Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Kärnsäkerhetssamarbete med de baltiska staterna och med Ryssland, m.m.

1992-12-03 · 7 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1992/93:NU20, Kärnsäkerhetssamarbete med de baltiska staterna och med Ryssland, m.m.

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Näringsutskottets betänkande

1992/93:NU20

Kärnsäkerhetssamarbete med de baltiska staterna och med

Ryssland, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

NU20

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1992/93:99 om vissa åtgärder inom

klimatområdet och i Östersjöregionen, såvitt avser bilaga 1

avsnitt 4 och bilaga 2,

dels två motioner -- helt eller delvis -- som väckts med

anledning av propositionen.

Övriga delar av propositionen behandlas av jordbruksutskottet

(bet. 1992/93:JoU11).

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att ytterligare

43,1 miljoner kronor skall anvisas till förbättring av

kärnsäkerheten och strålskyddet i de baltiska staterna och i

Ryssland. Medlen skall användas till bl.a. kunskapsöverföring,

uppbyggnad av myndigheter inom de aktuella områdena och

säkerhetsförbättringar i anläggningar. I en reservation (s)

föreslås att endast 23,1 miljoner kronor skall anslås för

angivna ändamål; besparingen skall utnyttjas för att möjliggöra

inrättandet av ett nytt anslag för miljöanpassad

energiförsörjning i Baltikum.

Utskottet tillstyrker vidare att det anslås 16 miljoner kronor

till insatser för ny energiteknik. Av dessa medel skall 12,5

miljoner kronor utgöra bidrag till EG:s program för utveckling

av energisystem. Återstående medel är avsedda för ökat bidrag

till investeringar i mindre solvärmeanläggningar. I en

reservation (s) föreslås att det skall anvisas 7,25 miljoner

kronor mindre än vad regeringen föreslagit, medan en annan

reservation (nyd) går ut på att regeringens förslag skall

avslås.

Propositionen

I proposition 1992/93:99 föreslås i bilaga 1 -- efter

föredragning av miljöminister Olof Johansson -- såvitt här är i

fråga (3) att riksdagen till Visst internationellt samarbete i

fråga om kärnsäkerhet m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten

för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 43100000 kr.

I propositionen föreslås vidare i bilaga 2 -- efter

föredragning av näringsminister Per Westerberg -- att riksdagen

till Insatser för ny energiteknik på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 16000000 kr.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen och

som behandlas här är följande:

1992/93:Jo14 av Margareta Winberg m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

4. till Visst internationellt samarbete i fråga om

kärnsäkerhet m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1992/93 anvisar 20000000 kr mindre än vad

regeringen har föreslagit,

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

7. till Insatser för ny energiteknik på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar 7250000 kr

mindre än vad regeringen föreslagit.

1992/93:Jo15 av Christer Windén (nyd) vari yrkas att riksdagen

avslår förslaget att till Insatser för ny energiteknik på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisa

ett reservationsanslag på 16 miljoner kronor.

Utskottet

Kärnsäkerhetssamarbete

Kärnkraftssäkerheten har en viktig roll i Sveriges samarbete

med de baltiska staterna och med Ryssland. Under föregående

budgetår avsatte regeringen sammanlagt 15 miljoner kronor till

ett inledande kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbete i

Östersjöområdet. För innevarande budgetår har 25 miljoner kronor

anvisats för detta ändamål. Medlen har ställts till Statens

kärnkraftinspektions (SKI) och Statens strålskyddsinstituts

(SSI) förfogande med syfte att dessa skall initiera konkreta

samarbetsprojekt.

Under våren 1992 redovisade de båda myndigheterna förslag och

kostnadsuppskattningar för budgetåret 1992/93 för det fortsatta

samarbetet. SKI har angett tre prioriterade stödområden:

säkerhetsmyndigheter, industri- och kraftverkssamarbete samt

anläggningsspecifika projekt, främst vid Ignalinareaktorerna i

Litauen. Kostnaderna har beräknats till 25 miljoner kronor för

kunskapsöverföring och till 35 miljoner kronor för

säkerhetsförbättringar i anläggningar. SSI har prioriterat

insatser för att höja beredskapen mot kärnenergiolyckor samt

stöd till strålskyddsmyndigheter i Estland, Lettland och

Litauen; kostnaderna för de mest angelägna projekten beräknas

till 8,1 miljoner kronor.

Regeringen delar de bedömningar och prioriteringar som SKI och

SSI har gjort och föreslår i proposition 1992/93:99 (bilaga 1)

att ytterligare 43,1 miljoner kronor anvisas för innevarande

budgetår för samarbete på kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet

med de baltiska staterna och med Ryssland. I propositionen nämns

vidare att arbete pågår med att skapa en multilateral fond för

att komplettera de bilaterala insatserna när det gäller

förbättring av kärnsäkerheten. Om fonden skulle komma till stånd

redan under våren 1993 och behov då uppstå av svenskt ekonomiskt

bidrag till fonden bör, sägs det i propositionen, en del av de

nu begärda medlen omdisponeras för den nya fonden. I

propositionen framläggs ytterligare förslag till miljöinriktade

stödinsatser i Baltikum och Östeuropa. Dessa förslag jämte

motioner behandlas av jordbruksutskottet i betänkande

1992/93:JoU11.

I motion 1992/93:Jo14 (s) begärs ett samlat program för

Östeuropapolitiken och för hur åtgärder för en miljöanpassad

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

energiförsörjning skall passas in i denna. I avvaktan på detta

program föreslås omdisponeringar i regeringens förslag för att

möjliggöra inrättandet av ett nytt anslag för miljöanpassad

energiförsörjning i Baltikum på 100 miljoner kronor. När det

gäller det i detta betänkande aktuella förslaget konstateras att

säkerhetsläget vid flera östeuropeiska kärnkraftverk kartlagts

och att utomordentligt stora investeringar måste till för att de

skall närma sig vår standard. Regeringen har emellertid, anförs

det i motionen, inte redovisat vilken ambition den har eller om

det är meningsfullt att göra insatser i dessa nedgångna verk.

Därför avvisas förslaget i propositionen såvitt gäller anslag

för att sätta i gång anläggningsspecifika projekt. Mot denna

bakgrund föreslås i motionen att riksdagen skall anslå 20

miljoner kronor mindre än vad regeringen har föreslagit för de

nu aktuella insatserna.

Utskottet vill understryka det angelägna i att Sverige på

olika sätt aktivt medverkar till att kärnsäkerheten och

strålskyddet i våra östra grannländer snabbt förbättras.

Regeringen och berörda myndigheter har här tagit flera viktiga

initiativ på såväl bilateral som multilateral nivå. Utskottet

anser att det är av vikt att erforderliga medel ställs till

förfogande för de fortsatta insatserna på detta område och

finner att SKI:s och SSI:s bedömningar, som delas av regeringen,

är välmotiverade. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet

regeringens förslag i denna del och avstyrker det berörda

yrkandet i motion 1992/93:Jo14 (s).

Insatser för ny energiteknik

I propositionen (bilaga 2) sägs att det är angeläget att uppnå

en svensk anslutning till EG:s olika program för utveckling av

energisystem. Dessa program har en inriktning och en verksamhet

som överensstämmer med den energiöverenskommelse som träffades

våren 1991, anförs det. Svenska företag och institutioner för

forskning bedöms ha en hög kompetens inom dessa områden och kan

förväntas kunna konkurrera framgångrikt om de medel som finns

tillgängliga i programmen. Regeringen föreslår att Sverige skall

delta med 25 miljoner kronor per år i finansieringen av

programmen och att hälften av detta belopp nu skall anvisas för

budgetåret 1992/93.

Vidare aviseras i propositionen att investeringsstödet till

vindkraftverk och solvärmeanläggningar skall höjas från

25procent till 35procent. För att skapa utrymme för

höjningen av stödet till solvärmeanläggningar föreslås att

ytterligare 3,5 miljoner kronor skall anvisas för innevarande

budgetår.

Förslagen i propositionen innebär sammantagna att det till

anslaget Insatser för ny energiteknik skall anvisas ytterligare

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

16 miljoner kronor för budgetåret 1992/93. Genom beslut av

riksdagen (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. NU25) under våren

1992 har till detta anslag anvisats 170 miljoner kronor för

innevarande budgetår. Härav disponeras 50 miljoner kronor av

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) för bidrag till

investeringar i vindkraftverk. För bidrag till investeringar i

solvärmeanläggningar har 10 miljoner kronor avsatts, varav NUTEK

och Boverket vardera disponerar hälften.

Till energiteknikfonden har 110miljoner kronor överförts.

Från denna fond kan stöd lämnas till kraftvärmeproduktion med

biobränslen, utveckling av miljöskyddsteknik, motoralkoholer och

energieffektiv teknik samt till forskning inom energiområdet

m.m. Medlen disponeras av NUTEK, Statens naturvårdsverk och

Transportforskningsberedningen. Enligt tidigare beslut skall

energiteknikfonden tillföras 110 miljoner kronor per år i fem år

från det nyssnämnda anslaget. Därutöver kommer ca 95 miljoner

kronor från den allmänna energiskatten på oljeprodukter.

För bidrag till investeringar i vindkraftverk disponerar

NUTEK, under den femårsperiod som startade den 1 juli 1991,

sammanlagt 250 miljoner kronor. Fram till den 1 juli 1992 hade

ett 30-tal projekt beviljats medel på totalt 20 miljoner kronor.

Till investeringar i solvärme för fjärrvärmeanläggningar har

NUTEK beviljat bidrag på ca 60000 kronor. Boverket, som

hanterar stödet till solvärme i småhus och flerbostadshus,

beviljade under förra budgetåret bidrag på totalt 4,2 miljoner

kronor av bidragsramen på 5 miljoner kronor.

En del av deltagandet i EG:s program rörande energisystem bör

bekostas med medel från energiforskningsanslaget, anförs det i

motion 1992/93:Jo14 (s). Vidare sägs att regeringen inte har

redovisat någon övertygande argumentation för att ett höjt

investeringsstöd skulle leda till ett genombrott för vind- och

solkraft. Mot denna bakgrund föreslås i motionen att regeringens

förslag skall reduceras med 7,25 miljoner kronor.

I motion 1992/93:Jo15 (nyd) påpekas att Ny demokratis

grundinställning är att Sverige bör satsa på kärnkraft. Därför

yrkas avslag på förslaget i propositionen att 16 miljoner kronor

skall anslås till ny energiteknik.

Utskottet finner det angeläget att Sverige kan delta

aktivt i EG:s olika program för att utveckla energisystemen.

Härigenom får Sverige ytterligare möjligheter att medverka till

att effektivare energianvändning och miljö- och klimatpolitiska

mål uppnås. De aktuella projekten inom EG avser inte forskning

utan stöd till prototyper och demonstrationsanläggningar, varför

bidrag från det av regeringen föreslagna anslaget är lämpligast.

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

Utskottet anser vidare att det är viktigt att satsningarna på

förnybara energikällor förstärks. Enligt uppgift bedömer de

ansvariga myndigheterna att en höjd bidragsnivå verksamt kan

medverka till ökade investeringar i vindkraft och

solvärmeanläggningar. Efterfrågan har dessutom ökat när det

gäller stöd till mindre solvärmeanläggningar. Mot denna bakgrund

tillstyrker utskottet det av regeringen föreslagna beloppet och

avstyrker motionerna 1992/93:Jo14 (s) och 1992/93:Jo15 (nyd),

den förstnämnda i nu aktuell del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kärnsäkerhetssamarbete

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:99 bilaga 1

moment 3 och med avslag på motion 1992/93:Jo14 yrkande 4 till

Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.

på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93

under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

43100000kr.,

res. 1 (s)

2. beträffande insatser för ny energiteknik

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:99 bilaga 2

och med avslag på motionerna 1992/93:Jo14 yrkande 7 och

1992/93:Jo15 till Insatser för ny energiteknik på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

16000000 kr.

res. 2 (s)

res. 3 (nyd)

Stockholm den 3 december 1992

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta

Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Gudrun

Norberg (fp), Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Bengt

Dalström (nyd), Mats Lindberg (s), Olle Lindström (m), Göran

Persson (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s), Sylvia

Lindgren (s) och Karin Starrin (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Kärnsäkerhetssamarbete (mom.1)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Reynoldh Furustrand, Mats

Lindberg, Göran Persson, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.3 som

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motion

1992/93:Jo14 (s)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det vara självklart att Sverige skall engagera

sig för att minska riskerna i kärnkraftverken i de baltiska

staterna och i Ryssland. Det säkerhetskunnande som utvecklats i

Sverige måste utnyttjas för att hjälpa våra grannländer på detta

område. Våra insatser måste emellertid för att vara

verkningsfulla på lång sikt utgå från en helhetssyn på

energiförsörjningen i de aktuella länderna. Det är här fråga om

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

att bl.a. aktualisera åtgärder mot det energislöseri som

existerar i dessa samhällen. Eftersom regeringen inte

presenterat ett sammanhållet program för energisektorn och visat

hur nya medel skall användas till säkerhetsförbättringar i olika

anläggningar kan utskottet inte tillstyrka propositionen i denna

del.

Däremot finner utskottet det befogat att ytterligare resurser

satsas på kunskapsöverföring och myndighetssamarbete. En

beredskap måste också finnas för bidrag till den multilaterala

fond som är under bildande. Med hänvisning till det anförda

tillstyrks förslaget i motion 1992/93:Jo14 (s) om att det

aktuella anslaget skall reduceras med 20 miljoner kronor jämfört

med regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande kärnsäkerhetssamarbete

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:99 bilaga 1

moment 3 och med bifall till motion 1992/93:Jo14 yrkande 4 till

Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.

på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93

under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

23100000 kr.

2. Insatser för ny energiteknik (mom.2)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Reynoldh Furustrand, Mats

Lindberg, Göran Persson, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "aktuell del"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör ett ökat internationellt

samarbete eftersträvas när det gäller utvecklingen av

energisystemen. Det är därför angeläget att medverka i de olika

EG-programmen på detta område. Inom dessa program finns såväl

forskningsprojekt som utvecklingsprojekt och projekt som syftar

till att ta fram demonstrationsanläggningar. En del av Sveriges

bidrag till detta EG-samarbete kan därför, i likhet med vad som

anförs i motion 1992/93:Jo14 (s), finansieras från

energiforskningsanslaget, vilket minskar behovet av medel till

anslaget för ny energiteknik.

Regeringen begär också ytterligare medel för att kunna höja

stödet till investeringar i solvärme från 25procent till

35procent. Detta görs emellertid utan att det redovisas något

underlag som gör det troligt att en sådan förändring kommer att

bidra till ökade investeringar i denna typ av anläggningar.

Utskottet efterlyser en realistisk politik för att få till stånd

ökade satsningar på alternativa energikällor. Med hänvisning

till vad som nu anförts tillstyrker utskottet kravet i

nyssnämnda motion på att regeringens nu aktuella förslag skall

reduceras med 7,25 miljoner kronor.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

lydelse:

2. beträffande insatser för ny energiteknik

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:99 bilaga

2, med bifall till motion 1992/93:Jo14 yrkande 7 och med avslag

på motion 1992/93:Jo15 till Insatser för ny energiteknik på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 8750000

kr.

3. Insatser för ny energiteknik (mom.2)

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "aktuell del"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning kan satsningarna på vindkraft

och solvärme inte ge några nämnvärda tillskott till vår

energiförsörjning. Därför bör det inte utgå statligt stöd till

investeringar i sådana anläggningar. Vi avvisar därför

regeringens begäran om ytterligare 16 miljoner kronor för

insatser till ny energiteknik. Anslagen till EG:s program

rörande energisystemen kan täckas genom omfördelning av

befintliga medel. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet

propositionen i nu aktuell del liksom det berörda yrkandet i

motion 1992/93:Jo14 (s) och tillstyrker motion 1992/93:Jo15

(nyd).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande insatser för ny energiteknik

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo15 avslår

proposition 1992/93:99 bilaga 2 och motion 1992/93:Jo14 yrkande

7.