Bet. 1992/93:NU23

Näringsutskottets betänkande

1992/93:NU23

Vissa anslag inom Utrikesdepartementets område

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

NU23

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1992/93:100 bilaga 4

(Utrikesdepartementet) littera B (bidrag till vissa

internationella organisationer) punkterna 6 och 7 samt littera E

(utrikeshandel och exportfrämjande) punkterna 1--3,

dels -- helt eller delvis -- tio motioner från allmänna

motionstiden.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i

budgetpropositionen om anslag till organisationer för

internationell handel och råvarusamarbete, internationell

råvarulagring, Kommerskollegium och exportfrämjande verksamhet.

Vidare tillstyrks förslag om anslag och bemyndiganden m.m.

avseende Exportkreditnämnden (EKN). Genom ett utskottsinitiativ

föreslås att EKN:s rörliga kredit hos Riksgäldskontoret

fastställs till 3,7 miljarder kronor såvitt gäller de gamla

garantisystemen. Yrkanden i tre motioner (s; nyd; v) om ändrade

riktlinjer för EKN:s garantigivning avstyrks av utskottet, som

samtidigt godkänner vad som i propositionen anförts om s.k.

matchning i enstaka fall. Det redogörs för en OECD-studie av

premievillkoren i 17 medlemsländer; en slutsats som kan dras är

att EKN:s premier sammanvägt ligger under genomsnittet. I en

reservation (s) förespråkas en översyn av riktlinjerna, som nu

har varit i kraft under snart tre år. I en annan (nyd) anförs

att rådande lågkonjunktur borde motivera uppmjukade riktlinjer.

Motionsyrkanden om export m.m. av alkoholdrycker (fp; c) resp.

tobaksvaror (fp) avstyrks av utskottet med hänvisning till dess

tidigare intagna ståndpunkt i dessa frågor. Den översyn på

alkoholområdet som efterlyses i en reservation (fp, c, kds)

borde gå ut på att samstämmighet skall uppnås mellan

Vin&Sprit AB:s försäljning till utlandet och den svenska

statens internationella arbete och policy i alkoholfrågor.

Såvitt gäller tobaksvaror begärs i en reservation (fp, c, kds)

att etiska riktlinjer för marknadsföringen utomlands utarbetas.

Propositionen

I proposition 1992/93:100 bilaga 4 (Utrikesdepartementet)

framlägger regeringen -- efter föredragning av statsrådet Ulf

Dinkelspiel -- förslag om anslag m.m. under tredje huvudtiteln

för budgetåret 1993/94. Under här angivna rubriker föreslås

följande:

B 6. Organisationer för internationell handel och

råvarusamarbete (s.53)

att riksdagen till Organisationer för internationell handel

och råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 8713000 kr.

B 7. Internationell råvarulagring (s.54)

att riksdagen till Internationell råvarulagring för budgetåret

1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2000000 kr.

E 1. Kommerskollegium (s.201)

att riksdagen (2) till Kommerskollegium för budgetåret 1993/94

anvisar ett ramanslag på 48471000 kr.

E 2. Exportfrämjande verksamhet (s.206)

att riksdagen till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret

1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 187563000 kr.

E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för

skadeersättningar (s.209)

att riksdagen

1. medger att det av riksdagen medgivna högsta

betalningsansvaret för exportkreditgarantier fastställs till

25000000000 kr för n-garantier och till 45000000000

kr för LT-garantier,

2. medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av

statsgaranti för investeringar i utlandet till ett belopp av

högst 2000000000 kr,

3. godkänner att den rörliga kredit som ställs till EKN:s

förfogande hos Riksgäldskontoret får uppgå till 3500000000

kr för de gamla garantisystemen och till 200000000 kr för de

nya systemen,

4. bemyndigar regeringen att medge att EKN från budgetåret

1993/94 och tills vidare får uppta lån i utländsk valuta till

ett motvärde av högst 1200000000 kr, varav 200000000

kr för de nya systemen,

5. godkänner att EKN får bevilja utländska näringsidkare

exportkreditgarantier i samband med export från Sverige enligt

de riktlinjer föredragande statsrådet förordat,

6. godkänner vad föredragande statsrådet anfört om matchning i

enstaka fall,

7. till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för

skadeersättningar, under budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.

Under punkt E1 bereds (1) vidare riksdagen tillfälle att ta

del av vad föredragande statsrådet har anfört om inrättande av

ett kontaktorgan benämnt Handelsprocedurrådet vid

Kommerskollegium.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1992/93:U282 av Lars Svensk och Märtha Gårdestig (båda kds)

såvitt gäller yrkandet (5) att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

utvecklingsländernas behov av frihandel.

1992/93:U283 av Lars Sundin och Charlotte Branting (båda fp)

såvitt gäller yrkandet (3) att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om utvidgad och

befäst frihandel mellan Sverige och de baltiska länderna.

1992/93:N217 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

en översyn av organisationen av samtliga departement och

myndigheter som har ansvar för handels-, närings- och

industrirelaterade frågor.

1992/93:N218 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av exportkrediter.

1992/93:N227 av Barbro Westerholm och Elver Jonsson (båda fp)

vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av Sveriges marknadsföring och export av

alkohol,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av Sveriges marknadsföring och export av

tobaksvaror.

1992/93:N275 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om svensk alkoholreklam utomlands.

1992/93:N295 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att Sverige i GATT-förhandlingar bör verka för en

handelsorganisation baserad på miljöhänsyn.

1992/93:N315 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att låta Exportkreditnämndens -- EKN:s -- kreditram

ökas från 70 till 100 miljarder,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att EKN bör ges nya anvisningar med bemyndigande att

låta sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl påverka

tilldelningen av exportkreditgarantier samtidigt som kraven på

säkerheter sänks,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utfärdande av instruktioner för EKN att tillämpa

konkurrensneutralitet gentemot konkurrerande

exportkreditinstitut,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att EKN:s styrelse bör förstärkas med internationella

företagsledare,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att EKN tillämpar konkurrensneutralitet och

sänker kraven på självrisk.

1992/93:N316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller

yrkandet (5) att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

reglerna för exportfinansiering enligt vad i motionen anförts.

1992/93:N317 av Göran Persson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet

(3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om rättvisa exportkrediter för svenska företag.

Utskottet

Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

I budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 4) föreslås ett

anslag av drygt 8,7 miljoner kronor till organisationer för

internationell handel och råvarusamarbete m.m. Merparten härav,

7 miljoner kronor, avser bidrag till det allmänna tull- och

handelsavtalet (GATT). Utskottet tillstyrker regeringens

förslag.

Till kostnader för internationell råvarulagring föreslås ett

anslag av 2 miljoner kronor. Också detta förslag tillstyrks av

utskottet.

Kommerskollegium

Anslag m.m.

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet med uppgift

att handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt

vissa frågor i samband med näringsrättsliga regleringar och

inrikeshandel. Ett anslag på ca 48,5 miljoner kronor föreslås

för verksamheten under det kommande budgetåret. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag om medel till Kommerskollegium.

Handelsprocedurrådet är ett organ för förenkling av

handelsprocedurer. Rådet, som inrättades år 1975, drivs

gemensamt av staten och näringslivet. På uppdrag av regeringen

har Statskontoret bl.a. utrett frågor om rådets verksamhet och

ansvarsfördelningen vid Sveriges medverkan i det internationella

samarbetet avseende förenklade handelsprocedurer och

användningen av s.k. EDI (electronic data interchange).

Rapporten Samverkan om EDI och handelsprocedurer (Statskontoret

1992:26), som presenterades hösten 1992, har remissbehandlats.

Regeringen förespråkar nu att Handelsprocedurrådet upphör. I

stället bör ett kontaktorgan inrättas inom Kommerskollegium med

uppgift att vara forum för diskussioner och informationsutbyte

om det internationella arbetet på handelsprocedurområdet. Det

nya organet förutsätts överta benämningen Handelsprocedurrådet.

Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som i

propositionen anförts om inrättandet av nämnda kontaktorgan.

Utskottet har ingen erinran mot det anförda.

Myndighetsorganisationen m.m.

Sveriges fortgående integration med EG/EU och med

världshandeln i övrigt inom ramen för GATT motiverar en översyn

av organisationen av alla departement och myndigheter som har

ansvar för handels-, industri- och andra näringsrelaterade

frågor, sägs det i motion 1992/93:N217 (m). Siktet borde

inriktas på att de frågor rörande handel som för närvarande

bereds inom Närings- och Utrikesdepartementen sammanförs till

ett handelsdepartement med Kommerskollegium som samordnande

myndighet.

I propositionen anges att de övergripande mål som har

beslutats om för verksamheten inom Kommerskollegium under

treårsperioden 1991/92--1993/94 (prop. 1990/91:100 bil. 5, bet.

NU26) bör ligga fast enligt tidigare beslut. Regeringen anmäler

samtidigt att de riktlinjer och övergripande mål som gäller för

perioden bör utsträckas till att omfatta även budgetåret

1994/95.

Enligt sin instruktion (1988:570, ändrad senast 1991:845)

skall Kommerskollegium, som tidigare nämnts, handlägga frågor om

handelspolitik, utrikes handel och inrikes handel, i den mån

frågorna inte sköts av andra myndigheter, samt näringsrättsliga

ärenden i övrigt enligt särskilda bestämmelser (1§). Vidare

får kollegiet ta upp andra näringspolitiska frågor av särskild

betydelse från utrikes- eller inrikeshandelssynpunkt som

hänskjuts till kollegiet för bedömande eller som kollegiet

annars finner särskild anledning att behandla. Det övergripande

målet för kollegiets handelspolitiska verksamhet är att med

frihandel som grundprincip bidra till att Sveriges intressen i

handeln med omvärlden tas till vara. På det näringsrättsliga

området är det kollegiets uppgift att inom sitt ansvarsområde

medverka till att utbytet av varor och tjänster sker i enlighet

med allmänna intressen.

Av budgetpropositionen framgår att kollegiets roll förutses

bli förändrad i två avseenden, nämligen dels när det gäller det

näringsrättsliga området, dels vid ett svenskt medlemskap i

EG/EU.

Ansvaret för de näringsrättsliga frågorna aktualiserades i

1992 års budgetproposition; enligt regeringens mening borde

Kommerskollegium bli en renodlat handelspolitisk myndighet. I

den nu framlagda propositionen anmäls att en intern utredare

kommer att tillkallas med uppdrag att -- i samråd med berörda

departement och myndigheter -- presentera förslag med denna

inriktning.

Vidare har statsrådet Dinkelspiel efter bemyndigande av

regeringen nyligen tillkallat en särskild utredare, ambassadör

Göran Engblom, med uppgift att utreda dels organisationen inom

Utrikesdepartementets handelsavdelning och dess förhållande till

Kommerskollegium, dels kollegiets framtida roll och uppgifter i

ett EG-medlemskapsperspektiv. I den promemoria som har bilagts

regeringens beslut anförs att en svensk anslutning till den

gemensamma handelspolitiken i EG/EU kommer att få konsekvenser

för hur den svenska administrationens uppgifter definieras.

Dessa förhållanden torde också komma att aktualisera

organisatoriska förändringar och ändrad ansvarsfördelning mellan

olika instanser. De frågor som borde penetreras, sägs det

vidare, är den nationella handelspolitiska administrationens

roll och uppgifter i en medlemskapssituation vad gäller såväl

formuleringen av den gemensamma handelspolitiken i EG/EU som

verkställandet härav på det nationella planet. Utredaren

förutsätts bl.a. göra gränsdragningar mellan kollegiets,

Tullverkets och Konkurrensverkets olika roller. Resultatet av

utredarens arbete bör föreligga senast den 1 september 1993.

Avsikten är att regeringen utifrån detta arbete skall framlägga

förslag i 1994 års budgetproposition.

Utskottet konstaterar att en omfattande översyn pågår

eller planeras i fråga om Kommerskollegium och

Utrikesdepartementets handelsavdelning. Mot bakgrund härav

finner utskottet inte skäl till någon riksdagens åtgärd med

anledning av motion 1992/93:N217 (m); denna avstyrks alltså.

Exportfrämjande verksamhet

Riksdagen beslutade våren 1992 om ändrade riktlinjer för

statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges

exportråd (prop. 1991/92:108, bet. NU23).

I budgetpropositionen föreslås ett anslag av drygt 187

miljoner kronor för exportfrämjande verksamhet. Merparten härav,

162 miljoner kronor, avser bidrag till Sveriges exportråd; vissa

medel står också till regeringens förfogande för särskilda

insatser på det exportfrämjande området. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag.

Exportfinansiering

Riktlinjer

Statens stöd till finansiering av export sker dels genom

kreditgivning, dels genom utfärdande av garantier för krediter.

En garanti utgör en försäkring som skyddar företag mot förluster

av vissa slag vid exportaffärer eller investeringar i utlandet.

Exportkreditnämnden (EKN) har till uppgift att främja svensk

export genom att utfärda garantier.

Riksdagen beslutade våren 1990 om ändrade riktlinjer för

statlig medverkan vid finansiering av export m.m. (prop.

1989/90:44, bet. NU19). Ändringarna kan sammanfattas i följande

tre punkter.

Garantigivningen, som sker inom ett n-system (n står för

normal) och ett LT-system (LT står för Long Term), skall numera

vara självbärande; LT-systemet på sikt. Enligt tidigare

riktlinjer vägdes risken för utebliven betalning mot

exportaffärens samhällsnytta. Den nya inriktningen innebär för

LT-systemet att en bedömning görs i två steg. Först prövas om

risken är acceptabel. Endast om så befinns vara fallet prövas i

ett andra steg om den svenska samhällsnyttan främjas genom

affären. Bedömningen av samhällsnyttan skall göras med hänsyn

till i vilken utsträckning som den aktuella garantin kan bidra

till vissa svenska industripolitiska mål, t.ex.

kompetensuppbyggnad i landet. För det andra skall -- inom ramen

för de begränsningar som har uppställts för garantigivningen --

samtliga villkor i samband med en garanti utformas med beaktande

av vad som erbjuds i exportföretagens viktigaste

konkurrentländer. Slutligen bör Sverige i internationella

sammanhang verka för att skillnaden i konkurrensförutsättningar

för svenska företag jämfört med företag i andra länder

undanröjs.

Förslag i tre motioner går ut på att de antagna riktlinjerna

för den statliga garantigivningen skall ändras i vissa

avseenden.

Ett exportfinansieringssystem som är rättvist efterlyses i

motion 1992/93:N317 (s). Motionärerna, som i första hand tar

fasta på förhållandena i Sörmlands län, anför att näringslivet i

våra viktigaste konkurrentländer erhåller ett mer omfattande

statligt och regionalt stöd än det svenska.

I motion 1992/93:N315 (nyd) krävs att sysselsättnings- och

regionalpolitiska skäl skall påverka garantigivningen, att

kraven på säkerhet och självrisk skall sänkas samt att premierna

skall sättas så att de motsvarar de villkor som

konkurrentländernas garantiinstitut tillhandahåller. Enligt

motionärernas uppfattning bör rådande lågkonjunktur motivera

mindre strikta riktlinjer för EKN:s verksamhet än de som

fastställdes för tre år sedan.

En översyn av reglerna för exportfinansiering syftande till

förslag som innebär att svenska företags satsningar på projekt i

Östeuropa underlättas begärs i motion 1992/93:N316 (v).

I propositionen anför regeringen att det bör ankomma på EKN

att avgöra när svenska företag skall erbjudas samma villkor som

konkurrentföretagens garantiinstitut erbjuder. Detta skall ske

inom ramen för de begränsningar som har uppställts för

garantigivningen, dvs. att verksamheten skall gå ihop på sikt.

Regeringen begär riksdagens godkännande i fråga om sin syn på

s.k. matchning. Innebörden av denna term är att ett lands

garantiinstitut vid sin bedömning -- t.ex. när det gäller

premienivån eller garantivillkoren i övrigt -- tar ett annat

lands policy som utgångspunkt. Matchning bör, menar regeringen,

bli aktuell endast i enstaka fall när särskilda skäl och ett

svensk samhällsintresse bedöms föreligga.

Genom den s.k. consensus-överenskommelsen inom organisationen

för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har de deltagande

staterna -- däribland Sverige -- åtagit sig att tillämpa

enhetliga regler för statsstödda exportkrediter. Arbetet i OECD

syftar dels till framtagande av material som skall möjliggöra

jämförelser mellan garantiinstituten i medlemsländerna, dels

till harmonisering när det gäller premiesättningen. En rapport

härom avses inom kort bli behandlad av OECD:s ministerråd.

En studie av premievillkoren i 17 av medlemsländerna --

däribland Sverige -- har nyligen genomförts inom OECD. Härav

framgår att EKN:s premier är relativt låga när det gäller

garantier för export till länder med låg risknivå (t.ex.

OECD-länder), relativt höga när det gäller länder med hög

risknivå (t.ex. Brasilien) och på ungefär samma nivå som övriga

garantiinstituts när det gäller länder med risknivåer mellan

dessa ytterligheter. Det kan emellertid konstateras att

spridningen av premiernas storlek är mycket stor och att

principerna för premiesättningen i hög grad skiljer sig mellan

instituten. En slutsats som kan dras är att enskilda svenska

företag ofta -- beroende på förutsättningarna i det enskilda

fallet -- kan hävda att EKN är dyrare jämfört med institut i

något enskilt konkurrentland samtidigt som EKN:s premier

sammanvägt ligger under genomsnittet.

För att underlätta export till länder i Östeuropa har

regeringen i budgetpropositionen föreslagit att en särskild

garantiram om en miljard kronor skall inrättas för export m.m.

till de baltiska staterna och -- under vissa villkor -- till

Ryssland. Förslaget innebär dels att dessa stater öppnas för

garantigivning, dels att ramen är reserverad för export till

dem. Näringsutskottet har i ett yttrande (1992/93:NU7y) till

utrikesutskottet tillstyrkt förslaget. Utrikesutskottet

behandlar detta förslag i betänkande 1992/93:UU16.

Utskottet ser ingen anledning till ändrad uppfattning när

det gäller riktlinjerna för exportkreditgarantigivningen. Vidare

godtar utskottet vad som i propositionen har anförts om

matchning i enstaka fall.

Såvitt gäller de aktuella yrkandena i motion 1992/93:N315

(nyd) vill utskottet anföra följande. Om kraven på säkerhet

sänks eller om villkoren i övrigt modifieras på ett sådant sätt

att det inte kan förväntas att garantiverksamheten går ihop,

innebär detta att statsmakterna de facto förutser att exporten

måste subventioneras och därmed finansieras över statsbudgeten.

Utskottet, som inte finner att ett sådant system står i

överensstämmelse med garantiverksamhetens grundidé, avstyrker

motionen liksom även motionerna 1992/93:N316 (v) och

1992/93:N317 (s), alla i här aktuell del.

EKN:s organisation

EKN:s styrelse består -- efter en utvidgning av antalet den 1

juli 1992 -- av tretton ledamöter. Därav är sju representanter

för regeringskansliet (Finans-, Utrikes- och

Näringsdepartementen), tre representanter för

näringslivsorganisationer (Svenska bankföreningen, Sveriges

exportråd och Sveriges industriförbund) och en representant för

den fackliga rörelsen (Sveriges metallindustriarbetareförbund).

Resterande ledamöter är styrelsens ordförande och nämndens

generaldirektör.

En alltför hög andel av EKN:s styrelse består av

statstjänstemän, anser upphovsmännen till motion 1992/93:N315

(nyd). Styrelsen borde förstärkas med internationella

företagsledare. Motionärerna efterlyser en översyn som skall gå

ut på att organisationen görs mer säljinriktad och

företagsvänlig.

Enligt utskottets mening är styrelsens sammansättning väl

ägnad att motsvara kravet på kunskap om förhållandena inom

näringslivet. Det är, menar utskottet, rimligt att det i

styrelsen ingår företrädare för regeringskansliet mot bakgrund

av det stora engagemang som EKN ikläder sig å statens vägnar.

Vidare bör erinras om att styrelsen behandlar ansökningar från

enskilda företag; risken för jäv gör det därmed mindre lämpligt

att i styrelsen ta in representanter av det slag som

motionärerna kräver. Med hänvisning till det sagda avstyrker

utskottet motion 1992/93:N315 (nyd) i här berört avseende.

Anslag m.m.

Regeringen begär riksdagens medgivande att det högsta

betalningsansvaret för garantier fastställs till 25 miljarder

kronor för n-garantier och till 45 miljarder kronor för

LT-garantier, vilket innebär oförändrade ramar jämfört med

innevarande budgetår.

I den nyssnämnda partimotionen från Ny demokrati,

1992/93:N315, begärs liberalare regler för

exportkreditgarantigivningen. I linje härmed anser motionärerna

att kreditramarna behöver ökas från sammanlagt 70 till 100

miljarder kronor.

Utan något preciserat belopp framförs i motion 1992/93:N218

(m, fp, c, kds) önskemål om ytterligare medel för

exportkreditgarantier. Motionärerna, som särskilt tar upp

förhållandena i Värmland, anser att sådant statligt stöd i hög

grad bidrar till vidmakthållande och skapande av "riktiga"

arbetstillfällen.

Enligt uppgift har kreditgarantiramarna hittills under

innevarande budgetår utnyttjats i relativt begränsad omfattning.

Inför framläggandet av 1993 års budgetproposition bedömde

regeringen därför att utökade ramar inte var påkallade. Under

den senaste tiden har emellertid, enligt vad utskottet har

erfarit, ärendetillströmningen till EKN ökat väsentligt. Denna

omständighet liksom beslutet att låta kronan flyta kan innebära

att vidgade ramar bör övervägas för n- och LT-garantierna.

Utskottet utgår från att regeringen i så fall återkommer i denna

fråga.

Med hänsyn till vad som nu har sagts och till att det, enligt

uppgift, från näringslivets sida inte har framförts önskemål om

vidgade ramar avstyrker utskottet motionerna 1992/93:N315

(nyd) och 1992/93:N218 (m, fp, c, kds), den förra i nu aktuell

del.

I propositionen begärs vidare att riksdagen godkänner att den

rörliga kredit som ställs till EKN:s förfogande hos

Riksgäldskontoret får uppgå till 3,5 miljarder kronor för de

gamla garantisystemen och till 200 miljoner kronor för de nya

systemen.

Under ärendets beredning i utskottet har det emellertid

framkommit att det finns behov av en större kreditram såvitt

gäller de gamla systemen. Beslutet att låta kronan flyta har

nämligen medfört att EKN:s upplåning i utländska valutor hos

Riksgäldskontoret har ökat, omräknat till svenska kronor, med

omkring 160 miljoner kronor. Den föreslagna ramen om 3,5

miljarder kronor för de gamla systemen bedöms därför ha blivit

otillräcklig för finansieringsbehovet under nästkommande

budgetår. För att undvika att anslaget behöver tas i anspråk bör

ramen höjas med 200 miljoner kronor utöver regeringens

ursprungliga förslag. Enligt utskottets uppfattning bör

riksdagen medge en sådan ändring och godkänna att ramen får

uppgå till 3,7 miljarder kronor för budgetåret 1993/94 avseende

de gamla systemen.

Härutöver begärs i budgetpropositionen riksdagens medgivande

rörande betalningsansvar i form av statsgaranti för

investeringar i utlandet och bemyndigande att uppta lån i

utländsk valuta. Vidare begärs riksdagens godkännande att EKN

får bevilja utländska näringsidkare exportkreditgarantier i

samband med export från Sverige enligt de riktlinjer som

föredragande statsrådet har förordat. Regeringen föreslår också

ett formellt belopp av 1000 kr till anslaget

Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för

skadeersättningar. Utskottet tillstyrker de angivna

förslagen.

Miljöhänsyn i internationell handel

Det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) är, som namnet

antyder, inte någon formell organisation. Inom ramen för den

pågående Uruguayrundan i GATT förs emellertid förhandlingar om

bildandet av en multilateral handelsorganisation (MTO). Syftet

är att skapa en fastare och mer rationell organisation för det

utvidgade och förbättrade regelverk som förväntas bli resultatet

av rundan.

Diskussionerna om handelsorganisationen har emellertid i

alltför begränsad omfattning gällt frihandelns förenlighet med

miljömål, anförs det i motion 1992/93:N295 (-). Sverige borde

därför i GATT-förhandlingarna verka för att den tilltänkta

organisationen skall basera sin verksamhet på miljöhänsyn.

Motioner rörande miljöhänsyn i internationella handelsavtal

m.m. har behandlats av riksdagen vid en rad tillfällen. Vid det

senaste tillfället -- våren 1992 -- lämnades (bet. 1991/92:NU21)

en utförlig redovisning av de arbeten som bedrivs

internationellt i detta avseende.

Sammanfattningsvis kan erinras om att det såväl i GATT som i

OECD sedan år 1991 pågår en teknisk genomgång av och diskussion

om sambandet mellan handels- och miljöpolitik. Sverige har varit

och är starkt pådrivande i detta arbete. Syftet är att ett

större utrymme för legitima miljöskyddsåtgärder skall

åstadkommas i den internationella handeln. Ett väsentligt inslag

i detta arbete är framtagande av klara regler som sålunda

minimerar konflikter mellan ländernas åtaganden enligt å ena

sidan GATT och å andra sidan multilaterala överenskommelser för

skydd av den globala miljön.

I den pågående Uruguayrundan förs inga formella förhandlingar

rörande handel och miljö. Enligt vad utskottet har inhämtat kan

emellertid rundans slutresolution komma att innehålla vissa

uttalanden om sambanden mellan miljöhänsyn och internationell

handel. Likaså övervägs att motsvarande formuleringar skall ingå

i ingressen till det avtal på vilket den eventuella

handelsorganisationen skall grundas.

Sverige har i mars 1993 medverkat i två olika framställningar

med anledning av Uruguayrundan. Den ena, som har undertecknats

av 37 länder, har översänts till Förenta staternas president,

ordföranden i EG:s ministerråd, EG-kommissionens ordförande och

Japans premiärminister. Den andra, som har utformats på nordisk

bas, riktar sig enbart till administrationen i Förenta staterna.

I båda fallen understryks vikten av att de stora

handelsnationerna tar sitt ansvar för att förhandlingarna

snarast skall kunna föras till ett lyckosamt avslutande. I det

senare fallet framhålls betydelsen härav för behandlingen av nya

viktiga områden inom GATT, inte minst när det gäller frågan om

handel och miljö.

Mot bakgrund av vad som nu har sagts finner utskottet inte

att någon sådan åtgärd från riksdagens sida som begärs i motion

1992/93:N295 (-) är påkallad; motionen avstyrks alltså.

Export m.m. av alkoholdrycker och tobaksvaror

En översyn av Sveriges marknadsföring och export av

alkoholdrycker begärs i motion 1992/93:N227 (fp). Motionärerna

anser att det förhållandet att Sverige av hälsoskäl för en

restriktiv alkoholpolitik samtidigt som människor i andra länder

skall förmås att konsumera så mycket svenska alkoholdrycker som

möjligt minskar trovärdigheten när det gäller Sveriges

engagemang för folkhälsofrågor.

Också i motion 1992/93:N275 (c) kritiseras svenska staten för

sin dubbelroll, nämligen dels som ägare till V&S Vin & Sprit

AB med omfattande export av alkoholdrycker, dels som en av de

parter som inom ramen för Världshälsoorganisationen (WHO) har

åtagit sig att verka för en 25-procentig minskning av

alkoholkonsumtionen i medlemsländerna under perioden 1980--2000.

Motionären anser att riksdagen bör göra ett uttalande om

reklamen utomlands för svenska alkoholdrycker.

Riksdagen har åtskilliga gånger behandlat motioner med samma

eller liknande krav. Vid det senaste tillfället, våren 1992,

hänvisade utskottet (bet. 1991/92:NU21 s. 6) till sin tidigare

redovisade ståndpunkt av innebörd bl.a. att ett

producentföretag, även om det är statsägt, skall ha frihet att

på eget ansvar utnyttja förekommande exportmöjligheter. Det

erinrades om att undantag från principen om att exporten skall

vara fri har införts i mycket begränsad utsträckning. Det gäller

huvudsakligen krigsmateriel och farliga kemikalier samt

konsumentvaror som medför särskilda risker för allvarliga

personskador.

Utskottet ser ingen anledning till ändrat

ställningstagande. Motionerna 1992/93:N227 (fp) och 1992/93:N275

(c) avstyrks alltså, den förra i här aktuellt avseende.

Medan svenska delegater i t.ex. WHO talar om vikten av att

tobaksbruket i världen minskas, strider det delstatliga Svenska

Tobaks AB för att få ut så mycket snus och cigaretter som

möjligt på den internationella marknaden, anförs det i motion

1992/93:N227 (fp). Motionärerna begär en översyn av Sveriges

marknadsföring och export av tobaksvaror.

Riksdagen avslog ett likalydande yrkande (fp) våren 1992.

Utskottet lämnade härvid (bet. 1991/92:21 s. 7) en redogörelse

av då aktuella förhållanden, till vilken nu hänvisas. Enligt vad

utskottet har erfarit har några väsentliga ändringar inte

inträffat härefter. Utskottet redovisade samtidigt sin

ståndpunkt att ensidiga handelspolitiska åtgärder är en olämplig

metod för att minska skadligt tobaksbruk.

Mot bakgrund av det sagda avstyrker utskottet motion

1992/93:N227 (fp) även såvitt här är i fråga.

Utrikeshandel avseende vissa länderområden

Handeln med de baltiska staterna

En utvidgad och befäst frihandel mellan Sverige och de

baltiska staterna är angelägen, anförs det i motion 1992/93:U283

(fp). De frihandelsavtal som Sverige nyligen har slutit med vart

och ett av de baltiska staterna räcker inte; vi måste också

pröva möjligheten att upphäva återstående restriktioner, i

synnerhet på jordbruksområdet, heter det vidare. Motionärerna

anser att Sverige i förhandlingarna om medlemskap i EG bör

klargöra att vi inte kan medverka till att de baltiska staterna

genom ett svenskt EG-inträde förlorar de handelsmöjligheter som

har uppnåtts genom frihandelsavtalen.

Våren 1992 slöt Sverige frihandelsavtal med resp. Lettland

(prop. 1991/92:142, bet. UU20), Litauen (prop. 1991/92:144, bet.

UU21) och Estland (prop. 1991/92:147, bet. UU28).

Frihandelsavtalen syftar till ett avskaffande av alla tullar och

kvantitativa restriktioner för industrivaror. I anslutning

härtill slöt Sverige avtal med envar av de baltiska staterna om

handeln med jordbruksvaror, varigenom vissa tullar och

kvantitativa restriktioner skall avskaffas för

jordbruksprodukter, bearbetade jordbruksprodukter och fisk.

Jordbruksavtalen trädde i kraft den 1 juli -- i Litauens fall

den 1 augusti -- 1992. Det ankommer på Jordbruksverket att följa

upp dessa avtal, bl.a. med avseende på handelsutvecklingen.

I alla jordbruksavtalen återfinns en s.k. utvecklingsklausul.

Enligt denna har parterna förklarat sig beredda att främja en

harmonisk utveckling av handeln med jordbruksvaror. Vidare är

parterna överens om att se över innehållet i avtalen med jämna

mellanrum.

I sitt anförande vid inledningen av Sveriges förhandlingar om

EG-medlemskap den 1 februari 1993 betonade statsrådet Ulf

Dinkelspiel att vi är beredda att anpassa oss till de tullnivåer

som gäller i EG:s tullunion och harmonisera vår handelspolitik

med gemenskapens i syfte att fullt ut kunna delta i den inre

marknaden fr.o.m. inträdet. Vi måste emellertid, fortsatte

statsrådet, försöka överbrygga de handelspolitiska skillnader

som finns. Statsrådet anförde att han först och främst tänker på

Sveriges frihandel med de baltiska staterna, vilken Sverige

önskar bevara i syfte att understödja deras reformsträvanden.

Det borde vara möjligt att finna pragmatiska lösningar i

avvaktan på att gemenskapen ingår liknande samarbetsavtal med de

baltiska staterna, framhöll han.

Med hänvisning till vad som har anförts avstyrker

utskottet motion 1992/93:U283 (fp) i här berörd del.

Handeln med u-länderna

Frihandelns stora betydelse för utvecklingsländernas välfärd

tas upp i motion 1992/93:U282 (kds). Motionärerna hänvisar till

en rapport från Förenta nationernas utvecklingsprogram (UNDP),

enligt vilken u-länderna -- till följd av reglerade

produktionsfaktor- och varumarknader -- årligen går miste om

välfärdsvinster och inkomster som är mer än tio gånger större än

vad dessa länder får i bistånd. Sverige måste därför dels självt

öka inslagen av frihandel gentemot dessa länder, dels hävda

deras behov av frihandel i internationella sammanhang, anförs

det.

Frågor om u-ländernas roll i världshandeln har behandlats

tidigare av riksdagen. Hösten 1991 avslogs en motion (c) i detta

ämne. Utskottet hänvisade till den redovisning som hade lämnats

(bet. 1991/92:NU1 s. 15) för Uruguayrundans förhandlingsområden

liksom till arbetet i Förenta nationernas konferens för handel

och utveckling (UNCTAD).

Sverige tillämpar ett system med generella tullpreferenser

(GSP) avseende u-länderna, som innebär att dessa länder får en

förmånsställning i handeln. De minst utvecklade länderna har

sålunda full tullfrihet (dvs. utan tak, kvoter eller andra

begränsningar) för alla produkter vid export till Sverige; för

övriga u-länder gäller vissa inskränkningar i GSP-systemet.

Som har nämnts i det föregående har Sverige i mars 1993

medverkat i två framställningar med anledning av den pågående

Uruguayrundan. I den som undertecknades av 37 länder betonas att

ett framgångsrikt slut på rundan skulle innebära att sådan

hänsyn tas till u-länderna, i synnerhet de minst utvecklade,

såsom det förutskickades i deklarationen när rundan inleddes år

1986.

Utskottet anser att den internationella handelns roll som

motor för global tillväxt är av största betydelse. Vårt land har

också sedan länge uttalat sitt stöd för att u-länderna skall ges

möjlighet till ökad handel. Uruguayrundan syftar i hög grad till

att detta mål skall nås. Utskottet konstaterar vidare att

Sverige med kraft verkar för att GATT-förhandlingarna snarast

skall föras till ett framgångsrikt slut. Samtidigt erinras om

det arbete som pågår inom UNCTAD. Ett betydelsefullt mål för

denna organisation är att utveckla ett forum för bl.a. utbyte av

nationella erfarenheter i ett antal utvecklingsfrågor till gagn

främst för u-länderna. Sverige tillhörde initiativtagarna till

reformarbetet. Utskottet utgår från att Sverige även i

fortsättningen kommer att aktivt verka för att detta arbete

fullföljs.

Mot bakgrund av det sagda avstyrker utskottet motion

1992/93:U282 (kds) i nu aktuellt avseende.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande organisationer för internationell handel och

råvarusamarbete m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 4

punkt B6 till Organisationer för internationell handel och

råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1993/94 under tredje

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 8713000 kr,

2. beträffande internationell råvarulagring

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 4

punkt B7 till Internationell råvarulagring för budgetåret

1993/94 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

2000000 kr,

3. beträffande Kommerskollegium

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 4

punkt E1 moment 2 och med anledning av proposition 1992/93:100

bilaga 4 punkt E1 moment 1

a) till Kommerskollegium för budgetåret 1993/94 under

tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 48471000 kr,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om inrättande av ett kontaktorgan benämnt

Handelsprocedurrådet vid Kommerskollegium,

4. beträffande myndighetsorganisationen m.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:N217,

5. beträffande exportfrämjande verksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 4

punkt E2 till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret

1993/94 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 187563000 kr,

6. beträffande riktlinjer för exportkreditgarantigivning

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 4

punkt E 3 moment 6 och med avslag på motionerna 1992/93:N315

yrkandena 2, 3 och 7, 1992/93:N316 yrkande 5 och 1992/93:N317

yrkande 3 godkänner i propositionen angivna riktlinjer för

matchning i enstaka fall,

res. 1 (s)

res. 2 (nyd)

men. (v) - delvis

7. beträffande Exportkreditnämndens organisation

att riksdagen avslår motion 1992/93:N315 yrkande 6,

res. 3 (nyd)

8. beträffande ramar för exportkreditgarantier

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 4

punkt E3 moment 1 och med avslag på motionerna 1992/93:N218

och 1992/93:N315 yrkande 1 medger att det högsta

betalningsansvaret för exportkreditgarantier fastställs till

25000000000 kr för n-garantier och till 45000000000

kr för LT-garantier,

res. 4 (nyd)

9. beträffande rörlig kredit hos Riksgäldskontoret

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga

4 punkt E3 moment 3 godkänner att den rörliga kredit som

ställs till Exportkreditnämndens förfogande hos

Riksgäldskontoret får uppgå till 3700000000 kr för de

gamla garantisystemen och till 200000000 kr för de nya

systemen,

10. beträffande Exportkreditnämnden i övrigt

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 4

punkt E 3 momenten 2, 4, 5 och 7

a) medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av

statsgaranti för investeringar i utlandet till ett belopp av

högst 2000000000 kr,

b) bemyndigar regeringen att medge att Exportkreditnämnden

från budgetåret 1993/94 och tills vidare får uppta lån i

utländsk valuta till ett motvärde av högst 1200000000 kr,

varav 200000000 kr för de nya systemen,

c) godkänner att Exportkreditnämnden får bevilja utländska

näringsidkare exportkreditgarantier i samband med export från

Sverige enligt de riktlinjer som anges i propositionen,

d) till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för

skadeersättningar för budgetåret 1993/94 under tredje

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr,

11. beträffande miljöhänsyn i internationell handel

att riksdagen avslår motion 1992/93:N295,

men. (v) - delvis

12. beträffande export m.m. av alkoholdrycker

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:N227 yrkande 1 och

1992/93:N275,

res. 5 (fp, c, kds)

13. beträffande export m.m. av tobaksvaror

att riksdagen avslår motion 1992/93:N227 yrkande 2,

res. 6 (fp, c, kds)

14. beträffande handeln med de baltiska staterna

att riksdagen avslår motion 1992/93:U283 yrkande 3,

15. beträffande handeln med u-länderna

att riksdagen avslår motion 1992/93:U282 yrkande 5.

men. (v) - delvis

Stockholm den 23 mars 1993

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta

Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Gudrun

Norberg (fp), Bo Finnkvist (s), Kjell Ericsson (c), Reynoldh

Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Leif Marklund (s), Bengt

Dalström (nyd), Mats Lindberg (s), Olle Lindström (m), Bo

Bernhardsson (s) och Roland Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Riktlinjer för exportkreditgarantigivning (mom.6)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som

börjar med "Utskottet ser" och slutar med "aktuell del" bort

ha följande lydelse:

Såvitt gäller riktlinjerna för Exportkreditnämndens

garantigivning och nämndens tillämpning av dem kan det noteras

att näringslivets diskussioner i många fall innebär kritik mot

en bristande konkurrensneutralitet jämfört med instituten i

andra länder. Utskottet kan för sin del konstatera att det synes

förenat med vissa svårigheter att på basis av föreliggande

underlag få en entydig uppfattning om riktigheten i denna

kritik. Det arbete som pågår inom OECD är mot denna bakgrund av

stort värde när det gäller att få jämförbarhet mellan

garantivillkoren i medlemsländerna.

Vad som anförs i propositionen om matchning i enstaka fall ger

inte anledning till någon erinran från utskottets sida.

De ändrade riktlinjerna har nu varit i kraft under snart tre

år. Regeringen bör därför, menar utskottet, ta initiativ till en

utvärdering av det nya systemet och för riksdagen presentera

resultatet härav. Genom ett uttalande av denna innebörd blir

motion 1992/93:N317 (s) tillgodosedd; den tillstyrks alltså i

berörd del. Motionerna 1992/93:N315 (nyd) och 1992/93:N316 (v)

bör inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande riktlinjer för exportkreditgarantigivning

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga

4 punkt E3 moment 6, med bifall till motion 1992/93:N317

yrkande 3 och med avslag på motionerna 1992/93:N315 yrkandena 2,

3 och 7 och 1992/93:N316 yrkande 5 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

2. Riktlinjer för exportkreditgarantigivning (mom.6)

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som

börjar med "Utskottet ser" och slutar med "aktuell del" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör den rådande lågkonjunkturen

motivera att riktlinjerna för exportkreditgarantigivningen, som

fastställdes år 1990, nu mjukas upp. Sysselsättnings- och

regionalpolitiska skäl bör kunna påverka garantigivningen.

Vidare är det, menar utskottet, angeläget att svenska företag

kan hävda sig i den internationella konkurrensen. Enligt vad

utskottet har erfarit finns åtskilliga exempel på att EKN har

betingat sig av premier som har varit både två och tre gånger

högre än vad konkurrentländernas institut har erbjudit.

Mot bakgrund av vad som nu har sagts bör EKN ges ändrade

riktlinjer som innebär en sänkning av kraven på säkerhet och

självrisk samt att premierna sätts så att de motsvarar de

villkor som konkurrentländernas garantiinstitut tillhandahåller.

Genom ett uttalande av riksdagen med nu angiven innebörd blir

motion 1992/93:N315 (nyd) tillgodosedd liksom motionerna

1992/93:N317 (s) och 1992/93:N316 (v), alla i nu aktuellt

avseende.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande riktlinjer för exportkreditgarantigivning

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga

4 punkt E 3moment 6 och med bifall till motionerna

1992/93:N315 yrkandena 2, 3 och 7, 1992/93:N316 yrkande 5 och

1992/93:N317 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

3. Exportkreditnämndens organisation (mom.7)

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.8 med "Enligt utskottets" och slutar på s.9 med

"berört avseende" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till kraven i motion 1992/93:N315 (nyd)

på att EKN:s styrelse skall förstärkas med internationella

företagsledare. Alltför många av nämndens styrelseledamöter är

statstjänstemän. En organisationsöversyn är enligt utskottets

uppfattning nödvändig. En sådan bör gå ut på att verksamheten

skall bli mer säljinriktad och företagsvänlig. Vid

jävsituationer måste självfallet berörda styrelseledamöter avstå

från att delta i styrelsearbete. Risken för jäv innebär sålunda

inte något hinder för att förslaget i motionen skall kunna

genomföras. Genom ett uttalande av riksdagen med nu angiven

inriktning blir motion 1992/93:N315 (nyd) tillgodosedd i här

aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande Exportkreditnämndens organisation

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N315 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Ramar för exportkreditgarantier (mom.8)

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.9 som

börjar med "Med hänsyn" och slutar med "aktuell del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser för sin del att garantiramarna bör höjas redan

nu och därtill med ett avsevärt belopp. Enligt utskottets mening

är det rimligt att ramarna för de båda systemen höjs med 15

miljarder kronor vardera eller totalt 30 miljarder kronor i

enlighet med vad som begärs i motion 1992/93:N315 (nyd). Genom

ett beslut härom skulle även motion 1992/93:N218 (m, fp, c, kds)

bli delvis tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande ramar för exportkreditgarantier

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga

4 punkt E3 moment 1, med bifall till motion 1992/93:N315

yrkande 1 och med anledning av motion 1992/93:N218 medger att

det högsta betalningsansvaret för exportkreditgarantier

fastställs till 40000000000 kr för n-garantier och till

60000000000 kr för LT-garantier.

5. Export m.m. av alkoholdrycker (mom.12)

Gudrun Norberg (fp), Kjell Ericsson (c) och Roland Lében (kds)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som

börjar med "Utskottet ser" och slutar med "aktuellt

avseende" bort ha följande lydelse:

Huvudmotivet för det svenska monopolsystemet för

alkoholdrycker är att vinstintresset inte skall ges spelrum och

att marknadsföring som bidrar till att öka konsumtionen i

Sverige skall förhindras. Det är, menar utskottet, mot denna

bakgrund allvarligt att ett statligt helägt företag -- V& S

Vin & Sprit AB -- bedriver intensiv marknadsföring av

spritdrycker utomlands, samtidigt som svenska staten i

internationella organ har förbundit sig att verka för en

minskning av alkoholkonsumtionen och för att etiska normer för

marknadsföringen skall utvecklas.

Det borde därför, menar utskottet, ligga i Sveriges intresse

att förutsättningarna för Vin & Sprit AB:s marknadsföring

utomlands av alkoholdrycker och bolagets exportverksamhet

utreds. En utgångspunkt för en sådan översyn bör givetvis vara

att samstämmighet skall uppnås mellan den svenska försäljningen

till den utländska marknaden och den svenska statens

internationella arbete och policy i alkoholfrågor. De sociala

mål som riksdagen har lagt fast för den svenska alkoholpolitiken

bör sålunda tillämpas även vid export. Ett viktigt inslag i

detta arbete bör vara att målet för företagets exportverksamhet

preciseras. Det bör också innefatta framläggande av förslag till

etiska riktlinjer för försäljning av alkoholdrycker utomlands.

Regeringen bör skyndsamt ombesörja att en översyn av detta slag

kommer till stånd. Genom ett uttalande av riksdagen med denna

innebörd blir motionerna 1992/93:N227 (fp) och 1992/93:N275 (c)

tillgodosedda, den förra i nu berörd del.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande export m.m. av alkoholdrycker

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:N227 yrkande

1 och 1992/93:N275 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

6. Export m.m. av tobaksvaror (mom.13)

Gudrun Norberg (fp), Kjell Ericsson (c) och Roland Lében (kds)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som

börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "i fråga" bort ha

följande lydelse:

Sverige har i olika internationella sammanhang visat vägen i

fråga om åtgärder för att skydda människors liv och hälsa. Att

fullfölja denna linje när det gäller svenska företags

tobaksreklam riktad till andra länder ter sig, enligt utskottets

mening, helt följdriktigt. Därigenom skulle vårt lands

inställning till tobaksbruket kunna vinna trovärdighet i WHO och

andra internationella organ.

Utskottet instämmer sålunda i de synpunkter som i den nu

aktuella frågan förs fram i motion 1992/93:N227 (fp). Som begärs

i motionen bör regeringen utarbeta etiska riktlinjer för

marknadsföringen utomlands och för exporten av tobaksvaror.

Riksdagen bör i ett uttalande anmoda regeringen härtill.

Därigenom skulle det nu berörda yrkandet i nyssnämnda motion bli

tillgodosett. Detta tillstyrks alltså av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande export m.m. av tobaksvaror

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N227 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

I följande avseenden har jag en uppfattning som skiljer sig

från utskottets.

Riktlinjer för exportkreditgarantigivning

På en rad områden har Sverige möjlighet att bli ett ledande

land när det gäller miljöanpassad produktion. Samtidigt är

behoven gigantiska när det gäller investeringar i ny,

miljövänlig teknik och anläggningar i östra Europa. Svenska

företag kan göra stora insatser i uppbyggnaden av ett nytt

Östeuropa. En förutsättning är dock att finansieringsfrågorna

kan lösas. Regeringen bör därför anmodas att göra en översyn av

reglerna för exportfinansiering så att svenska företags

satsningar på bl.a. riskfyllda miljö- och infrastrukturprojekt i

östra Europa underlättas. Genom ett uttalande från riksdagens

sida av denna innebörd blir motion 1992/93:N316 (v) tillgodosedd

i aktuell del. Vad som anförs i propositionen om matchning i

enstaka fall ger inte anledning till någon erinran från min

sida.

Miljöhänsyn i internationell handel

Det kan visserligen konstateras att parallella arbeten på det

internationella planet pågår när det gäller frågan om

frihandelns förenlighet med miljöhänsyn. Samtidigt brådskar det

alltmer med en lösning av de globala miljöproblemen. Genom

handel kan man flytta -- exportera och importera -- miljöproblem

på ett sätt som innebär att man inte blir varse dem. Att

åstadkomma regler som motverkar sådan handel är en av de

viktigaste åtgärderna i miljöarbetet. Därför bör alla tänkbara

insatser göras för att arbetet på detta område skall bringas

till ett snart förverkligande. Ett viktigt inslag är att den

tilltänkta multilaterala handelsorganisationen (MTO) får en

inriktning som innebär att miljöhänsynen ges en framträdande

roll. Sverige -- som tidigare har tagit initiativ på området

miljö och handel -- har ett stort ansvar att så sker. Riksdagen

bör med bifall till motion 1992/93:N295 (-) göra ett uttalande

av denna innebörd.

Handeln med u-länderna

Genom den i motion 1992/93:U282 (kds) omnämnda rapporten från

Förenta nationernas utvecklingsprogram (UNDP) har det visats den

stora betydelse som internationell handel har för u-ländernas

tillväxt. Det är angeläget att Uruguayrundan slutförs på ett

sätt som i hög grad tillgodoser u-ländernas intressen av ökat

handelsutbyte. Sverige bör även i fortsättningen driva denna

linje i internationella sammanhang. Därutöver måste vårt land

för egen del öka inslaget av frihandel med u-länderna. Genom att

riksdagen gör ett uttalande av nu angiven innebörd riktat till

regeringen blir nyssnämnda motion tillgodosedd i berört

avseende.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets

hemställan under momenten 6, 11 och 15 bort ha följande lydelse:

6. beträffande riktlinjer för exportkreditgarantigivning

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga

4 punkt E 3 moment 6, med bifall till motion 1992/93:N316

yrkande 5 och med anledning av motionerna 1992/93:N315 yrkandena

2, 3 och 7 och 1992/93:N317 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,

11. beträffande miljöhänsyn i internationell handel

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N295 som sin

mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i

denna del,

15. beträffande handeln med u-länderna

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U282 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående

anförts i denna del.