Bet. 1992/93:NU26

Näringsutskottets betänkande

1992/93:NU26

Mineralförsörjning m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

NU26

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1992/93:100 bilaga 13

(Näringsdepartementet) littera G (teknologisk infrastruktur

m.m.) punkt 11,

dels -- helt eller delvis -- sju motioner från allmänna

motionstiden rörande bl.a.:

verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning (SGU),

vikten av statligt engagemang i prospekteringen,

uppbyggnaden av mineralkontoret i Malå.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till

Sveriges geologiska undersökning (SGU). Härigenom avstyrks en

motion (v) om ytterligare medel till SGU.

Likaså avstyrker utskottet motionsyrkanden (s) med krav på att

statliga insatser för prospekteringen skall återinföras; ett av

förslagen går ut på att 100 miljoner kronor skall anslås för

detta ändamål. I en reservation (s) anförs att ett sådant stöd

är av vikt främst när det gäller s.k. fältprospektering och

beträffande industrimineral. Uppbyggnaden av ett mineralkontor i

Malå, som riksdagen beslutade om våren 1992, aktualiseras i en

motion (c, s, m, fp, kds, nyd). Utskottet hänvisar till vidtagna

åtgärder och finner att motionen är tillgodosedd i väsentliga

delar; den avstyrks därför.

Utskottet avstyrker även motioner om mineraljakt (s), sanering

av gruvavfall (v) och oljeutvinning i Östersjön (nyd). I den

sistnämnda frågan följs motionen upp i en reservation (nyd).

Propositionen

I proposition 1992/93:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet)

framlägger regeringen -- efter föredragning av statsrådet Bo

Lundgren -- förslag om anslag under tolfte huvudtiteln för

budgetåret 1993/94. Under här angiven rubrik föreslås:

G 11. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m. (s.114)

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett

ramanslag på 131245000 kr.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1992/93:N250 av Christer Windén och Bengt Dalström (båda nyd)

vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det snarast skapas sådana förutsättningar att

borrningar efter olja kan komma i gång i Östersjön,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att det utan fördröjning tas fram en

långsiktig strategi för prospektering och utvinning av olja i

Östersjön -- en framsynt oljeutvinningspolitik för Sverige.

1992/93:N277 av Hans Andersson och Jan Jennehag (båda v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att omedelbart igångsätta saneringen av

gruvavfall i Garpenberg.

1992/93:N292 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om prospekteringsverksamheten inom

gruvindustrin.

1992/93:N300 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av statligt engagemang i prospekteringen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utökning av baskarteringsverksamheten i Norr- och

Västerbottens län,

3. hos regeringen begär att Norrlandsfonden ges ett

samordnande ansvar för mineraljakten.

1992/93:N301 av Birgitta Johansson m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandet (2 delvis) att riksdagen [för ett samlat

näringspolitiskt program i ett Europaperspektiv för småföretag]

för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 500000000 kr.

1992/93:N310 av Karin Israelsson m.fl. (c, s, m, fp, kds, nyd)

vari yrkas att riksdagen inrättar ett mineralkontor i Malå som

blir självständigt i förhållande till Sveriges geologiska

undersökning.

1992/93:N316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller

yrkandet (18) att riksdagen till Sveriges geologiska

undersökning, geologisk undersökningsverksamhet m.m., anslår

10000000 kr utöver vad regeringen föreslår.

Utskottet

Verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central

förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska

beskaffenhet. SGU är vidare chefsmyndighet för Bergsstaten, som

är regional förvaltningsmyndighet för frågor om landets

mineralhantering. Riktlinjerna avseende treårsperioden

1991/92--1993/94 för verksamheten vid SGU och Bergsstaten

beslutades våren 1991 (prop. 1990/91:100 bil. 14, bet. NU23).

Övergripande mål för SGU är att undersöka, dokumentera och

beskriva Sveriges geologi för att tillhandahålla geologisk

information som motsvarar behoven inom särskilt områdena miljö

och hälsa, fysisk planering, naturresursförsörjning, jord- och

skogsbruk samt totalförsvar.

SGU:s verksamhet är såväl anslags- som intäktsfinansierad. För

den anslagsfinansierade delen gäller som mål dels att 75% av

landets yta där behoven är störst skall vara undersökt år 2020,

dels att 100% av den svenska kontinentalsockelns lösa

avlagringar skall vara undersökta år 2050. Genom riksdagens

beslut våren 1992 kompletterades dessa mål så till vida att

flyggeofysisk information skall finnas år 2002 för 75% av

landets yta där behoven är störst samt att de från

mineralsynpunkt mest intressanta områdena i Västerbottens och

Norrbottens län skall ha undersökts på ett sådant sätt att för

prospektering modernt och heltäckande geologiskt material finns

tillgängligt år 2010. För den intäktsfinansierade delen gäller

kravet att verksamheten skall ökas med 15% under

treårsperioden.

I budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 13 s. 114)

anförs att SGU:s övergripande mål bör ligga fast för nyssnämnda

treårsperiod. Vidare anmäls att de bör gälla även för budgetåret

1994/95. Regeringen föreslår ett ramanslag på drygt 131 miljoner

kronor. Det har beräknats med utgångspunkt i ett besparingskrav

på ca 2 % och utan någon pris- och lönekompensation; effekten

härav är en real minskning med ca 9 miljoner kronor.

I motion 1992/93:N316 (v) kritiseras neddragningen av

anslaget. För att SGU skall kunna fullfölja det

karteringsuppdrag som statsmakterna har lagt på myndigheten

måste 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag anvisas,

sägs det.

Utskottet konstaterar att det realt sett minskade anslag

som föreslås otvivelaktigt får konsekvenser för SGU:s

möjligheter att nå upp till de långsiktiga mål som har lagts

fast. Den obalans mellan mål och resurser som härvid uppkommer

kan emellertid justeras genom en senare anpassning av dessa mål.

Med vad som här har sagts tillstyrker utskottet regeringens

förslag om anslag; motion 1992/93:N316 (v) avstyrks alltså i

berörd del.

Prospekteringsverksamhet

Statens engagemang

Riksdagen beslutade våren 1992 (prop. 1991/92:100 bil. 13,

bet. NU18) att statens insatser inom mineralområdet skall

koncentreras på basverksamhet, främst i form av grundläggande

geologisk undersökningsverksamhet samt forskning och utveckling.

Beslutet innefattade vidare en avveckling av den statliga

prospekteringsverksamheten och Nämnden för statens gruvegendom.

Motioner (s; v) med kritik mot den nya ordningen avstyrktes av

utskottet men följdes upp i en reservation (s) och i en

meningsyttring (v).

Beslutet om en nedrustning av den statliga prospekteringen var

aningslöst, sägs det i motion 1992/93:N300 (s). I flertalet

andra länder genomförs någon form av övergripande, statlig

prospektering eller en subventionering av sådan verksamhet,

framhåller motionärerna. De befarar att gruvföretagen vid låga

malmpriser och dålig lönsamhet kommer att minska sin

prospektering och inrikta den enbart på områden i omedelbar

närhet till befintliga gruvor.

En motsvarande inställning kommer till uttryck i motion

1992/93:N292 (s). Regeringens uppfattning om den framtida

prospekteringen bygger, menar motionärerna, på förhoppningar om

att den privata gruvindustrin skall kompensera bortfallet av den

statliga prospekteringen. En sådan syn saknar emellertid helt

verklighetsförankring, heter det. För att en fortsatt

livskraftig gruvindustri skall säkerställas borde

riksdagen upphäva beslutet från våren 1992 om en avveckling av

den statliga prospekteringen. Vidare borde intäkterna från

utarrendering av statliga utmål och kronoandelar komma

prospekteringsverksamheten till godo.

I motion 1992/93:N301 (s) har förordats att regeringen skall

återkomma till riksdagen med ett förslag till samlat program i

Europaperspektiv för småföretag. Enligt ett annat yrkande i

denna motion skall riksdagen för detta program anslå 500

miljoner kronor. I motion 1992/93:N300 (s) hänvisas till detta

förslag och anförs att 100 miljoner kronor härav bör avse stöd

till statliga insatser för prospekteringsverksamheten. Utskottet

behandlar motion 1992/93:N301 (s) i övrigt i betänkanden om

vissa näringspolitiska frågor (bet. 1992/93:NU25) och om

forskning (bet. 1992/93:NU30).

I proposition 1992/93:238 har regeringen nyligen lagt fram

förslag till ändringar i minerallagen (1991:45) som syftar till

att skapa bättre generella förutsättningar för prospektering och

gruvdrift i landet. Ett förslag går ut på att

kronoandelsinstitutet, dvs. statens rätt till andel i

bearbetningskoncession med hälften, skall avvecklas. Utskottet

behandlar denna proposition i betänkande 1992/93:NU33.

Utskottet vill erinra om att riksdagens beslut våren 1992

syftade till att skapa generellt förbättrade förutsättningar för

prospekteringen. Statens uppgift är sålunda att tillhandahålla

en för prospektering efterfrågad och adekvat basinformation.

Beslutet innefattade en rad åtgärder i detta syfte. Insatserna

inom baskarteringen, dvs. de tidigare leden av

prospekteringskedjan, utökades. Vidare beslutades om inrättande

av ett mineralkontor inom SGU med uppgift att dels insamla,

uppdatera och bearbeta information av relevans för

prospektering, dels marknadsföra denna information (se vidare i

det följande). Slutligen slog riksdagen fast att den geologiska

baskarteringen i prospekteringsintressanta delar av

Västerbottens och Norrbottens län skall ökas.

Vad som anförts i de nu behandlade motionerna ger inte

utskottet anledning till något ändrat ställningstagande i fråga

om prospekteringsverksamheten. Med det sagda avstyrker utskottet

motionerna 1992/93:N300 (s), 1992/93:N301 (s) och 1992/93:N292

(s), de båda förstnämnda i berörd del.

Baskartering

I motion 1992/93:N300 (s) aktualiseras vidare riksdagens

beslut våren 1992 om utökad baskartering i de från

prospekteringssynpunkt mest intressanta delarna i Norrbottens

och Västerbottens län. Med nuvarande direktiv för verksamheten i

de båda länen avses SGU:s uppdrag vara slutfört först år 2010,

påpekas det. Även om en rimlig prioritering görs, kommer

emellertid de områden där prospektering redan nu pågår inte att

vara karterade förrän åren 1996 och 1997. Motionärerna befarar

att tiden är för knapp för att prospekteringen skall kunna ge

resultat; risken finns därmed att gruvverksamheten hinner

upphöra. I motionen begärs att riksdagen skall göra ett

uttalande till förmån för ytterligare utökning av

baskarteringsverksamheten i dessa områden.

Som har framgått i det föregående gäller enligt riksdagens

beslut att den utökade baskartering som SGU bedriver i

Västerbottens och Norrbottens län skall ha slutförts år 2010.

Merkostnaden för den utökade baskarteringen beräknades uppgå

till totalt ca 180 miljoner kronor för perioden fram till detta

år, dvs. ca 10 miljoner kronor per år. I enlighet härmed har SGU

erhållit ett tilläggsanslag på 10 miljoner kronor för budgetåret

1992/93. Utskottet har samtidigt erfarit att SGU härutöver

beräknar att årligen av det "normala" anslaget avsätta omkring

4,75 miljoner kronor för undersökningsverksamhet i det aktuella

området. Det innebär att under innevarande budgetår utförs

arbeten i området för 14,75 miljoner kronor. Summan av

kostnaderna för SGU:s "normala" undersökningsverksamhet och

merkostnaderna för den utökade verksamheten för perioden fram

till år 2010 uppgår till 265,5 miljoner kronor. Totalkostnaden

för resterande del av projektet, dvs. för 17-årsperioden

1993/94--2009/10, är sålunda 250,75 miljoner kronor.

Beräkningar visar att vid en tidigareläggning av målåret från

2010 till exempelvis år 2002 skulle årligen ca 29 miljoner

kronor -- räknat i 1993 års kostnadsläge -- behöva avsättas för

verksamheten, varav SGU alltså kan sägas disponera 14,75

miljoner kronor. Behovet av ökade medel för SGU skulle därmed

bli 14,25 miljoner kronor för budgetåret 1993/94.

Det kan konstateras att det förslag som framförs i motion

1992/93:N300 (s) skulle -- med frångående av riksdagens beslut

våren 1992 -- innebära en betydande kostnadsökning.

Utskottet, som utgår från att arbetet med den utökade

karteringsverksamheten fortlöpande följs av regeringen, är för

sin del inte berett att förespråka en sådan ytterligare

belastning på statens budget. Motion 1992/93:N300 (s) avstyrks

därmed i nu aktuellt avseende.

Mineralkontor

Motion 1992/93:N310 (c, s, m, fp, kds, nyd) har rubriken ett

mineralkontor i Malå. Som tidigare nämnts beslutade riksdagen

våren 1992 att ett sådant mineralkontor skall inrättas. Enligt

motionärernas uppfattning går etableringen emellertid alltför

långsamt. Hela satsningen riskerar härigenom att äventyras,

hävdas det. Kontoret borde därför vara organisatoriskt

självständigt i förhållande till SGU och tillföras medel om ca

20 miljoner kronor för att kunna driva den för gruv- och

mineralindustrin nödvändiga verksamheten.

Genom regleringsbrev uppdrog regeringen i juni 1992 åt SGU att

inrätta ett mineralkontor i Malå i Västerbottens län, med

uppgift dels att insamla, uppdatera och bearbeta information av

relevans för prospektering, dels att på lämpligt sätt

marknadsföra denna. För mineralkontorets verksamhet gäller de

riktlinjer i övrigt som riksdagen har lagt fast.

Utskottet har inhämtat uppgifter om SGU:s åtgärder för

uppbyggnaden av mineralkontoret. Därvid har sammanfattningsvis

framkommit att en kravspecifikation för bemanning av

verksamheten utarbetades under sommaren 1992 i kontakt med

prospekteringsföretag. I september 1992 utannonserade SGU -- i

samarbete med Malå kommun -- samtliga tjänster utom

chefstjänsten, vilken avsågs kunna besättas med någon ur den

krets som sedermera skulla anställas. Under de tre första

månaderna år 1993 har vidare lokalfrågan lösts och samtliga sex

tjänster på handläggarnivå tillsatts. Tre personer påbörjade sin

tjänstgöring i februari, och i maj skall även de övriga

anställda vara i tjänst. Chefstjänsten, som utlystes internt

under denna period, förutsätts vara bemannad senast den 1 juli

1993. Samtliga tjänster är placerade i Malå. Det kan också

noteras att borrkärnearkivet i Malå i stort sett har

färdigställts under denna period.

Utskottet vill återigen betona det angelägna i att

prospekteringsföretag ges bästa förutsättningar när det gäller

prospekteringsverksamhet. Avgörande är härvid att

beslutsunderlag för sådan verksamhet kan erhållas i samlad

form.

Riksdagens beslut våren 1992 om att ett mineralkontor skall

inrättas har som en viktig utgångspunkt att satsningen skall få

stor betydelse för mineral- och gruvnäringens utveckling i

Norrbottens och Västerbottens län.

Kontorets uppgift skall givetvis vara att driva verksamheten i

enlighet med de av riksdagen fastlagda riktlinjerna och skall ge

intressenter, såväl inhemska som utländska, bästa

förutsättningar när det gäller prospekteringsverksamhet. Enligt

utskottets uppfattning bör höga krav ställas när det gäller

effektivitet, affärsmässighet och serviceinriktning. Med

hänvisning till vad i det föregående har redovisats om

uppbyggnaden av mineralkontoret utgår utskottet från att detta

snarast kommer att fylla den avsedda funktionen. Utskottet

förutsätter vidare att alla de berörda tjänsterna tillsätts med

placering i Malå.

Med det sagda får motion 1992/93:N310 (c, s, m, fp, kds, nyd)

i väsentliga delar anses vara tillgodosedd och påkallar ingen

riksdagens vidare åtgärd.

Mineraljakt

Mineraljakt syftar till att stimulera allmänheten att leta

efter malm, industrimineral och nyttosten, framhålls det i

motion 1992/93:N300 (s). Denna angelägna verksamhet borde ges

möjlighet att drivas även i fortsättningen. Enligt motionärernas

uppfattning bör Norrlandsfonden vara samordnande organ för de

olika mineraljaktsintressenterna och för ändamålet tillföras

medel.

Riksdagen har vid en rad tillfällen behandlat frågan om

mineraljakterna. En redovisning för deras organisation m.m. har

lämnats i utskottets betänkanden 1990/91:NU23 och 1991/92:NU18,

till vilka nu hänvisas. Det kan här erinras om att

Norrlandsfonden var huvudman för mineraljakten i de norrländska

länen fram till halvårsskiftet 1988; efter det att fonden avsade

sig denna uppgift övertogs den av länsstyrelserna i de fyra

länen.

När frågan om mineraljakt senast togs upp -- våren 1992 --

avslog riksdagen ett motionsyrkande (s) av samma innebörd som

det nu aktuella (bet. 1991/92:NU18 s. 16). Det upplystes härvid

om att regeringen vid denna tidpunkt hade tagit ställning till

förslag om samordning och finansiering av Bergslagens och

Norrlands mineraljakter genom att avslå en ansökan om stöd till

vad som betecknades som Sveriges mineraljakt. Vidare påpekades

att finansieringen dittills huvudsakligen hade skett genom medel

från länsanslagen. Motionen följdes upp i en reservation (s) och

i en meningsyttring (v).

Utskottet har vid upprepade tillfällen gett uttryck för

sin uppfattning om mineraljakternas betydelse. Enligt utskottets

mening tillkommer det Norrlandsfondens styrelse och ledning att

avgöra vilken verksamhet som skall bedrivas. Några nya

omständigheter som ger anledning till ändrat ställningstagande i

frågan om mineraljakternas organisation eller finansiering har

inte framkommit sedan frågan behandlades förra gången. Med det

sagda avstyrker utskottet motion 1992/93:N300 (s) såvitt nu är i

fråga.

Sanering av gruvavfall

Tillförseln till Dalälven av miljöskadliga ämnen är betydande.

För att utarbeta ett åtgärdsprogram för rening av Dalälven

tillkallades år 1987 en delegation (ME 1987:02). Denna, som

sedermera antog namnet Dalälvsdelegationen, skall enligt sitt

uppdrag (dir. 1987:57) prioritera sådana åtgärder som syftar

till en begränsning av de tungmetaller som härrör från

gruvavfall i anslutning till tidigare gruvbrytning i Falun och

Garpenberg. I betänkandet (SOU 1988:34) Dalälven -- en

miljösatsning har delegationen presenterat vilka åtgärder som

skulle krävas för att åstadkomma den åsyftade reningen.

Mot bakgrund av sin bedömning att miljöskyddslagen (1969:387)

saknar tillräcklig vägledning i ansvarsfrågan har

Dalälvsdelegationen tagit initiativ till förhandlingar med de

berörda gruvföretagen. Som resultat härav träffades strax före

årsskiftet 1992/93 ett avtal med STORA om saneringsåtgärder i

Faluområdet. Vad Garpenbergsområdet beträffar pågår

förhandlingar med Boliden Mineral AB och berörda

tillsynsmyndigheter -- däribland Statens naturvårdsverk.

Delegationen, vars återstående uppgift av betydelse avser

Garpenbergsgruvan, förutsätts avsluta sitt arbete under år 1993.

De två gruvorna i Bergslagen läcker enorma mängder av

miljöskadliga ämnen, anförs det i motion 1992/93:N277 (v).

Motionärerna, som uppmärksammat att en lösning har uppnåtts i

fråga om Falugruvan, kräver att saneringen omedelbart inleds när

det gäller avfallet från gruvan i Garpenberg. Det påpekas

samtidigt att en sådan åtgärd skulle skapa ett flertal

sysselsättningstillfällen i en ekonomiskt hårt drabbad region.

Riksdagen har tidigare behandlat frågan om sanering av

Garpenbergsgruvan. Våren 1987 avslogs en motion (vpk) om

miljöproblemen vid Garpenbergs varphögar; utskottet (bet.

NU1986/87:32) hänvisade bl.a. till att frågan hade

uppmärksammats av Naturvårdsverket och regeringen.

Utskottet konstaterar att frågan om sanering av det

gruvavfall som härrör från tidigare brytning i Garpenberg bereds

i enlighet med vad som förutskickades i delegationens uppdrag.

En förhandlingsuppgörelse synes också ligga inom räckhåll. Någon

åtgärd av det slag som begärs i motion 1992/93:N277 (v) behövs

därför inte, menar utskottet. Med det sagda avstyrks motionen.

Oljeutvinning i Östersjön

Det är viktigt att alla industriprojekt uppmuntras som kan

leda till att den svenska ekonomin tar fart, sägs det i motion

1992/93:N250 (nyd). Det hänvisas till bl.a. ett

oljeprospekteringsprojekt utanför Gotland. Enligt motionärernas

uppfattning borde detta projekt tillåtas med hänvisning till

dess lönsamhet. I motionen begärs att det snarast skapas sådana

förutsättningar att borrningar efter olja kan komma i gång i

Östersjön. Vidare bör, menar motionärerna, en långsiktig svensk

strategi för framgångsrik oljeutvinning i Östersjön formuleras

utan dröjsmål.

Regeringen meddelade under år 1988 med stöd av lagen

(1966:314) om kontinentalsockeln fem tillstånd för prospektering

efter olja och gas på svensk kontinentalsockel i framför allt

Östersjön. Tre av tillstånden har upphört att gälla.

Det ena av de ännu gällande tillstånden omfattar

undersökningar genom geofysiska och andra mätningar. Innehavarna

av detta tillstånd ansökte hösten 1989 -- såsom ansökan slutligt

kom att utformas -- dels om att få tillståndet "uppgraderat"

till att även omfatta möjlighet till provborrning, dels om att

få inrätta anläggning för provborrning inom ett område benämnt

Klints bank öster om Gotland. Efter remissbehandling m.m.

överlämnade SGU ärendet till regeringen (Näringsdepartementet)

för prövning sommaren 1991. Ett beslut i ärendet förutses under

våren 1993.

Också det andra ännu gällande tillståndet avser undersökningar

genom geofysiska och andra mätningar men därutöver även

borrning. Tillståndet, som omfattar ett område öster och sydost

om Gotland, löper ut den 31 december 1993. Om det under

tillståndstiden påvisas en borrvärd struktur och om -- i så fall

-- tillståndshavarna avser att undersöka denna genom borrning

förlängs efter anmälan tillståndstiden med två år. För att få

inrätta anläggning för provborrning krävs regeringens

medgivande; någon ansökan härom har inte inlämnats till

regeringen.

Utskottet konstaterar att det ansökningsärende som rör

oljeprospektering i Östersjön bereds inom regeringskansliet.

Samtidigt vill utskottet erinra om att Sverige -- med

utgångspunkt i den s.k. Helsingforskonventionen -- tillsammans

med övriga Östersjöstater arbetar för en förbättrad miljö i

Östersjön. Inom ramen för denna konvention har antagits

rekommmendationer om bl.a. krav som bör uppställas vid

offshore-verksamhet.

Vad härefter gäller frågan om behovet av en svensk strategi

för oljeutvinning vill utskottet påminna om de möjligheter som

står till buds för envar av marknadens aktörer att -- om han

bedömer potentialen gynnsam -- vidta erforderliga åtgärder,

innefattande ansökan om tillstånd för prospektering. Något behov

av statlig oljeutvinningsstrategi torde mot denna bakgrund

knappast föreligga, vare sig för land- eller marinbaserad

utvinning. Med vad som nu har anförts avstyrker utskottet motion

1992/93:N250 (nyd).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande geologisk undersökningsverksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga

13 punkt G11 och med avslag på motion 1992/93:N316 yrkande 18

till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1993/94 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 131245000 kr,

2. beträffande statens engagemang i

prospekteringsverksamheten

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:N292, 1992/93:N300

yrkande 1 och 1992/93:N301 yrkande 2 i ifrågavarande del,

res. 1 (s)

3. beträffande baskartering

att riksdagen avslår motion 1992/93:N300 yrkande 2,

res. 2 (s)

4. beträffande mineralkontor

att riksdagen avslår motion 1992/93:N310,

5. beträffande mineraljakt

att riksdagen avslår motion 1992/93:N300 yrkande 3,

res. 3 (s)

6. beträffande sanering av gruvavfall

att riksdagen avslår motion 1992/93:N277,

7. beträffande oljeutvinning i Östersjön

att riksdagen avslår motion 1992/93:N250.

res. 4 (nyd)

Stockholm den 1 april 1993

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Axel

Andersson (s), Gudrun Norberg (fp), Bo Finnkvist (s), Reynoldh

Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Leif Marklund (s), Bengt

Dalström (nyd), Mats Lindberg (s), Olle Lindström (m), Jan

Backman (m), Bo Bernhardsson (s), Lennart Daléus (c), Henrik S

Järrel (m) och Roland Lében (kds).

Reservationer

1. Statens engagemang i prospekteringsverksamheten (mom.2)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "berörd del" bort

ha följande lydelse:

Utskottet vill betona att prospekteringsverksamhet syftar till

att ge grunden för den mineralutvinning som skall bedrivas i

framtiden. Generellt sett är prospektering en långsiktig

investering med ett högt risktagande, som samtidigt är svår att

göra kortsiktigt lönsam. Faran är därför uppenbar att

malmletning som bedrivs av företagen reduceras vid låga

malmpriser och dålig lönsamhet och att den koncentreras till

prospektering i omedelbar närhet till befintliga gruvor, s.k.

närprospektering. Utskottet erinrar om att staten under den

senare delen av 1980-talet -- genom NSG -- i stort sett ensam

har fått bedriva prospektering utanför de redan väl undersökta

områdena, fältprospektering, och letning efter industrimineral.

Det bör också påminnas om att det i flertalet andra länder

utövas någon form av övergripande statlig prospektering. I många

fall kompletteras den med subventioner till enskilda företags

prospektering eller lämnas sådana subventioner som alternativ.

Normalt anses det ta i bästa fall omkring tio år från ett beslut

om prospektering till dess att en gruva kan vara i drift. Därför

konstaterar utskottet att tiden nu är knapp för att genom

prospektering kunna bibehålla en gruvindustri i Sverige med

nuvarande betydelse och storlek. Att -- som regeringen nu gör --

helt nedrusta statens medverkan i prospekteringen måste, menar

utskottet med instämmande i vad som sägs i motion 1992/93:N300

(s), anses aningslöst.

Vidare vill utskottet beröra den statliga prospekteringens

betydelse för företag i industrimineralbranschen, en bransch som

omsättningsmässigt är större än den traditionella

malmbrytningen. Industrimineralföretagen bedriver i princip

ingen egen prospektering. För sin utveckling och därmed

överlevnad är de därför helt beroende av de statliga insatserna.

Det bör påpekas att Sverige för närvarande har en betydande

import av industrimineral, detta trots att vår berggrund har

mycket hög potential för sådana fyndigheter.

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att malmreserverna

nu snabbt minskar. Denna omständighet och det faktum att Sverige

har goda förutsättningar för nya fynd borde göra det naturligt

med en kraftigt ökad satsning på prospektering. Hittills har

emellertid den totala prospekteringen i landet avsevärt

reducerats från ca 205 miljoner kronor år 1981 till ca 120

miljoner kronor år 1990 (löpande penningvärde). För att svensk

gruvhantering skall kunna överleva på sikt måste vi hitta lika

mycket malm som bryts. Utskottet föreslår därför att 100

miljoner kronor anslås till statliga insatser för

prospekteringsverksamheten. Genom ett beslut av denna innebörd

blir motionerna 1992/93:N300 (s), 1992/93:N301 (s) och

1992/93:N292 (s) tillgodosedda, de båda förstnämnda i här

aktuellt avseende.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande statens engagemang i

prospekteringsverksamheten

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:N292,

1992/93:N300 yrkande 1 och 1992/93:N301 yrkande 2 i

ifrågavarande del till Prospektering för budgetåret 1993/94

under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

100000000 kr och därvid som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

2. Baskartering (mom.3)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.6 som

börjar med "Det kan" och slutar med "aktuellt avseende" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att SGU

ytterligare utökar baskarteringsverksamheten i Norrbottens och

Västerbottens län. Avsikten med riksdagens beslut våren 1992 var

att få fram ett informationsunderlag för prospekterande företag.

Med nuvarande direktiv för baskarteringen i dessa län kommer

SGU:s uppdrag att vara slutfört först år 2010. Även om en rimlig

prioritering görs, kommer områden där prospektering redan nu

pågår -- genom Boliden Mineral AB, Cogema och Terra Mining AB --

inte att vara färdigkarterade förrän åren 1996 eller 1997. Det

finns, menar utskottet, risk för att tiden är för knapp för att

prospekteringen skall kunna ge resultat med den påföljd att

gruvverksamheten tvingas upphöra.

Genom ett uttalande av riksdagen i linje med vad utskottet nu

har sagt blir motion 1992/93:N300 (s) tillgodosedd; motionen

tillstyrks alltså såvitt gäller frågan om baskartering.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande baskartering

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N300 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Mineraljakt (mom.5)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "i fråga" bort ha

följande lydelse:

Mineraljakt är benämningen på en organiserad pristävling med

syfte att stimulera allmänheten att -- som komplement till den

yrkesmässiga prospekteringen -- leta efter malm, industrimineral

och nyttosten. Enligt utskottets uppfattning är denna verksamhet

av stor betydelse, inte minst när det gäller nyttosten. Det är

mot denna bakgrund angeläget att finna former som garanterar en

fortsatt verksamhet för mineraljakterna.

Utskottet anser att det finns behov av fler aktörer i

verksamheten. Mot denna bakgrund förefaller det ändamålsenligt

att Norrlandsfonden ges i uppgift att som huvudman samordna de

olika intressenterna. Norrlandsfonden har genom tidigare

engagemang redan erfarenhet av mineraljakt. Denna omständighet

och det förhållandet att Norrlandsfonden har omfattande

kontakter med företag och myndigheter innebär att fonden skulle

kunna bli lämplig huvudman för utveckling av mineraljakten i

Sverige. Norrlandsfonden bör därför tillföras medel för denna

samordning. Regeringen bör anmodas att för riksdagen lägga fram

förslag med denna inriktning. Genom ett uttalande av riksdagen i

enlighet härmed blir motion 1992/93:N300 (s) tillgodosedd såvitt

nu är i fråga.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande mineraljakt

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N300 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Oljeutvinning i Östersjön (mom.7)

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.9 som

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "motion

1992/93:N250 (nyd)" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning visar behandlingen av de

refererade ansökningsärendena vikten av att en framsynt

oljeutvinningspolitik för Sverige snarast läggs fast. Oljan i

Östersjön är av hög kvalitet med låg svavelhalt. Därtill anses

den finnas i sådan mängd att utvinning kan bli av stor betydelse

för den svenska ekonomin, bl.a. genom att handelsbalansen

förbättras. Utskottet menar vidare att sysselsättningseffekten

av en utvinningsverksamhet inte bör underskattas. Av särskilt

intresse är att någon belastning på statens budget inte

uppkommer; borrningen finansieras av berörda bolag. Utskottet,

som noterar att den ansökan som nu är under beredning ingavs år

1989, välkomnar beskedet att ett beslut i ärendet kan förväntas

föreligga under våren 1993.

Med instämmande i vad som anförs i motion 1992/93:N250 (nyd)

anser utskottet att regeringen sålunda bör anmodas att snarast

utarbeta förslag till en strategi för svensk oljeutvinning i

Östersjön. Motionen tillstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande oljeutvinning i Östersjön

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N250 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.