgångsvederlag och

pensionsvillkor. Vid Fondbörsen i London har införts krav av

denna innebörd.

Utskottet har förståelse för den kritik som riktats mot

fallskärmsavtalen och avgångsvederlagen. Utskottet noterar

därför med tillfredsställelse det initiativ som finansministern

tagit och delar den uppfattning som hon givit uttryck åt i denna

fråga. Skulle den aviserade utredningen ge vid handen att det

finns en laglig möjlighet att ompröva avtalen utgår utskottet

från att regeringen och Bankstödsnämnden utnyttjar denna

möjlighet i de fall det finns liknande fallskärmsavtal i banker

och kreditinstitut som avses erhålla statligt stöd.

Utskottet anser vidare att Bankstödsnämnden bör följa det

arbete som bedrivs inom Stockholms fondbörs i den här aktuella

frågan. Med hänvisning till det anförda saknas det enligt

utskottets uppfattning anledning att nu vidta några ytterligare

åtgärder i saken. Motionerna 1992/93:N42 (v), 1992/93:N43 (s),

1992/93:N44 (s) och 1992/93:N45 (s) avstyrks därför i berörda

delar.

I några motioner föreslås ytterligare villkor för att det

statliga stödet skall lämnas. I motion 1992/93:N42 (v) begärs

preciserade villkor för det statliga stödet, bl.a. när det

gäller återvinning, affärsmässighet och konkurrensneutralitet.

Det föreslås också att det skall vara möjligt för den nya

myndigheten att avskeda en banks styrelse och att förbjuda

aktieutdelningar i banker för att dessa skall kunna erhålla

stöd. I motion 1992/93:N46 (nyd) föreslås att stöd skall

villkoras av krav på att en radikal rationalisering och

effektivisering skall genomföras och att finansiella nyckeltal

skall användas. Motionären begär också att förutsättningarna för

en finansiell försäkring skall utredas.

I propositionen betonas att stödet skall ges en

konkurrensneutral utformning. En mångfald på marknaden skall

främjas. Vidare understryks att krav skall kunna ställas på

rationaliseringar i de berörda instituten och att finansiell

försäkring kan komma till användning. Det understryks att

stödåtgärderna skall utformas på ett affärsmässigt sätt och så

att statens långsiktiga kostnader för stödet minimeras.

De förslag som framförs i de nu aktuella motionerna

tillgodoses sålunda i allt väsentligt genom vad som föreslås i

propositionen. Motionerna avstyrks därför i berörda delar.

Utskottet anser att regeringen även i övrigt har gjort en

lämplig bedömning av vilka villkor som kan bli aktuella att

ställa upp i samband med att staten gör ett åtagande mot ett

kreditinstitut. Utskottet tillstyrker med det sagda vad

regeringen föreslagit i fråga om villkoren för stödet.

Det blir en uppgift för regeringen och Bankstödsnämnden att i

varje enskilt fall avgöra hur villkoren bör utformas. Utskottet

vill dock särskilt markera vikten av att villkoren utformas så

att det statliga stödet återvinns.

Budgetkonsekvenser och lagstiftning

I propositionen sägs att de statliga åtagandena kommer att bli

omfattande och kan uppgå till åtskilliga miljarder kronor. Det

går emellertid inte nu att beräkna kostnaden för åtagandena.

Riksdagen föreslås därför bemyndiga regeringen att besluta om

stöd till banker och andra kreditinstitut i erforderlig

omfattning. Finansieringen av stödåtgärderna skall kunna ske

genom att regeringen eller Bankstödsnämnden tar upp lån i

Riksgäldskontoret. Nettokostnaden för stödet föreslås belasta

ett nyinrättat anslag kallat Åtgärder för att stärka det

finansiella systemet. Det föreslås att anslaget förs upp på

statsbudgeten med ett formellt belopp på 1000 kr. Godkännande

begärs också av att vissa kostnader för statens insatser i

Sparbanksstiftelsen Första och Securum AB, som tidigare

beslutats av riksdagen, får belasta detta anslag.

Förslag läggs fram till en särskild lag om inkomstskatteregler

vid statligt stöd till vissa kreditinstitut. Enligt denna skall

stöd till kreditinstitut utgöra skattepliktig intäkt om

återbetalning kan komma i fråga enligt vissa regler.

Återbetalning av stöd skall vara avdragsgill kostnad. Det

föreslås vidare ändringar i lagen (1988:1385) om Sveriges

riksbank, som skall göra det möjligt för Riksbanken att från

kreditinstitut begära in uppgifter som anses nödvändiga för att

övervaka betalningssystemets stabilitet. Genom en ny paragraf

införs lagstöd för Riksbanken att lämna uppgifter till

Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och Bankstödsnämnden i

viktigare frågor som berör nämndens verksamhetsområde eller som

i övrigt har samband med betalningssystemets stabilitet.

Med hänsyn till att regeringen kan väntas göra betydande

åtaganden för statens räkning med stöd av det begärda

bemyndigandet aviseras att regeringen fortlöpande skall hålla

riksdagen informerad om vilka åtgärder som vidtas. Större

enskilda åtaganden skall riksdagen kunna informeras om under

pågående riksmöte. Härutöver avses redovisningar lämnas årligen

i budgetpropositionen fr.o.m. år 1994.

Utskottet tillstyrker de förslag som läggs fram i

propositionen avseende den budgetmässiga hanteringen av

bankstödet, rapporteringen till riksdagen och erforderliga

lagstiftningsåtgärder. I fråga om ändringen i lagen om Sveriges

riksbank föreslår utskottet emellertid en ändrad

ikraftträdandebestämmelse med hänsyn till en av skatteutskottet

(bet. 1992/93:SkU18) tidigare behandlad ändring i lagen.

Nordbanken och AB Industrikredit

Riksdagen har tidigare beslutat om vissa åtgärder för att

rekonstruera Nordbanken. Staten garanterade en nyemission

omfattande 5,2 miljarder kronor under hösten 1991 (prop.

1991/92:21, bet. NU4). Vidare bemyndigades regeringen våren 1992

att inom en ram på 20 miljarder kronor vidta åtgärder för att

stärka den finansiella basen i Nordbanken och Securum AB (prop.

1991/92:153, bet. NU36).

I föreliggande proposition redovisar regeringen att den med

stöd av riksdagens beslut såsom ägare till Nordbanken

tillskjutit 10miljarder kronor till banken. Vidare har

Riksgäldskontoret givits i uppdrag att utfärda ett

garantiåtagande gentemot Securum. Åtagandet skall infrias genom

att totalt 9,85miljarder kronor tillförs Securum, när detta

bolag övergår i statens direkta ägo. I propositionen ges vidare

en beskrivning av vilka åtgärder som kan bli aktuella under den

fortsatta rekonstruktionen av Nordbanken. Staten bedöms inte i

sin egenskap av ägare till Nordbanken behöva tillskjuta mer

kapital. Däremot kan enligt regeringen ytterligare åtaganden av

betydande omfattning erfordras för att täcka de ökade kostnader

och risker som uppstår i Securum vid överföring av återstående

riskfyllda tillgångar. Dessa kostnader och det tidigare nämnda

garantiåtagandet avses belasta anslaget Åtgärder för att stärka

det finansiella systemet. Riksdagen bereds tillfälle att ta del

av vad regeringen anfört i denna fråga.

Utskottet finner inte anledning till någon erinran mot vad

regeringen anfört beträffande Nordbanken.

AB Industrikredit är ett kreditaktiebolag, där staten äger

50% och återstoden av ägandet är fördelat mellan nio

affärsbanker. Industriföretag har under lång tid varit

Industrikredits dominerande låntagare. Efter hand har utlåningen

blivit jämnare fördelad mellan olika branscher. Under slutet av

1980-talet ökade utlåningen särskilt till de

fastighetsrelaterade företagen.

Industrikredits kreditförluster har tidigare varit mycket små,

men de har ökat kraftigt under de två senaste åren. För år 1991

redovisades förluster på 239miljoner kronor. De totala

förlusterna för åren 1992 och 1993 beräknas uppgå till ca

700miljoner kronor vartdera året. Detta leder till att

kapitaltäckningsgraden vid utgången av innevarande år skulle

vara 3,2% och därmed avsevärt understiga den lagstadgade

gränsen på 8%. Industrikredit är därför i behov av ett

betydande kapitaltillskott, påpekas det i propositionen. Detta

har beräknats till totalt 1600miljoner kronor fram till och

med utgången av år 1993.

Samtidigt pågår enligt regeringen överväganden om

Industrikredits framtida verksamhet. En grundläggande

utgångspunkt är därvid att de små och medelstora företagens

möjligheter att få krediter inte skall försämras. Beslut om

Industrikredits framtid beräknas kunna fattas under våren 1993.

Bolaget är emellertid, anförs det, i behov av kapitaltillskott

redan under innevarande år på ca 800miljoner kronor för att

kunna uppfylla kapitaltäckningskravet vid kommande årsskifte. I

propositionen begärs ett bemyndigande för regeringen att genom

olika åtgärder bidra till att stärka kapitalbasen i

Industrikredit inom en ram på 800miljoner kronor under åren

1992 och 1993. En förutsättning för statens insatser bör dock

enligt regeringen vara att övriga aktieägare står för sin andel

av kapitaltillskottet.

Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna

åtgärderna rörande Industrikredit.

Övriga frågor

Med anledning av propositionen har det väckts ett antal

motioner som rör kreditväsendet i övrigt.

I motion 1992/93:N44 (s) begärs att det skall tillsättas en

bred utredning om bankkrisens internationella karaktär och om

dess nationella förlopp och verkningar.

Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att inom kort

tillsätta en utredning om utvecklingen på kreditmarknaden. Denna

avses också få i uppdrag att analysera orsakerna till de

nuvarande problemen och även göra jämförelser med utvecklingen i

andra länder. Utredningen skall vidare analysera de effekter som

situationen på kreditmarknaden har medfört och kan väntas

medföra för övriga delar av ekonomin. Översynen avses också

omfatta tillsynens innehåll och inriktning.

Mot bakgrund av vad som nu anförts anser utskottet att det

krav på en bred utredning av bankkrisen som framförs i motion

1992/93:N44 (s) kommer att bli tillgodosett genom den utredning

som aviserats av regeringen. Det aktuella yrkandet i motion

1992/93:N44 (s) avstyrks därför.

I nyssnämnda motion anförs vidare att det är motiverat att

stärka konsumenternas ställning gentemot banker och andra

kreditinstitut. Därför föreslås att det skall inrättas en

allmänhetens bankombudsman, som bör få till uppgift att pröva

principiellt viktiga klagomål från bankkunderna.

I Finansinspektionens tillsynsuppgifter ingår att även beakta

konsumentintresset. Vid inspektionen utövas bl.a. en villkors-

och produktgranskning i syfte att förbättra konsumentskyddet.

Inspektionen har t.ex. utformat en konsumentpolicy som syftar

till att stärka konsumenternas ställning på de finansiella

marknaderna. Inspektionen för löpande diskussioner med de olika

instituten i konsumentfrågor. Vidare hanteras klagomål från

enskilda bankkunder. Utgångspunkten är härvid att inspektionen i

första hand skall koncentrera sina resurser till de klagomål som

är av principiellt intresse eller på annat sätt av särskilt

intresse från tillsynssynpunkt.

Enskilda bankkunder kan också vända sig till Allmänna

reklamationsnämnden. Sedan år 1990 finns vid nämnden en särskild

avdelning som prövar tvister mellan konsumenter och

kreditinstitut. Finansinspektionen har i sin fördjupade

anslagsframställning för budgetåren 1993/94--1995/96 uttalat att

Allmänna reklamationsnämnden bör utnyttjas i betydligt högre

grad för att lösa tvister i ersättningsfrågor som kunden och

banken inte förmått klara ut. Konsumenterna bör också enligt

inspektionen ges möjlighet att få rådgivning m.m. hos en annan

instans än inspektionen. I nämnda anslagsframställning föreslås

därför att en motsvarighet till Konsumenternas försäkringsbyrå,

som funnits i många år inom försäkringsområdet, inrättas även

inom kredit- och värdepappersområdet. Inspektionen avser att ta

initiativ till diskussioner med berörda branschorganisationer om

förutsättningarna för dessa att upprätta och finansiera en sådan

byrå. Inspektionen skulle därvid kunna inrikta sin verksamhet på

mer övergripande insatser inom konsumentområdet.

Enligt utskottets uppfattning bedriver Finansinspektionen

och Allmänna reklamationsnämnden en viktig verksamhet när det

gäller att ta till vara konsumenternas intressen i förhållande

till kreditinstituten. Det förslag som Finansinspektionen har

redovisat är också i huvudsak positivt. Utskottet anser

emellertid att förslaget som sådant inte är tillräckligt mot

bakgrund av det stora behov som många bankkunder för närvarande

har med att få hjälp och stöd i sina mellanhavanden med banker.

Vidare är det, vilket också framhålls i den aktuella motionen,

viktigt att konsumenter kan få kvalificerad hjälp med att få

principiellt viktiga klagomål mot banker prövade. En sådan hjälp

torde den av Finansinspektionen föreslagna byrån inte kunna

tillhandahålla. Mot denna bakgrund anser utskottet att frågan om

att inrätta en allmänhetens bankombudsman bör utredas. Därmed

tillstyrks motion 1992/93:N44 (s) i denna del.

Regeringen bör ta initiativ till etablering av nya banker,

anförs det i motion 1992/93:N43 (s). Sådana banker skulle inte

belastas av kreditförluster och bör därför kunna ta ut en lägre

ränta.

Förslaget avstyrks av utskottet. Enligt utskottets

uppfattning skall bank- och kreditväsendet i första hand vara

privatägt. Det är emellertid en viktig uppgift för statsmakterna

att utforma reglerna för bankväsendet så att etablering, med

beaktande av relevanta skyddsintressen, underlättas.

I motion 1992/93:N46 (nyd) föreslås att en utredning skall

tillsättas för att skapa förutsättningar för en effektiv

konkurrens genom mångfald i banksystemet.

Utskottet vill med anledning härav framhålla att ändringar

i banklagstiftningen i syfte att bl.a. öka konkurrensen har

föreslagits i fråga om förvärv av aktier och beskattning vid

ombildning av filialer. När avtalet om Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet (EES) träder i kraft ökar också

förutsättningarna för konkurrens från utländska kreditinstitut.

Det är vidare en uppgift för Finansinspektionen, liksom för

Konkurrensverket, att följa utvecklingen av pris- och

konkurrensförhållandena i branschen. Dessa frågor kan också

komma att belysas av den aviserade utredningen om utvecklingen

på kreditmarknaden. Mot denna bakgrund avstyrks motion

1992/93:N46 (nyd) i nu aktuell del.

I denna motion krävs vidare att reglerna för bankernas

verksamhet skall ses över i syfte att förhindra att kunder som

är kreditvärdiga drabbas i onödan av t.ex. konkurs. Utskottet

tar i detta sammanhang också upp motion 1992/93:N41 (-). Där

anförs att Bankstödsnämnden i samband med lämnande av stöd bör

kunna kräva dels betalningsanstånd för bankens låntagare, dels

att bankerna inte slår ut företag som i en normal finansiell

situation skulle vara livskraftiga.

Enligt utskottets mening kan det krävas av

kreditinstituten att dessa gör en normal och riktig

kreditprövning och även överväger om konkurs i enskilda fall är

det bästa alternativet. Ansvaret för kreditgivningen måste

emellertid ligga hos de enskilda kreditinstituten. I detta

sammanhang skall också nämnas att Insolvensutredningen nyligen

avgivit slutbetänkandet Lag om företagsrekonstruktion (SOU

1992:113). Utredningen föreslår bl.a. att företagsrekonstruktion

skall kunna ersätta konkurs i vissa fall. Förfarandet är avsett

för krisföretag som är livsdugliga och där verksamheten i någon

form kan drivas vidare. Beredningen av detta förslag bör enligt

utskottets uppfattning avvaktas innan några åtgärder vidtas på

detta område. Med hänvisning härtill avstyrks motionerna

1992/93:N41 (-) och 1992/93:N46 (nyd), den senare i här berörd

del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för de statliga insatserna

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:135 moment 2

och med avslag på motion 1992/93:N46 yrkande 6 godkänner de

riktlinjer för de statliga åtagandena som anges i propositionen,

res. 1 (nyd)

2. beträffande avveckling av statligt ägande

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:135 moment 4

och med avslag på motion 1992/93:N46 yrkande 2 bemyndigar

regeringen att besluta om avveckling av statligt ägande som kan

uppkomma genom ifrågavarande åtgärder i enlighet med vad som

anges i propositionen,

res. 2 (nyd)

men. (v) - delvis

3. beträffande Bankstödsnämnd

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:135 momenten

5 och 6 och med avslag på motion 1992/93:N46 yrkande 5

a) godkänner att regeringen inrättar en myndighet under

regeringen med de uppgifter och befogenheter som anges i

propositionen,

b) godkänner vad som anges i propositionen om finansieringen

av förvaltningskostnader för den nya myndigheten,

4. beträffande fallskärmsavtal

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:N42 yrkande 3,

1992/93:N43 yrkande 2, 1992/93:N44 yrkande 2 och 1992/93:N45,

res. 3 (s)

men. (v) - delvis

5. beträffande villkoren för stödet

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:135 moment 3

och med avslag på motionerna 1992/93:N42 yrkandena 1 och 2 och

1992/93:N46 yrkandena 1, 3 och 4 bemyndigar regeringen att

besluta om garantier, lån och aktiekapitaltillskott eller vidta

andra åtgärder i syfte att vidmakthålla eller förstärka

kapitalbasen eller bistå vid rekonstruktion eller avveckling

under ordnade former av banker eller vissa andra kreditinstitut

i enlighet med vad som anges i propositionen,

res. 4 (nyd)

men. (v) - delvis

6. beträffande budgetkonsekvenser

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:135 momenten

7--10

a) bemyndigar regeringen eller den myndighet regeringen

bestämmer att i enlighet med vad som anges i propositionen

besluta att vissa stödåtgärder skall finansieras med lån i

Riksgäldskontoret,

b) till Åtgärder för att stärka det finansiella systemet

på tilläggsbudget för budgetåret 1992/93 under sjunde

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

c) godkänner att sjunde huvudtitelns förslagsanslag Åtgärder

för att stärka det finansiella systemet belastas med kostnader

för lån till Sparbanksstiftelsen Första och kostnader för

åtgärder med anledning av finansieringen av Securum AB m.m.,

d) till Bankstödsnämnden på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 2 000 000 kr,

7. beträffande lagförslagen

att riksdagen

dels antar de i proposition 1992/93:135 framlagda

förslagen till

a) lag om inkomstskatteregler vid statligt stöd till vissa

kreditinstitut,

b) lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

dock att förslaget till ändring i 22§ utgår,

dels antar av utskottet framlagt förslag till lag om

ändring i lagen (1992:000) om ändring i lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank enligt bilaga,

8. beträffande Nordbanken

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:135 i

ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

9. beträffande Industrikredit m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:135 momenten

11 och 12

a) bemyndigar regeringen att inom en ram på 800 miljoner

kronor besluta om kapitaltillskott till AB Industrikredit i

enlighet med vad som anges i propositionen,

b) godkänner att sjunde huvudtitelns förslagsanslag Vissa

räntekostnader m.m. belastas dels med kostnader för

kapitaltillskott till AB Industrikredit, dels med kostnader som

har samband med en framtida försäljning av aktier i Nordbanken

och Venantius AB,

10. beträffande utredning om bankkrisen

att riksdagen avslår motion 1992/93:N44 yrkande3,

res. 5 (s)

11. beträffande allmänhetens bankombudsman

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N44 yrkande1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 6 (m, fp, c, kds)

12. beträffande etablering av nya banker

att riksdagen avslår motion 1992/93:N43 yrkande 1,

13. beträffande konkurrens inom banksektorn

att riksdagen avslår motion 1992/93:N46 yrkande7,

res. 7 (nyd)

14. beträffande regler för kreditgivning

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:N41 och 1992/93:N46

yrkande 8.

res. 8 (nyd)

Stockholm den 10 december 1992

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta

Johansson (s), Axel Andersson (s), Gudrun Norberg (fp), Kjell

Ericsson (c), Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Leif

Marklund (s), Göran Hägglund (kds), Bengt Dalström (nyd), Mats

Lindberg (s), Olle Lindström (m), Jan Backman (m), Bo

Bernhardsson (s) och Sylvia Lindgren (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Riktlinjer för de statliga insatserna (mom.1)

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.6 som

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "berörd del"

bort ha följande lydelse:

Eviga förlagslån har en stor betydelse för kreditinstitutens

möjligheter att förstärka kapitalbasen. Förslaget i

propositionen att dessa förlagslån inte skall omfattas av

statens åtagande kan väntas medföra att det blir nära nog

omöjligt för bankerna att kunna emittera sådana lån. Risken blir

därmed större att de behöver utnyttja det statliga stödet.

Eftersom innehavaren av ett evigt förlagslån har kvar en fordran

även efter det att lånet tagits i anspråk för förlusttäckning i

kreditinstitutet, anser utskottet att det inte skall göras någon

åtskillnad mellan olika typer av förlagslån. Samtliga förlagslån

bör sålunda omfattas av det statliga åtagandet. I övrigt

ansluter sig utskottet till de i propositionen angivna

riktlinjerna för de statliga insatserna. Det sagda innebär att

utskottet tillstyrker motion 1992/93:N46 (nyd) i denna del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande riktlinjer för de statliga insatserna

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:135 moment

2 och med bifall till motion 1992/93:N46 yrkande 6 godkänner de

riktlinjer för de statliga åtagandena som utskottet angivit.

2. Avveckling av statligt ägande (mom.2)

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.6 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "1992/93:N46

(nyd) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, med instämmande i vad som krävs i motion

1992/93:N46 (nyd), att det vid en avveckling av det statliga

ägandet i kreditinstitut skall eftersträvas att sprida ägandet

till medborgarna. Med ett beslut av riksdagen i enlighet härmed

skulle det berörda yrkandet i denna motion bli tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande avveckling av statligt ägande

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:135 moment

4 och med bifall till motion 1992/93:N46 yrkande 2 bemyndigar

regeringen att besluta om avveckling av statligt ägande som kan

uppkomma genom ifrågavarande åtgärder i enlighet med vad

utskottet angivit.

3. Fallskärmsavtal (mom.4)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Reynoldh Furustrand, Leif

Marklund, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de krav på en granskning av

fallskärmsavtalen och avgångsvederlagen som framförs i flera

motioner är välmotiverade. Det är angeläget att en generell

utredning om sådana avtal skyndsamt kommer till stånd. Härutöver

bör i samband med beslut om bankstöd den rättsliga grunden

prövas för de avtal som kan finnas i det enskilda

kreditinstitutet. Möjligheterna att säga upp avtalen bör

undersökas. Det är angeläget att fallskärmsavtal och

avgångsvederlag offentliggörs och att det utvecklas en fast

praxis på detta område. Det är därför önskvärt att det arbete

som nu inletts inom Stockholms fondbörs så snart som möjligt

leder fram till rekommendationer i detta avseende.

Bankstödsnämnden bör verka för offentliggörande av avtalen i de

banker som ansöker om stöd. Det är emellertid enligt utskottets

uppfattning alltför långtgående att, såsom föreslås i motion

1992/93:N42 (v), som villkor för stöd ställa ett absolut krav på

att det i det aktuella institutet inte skall finnas några

fallskärmsavtal.

Med hänvisning till det anförda tillstyrks motion 1992/93:N44

(s) i berörd del. Därigenom tillgodoses också motionerna

1992/93:N43 (s) och 1992/93:N45 (s). Av det sagda framgår att

motion 1992/93:N42 (v) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande fallskärmsavtal

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:N43

yrkande2, 1992/93:N44 yrkande2 och 1992/93:N45 och med

avslag på motion 1992/93:N42 yrkande3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Villkoren för stödet (mom.5)

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.9 som

börjar med "De förslag" och slutar med "för stödet" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det starkare, än vad som görs i

propositionen, bör markeras att det i samband med att statligt

stöd lämnas skall krävas kraftiga strukturförändringar och

effektiviseringar i de berörda instituten. Det är vidare av vikt

att det utreds hur ett system med finansiella försäkringar kan

användas i större utsträckning än vad som är avsikten enligt vad

som sägs i propositionen. Med det sagda tillstyrks här berörd

del av motion 1992/93:N46 (nyd). I övrigt tillstyrks vad som

anges i propositionen om villkoren för stödet. Därmed avstyrks

de berörda yrkandena i motion 1992/93:N42 (v).

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande villkoren för stödet

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:135 moment

3, med bifall till motion 1992/93:N46 yrkandena 1, 3 och 4 och

med avslag på motion 1992/93:N42 yrkandena 1 och 2 bemyndigar

regeringen att besluta om garantier, lån och

aktiekapitaltillskott eller vidta andra åtgärder i syfte att

vidmakthålla eller förstärka kapitalbasen eller bistå vid

rekonstruktion eller avveckling under ordnade former av banker

eller vissa andra kreditinstitut i enlighet med vad utskottet

angivit.

5. Utredning om bankkrisen (mom.10)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Reynoldh Furustrand, Leif

Marklund, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som

börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "avstyrks därför" bort

ha följande lydelse:

Krisen i den finansiella sektorn har fått en rad negativa

effekter för såväl enskilda hushåll och företag som för hela det

svenska samhället. Samtidigt är problemen inte unika för

Sverige; liknande problem har drabbat andra länder. Enligt

utskottets uppfattning är det viktigt att orsakerna till den

finansiella krisen -- både nationellt och internationellt --

analyseras och att effekterna i olika avseenden klarläggs. Det

är också angeläget att få fram underlag för att kunna bedöma hur

den ekonomiska politiken och tillsynen över finanssektorn bör

utformas i framtiden. Utskottet anser därför att en bred

utredning om finanskrisen bör tillsättas. Riksdagen bör genom

ett uttalande anmoda regeringen härtill. Därigenom skulle motion

1992/93:N44 (s) i denna del bli tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande utredning om bankkrisen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N44 yrkande3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Allmänhetens bankombudsman (mom.11)

Rolf Dahlberg (m), Gudrun Norberg (fp), Kjell Ericsson (c),

Karin Falkmer (m), Göran Hägglund (kds), Olle Lindström (m) och

Jan Backman (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "denna del"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser mot bakgrund av vad som nu anförts att

Finansinspektionens diskussioner med branschorganisationerna om

en byrå för konsumentfrågor på kredit- och värdepappersområdet

bör avvaktas innan riksdagen tar några initiativ i frågan om en

allmänhetens bankombudsman. Med det anförda avstyrker utskottet

motion 1992/93:N44 (s) i denna del.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande allmänhetens bankombudsman

att riksdagen avslår motion 1992/93:N44 yrkande1.

7. Konkurrens inom banksektorn (mom.13)

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.12 med "Utskottet vill" och slutar på s.13 med

"aktuell del" bort ha följande lydelse:

Det torde vara allmänt erkänt att konkurrensen inom

bankväsendet är mycket begränsad. Branschen har vissa inslag som

är utmärkande för oligopolistiska branscher såsom gemensamt

agerande på marknaden och likartade villkor för sina tjänster.

Med hänsyn till bankväsendets stora betydelse i samhället, bl.a.

för de små och medelstora företagens kreditförsörjning, är det

mycket angeläget att det finns en effektiv konkurrens och

alternativa kreditgivare att vända sig till. Utskottet föreslår

därför att det tillsätts en utredning som får i uppdrag att

snabbt lägga fram förslag som skapar förutsättningar för en ökad

konkurrens. Därmed tillstyrks det berörda yrkandet i motion

1992/93:N46 (nyd).

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande konkurrens inom banksektorn

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N46 yrkande7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Regler för kreditgivning (mom.14)

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.13 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörd del"

bort ha följande lydelse:

Bankkrisen har lett till en kraftig åtstramning av bankernas

kreditgivning. I många fall driver bankerna fram konkurser i

företag som i grunden är livskraftiga. Ett sådant agerande

förvärrar den kris som vi är i. Därför måste bankernas regler

för kreditgivning ses över så att den här typen av företag kan

fortsätta sin verksamhet.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion

1992/93:N46 (nyd) i nu aktuell del. Motion 1992/93:N41 (-)

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande

lydelse:

14. beträffande regler för kreditgivning

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N46 yrkande 8 och

med avslag på motion 1992/93:N41 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

Effekterna av den finansiella sektorns våldsamma

kreditexpansion under 1980-talet får nu bäras av hela samhället

och i slutändan av skattebetalarna. Tyvärr är det nödvändigt att

staten nu går in med garantier för att bl.a. trygga insättarnas

pengar. I likhet med vad som anförs i motion 1992/93:N42 (v)

anser jag att det måste göras helt klart att det statliga stödet

skall återvinnas. Det borde i propositionen tydligare ha

markerats hur villkoren skulle vara utformade för att stödet

skall vara affärsmässigt.

Jag delar inte uppfattningen att bank- och kreditväsendet

skall vara helt privatägt. Det finns stora fördelar med statligt

ägande, bl.a. skulle stabiliteten i bankväsendet öka. Utomlands

förekommer statligt ägande i banker i betydande omfattning.

Enligt min mening borde staten nu utnyttja tillfället och utöka

sitt ägande i banksektorn och bl.a. på detta sätt skaffa sig en

sådan position att den kan få del av kommande värdestegringar

på fastighetsmarknaden. Härigenom skulle staten också få

återbäring på det stöd som lämnas.

Frågan om större förändringar av det statliga ägandets

omfattning är av så stor principiell betydelse att beslut om

sådana förändringar bör tas av riksdagen. Jag motsätter mig

därför det föreslagna bemyndigandet för regeringen att avveckla

det statliga ägande som kan bli följden av bankstödet.

Ledningarna i de olika bankerna bär ett stort ansvar för den

nu uppkomna situationen. Effekterna av bankkrisen skall drabba

också dem och inte bara de anställda på lägre nivåer i bankerna.

Det är därför rimligt att Bankstödsnämnden, såsom föreslås i den

nämnda motionen, får möjlighet att avskeda företagsledning och

styrelse i de banker som erhåller stöd. Det måste också krävas

att chefernas fallskärmsavtal upphävs innan stöd lämnas. I

annat fall kan bankledningarna fortsätta sin verksamhet med

oförändrade villkor i skydd av den statliga garantin. Med ett

beslut av riksdagen i enlighet härmed skulle också motionerna

1992/93:N43 (s), 1992/93:N44 (s) och 1992/93:N45 (s) tillgodoses

i berörda delar.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets

hemställan under momenten 2, 4 och 5 bort ha följande lydelse:

2. beträffande avveckling av statligt ägande

att riksdagen med avslag på proposition 1992/93:135 moment 4

och motion 1992/93:N46 yrkande 2 som sin mening ger regeringen

till känna vad som i det föregående anförts i denna del,

4. beträffande fallskärmsavtal

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:N42

yrkande3, 1992/93:N43 yrkande2, 1992/93:N44 yrkande2 och

1992/93:N45 som sin mening ger regeringen till känna vad som i

det föregående anförts i denna del,

5. beträffande villkoren för stödet

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:135 moment

3, med bifall till motion 1992/93:N42 yrkandena 1 och 2 och med

avslag på motion 1992/93:N46 yrkandena 1, 3 och 4 bemyndigar

regeringen att besluta om garantier, lån och

aktiekapitaltillskott eller vidta andra åtgärder i syfte att

vidmakthålla eller förstärka kapitalbasen eller bistå vid

rekonstruktion eller avveckling under ordnade former av banker

eller vissa andra kreditinstitut i enlighet med vad som i det

föregående angivits i denna del.

Av utskottet framlagt förslag till

Lag om ändring i lagen (1992:000) om ändring i lagen

(1988:1385) om Sveriges riksbank

Bilaga

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank

dels att 22§ i dess lydelse enligt lagen (1992:000) om

ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att punkt 2 av ikraftträdandebestämmelserna till den

nämnda ändringslagen skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt bet. Utskottets förslag

1992/93:SkU18

22 §

Efter anmodan av Riksbanken Efter anmodan av Riksbanken

skall ett kreditinstitut eller skall ett kreditinstitut eller

annat företag som står annat företag som står

under tillsyn av under tillsyn av

Finansinspektionen till Finansinspektionen till

Riksbanken lämna de Riksbanken lämna de

uppgifter som Riksbanken anser uppgifter som Riksbanken anser

nödvändiga för att nödvändiga för att 1.

följa utvecklingen på följa utvecklingen på

valuta- och kreditmarknaderna. valuta- och kreditmarknaderna,

2. övervaka

betalningssystemets

stabilitet.

Den som har utfört en valutatransaktion är skyldig att till

Riksbanken lämna de uppgifter och för Riksbanken visa upp de

handlingar beträffande transaktionen som behövs som underlag för

Riksbankens betalningsbalansstatistik. Detsamma gäller den för

vars räkning transaktionen har utförts. Riksbanken meddelar

närmare föreskrifter härom. Om någon inte fullgör föreskriven

skyldighet får Riksbanken förelägga honom vite.

Om uppgiftsskyldighet föreligger enligt andra stycket skall

den för vars räkning transaktionen utförs till den som förmedlar

denna uppge sitt personnummer eller organisationsnummer, vad

betalningen avser och vilket land betalningen går till eller

kommer från samt namn på betalningsmottagare i utlandet.

2. Såvitt avser 22§ 2. Såvitt avser 22§

första stycket träder första stycket träder

denna lag i kraft den dag denna lag i kraft den 1

regeringen bestämmer. februari 1993.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1993.