Bet. 1992/93:NU27

Näringsutskottets betänkande

1992/93:NU27

Statliga företag

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

NU27

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1992/93:100 bilaga 13

(Näringsdepartementet) littera B (näringspolitik m.m.) punkterna

3 och 9,

dels -- helt eller delvis -- sex motioner från allmänna

motionstiden.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av

statssekreterare Hans Karlander och departementsrådet Hans

Christer Olson, Näringsdepartementet.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till

kostnader för omstruktureringsåtgärder m.m. i statliga företag

inför förestående privatiseringar. Motioner (s; v) med krav på

att privatiseringarna skall stoppas avstyrks. Vidare avstyrker

utskottet motionsyrkanden (s) med begäran om att ett

förvaltningsbolag för de statliga företagen på nytt skall

bildas. I båda fallen får motionerna stöd i en reservation (s)

och en meningsyttring (v).

Även förslaget i budgetpropositionen om medel till AB Göta

kanalbolag för upprustning och drift av kanalen tillstyrks av

utskottet. Motioner (s; fp) som går ut på att riksdagen redan nu

skall uttala sig om nivån på anslaget för budgetåret 1994/95

avstyrks.

Slutligen avstyrker utskottet en motion (s) om en förändrad

organisation inom Svenska rymdaktiebolaget; detta är en fråga

som det i första hand ankommer på företaget att fatta beslut om,

framhåller utskottet.

Propositionen

I proposition 1992/93:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet)

framlägger regeringen -- efter föredragning av statsrådet Bo

Lundgren -- förslag om anslag m.m. under tolfte huvudtiteln för

budgetåret 1993/94. Under här angivna rubriker föreslås:

B 3. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda

företag m.m. (s.36)

att riksdagen till Kostnader för omstrukturering av vissa

statligt ägda företag m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.

B 9. Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift

av kanalen (s.44)

att riksdagen till Medel till AB Göta kanalbolag för

upprustning och drift av kanalen för budgetåret 1993/94 anvisar

ett reservationsanslag på 15000000 kr.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1992/93:N235 av Sonia Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om AB Göta kanalbolags framtida

underhållsbehov.

1992/93:N236 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om den förändrade organisationen inom Svenska

rymdaktiebolaget.

1992/93:N258 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att bilda ett förvaltningsbolag för statens företag

för att få en bättre ledning,

2. hos regeringen begär att försäljningen av statens företag

och naturtillgångar stoppas och att regeringen i stället

överväger att bilda en statlig skogskoncern.

1992/93:N281 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandet (12) att riksdagen beslutar att återinföra

förvaltningsbolaget Fortia.

1992/93:N313 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om AB Göta kanalbolags framtida behov av medel

för drift och underhåll.

1992/93:N316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

14. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statliga företag,

15. beslutar återkalla bemyndigandet vad gäller regeringens

rätt att sälja statliga företag, enligt vad i motionen anförts.

Utskottet

Privatiseringen av statligt ägda företag

På förslag av regeringen beslutade riksdagen i december 1991

att privatisera vissa statliga företag (prop. 1991/92:69, bet.

NU10). Regeringen bemyndigades att sälja statens aktier m.m. i

34 angivna företag. Till dessa företag hör Procordia AB, Celsius

Industrier AB, SSAB Svenskt Stål AB, AB Statens Skogsindustrier

(ASSI), Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) samt -- efter

genomförd ombildning till aktiebolag -- Statens vattenfallsverk

och Domänverket. Vidare bemyndigades regeringen att avveckla

Förvaltningsaktiebolaget Fortia, vilket hade förvaltat statens

aktier i ett antal hel- eller delägda företag. En särskild

kommission, den s.k. Privatiseringskommissionen (ordförande:

tekn. dr Curt Nicolin), har tillsatts med uppgift att bedöma

vissa centrala frågor kring varje enskilt försäljningsärende.

I en reservation (s), som fick stöd i en meningsyttring (v),

avvisades förslaget om försäljning av statens aktier i de

aktuella företagen. Staten borde även fortsättningsvis ha en

viktig roll som ägare av företag inom såväl basindustrier som

andra branscher, anfördes det. Förändringar av det statliga

ägandet måste, sades det vidare, prövas från fall till fall och

i vederbörlig ordning underställas riksdagen för beslut.

I årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 13 s.6)

lämnas en redovisning över hittills genomförda försäljningar.

Beslut har fattats om försäljning av statens aktier i fyra

bolag, nämligen SSAB Svenskt Stål AB, Svalöf AB, Svensk

Avfallskonvertering AB (SAKAB) och Nordiska

Satellitaktiebolaget. Vidare har -- bl.a. som en förberedelse

inför en framtida privatisering -- Statens vattenfallsverk och

Domänverket ombildats till aktiebolag, Vattenfall AB och Domän

AB. Även verksamheten vid Statens hundskola har bolagiserats.

Arbete på ytterligare privatiseringar av statliga företag pågår

för närvarande inom regeringskansliet.

I samband med överläggningarna i september 1992 mellan

företrädare för regeringen och Socialdemokraterna om vissa

ekonomisk-politiska åtgärder träffades en överenskommelse om att

ett moratorium i princip skulle införas för försäljning av

statliga företag. Detta skall enligt överenskommelsen inte

hindra omstruktureringar i de fall där sådana är lämpliga och

nödvändiga. En marknadsmässig bedömning skall göras av de

fortsatta möjligheterna till spridning av ägandet. Eventuell

försäljning skall föregås av samråd mellan regeringen och

Socialdemokraterna.

För kostnader för vissa omstruktureringsåtgärder inför

försäljningarna och för försäljningsaktiviteter m.m. har

riksdagen för budgetåren 1991/92 och 1992/93 anvisat

förslagsanslag på formellt 1000 kr. För det förstnämnda

budgetåret har de nämnda kostnaderna uppgått till ca 1 miljon

kronor.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen också för

budgetåret 1993/94 skall anvisa medel för vissa

omstruktureringsåtgärder m.m. Med hänsyn till osäkerheten om

nivån på dessa kostnader föreslår regeringen, i likhet med

tidigare budgetår, att ett förslagsanslag om 1000 kr skall

anvisas.

Detta förslag har inte berörts i någon motion. Dock begärs i

två motioner att riksdagen skall avbryta försäljningen av

statliga företag.

Det finns ingen anledning att sälja ut välskötta företag som

sett över en konjunkturcykel uppvisar ett bra ekonomiskt

resultat, anförs det i motion 1992/93:N258 (s). De statliga

företagen har en stor betydelse för sysselsättningen i

skogslänen, framhålls det. Motionärerna motsätter sig bestämt en

utförsäljning av statens naturtillgångar. Detta, fortsätter de,

gäller inte minst vid en försäljning av Vattenfall AB, Domän AB,

ASSI, LKAB och Ncb AB. Motionärerna kräver att regeringen står

fast vid överenskommelsen med Socialdemokraterna om ett

moratorium beträffande försäljning av statliga företag.

Regeringen bör samtidigt överväga bildandet av en statlig

skogskoncern bestående av ASSI, Domän AB och Ncb AB, anförs det

avslutningsvis i motionen.

Vänsterpartiet vill ha ett näringsliv med olika ägarformer,

sägs det i motion 1992/93:N316 (v). Det statliga ägandet kan

utgöra en rimlig motvikt till den privata maktkoncentrationen.

Statligt ägande är främst motiverat inom strategiska sektorer av

näringslivet, anser motionärerna. Förutom ett uttalande om

statliga företag föreslår de att riksdagen skall återkalla

bemyndigandet till regeringen att sälja statens aktier i de

aktuella företagen; riksdagen borde ta ställning till varje

enskild förändring i ägandet.

Som tidigare nämnts har riksdagen bemyndigat regeringen att

sälja statens aktier m.m. i 34 angivna företag. Den träffade

överenskommelsen hösten 1992 -- i anslutning till uppgörelsen om

den ekonomiska politiken -- mellan regeringen och

Socialdemokraterna om ett moratorium i princip beträffande

försäljningen av statliga företag medför inte, anser

utskottet, att det finns skäl för riksdagen att återkalla

bemyndigandet. Moratoriet utgör inget hinder för

omstruktureringar i de fall de är lämpliga och nödvändiga. Som

framgår av överenskommelsen skall en eventuell försäljning

föregås av samråd mellan regeringen och Socialdemokraterna.

Ett fritt enskilt ägande och en fri konkurrens är, som

utskottet tidigare anfört, grundstenar i en vital ekonomisk

politik. Statens främsta uppgift inom näringspolitiken måste

vara att ange ramarna för näringslivets verksamhet och bidra

till att skapa betingelser för långsiktig tillväxt. Ett

omfattande statligt ägande av företag är inte förenligt med

dessa uppgifter.

Med det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella yrkandena i

motionerna 1992/93:N258 (s) och 1992/93:N316 (v). Förslaget i

budgetpropositionen om anslag till kostnader för vissa

omstruktureringsåtgärder m.m. tillstyrks.

Förvaltningsbolag för de statligt ägda företagen

Efter beslut av riksdagen (prop. 1989/90:88, bet. NU35)

bildades hösten 1990 det statliga Förvaltningsaktiebolaget

Fortia med uppgift att förvalta statens aktier i tio hel- eller

delägda företag. Till Fortia överfördes statens aktier i bl.a.

Celsius Industrier AB, LKAB, Procordia AB, ASSI och SSAB.

I samband med riksdagens beslut i december 1991 om

privatisering av statliga företag beslutades, som tidigare

redovisats, att Fortia skulle avvecklas. Bolaget har därefter i

januari 1992 trätt i s.k. frivillig likvidation. Beredningen av

frågor om försäljningen av statliga företag görs nu inom

regeringskansliet. Som redan nämnts har vidare en

privatiseringskommission tillsatts med uppgift att pröva

försäljningsvillkor m.m. i enskilda försäljningsärenden.

I motionerna 1992/93:N281 (s) och 1992/93:N258 (s) krävs att

ett förvaltningsbolag återigen skall bildas för de statliga

företagen. Överenskommelsen om moratorium för försäljning av

statens aktier i olika företag innebär att det statliga

ägarskapet kommer att kvarstå under lång tid, anförs det i den

förstnämnda motionen. Den gällande ordningen innebär enligt

motionärerna en olycklig återgång till en politisk ägarfunktion

där regeringen och dess näringsminister blir direkt ansvarig för

de löpande ägarfrågorna. I den andra motionen påpekas att den

nuvarande formen för ledning av företagen tidigare har

kritiserats av företrädare för partier som nu ingår i

regeringen.

Enligt utskottets mening motiverar inte moratoriet i fråga

om försäljning av statliga företag att dessa företag nu inordnas

i ett nytt statligt förvaltningsbolag. Inom ramen för

överenskommelsen om moratoriet måste förberedelsearbetet för den

fortsatta privatiseringen av de statliga företagen fullföljas i

linje med riksdagens beslut i december 1991. Som tidigare nämnts

innebär vidare överenskommelsen inget hinder för lämpliga och

nödvändiga omstruktureringar. De här berörda yrkandena i

motionerna 1992/93:N281 (s) och 1992/93:N258 (s) avstyrks

alltså.

AB Göta kanalbolag

Våren 1992 beslutade riksdagen om riktlinjer för ombildningen

av Domänverket till ett aktiebolag (prop. 1991/92:134, bet.

NU33). I samband härmed bestämdes att AB Göta kanalbolag, som

dittills hade förvaltats av Domänverket, skall kvarstå i statlig

ägo och att medel för kanalens upprustning skall tillförsäkras

genom statsmakternas försorg.

Riksdagen har tidigare vid två tillfällen, åren 1984 och 1990,

beslutat om finansieringen i enlighet med femåriga

upprustningsplaner för kanalen. Enligt den senaste planen (prop.

1989/90:100 bil. 14, bet. NU28) beräknades ett belopp på 76

miljoner kronor för femårsperioden 1990/91--1994/95. Inkl.

bidrag till driften uppgick beloppet till 77,8 miljoner kronor

för perioden eller omkring 15,6 miljoner kronor per år.

För innevarande budgetår anvisades hösten 1992 ett anslag om

15 miljoner kronor för upprustning och drift av kanalen (prop.

1992/93:51, bet. NU15). AB Göta kanalbolag hade begärt ett högre

anslag -- 18 miljoner kronor.

Också för nästa budgetår bör enligt regeringens förslag 15

miljoner kronor anvisas till kanalbolaget för nämnda ändamål.

Även denna gång har bolaget begärt att 18 miljoner kronor skall

anvisas. Regeringen bedömer emellertid att det föreslagna

anslaget på 15 miljoner kronor är tillräckligt för att den

nödvändiga upprustningen och driften av kanalen skall kunna

klaras av.

I motionerna 1992/93:N235 (s) och 1992/93:N313 (fp) erinras om

riksdagens beslut år 1990 om bidrag till upprustning och drift

av kanalen under perioden 1990/91--1994/95. Motionärerna påpekar

att det årliga beloppet om 15,6 miljoner kronor omräknat till

nuvarande penningvärde motsvarar 18,5 miljoner kronor. Det

minskade anslaget jämfört med vad riksdagen tidigare har

beslutat om innebär inget hinder för verksamheten vid bolaget

men nödvändiga underhållsåtgärder blir än mer eftersatta, anförs

det i båda motionerna. Riksdagen bör därför, enligt

motionärerna, redan nu i ett uttalande till regeringen påtala

nödvändigheten av ett kraftigt utökat anslag för budgetåret

1994/95.

Som riksdagen tidigare uttalat (bet. 1991/92:NU33) får det i

första hand anses vara en statlig angelägenhet att ansvara för

att Göta kanal upprustas och drivs så att dess värde, såväl som

kulturhistoriskt byggnadsverk som turistattraktion, kan

vidmakthållas. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

anslag till upprustning och drift av kanalen för det kommande

budgetåret. Enligt utskottets mening finns det inte skäl för

riksdagen att redan nu diskutera nivån på anslaget för det därpå

följande budgetåret. Motionerna 1992/93:N235 (s) och

1992/93:N313 (fp) avstyrks med det sagda.

Svenska rymdaktiebolaget

Motion 1992/93:N236 (s) har väckts med anledning av en

planerad omorganisation inom Svenska rymdaktiebolaget. Bolaget,

som har sitt huvudkontor i Solna, driver bl.a. den svenska

rymdbasen Esrange utanför Kiruna. Tack vare de anställdas

insatser har Esrange blivit internationellt känt och fått ett

respekterat namn, framhåller motionärerna. De erinrar om de

förändringar av bolagets organisation som har aktualiserats.

Dessa förändringar har bidragit till en växande oro bland de

anställda och kommer att försvåra rymdbasens utveckling, anförs

det. I motionen pläderas för bildandet av en egen ekonomisk

enhet för Esrange. Alternativt borde en utlokalisering av hela

bolaget till Kiruna prövas.

Svenska rymdaktiebolaget arbetar inom följande områden:

rymd- och fjärranalysverksamhet, inkl. drift av raketskjutfält

och markstation för satelliter vid Esrange utanför Kiruna,

projektering, utveckling och upphandling av satelliter,

teknisk konsultverksamhet,

mottagning och bearbetning av data från fjärranalyssatelliter,

försäljning av tjänster i telesatelliten TELE-X.

För närvarande är bolaget organiserat i två divisioner,

rymddivisionen och fjärranalysdivisionen, båda med ledningen

stationerad i Solna. Esrangeavdelningen tillhör den förstnämnda

divisionen. I Kiruna finns också en avdelning (Satellitbild) som

sorterar under fjärranalysdivisionen. Totalt är ca 330 personer

anställda i företaget, varav ca 120 personer är stationerade i

Solna och resterande personer i Kiruna.

Rymdbolagets styrelse har i februari 1993 fattat beslut om en

förändrad organisation av bolaget. Beslutet innebär att en

"plattare" organisation med fem divisioner tillskapas. Av dessa

skall två -- Esrange- och jordobservationsdivisionerna -- ha

ledningen placerad i Kiruna. Genom beslutet kommer samtidigt

verksamheter som tidigare har bedrivits inom Esrangeavdelningen

att splittras upp på olika divisioner. Enligt företagsledningen

motiveras omorganisationen av främst marknadsmässiga skäl.

Näringsminister Per Westerberg besvarade i november 1992 en

fråga (1992/93:150) av Bruno Poromaa (s) om den tilltänkta

omorganisationen inom Svenska rymdaktiebolaget. Statsrådet

anförde därvid (RD 1992/93:25) att han anser att företagens

styrelser och ledningar bör besluta om inriktning, utveckling

och organisation av verksamheten. Han påpekade emellertid

samtidigt att i motsats till gällande ordning kommer med den nya

organisationen några enheter inom Rymdaktiebolaget att ledas av

chefer som är placerade i Kiruna.

Enligt utskottets mening bör motion 1992/93:N236 (s) inte

föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Organisationen av

verksamheten inom statliga företag är en fråga som det i första

hand ankommer på företagens styrelser och ledningar att, efter

vederbörligt samråd med företrädare för de anställda, fatta

beslut om. Utskottet avstyrker sålunda motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande privatiseringen av statligt ägda företag

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga

13 punkt B 3 och med avslag på motionerna 1992/93:N258 yrkande 2

och 1992/93:N316 yrkandena 14 och 15 till Kostnader för

omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. för

budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr,

res. 1 (s)

2. beträffande förvaltningsbolag för de statligt ägda

företagen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:N258 yrkande 1 och

1992/93:N281 yrkande 12,

res. 2 (s)

3. beträffande AB Göta kanalbolag

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga

13 punkt B 9 och med avslag på motionerna 1992/93:N235 och

1992/93:N313 till Medel till AB Göta kanalbolag för

upprustning och drift av kanalen för budgetåret 1993/94 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

15000000 kr,

4. beträffande Svenska rymdaktiebolaget

att riksdagen avslår motion 1992/93:N236.

Stockholm den 25 mars 1993

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard

Molén (m), Axel Andersson (s), Bo Finnkvist (s), Kjell Ericsson

(c), Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Leif Marklund

(s), Bengt Dalström (nyd), Mats Lindberg (s), Olle Lindström

(m), Bo Bernhardsson (s), Carl B Hamilton (fp), Roland Lében

(kds) och Björn Kaaling (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Privatiseringen av statligt ägda företag (mom.1)

Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif

Marklund, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Björn Kaaling (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.4 som

börjar med "Som tidigare" och slutar med "m.m. tillstyrks" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör staten även fortsättningsvis ha

en viktig roll som ägare av företag inom såväl basindustrierna

som andra branscher. Det är angeläget att de privata maktgrupper

som utövar ett dominerande inflytande över svenskt näringsliv

får en motvikt. Som sägs i motion 1992/93:N258 (s) finns det

ingen anledning att sälja ut välskötta företag som, sett över en

konjunkturcykel, uppvisar ett bra ekonomiskt resultat.

Det kan också vara motiverat av andra skäl med ett statligt

ägande av företag i vissa speciella branscher. En utförsäljning

av statens naturtillgångar skulle leda till en utarmning av

landsbygden och glesbygden. Det finns en uppenbar risk för att

privata köpare inte är beredda att ta det långsiktiga ansvar som

krävs i dessa branscher.

Det moratorium som nu råder i fråga om utförsäljning av

statliga företag fyller en viktig näringspolitisk funktion.

Enligt regeringens ursprungliga planer skulle aktier säljas för

ca 10 miljarder kronor per år under överskådlig tid framöver.

Detta skulle i ett slag ta i anspråk en stor del av det

riskkapital som behövs för det övriga näringslivet, inte minst

för de små och medelstora företagen.

Enligt utskottets mening bör riksdagen återkalla bemyndigandet

för regeringen att avyttra statens aktier i de berörda

företagen. Det i budgetpropositionen framlagda förslaget om

anslag till kostnader för vissa omstruktureringsåtgärder m.m. i

företagen avstyrks följaktligen. Utskottet utgår från att

regeringen i avvaktan på att bemyndigandet återkallas står fast

vid överenskommelsen om moratorium för försäljning av statliga

företag.

Det sagda innebär emellertid inte att utskottet kategoriskt

avvisar förändringar i det statliga ägandet. Sådana förändringar

måste dock prövas från fall till fall och i vederbörlig ordning

underställas riksdagen för beslut. De av regeringen planerade

utförsäljningarna av statliga företag synes enbart ha

ideologiska utgångspunkter. I enlighet med vad som föreslås i

motion 1992/93:N258 (s) bör regeringen pröva möjligheten att

bilda en statlig skogskoncern bestående av ASSI, Domän AB och

Ncb AB.

Med det anförda tillstyrker utskottet det aktuella yrkandet i

sistnämnda motion. Med ett uttalande av riksdagen i enlighet

härmed blir även motion 1992/93:N316 (v) i allt väsentligt

tillgodosedd i här berörd del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande privatiseringen av statligt ägda företag

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:N258 yrkande

2 och 1992/93:N316 yrkande 15 och med anledning av motion

1992/93:N316 yrkande 14 avslår proposition 1992/93:100 bilaga 13

punkt B 3 och därvid som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

2. Förvaltningsbolag för de statligt ägda företagen (mom.2)

Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif

Marklund, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Björn Kaaling (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks

alltså" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening måste staten utöva sin ägarfunktion

på effektivaste möjliga sätt. Förvaltningsbolaget Fortia

bildades just med syftet att staten skulle vara mer aktiv i sin

roll som ägare av företag. I det föregående har krävts att

bemyndigandet för regeringen att avyttra statens företag skall

återkallas. I enlighet härmed anser utskottet att ett nytt bolag

för förvaltning av de statliga företagen bör tillskapas.

Regeringen bör lämna förslag till bildande av ett sådant bolag.

Även om förslaget om återkallande av bemyndigandet för

regeringen att sälja statens aktier i olika företag inte skulle

vinna riksdagens bifall bör det nämnda förvaltningsbolaget för

de statliga företagen etableras. Som sägs i motion 1992/93:N281

(s) innebär nämligen rådande moratorium att det statliga

ägarskapet kommer att bestå under lång tid framöver. Det behövs

därför en effektiv ledning för företagsgruppen.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till

vad utskottet här har anfört. Därigenom skulle motionerna

1992/93:N281 (s) och 1992/93:N258 (s) bli tillgodosedda i

berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande förvaltningsbolag för de statligt ägda

företagen

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:N258 yrkande

1 och 1992/93:N281 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

I allt väsentligt instämmer jag i de synpunkter som

företrädarna för Socialdemokraterna för fram i de två

reservationerna till detta betänkande.