Bet. 1992/93:NU29

Näringsutskottets betänkande

1992/93:NU29

Ändringar i kärntekniklagen, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga 1

1992/93

NU29

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1992/93:188 om ändring i lagen (1984:3)

om kärnteknisk verksamhet,

dels en motion som har väckts med anledning av

propositionen,

dels -- helt eller delvis -- tre motioner från allmänna

motionstiden.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att

tillämpningsområdet för den s.k. kärntekniklagen skall utvidgas

i vissa avseenden. Bl.a. skall tillhandahållande av kärnteknisk

utrustning som finns utomlands kunna betraktas som

tillståndspliktig kärnteknisk verksamhet. Vidare avstyrker

utskottet motioner med krav på förbud mot export av kärnteknisk

utrustning (v) resp. begäran om lagstiftning inför avvecklingen

av kärnkraften (kds). Även en motion (nyd) i vilken det krävs

att bestämmelsen i kärntekniklagen om att ingen får vidta vissa

angivna förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en

kärnkraftsreaktor avstyrks av utskottet. Denna motion följs upp

i en reservation (nyd).

Propositionen

I proposition 1992/93:188 föreslår regeringen -- efter

föredragning av miljöminister Olof Johansson -- att riksdagen

antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om

ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.

Lagförslaget, som har granskats av Lagrådet, återges i bilaga

1. Lagändringarna avses träda i kraft den 1 juli 1993.

Motionerna

Den motion som har väckts med anledning av proposition

1992/93:188 är

1992/93:N53 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

upplåtelsen av tillverkningsrätten till kärntekniska

utrustningar utanför vår gräns.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här

är följande:

1992/93:N417 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) såvitt gäller

yrkandet (3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utredning om lagstiftning om

förbud mot kärnkraft efter år 2010.

1992/93:N423 av Rolf L Nilson m.fl. (v) såvitt gäller yrkandet

(8) att riksdagen hos regeringen begär förslag om förbud mot

export av kärnkraftsteknologi och radioaktivt bränsle.

1992/93:N428 av Ian Wachtmeister och Christer Windén (båda

nyd) vari yrkas att riksdagen beslutar upphäva 6 § i lagen

(1984:3) om kärnteknisk verksamhet.

Utskottet

Ändringar i kärntekniklagen

Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen)

innehåller grundläggande bestämmelser om säkerheten i samband

med kärnteknisk verksamhet. Därmed avses såväl driften av

kärntekniska anläggningar som all hantering av kärnämnen och

kärnavfall.

Enligt lagen krävs tillstånd för kärnteknisk verksamhet. Med

sådan verksamhet avses bl.a., i den utsträckning regeringen

föreskriver, upplåtelse eller överlåtelse till någon i utlandet

av rätt att tillverka utrustning med kärnteknisk anknytning.

Bestämmelsen gäller för svensk myndighet, svenskt företag eller

den som är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet.

I linje med ändringar som nyligen har genomförts i lagen

(1991:341) om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan

användas i massförstörelsesyfte, m.m. (massförstörelselagen)

föreslås nu i proposition 1992/93:188 att tillämpningsområdet

för kärntekniklagen skall utvidgas i vissa avseenden. Sålunda

föreslås att tillhandahållande av kärnteknisk utrustning som

finns i utlandet skall kunna betraktas som tillståndspliktig

kärnteknisk verksamhet. Även tillhandahållande som sker

utomlands av svensk myndighet, svenskt företag eller någon som

är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet skall kunna

omfattas. Motsvarande föreslås också gälla beträffande

upplåtelser eller överlåtelser av tillverkningsrätt rörande

kärnteknisk utrustning. Vidare skall alla upplåtelser eller

överlåtelser som sker i Sverige av tillverkningsrätt i fråga om

kärnteknisk utrustning kunna omfattas av lagens

tillståndsregler. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1

juli 1993.

I motion 1992/93:N53 (-) sägs att lagens tillståndsregler

också bör omfatta upplåtelser eller överlåtelser som sker

utanför Sverige av "valutainlänning (i Sverige domicilierad)".

Motionären torde med valutainlänning i detta sammanhang avse

utländsk medborgare med fast bostad i Sverige. Av den föregående

redovisningen framgår att just överlåtelser eller upplåtelser av

tillverkningsrätt utanför Sverige av person som är bosatt eller

stadigvarande vistas här i landet skall kunna betraktas som

tillståndspliktig verksamhet. Motionen avstyrks av

utskottet. Förslaget i propositionen tillstyrks.

Utskottet behandlar här även en motion från allmänna

motionstiden med krav på att 6§ i kärntekniklagen skall

avskaffas. Enligt denna paragraf får ingen utarbeta

konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning

eller vidta andra sådana förberedande åtgärder i syfte att inom

landet uppföra en kärnkraftsreaktor. Förbudets funktion är att

motverka att personer inom en begränsad krets -- ansvariga för

kraftföretag vilka är tänkbara som reaktorinnehavare --

föranstaltar om resurskrävande förberedande åtgärder i syfte att

uppföra en viss kärnkraftsreaktor. Såväl dessa personer som

andra är dock oförhindrade att plädera för fortsatt och ökad

kärnkraftsanvändning, inkl. uppförande av ytterligare reaktorer.

Inte heller inkräktar förbudet på möjligheterna till forskning

och utvecklingsarbete på kärnkraftsområdet och till svenskt

deltagande i internationellt samarbete på detta område.

Det angivna förbudet mot vissa förberedande åtgärder infördes

i lagen år 1987 (prop. 1986/87:24, bet. NU13). Företrädare för

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna motsatte

sig i en reservation att förbudet skulle införas. De har också

vid senare tillfällen i reservationer följt upp motioner med

krav på att förbudet skall avskaffas.

År 1989 tillkallades en särskild utredare med uppgift att se

över kärntekniklagstiftningen. Utredaren (lagman Bengt Eliasson)

redovisade i slutet av år 1991 resultatet av sitt arbete i

betänkandet (SOU 1991:95) Översyn av lagstiftningen på

kärnenergiområdet. Han föreslog bl.a. att den nu berörda

bestämmelsen i 6§ skulle avskaffas. Enligt utredningen

(s.335) tillgodoses motivet för bestämmelsen redan genom

förbudet enligt lagen att lämna tillstånd till nya

kärnkraftsreaktorer. Det anfördes också att bestämmelsen inte

kan anses vara motiverad av säkerhetsskäl och att den därför i

princip inte hör hemma i kärntekniklagen, som är att betrakta

som en säkerhetslag.

Huvuddelen av förslagen i utredningsbetänkandet låg till grund

för de ändringar i kärntekniklagen som riksdagen på förslag av

regeringen beslutade om i december 1992 (prop. 1992/93:98, bet.

NU11). Utredningens förslag beträffande 6§ berördes emellertid

inte i den då aktuella propositionen. I två motioner som väcktes

med anledning av propositionen togs dock saken upp. I båda dessa

motioner riktades kritik mot förbudet. I den ena (m) begärdes

att straffet för brott mot paragrafen skulle slopas och inte

skärpas som regeringens förslag innebar. Den andra motionen

(nyd) gick ut på att bestämmelsen skulle upphävas. Utskottet

fann inte skäl att i det då aktuella sammanhanget behandla

frågan om 6§ och avstyrkte motionerna. I en reservation (nyd)

yrkades på att paragrafen skulle avskaffas. I ett särskilt

yttrande anförde företrädarna för Moderata samlingspartiet och

Folkpartiet liberalerna att de vidhöll sin uppfattning att

förbudet borde avskaffas; de ansåg emellertid att frågan borde

behandlas i ett annat sammanhang. Riksdagen följde utskottets

förslag och avslog motionerna.

I en motion från allmänna motionstiden, motion 1992/93:N428

(nyd), begärs alltså på nytt att bestämmelsen om förbud mot

vissa förberedande åtgärder skall upphävas. Enligt motionärerna

hör utveckling och projektering av nya reaktorer intimt samman

med utveckling av förbättrad säkerhet i de befintliga

kärnkraftverken. Det kan knappast gagna någon att lägga munkavle

på uppfinningsrikedomen, heter det vidare i motionen. Där

hänvisas också till att utredningen om översyn av

kärntekniklagstiftningen föreslog att bestämmelsen skulle

avskaffas.

Enligt utskottets uppfattning bör inte heller den nu

aktuella motionen föranleda något initiativ av riksdagen.

Utskottet avstyrker sålunda motion 1992/93:N428 (nyd).

Export av kärnteknisk utrustning

I motion 1992/93:N423 (v) föreslås att riksdagen hos

regeringen skall begära förslag om förbud mot export av

kärnteknisk utrustning. I enlighet med beslutet att avveckla

kärnkraften av säkerhetsskäl bör export av kärnkraftsteknologi

förbjudas, anför motionärerna.

På förslag av utskottet har riksdagen vid flera tillfällen

avslagit liknande motioner. Så gjordes senast hösten 1992 då två

motioner (v) i frågan avslogs. Liksom vid tidigare tillfällen

hänvisade utskottet (bet. 1992/93:NU11) till gjorda överväganden

i en utredning om export av farliga varor.

Utgångspunkten för dessa överväganden hade varit att det är

etiskt oförsvarligt att till andra länder exportera produkter

som av hänsyn till risken för allvarlig skada på person eller i

miljön inte får användas i Sverige. Avsteg skulle dock kunna

vara motiverade, t.ex. när mottagarlandet gör andra

riskvärderingar än vad som görs här i landet. Förslaget i

motionerna om förbud mot export av kärnteknisk utrustning

följdes upp i en meningsyttring (v). Där anfördes emellertid

samtidigt att undantag från detta förbud borde kunna lämnas,

t.ex. om exporten har anknytning till ett internationellt

åtagande om säkerhetshöjande åtgärder i östeuropeiska

kärnkraftsreaktorer.

Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt och

avstyrker alltså motion 1992/93:N423 (v) i nu berörd del.

Lagstiftning om förbud mot kärnkraft efter år 2010

En utredning bör tillsättas med uppgift att utarbeta förslag

till den lagstiftning som krävs inför avvecklingen av

kärnkraften, anförs det i motion 1992/93:N417 (kds). Där erinras

om riksdagens beslut att den sista kärnkraftsreaktorn skall

stängas senast år 2010 (prop. 1979/80:170, bet. NU70).

Tidsmarginalen till dess att de svenska kärnkraftsreaktorerna

skall vara avvecklade krymper ständigt, påpekar motionären.

År 1988 upprättades inom dåvarande Miljö- och

energidepartementet promemorian (Ds 1988:11) Rättsliga frågor i

samband med kärnkraftens avveckling. I denna föreslogs ändringar

i kärntekniklagen för att kärnkraftsavvecklingen skall kunna

genomföras. Det föreslogs dels en ny grund för återkallelse av

tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet, dels en reglering

av frågan om ersättning till tillståndshavaren när ett tillstånd

att driva en kärnkraftsreaktor återkallas på denna nya grund. I

promemorian underströks att en avveckling av kärnkraften enligt

riksdagens beslut kräver ett generellt ingripande i form av ny

lagstiftning om avveckling, om inte en frivillig överenskommelse

kan träffas med tillståndshavarna.

Departementspromemorian remissbehandlades under år 1988 men

har därefter inte legat till grund för någon ytterligare

beredning i regeringskansliet.

Riksdagen antog våren 1991 riktlinjer för den långsiktiga

energipolitiken (prop. 1990/91:88, bet. NU40), grundade på den

s.k. energiöverenskommelsen mellan företrädare för

Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet.

Enligt dessa riktlinjer, som den nytillträdda regeringen hösten

1991 anslöt sig till i regeringsförklaringen (RD 1991/92:6

s.11), skall landets elförsörjning tryggas genom ett

energisystem som i största möjliga utsträckning grundas på

varaktiga, helst inhemska och förnybara, energikällor samt genom

en effektiv energihushållning. Omställningen av energisystemet

skall ske med hänsyn till, förutom säkerhetskraven, behovet av

elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och

välfärd. När kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken

takt den kan genomföras avgörs av resultaten av hushållningen

med elenergi, tillförseln av elenergi från miljöacceptabel

kraftproduktion och möjligheterna att bibehålla internationellt

konkurrenskraftiga elpriser. Regeringen skall årligen redovisa

till riksdagen de resultat som har uppnåtts genom de

energipolitiska programmen för omställning och utveckling av

energisystemet (se senast prop. 1992/93:100 bil. 13 s.59).

Frågan om när kärnkraften skall vara avvecklad blev inte föremål

för förnyad prövning eller nytt ställningstagande under

överläggningarna som föregick energiöverenskommelsen.

Enligt utskottets mening bör riksdagen inte nu ta något

initiativ beträffande lagstiftning om avvecklingen av

kärnkraften. Det aktuella yrkandet i motion 1992/93:N417 (kds)

avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändringar i kärntekniklagen

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:N53 och

1992/93:N428 antar det i proposition 1992/93:188 framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk

verksamhet,

res. (nyd)

2. beträffande export av kärnteknisk utrustning

att riksdagen avslår motion 1992/93:N423 yrkande 8,

3. beträffande lagstiftning om förbud mot kärnkraft efter år

2010

att riksdagen avslår motion 1992/93:N417 yrkande 3.

Stockholm den 29 april 1993

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta

Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Gudrun

Norberg (fp), Bo Finnkvist (s), Kjell Ericsson (c), Reynoldh

Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Leif Marklund (s), Bengt

Dalström (nyd), Olle Lindström (m), Bo Bernhardsson (s), Sylvia

Lindgren (s) och Roland Lében (kds).

Reservation

Förbudet mot vissa förberedande åtgärder (mom.1)

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.4 som

börjar med "Enligt utskottets och slutar med "motion

1992/93:N428 (nyd)" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den karakteristik av den aktuella

förbudsparagrafens innehåll och följder som lämnas i motion

1992/93:N428 (nyd). Bestämmelsen verkar hämmande på den tekniska

utvecklingen. Även om förbudet har begränsad räckvidd vad gäller

antalet personer som kan bli föremål för straffsanktion, innebär

det ett uppenbart ingrepp i opinionsbildningen liksom också i

möjligheten att redovisa alternativa utvecklingsprojekt på

området. Som sägs i motionen motverkar förbudet därmed

utvecklingen för en förbättrad säkerhet i de befintliga

kärnkraftsreaktorerna.

Utskottet anser sålunda att riksdagen bör avskaffa förbudet

mot vissa förberedande åtgärder enligt 6§ i kärntekniklagen.

Därmed skulle motion 1992/93:N428 (nyd) bli helt tillgodosedd.

Ett sådant beslut skulle också ligga i linje med vad företrädare

för Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna

tidigare har anfört när liknande motioner har behandlats.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande ändringar i kärntekniklagen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N428 och med

avslag på motion 1992/93:N53

dels antar det i proposition 1992/93:188 framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk

verksamhet, dock med ändring att 1§ erhåller lydelse enligt

Alternativt förslag i bilaga 2,

dels beslutar att 6§ nämnda lag skall upphöra att gälla

och att 25§ nämnda lag erhåller lydelse enligt Alternativ

lydelse i bilaga 2 samt att ingressen till regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

ändras på sätt som föranleds härav.

Särskilt yttrande

Förbudet mot vissa förberedande åtgärder (mom.1)

Rolf Dahlberg (m), Per-Richard Molén (m), Gudrun Norberg (fp),

Karin Falkmer (m) och Olle Lindström (m) anför:

I enlighet med vad företrädare för Moderata samlingspartiet

och Folkpartiet liberalerna tidigare har anfört anser vi att

6§ i kärntekniklagen om förbud mot vissa förberedande åtgärder

för att uppföra en kärnkraftsreaktor bör avskaffas. Vi anser

emellertid att riksdagen inte bör ta upp denna fråga till

behandling i det nu aktuella sammanhanget.

Bilaga 1

I reservationen föreslagna ändringar i regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Bilaga 2

Regeringens förslag Alternativt förslag

1 §

Denna lag gäller Denna lag gäller

kärnteknisk verksamhet, kärnteknisk verksamhet.

m.m.

Med sådan -- -- -- -- -- -- -- regeringen föreskriver.

Vad som -- -- -- -- -- -- -- vistas här.

Nuvarande lydelse Alternativ lydelse

25 §

Till böter eller Till böter eller

fängelse i högst två fängelse i högst två

år döms den som med år döms den som med

uppsåt eller av oaktsamhet uppsåt eller av oaktsamhet

1. bedriver kärnteknisk 1. bedriver kärnteknisk

verksamhet utan tillstånd verksamhet utan tillstånd

enligt 5§ eller 5a§ enligt 5§ eller 5a§

andra stycket eller bryter mot andra stycket, eller

6§, eller

2. åsidosätter villkor eller föreskrifter som meddelats med

stöd av denna lag.

Den som -- -- -- -- -- -- -- två år.