Bet. 1992/93:NU30

Näringsutskottets betänkande

1992/93:NU30

Forskning

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1992/93:170 avsnitt 9

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

NU30

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1992/93:170 om forskning för kunskap och

framsteg såvitt gäller avsnitt 9 (Jordbruksdepartementet) punkt

J 1 och avsnitt 12 (Näringsdepartementet) utom punkterna F 10--

F 12,

dels -- helt eller delvis -- tio motioner som har väckts

med anledning av propositionen,

dels -- helt eller delvis -- 16 motioner från allmänna

motionstiden.

Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför utskottet

lämnats av företrädare för skogsindustrin och för den

trämekaniska industrin. Skrivelser har inkommit från

Jernkontoret och Svenska uppfinnareföreningen.

Sammanfattning

Regeringens förslag om anslag m.m. godtas i samtliga fall.

Utskottet ansluter sig också till de bedömningar på olika

områden som redovisas i propositionen. Samtliga motionsyrkanden

avstyrks av utskottet. En förteckning över alla reservationer

finns i innehållsförteckningen (s.64).

Beträffande den allmänna inriktningen av teknisk forskning

och utveckling delar utskottet regeringens inställning, vilket

innebär att statens insatser främst bör avse grundläggande

forskning och utveckling av basteknologier. I en reservation (s)

förordas statliga insatser i större omfattning än vad regeringen

har föreslagit vad gäller den tillämpade tekniska forskningen

och utvecklingen. Reservanterna hävdar att det på detta område

inte råder likartade spelregler i Sverige jämfört med

konkurrentländerna. I en meningsyttring (v) krävs att riksdagen

skall anmoda regeringen att lägga fram förslag till hur en

ekologiskt anpassad tillväxt skall främjas.

När det gäller forskningssamverkan tillstyrker utskottet

regeringens förslag om tillskapande av nya

samverkansfunktioner mellan universitet/högskola och

näringsliv. Nya stiftelser skall inrättas på de större

universitets- och högskoleorterna och tillföras totalt 1 miljard

kronor. Förslaget avvisas i en reservation (s), med instämmande

i meningsyttringen (v).

Utskottet instämmer också i regeringens bedömning avseende

omfattningen av statliga insatser beträffande

industriforskningsinstituten, forskning och utveckling för små

och medelstora företag, de föreslagna kompetenscentrumen samt

teknikbaserad affärsutveckling och uppfinnarstöd.

Motionsyrkanden om ökade statliga insatser på dessa områden

följs upp i reservationer (s) -- utökade anslag på resp. 30, 20,

100 och 40 miljoner kronor föreslås. Företrädarna för

Socialdemokraterna föreslår också att det skall inrättas en fond

som skall ha till uppgift att underlätta för små och medelstora

företag att få del av den internationella tillämpade

forskningen; till denna fond skulle 200 miljoner kronor anvisas.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om insatser för

forskning och utveckling kring nya basteknologier inom fyra

teknikområden -- informationsteknologi, materialteknik,

bioteknik och teknik för komplexa system. Beträffande

informationsteknologin föreslås förstärkta insatser och att

medlen (358 miljoner kronor) anvisas via ett särskilt anslag.

I propositionen föreslås vidare insatser för forskning och

utveckling inom utvecklingsområden med väsentlig industriell

potential. Prioriterade områden är biomedicinsk teknik,

produktionsteknik, processteknik, transportteknik och

miljöteknik. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. I en

reservation (s) föreslås en ökning av insatserna med 70 miljoner

kronor jämfört med regeringens förslag. Motionsyrkanden (v) om

ökade forskningsinsatser för att främja utvecklandet av en ny

teknik för framställning av råjärn resp. om framtagande av ett

program om miljöteknik får stöd i meningsyttringen (v).

Regeringens förslag till ökade insatser på det

skogsindustriella forskningsområdet tillstyrks också.

Utskottet utgår därvid från att regeringen under hösten 1993 för

riksdagen redovisar utformningen av det skogsindustriella

forskningsprogrammet. I en reservation (s) föreslås att 100

miljoner kronor utöver regeringens förslag skall anvisas för

insatser inom träforskningen med särskild inriktning mot små och

medelstora företag. I meningsyttringen (v) förespråkas också

utökade statliga insatser.

För att finansiera de redovisade FoU-insatserna föreslår

regeringen ett anslag till teknisk forskning och utveckling

om ca 576 miljoner kronor, vilket tillstyrks av utskottet.

Företrädarna för Socialdemokraterna förordar att det skall

anvisas sammanlagt 460 miljoner kronor utöver regeringens

förslag. Den föreslagna användningen av huvuddelen av dessa

medel har redovisats i det föregående. I meningsyttringen (v)

föreslås en ökning av anslaget med 250 miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag beträffande

de statliga insatserna på rymdverksamhetsområdet. I

meningsyttringen (v) föreslås ett lägre anslag än vad regeringen

har föreslagit när det gäller det europeiska rymdsamarbetet.

Beträffande energiforskningen delar utskottet regeringens

uppfattning att den även framöver bör hållas samman i ett

särskilt forskningsprogram och att en viss besparing kan göras.

Utskottet föreslår ett anslag på ca 214 miljoner kronor. I en

reservation (s) förordas en ökning av anslaget med 60 miljoner

kronor med syfte att omställningen av energisystemet mot

miljövänliga och förnyelsebara energislag i enlighet med

energiöverenskommelsen från år 1991 skall komma till stånd.

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till anslag

till bioenergiforskningen. I meningsyttringen (v) efterlyses

ökade insatser för att främja produktion av fordonsbränsle ur

skogsråvara.

Regeringens förslag när det gäller europeiskt forsknings-

och utvecklingssamarbete, avgifter till vissa internationella

FoU-organisationer, provnings- och mätteknisk FoU,

geovetenskaplig forskning och konkurrensforskning tillstyrks

slutligen också av utskottet. I meningsyttringen (v) föreslås

att forskning om den typ av ekonomisk brottslighet som kan

uppträda som en följd av den ökade internationaliseringen också

skall kunna inbegripas i den föreslagna konkurrensforskningen.

Proposition 1992/93:170 avsnitt 9

I proposition 1992/93:170 avsnitt 9 (Jordbruksdepartementet)

framlägger regeringen -- efter föredragning av jordbruksminister

Karl Erik Olsson -- förslag om anslag m.m. under nionde

huvudtiteln. Under här angiven rubrik föreslås:

J 1. Bioenergiforskning (s.382)

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 ikläda

staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till

forskning och utveckling inom bioenergiområdet som innebär

åtaganden om 40000000 kr för budgetåret 1994/95,

30000000 kr för budgetåret 1995/96, 25000000 kr för

budgetåret 1996/97, 20000000 kr för budgetåret 1997/98,

15000000 kr för budgetåret 1998/99 samt 10000000 kr för

budgetåret 1999/2000,

2. till Bioenergiforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 51377000 kr.

Proposition 1992/93:170 avsnitt 12

I proposition 1992/93:170 avsnitt 12 (Näringsdepartementet)

framlägger regeringen -- efter föredragning av näringsminister

Per Westerberg -- förslag om anslag m.m. under tolfte

huvudtiteln för budgetåret 1993/94. Under här angivna rubriker

föreslås följande:

Forskningssamverkan för förnyelse (s.423)

att riksdagen

1. godkänner vad i propositionen anförts om

samverkansfunktioner universitet/högskola--näringsliv,

2. bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen

bestämmer att vid behov inrätta stiftelser för

kunskapsutveckling och kunskapsspridning vid universitet och

högskolor,

3. bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen

bestämmer att vidta de åtgärder som erfordras för att tillföra

de aktuella stiftelserna ett sammanlagt kapital om högst 1

miljard kronor i form av noterade aktier som staten innehar

eller samma belopp i form av likvida medel som erhålls vid

försäljning av vissa statliga aktier.

B 14. Särskilda insatser inom industriforskningssystemet

(s.479)

att riksdagen till Särskilda insatser inom

industriforskningssystemet för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 10000000 kr.

D 4. Konkurrensforskning (s.479)

att riksdagen

1. godkänner de övergripande mål för forskningen på

konkurrensområdet som i propositionen förordats,

2. till Konkurrensforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 6000000 kr,

3. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som har

anförts, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig

ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till

konkurrensforskning, som innebär åtaganden på högst 3000000

kr under budgetåret 1994/95 och högst 3000000 kr under

budgetåret 1995/96.

F 1. Teknisk forskning och utveckling (s.481)

att riksdagen

1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för teknisk forskning

och utveckling,

2. till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret

1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 575548000 kr,

3. godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren

1994/95 och 1995/96 som angetts för anslaget F 1. Teknisk

forskning och utveckling,

4. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anförts,

under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska

förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och

utvecklingsarbete m.m. som, inberäknat löpande avtal och beslut,

innebär åtaganden om högst 295000000 kr under budgetåret

1994/95, högst 250000000 kr under budgetåret 1995/96, högst

210000000 kr under budgetåret 1996/97 och högst

175000000 kr under budgetåret 1997/98.

F 2. Informationsteknologi (s.484)

att riksdagen

1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för teknisk forskning

och utveckling inom IT-området,

2. till Informationsteknologi för budgetåret 1993/94 anvisar

ett reservationsanslag på 358000000 kr,

3. godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren

1994/95 och 1995/96 som har angetts för anslaget F 2.

Informationsteknologi,

4. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anförts,

under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska

förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och

utvecklingsarbete m.m. inom IT-området som, inberäknat löpande

avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 179000000 kr

under budgetåret 1994/95, högst 154000000 kr under

budgetåret 1995/96, högst 125000000 kr under budgetåret

1996/97 och högst 107000000 kr under budgetåret 1997/98.

F 4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (s.485)

att riksdagen

1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för Rymdstyrelsens

verksamhet,

2. till Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader för budgetåret

1993/94 anvisar ett ramanslag på 5700000 kr.

F 5. Nationell rymdverksamhet (s.486)

att riksdagen

1. till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1993/94

anvisar ett reservationsanslag på [54300000] kr,

2. godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren

1994/95 och 1995/96 som angetts för anslaget F 5. Nationell

rymdverksamhet,

3. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anförts,

under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ansvaret för

betalningar under kommande budgetår inom nationell

rymdverksamhet om högst 131000000 kr.

F 6. Europeiskt rymdsamarbete m.m. (s.488)

att riksdagen

1. till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1993/94

anvisar ett ramanslag på 450100000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren

1994/95 och 1995/96 som angetts för anslaget F 6. Europeiskt

rymdsamarbete m.m.,

3. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anförts,

under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ansvaret för

betalningar under kommande budgetår inom europeiskt

rymdsamarbete m.m. om högst 192000000 kr.

F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete

(s.492)

att riksdagen till Europeiskt forsknings- och

utvecklingssamarbete för budgetåret 1993/94 anvisar ett

ramanslag på 211000000 kr.

F 9. Energiforskning (s.493)

att riksdagen

1. godkänner de i avsnitt 12.5 föreslagna riktlinjerna för

energiforskningen,

2. till Energiforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 220800000 kr,

3. godkänner de riktlinjer för resursramar för budgetåren

1994/95 och 1995/96 som angetts,

4. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 ikläda

staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning

och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fattade

beslut, innebär åtaganden om 170000000 kr för budgetåret

1994/95, 140000000 kr för budgetåret 1995/96, 110000000

kr för budgetåret 1996/97, 90000000 kr för budgetåret

1997/98, 60000000 kr för budgetåret 1998/99 samt

30000000 kr för budgetåret 1999/2000.

F 13. Avgifter till vissa internationella

FoU-organisationer (s.497)

att riksdagen till Avgifter till vissa internationella

FoU-organisationer för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag

på 1994000 kr.

G 2. Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU m.m.

(s.498)

att riksdagen till Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU

m.m. anvisar ett reservationsanslag på 51722000 kr.

G 12. Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig

forskning (s.501)

att riksdagen

1. till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig

forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag

på 5000000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursramar för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition

1992/93:170 och som behandlas här är följande:

1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) såvitt gäller

yrkandet (11) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om prioriteringar för forskning om

biobränslen.

1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

8. hos regeringen begär förslag om hur ekologiskt anpassad

tillväxt skall främjas enligt vad i motionen anförts,

9. hos regeringen begär förslag på program om miljöteknik

enligt vad i motionen anförts,

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om FoU och de små och medelstora företagen,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av forskning och pilotprojekt för att

producera fordonsbränsle ur skogsråvara,

12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kanalisering av medel för tillämpad forskning och

pilotprojekt,

13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning för ny teknik för framställning av råjärn,

14. hos regeringen begär förslag om utökad och förändrad

forskning kring ekonomisk brottslighet enligt vad i motionen

anförts,

15. avslår regeringens förslag till bemyndigande att försälja

aktier för 1000000000 kr utan riksdagens hörande enligt

vad som anförts i motionen,

20. till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1993/94

anvisar 45000000 kr mindre än vad regeringen föreslagit

eller således 405100000 kr.

1992/93:Ub128 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

29. beslutar att för budgetåret 1993/94 utöver regeringens

förslag öka anslaget F 1 Teknisk forskning och utveckling med

260000000 kr,

31. beslutar att för budgetåret 1993/94 utöver regeringens

förslag öka anslaget F 9 Energiforskning med 60000000 kr.

1992/93:Ub135 av Jan Fransson m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det västsvenska näringslivets beroende av statens

medverkan i forskningsprogram på olika områden,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillämpad forskning och utveckling med särskild

inriktning på småföretagen i Västsverige,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättande av kompetenscentra i anslutning till

högskolor, avpassade efter det västsvenska näringslivets behov.

1992/93:N47 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om den näringslivsinriktade verksamhet som byggts upp vid de nya

högskolorna.

1992/93:N48 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Fond för teknikinhämtning,

2. för budgetåret 1993/94 till ett nytt reservationsanslag

Fond för teknikinhämtning till mindre och medelstora företag

anslår 200000000 kr.

1992/93:N49 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om Sverige och EG:s forskningsmedel.

1992/93:N50 av Inga Berggren och Per Stenmarck (båda m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av träteknisk forskning och

utbildning.

1992/93:N51 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att en grupp tillsätts för att

utreda förslag till satsningar som anges i motionen.

1992/93:N52 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

inriktningen av FoU-insatserna mot mindre företag.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här

är följande:

1992/93:Jo309 av Leif Marklund m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stödja de insatser för FoU inom skogsindustrin

som förs fram i "Kunskap för konkurrenskraft" (Ds 1991:62),

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stödja fortsättningen av ett branschprogram Trä

på NUTEK.

1992/93:Jo310 av Leif Marklund m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stödja de insatser för FoU inom skogsindustrin

som förs fram i "Kunskap för konkurrenskraft" (Ds 1991:62),

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utveckla ett branschprogram för träindustrin.

1992/93:N202 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utveckling av den trämekaniska industrin.

1992/93:N204 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av en omstrukturering av svensk industri.

1992/93:N205 av Ulla Orring och Britta Bjelle (båda fp) vari

yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om resurser för ett träcentrum i Skellefteå,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskningsresurser vid institutionen i Skellefteå,

som tillhör Högskolan i Luleå.

1992/93:N207 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ett träcentrum i norra Sverige.

1992/93:N231 av Carl Olov Persson och Pontus Wiklund (båda

kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av förstärkt träteknisk

forskning och utveckling i Sverige.

1992/93:N232 av Karl-Göran Biörsmark och Hugo Bergdahl (båda

fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utvecklingen av elbilen.

1992/93:N276 av Lars Svensk (kds) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av statlig medverkan i den pulvermetallurgiska

forskningen samt att förutsättningarna för statligt ekonomiskt

stöd utreds.

1992/93:N281 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

5. hos regeringen begär att den forskningspolitiska

propositionen skall innehålla ett tillskott om 1 miljard kronor

för tillämpad forskning och teknikutveckling,

11. (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet att utveckla branschprogram och

program för underleverantörer.

1992/93:N288 av Widar Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stöd till branschprogrammet Trä på NUTEK.

1992/93:N299 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om branschprogram för skogsindustrin och

behovet av starkt ökat statligt engagemang i forskningen inom

massa- och pappersindustrin.

1992/93:N301 av Birgitta Johansson m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandet (2 delvis) att riksdagen [för ett samlat

näringspolitiskt program i ett Europaperspektiv för småföretag]

för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 500000000 kr.

1992/93:N316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

6. hos regeringen begär förslag på program om miljöteknik

enligt vad i motionen anförts,

19. till Teknisk forskning och utveckling anslår 250000000

kr utöver vad regeringen föreslår.

1992/93:N317 av Göran Persson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet

(10) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskning och industriell utveckling.

1992/93:A424 av Bengt Hurtig (v) såvitt gäller yrkandena att

riksdagen

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om satsning på forskning och utveckling för ny typ av

vidareförädling av skogsråvara,

6. hos regeringen begär förslag om ett nytt utvecklingsprogram

för träindustrin.

Utskottet

Teknisk forskning och utveckling

Övergripande frågor

Regeringen redovisar inledningsvis i Näringsdepartementets

avsnitt av proposition 1992/93:170 om forskning för kunskap och

framsteg sin syn på utformning och inriktning av den tekniska

forskningen och utvecklingen. De övergripande målen för statens

insatser inom forskning och utveckling av långsiktig betydelse

för näringslivet anges vara att bidra till:

att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och den

svenska ekonomins attraktionskraft när det gäller industriell

verksamhet,

att stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa

gynnsamma förutsättningar för företagen genom en

konkurrenskraftig och industriinriktad forsknings- och

utvecklingsmiljö i landet,

att det skapas så likvärdiga förutsättningar som möjligt för

näringslivets teknikutveckling jämfört med dem som råder i våra

viktigaste konkurrentländer.

Näringspolitiken syftar till att återskapa goda drivkrafter

för produktiva investeringar och produktivt arbete i Sverige,

sägs det i propositionen. En central del av den offensiva

näringspolitiken är tillskapandet av ett gott klimat för

industriell förnyelse och utveckling av ny kunskap.

Näringslivet bär, enligt regeringen, huvudansvaret för den

tekniska förnyelsen av produktionsapparaten och produkterna.

Staten har dock en viktig uppgift i att skapa gynnsamma,

generella förutsättningar för näringslivet genom att bidra till

en konkurrenskraftig forskningsmiljö. Generellt verkande

insatser från statens sida innebär bl.a. en betoning av

grundläggande forskning och en utveckling av basteknologier för

breda tillämpningar, sägs det i propositionen.

Enligt regeringens uppfattning bör staten vara beredd till

åtaganden när ett vetenskapligt eller tekniskt genombrott kan

öppna industriella möjligheter på sikt. Vidare är det viktigt

att de små och medelstora företagen i större utsträckning än för

närvarande tillgodogör sig forskningsresultat och medverkar i

verksamheten med forskning och utveckling (FoU).

Socialdemokraterna kritiserar i sina två partimotioner

1992/93:Ub128 och 1992/93:N281 regeringen för att vara alltför

passiv när det gäller insatser för tillämpad forskning och

teknikutveckling. Det krävs en strukturell förnyelse av

industrin, anför motionärerna. De menar att svensk industri

under de senaste tio åren har eftersatt produktförnyelse men att

den fortfarande upprätthåller hög klass när det gäller

produktionsprocesser.

Sverige har sin styrka i grundforskningen, framhålls det

vidare. Den del av FoU-systemet som leder till industriell

tillämpning är emellertid inte lika väl utvecklad. Det krävs

därför kraftfulla insatser som stärker den tillämpade

forskningen och teknikutvecklingen. I motion 1992/93:N281 (s),

som väcktes under allmänna motionstiden, efterlyses förslag i

forskningspropositionen om ett tillskott på 1 miljard kronor för

tillämpad forskning och teknikutveckling. Särskilt viktigt är

att de små och medelstora företagen får del av insatserna, anser

motionärerna.

Regeringen bör anmodas att lägga fram ett förslag om hur

ekologiskt anpassad tillväxt skall främjas, anförs det i

Vänsterpartiets partimotion 1992/93:Ub121. Forskning och

utveckling måste, enligt motionärerna, i framtiden på ett helt

annat sätt än tidigare vara ekologiskt anpassad. Forskning för

nya produkter måste ha resurssnålhet som ledstjärna, sägs det.

Råvaru- och materielbalanser måste upprättas, livscykel- och

kvittblivningsspecifikationer måste göras och allt måste utmynna

i miljökonsekvensanalyser, heter det vidare. Svensk industri

står inför flera utmaningar. Dessa innebär t.ex. att

industriproduktionen måste förändras i en ekologiskt hållbar

riktning, att tillväxtmöjligheterna inom miljöteknikområdet

måste tas till vara och att produktionen måste ställas om från

linjär till cirkulär, anförs det.

Utskottet behandlar i detta avsnitt också motion 1992/93:N204

(m), i vilken det föreslås att riksdagen skall uttala sig för

att regeringen skall låta utreda hur svensk industri skall kunna

omstruktureras. Den svenska industrin befinner sig, enligt

motionären, till största delen inom den priskonkurrerande

sektorn och sålunda inte inom den produktkonkurrerande sektorn.

Riksdagen avslog nyligen ett motionsyrkande (v), liknande det

i motion 1992/93:Ub121 (v), om hur ekologiskt anpassad tillväxt

skall främjas. Utskottet (bet. 1992/93:NU25) anförde att det

inte kunde anses föreligga något motsatsförhållande mellan

ekonomisk tillväxt och en god miljö utan att det snarare är så

att ekonomisk tillväxt är en nödvändig grund för att miljön

skall kunna förbättras. Samtidigt, fortsatte utskottet, är en

god miljö en förutsättning för en gynnsam ekonomisk utveckling

och uthållig tillväxt. I en meningsyttring (v) uttalades stöd

för motionsyrkandet.

Näringspolitiken skall enligt utskottets mening föras med

generella medel. Det är därvid av avgörande betydelse att

näringslivet ges långsiktigt fasta planeringsförutsättningar och

att detaljstyrning och byråkratiska inslag avskaffas. Denna

grundinställning bestämmer också utskottets uppfattning om hur

statens insatser rörande teknisk forskning och utveckling skall

utformas.

Med denna utgångspunkt delar utskottet regeringens syn

beträffande de allmänna riktlinjerna för teknisk forskning och

utveckling så som den kommer till uttryck i

forskningspropositionen. Detta innebär att statens insatser

främst bör avse områdena grundläggande forskning och utveckling

av basteknologier. Härav följer också att utskottet inte

instämmer i de synpunkter som framförs i Socialdemokraternas

partimotioner 1992/93:Ub128 och 1992/93:N281, där ökade statliga

insatser på tillämpad FoU förespråkas.

Däremot ligger de resonemang som förs i motion 1992/93:N204

(m) väl i linje med utskottets uppfattning. Genom de insatser

som regeringen föreslår i forskningspropositionen bör en

omstrukturering av den svenska industrin underlättas. Utskottet

ser dock inget behov för riksdagen att, såsom föreslås i den

aktuella motionen, uttala sig för en särskild utredning.

Vad gäller yrkandet i motion 1992/93:Ub121 (v) om en

ekologiskt anpassad tillväxt står utskottet kvar vid sin

tidigare nämnda uppfattning.

Med det anförda avstyrker utskottet de fyra här aktuella

motionerna i berörda delar.

Forskningssamverkan

En ny samverkansfunktion

Det är viktigt enligt regeringen att samverkan mellan

universitet/teknisk högskola och näringsliv kan förstärkas för

att bl.a. främja ett ökat kunskapsutbyte. De

samverkansfunktioner som är aktuella är kontaktfunktion, en god

utvecklingsmiljö, licensförmedling och lokal riskfinansiering.

Regeringen föreslår att dessa nya samverkansfunktioner skall

bedrivas av stiftelser vid universitet och högskolor. För att

inrätta sådana stiftelser begär regeringen riksdagens

bemyndigande.

De nya samverkansfunktionerna bör, anser regeringen, anpassas

efter de villkor som gäller vid resp. universitet eller teknisk

högskola. Det finns för närvarande olika funktioner vid

universiteten/högskolorna med syfte att förbättra samverkan med

näringslivet, t.ex. genom kontaktsekretariat och teknikparker.

Former och villkor för de nya samverkansfunktionerna bör

tillåtas att variera mellan olika universitet och högskolor.

Vid varje nyinrättad samverkansfunktion bör det, enligt

regeringens mening, finnas en licensförmedling. Denna skall ha

till uppgift att bistå forskare med patentering och ekonomisk

exploatering av forsknings- och utvecklingsresultat. Vidare

finns det skäl att uppmärksamma finansieringsbehovet i tidiga

utvecklingsskeden, eftersom denna typ av finansiering normalt

inte tillhandahålls i befintliga samverkansorganisationer, sägs

det i propositionen. Genom att den föreslagna

samverkansfunktionen ges sådana finansieringsmöjligheter bör

projekt kunna föras fram till det stadium där kommersiella

bedömare kan avgöra huruvida idén är gångbar eller inte,

framhålls det.

De föreslagna stiftelserna skall, enligt regeringens förslag,

tillföras ett sammanlagt kapital om högst 1 miljard kronor.

Detta skall ske i form av noterade aktier som staten innehar

eller i form av likvida medel som staten erhåller vid

försäljning av aktier med stöd av riksdagens bemyndigande om

försäljning av aktier m.m. i vissa statliga företag (prop.

1991/92:69, bet. NU10). Kapitalet avses komma att förvaltas på

ett sådant sätt att förmögenheten bibehålls realt oförändrad.

Regeringens förslag att överföra 1 miljard kronor till

stiftelser vid universitet/högskolor kritiseras i de båda

partimotionerna 1992/93:Ub128 (s) och 1992/93:Ub121 (v), i den

förstnämnda dock utan yrkande. Där sägs att den nu aktuella

frågan inte är tillräckligt utredd. Vidare anser motionärerna

att regeringen bryter mot den s.k. krisuppgörelsen från hösten

1992 mellan regeringen och Socialdemokraterna, eftersom

stiftelserna skall finansieras med medel som frigörs vid

privatisering av statliga företag.

I den andra motionen avvisas förslaget med hänvisning till att

försäljningar av den aktuella storleksordningen bör beslutas av

riksdagen.

Förslaget om nya samverkansfunktioner tas även upp i motion

1992/93:N47 (s). Motionärerna vill att riksdagen uttryckligen

skall uttala sig för att de nya samverkansfunktionerna också

skall kunna vara aktuella vid de nya högskolorna. Enligt

motionärerna ger framställningen i propositionen intryck av att

den nya verksamheten skall begränsas till att gälla universitet

och tekniska högskolor.

Enligt vad utskottet har erfarit pågår inom

Näringsdepartementet förberedelsearbete för genomförande av

förslaget om nya samverkansfunktioner. Diskussioner förs för

närvarande med representanter för universitet och tekniska

högskolor samt med näringslivet. Om riksdagen bifaller förslaget

är det enligt uppgift troligt att en avgränsning av verksamheten

kommer att ske till de större universiteten och högskolorna med

hänvisning till de begränsade medlen. De universitets- och

högskoleorter som sannolikt blir aktuella är följande:

Stockholm, Göteborg, Uppsala, Lund, Linköping, Umeå och Luleå.

Utskottet anser att det är angeläget att kontakter och

samverkan mellan universitet/högskolor och näringslivet

förstärks och utvecklas. Inte minst i den ekonomiska situation

som Sverige för närvarande befinner sig i är det viktigt att

alla möjligheter till utveckling av nya företag och

arbetstillfällen tas till vara. Också i ett internationellt

perspektiv är det betydelsefullt att Sverige prövar vägar som

har visat sig framgångsrika i andra länder, t.ex. i Förenta

staterna.

Utskottet ställer sig, med hänvisning till det anförda, bakom

regeringens förslag om tillskapande av nya samverkansfunktioner

mellan universitet/högskolor och näringslivet. Detta innebär att

utskottet avstyrker motion 1992/93:Ub121 (v) i berörd del.

I propositionen sägs att de nya stiftelserna skall tillföras

medel i form av noterade aktier eller likvida medel. Med

noterade aktier avses härvid, enligt vad utskottet har erfarit,

aktier anslutna till Värdepapperscentralen AB (VPC). Enligt

utskottets uppfattning bör även onoterade aktier i t.ex.

regionala investmentbolag kunna tillföras stiftelserna.

Vad gäller yrkandet i motion 1992/93:N47 (s) om att även de

nya högskolorna skall kunna komma i fråga för de nya

stiftelserna delar utskottet regeringens bedömning att en

avgränsning måste göras till de större

universiteten/högskolorna. Om resultat skall kunna uppnås bör de

aktuella medlen, enligt utskottets mening, inte splittras upp på

alltför många enheter. Motionen avstyrks härmed.

Industriforskningsinstituten

Industriforskningsinstituten bedriver ett långsiktigt

FoU-samarbete med industriföretag och organisationer. Deras

huvuduppgift är att genomföra forskning av gemensamt intresse

för en grupp företag. Det gemensamma forskningsprogrammet

finansieras av de berörda företagen och staten.

För närvarande finns 21 industriforskningsinstitut och 8

programstyrelser, som delfinansieras via anslaget för teknisk

forskning och utveckling (F1) med ca 190 miljoner kronor per

år. Institutens totala omsättning uppgick år 1991 till ca 800

miljoner kronor. Instituten är självständiga stiftelser. Staten

-- i flertalet fall företrädd av Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK) -- svarar för ca 30% av

kostnaderna.

En översyn av industriforskningssystemet har gjorts. I

betänkandet FoU för industriell utveckling (SOU 1991:83) ges en

positiv bild av denna forskning. Det anses dock att det

erfordras vissa strukturförändringar eftersom det avtalsbundna

systemet kan verka konserverande.

Regeringen menar att industriforskningens organisation och

inriktning bör ses över med syfte att åstadkomma ytterligare

effektivisering. Översynen bör ledas av en styrgrupp med

fristående experter och genomföras av NUTEK, sägs det i

propositionen. Direktiv för översynen kommer enligt uppgift att

utfärdas under våren 1993. De små företagens möjligheter att

delta i den forskning som industriforskningsinstituten bedriver

bör ägnas särskild uppmärksamhet, anser regeringen.

I partimotionen 1992/93:Ub128 (s) föreslås en ökning av medlen

till industriforskningsinstituten med 30 miljoner kronor.

Instituten är för närvarande den del av den offentligt

delfinansierade infrastrukturen för FoU som har bäst

förutsättningar och kompetens att arbeta med industriella

miljöproblem, kunskaps- och tekniköverföring till små och

medelstora företag samt industriorienterade internationella

FoU-samarbeten, sägs det i motionen. Med det föreslagna

resurstillskottet finns det, enligt motionärerna, goda

förutsättningar för att denna del av infrastrukturen för FoU kan

få en kraftfull förstärkning; för närvarande har den i Sverige

en blygsam omfattning jämfört med våra konkurrentländer, anförs

det.

Enligt vad utskottet har erfarit beräknar

Näringsdepartementet -- utifrån förslagen i

forskningspropositionen -- att de statliga insatserna avseende

industriforskningsinstituten under nästa budgetår kommer att

ligga kvar på ungefär samma nivå som under innevarande budgetår

-- dvs. ca 190 miljoner kronor.

Enligt utskottets mening utgör den verksamhet som

industriforskningsinstituten bedriver ett viktigt led i

FoU-samarbetet. Detta har också framkommit i den översyn av

verksamheten som har gjorts. Samtidigt har översynen visat på

att det behövs vissa förändringar i institutens organisation och

verksamhetsinriktning för att ytterligare effektivisering skall

kunna åstadkommas. Regeringen kommer inom kort att besluta om

direktiv för ett sådant arbete. Med hänvisning till det sagda

anser utskottet att riksdagen inte nu bör öka omfattningen av de

statliga insatserna i industriforskningsinstituten. Motion

1992/93:Ub128 (s) avstyrks således i denna del.

Forskning och utveckling för små och medelstora företag

Regeringen redovisar i propositionen sin syn på hur små och

medelstora företag skall förmås att öka sitt FoU-arbete. I

propositionen erinras om att den allmänna inriktningen av

småföretagspolitiken innebär att goda generella förutsättningar

successivt skall skapas för småföretag. Regeringen konstaterar

dock att det i Sverige, i likhet med vad som gäller i jämförbara

konkurrentländer, kan behövas särskilda stödformer för

småföretag. Detta gäller också på det forskningspolitiska

området.

Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att NUTEK skall

inrätta ett särskilt forskningsprogram riktat mot små och

medelstora företag, inom vilket dessa företag skall kunna bilda

konsortier för gemensamma forskningsprojekt. Programmet bör

drivas enligt ungefär samma principer som EG:s s.k.

CRAFT-program (CRAFT står för Cooperative Research Action for

Technology). NUTEK:s roll bör vara att initiera, samordna och

finansiera förstudier, sägs det i propositionen.

Enligt regeringen bör NUTEK vidare inrätta ett program för

innovationsutveckling med teknikupphandlingsinriktning för

teknikstarka småföretag. Syftet med ett sådant program skall

vara att koppla ihop teknikutvecklare och beställare i ett

tidigt skede och skapa förutsättningar för teknikupphandling

eller nära kundrelationer av annat slag. Även här bör, sägs det

i propositionen, NUTEK:s roll främst vara att initiera, samordna

och finansiera förstudier.

För dessa två projekt avser regeringen, enligt vad utskottet

har erfarit, att i regleringsbrevet avdela 10 miljoner kronor

från anslaget till teknisk forskning och utveckling (F 1).

Regeringen redovisar också i detta sammanhang vad som föreslås

i propositionen om särskilda insatser riktade mot små och

medelstora företag i samband med behandling av andra områden.

När det t.ex. gäller industriforskningsinstitutens arbete sägs

att de små företagen i högre grad än för närvarande bör bli

delaktiga i detta arbete. NUTEK bör ta upp diskussioner med

instituten i detta syfte, anförs det i propositionen. För att

kunna öka antalet små och medelstora företags medverkan i

nationella och internationella forskningsprogram beräknar

regeringen vidare särskilda medel inom IT-området och det

fordonstekniska området (se vidare i det följande).

I januari 1993 anvisade regeringen 3 miljoner kronor till

NUTEK för att verket omgående, tillsammans med

Arbetsmarknadsstyrelsen, skulle kunna påbörja ett projekt som

syftar till att stärka den tekniska kompetensen i små och

medelstora företag. Projektet är inriktat på att ge dessa

företag möjlighet att anställa arbetslösa och nyutexaminerade

civilingenjörer som utvecklingsingenjörer för att bl.a. driva

utvecklingsprojekt. För att projektet skall kunna fullföljas

föreslår regeringen nu att särskilda medel -- 10 miljoner kronor

-- anvisas för detta ändamål under ett nyinrättat anslag,

Särskilda insatser inom industriforskningssystemet (B14).

Frågan om FoU-insatser för små och medelstora företag tas upp

i fyra motioner.

Socialdemokraterna delar regeringens uppfattning att det

behövs särskilda insatser för att göra de små och medelstora

företagen mer delaktiga i den teknologiska infrastrukturen, sägs

det i motion 1992/93:Ub128 (s). Det erfordras dock resurser av

betydligt större omfattning än vad regeringen föreslår, anser

motionärerna och förordar en ytterligare satsning med 20

miljoner kronor.

I motion 1992/93:Ub135 (s) förordas också ökade insatser vad

gäller tillämpad forskning och utveckling med inriktning på

småföretag. Därvid bör särskilt småföretagen i Västsverige

uppmärksammas, anser motionärerna.

Riksdagen bör genom ett särskilt uttalande framhålla vikten av

forskning och utveckling för små och medelstora företag, anförs

det i motion 1992/93:Ub121 (v). De små och medelstora företagens

betydelse kommer att växa i Sverige, och ökningen av

sysselsättningen kan främst beräknas komma att ske i

småföretagen. Dessa företag måste ges möjligheter att växa till

medelstora företag, anser motionärerna och föreslår utökade

medel till NUTEK under anslaget Teknisk forskning och utveckling

(se vidare i det följande).

I motion 1992/93:N52 (m) föreslås att riksdagen -- i

anslutning till behandlingen av forskningsprogrammet för små och

medelstora företag -- särskilt skall betona behovet av ett nära

samarbete med företagarnas egna bransch- och

intresseorganisationer. Motionären anser att ett försöksprojekt

inriktat på främst produktionsteknologi bör inledas. Därvid

borde FoU-insatser styras mot t.ex. verkstadsindustrin.

Utskottet behandlar först frågan om medel under det

nyinrättade anslaget (B14) och därefter den mer generella

frågan om FoU-insatser för små och medelstora företag som tas

upp i de nämnda motionerna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 10 miljoner

kronor skall anslås för att underlätta för små och medelstora

företag att anställa arbetslösa, nyutexaminerade civilingenjörer

i utvecklingsprojekt.

När det gäller den mer generella frågan om FoU-insatser för

små och medelstora företag instämmer utskottet i regeringens

uppfattning att det kan krävas särskilda åtgärder för att

underlätta för de små och medelstora företagen att höja sin

tekniska kompetensnivå. Detta synsätt överensstämmer med vad som

gäller inom EG. De insatser på olika områden som NUTEK föreslås

initiera förefaller utskottet vara lämpliga åtgärder.

Tvärtemot vad som förordas i motionerna 1992/93:Ub128 (s) och

1992/93:Ub121 (v) anser utskottet att riksdagen inte nu bör

besluta om ett ökat medelstillskott för ändamålet. Inte heller

bör riksdagen -- såsom föreslås i motion 1992/93:Ub135 (s) --

uttala sig för särskilda insatser i Västsverige.

De synpunkter angående inriktningen av FoU-insatserna för

småföretagen som framförs i motion 1992/93:N52 (m) ligger väl i

linje med regeringens förslag. Utskottet vill i detta sammanhang

peka på att ett sådant samarbete med företagarnas egna

organisationer som förespråkas i motionen för närvarande

förekommer på vissa håll, t.ex. vid högskolorna i Växjö och

Jönköping. Något behov av ett uttalande av riksdagen i frågan

kan utskottet inte se.

Med det anförda avstyrker utskottet de fyra nämnda motionerna

i här aktuella delar.

Kompetenscentrum

Kompetenscentrum bör byggas upp inom strategiska

teknologiområden som miljöteknik, energi- och transportteknik,

produktions- och materialteknik, bioteknik, informationsteknik

och infrastrukturteknik, anser regeringen. Syftet är att

förstärka den industriinriktade forskningen i Sverige utan att

därför inrätta nya statliga forskningsinstitut. Inrättande av

kompetenscentrum bör kunna bidra till ett ökat samspel och

forskningssamarbete kring basteknologier mellan företagens

tekniska utvecklingsenheter och universitetens och högskolornas

forskare, sägs det i propositionen. Verksamheten vid ett

kompetenscentrum bör enligt regeringen vara tvärdisciplinär.

Etableringen av ett kompetenscentrum bör föregås av en

noggrann prövnings- och urvalsprocess som stimulerar en bred

konkurrens mellan olika forskargrupper och skilda universitet

och högskolor, anförs det i propositionen. I urvalet bör en

tydlig profilering eftersträvas. Medel för en

initialfinansiering av kompetenscentrum bör, enligt regeringen,

kunna tas ur tillgängliga anslag avsedda för teknisk FoU. NUTEK

bör samverka med andra berörda parter i sitt arbete med att

bereda ett samlat förslag.

I motion 1992/93:Ub128 (s) hävdas att det endast är inom

informationsteknologiområdet som det finns vissa finansiella

förutsättningar att förverkliga förslaget om uppbyggnad av

kompetenscentrum. Motionärerna föreslår därför att 100 miljoner

kronor per år skall anslås med syfte att det i anslutning till

högskolor skall kunna etableras kompetenscentrum med aktivt

deltagande från företag inom de nämnda teknologiområdena. Medlen

skall också användas för en förstärkning av de tvärvetenskapliga

materialkonsortiernas industrianknytning.

Riksdagen bör uttala sig för att inrättandet av

kompetenscentrum skall avpassas efter det västsvenska

näringslivets behov, anförs det i motion 1992/93:Ub135 (s).

Såväl Chalmers tekniska högskola som Göteborgs universitet och

de regionala högskolorna bör, enligt motionärerna, kunna spela

en viktig roll i de föreslagna kompetenscentrumen.

Enligt uppgift beräknar Näringsdepartementet att medel för

initialfinansiering av kompetenscentrumen skall kunna tas ur

NUTEK:s anslagsmedel. Inom informationsteknologiområdet avser

regeringen att genom regleringsbrev avsätta 20 miljoner kronor

för inrättande av kompetenscentrum.

Utskottet anser att regeringens förslag om att inrätta

kompetenscentrum är en bra åtgärd för att åstadkomma ett ökat

samspel och forskningssamarbete mellan företag och

universitet/högskolor. Det är viktigt att inrättandet av sådana

centrum förbereds noga i nära samarbete med de berörda företagen

och universiteten/högskolorna. Medel för detta inledande arbete

bör kunna tas ur NUTEK:s ordinarie anslagsmedel. Hur

finansieringsfrågan mer långsiktigt skall lösas får bli föremål

för senare prövning. Utskottet ser därför ingen anledning att,

såsom föreslås i motion 1992/93:Ub128 (s), riksdagen skulle

anslå särskilda medel för inrättande av kompetenscentrum. Inte

heller kan utskottet se någon anledning för riksdagen att göra

ett särskilt uttalande om avpassning till det västsvenska

näringslivets behov, vilket begärs i motion 1992/93:Ub135 (s).

De nämnda motionerna avstyrks således i berörda delar.

Teknikbaserad affärsutveckling och uppfinnarstöd

I propositionen redogörs för det stöd som NUTEK kan lämna till

teknikbaserade affärsutvecklingsprojekt hos nya och befintliga

småföretag.

NUTEK:s finansiella stöd till affärsutvecklingsprojekt avser

de tidiga faserna (s.k. såddfinansiering) och syftar till att

stödja projekten så långt att andra finansiärer har tillräckligt

underlag för att kunna ta ställning till dem, sägs det i

propositionen. Den nära kopplingen till NUTEK:s

forskningsstödjande program gör det möjligt att snabbt fånga upp

nya industriella möjligheter och lotsa över dessa till praktisk

tillämpning, heter det vidare. För innevarande budgetår har ca

70 miljoner kronor avsatts för stöd till produktutveckling.

Inom avancerade teknikområden som informationsteknologi,

elektronik, bioteknik och biomedicinsk teknik är steget mellan

forskning och kommersiella produkter många gånger kort, sägs det

i propositionen. NUTEK bör därför, anser regeringen, avsätta

ökade resurser för stöd till produktutveckling och

teknikbaserade affärsverksamheter inom främst NUTEK:s

prioriterade teknikområden.

Någon annan finansiär än NUTEK som, annat än undantagsvis, är

beredd att delta i s.k. såddfinansiering finns inte för

närvarande, anförs det i motion 1992/93:Ub128 (s). Motionärerna

föreslår att ytterligare 30 miljoner kronor skall anvisas för

produktutveckling. Därigenom möjliggörs en ökning av insatserna

för tidig såddfinansiering, teknikupphandling och förstärkta

produktråd i samarbete med de regionala utvecklingsfonderna.

Uppfinnarverksamheten tas också upp i den nämnda motionen.

Denna verksamhet befinner sig, påpekar motionärerna, i

gränslandet mot forskning och utveckling. I

forskningspropositionen behandlas inte frågor om villkor m.m.

för uppfinnare, konstaterar motionärerna. De ser det som

önskvärt att dessa frågor integreras i ett större sammanhang.

Uppfinnarna behöver, enligt motionärerna, fyra typer av stöd --

grundstöd, rådgivning, riskkapital och kontakt med en

entreprenör. Förslaget i motionen om extra medelstillskott för

teknikbaserad affärsutveckling anses kunna underlätta de senare

delarna av uppfinningsverksamheten. I dagens läge är stöd till

uppfinnings- och innovationsverksamhet en av de viktigaste

åtgärderna för att åstadkomma en produktförnyelse, anser

motionärerna och föreslår att 10 miljoner kronor skall anvisas

för stöd till uppfinnarverksamhet. Detta stöd skall användas för

att ge ett begränsat antal uppfinnare ett grundstöd -- en

"uppfinnarlön" -- under en viss period. Stödet bör fördelas och

administreras av NUTEK i samråd med Svenska uppfinnareföreningen

(SUF), sägs det i motionen. En aktiv uppföljning och krav på

motprestationer skall ingå i villkoren för stöd.

Frågor om stöd till uppfinnare och innovatörer har nyligen

behandlats av utskottet (bet. 1992/93:NU25 s.36) med anledning

av motioner från allmänna motionstiden. Riksdagen beslöt -- på

utskottets förslag -- att hemställa om att regeringen omgående

skall utreda och i ett handlingsprogram lägga fram förslag till

åtgärder för att stödja uppfinnare och innovatörer. I ett sådant

handlingsprogram skall möjligheterna prövas att omsätta i

konkreta åtgärder olika förslag som hade lagts fram i vissa av

motionerna, t.ex. beträffande ökade avsättningsmöjligheter för

företag och privatpersoner, ändrade skatteregler, ändrat

bidragssystem och inrättande av en innovationsfond. I en

reservation (s) och en meningsyttring (v) framlades förslag

till ökat stöd för uppfinnare och innovatörer.

Regeringen avser, enligt vad utskottet har erfarit, att inom

kort tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en

översyn av uppfinnarnas situation och av vad som krävs för att

stödja innovationsprocessen. I uppdraget kommer, enligt

preliminära uppgifter, att ingå bl.a. följande:

att studera de behov som finns för att stödja

innovationsprocessen, bl.a. behovet av inrättande av en särskild

innovationsfond,

att sätta dessa behov i relation till vad som för närvarande

görs på detta område,

att lägga fram ett konkret förslag på hur det statliga

systemet för att främja innovationer bör utformas,

att föreslå eventuella åtgärder på skatteområdet för att

stödja innovationer om så bedöms nödvändigt.

Utskottet anser att det är angeläget att på olika sätt

underlätta för såväl företag som enskilda uppfinnare och

innovatörer att kunna föra idéer vidare till en

kommersialisering. Detta överensstämmer med regeringens syn,

vilket bl.a. kommer till uttryck i regeringens uttalande i

propositionen att NUTEK bör avsätta ökade resurser för stöd till

produktutveckling och teknikbaserade affärsverksamheter. Vidare

skall NUTEK, som tidigare nämnts, inrätta ett program för

innovationsutveckling med teknikupphandlingsinriktning för

teknikstarka småföretag.

Utskottet vill också erinra om den utredning som regeringen --

på initiativ av utskottet -- inom kort avser att tillsätta.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen

inte nu bör besluta om högre anslag för de här aktuella

ändamålen än vad regeringen föreslår. Motion 1992/93:Ub128 (s)

avstyrks sålunda i berörd del.

Internationellt samarbete m.m.

Regeringen informerar i propositionen om vad som gäller för

Sveriges deltagande i EG:s forskningsprogram.

När EES-avtalet träder i kraft associeras Sverige till EG:s

tredje ramprogram för forskning och teknisk utveckling och dess

delprogram, framhålls det i propositionen. Följande program

faller inom Näringsdepartementets verksamhetsområde:

informationsteknologi, kommunikationsteknologi, telematik,

industri- och materialteknologi, marinteknik, icke-nukleär

energi samt programmet för spridning och exploatering av

forskningsresultat. Sveriges bidrag till dessa program motsvarar

ca 385 miljoner kronor beräknat efter Sveriges andel -- utifrån

bruttonationalproduktens storlek -- av 1993 års EG-budget.

Sverige deltar vidare i det europeiska rymdsamarbetet genom

European Space Agency (ESA). Sveriges bidrag till ESA uppgår

till 469 miljoner kronor under innevarande budgetår (se vidare i

det följande).

EUREKA-samarbetet, som startade år 1985, syftar till att öka

FoU-samarbetet mellan företag i Europa i avsikt att stärka den

europeiska industrins konkurrenskraft. Kostnaderna för hittills

fattade bindande beslut om svenskt deltagande i EUREKA-projekt

uppgår till ca 1 miljard kronor. Finansieringen av projekten

vilar främst på de deltagande företagen. De medel som har

avsatts för EUREKA-samarbete inom anslaget Teknisk forskning och

utveckling får användas endast till förstudier av projekt och

som projektmedel till små företag. Även projekt som drivs av

större företag föreslås av regeringen kunna få stöd i de fall då

den utländska partnern erhåller statlig medfinansiering. Krav

bör därvid dock ställas på att små företag också engageras.

Regeringen föreslår att EUREKA-samarbetet får vissa

resursförstärkningar -- en ökning från 20 miljoner kronor till

40 miljoner kronor.

COST-samarbetet -- European Cooperation on Science and

Technology --, som startade år 1971, avser såväl grundforskning

som tillämpad och konkurrensneutral industriell FoU. Jämfört med

EUREKA innebär COST-samarbetet en starkare betoning på

forskning. Sverige tillhör de länder som deltar i största

antalet projekt. De svenska deltagarna står själva för

finansieringen.

I motion 1992/93:N48 (s) föreslås att det skall inrättas en

fond för teknikinhämtning och att riksdagen skall anvisa 200

miljoner kronor för ändamålet.

De små och medelstora företagen har i många fall begränsade

möjligheter att hämta teknologiskt kunnande från andra länder,

sägs det i motionen. Detta är allvarligt eftersom dessa företag

kan förväntas utgöra en viktig del av den långsiktiga

tillväxtpotentialen i det svenska näringslivet. Motionärerna

föreslår mot denna bakgrund att det för framför allt små och

medelstora företag inrättas en fond för utveckling och

demonstration av nya tekniska möjligheter och för att inhämta

teknologiskt kunnande från andra länder. Företag skulle från

fonden kunna söka bidrag för deltagande i EG:s forskningsprogram

eller i EUREKA. Fonden borde ha en ram om 200 miljoner kronor

och ledas av en styrelse bestående av personer med erfarenhet

från forskarsamhället och från företagsvärlden. NUTEK bör enligt

motionärerna tillhandahålla erforderlig administration. Fonden

föreslås ge ett bidrag på 20 miljoner kronor till den verksamhet

som Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet

(STATT) bedriver.

Att underlätta för små och medelstora företag att öka sitt

tekniska kunnande är enligt utskottets mening en angelägen

uppgift inom näringspolitiken. Detta präglar också regeringens

förslag i forskningspropositionen. Vad gäller inhämtande av

teknologiskt kunnande från andra länder har STATT som

övergripande uppgift att bevaka och rapportera om den tekniska

utvecklingen i omvärlden. Sedan budgetåret 1992/93 skall STATT i

sin verksamhet särskilt uppmärksamma de små och medelstora

företagens behov av teknisk information.

Förslaget i motion 1992/93:N48 (s) om att riksdagen skall

anvisa 200 miljoner kronor för en nyinrättad fond för

teknikinhämtning bör, enligt utskottets mening, avvisas. Redan

av rent statsfinansiella skäl anser utskottet att det är

uteslutet med en sådan satsning.

Forskning och utveckling kring nya basteknologier

Inledning

Regeringen föreslår i propositionen insatser för forskning och

utveckling kring nya basteknologier inom fyra teknikområden --

informationsteknologi, materialteknik, bioteknik och teknik för

komplexa system.

Informationsteknologi

Informationsteknologi (IT) är ett vitt begrepp som spänner

från grundläggande fysikaliskt vetande över en mångfald av

tekniker och metoder till hur individer, företag och

organisationer utnyttjar elektronik och datateknik. De

övergripande målen för det informationsteknologiska forsknings-

och utvecklingsarbetet skall enligt regeringens förslag vara

följande:

att skapa internationellt konkurrenskraftiga förutsättningar

för IT-beroende industri i Sverige,

att bygga den kunskapsmässiga grunden för svensk

IT-tillverkning på viktiga delområden,

att se till att svenskt näringsliv och offentlig förvaltning

skall bli internationellt ledande som användare av

informationsteknologi inom för landet viktiga områden,

att öka antalet små och medelstora IT-företags medverkan i

nationella och internationella forskningsprogram.

Regeringen anser att det är angeläget att insatserna på

IT-området kan förstärkas. Detta föreslås ske på två sätt. Det

ena är att gjorda FoU-investeringar följs upp genom stöd till

bl.a. demonstration av användningen av informationsteknologi.

Det andra innebär fortsatt kraftfull kunskapsuppbyggnad på

framför allt områdena datavetenskap, kommunikation och

mikroelektronik. Regeringen förutsätter att samverkan sker

mellan NUTEK och andra finansiärer.

Regeringens förslag innebär att ett nytt anslag för

informationsteknologi inrättas. För nästa budgetår föreslår

regeringen att 358 miljoner kronor skall anvisas. Samma belopp

anges som resursramar för de därefter följande två budgetåren.

Regeringen begär också riksdagens bemyndigande att under nästa

budgetår låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i

samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete

m.m. inom IT-området för budgetåren 1994/95--1997/98 om högst

179, 154, 125 resp. 107 miljoner kronor.

Det är regeringens uppfattning att fler små och medelstora

IT-företag bör engageras i den nationella och internationella

forskningen. NUTEK bör därför, sägs det i propositionen, verka

för att denna målgrupp tar mer aktiv del i IT-forskningen än

hittills.

Inga motioner har väckts med direkt anknytning till

regeringens förslag avseende teknisk forskning och utveckling

inom IT-området.

Utskottet delar regeringens bedömning att insatserna på

IT-området bör förstärkas. Det föreslagna anslaget för nästa

budgetår liksom resursramarna för de därpå kommande budgetåren

tillstyrks således. Utskottet har inte heller något att erinra

mot vad regeringen anför beträffande de övergripande målen.

Likaså tillstyrker utskottet de bemyndiganden för ekonomiska

åtaganden som regeringen föreslår.

Materialteknik

Regeringen konstaterar i propositionen att den verksamhet med

materialkonsortier som påbörjades under år 1990 har fallit väl

ut i fråga om såväl vetenskapliga resultat som det nya sättet

att arbeta inom universitet och högskolor. De utvärderingar av

konsortierna som Näringsdepartementet har låtit utföra ger ett

mycket gott betyg åt verksamheten, sägs det i propositionen.

Materialkonsortierna har tidigare finansierats under ett eget

anslag, Materialteknisk forskning (F 2). Fr.o.m. budgetåret

1993/94 föreslår regeringen att verksamheten skall finansieras

under anslaget Teknisk forskning och utveckling (F 1). Under en

särskild anslagspost, Materialkonsortier, har 41,5 miljoner

kronor tagits upp.

Det behövs statlig medverkan i den pulvermetallurgiska

forskningen och en utredning om förutsättningarna för statligt

ekonomiskt stöd, anförs det i motion 1992/93:N276 (kds).

Motionären hänvisar till att det görs stora statliga satsningar

inom pulvermetallurgins område i andra industriländer, t.ex. i

Japan, Förenta staterna och Tyskland. Den pulvermetallurgiska

industrin i Sverige önskar, enligt motionären, ett utökat

samarbete med högskolor och institut. För närvarande bedrivs det

pulvermetallurgisk forskning vid Institutet för metallforskning

och vid de tekniska högskolorna i Stockholm, Göteborg och Lund.

För att bygga upp en god kompetens för forskning inom

pulvermetallurgiområdet krävs det dock ökad statlig medverkan.

Det är därvid viktigt att stödet är långsiktigt, anför

motionären.

I motion 1992/93:N317 (s) berörs också den metallurgiska

forskningen. Motionärerna vill att riksdagen skall göra ett

uttalande om vikten av att den industriellt tillämpade

forskningen ökas, med koppling till Södermanland i allmänhet och

SSAB Svenskt Stål AB i Oxelösund i synnerhet.

Inom materialteknikområdet avser de största satsningarna vid

NUTEK främst material med hög prestanda och nya funktioner för

specifika tillämpningar inom centrala industri- och

samhällssektorer. En sådan satsning är området pulverbaserade

material, främst metaller och keramer, där ett stort

insatsområde -- Pulverteknik 90 -- påbörjades år 1990 och inom

vilket fortsatta insatser planeras under den kommande

treårsperioden. Insatsområdet har också internationell

betydelse. NUTEK stöder vidare samarbete i internationella

program på området.

Pulvermetallurgisk forskning bedrivs även vid ett

industriforskningsinstitut -- Institutet för metallforskning.

Innevarande budgetår disponerar institutet 20,3 miljoner kronor,

varav staten via NUTEK svarar för 8,1 miljoner kronor.

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i de här

aktuella motionerna, att det är angeläget att forskningen i

Sverige på det pulvermetallurgiska området upprätthålls på en

hög nivå. Som nämnts deltar också staten via NUTEK i

finansieringen av denna forskning. Något behov av ett särskilt

uttalande av riksdagen i frågan kan utskottet inte se.

Motionerna avstyrks därmed i berörda delar.

Övriga områden

Beträffande bioteknikområdet sägs i propositionen att

regeringen anser att insatser på detta område under anslaget

Teknisk forskning och utveckling bör kunna beräknas på en

ungefär oförändrad ekonomisk nivå. NUTEK bör ansvara för den

närmare utformningen av dessa insatser.

Regeringen föreslår också insatser på ett nytt teknikområde

benämnt Teknik för komplexa system. NUTEK och

Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) bör, eventuellt i

samverkan med andra FoU-finansierande organ, svara för den

närmare utformningen av insatserna, sägs det i propositionen. De

komplexa systemen innehåller i regel många delsystem, såsom

mekanik, elektronik, hydraulik och programvara.

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anför på

dessa två områden.

Forskning och utveckling inom vissa utvecklingsområden

Inledning

Regeringen föreslår i propositionen insatser för forskning och

utveckling inom utvecklingsområden med väsentlig industriell

potential. Prioriterade områden är biomedicinsk teknik,

produktionsteknik, processteknik, transportteknik och

miljöteknik. I propositionen görs en beskrivning av insatserna

under resp. teknikområde.

Beträffande två av områdena -- biomedicinsk teknik och

produktionsteknik -- har inga motionsyrkanden väckts som gäller

uteslutande dessa områden. Utskottet redovisar därför i detta

avsnitt regeringens ställningstaganden på de båda nämnda

områdena.

När det gäller biomedicinsk teknik föreslår regeringen att

de samlade insatserna på området genomförs på en i stort sett

oförändrad ekonomisk nivå. Regeringen föreslår tre nya program

-- program för kommersialisering av biomedicinska

forskningsresultat, minimalt invasiv (minsta möjliga ingrepp i

människokroppen) medicinteknik och informationsteknologi för

personer med speciella behov. Pågående program, t.ex. MEDiBild

och Biokompatibilitet, bör fullföljas, sägs det vidare.

Regeringen anser att NUTEK bör genomföra programmen i den

omfattning som anvisade ekonomiska ramar medger.

Även när det gäller området produktionsteknik anser

regeringen att NUTEK bör genomföra insatser inom ramen för i

stort sett oförändrade ekonomiska resurser. NUTEK:s roll inom

verkstadstekniken är, enligt regeringen, att påskynda

utvecklingen av svensk verkstadsindustri genom att stimulera

aktörerna inom FoU-systemet till samverkan. En viktig uppgift är

också att sprida teknikkunnandet till små och medelstora

företag. Utvecklingen av basteknologier -- inom materialteknik

och informationsteknologins tillämpningar -- skapar möjligheter

för effektivare produktionsteknik, framhålls det vidare i

propositionen.

I motion 1992/93:Ub128 (s) sägs att regeringens förslag till

ökade insatser på områdena informationsteknologi samt fordons-

och flygteknik genom omprioriteringar kommer att innebära att

insatserna inom andra prioriterade områden måste bibehållas på

oförändrat låg nivå eller minskas. I motionen föreslås en

förstärkning med 70 miljoner kronor för insatser inom områdena

biomedicinsk teknik, produktionsteknik, processteknik,

transportteknik, miljöteknik och skogsforskning. Insatserna bör

inriktas på ökad FoU-samverkan mellan företag och staten, bl.a.

genom programsatsningar för samarbete mellan högskolor och

företag, förstärkt industriforskning och tekniktransferering

till små och medelstora företag, sägs det i motionen.

Den i nyssnämnda motion föreslagna utökade satsningen

aviserades om i partimotionen 1992/93:N281 (s) från allmänna

motionstiden. Där understryks behovet av insatser på områden där

svenskt näringsliv är internationellt konkurrenskraftigt och

samtidigt har förutsättningar att vidareutvecklas. Detta gäller,

enligt motionärerna, t.ex. biomedicinsk teknik,

produktionsteknik (verkstadsteknik och träteknik),

processteknik, transportteknik, miljöteknik och FoU-insatser för

att stärka skogsindustrin. I motionen föreslås också att

nationella branschprogram skall skapas på vissa områden, t.ex.

träteknik, modernt skogsbruk, miljöteknik, verkstadsteknik och

transportteknik.

Riksdagen bör göra ett uttalande om betydelsen för det

västsvenska näringslivet av statliga insatser på de angivna

utvecklingsområdena, anförs det i motion 1992/93:Ub135 (s). De

programplaner som finns på NUTEK på dessa områden måste komma de

västsvenska företagen till del, heter det vidare.

Den inriktning av insatserna för forskning och utveckling inom

de angivna, prioriterade områdena som regeringen redovisar i

propositionen anser utskottet vara väl avvägd. Även

omfattningen av insatserna bedömer utskottet -- i synnerhet med

hänsyn till de generella forskningsstimulerande satsningar som

redovisats i det föregående -- vara lämplig. Den utökning som

föreslås i motionerna 1992/93:Ub128 (s) och 1992/93:N281 (s) kan

utskottet således inte ställa sig bakom. Dessa motioner avstyrks

därmed i berörda delar. Utskottet avstyrker också motion

1992/93:Ub135 (s) i berörd del; något behov för riksdagen att

göra ett särskilt uttalande om det västsvenska näringslivet kan

utskottet inte se.

Processteknik

Inom området processteknik stöds forskning och utveckling

avseende system, utrustning och metoder för tillverkning av

processindustrins produkter. Hit hör även förpackningsteknik. De

viktigaste processindustrierna är massa- och pappersindustrin,

järn-, stål- och metallindustrin, gruv- och mineralindustrin,

kemiindustrin samt livsmedelsindustrin.

En väsentlig del av de satsningar som NUTEK gör på detta

område sker inom ramen för verksamheten vid de olika

industriforskningsinstituten, framhålls det i propositionen.

Regeringen räknar med att dessa insatser skall fortsätta på

ungefär oförändrad nivå.

I propositionen aviseras ett nytt program, i samverkan mellan

NUTEK och Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR), rörande

industriella produkter ur biologiska råvaror. Det avses ingå i

det program för den träråvarubaserade industrin som behandlas i

det följande.

Regeringen anser att NUTEK bör bibehålla sina insatser för

processteknisk FoU på oförändrad nivå.

Riksdagen bör uttala att det krävs ökade forskningsinsatser

för att främja utvecklandet av en ny teknik för framställning av

råjärn, anförs det i motion 1992/93:Ub121 (v). Cirka en tiondel

av alla koldioxidutsläpp i Sverige härrör från användning av kol

och koks vid råjärnsframställning, sägs det i motionen. Genom

att i stället använda kolväten vid framställningen skulle

koldioxidutsläppen kunna minskas med 5%. Om de högsvavliga

restoljor som produceras av oljeraffinaderier i Sverige och som

nu exporteras i stället förgasades och renades och därefter

användes som energiråvaror vid råjärnsframställning skulle de

besvärliga miljöproblemen vid koksverken kunna undanröjas, heter

det vidare. I andra länder förekommer det, enligt motionärerna,

att en järn- och stålframställningsteknik utan koks tillämpas.

Riksdagen har under en följd av år avslagit liknande

motionsyrkanden (v). Vid det senaste tillfället, våren 1992

(bet. 1991/92:NU20 s. 68), anförde utskottet att den forskning

som efterlyses bedrivs vid de två industriforskningsinstituten

Metallurgiska forskningsstationen (MEFOS) och

Bearbetningstekniska forskningsstationen i Luleå. I en

meningsyttring (v) uttalades stöd för motionsyrkandet.

NUTEK förmedlar statens bidrag till forskningsinstituten, men

den konkreta inriktningen bestäms av dessa. De två nämnda

instituten har nu slagits samman till ett -- MEFOS. För

innevarande budgetår disponerar MEFOS 17,8 miljoner kronor,

varav staten svarar för 7,1 miljoner kronor.

Utskottet står fast vid den ståndpunkt som intogs våren

1992 och avstyrker motion 1992/93:Ub121 (v) i berörd del.

Transportteknik

Pågående FoU-verksamhet inom transportområdet är starkt

fokuserad på miljöproblem, sägs det i propositionen. Insatser

som NUTEK planerar att fortsätta med under treårsperioden är

bl.a. delprogrammen inom energiforskningen -- Motorer och

drivsystem samt Alternativa drivmedel.

Regeringen anser att utökade resurser nu bör avsättas för

FoU-insatser av betydelse för den fordonstekniska utvecklingen,

varvid industrin bör delta i finansieringen och i prioriteringen

av forskningsområden. Inom ett nytt kompletterande program för

fordonsteknisk forskning bör eftersträvas att såväl antalet

examinerade doktorer inom det fordonstekniska området som

antalet små och medelstora underleverantörers medverkan i

nationella och internationella forskningsprogram ökas, sägs det

i propositionen.

Regeringen avser att, inom en årlig kostnadsram för programmet

på högst 30 miljoner kronor för de tre första åren, påbörja

förhandlingar om finansieringen och inriktningen av programmet.

Forskning som innebär att olika discipliner och specialiteter

samverkar bör, enligt regeringen, prioriteras i syfte att

åstadkomma miljövänligare, säkrare och effektivare

fordonsbaserade transportsystem. En grundförutsättning är att

direkta företagsstöd inte utgår.

Det är, enligt regeringen, viktigt att både små och

medelstora underleverantörsföretag får delta i ett

fordonstekniskt forskningsprogram. Det bör därför vara ett

statligt villkor att sådana företag skall ges möjlighet att

delta i det fordonstekniska forskningsprogrammet. Finansiella

möjligheter bör därför ges inom programmet att under en

försöksperiod på tre år underlätta för denna företagsgrupp att

ta mer aktiv del i den fordonstekniska forskningen än hittills.

Enligt vad utskottet har erfarit har man inom

Näringsdepartementet nyligen tillkallat en

samordnare/förhandlare, verkställande direktören Lennart Lübeck,

med uppgift att mer i detalj utforma uppläggningen av det

fordonstekniska programmet. I uppdraget skall ingå att bl.a.

utarbeta avtal och lämna förslag till samordningsmöjligheter

mellan olika myndigheter.

Utskottet behandlar i detta avsnitt motion 1992/93:N232 (fp)

med krav på ökade statliga insatser vad avser forskning och

utveckling rörande elbilen. Det är hög tid för en kraftig

satsning på elbilen som ett alternativ till den mer

traditionella drivmedelsbilen, sägs det i motionen. Staten bör

ta nödvändiga initiativ i detta syfte. Att på olika sätt

ekonomiskt stimulera användningen av elbil i ställe för bensin-

eller dieseldrivet fordon borde vara en självklarhet, anser

motionärerna.

Riksdagen har under senare år avslagit identiska

motionsyrkanden från samma motionärer. Vid det senaste

tillfället, våren 1992 (bet. 1991/92:NU20), anförde utskottet

att det såg positivt på möjligheterna för elbilen att bli ett

miljövänligt alternativ till traditionella

förbränningsmotordrivna bilar. Utskottet redovisade aktiviteter

som pågick på olika håll men konstaterade samtidigt att konkreta

resultat inte hade framkommit i någon större omfattning. Enligt

utskottets mening var det angeläget att regeringen noga följde

utvecklingen och även aktivt medverkade till att främja

utvecklingen av en elbil. Utskottet hänvisade till att det på

området pågår ett kommersiellt utvecklingsarbete på olika håll i

världen.

Av framför allt miljöskäl görs omfattande satsningar på

utveckling av elbilen i främst vissa befolkningstäta regioner i

Förenta staterna. Skärpta utsläppskrav från myndigheterna kommer

att tvinga fordonstillverkarna att inom några år presentera

elbilstekniska lösningar.

Ett flertal fordonstillverkare har presenterat lösningar på

prototypstadiet. Både AB Volvos och Saab-Scania AB:s resp.

samarbetspartner Renault och General Motors har omfattande

utvecklingsarbete i gång. Asea Brown Boveri AB (ABB) är bl.a. i

Tyskland engagerat i utveckling av elbilen. NUTEK medverkar i

några elbilsprojekt såväl i Sverige som inom EG. På

industrisidan medverkar bl.a. Volvo och ABB.

På initiativ av NUTEK bildades år 1991 samverkansgruppen

Storstädernas elfordonsgrupp (STEG). I Göteborg bedrivs ett

projekt med syfte att introducera fordon som drivs med el eller

gas. I Uddevalla finns planer på inrättande av ett centrum för

elbils- och hybridbilstillverkare.

En elbilskonferens arrangerades i maj 1992 i Stockholm av

NUTEK i samråd med representanter för Organisationen för

ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), internationella

energiorganet (IEA), EG-kommissionen och europeiska

transportministerkonferensen. Som en uppföljning av

elbilskonferensen pågår det inom IEA ett arbete med att utarbeta

en internationell överenskommelse på området.

Svenska elfordonssällskapet har bildats med syfte att främja

introduktionen av eldrivna vägfordon i tätorterna. På olika

platser i landet bedrivs försöksverksamhet med elfordon. Bl.a.

sker det praktiska tester av elbilar inom ramen för de kommunala

energiverken och tekniska verken i Stockholm, Uppsala,

Linköping, Lund och Göteborg.

Utskottet står kvar vid sin positiva syn på möjligheterna

att elbilen skall kunna bli ett miljövänligt alternativ till

traditionella förbränningsmotordrivna bilar. Det fordonstekniska

program som regeringen har föreslagit kan innebära att

utvecklingen av en elbil främjas. Enligt utskottets mening är

det angeläget att regeringen även framöver noga följer

utvecklingen på området. Däremot anser utskottet inte att

riksdagen nu bör vidta någon åtgärd i frågan. Den aktuella

motionen avstyrks sålunda.

Kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade industrin

Den akademiska grundutbildningen för massa- och

pappersindustrin sker vid de tekniska högskolorna i Stockholm

och Göteborg. Skogsindustrins tekniska forskningsinstitut (STFI)

bidrar med stipendier och medverkar i utbildningen. Vid

Högskolan i Karlstad finns en mellaningenjörsutbildning.

Huvuddelen av forskarutbildningen bedrivs vid STFI, som har ca

30 anställda i forskarutbildning och ytterligare ca 20 icke

anställda forskarstuderanden. Forskningssidan domineras helt av

STFI men med viktiga bidrag från de mindre instituten med

anknytning till pappers- och cellulosaområdet -- Grafiska

forskningslaboratoriet, Packforsk och Ytkemiska laboratoriet.

Instituten fungerar som en brygga mellan högskolor och

branscher. De delfinansieras av staten via NUTEK med 51 miljoner

kronor under budgetåret 1992/93.

Högre utbildning för träindustrin bedrivs på tre ställen --

Högskolan i Luleå vid dess avdelning i Skellefteå, Tekniska

högskolan i Stockholm och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i

Umeå och i Uppsala. Ofta är de forskarstuderande anställda vid

industriforskningsinstitutet Trätek -- Institutet för träteknisk

forskning. Trätek, som dominerar på forskningssidan, har tre

avdelningar förlagda till Stockholm, Skellefteå och Jönköping.

Möbelinstitutet i Stockholm bedriver forskning och

provningsverksamhet avseende möbler. SLU har tre institutioner

som är delvis inriktade på trä, en i Alnarp och två i Uppsala.

Forskning bedrivs i mindre omfattning vid Högskolan i Luleå

(avdelningen i Skellefteå) och vid de tekniska högskolorna i

Stockholm, Göteborg och Lund. För överföring av

forskningsresultat till träindustrin svarar i första hand

Trätek. Institutet delfinansieras av NUTEK med 22,5 miljoner

kronor under budgetåret 1992/93, vilket motsvarar 43% av det

avtalsbundna ramprogrammet.

Professor Lennart Schotte har, på regeringens uppdrag, utrett

frågor rörande skogsindustrins kunskapsförsörjning. I

betänkandet Kunskap för konkurrenskraft (Ds 1991:62) föreslogs

bl.a. förstärkta satsningar på den industrirelevanta forskningen

i form av ökade statliga anslag till de

industriforskningsinstitut som är verksamma inom området. Vidare

föreslogs en kraftig förstärkning av skogsindustrins ställning

vid högskolan genom inrättande av ett flertal nya professurer.

Utredaren pekade på att ca 25% av den träbearbetande industrin

i Sverige är lokaliserad till ett område inom en tänkt triangel

Växjö--Jönköping--Linköping, men att södra Sverige saknar

högre träteknisk utbildning och att industrin därför upplever

rekryteringsproblem. Utredningen har remissbehandlats.

Regeringen anser att det är angeläget att den

träråvaruinriktade tekniska forskningen förstärks. Detta bör ske

genom insatser inom Näringsdepartementets,

Utbildningsdepartementets och Jordbruksdepartementets

verksamhetsområden, sägs det i propositionen. Regeringen avser

att initiera förhandlingar om finansiering av ett

skogsindustriellt program. Regeringen beräknar 10 miljoner

kronor i anslag till NUTEK för detta program. Programmet bör

innefatta insatser för hela det skogsindustriella området och

förutsätter medfinansiering från industrin. I den närmare

utformningen av programmet och dess organisation skall NUTEK

samråda med Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR),

Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR), STFI, Trätek m.fl.

I Jordbruksdepartementets avsnitt i propositionen (avsnitt 9)

föreslås att ett samlat program för träteknisk forskning och

träfiberforskning skall inrättas. För att stärka sambandet

mellan produktion och förädling av träråvaran bör medel avsättas

för ett utökat forskningsprogram rörande träkvalitet, sägs det.

Programmet skall syfta till att på ett tvärvetenskapligt sätt

belysa integreringen mellan de olika förädlingsleden. Programmet

bör, enligt regeringen, utarbetas av SJFR och SLU i samarbete

och under medverkan av bl.a. TFR, NUTEK, Trätek och Statens råd

för byggnadsforskning. Denna del av forskningspropositionen

behandlas av utbildningsutskottet (bet. 1992/93:UbU15).

Olika frågor om kunskapsförsörjningen för den

träråvarubaserade industrin tas upp i tretton motioner, varav

åtta av företrädare för Socialdemokraterna. Genomgående begärs i

de senare motionerna att det branschprogram som NUTEK tidigare

ansvarade för och som upphörde den 1 juli 1992 skall

återupprättas.

I partimotionen 1992/93:N281 (s) liksom i kommittémotionen

1992/93:N301 (s) anförs att den svenska näringsstrukturen kan

kräva nationella branschprogram på vissa områden. Ett sådant

område är träteknik och det moderna skogsbruket. Ett

näringspolitiskt program inom en total kostnadsram på 500

miljoner kronor har föreslagits i den sistnämnda motionen. I en

reservation (s) till utskottets näringspolitiska betänkande,

1992/93:NU25, angavs att 100 miljoner kronor av dessa medel

borde avsättas till insatser inom träforskningen med inriktning

mot små och medelstora företag i samband med behandlingen av

forskningspropositionen.

Riksdagen bör uttala sig för att det behövs ett branschprogram

för skogsindustrin och ett starkt ökat statligt engagemang i

forskningen inom massa- och pappersindustrin, anförs det i en

annan kommittémotion, 1992/93:N299 (s). Skogsindustrin är en

ekonomisk motor för Sverige, som bidrar till mer än hälften av

Sveriges nettoexportintäkter, sägs det i motionen. De kommande

åren blir, enligt motionärerna, mycket avgörande för Sveriges

möjligheter att behålla en stark massa- och pappersindustri.

Träförädlingsindustrin är för närvarande, i likhet med massa-

och pappersindustrin, i stort behov av ökade statliga insatser

för forskning och utveckling, anser motionärerna. De

branschprogram för skogsindustrin som har avvecklats vid NUTEK

borde därför återinrättas. Vidare borde det ske en kraftfull

satsning på STFI och KTH:s skogsindustriella del.

Det är karakteristiskt för träindustrin i norra Sverige att

den till övervägande delen har låg förädlingsgrad och består av

småföretag med begränsade möjligheter att inhämta och omsätta ny

kunskap, anförs det i motion 1992/93:N51 (s). En

nätverkssatsning på långsiktig kompetensuppbyggnad i Umeå,

Skellefteå och Luleå är, enligt motionärerna, mycket viktig för

regionens framtid, men det krävs då en resursförstärkning.

Regeringen bör i ett första skede tillsätta en grupp med

representanter för näringen och forskningen inom regionen med

uppgift att utreda hur satsningen skall göras, föreslår

motionärerna. Därvid borde möjligheterna till nätverkssamarbete

med högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund beaktas.

I de två motionerna 1992/93:Jo309 (s) och 1992/93:Jo310 (s)

föreslås dels att riksdagen skall uttala sitt stöd för att de

förslag som lades fram i den tidigare nämnda utredningen om

skogsindustrins kunskapsförsörjning skall genomföras, dels att

branschprogrammet för träindustrin vid NUTEK skall

återupprättas. För Norrland och speciellt dess inland har

skogsbruket och skogsindustrin stor betydelse, konstateras det.

En stark skogsindustri baserad huvudsakligen på färsk

fiberråvara är, enligt motionärerna, en förutsättning för att

skogsbruk och skogsindustri i Norrlands inland skall kunna

överleva. Det är därför ett samhälleligt intresse att stödja

sådana insatser som långsiktigt stärker skogsindustrins

konkurrenskraft.

Staten kan göra betydande insatser för att den trämekaniska

industrin i Sverige skall kunna ta till vara den

utvecklingspotential som finns, anförs det i motion 1992/93:N202

(s). Sverige bör i likhet med flera andra länder, genomföra

särskilda program för den trämekaniska industrin, anför

motionärerna och föreslår att en mer kraftfull satsning än för

närvarande skall göras inom grundforskningen. Vidare bör de små

och medelstora företagen ges möjlighet att stärka kontinuiteten

i sina FoU-satsningar genom att företagen medges att i

bokslutens balansräkningar bygga upp fonder att disponeras för

utvecklingsändamål, anser motionärerna.

Riksdagen bör uttala att branschprogrammet Trä vid NUTEK skall

återinrättas, sägs det i motion 1992/93:N288 (s). Inom massa-

och pappersindustrin har det under de senaste 30 åren skett en

vidareförädling mot ett större antal förädlade produkter, medan

motsvarande utveckling inte har ägt rum på trävarusidan, säger

motionärerna.

Det finns starka skäl för en utökad statlig satsning på

forskning och utbildning med inriktning mot produktutveckling

och produktionsteknik för skogsindustrin, hävdas det i motion

1992/93:N50 (m). Träindustrin har ett stort inslag av relativt

små företag. Produktförnyelsen i branschen är låg liksom

kunskapen om marknadens krav och behov, vilket hämmar branschens

utveckling, sägs det i motionen.

Också i motion 1992/93:N231 (kds) krävs att riksdagen skall

uttala sig för att det behövs en förstärkt träteknisk forskning

och utveckling i Sverige. Det finns, enligt motionärerna,

forskare som menar att värdet av den trämekaniska industrins

produktion kan höjas med ca 50%, om träets egenskaper

utnyttjas på ett bättre sätt än för närvarande. Staten bör,

anser motionärerna, erbjuda stöd bl.a. för att delade tjänster

mellan högskolor och industri skall kunna åstadkommas.

Riksdagen bör tillse att det skapas ett träcentrum i

Skellefteå, anförs det i motionerna 1992/93:N205 (fp) och

1992/93:N207 (-). I den förstnämnda motionen sägs att en ökad

förädlingsgrad och produktutveckling inom skogs- och

träindustrin är något av en ödesfråga för norra Norrland och

dess inland. Motionärerna framhåller att Skellefteåbygden under

det senaste året har drabbats hårt av nedläggningar inom

träindustrin, varför det nu måste ske en kraftig förstärkning av

forsknings- och utvecklingsinsatserna i Skellefteå. De

erforderliga åtgärderna består, enligt motionärerna, av tre

delar -- forskning och utbildning, formgivning samt inrättande

av en pilotanläggning för möbeltillverkning.

Också i den andra motionen sägs att en ökad förädling och en

förstärkt produktutveckling är nödvändig för skogs- och

träindustrins överlevnad i norra Sverige. Det är, anser

motionären, angeläget att staten stödjer tillkomsten av ett

utvecklingsprogram bestående av de tre delar som också angavs i

nyssnämnda motion.

I motion 1992/93:A424 (v), slutligen, begärs att riksdagen

skall uttala sig för att det bör göras ökade satsningar på

forskning och utveckling för att möjliggöra en ny typ av

vidareförädling av skogsråvaran i Norrlands inland. En möjlighet

härvidlag är att metoderna utvecklas att använda cellulosan,

hemicellulosan och ligninet som bas för framställning av

kolväten. I motionen krävs också att riksdagen skall uttala sig

för att ett nytt utvecklingsprogram för träindustrin skall

sättas i gång, i stället för det avslutade s.k. Träman

90-programmet. Syftet med detta program, som var inriktat på de

fyra nordligaste länen, var att öka förädlingsgrad,

produktivitet och lönsamhet inom sågverk och

trämanufakturföretag. Regeringen bör återkomma med ett förslag

till ett sådant program, sägs det i motionen.

NUTEK bedrev, som tidigare nämnts, ett särskilt branschprogram

för insatser inom den träbearbetande industrin fram t.o.m.

budgetåret 1991/92. I budgetpropositionen 1992 föreslogs att

detta program, som finansierades via anslaget

Småföretagsutveckling (B 5) och som hade bedrivits sedan början

av 1970-talet, skulle upphöra den 1 juli 1992 i stället för, som

tidigare hade planerats, den 1 juli 1993. Utskottet hade inget

att erinra mot detta (bet. 1991/92:NU20). I en reservation (s)

resp. meningsyttring (v) uttalades stöd för motioner med krav på

att programmet skulle fullföljas.

Frågor om det s.k. Träman 90-programmet, som tas upp i motion

1992/93:A424 (v), har tidigare behandlats av utskottet.

Riksdagen har under senare år avslagit liknande motionsyrkanden

av samma motionär. Vid de senaste tillfällena, våren 1992 resp.

hösten 1992 (bet. 1991/92:NU20 s.23 resp. yttr. 1992/93:NU4y

s.11), hänvisade utskottet till betänkandet Kunskap för

konkurrenskraft (Ds 1991:62) och aviserade förslag i

forskningspropositionen. Yrkandena fick stöd i meningsyttringar

(v).

I propositionen lämnas ingen redovisning för den närmare

utformningen av det föreslagna skogsindustriella

forskningsprogrammet. Enligt vad utskottet har erfarit pågår

inom regeringskansliet ett beredningsarbete som syftar till att

utforma ett sådant program.

De totala statliga FoU-satsningarna på det skogsindustriella

området kan, enligt uppgift från Näringsdepartementet, beräknas

uppgå till ca 100 miljoner kronor under nästa budgetår. För

forskning vid industriforskningsinstitut med anknytning till

skogsindustrin -- STFI, Trätek, Möbelinstitutet och Grafiska

forskningslaboratoriet -- beräknas ca 70 miljoner kronor

avsättas. De belopp som staten under innevarande budgetår

anvisar till dessa institut är resp. 37,5, 22,5, 2,6 och 4,0

miljoner kronor. För det skogsindustriella programmet som

föreslås i forskningspropositionen beräknar regeringen 10

miljoner kronor via anslaget till NUTEK. Dessutom avsätter NUTEK

tiotals miljoner kronor inom de produktions- och processtekniska

områdena, vars resultat delvis kan tillgodogöras inom

skogsindustrin. Via Jordbruksdepartementets huvudtitel tillförs

9,5 miljoner kronor. Satsningar inom det skogstekniska området

görs också via Utbildningsdepartementets huvudtitel, bl.a. genom

insatser inom forskarutbildningen.

Utskottet anser att det är mycket viktigt att

kunskapsnivån inom såväl massa- och pappersindustrin som

träindustrin upprätthålls på en hög nivå. Detta är angeläget om

den svenska skogsindustrins konkurrenskraft skall kunna

bibehållas och utvecklas. Skogsindustrin har stor betydelse för

den svenska ekonomiska utvecklingen och ger ett betydande

positivt bidrag till handelsbalansen.

Regeringens förslag till ökade insatser på det

skogsindustriella forskningsområdet ser utskottet som ett

ändamålsenligt bidrag till strävandena att upprätthålla och

utveckla kunskapsnivån inom skogsindustrin. Som framgått av den

tidigare redovisningen är de föreslagna insatserna ännu inte

utformade i detalj. Beredningsarbete pågår dock inom

regeringskansliet.

Utskottet kan konstatera att den svenska skogsindustrin under

senare år har ökat användningen av returpapper i sina

produktionsprocesser. Vidare har tillväxten i skogen ökat. Detta

har gett Sverige ett betydande överskott på skogsråvara. Ökade

forskningsinsatser -- inte minst på det trätekniska området --

kan enligt utskottets mening bidra till att denna för Sverige så

viktiga naturtillgång kan få ökad användning.

Enligt utskottets mening finns det, mot bakgrund av de stora

värden som ligger i en ökad användning av skogsråvara, många

skäl som talar för att exempelvis delar av anslagen till

energiforskning samt ofördelade löntagarfondsmedel med fördel

skulle kunna inriktas mot en mer intensifierad träteknisk

forskning.

Utskottet utgår från att regeringen under hösten 1993, i

lämpligt sammanhang, för riksdagen redovisar utformningen av det

i propositionen föreslagna skogsindustriella

forskningsprogammet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga

aktuella motioner i berörda delar.

Miljöteknik

Hänsyn till den yttre miljön är en av nyckelfrågorna för

näringslivets överlevnad och utveckling, sägs det i

propositionen. Företag som är tidigt ute i ett förändringsarbete

inriktat mot miljöanpassad produktion kan vinna

konkurrensfördelar gentemot företag som är avvaktande i

förhållande till miljöfrågor, heter det vidare. NUTEK -- och

tidigare Styrelsen för teknisk utveckling och Statens energiverk

-- har i sina FoU-stöd länge och i hög grad beaktat

miljöfrågornas betydelse.

Regeringen anser att hänsyn till den yttre miljön i så stor

utsträckning som möjligt bör integreras i arbetet inom samtliga

teknikområden. NUTEK tillämpar s.k. miljökonsekvensbeskrivningar

vid bedömning av så gott som alla enskilda projekt. Syftet med

dessa beskrivningar är att analysera om tilltänkta projekt kan

bedömas påverka den yttre miljön. Det är enligt regeringens

mening viktigt att NUTEK i all sin FoU-verksamhet medverkar till

att miljöaspekter och miljökonsekvenser blir beaktade och

redovisade. NUTEK samarbetar i denna verksamhet med Statens

naturvårdsverk, Kemikalieinspektionen och Avfallsforskningsrådet

(AFR).

Det övergripande målet för AFR är att med ett konsekvent

miljötänkande skapa förutsättningar dels för att de

miljöpolitiska målen inom utvalda områden uppfylls, dels för att

nya marknadssituationer exploateras, sägs det i propositionen.

AFR kommer den 1 juli 1993 att ha avslutat ett treårigt program

för miljöanpassad produktutveckling och avfallshantering, vilket

har finansierats via Näringsdepartementets huvudtitel.

Regeringen redovisar under Miljö- och naturresursdepartementets

avsnitt i forskningspropositionen (avsnitt 14) förslag avseende

AFR:s fortsatta verksamhet.

Regeringen bör anmodas att utarbeta ett program om

miljöteknik, anförs det i de båda partimotionerna 1992/93:Ub121

(v) och 1992/93:N316 (v). Motionärerna hälsar med

tillfredsställelse regeringens förslag beträffande

miljöteknikforskning men anser att det krävs ytterligare

satsningar på stora nationella program där olika aktörer --

stora och små företag, entreprenörer, innovatörer, universitet,

NUTEK m.fl. -- kan samlas till gemensamma, långsiktiga och

uthålliga projekt. I annat fall riskerar Sverige, enligt

motionärerna, att komma på efterkälken jämfört med sådana länder

som Japan och Tyskland, där stora och framsynta satsningar på

miljöteknikområdet görs.

Riksdagen har under senare år avslagit motionsyrkanden (v)

liknande de här aktuella. Vid det senaste tillfället, våren

1992, hänvisade utskottet (bet. 1991/92:NU20) till det arbete

som bedrivs av Avfallsforskningsrådet. I en meningsyttring (v)

följdes motionsyrkandet upp.

Utskottet finner inte anledning att nu göra något annat

ställningstagande än vad som har gjorts vid tidigare tillfällen.

Utskottet noterar att det i forskningspropositionen anges att

NUTEK i all sin FoU-verksamhet skall medverka till att

miljöaspekter och miljökonsekvenser blir beaktade och

redovisade. De båda här aktuella motionerna avstyrks i berörda

delar.

Anslag till teknisk forskning och utveckling

Från anslaget Teknisk forskning och utveckling (F 1)

finansieras det stöd till den berörda forskningen och

utvecklingen som administreras av NUTEK. Den närmare

beskrivningen av regeringens förslag avseende NUTEK:s verksamhet

inom F 1-anslaget har redovisats i de föregående avsnitten under

resp. rubriker. Regeringen vill ha riksdagens godkännande av

dessa riktlinjer.

För det kommande budgetåret föreslår regeringen ett anslag på

575,5 miljoner kronor. För vartdera av de därpå följande två

budgetåren föreslås resursramar på 588,4 miljoner kronor.

Regeringen begär också riksdagens bemyndigande att låta staten

ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till

teknisk forskning och utveckling m.m. för de fyra budgetåren

1994/95--1997/98 om högst 295, 250, 210 resp. 175 miljoner

kronor.

Högre anslag till teknisk forskning och utveckling förordas

både av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

I partimotionen 1992/93:Ub128 (s) föreslås att anslaget skall

ökas med 260 miljoner kronor. Medlen skall användas för utökade

insatser på olika angivna områden, vilket utskottet har

behandlat i det föregående.

I kommittémotionen 1992/93:N301 (s) föreslås en ytterligare

ökning av anslaget med 200 miljoner kronor. Av dessa medel

skulle 100 miljoner kronor användas för ökade insatser inom

träforskningen, vilket utskottet också har behandlat i det

föregående.

Vänsterpartiet föreslår i partimotionerna 1992/93:Ub121 och

1992/93:N316 att 250 miljoner kronor utöver regeringens

förslag skall avsättas för teknisk forskning och utveckling. Den

tekniska forskningen och utvecklingen är grundläggande för

förnyelsen av det svenska näringslivet, och den satsning som

regeringen föreslår kan inte anses vara tillräcklig. NUTEK bör,

enligt motionärerna, ges i uppdrag att återkomma med förslag på

vilka verksamheter som kan utvecklas eller nystartas.

Utskottet har i tidigare avsnitt ställt sig bakom vad som

anförs i propositionen om hur arbetet vad gäller teknisk

forskning och utveckling skall bedrivas på olika områden. De av

regeringen föreslagna riktlinjerna för teknisk forskning och

utveckling tillstyrks således av utskottet.

Detta ställningstagande innebär också att utskottet

tillstyrker regeringens förslag till anslag för nästa budgetår

och resursramar för de därpå följande två budgetåren. Förslagen

om ökade anslag i de här aktuella motionerna avstyrks av

utskottet. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till

bemyndiganden.

Rymdverksamhet

Rymdstyrelsen

Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor som

gäller den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, särskilt

för forskning och utveckling. Rymdstyrelsen skall enligt sin

instruktion (1988:343) ta initiativ till, samordna och fördela

det statliga stödet till forskning och utveckling inom svensk

rymd- och fjärranalysverksamhet. Vidare skall Rymdstyrelsen

bereda ärenden rörande internationellt rymdsamarbete samt vara

kontaktorgan för internationella organisationer. Rymdstyrelsens

verksamhet finansieras under Närings- och Utbildningsdepar-

tementens huvudtitlar.

Regeringen föreslår att de näringspolitiska målen för

Rymdstyrelsens verksamhet under den kommande treårsperioden

skall vara att åstadkomma följande:

ökad konkurrenskraft genom att svensk industri ges

förutsättningar att utveckla konkurrenskraftiga rymdprodukter

och rymdtjänster,

ökad teknikspridning som skall ge positiva näringspolitiska

effekter även utanför rymdindustrin,

ökad Europasamverkan, innebärande att Sverige skall vara en

attraktiv partner i det europeiska industrisamarbetet,

ökad regional utveckling som bidrar till näringslivets

utveckling i Kirunaregionen.

Rymdstyrelsens förvaltningskostnader finansieras för

närvarande under anslaget Europeiskt rymdsamarbete m.m., via en

särskild anslagspost. Regeringen föreslår nu att dessa kostnader

skall finansieras via ett nytt ramanslag och vill anvisa 5,7

miljoner kronor för ändamålet.

Utskottet tillstyrker de föreslagna riktlinjerna för

Rymdstyrelsens verksamhet och förslaget till anslag.

Nationell rymdverksamhet

Under anslaget Nationell rymdverksamhet anvisas medel till

program för fjärranalys, industriutveckling, småsatelliter och

verksamhet i Kirunaregionen.

Regeringen föreslår ett anslag på 54,3 miljoner kronor för

nästa budgetår och ett lika stort belopp i resursram för

vartdera budgetåret 1994/95 och 1995/96. Regeringen vill också

ha riksdagens bemyndigande att under det kommande budgetåret

låta staten ta på sig ansvaret för betalningar inom den

nationella rymdverksamheten om högst 131 miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker de nu redovisade förslagen.

Europeiskt rymdsamarbete

Under anslaget Europeiskt rymdsamarbete anvisas medel till

program för europeiskt rymdsamarbete, bilateralt rymdsamarbete

och, t.o.m. innevarande budgetår, Rymdstyrelsens

förvaltningskostnader. Större delen av anslaget utgör det

svenska bidraget till det europeiska rymdsamarbetsorganet ESA.

Samarbetet inom ESA är uppdelat i en obligatorisk del och en

frivillig del. I den obligatoriska delen, som omfattar grund-

och vetenskapsprogram, uppgår det svenska bidraget till för

närvarande 3,35% av kostnaderna, och i den frivilliga delen är

Sveriges genomsnittliga andel av kostnaderna ca 2%.

De prioriteringar som regeringen gör innebär fortsatt

deltagande i Columbus-programmets polära plattform och

laboratoriemodul på oförändrad nivå (1%), i Hermes-programmet

på en lägre nivå (0,5%), i datareläsatelliter på oförändrad

nivå (1,8%) samt ett fortsatt högt deltagande i programmet

Envisat-1 för miljöövervakning (5,1%). Utöver ESA-samarbetet

deltar Sverige i bilateralt rymdsamarbete med i första hand

Tyskland och Frankrike.

Regeringen föreslår ett anslag på 450,1 miljoner kronor för

nästa budgetår och ett lika stort belopp i resursram för

vartdera budgetåret 1994/95 och 1995/96. Vidare vill regeringen

ha bemyndigande att under nästa budgetår låta staten ta på sig

ansvaret för betalningar inom europeiskt rymdsamarbete om högst

192 miljoner kronor.

I propositionen meddelas att regeringen avser att återkomma

till riksdagen under våren 1993 angående resursbehovet för det

europeiska rymdsamarbetet. Enligt vad utskottet har erfarit

kommer detta dock att ske först under hösten 1993.

En minskning av anslaget med 10% eller med 45 miljoner

kronor föreslås i motion 1992/93:Ub121 (v). Rymdforskning är

visserligen mycket angelägen både ur miljöforskningssynpunkt och

ur andra tekniska synvinklar, men den har nu nått så långt att

viss verksamhet bör kunna finansieras och drivas av det privata

näringslivet och andra intressenter, anser motionärerna.

Enligt uppgift har Näringsdepartementet diskuterat med de

berörda företagen om deras deltagande i finansieringen av

rymdforskningen. Forskningen befinner sig dock fortfarande på

ett sådant stadium att det enligt sedvanliga

lönsamhetsbedömningar för företagen inte har gått att uppnå

någon delfinansiering.

I detta sammanhang bör också noteras att riksdagens revisorer

-- på eget initiativ -- har tagit upp statens insatser inom

rymdområdet som ett granskningsärende. Granskningen, som avser

dels en utvärdering av de näringspolitiska insatserna, dels

innehållet i redovisningen till riksdagen, beräknas vara

avslutad under våren 1993.

Enligt utskottets mening är rymdforskningen så angelägen

att det är motiverat med ett statligt stöd av den omfattning som

regeringen föreslår. Utskottet utgår från att regeringen -- om

det är möjligt -- söker uppnå delfinansiering med de berörda

företagen. Med detta avstyrker utskottet motion 1992/93:Ub121

(v) i berörd del och tillstyrker nu aktuella förslag i

propositionen.

Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete

Under detta anslag anvisas medel för forsknings- och

utvecklingssamarbete med EG inom ramen för EG:s program för

forskning och teknisk utveckling. Vidare anvisas från anslaget

medel dels till EG som en följd av EES-avtalet, dels till

europeiskt samarbete inom väg-, järnvägs- och flygtrafikens

områden.

Möjligheterna för svenska företag och forskningsinstitutioner

att delta i EG:s forsknings- och utvecklingsarbete bör tas till

vara, sägs det i propositionen. De medel som har beräknats för

FoU-samarbete med EG skall täcka dels nationellt finansierade

projekt, dels de programavgifter som uppkommer när

programsamarbetet inom EES har trätt i kraft. Regeringen

föreslår till vidare ett ettårigt anslag på 211 miljoner kronor.

I propositionen meddelas att regeringen under våren 1993 avser

att återkomma till riksdagen i frågan om resursbehov för

EG-samarbetet, när ytterligare underlag föreligger för beräkning

av programavgifterna under treårsperioden. Enligt uppgift väntas

regeringen återkomma till riksdagen i den frågan först under

hösten 1993.

Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att utforma

informations- och stimuleringsaktiviteter så att svenska

forskare kommer att delta i EG-forskningen i rimlig proportion

till vad Sverige betalar, anförs det i motion 1992/93:N49 (s).

Dessutom måste, enligt motionärerna, ett styrsystem utformas så

att inte de stora företagen blir ensamma om att kunna

tillgodogöra sig dessa forskningsmedel. Uppläggningen av en stor

del av EG-forskningen är nämligen sådan, hävdar motionärerna,

att det är naturligt för de stora internationella företagen att

utnyttja den, medan småföretagen har stora svårigheter att ens

skaffa sig information om vilken forskning som pågår.

Enligt vad utskottet har erfarit är det inte formellt möjligt

för Sverige att ha ett särskilt styrsystem för att underlätta

för småföretagen att delta i EG:s forskningsprogram. Sverige

måste följa de regler som gäller för EG-länderna. Däremot anser

regeringen att det är betydelsefullt med informationsinsatser

för att öka småföretagens deltagande i EG:s forskningsprogram.

Detta ingår också som ett viktigt inslag i NUTEK:s

arbetsuppgifter.

Utskottet tillstyrker förslaget om medel till det

europeiska forsknings- och utvecklingssamarbetet. Utskottet

anser, i likhet med vad som anförs i motion 1992/93:N49 (s), att

det är angeläget att också de små företagen deltar i EG:s

forskningsprogram. NUTEK har, som nämnts, i uppgift att på olika

sätt främja detta. Förslaget i motionen om att ett styrsystem

skall utformas för att främja småföretagens deltagande är, redan

av formella skäl, uteslutet. Med det anförda avstyrker utskottet

den aktuella motionen.

Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer

Under detta anslag beräknas bidrag till avgifter för täckande

av Sveriges andel av sekretariatskostnaderna för EUREKA och

COST. Verksamheten inom dessa samarbeten har beskrivits i det

föregående. Sekretariatskostnaderna betalas av medlemsländerna,

baserade på resp. lands bruttonationalprodukt. Sverige skall för

COST täcka 3,70% och för EUREKA 3,19% av de totala

sekretariatskostnaderna.

Regeringen föreslår ett anslag på 2 miljoner kronor, vilket

tillstyrks av utskottet.

Energiforskning

Energiforskningen har sedan år 1975 bedrivits i form av

treåriga program. Totalt har sedan dess anslagits ca 9 miljarder

kronor i 1990 års penningvärde till energiforskningsprogrammen.

Utvärderingar av energiforskningen har genomförts dels av en av

regeringen tillsatt expertgrupp -- redovisad i promemorian

Energiforskningens mål och medel (Ds 1992:122), dels av

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) -- redovisad i rapporten

Energi för kommande generationer. I rapporterna anförs bl.a. att

energiforskningen även fortsättningsvis bör hållas samman i ett

särskilt statligt nationellt energiforskningsprogram med eget

anslag.

Följande myndigheter och organ bedriver verksamhet inom

energiforskningen: NUTEK, Statens råd för byggnadsforskning,

Naturvetenskapliga forskningsrådet,

Transportforskningsberedningen, Studsvik AB, Programrådet vid

Studsvik och Teknikvetenskapliga forskningsrådet.

Regeringen begär riksdagens godkännande av de riktlinjer som

skall gälla för energiforskningen under den kommande

treårsperioden. De övergripande målen för energiforskningen bör

enligt regeringen vara att skapa vetenskaplig och teknisk

kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna och i

näringslivet för utvecklingen och omställningen av

energisystemet i enlighet med de riktlinjer för energipolitiken

som riksdagen har beslutat om. Regeringen anser att

energifrågornas betydelse för miljö, klimat och tillväxt i

ekonomin utgör skäl för att hålla den statligt finansierade

energiforskningen samman i ett program. NUTEK bör även i

fortsättningen vara ansvarig för samordningen. Energiforskningen

bör i högre grad än nu samordnas med annan forskning och

utveckling, anför regeringen.

Insatserna inom energiforskningsprogrammet bör inriktas mot

energirelaterad grundforskning, energirelaterade basteknologier,

systemstudier, kraft- och värmetillförsel, energiintensiv

industri samt energiteknik i bebyggelsen och inom

transportsekton, sägs det i propositionen. De statliga

insatserna bör, enligt regeringen, styras mot energirelaterad

grundforskning och långsiktig kompetensuppbyggnad inom

basteknologier på energiområdet, medan industrin bör ta ett

större ansvar för branschinriktad forskning samt utvecklings-

och demonstrationsverksamhet.

Regeringen föreslår ett anslag på 221 miljoner kronor till

energiforskning för nästa budgetår, vilket innebär en besparing

på 60 miljoner kronor jämfört med anslaget för innevarande

budgetår. Som resursramar för vartdera budgetåret 1994/95 och

1995/96 föreslår regeringen också 221 miljoner kronor.

Regeringen vill vidare ha riksdagens bemyndigande att under

nästa budgetår låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i

samband med stöd till forskning och utveckling inom

energiområdet för budgetåren 1994/95--1999/2000 om högst 170,

140, 110, 90, 60 resp. 30 miljoner kronor.

Regeringens besparingsförslag avvisas i motion 1992/93:Ub128

(s). Förslaget i propositionen innebär en reducering av anslaget

för energiforskning inom Näringsdepartementets område med drygt

20%, konstateras det i motionen. Urholkning av kunskapsbasen

inom energiområdet bör undvikas, om omställningen mot

miljövänliga och förnyelsebara energisystem skall kunna

förverkligas enligt överenskommelsen från år 1991 mellan

företrädare för Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och

Centerpartiet, anför motionärerna. Anslaget borde därför ökas

med 60 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Riksdagen bör göra ett uttalande om att verksamheten vid

Studsvik bör bevaras och utvecklas och att Studsvik bör kunna

bli ett energitekniskt centrum, anförs det i motion 1992/93:N317

(s). Eftersom högskoleverksamheten i Södermanlands län är svagt

utbyggd är det viktigt, sägs det i motionen, att de resurser för

forskning och utveckling som trots allt finns bevaras och

utvecklas.

Under energiforskningsanslaget har för innevarande budgetår

tagits upp vissa medel för förvaltningskostnader för Statens råd

för byggnadsforskning (BFR), Naturvetenskapliga forskningsrådet

(NFR) och Transportforskningsberedningen (TFB).

Förvaltningskostnaderna för dessa myndigheter redovisas fr.o.m.

nästa budgetår under särskilda ramanslag. Enligt uppgift från

Näringsdepartementet borde därför de medel som beräknas under

energiforskningsanslaget för sådana kostnader i

forskningspropositionen ha förts över till resp. myndighets

förvaltningskostnadsanslag. De belopp det rör sig om är, enligt

uppgift, 6 miljoner kronor för BFR, 750000 kr för NFR och

400000 kr för TFB, eller totalt 7150000 kr.

Utskottet har därför, efter samråd med de berörda utskotten --

utbildnings-, trafik- och bostadsutskotten -- beslutat föreslå

riksdagen att ett avdrag med 7150000 kr skall göras på det

anslag som föreslås till energiforskning. På motsvarande sätt

kommer resp. utskott att föreslå en ökning av anslaget till NFR

med 750000 kr (bet. 1992/93:UbU15), till TFB med 400000 kr

(bet. 1992/93:TU34) och till BFR med 6000000 kr (bet.

1992/93:BoU23).

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det är

motiverat att energiforskningen även framöver hålls samman i ett

forskningsprogram med ett särskilt anslag. Likaså delar

utskottet regeringens bedömning att en besparing bör kunna

göras. Utskottet tillstyrker således samtliga regeringens

förslag beträffande energiforskningen. I enlighet med vad som

tidigare redovisats beträffande överföring av vissa

förvaltningskostnader till anslag under andra utskotts

ansvarsområden, innebär detta att riksdagen bör anvisa ett

anslag på 213,7 miljoner kronor till energiforskning för nästa

budgetår. Motsvarande belopp bör också anges som resursramar för

de därpå följande två budgetåren.

Utskottets ställningstagande innebär att förslaget i motion

1992/93:Ub128 (s) om ett högre anslag avstyrks. Även det

aktuella yrkandet i motion 1992/93:N317 (s) avstyrks; utskottet

ser ingen anledning för riksdagen att göra ett sådant uttalande

som föreslås i motionen.

Bioenergiforskning

Regeringens uppfattning är att dagens inriktning av

bioenergiforskningen är viktig och bör behållas, anförs det i

propositionen (avsnitt 9). Särskilt angeläget enligt regeringen

är att programorganen fortsätter att lägga stor vikt vid klimat-

och miljöaspekter, t.ex. den forskning som inriktas mot hur

utsläppen av tunga och lätta kolväten vid biobränsleeldning kan

minimeras.

Regeringen anser vidare att det är ett viktigt samhällsmål

att, i de samhällssektorer som är tänkbara användare av

biobränsle, stimulera en fortsatt marknadstillväxt för

biobränslen. Kostnaderna måste minskas för bränsleproduktion,

transport och omvandling till värme och kraft, bl.a. genom

utveckling och demonstration av effektivare teknik. Medel för

detta kan lämnas genom Energiteknikfonden och det särskilda

stödet för främjande av biobränsleanvändningen, sägs det i

propositionen. Det senare anslaget uppgår till sammanlagt 625

miljoner kronor för en femårsperiod räknad från budgetåret

1992/93. För att främja investeringar i kraftvärmeproduktion med

biobränslen har därtill avsatts sammanlagt 1 miljard kronor

under fem år räknat från budgetåret 1991/92, påpekas det vidare

i propositionen.

Regeringen föreslår ett anslag på 51,4 miljoner kronor för

nästa budgetår. Vidare begär regeringen riksdagens bemyndigande

att under nästa budgetår låta staten ta på sig ekonomiska

förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling

inom bioenergiområdet som innebär åtaganden under perioden

1994/95--1999/2000 om 40, 30, 25, 20, 15 resp. 10 miljoner

kronor.

Riksdagen bör göra ett uttalande om att forskning om

biobränslen skall prioriteras, anförs det i motion 1992/93:Ub103

(kds). Motionärerna anser att forskning som ökar möjligheterna

att använda biobränslen i det svenska energisystemet, t.ex.

rapsolja eller etanol som bilbränsle, skall främjas.

I motion 1992/93:Ub121 (v) föreslås att riksdagen skall göra

ett uttalande om att forskning och pilotprojekt för att

producera fordonsbränsle ur skogsråvara bör prioriteras. Medel

för detta bör kanaliseras genom Sveriges lantbruksuniversitet i

Umeå och Skogshögskolan i Umeå. Möjligheterna att använda

skogsråvara som bas för produktion av alternativa drivmedel

måste uppmärksammas, anser motionärerna och pekar särskilt på

möjligheten att producera högkvalitativa motorbränslen.

Forskning som syftar till framställning av bättre

fordonsbränslen ur skogsråvara öppnar, enligt motionärerna,

möjligheter för bättre balans i koldioxidcykeln, minskade

utsläpp av bl.a. kvävedioxider och mutagena kolväten.

I proposition 1992/93:179 om åtgärder mot klimatpåverkan m.m.

(bilaga 3) har föreslagits ytterligare 25 miljoner kronor till

bioenergiforskning under det här aktuella anslaget. Utskottet

behandlar detta förslag i betänkande 1992/93:NU28 om vissa

energipolitiska frågor.

Utskottet tillmäter, liksom regeringen,

bioenergiforskningen stor vikt. Insatser av olika slag inom

området görs också, som nämnts. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag till anslag och det föreslagna

bemyndigandet. Något behov för riksdagen att göra uttalanden om

bioenergiforskningen av den typ som begärs i motionerna

1992/93:Ub103 (kds) och 1992/93:Ub121 (v) kan utskottet inte

se. Motionerna avstyrks sålunda i berörda delar.

Teknologisk infrastruktur

Provnings- och mätteknisk forskning och utveckling

Under detta anslag, som är ett nytt anslag, föreslås medel bli

anvisade till teknisk forskning och utveckling av mät- och

provningsteknik, normaliehållning samt därtill anknuten

standardisering och rådgivning. Uppgifterna fullgörs av Statens

provningsanstalt (SP), och medel anvisas för innevarande

budgetår under två anslag (G 2 och G 3) till SP.

Regeringen meddelar i propositionen att den senare under våren

1993 kommer att föreslå att SP ombildas till ett helägt statligt

bolag. De nuvarande anslagen, G 2 och G 3, upphör därmed och

ersätts med det nu aktuella anslaget. SP bör inrätta en särskild

samrådsgrupp för provnings- och mätteknisk FoU m.m., sägs det i

propositionen. I denna bör ingå företrädare för bl.a. NUTEK och

andra forskningsråd samt sektorsorgan, industri och högskola. På

sikt kan det föreslagna samarbetet ge förutsättningar för att

bidraget till provnings- och mätteknisk FoU m.m. kan överföras i

det system för forskningsfinansiering som hanteras av NUTEK,

anser regeringen.

I propositionen föreslås att 51,7 miljoner kronor anvisas till

det nu aktuella anslaget för nästa budgetår.

Förslaget att ombilda Statens provningsanstalt till aktiebolag

har nu framlagts i proposition 1992/93:239. Utskottet behandlar

denna jämte motioner i betänkande 1992/93:NU32.

Utskottet tillstyrker det föreslagna anslaget till bidrag

till provnings- och mätteknisk FoU.

Geovetenskaplig forskning

Från anslaget Geovetenskaplig forskning bekostas insatser för

att främja och stödja geovetenskapligt riktad grundforskning och

tillämpad forskning. Regeringen anser att detta stöd är en

nödvändig länk i kunskapsflödet mellan grundforskningen, den

tillämpade forskningen och utvecklingsarbetet inom det

geologisk-vetenskapliga området.

Enligt regeringen bör en utvärdering av verksamheten göras

under våren 1995. I avvaktan härpå bör anslaget under den

kommande treårsperioden ligga kvar på nuvarande nivå, vilket

innebär 5 miljoner kronor per budgetår. Former för samverkan

mellan Sveriges geologiska undersökning (SGU) och olika

användare bör utvecklas, sägs det i propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag och

resursramar.

Konkurrensforskning

Statsmakterna ger för närvarande hög prioritet åt insatser som

främjar konkurrensen, konstateras det i propositionen.

Regeringen bedömer det som angeläget att inriktningen av

konkurrenspolitiken i ökad utsträckning baseras på resultat som

forskningen ger. Regeringen föreslår därför att ett nytt anslag

inrättas för stöd till konkurrensforskning och att medlen

disponeras av Konkurrensverket. Det vetenskapliga råd som finns

vid verket skall som rådgivande organ delta i beredningen av

ärenden rörande forskningsanslaget.

Inriktningen av konkurrenspolitiken bör i ökad utsträckning

grunda sig på resultat som forskningen ger, sägs det i

propositionen. Forskningen bör, enligt regeringen, ge kunskap om

olika marknaders funktionssätt, effekter av

konkurrensbegränsningar samt verkningarna av olika

konkurrenspolitiska medel. Regeringen vill ha riksdagens

godkännande av dessa övergripande mål.

Regeringen föreslår ett anslag på 6 miljoner kronor för nästa

budgetår. Vidare begär regeringen riksdagens bemyndigande att

låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med

stöd till konkurrensforskning för budgetåren 1994/95 och 1995/96

om högst 3 miljoner kronor för vartdera budgetåret.

I motion 1992/93:Ub121 (v) föreslås att riksdagen skall uttala

att forskning kring ekonomisk brottslighet skall kunna kopplas

till den nya konkurrensforskningen. Med en ökad internationell

handel, borttagande av tullmurar mot EG-länderna m.m. finns det,

enligt motionärerna, stora risker för en ny ekonomisk

brottslighet som inte tidigare uppmärksammats i Sverige. Ny

konkurrenslagstiftning, utökade kontakter med andra länder på

skatteområdet, eventuellt deltagande i EG:s integration m.m.

kommer oundvikligen att leda till att den traditionella

ekonomiska brottslighetsforskningen kommer att hamna på

efterkälken, hävdar motionärerna. De föreslår därför att det

till konkurrensforskningen skall kopplas en ekonomisk

brottslighetsforskning som tar hänsyn till de nämnda faktorerna.

Enligt vad utskottet har erfarit finns det inga formella

hinder för att den typ av konkurrensforskning som efterlyses i

motionen skulle kunna finansieras via det föreslagna anslaget.

Utskottet tillmäter konkurrensfrågorna stor vikt.

Regeringens förslag om ett nytt anslag till konkurrensforskning

anser utskottet därför bör tillstyrkas. Likaså tillstyrker

utskottet de övergripande mål för forskningen som anges i

propositionen och det bemyndigande som regeringen föreslår.

Beträffande yrkandet i motion 1992/93:Ub121 (v) ser utskottet

inget behov för riksdagen att göra något uttalande av den typ

som föreslås. Forskning om ekonomisk brottslighet kan mycket

väl, som nämnts, inrymmas i begreppet konkurrensforskning.

Motionen avstyrks sålunda i berörd del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den allmänna inriktningen av teknisk

forskning och utveckling

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 8,

1992/93:Ub128 yrkande 29 i ifrågavarande del, motion

1992/93:N204 och 1992/93:N281 yrkande 5,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

2. beträffande samverkansfunktioner mellan

universitet/högskola och näringsliv

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt

12.2.3 momenten 1 och 2, med anledning av proposition

1992/93:170 avsnitt 12.2.3 moment 3 och med avslag på motionerna

1992/93:Ub121 yrkande 15 och 1992/93:N47

dels godkänner vad som anges i propositionen om

samverkansfunktioner mellan universitet/högskola och näringsliv,

dels bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen

bestämmer att vid behov inrätta stiftelser för

kunskapsutveckling och kunskapsspridning vid universitet och

högskolor,

dels bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen

bestämmer att vidta de åtgärder som erfordras för att tillföra

de aktuella stiftelserna ett sammanlagt kapital om högst 1

miljard kronor i form av noterade eller onoterade aktier som

staten innehar eller samma belopp i form av likvida medel som

erhålls vid försäljning av aktier i vissa statliga företag i

enlighet med vad utskottet anfört,

res. 2 (s)

3. beträffande industriforskningsinstituten

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub128 yrkande 29 i

ifrågavarande del,

res. 3 (s)

4. beträffande särskilda insatser inom

industriforskningssystemet

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt

12 punkt B 14 till Särskilda insatser inom

industriforskningssystemet för budgetåret 1993/94

under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

10000000 kr,

5. beträffande forskning och utveckling för små och

medelstora företag

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 10 i

ifrågavarande del, 1992/93:Ub128 yrkande 29 i ifrågavarande del,

1992/93:Ub135 yrkande 2 och 1992/93:N52,

res. 4 (s)

men. (v) - delvis

6. beträffande kompetenscentrum

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 29 i

ifrågavarande del och 1992/93:Ub135 yrkande 3,

res. 5 (s)

7. beträffande teknikbaserad affärsutveckling och

uppfinnarstöd

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub128 yrkande 29 i

ifrågavarande del,

res. 6 (s)

8. beträffande fond för teknikinhämtning

att riksdagen avslår motion 1992/93:N48,

res. 7 (s)

9. beträffande informationsteknologi

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt

12 punkt F 2

a) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för

teknisk forskning och utveckling inom

informationsteknologiområdet,

b) till Informationsteknologi för budgetåret 1993/94 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

358000000 kr,

c) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för

resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96,

d) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i

propositionen, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig

ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk

forskning och utvecklingsarbete m.m. inom

informationsteknologiområdet som, inberäknat löpande avtal och

beslut, innebär åtaganden på högst 179000000 kr under

budgetåret 1994/95, högst 154000000 kr under budgetåret

1995/96, högst 125000000 kr under budgetåret 1996/97 och

högst 107000000 kr under budgetåret 1997/98,

10. beträffande materialteknik

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:N276 och 1992/93:N317

yrkande 10 i ifrågavarande del,

11. beträffande forskning och utveckling inom vissa

utvecklingsområden

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 29 i

ifrågavarande del, 1992/93:Ub135 yrkande 1 och 1992/93:N281

yrkande 11 i ifrågavarande del,

res. 8 (s)

12. beträffande processteknik

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub121 yrkande 13, men.

(v) - delvis

13. beträffande utveckling av elbilen

att riksdagen avslår motion 1992/93:N232,

14. beträffande kunskapsförsörjning för den

träråvarubaserade industrin

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo309 yrkandena 1 och

2, 1992/93:Jo310 yrkandena 3 och 4, 1992/93:N50, 1992/93:N51,

1992/93:N202, 1992/93:N205, 1992/93:N207, 1992/93:N231,

1992/93:N281 yrkande 11 i ifrågavarande del, 1992/93:N288,

1992/93:N299, 1992/93:N301 yrkande 2 i ifrågavarande del och

1992/93:A424 yrkandena 2 och 6,

res. 9 (s)

men. (v) - delvis

15. beträffande miljöteknik

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 9 och

1992/93:N316 yrkande 6,

men. (v) - delvis

16. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt

12 punkt F1 och med avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande

10 i ifrågavarande del, 1992/93:N301 yrkande 2 i ifrågavarande

del och 1992/93:N316 yrkande 19

a) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för

teknisk forskning och utveckling,

b) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret

1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 575548000 kr,

c) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för

resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96,

d) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i

propositionen, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig

ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk

forskning och utvecklingsarbete m.m. som, inberäknat löpande

avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 295000000 kr

under budgetåret 1994/95, högst 250000000 kr under

budgetåret 1995/96, högst 210000000 kr under budgetåret

1996/97 och högst 175000000 kr under budgetåret 1997/98,

res. 10 (s)

men. (v) - delvis

17. beträffande Rymdstyrelsen

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt

12 punkt F4

a) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för

Rymdstyrelsens verksamhet,

b) till Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader för

budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 5700000 kr,

18. beträffande nationell rymdverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt

12 punkt F5

a) till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1993/94

under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

54300000 kr,

b) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för

resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96,

c) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i

propositionen, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig

ansvaret för betalningar under kommande budgetår inom nationell

rymdverksamhet på högst 131000000 kr,

19. beträffande europeiskt rymdsamarbete

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt

12 punkt F6 och med avslag på motion 1992/93:Ub121 yrkande 20

a) till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret

1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

450100000 kr,

b) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för

resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96,

c) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i

propositionen, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig

ansvaret för betalningar under kommande budgetår inom europeiskt

rymdsamarbete m.m. på högst 192000000 kr,

men. (v) - delvis

20. beträffande europeiskt forsknings- och

utvecklingssamarbete

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt

12 punkt F 7 och med avslag på motion 1992/93:N49 till

Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för

budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 211000000 kr,

21. beträffande vissa internationella FoU-organisationer

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt

12 punkt F 13 till Avgifter till vissa internationella

FoU-organisationer för budgetåret 1993/94 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 1994000 kr,

22. beträffande energiforskning

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt

12 punkt F 9 momenten 1 och 4, med anledning av proposition

1992/93:170 avsnitt 12 punkt F9 momenten 2 och 3 och med

avslag på motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 31 och 1992/93:N317

yrkande 10 i ifrågavarande del

a) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för

energiforskningen,

b) till Energiforskning för budgetåret 1993/94 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

213650000 kr,

c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört rörande riktlinjer för resursramar för budgetåren 1994/95

och 1995/96,

d) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 låta

staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd

till forskning och utveckling inom energiområdet som, inräknat

redan fattade beslut, innebär åtaganden på 170000000 kr för

budgetåret 1994/95, 140000000 kr för budgetåret 1995/96,

110000000 kr för budgetåret 1996/97, 90000000 kr för

budgetåret 1997/98, 60000000 kr för budgetåret 1998/99 samt

30000000 kr för budgetåret 1999/2000,

res. 11 (s)

23. beträffande bioenergiforskning

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt

9 punkt J 1 och med avslag på motionerna 1992/93:Ub103 yrkande

11 och 1992/93:Ub121 yrkandena 11 och 12

a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 låta

staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd

till forskning och utveckling inom bioenergiområdet som innebär

åtaganden på 40000000 kr för budgetåret 1994/95,

30000000 kr för budgetåret 1995/96, 25000000 kr för

budgetåret 1996/97, 20000000 kr för budgetåret 1997/98,

15000000 kr för budgetåret 1998/99 samt 10000000 kr för

budgetåret 1999/2000,

b) till Bioenergiforskning för budgetåret 1993/94 under

nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

51377000 kr utöver vad som föreslagits i betänkande

1992/93:NU28 (moment 6),

men. (v) - delvis

24. beträffande provnings- och mätteknisk forskning och

utveckling

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt

12 punkt G 2 till Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU

m.m. för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar

ett reservationsanslag på 51722000 kr,

25. beträffande geovetenskaplig forskning

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt

12 punkt G 12

a) till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig

forskning för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 5000000 kr,

b) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för

resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96,

26. beträffande konkurrensforskning

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt

12 punkt D 4 och med avslag på motion 1992/93:Ub121 yrkande 14

a) godkänner att de övergripande målen för forskningen på

konkurrensområdet skall vara i enlighet med vad som anges i

propositionen,

b) till Konkurrensforskning för budgetåret 1993/94 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 6000000

kr,

c) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i

propositionen, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig

ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till

konkurrensforskning, som innebär åtaganden på högst 3000000

kr under budgetåret 1994/95 och högst 3000000 kr under

budgetåret 1995/96.

men. (v) - delvis

Stockholm den 18 maj 1993

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta

Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Gudrun

Norberg (fp), Bo Finnkvist (s), Kjell Ericsson (c), Reynoldh

Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Leif Marklund (s), Bengt

Dalström (nyd), Mats Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo

Bernhardsson (s) och Roland Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Den allmänna inriktningen av teknisk forskning och

utveckling (mom.1)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.11 med "Näringspolitiken skall" och slutar på s.12 med

"berörda delar" bort ha följande lydelse:

Det behövs en strukturell förnyelse av den svenska industrin.

För att åstadkomma detta krävs det, enligt utskottets mening och

i likhet med vad som anförs i motionerna 1992/93:Ub128 (s) och

1992/93:N281 (s), kraftfulla insatser som stärker den tillämpade

forskningen och teknikutvecklingen.

För de svenska företagens möjligheter att upprätthålla och

utveckla sin verksamhet är det helt avgörande att likartade

spelregler gäller i Sverige jämfört med konkurrentländerna.

Detta är inte fallet när det gäller statliga insatser avseende

den tillämpade tekniska forskningen och utvecklingen. I andra

länder finns det en omfattande sektor av institut och stiftelser

mellan universitet och företag, som tillhandahåller olika typer

av insatser.

Utskottet förordar därför statliga insatser i större

omfattning än vad regeringen föreslår vad avser den tillämpade

tekniska forskningen och utvecklingen. I motion 1992/93:N281 (s)

från allmänna motionstiden aviserades om att ökade insatser vad

gäller tillämpad forskning och teknikutveckling skulle komma att

föreslås i en socialdemokratisk motion med anledning av

forskningspropositionen. I motion 1992/93:Ub128 (s) följs nu

detta upp. Utskottet återkommer i det följande till olika

konkreta förslag till utökade insatser inom näringsutskottets

ansvarsområde.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till

vad utskottet här har anfört. Med ett sådant uttalande blir

motionerna 1992/93:Ub128 (s) och 1992/93:N281 (s) tillgodosedda

i berörda delar. De övriga här aktuella yrkandena i motionerna

1992/93:Ub121 (v) och 1992/93:N204 (m) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande den allmänna inriktningen av teknisk

forskning och utveckling

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub128 yrkande

29 i ifrågavarande del och 1992/93:N281 yrkande 5 och med avslag

på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 8 och 1992/93:N204 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Samverkansfunktioner mellan universitet/högskola och

näringsliv (mom.2)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.13 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks

härmed" bort ha följande lydelse:

Utskottet avvisar -- i likhet med vad som görs i motionerna

1992/93:Ub128 (s) och 1992/93:Ub121 (v) -- regeringens förslag

om att överföra 1 miljard kronor till stiftelser vid universitet

och högskolor. Förslaget är inte tillräckligt utrett. Dessutom

innebär förslaget att regeringen bryter mot krisuppgörelsen från

hösten 1992, eftersom stiftelserna skulle finansieras med medel

som frigörs vid utförsäljning av statliga företag. Försäljningar

av den här storleksordningen måste vidare, enligt utskottets

mening, under alla omständigheter beslutas av riksdagen.

Eftersom utskottet avvisar regeringens förslag saknas det

anledning att ta ställning till den fråga som berörs i motion

1992/93:N47 (s). Denna avstyrks sålunda.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande samverkansfunktioner mellan

universitet/högskola och näringsliv

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 15

avslår proposition 1992/93:170 avsnitt 12.2.3 momenten 1--3 och

motion 1992/93:N47.

3. Industriforskningsinstituten (mom.3)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.14 med "Enligt utskottets" och slutar på s.15 med

"denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion

1992/93:Ub128 (s), att det bör göras större satsningar på

industriforskningsinstituten än vad regeringen föreslår.

Regeringens förslag innebär oförändrad nivå på

medelstilldelningen till instituten -- utskottet föreslår i

stället en ökning med 30 miljoner kronor. Därigenom möjliggörs

en förstärkning av ett led i FoU-infrastrukturen som, i

förhållande till konkurrentländerna, är eftersatt i Sverige.

Med ett beslut av riksdagen om ökat medelstillskott blir

motion 1992/93:Ub128 (s) tillgodosedd i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande industriforskningsinstituten

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 29

i ifrågavarande del till Teknisk forskning och utveckling

för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 30000000 kr -- utöver vad som i det

följande anvisas under moment 16 -- och därvid som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Forskning och utveckling för små och medelstora företag

(mom.5)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.16 med "När det" och slutar på s.17 med "aktuella delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning att det behövs

särskilda insatser för att göra de små och medelstora företagen

mer delaktiga i den teknologiska infrastrukturen i Sverige.

Detta är av strategisk betydelse för småföretagsutvecklingen.

Det erfordras dock, anser utskottet med instämmande i vad som

anförs i motion 1992/93:Ub128 (s), resurser av betydligt större

omfattning än vad regeringen räknar med. Utskottet föreslår att

riksdagen skall besluta om en ökning av insatserna på detta

område med 20 miljoner kronor.

Med ett sådant beslut av riksdagen som utskottet förordar blir

den nyssnämnda motionen helt tillgodosedd i berörd del. Detta

beslut ligger även till viss del i linje med vad som föreslås i

motion 1992/93:Ub121 (v). Utskottet anser inte att riksdagen

skall uttala sig för att Västsverige särskilt skall

uppmärksammas när det gäller FoU-insatser för småföretag, vilket

föreslås i motion 1992/93:Ub135 (s). Inte heller menar utskottet

att riksdagen bör göra uttalanden av den typ som förordas i

motion 1992/93:N52 (m). Dessa två motioner avstyrks i berörda

delar.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande forskning och utveckling för små och

medelstora företag

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 29

i ifrågavarande del, med anledning av motion 1992/93:Ub121

yrkande 10 i ifrågavarande del och med avslag på motionerna

1992/93:Ub135 yrkande 2 och 1992/93:N52 till Teknisk forskning

och utveckling för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 20000000 kr -- utöver vad

som i det följande anvisas under moment 16 -- och därvid som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Kompetenscentrum (mom.6)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.17 med "Utskottet anser" och slutar på s.18 med

"berörda delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag om inrättande av

industrirelevanta kompetenscentrum i anslutning till universitet

och högskolor är bra. Avsaknaden av medelstilldelning innebär

dock att förutsättningarna för att förslaget skall kunna

förverkligas är dåliga. Enligt utskottets mening -- och i likhet

med vad som anförs i motion 1992/93:Ub128 (s) -- bör riksdagen

anvisa 100 miljoner kronor för ändamålet. Därigenom skapas

möjligheter för att de föreslagna kompetenscentrumen skall kunna

komma till stånd. Den nämnda motionen tillstyrks sålunda av

utskottet i aktuell del. Däremot anser utskottet inte att, såsom

begärs i motion 1992/93:Ub135 (s), riksdagen bör uttala sig för

att inrättandet av kompetenscentrum skall avpassas efter det

västsvenska näringslivets behov. Denna motion avstyrks av

utskottet i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande kompetenscentrum

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 29

i ifrågavarande del och med avslag på motion 1992/93:Ub135

yrkande 3 till Teknisk forskning och utveckling för

budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 100000000 kr -- utöver vad som i det

följande anvisas under moment 16 -- och därvid som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Teknikbaserad affärsutveckling och uppfinnarstöd (mom.7)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.19 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "berörd del"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening -- och i likhet med vad som anförs i

motion 1992/93:Ub128 (s) -- råder det brist på

finansieringsmöjligheter för de tidiga faserna i ett

affärsutvecklingsprojekt. NUTEK är för närvarande i stort sett

den enda finansiär som finns på det här området. De medel som

NUTEK disponerar är dock otillräckliga. Riksdagen bör därför

besluta om en ökning av anslaget Teknisk forskning och

utveckling med 30 miljoner kronor för att möjliggöra ökade

insatser för tidig såddfinansiering, teknikupphandling och

förstärkta produktråd i samarbete med utvecklingsfonderna.

Riksdagen bör vidare -- i enlighet med vad som föreslås i

nyssnämnda motion -- besluta om ökat stöd till

uppfinnarverksamhet med 10 miljoner kronor. De utökade medlen

bör användas för att ge ett antal uppfinnare ett grundstöd, en

"uppfinnarlön", under en viss period. Stödet bör fördelas och

administreras av NUTEK i samråd med Uppfinnareföreningen. En

aktiv uppföljning och krav på motprestation bör ingå i villkoren

för stöd. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att i en

reservation (s) till utskottets betänkande 1992/93:NU25 (s.

75) om vissa näringspolitiska frågor framlades förslag om

ytterligare 10 miljoner kronor att användas på samma sätt som

här förordas.

Med beslut av riksdagen i enlighet med vad som nu sagts blir

motion 1992/93:Ub128 (s) tillgodosedd i aktuella delar.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande teknikbaserad affärsutveckling och

uppfinnarstöd

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 29

i ifrågavarande del till Teknisk forskning och utveckling

för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln

a) anvisar ett reservationsanslag på 30000000 kr -- utöver

vad som i det följande anvisas under moment 16 -- att användas

för insatser avseende teknikbaserad affärsutveckling och därvid

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) anvisar ett reservationsanslag på 10000000 kr -- utöver

vad som i det följande anvisas under moment 16 -- att användas

för uppfinnarstöd och därvid som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

7. Fond för teknikinhämtning (mom.8)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.21 som

börjar med "Att underlätta" och slutar med "sådan satsning" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening -- och i likhet med vad som anförs i

motion 1992/93:N48 (s) -- bör åtgärder vidtas för att underlätta

för små och medelstora företag att få del av den internationella

tillämpade forskningen. Dessa företag har i många fall

begränsade möjligheter att hämta teknologiskt kunnande från

andra länder, vilket är särskilt allvarligt eftersom denna

företagskategori kan förväntas svara för den långsiktiga

tillväxtpotentialen i svenskt näringsliv. För att avhjälpa detta

bör riksdagen, såsom föreslås i motionen, anmoda regeringen att

inrätta en fond för teknikinhämtning och anvisa 200 miljoner

kronor för ändamålet.

Från fonden skall små och medelstora företag kunna söka bidrag

bl.a. för att delta i EG:s forskningsprogram eller i Eureka. Den

närmare utformningen av fondens verksamhet framgår av den nämnda

motionen, till vilken utskottet hänvisar.

Med ett sådant beslut av riksdagen som utskottet förordar blir

motion 1992/93:N48 (s) helt tillgodosedd; motionen tillstyrks

sålunda.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande fond för teknikinhämtning

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N48

dels beslutar att en fond för teknikinhämtning skall

inrättas i enlighet med vad utskottet anfört,

dels till Fond för teknikinhämtning för budgetåret

1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 200000000 kr.

8. Forskning och utveckling inom vissa utvecklingsområden

(mom.11)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.25 som

börjar med "Den inriktning" och slutar med "inte se" bort ha

följande lydelse:

I den rådande industriella krisen krävs, enligt utskottets

mening, att en förskjutning sker i riktning mot mer av

utveckling och målinriktad forskning. För att åstadkomma detta

krävs en rad samverkande insatser. Utskottet anser -- i likhet

med vad som anförs i motionerna 1992/93:Ub128 (s) och

1992/93:N281 (s) -- att de insatser för forskning och utveckling

inom angivna, prioriterade utvecklingsområden som regeringen

föreslår i propositionen har en för begränsad omfattning.

Genom en ökning av insatserna med 70 miljoner kronor skapas

förutsättningar för offensiva och förnyelseinriktade nya

satsningar. Insatserna bör inriktas på ökad FoU-samverkan mellan

företag och staten, bl.a. genom programsatsningar för samarbete

mellan högskolor och företag, förstärkt industriforskning samt

tekniktransferering till små och medelstora företag. Riksdagen

bör således anvisa 70 miljoner kronor utöver regeringens

förslag. Därigenom blir de nämnda motionerna tillgodosedda i

berörda delar.

Riksdagen bör också uttala sig för att -- såsom krävs i motion

1992/93:N281 (s) -- det bör inrättas nationella branschprogram

på vissa av de här aktuella områdena. Det gäller t.ex.

träteknik, modernt skogsbruk, miljöteknik, verkstadsteknik och

transportteknik. NUTEK bör ges i uppdrag att utforma förslag

till branschprogram. Därmed blir den nämnda motionen

tillgodosedd även i denna del. Utskottet anser däremot inte att

riksdagen bör göra något särskilt uttalande om betydelsen för

det västsvenska näringslivet av statlig medverkan i olika

forskningsprogram, vilket föreslås i motion 1992/93:Ub135 (s).

Denna motion avstyrks i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande forskning och utveckling inom vissa

utvecklingsområden

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub128 yrkande

29 i ifrågavarande del och 1992/93:N281 yrkande 11 i

ifrågavarande del och med avslag på motion 1992/93:Ub135 yrkande

1 till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret

1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 70000000 kr -- utöver vad som i det följande anvisas

under moment 16 -- och därvid som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

9. Kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade industrin

(mom.14)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.32 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Skogsindustrin har mycket stor betydelse för den ekonomiska

utvecklingen i Sverige. Särskilt i dagens ekonomiska situation

är det ytterst väsentligt att slå vakt om de framgångsrika

industrigrenar som Sverige har. De kommande åren blir mycket

avgörande för Sveriges möjligheter att bibehålla en stark massa-

och pappersindustri. Inom den trätekniska industrin, som

kännetecknas av låg förädlingsgrad och många små företag, krävs

insatser för att öka förädlingsgraden.

Utskottet anser, mot bakgrund av det anförda och i likhet med

vad som anförs i de här aktuella motionerna, att riksdagen bör

besluta om kraftigt ökade insatser för forskning och utveckling

inom den träråvarubaserade industrin. Som föreslås i bl.a.

motionerna 1992/93:N281 (s), 1992/93:N301 (s) och 1992/93:N299

(s) bör de branschprogram som NUTEK tidigare ansvarade för

återinrättas. Riksdagen bör också, enligt utskottets mening,

besluta om att 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag

skall anvisas för insatser inom träforskningen med särskild

inriktning mot små och medelstora företag.

Vid utformningen av branschprogrammen bör särskilt beaktas

konkurrensneutraliteten jämfört med andra länder. Det är mycket

angeläget att de svenska skogsindustriföretagen erhåller villkor

och förutsättningar likvärdiga med de som gäller för motsvarande

företag i jämförbara konkurrentländer.

Med ett sådant beslut av riksdagen som utskottet nu förordar

blir samtliga här aktuella motioner i huvudsak tillgodosedda i

berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande

lydelse:

14. beträffande kunskapsförsörjning för den

träråvarubaserade industrin

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Jo309

yrkandena 1 och 2, 1992/93:Jo310 yrkandena 3 och 4, 1992/93:N51,

1992/93:N202, 1992/93:N281 yrkande 11 i ifrågavarande del,

1992/93:N288, 1992/93:N299 och 1992/93:N301 yrkande 2 i

ifrågavarande del och med anledning av motionerna 1992/93:N50,

1992/93:N205, 1992/93:N207, 1992/93:N231 och 1992/93:A424

yrkandena 2 och 6 till Teknisk forskning och utveckling för

budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 100000000 kronor -- utöver vad som i

det följande anvisas under moment 16 -- och därvid som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Anslaget Teknisk forskning och utveckling, (mom.16)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.34 som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "till

bemyndiganden" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen bör besluta om ett högre anslag

till teknisk forskning och utveckling än vad regeringen

föreslår. I motion 1992/93:Ub128 (s) föreslås en ökning av

anslaget med 260 miljoner kronor, med en preciserad uppdelning

på olika användningsområden. Detta har behandlats i det

föregående. I motion 1992/93:N301 (s) föreslås att ytterligare

200 miljoner kronor anvisas. Härav skall 100 miljoner kronor

särskilt avsättas för insatser inom träforskningen. Det

sistnämnda förslaget om utökade medel med 100 miljoner kronor

har även det behandlats i ett tidigare avsnitt.

I anslutning till förordade högre anslag till teknisk

forskning och utveckling inom olika användningsområden har

utskottet också angivit riktlinjer för hur de utökade medlen

skall användas. De ytterligare medel på 100 miljoner kronor som

utskottet i detta sammanhang föreslår skall anvisas bör användas

som en ytterligare förstärkning av de insatser som tidigare har

förordats. NUTEK bör anmodas att utarbeta ett preciserat förslag

till hur de utökade medlen skall användas. Vad gäller

resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96 bör regeringen

återkomma med ett nytt förslag till riksdagen.

Med det anförda avstyrker utskottet propositionen i berörda

delar och tillstyrker motion 1992/93:N301 (s) i aktuell del.

Motion 1992/93:Ub121 (v) blir i huvudsak tillgodosedd genom vad

utskottet nu och i det föregående har förordat. Regeringens

förslag till bemyndigande tillstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt

12 punkt F 1 moment 4 och motion 1992/93:N301 yrkande 2 i

ifrågavarande del, med anledning av proposition 1992/93:170

avsnitt 12 punkt F 1 momenten 1--3 och motionerna

1992/93:Ub121 yrkande 10 i ifrågavarande del och 1992/93:N316

yrkande 19

a) godkänner av utskottet angivna riktlinjer för teknisk

forskning och utveckling,

b) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret

1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 675548 000 kr,

c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört rörande riktlinjer för resursramar för budgetåren 1994/95

och 1995/96,

d) (= utskottet).

11. Energiforskning (mom.22)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.39 med "Utskottet anser" och slutar på s.40 med "i

motionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion

1992/93:Ub128 (s), att regeringens förslag till besparing

beträffande energiforskningen bör avvisas. Om en omställning av

energisystemet mot miljövänliga och förnyelsebara energislag, i

enlighet med den tidigare nämnda energiöverenskommelsen, skall

kunna komma till stånd får anslaget till energiforskningen inte

urholkas på det sätt som regeringen föreslår.

Riksdagen bör besluta om en ökning av anslaget med 60 miljoner

kronor. I enlighet med vad som tidigare redovisats beträffande

överföring av vissa förvaltningskostnader till anslag under

andra utskotts ansvarsområden, innebär detta att riksdagen bör

anvisa ett anslag på 273,7 miljoner kronor till energiforskning

för nästa budgetår. Motsvarande belopp bör också anges som

resursramar för de därefter följande två budgetåren. Regeringen

bör återkomma med förslag till riktlinjer för energiforskningen

med utgångspunkt i vad utskottet har anfört. Med ett beslut av

riksdagen av den typ som utskottet förordar blir motion

1992/93:Ub128 (s) tillgodosedd i berörd del. Det av regeringen

begärda bemyndigandet tillstyrks av utskottet.

Vad gäller yrkandet i motion 1992/93:N317 (s) om verksamheten

vid Studsvik noterar utskottet, när det gäller energi- och

kärnkraftsteknik, att denna verksamhet är en nationell

angelägenhet. Med den ökning av anslaget som utskottet förordar

förbättras förutsättningarna allmänt för energiforskningen.

Riksdagen bör dock inte göra särskilda uttalanden om olika

verksamheter i enlighet med vad som begärs i nyssnämnda motion.

Denna avstyrks därmed i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande

lydelse:

22. beträffande energiforskning

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt

12 punkt F 9 moment 4 och motion 1992/93:Ub128 yrkande 31, med

anledning av proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt F9

momenten 1--3 och med avslag på motion 1992/93:N317 yrkande 10 i

ifrågavarande del

a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört rörande riktlinjer för energiforskningen,

b) till Energiforskning för budgetåret 1993/94 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

273650000 kr,

c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört rörande riktlinjer för resursramar för budgetåren 1994/95

och 1995/96,

d) (= utskottet).

Särskilda yttranden

1. Processteknik (mom.12)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anför:

Vi vill erinra om att vi, till skillnad från regeringen, anser

att reellt sett ökade medel måste ges till prioriterade

utvecklingsområden. Vi vill genom en förstärkning med 70

miljoner kronor för utvecklingsområden som bl.a. processteknik,

transportteknik och miljöteknik, ge bättre förutsättningar för

ökad FoU-samverkan mellan företag och staten.

Genom förslaget om ökat anslag för processteknik bör program

som "optimal användning av träråvara", "industriella produkter

ur biologiska råvaror" och andra satsningar kunna startas.

2. Utveckling av elbilen (mom.13)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anför:

Vi vill erinra om att vi, till skillnad från regeringen, anser

att reellt sett ökade medel måste ges till prioriterade

utvecklingsområden. Vi vill genom en förstärkning med 70

miljoner kronor för utvecklingsområden som bl.a. processteknik,

transportteknik och miljöteknik, ge bättre förutsättningar för

ökad FoU-samverkan mellan företag och staten.

Genom förslaget bör för området transportteknik kunna ges

ökade medel till angelägna program som rör el- och hybridfordon,

batterier och bränsleceller och motorrelaterad

förbränningsteknik.

3. Miljöteknik (mom.15)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anför:

Vi vill erinra om att vi, till skillnad från regeringen, anser

att reellt sett ökade medel måste ges till prioriterade

utvecklingsområden. Vi vill genom en förstärkning med 70

miljoner kronor för utvecklingsområden som bl.a. processteknik,

transportteknik och miljöteknik, ge bättre förutsättningar för

ökad FoU-samverkan mellan företag och staten.

Genom förslaget om ökat anslag för miljöteknik bör program om

miljöanpassad ytbehandling, miljömätteknik m.m. kunna startas.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

I ett antal frågor som behandlas i betänkandet har jag en

annan uppfattning än utskottet.

Vad gäller den allmänna inriktningen av teknisk forskning

och utveckling delar jag de bedömningar som görs i motion

1992/93:Ub121 (v). Som där sägs måste forskningen och

utvecklingen i framtiden på ett helt annat sätt än tidigare vara

ekologiskt anpassad. Riksdagen bör därför anmoda regeringen att

lägga fram förslag till hur en ekologiskt anpassad tillväxt

skall kunna främjas.

Det måste ställas krav på att företagen skall upprätta råvaru-

och materialbalanser och livscykel- och

kvittblivningsspecifikationer, vilket sammantaget skall utmynna

i miljökonsekvensanalyser. Produktionen måste nu ställas om från

linjär till cirkulär.

Om riksdagen i ett uttalande ställer sig bakom vad jag här har

förordat blir den nämnda motionen tillgodosedd i berörd del. De

övriga här aktuella motionerna -- 1992/93:Ub128 (s),

1992/93:N281 (s) och 1992/93:N204 (m) -- bör avslås av

riksdagen.

Beträffande frågan om samverkansfunktioner mellan

universitet/högskola och näringsliv instämmer jag i de

synpunkter som framförs i reservation 2 av företrädarna för

Socialdemokraterna.

Vad gäller behovet av forsknings- och utvecklingsinsatser

för små och medelstora företag anser jag, i likhet med vad som

anförs i motion 1992/93:Ub121 (v), att riksdagen genom ett

uttalande bör framhålla vikten av FoU-insatser för dessa

företag. De små och medelstora företagens betydelse kommer att

öka; det är främst i dessa företag som den erforderliga ökningen

av sysselsättning kan förväntas ske. Det krävs olika statliga

insatser för att underlätta för småföretagen att växa. Ett

sådant område är FoU-insatser. Jag kommer i det följande att

ställa mig bakom förslaget i den nämnda motionen om att anvisa

250 miljoner kronor utöver regeringens förslag till teknisk

forskning och utveckling. En del av dessa medel bör användas för

FoU-insatser för små och medelstora företag.

Med ett beslut av riksdagen av denna innebörd blir motion

1992/93:Ub121 (v) helt tillgodosedd i berörd del. Däremot är jag

inte beredd att, såsom föreslås i motion 1992/93:Ub128 (s), nu

precisera omfattningen av de medel som skall användas för

FoU-insatser på detta område. Det bör i stället uppdras åt NUTEK

att återkomma med förslag på vilka verksamheter som kan

utvecklas eller nystartas. Inte heller anser jag att riksdagen

skall göra ett särskilt uttalande om Västsverige av den typ som

förordas i motion 1992/93:Ub135 (s). De två sistnämnda

motionerna bör sålunda avslås av riksdagen i berörda delar. Jag

avstyrker även motion 1992/93:N52 (m).

Beträffande en rad frågor -- industriforskningsinstituten,

kompetenscentrum, teknikbaserad affärsutveckling och

uppfinnarstöd samt forskning och utveckling inom vissa

utvecklingsområden -- där det föreligger motionsyrkanden (s)

om ökade insatser har jag en annan uppfattning än utskottet.

Genom det ökade anslaget till teknisk forskning och utveckling

som jag i det följande kommer att förorda, möjliggörs många av

de förslag som förs fram i dessa motionsyrkanden. Jag är dock

inte beredd att nu precisera de ökade medelstillskott som behövs

på de olika områdena. Därför bör de aktuella motionsyrkandena

avslås av riksdagen -- dock med en annan motivering än vad

utskottet har angivit.

Vad gäller yrkandet i motion 1992/93:Ub121 (v) om ökade

forskningsinsatser inom området processteknik delar jag helt

motionärernas synpunkter. För att minska koldioxidutsläppen bör

kolväten i stället för kol och koks användas vid

råjärnsframställning. Detta sker i andra länder, och staten bör

genom ökade forskningsinsatser se till att det också skall bli

möjligt i Sverige. Riksdagen bör således göra ett uttalande om

detta till regeringen. Därmed blir den nämnda motionen helt

tillgodosedd i berörd del.

Beträffande frågan om kunskapsförsörjning för den

träråvarubaserade industrin anser jag, i likhet med vad som

anförs i motion 1992/93:A424 (v), att riksdagen skall uttala sig

för att det bör göras ökade satsningar på forskning och

utveckling på detta område. Det är mycket angeläget att det sker

en utveckling mot ökad vidareförädling inom skogsindustrin.

Riksdagen bör också, som begärs i motionen, uttala sig för att

ett nytt utvecklingsprogram för träindustrin skall sättas i

gång, i stället för det indragna Träman 90-programmet. Med

beslut av riksdagen av här angiven innebörd blir den nämnda

motionen helt tillgodosedd i berörda delar. Även de övriga nu

aktuella motionerna blir i flertalet fall i sak tillgodosedda.

Vad gäller yrkandena i motionerna 1992/93:Ub121 (v) och

1992/93:N316 (v) om att regeringen bör anmodas att utarbeta

ett program om miljöteknik delar jag helt motionärernas

synpunkter. Detta är nödvändigt om Sverige skall kunna hävda sig

på den gigantiska marknad som växer fram på miljöteknikområdet.

Riksdagen bör således bifalla de nämnda motionerna i berörda

delar.

Beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling

förordar jag, som tidigare nämnts och i likhet med vad som

anförs i motionerna 1992/93:Ub121 (v) och 1992/93:N316 (v), ett

högre anslag än vad regeringen har föreslagit. Den tekniska

forskningen och utvecklingen är av grundläggande betydelse för

förnyelsen av det svenska näringslivet. Riksdagen bör besluta om

att 250 miljoner kronor utöver regeringens förslag, eller 825,5

miljoner kronor, skall anvisas för ändamålet. Det bör ankomma på

NUTEK att lämna förslag till hur dessa medel skall användas. Vad

gäller resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96 bör

regeringen återkomma med nya förslag. Regeringens begäran om

bemyndigande bör tillstyrkas. Jag tillstyrker sålunda de nämnda

motionerna i berörda delar. Även motion 1992/93:N301 (s) blir

till en del tillgodosedd med det beslut jag här förordar.

Vad gäller det europeiska rymdsamarbetet anser jag, i

likhet med vad som anförs i motion 1992/93:Ub121 (v), att

anslaget bör kunna minskas med ca 10% eller med 45 miljoner

kronor. Det borde vara möjligt att uppnå en viss delfinansiering

från de berörda företagen och andra intressenter. Riksdagen bör

således besluta om ett anslag på 405,1 miljoner kronor för nästa

budgetår. Lika stort belopp bör anges som resursram för de

därefter följande två budgetåren. Regeringens förslag till

bemyndigande bör tillmötesgås.

Beträffande bioenergiforskningen anser jag, i likhet med

vad som anförs i motion 1992/93:Ub121 (v), att riksdagen bör

göra ett uttalande om att forskning och pilotprojekt för att

producera fordonsbränsle ur skogsråvara bör prioriteras. Om

fordonsbränsle kan framställas ur skogsråvara skapas möjligheter

till att olika typer av utsläpp kan minskas. De erforderliga

medlen bör, såsom föreslås i motionen, kanaliseras via Sveriges

lantbruksuniversitet och Skogshögskolan i Umeå. Med ett beslut

av riksdagen av denna innebörd blir den nämnda motionen helt

tillgodosedd i berörd del. Även motion 1992/93:Ub103 (kds) blir

i sak tillgodosedd. Förslagen i propositionen om

bioenergiforskningen tillstyrker jag.

Vad gäller yrkandet i motion 1992/93:Ub121 (v) om

konkurrensforskningen delar jag de synpunkter som

motionärerna framför. Det är mycket troligt att en ny typ av

ekonomisk brottslighet kan uppträda som en följd av den ökade

internationaliseringen. Forskning kring detta bör ingå som en

naturlig del av den konkurrensforskning som regeringen föreslår.

Riksdagen bör göra ett uttalande härom i enlighet med vad som

begärs i motionen.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets

hemställan under momenten 1, 5, 12, 14--16, 19, 23 och 26 bort

ha följande lydelse:

1. beträffande den allmänna inriktningen av teknisk

forskning och utveckling

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 8

och med avslag på motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 29 i

ifrågavarande del, 1992/93:N204 och 1992/93:N281 yrkande 5 som

sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående

anförts i denna del,

5. beträffande forskning och utveckling för små och

medelstora företag

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 10

i ifrågavarande del och med avslag på motionerna 1992/93:Ub128

yrkande 29 i ifrågavarande del, 1992/93:Ub135 yrkande 2 och

1992/93:N52 som sin mening ger regeringen till känna vad i det

föregående anförts i denna del,

12. beträffande processteknik

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående

anförts i denna del,

14. beträffande kunskapsförsörjning för den

träråvarubaserade industrin

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:A424 yrkandena 2

och 6 och med anledning av motionerna 1992/93:Jo309 yrkandena 1

och 2, 1992/93:Jo310 yrkandena 3 och 4, 1992/93:N50,

1992/93:N51, 1992/93:N202, 1992/93:N205, 1992/93:N207,

1992/93:N231, 1992/93:N281 yrkande 11 i ifrågavarande del,

1992/93:N288, 1992/93:N299 och 1992/93:N301 yrkande 2 i

ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad i

det föregående anförts i denna del,

15. beträffande miljöteknik

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub121 yrkande

9 och 1992/93:N316 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad i det föregående anförts i denna del,

16. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt

12 punkt F 1 moment 4 och motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 10 i

ifrågavarande del och 1992/93:N316 yrkande 19 och med anledning

av proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt F 1 momenten 1--3

och motion 1992/93:N301 yrkande 2 i ifrågavarande del

a) som sin mening ger regeringen till känna vad i det

föregående anförts rörande riktlinjer för teknisk forskning och

utveckling,

b) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret

1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 825548000 kr,

c) som sin mening ger regeringen till känna vad i det

föregående anförts rörande riktlinjer för resursramar för

budgetåren 1994/95 och 1995/96,

d) (= utskottet),

19. beträffande europeiskt rymdsamarbete

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt

12 punkt F 6 moment 3 och motion 1992/93:Ub121 yrkande 20 och

med anledning av proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt F 6

momenten 1 och 2

a) till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret

1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

405100000 kr,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad i det

föregående anförts rörande resursramar för budgetåren 1994/95

och 1995/96,

c) (= utskottet),

23. beträffande bioenergiforskning

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt

9 punkt J 1 och motion 1992/93:Ub121 yrkandena 11 och 12 och med

anledning av motion 1992/93:Ub103 yrkande 11

a) (= utskottet),

b) (= utskottet),

c) som sin mening ger regeringen till känna vad i det

föregående anförts i denna del,

26. beträffande konkurrensforskning

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt

12 punkt D 4 momenten 2 och 3 och motion 1992/93:Ub121 yrkande

14 och med anledning av proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt

D 4 moment 1

a) som sin mening ger regeringen till känna vad i det

föregående anförts rörande de övergripande målen för forskningen

på konkurrensområdet,

b) (= utskottet),

c) (= utskottet).

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning1

Proposition 1992/93:170 avnitt 93

Proposition 1992/93:170 avsnitt 123

Motionerna6

Utskottet10

Teknisk forskning och utveckling10

Övergripande frågor10

Forskningssamverkan12

En ny samverkansfunktion12

Industriforskningsinstituten14

Forskning och utveckling för små och medelstora företag15

Kompetenscentrum17

Teknikbaserad affärsutveckling och uppfinnarstöd18

Internationellt samarbete m.m.20

Forskning och utveckling kring nya basteknologier21

Inledning21

Informationsteknologi21

Materialteknik22

Övriga områden23

Forskning och utveckling inom vissa utvecklingsområden23

Inledning23

Processteknik25

Transportteknik26

Kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade industrin28

Miljöteknik32

Anslag till teknisk forskning och utveckling33

Rymdverksamhet35

Rymdstyrelsen35

Nationell rymdverksamhet35

Europeiskt rymdsamarbete36

Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete37

Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer38

Energiforskning38

Bioenergiforskning40

Teknologisk infrastruktur41

Provnings- och mätteknisk forskning och utveckling41

Geovetenskaplig forskning41

Konkurrrensforskning42

Hemställan43

Reservationer

1. Den allmänna inriktningen av teknisk forskning och

utveckling (s)48

2. Samverkansfunktioner mellan universitet/högskola och

näringsliv (s)49

3. Industriforskningsinstituten (s)50

4. Forskning och utveckling för små och medelstora företag

(s)50

5. Kompetenscentrum (s)51

6. Teknikbaserad affärsutveckling och uppfinnarstöd (s)52

7. Fond för teknikinhämtning (s)53

8. Forskning och utveckling inom vissa utvecklingsområden

(s)53

9. Kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade industrin

(s)54

10. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (s)55

11. Energiforskning (s)56

Särskilda yttranden

1. Processteknik (s)57

2. Utveckling av elbilen (s)58

3. Miljöteknik (s)58

Meningsyttring av suppleant (v)58