Bet. 1992/93:NU31

Näringsutskottets betänkande

1992/93:NU31

Ändringar i värdepappersfondslagstiftningen m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

1992/93

NU31

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1992/93:206 om ändringar i lagstiftningen

för värdepappersfonder, Allmänna pensionsfonden m.m.,

dels en motion som väckts med anledning av propositionen.

Fondbolagens förening har avlämnat en skrivelse i ärendet.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändringar i

lagstiftningen för värdepappersfonder. Härigenom blir det

möjligt för fondbolag att lägga samman och dela fonder. Som

villkor uppställs bl.a. att det skall vara förenligt med

fondandelsägarnas intressen och att berörda fonder har likartade

placeringsinriktningar och fondbestämmelser. Finansinspektionens

tillstånd fordras för åtgärderna.

I betänkandet tillstyrks vidare regeringens förslag till

ändringar i reglementet för Allmänna pensionsfonden (AP-fonden).

Målen för fondstyrelsernas förvaltning renodlas; det anges att

målet bl.a. skall vara att en långsiktigt hög avkastning uppnås.

Placeringsreglerna för första--tredje fondstyrelserna förenklas.

Varje fondstyrelse får skyldighet att göra en egen

resultatuppföljning och ges möjlighet att anlita externa

kapitalförvaltare. I reglementet införs en jävsbestämmelse för

styrelseledamöterna. Det klargörs att årsredovisningen skall

upprättas enligt god redovisningssed. Antalet revisorer minskas

från fyra till två.

Företrädarna för Socialdemokraterna har avlämnat åtta

reservationer. Två av dessa avser värdepappersfonderna och går

bl.a. ut på att förslaget beträffande sammanläggning och delning

av fonder skall avslås av riksdagen. I de övriga sex

reservationerna krävs bl.a. att det skall slås fast att

AP-fondens medel skall få användas endast för ATP-pensionerna,

att AP-fonden skall få friare placeringsregler, att AP-fonden

skall få placera ytterligare 10 miljarder kronor i aktier och

att avvecklingsstyrelsen (Fond 92--94) skall permanentas.

Suppleanten från Vänsterpartiet ansluter sig i en meningsyttring

till dessa reservationer.

Propositionen

I propositionen föreslås -- efter föredragning av statsrådet

Bo Lundgren -- att riksdagen antar förslag till

1. lag om inkomstbeskattning vid ombildning av

värdepappersfond,

2. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för

Allmänna pensionsfonden,

3. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),

4. lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder,

5. lag om ändring i lagen (1990:1115) om ikraftträdande av

lagen (1990:1114) om värdepappersfonder,

6. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,

7. lag om ändring i lagen (1992:1627) om ändring i lagen

(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden,

8. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande.

Lagförslagen återges i bilaga. Lagförslagen 1--7 har granskats

av Lagrådet.

Motionen

Den motion som väckts med anledning av propositionen är

1992/93:N54 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen

1. avslår propositionen i den del som avser möjligheter att

dela och sammanslå värdepappersfonder,

2. hos regeringen begär att regeringen återkommer med ett

förslag om allemansfondernas storlek och placeringsrätt,

3. slår fast att AP-fondens medel endast får användas för

ATP-pensionerna,

4. godkänner vad i motionen anförts om friare placeringsrätt

för AP-fondens styrelser,

5. avvisar förslaget om att fastigheter måste avyttras om de

på grund av värdestegringen kommer att överstiga vissa angivna

gränsvärden,

6. beslutar att fondstyrelsernas årsredovisning skall avlämnas

senast den 1 mars,

7. beslutar att Fond 92--94 permanentas under benämningen

Allmänna pensionsfonden, sjätte fondstyrelsen,

8. beslutar att AP-fonden ges rätt att placera ytterligare 10

miljarder kronor i aktier.

Utskottet

Värdepappersfonder

Sammanläggning av värdepappersfonder

Värdepappersfonder tar emot kapitaltillskott från allmänheten

och placerar dessa medel i främst aktier och obligationer. Den

enskilde spararen kan härigenom investera på svenska och

utländska riskkapitalmarknader eller obligations- och

penningmarknader utan att ha någon sakkunskap om marknaderna.

Fondernas verksamhet regleras i lagen (1990:1114) om

värdepappersfonder. Fonden skall förvaltas av ett fondbolag, som

fått tillstånd av Finansinspektionen att bedriva fondverksamhet.

Den som tillskjuter kapital till fonden blir andelsägare. Om

ägaren begär det skall fondbolaget lösa in fondandelarna mot

kontanter. Det föreskrivs i lagen att fondbolaget skall handla

uteslutande i andelsägarnas intresse.

I lagen finns bestämmelser om hur fondernas tillgångar skall

placeras för att bl.a. riskspridning skall uppnås och

maktkoncentration motverkas. Sålunda föreskrivs t.ex. att högst

5% av fondvärdet får placeras i värdepapper utgivna av samme

emittent. Enligt en kompletterande regel får dock en fond ha

högst 10% av sitt värde i aktier i ett företag under

förutsättning att det sammanlagda värdet av sådana poster uppgår

till högst 40% av fondens tillgångar. Innehavet av onoterade

aktier får dock uppgå till högst 10% av fondens värde.

Härutöver finns det en regel om att fondens tillgångar inte får

överstiga 5% av röstvärdet av aktierna i ett bolag. Om ett

fondbolag har flera fonder gäller röstvärdesbegränsningen för

fondernas sammanlagda innehav. För varje fond skall det finnas

fondbestämmelser som skall godkännas av Finansinspektionen.

Fondbestämmelserna skall ange grunderna för bl.a.

placeringsinriktning och beräkning av andelarnas värde.

En särskild form av värdepappersfonder är allemansfonder, för

vilka det finns bestämmelser i lagen (1983:890) om

allemanssparande. Allemansfonder får placera kapital i

huvudsakligen svenska värdepapper. Till skillnad mot vad som

gäller för övriga värdepappersfonder finns det för

allemansfonder särskilda regler om fondandelsägarstämma och

delägarnas representation i fondens styrelse. De tidigare

beskrivna reglerna som begränsar fondernas innehav gäller i

huvudsak också för allemansfonderna. Dessa fonder får dock

placera högst 10% av sina tillgångar i värdepapper från samma

utfärdare.

Av de ca 300 värdepappersfonder som är registrerade i Sverige

är ett 30-tal allemansfonder, som placerar i svenska

värdepapper. Vid årsskiftet 1992/93 hade dessa allemansfonder en

sammanlagd förmögenhet på drygt 47 miljarder kronor. Vidare

finns ett 20-tal företagsanknutna allemansfonder, som dock inte

behandlas här. Dessutom finns ca 110 aktiefonder, varav knappt

hälften placerar i svenska aktier. Vid årsskiftet 1992/93 var

det sammanlagda värdet av dessa fonders innehav av svenska

aktier 20 miljarder kronor. Till detta kommer drygt 70

försäkringspremiefonder. De tio av dessa som placerar i

svenska aktier hade en total förmögenhet på 160 miljoner kronor.

Sammantaget finns det sålunda knappt 100 värdepappersfonder som

investerar i svenska aktier. Vid utgången av år 1992 hade dessa

fonder en förmögenhet på sammanlagt 67 miljarder kronor. Hela

beloppet var dock inte placerat i aktier, utan en del avsåg

t.ex. statsskuldväxlar och likvida medel. Enligt uppgift från

ett par större fondförvaltare kan i storleksordningen tre

fjärdedelar av förmögenheten beräknas vara investerad i de 20

mest omsatta aktierna på börsen. Variationerna mellan olika

fonder kan dock vara betydande. Placeringarna styrs väsentligen

av strävan efter så hög värdetillväxt som möjligt för spararna.

Under de senaste åren har de större exportinriktade företagen

bedömts uppfylla detta krav bäst. Investeringar i små företag

anses vara mer riskfyllda och aktierna i dessa företag har en

lägre omsättningshastighet.

Som jämförelse kan noteras att börsvärdet av aktierna noterade

på Stockholms fondbörs A-lista var 540 miljarder kronor vid

utgången av år 1992. Börsvärdena för OTC-marknaden och O-listan

var vid samma tidpunkt 2,8 miljarder kronor resp. 4,3 miljarder

kronor. Av A-listans börsvärde svarade de 20 mest omsatta

bolagens aktier för 82%. Dessa aktier svarade också för 84%

av börsens omsättning.

Av de redovisade uppgifterna framgår att värdepappersfondernas

innehav motsvarade 10--12% av börsens värde vid utgången av år

1992 och att placeringen i de större företagens aktier

motsvarade ungefär deras andel av börsvärdet.

I proposition 1992/93:206 föreslås att lagen om

värdepappersfonder ändras så att det blir möjligt för ett

fondbolag att lägga samman eller dela värdepappersfonder.

Förslaget motiveras av att uppköp och sammanläggningar av

fondbolag medfört att ett mindre antal fondbolag förvaltar ett

större antal fonder än tidigare. En del av fonderna har relativt

litet kapital och relativt få delägare. Hos ett fondbolag kan

det finnas flera fonder som har likartade placeringsinriktningar

och fondbestämmelser. Detta kan vara förvirrande för delägarna

och fördyrar fondbolagets administration och marknadsföring av

fonderna, anförs det i propositionen. Där erinras vidare om att

regeringen i proposition 1992/93:187 om individuellt

pensionssparande lagt fram förslag om att särregleringen av de

s.k. försäkringspremiefonderna skall upphöra från den 1 januari

1994. Dessa fonder är en form av värdepappersfonder som omfattas

av lagen (1989:1079) om livförsäkringar med anknytning till

värdepappersfonder. Eftersom flera fondbolag har

försäkringspremiefonder som, när det gäller placeringsinriktning

m.m., i stort sett är identiska med värdepappersfonder, framstår

det enligt regeringen som önskvärt med en möjlighet till

sammanläggning av dessa fonder.

Ett fondbolag skall enligt förslaget ansöka hos

Finansinspektionen om tillstånd för sammanläggning eller delning

av fonder. Tillstånd skall beviljas om det kan anses vara

förenligt med delägarnas intressen och fonderna har

placeringsinriktningar och bestämmelser som är likartade. Från

allmän synpunkt är det viktigt, påpekar regeringen, att det

finns en fungerande konkurrens på fondmarknaden och att

ägarkoncentrationen inte ökar. Av dessa skäl bör tillstånd inte

ges till sammanläggning av fonder som redan är förhållandevis

stora, sägs det i propositionen.

För att skapa faktiska förutsättningar för sammanläggningar

och uppdelningar av värdepappersfonder föreslås i propositionen

att det genom en särskild lag införs bestämmelser som gör

beskattningen neutral i förhållande till nybildningen. Reavinst-

eller utdelningsbeskattning skall inte utlösas hos andelsägarna

i samband med nybildningen.

I motion 1992/93:N54 (s) anförs att ett huvudproblem med den

svenska aktiemarknaden är att handeln är starkt koncentrerad

till ett begränsat antal stora företag, medan handeln är mycket

liten i de allra flesta börsnoterade aktier. Detta

missförhållande orsakas enligt motionärerna av att

aktiemarknaden domineras av ett litet antal stora aktörer. Dessa

är, hävdas det, inte intresserade av att investera i aktier i

små företag, eftersom sådana aktier är svåra att avyttra snabbt

när det anses lämpligt. De små och medelstora företagen drabbas

hårt av detta genom att de inte kan utnyttja börsen för att

skaffa kapital. Mot denna bakgrund anser motionärerna att

regeringens förslag om att möjliggöra sammanläggning av

värdepappersfonder går i fel riktning genom att det förstärker

koncentrationen på aktiemarknaden. I stället behövs ökad

mångfald och flera och mera självständiga placerare.

Motionärerna avstyrker därför de delar av propositionen som

innehåller förslag om sammanläggning och delning av fonder.

De uppgifter som utskottet redovisat i det föregående visar

att aktiehandeln helt domineras av affärer i de ca 20 mest

omsatta aktierna. Institutionella placerare svarar för

huvuddelen av denna handel. Även ägandet i börsföretagen är

koncentrerat till olika typer av institutioner. Enligt

utskottets uppfattning är det angeläget med en ökad

konkurrens och mångfald i handeln på aktiemarknaden och i

ägandet av aktier. Utskottet utgår från att regeringen noga

följer utvecklingen på aktiemarknaden och vid behov vidtar de

åtgärder som kan anses påkallade.

Av vad som nu sagts framgår att utskottet i princip kan

instämma i mycket av vad som anförs i motion 1992/93:N54 (s) vad

gäller aktiemarknaden. Utskottet anser emellertid att

synpunkterna inte är relevanta i detta sammanhang och inte kan

användas som argument mot förslagen i den nu aktuella

propositionen.

När det gäller förslaget om att möjliggöra sammanläggning och

delning av värdepappersfonder gör utskottet den bedömningen att

sådana förändringar kan genomföras utan att de negativt påverkar

aktiemarknadens funktion. I propositionen uttalas, som redan

nämnts, att sammanläggning inte skall få ske av fonder som redan

är förhållandevis stora. Därigenom motverkas en alltför stor

koncentration. Utskottet vill härutöver erinra om att

begränsningen av hur stor andel av ett företags aktier som en

fond får äga har en återhållande verkan i fråga om

sammanläggning av fonder. I många fall har nämligen de större

fonderna uppnått de angivna gränsvärdena. Möjligheten till

sammanläggning torde därför i första hand komma att utnyttjas

för de vanliga aktiefonderna och inte för allemansfonderna, som

i genomsnitt är avsevärt mycket större än de andra fonderna. Av

de aktiefonder som kan väntas bli sammanlagda med andra fonder

placerar ett stort antal i utlandet, varför en omstrukturering

bland dessa inte kommer att påverka den svenska aktiemarknaden.

Förslaget i propositionen syftar till att åstadkomma en viss

rationalisering bland fonderna inom ett fondbolag. En sådan

åtgärd torde ha en obetydlig effekt på konkurrensen, eftersom

dessa fonder redan använder sig av samma analysavdelning hos

fondförvaltaren och därmed vanligen följer de köp- och säljråd

som denna avdelning ger. Den eftersträvade rationaliseringen

bland fonderna kan enligt utskottets uppfattning innebära

fördelar för både sparare och fondbolag. Av den föreslagna

lagtexten framgår också att tillstånd endast skall beviljas om

det är förenligt med andelsägarnas intressen. Utskottet

förutsätter att de besparingar som fondbolaget kan göra på sina

förvaltningskostnader kommer andelsägarna till godo.

Som framgått av den tidigare redogörelsen har regeringen

föreslagit att särregleringen av försäkringspremiefonder skall

upphöra att gälla från den 1 januari 1994. Dessa fonder omfattas

redan av lagen om värdepappersfonder om inte annat föreskrivs i

lagen om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder.

Sammanläggning av värdepappersfonder föreslås bli möjlig från

den 1 juli 1993. Om riksdagen beslutar i enlighet med dessa

förslag finns enligt utskottets uppfattning inget som hindrar

att Finansinspektionen prövar frågor om sammanläggning av

värdepappersfonder och försäkringspremiefonder redan under

hösten 1993. Vid en sådan prövning skall de föreslagna

bestämmelserna i lagen om värdepappersfonder tillämpas. Ett

tillstånd kan dock gälla tidigast från den 1 januari 1994.

Med hänvisning till vad som nu anförts tillstyrker utskottet

förslaget i propositionen om möjlighet till sammanläggning och

delning av fonder och avstyrker därmed motion 1992/93:N54 (s) i

denna del.

Värdepappersfondernas storlek

Vid allemansfondernas tillkomst föreskrevs att antalet

andelsägare fick vara högst 75000. Detta motiverades med

hänsyn till riskkapitalmarknadens funktionssätt och

andelsägarnas möjligheter att utöva inflytande på fondernas

förvaltning. Gränsen för det högsta antalet andelsägare höjdes

senare vid två tillfällen, senast den 1 juli 1989 till 150000

delägare. Skälen till höjningarna var en önskan att motverka de

kostnadsökningar det skulle innebära att behöva starta nya

fonder när gränsen för antalet delägare passerades. I samband

med införandet av det premiegrundande allemanssparandet den 1

juli 1992 upphävdes begränsningen av antalet delägare (prop.

1991/92:92, bet. FiU21). Detta sparande har sedermera avbrutits.

För övriga värdepappersfonder har något högsta antal delägare

inte föreskrivits.

I styrelsen för ett fondbolag som förvaltar en allemansfond

skall majoriteten av ledamöterna, däribland ordföranden, utses

av en fondandelsägarstämma. I fråga om övriga

värdepappersfonder upphävdes den 1 januari 1991 kravet på att

andelsägarna skulle ha en viss representation i styrelsen. Detta

skedde i samband med att lagen om värdepappersfonder ersatte den

tidigare lagen om aktiefonder. Riksdagen har på förslag av

utskottet vid ett par tillfällen, senast hösten 1992 (bet.

1992/93:NU10), avslagit motionsyrkanden om ökat inflytande för

andelsägarna i värdepappersfonder.

I motion 1992/93:N54 (s) anförs att införande av en ordning

där t.ex. allemansfonder inte får bli hur stora som helst och

där varje fond har en helt självständig placeringsverksamhet

borde övervägas. En sådan ordning skulle väsentligt öka

möjligheterna för små och medelstora företag att förstärka sin

kapitalbas via aktiemarknaden, understryker motionärerna. De

anför vidare att större fonder inte är bättre för spararna än

mindre fonder. En ökad press nedåt på förvaltningskostnaderna

skulle kunna åstadkommas om fonderna fick styrelser som

representerade spararna, hävdas det i motionen.

Enligt vad utskottet har erfarit pågår inom regeringskansliet

en översyn av lagstiftningen rörande värdepappersfonder.

Översynen har bl.a. till syfte att utröna om det finns anledning

att vidta åtgärder för att stärka andelsägarnas inflytande över

en fond och om det föreligger behov av eventuella begränsningar

i fråga om värdepappersfondernas storlek.

Mot bakgrund av vad som här har anförts anser utskottet

att det saknas anledning för riksdagen att nu ta något initiativ

i frågan. Utskottet avstyrker därför motion 1992/93:N54 (s) i

berörd del.

Övriga förslag rörande värdepappersfonder m.m.

I propositionen läggs också fram förslag om att återinföra en

treårig preskriptionstid för utdelningskuponger till

fondandelsbevis enligt aktiefondslagen (1974:931). Vidare

föreslås att värdepappersbolag skall undantas från det s.k.

låneförbudet i 12 kap. 7§ aktiebolagslagen (1975:1385). I

lagen (1991:981) om värdepappersrörelse införs i stället en

kreditjävsbestämmelse motsvarande de regler som gäller för

banker. Härutöver föreslås en ändring i aktiekontolagen

(1989:827) innebärande att Riksbanken och Riksgäldskontoret blir

kontoförande institut inom sina verksamhetsområden. Slutligen

framläggs förslag om att maximiavgiften vid överföring av

sparmedel mellan konton inom allemanssparandet skall höjas från

100 kronor till 150 kronor. Utskottet tillstyrker dessa

förslag.

Allmänna pensionsfonden

Användningen av AP-fondens medel

Enligt 4 kap. 3§ lagen (1981:691) om socialavgifter skall

tilläggspensionsavgifter föras till Allmänna pensionsfonden

(AP-fonden) och förvaltas av första--femte fondstyrelserna.

AP-fondens tillgångar skall täcka kostnaderna för försäkringen

för tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring. Av 3§ lagen (1983:1092) med reglemente för

Allmänna pensionsfonden framgår att pensionsutbetalningar,

förvaltningskostnader och andra utgifter avseende försäkringen

för tilläggspension skall betalas, i den mån andra medel inte

står till förfogande, genom tillskott till Riksförsäkringsverket

från fondstyrelserna. Från den 1 januari 1992 förvaltar

avvecklingsstyrelsen de medel som tidigare förvaltades av

löntagarfondstyrelserna. Under år 1992 har av dessa medel 600

miljoner kronor överförts till Stiftelsen Småföretagsfonden och

6 500 miljoner kronor till riskkapitalbolagen.

I motion 1992/93:N54 (s) betonas att alla medel som överförts

till AP-fonden, inklusive de medel som avvecklingsstyrelsen

--den s.k. Fond 92--94 --förvaltar, skall vara helt

reserverade för att trygga ATP-pensionerna. Motionärerna anser

att detta skall slås fast av riksdagen.

I reglementet för AP-fonden anges, som utskottet tidigare

redovisat, att pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och

andra utgifter avseende försäkringen för tilläggspension skall,

i den mån andra medel inte står till förfogande, betalas genom

tillskott som Riksförsäkringsverket erhåller från första--tredje

fondstyrelserna. Under de senaste åren har också utbetalningarna

av tilläggspension, på grund av underskott i avgiftsuttaget,

till viss del skett genom att medel från AP-fonden tillskjutits.

Någon ändring på denna punkt har inte aktualiserats.

De medel som förvaltas av avvecklingsstyrelsen har tillförts

fonden genom tillfällig vinstskatt och vinstdelningsskatt och

skall enligt beslut av riksdagen utskiftas (prop. 1991/92:36,

bet. FiU9). Målet är att en total utskiftning skall ske senast

den 1 juli 1994. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrks

förslaget i motion 1992/93:N54 (s) om att det skall slås fast

att AP-fondens medel endast skall få användas för

ATP-pensionerna.

Målen för AP-fondens förvaltning

Enligt reglementet för AP-fonden skall första--femte

fondstyrelserna förvalta medlen så att det gagnar försäkringen

för tilläggspension. Förvaltningen skall också vara förenlig med

den allmänna ekonomiska politiken och ske med beaktande av

kreditmarknadens funktionssätt. Medlen skall placeras så att de

bl.a. ger god avkastning. För fjärde och femte fondstyrelserna

gäller dessutom att placeringarna skall förbättra

riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk produktion och

sysselsättning.

I propositionen föreslås nu att målen för AP-fondens

förvaltning renodlas genom att det markeras att en långsiktigt

hög avkastning skall uppnås. AP-fondens strävan att nå detta mål

gör att den, enligt vad som sägs i propositionen, inte kan agera

så att t.ex. kreditmarknaden skadas. Därför är föreskrifterna om

hänsynstagande till den ekonomiska politiken och kreditmarknaden

obehövliga, och det föreslås att de utmönstras ur reglementet.

Av i princip samma skäl föreslås att kraven tas bort på att

fjärde och femte fondstyrelsernas placeringar skall förbättra

riskkapitalförsörjningen.

Det bör enligt regeringen ankomma på fondstyrelserna att

tillse att verksamheten bedrivs så att den är förenlig med

fondens övergripande mål. Det föreslås därför att varje

fondstyrelse skall fastställa närmare mål för sin

placeringsverksamhet. Styrelserna skall fortlöpande utvärdera

resultatet av sin placeringsverksamhet och årligen redovisa

detta till regeringen. Vid resultatuppföljningen skall

tillgångar och kontrakt värderas till marknadspris. Härigenom

erhålls en så rättvisande bild som möjligt av det resultat som

uppnåtts.

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna

utformningen av målen för AP-fondens förvaltning.

AP-fondens placeringsregler

I AP-fondsreglementet anges nu i detalj i vilka tillgångar

första--tredje fondstyrelserna får placera sina medel. De skall

i första hand placeras på obligations- och penningmarknaden. I

reglementet föreskrivs att fondstyrelserna får förvärva bl.a.

obligationer utfärdade av vissa uppräknade emittenter. I

propositionen anförs att den snabba utvecklingen på

kapitalmarknaden med bl.a. ökad internationalisering och

tillkomsten av nya instrument medför att detaljerade

placeringsregler är till nackdel för AP-fonden. Regeringen

föreslår därför att det införs enklare och mer generella

placeringsbestämmelser för första--tredje fondstyrelserna. I

likhet med vad som gäller nu avses de omfatta obligations- och

penningmarknaderna samt ge utrymme för direktlån till

näringslivet och förvärv av fastigheter. I propositionen

föreslås inga förändringar i placeringsreglerna för fjärde och

femte fondstyrelserna. Enligt regeringen föreligger det inte

beträffande dessa fondstyrelser samma behov av förenklade

placeringsbestämmelser.

Utskottet finner förslaget i propositionen om förenklade

placeringsregler för första--tredje fondstyrelserna vara

välmotiverat och tillstyrker denna ändring.

De regler som gäller för fondernas placeringar är otidsenliga

och de begränsar fondernas möjligheter att få en god avkastning

på pensionsmedlen, hävdas det i motion 1992/93:N54 (s).

AP-fonden måste ha större frihet att välja sin

placeringsinriktning. Motionärerna menar att den bör ha samma

möjligheter som privata försäkringsbolag. Vidare anförs att det

är oförsvarligt att hindra fonden från att placera i aktier.

Härutöver borde rätten att placera i fastigheter vidgas från

nuvarande 5% till 10%.

Med anledning av vad som anförs i motionen om placeringsregler

och fastighetsförvärv vill utskottet till en början påpeka

att första--tredje fondstyrelserna vid utgången av år 1992

hade endast 2,5% av sina tillgångar, beräknat efter bokfört

värde, -- och 1,3% beräknat efter marknadsvärde -- placerade i

fastigheter. Det innebär att fonderna bara utnyttjat hälften

eller mindre av sin ram beroende på vilken beräkningsmetod som

tillämpas. Utskottet anser bl.a. mot den bakgrunden att det nu

saknas anledning att föreslå förändringar på denna punkt. Inte

heller i övrigt finner utskottet skäl att aktualisera

förändringar i fondstyrelsernas placeringsbestämmelser utöver de

som föreslås i propositionen. Genom de olika regler som nu finns

för första--tredje resp. fjärde och femte fondstyrelserna anser

utskottet att AP-fonden sammantaget har lämpligt utformade

regler för sin placeringsverksamhet. Utskottet avstyrker därför

motion 1992/93:N54 (s) i här aktuell del.

Avyttring av tillgångar

Första--tredje fondstyrelsernas möjligheter att lämna

direktlån och förvärva fastigheter är begränsade till ett belopp

som svarar mot 5% av anskaffningsvärdet av de tillgångar som

en styrelse förvaltar. Tillgångarna i utländsk valuta får uppgå

till högst 10% av anskaffningsvärdet. I propositionen föreslås

nu att tillgångarnas marknadsvärden skall användas för att

beräkna de angivna gränsvärdena för innehav av olika tillgångar.

Som skäl för denna förändring anförs bl.a. att fondernas

tillgångar vid resultatuppföljning skall värderas till

marknadspris. Vidare införs en regel om att tillgångar måste

avyttras om gränsvärdena överskrids.

I motion 1992/93:N54 (s) anförs att det är ett orimligt

förslag att fastigheter skall behöva avyttras om fondens innehav

till följd av förändringar i värdena överskrider de angivna

gränserna. Motionärerna avvisar därför regeringens förslag på

denna punkt.

Utskottet anser att det ligger i sakens natur att de i

reglementet fastställda gränsvärdena för fondernas placeringar i

vissa tillgångsslag måste kompletteras med en bestämmelse om

skyldighet för en fond att avyttra tillgångar om gränsvärdena

överskrids. Om en sådan skyldighet inte införs mister

gränsvärdena en del av sin funktion. Bestämmelsen är enligt

utskottets bedömning utformad så att fondstyrelserna får en

tillräcklig handlingsfrihet i fråga om val av tidpunkt när

avyttringen skall ske, eftersom det i specialmotiveringen till

lagförslaget uttalas att avyttringen skall kunna genomföras på

affärsmässigt försvarbara grunder. Utskottet avstyrker med det

sagda motion 1992/93:N54 (s) i berörd del.

AP-fondens förvärv av aktier

Fjärde och femte fondstyrelserna placerar sina medel

huvudsakligen på aktiemarknaden. Till vardera fonden får

överföras högst 1% av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de

tillgångar som förvaltas av första--tredje fondstyrelserna.

Sammantaget för de båda fonderna uppgick detta belopp vid

utgången av år 1992 till 8,8 miljarder kronor. Härav hade 7,2

miljarder kronor utnyttjats. Fjärde och femte fondstyrelserna

hade således vid årsskiftet en rätt att rekvirera ytterligare

1,6 miljarder kronor. Marknadsvärdet på deras innehav av

börsnoterade svenska aktier var vid samma tidpunkt 22,4

miljarder kronor, vilket motsvarade 4 % av börsvärdet.

I motion 1992/93:N54 (s) föreslås nu att AP-fonden skall ges

rätt att placera ytterligare 10 miljarder kronor i aktier,

främst i små och medelstora företag.

Riksdagen har tidigare under detta riksmöte på förslag av

utskottet (bet. 1992/93:NU25) avslagit ett likalydande

motionsyrkande.

Utskottet noterar att fondstyrelserna vid årsskiftet

1992/93 inte hade utnyttjat det utrymme som formellt fanns för

placeringar i aktier. Med hänvisning härtill och till tidigare

redovisade principiella skäl vidhåller utskottet sin avvisande

inställning till förslaget och avstyrker motion 1992/93:N54 (s)

i denna del.

Tidpunkt för avlämnande av årsredovisning

Fondstyrelsernas räkenskapsår är kalenderår. Varje styrelse

skall före den 1 april varje år lämna en redovisning för sin

förvaltning under föregående räkenskapsår. Första--tredje

fondstyrelserna skall årligen göra en sammanställning av övriga

fondstyrelsers verksamhetsberättelser och överlämna den till

regeringen senast den 1 maj. Riksförsäkringsverket och

Riksrevisionsverket skall årligen senast den 15 maj till

regeringen avge utlåtande över fjärde och femte fondstyrelsernas

förvaltning. Regeringen skall i sin tur överlämna första--tredje

fondstyrelsernas sammanställning och verksamhetsberättelserna

till riksdagen senast den 15 oktober året efter räkenskapsåret.

De nu gällande tidpunkterna fastställdes genom en ändring i

AP-fondsreglementet som trädde i kraft den 1 augusti 1991 (prop.

1990/91:186, bet. NU43). Tidigare gällde t.ex. att

fondstyrelsernas förvaltningsberättelse med resultat- och

balansräkning skulle avlämnas senast den 15 februari.

Tidsramarna utsträcktes på initiativ av första--tredje

fondstyrelserna som anförde att gjorda investeringar i bl.a.

olika bolag i och utanför Sverige påverkat möjligheterna att

lämna redovisning inom den utsatta tiden. I propositionen

anfördes vidare att fondstyrelsernas förutsättningar för att

göra erforderliga analyser inte var tillfredsställande.

I motion 1992/93:N54 (s) sägs att det är för sent att

årsredovisningen avlämnas senast den 1 april. Aktieförvaltande

fondstyrelser behöver ha en hög kvalitet på sin information till

allmänheten, anförs det vidare. Mot denna bakgrund föreslås att

fondstyrelserna skall avlämna sina årsredovisningar senast den

1mars.

Utskottet anser att de skäl som, för mindre än två år

sedan, motiverade utsträckta tidsramar för fondstyrelsernas

avlämnande av årsredovisningar alltjämt är giltiga. Det saknas

anledning att nu vidta några ändringar i detta avseende. Det

berörda yrkandet i motion 1992/93:N54 (s) avstyrks därför.

Avvecklingsstyrelsen

Riksdagens beslut om att avveckla löntagarfonderna innebar,

som redan nämnts, att en avvecklingsstyrelse skulle inrättas för

att förvalta fondernas tillgångar och skulder (prop. 1991/92:36,

FiU9). Avvecklingsstyrelsen inrättades den 1 januari 1992. Målet

för dess verksamhet är att en total utskiftning av medlen skall

kunna ske senast den 1 juli 1994. Utskiftningen har inletts

genom att 6,5 miljarder kronor avsatts till de små och

medelstora företagens riskkapitalförsörjning och 600 miljoner

kronor till Småföretagsfonden. Regeringen har under våren 1993

lämnat förslag till riksdagen om användning av ytterligare medel

från avvecklingsstyrelsen dels till bildande av tre stiftelser

för olika forskningsändamål (prop. 1992/93:171), dels till

bildande av två stiftelser för överföring av statliga högskolor

till privaträttslig form (prop. 1992/93:231).

De medel som alltjämt finns kvar av löntagarfondsmedlen bör

kvarstanna i pensionssystemet, anförs det i motion 1992/93:N54

(s). Avvecklingsstyrelsen bör därför permanentas och ges namnet

sjätte fondstyrelsen, föreslår motionärerna.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att

riksdagens beslut om utskiftning av de tidigare

löntagarfondernas medel fullföljs. Motion 1992/93:N54 (s)

avstyrks därför i denna del.

Övriga förslag rörande AP-fonden

I propositionen föreslås ändringar även på en del andra

punkter när det gäller AP-fonden. Förslagen innebär bl.a. att

möjligheterna för de avgiftsbetalande företagen att erhålla

återlån avskaffas, att antalet revisorer minskas från fyra till

två, att revisorerna skall anmäla innehav av fondpapper enligt

insiderlagen (1990:1342) och att det införs en jävsbestämmelse

för styrelseledamöterna i fonderna.

Utskottet tillstyrker, med en redaktionell ändring, de nu

aktuella förslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sammanläggning av värdepappersfonder

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:N54 yrkande 1 antar

de i proposition 1992/93:206 framlagda förslagen till

a) lag om inkomstbeskattning vid ombildning av

värdepappersfond,

b) lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder,

res. 1 (s)

2. beträffande värdepappersfondernas storlek

att riksdagen avslår motion 1992/93:N54 yrkande 2,

res. 2 (s)

3. beträffande kontoförande institut

att riksdagen antar det i proposition 1992/93:206 framlagda

förslaget till lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),

4. beträffande kreditjävsbestämmelse

att riksdagen antar det i proposition 1992/93:206 framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om

värdepappersrörelse,

5. beträffande preskriptionstid

att riksdagen antar det i proposition 1992/93:206 framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1115) om

ikraftträdande av lagen (1990:1114) om värdepappersfonder,

6. beträffande avgift inom allemanssparandet

att riksdagen antar det i proposition 1992/93:206 framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1983:890) om

allemanssparande,

7. beträffande användningen av AP-fondens medel

att riksdagen avslår motion 1992/93:N54 yrkande 3,

res. 3 (s)

8. beträffande målen för AP-fondens förvaltning

att riksdagen antar det i proposition 1992/93:206 framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente

för Allmänna pensionsfonden såvitt gäller 11 och 34 §§,

9. beträffande placeringsbestämmelserna för första--tredje

fondstyrelserna

att riksdagen antar det i proposition 1992/93:206 framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1627) om ändring i

lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden,

10. beträffande AP-fondens placeringsregler

att riksdagen avslår motion 1992/93:N54 yrkande 4,

res. 4 (s)

11. beträffande avyttring av tillgångar

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:N54 yrkande5

antar det i proposition 1992/93:206 framlagda förslaget till lag

om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna

pensionsfonden såvitt gäller 15 a §,

res. 5 (s)

12. beträffande AP-fondens förvärv av aktier

att riksdagen avslår motion 1992/93:N54 yrkande 8,

res. 6 (s)

13. beträffande tidpunkt för avlämnande av årsredovisning

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:N54 yrkande 6 antar

det i proposition 1992/93:206 framlagda förslaget till lag om

ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna

pensionsfonden såvitt gäller 16 §,

res. 7 (s)

14. beträffande avvecklingsstyrelsen

att riksdagen avslår motion 1992/93:N54 yrkande 7,

res. 8 (s)

15. beträffande övriga förslag rörande AP-fonden

att riksdagen antar det i proposition 1992/93:206 framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente

för Allmänna pensionsfonden, i den mån det inte omfattas av

utskottets hemställan under 8, 11 och 13, dock med ändring att i

punkt 4 övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1857) om

ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna

pensionsfonden införs orden "lagen (1983:1092) med reglemente

för Allmänna pensionsfonden" efter "21§".

Stockholm den 13 maj 1993

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard

Molén (m), Axel Andersson (s), Gudrun Norberg (fp), Bo Finnkvist

(s), Kjell Ericsson (c), Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer

(m), Leif Marklund (s), Bengt Dalström (nyd), Mats Lindberg (s),

Göran Persson (s), Jan Backman (m), Sylvia Lindgren (s) och

Roland Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Sammanläggning av värdepappersfonder (mom.1)

Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif

Marklund, Mats Lindberg, Göran Persson och Sylvia Lindgren (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.5 med "De uppgifter" och slutar på s.6 med "denna del"

bort ha följande lydelse:

Som framgår av den lämnade redogörelsen i det föregående är

aktiehandeln alltför koncentrerad både vad gäller antalet

placerare och antalet aktier med hög likviditet. En bidragande

orsak till detta är dominansen av stora fonder. Enligt

utskottets uppfattning är det inte färre och större utan fler

och mindre fonder som behövs. En ökad koncentration genom

sammanläggning av fonder måste därför hindras. Regeringens

förslag ger fel signal till marknaden. Ett avvisande av

propositionen på denna punkt innebär en tydlig markering från

riksdagens sida att utvecklingen på aktiemarknaden behöver

vändas från koncentration till mer av mångfald och konkurrens.

Utskottet instämmer därmed i vad som anförs i motion

1992/93:N54 (s) och avstyrker propositionen såvitt gäller

förslaget att möjliggöra sammanläggning och delning av fonder.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande sammanläggning av värdepappersfonder

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N54 yrkande 1

avslår de i proposition 1992/93:206 framlagda förslagen till

a) lag om inkomstbeskattning vid ombildning av

värdepappersfond,

b) lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.

2. Värdepappersfondernas storlek (mom.2)

Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif

Marklund, Mats Lindberg, Göran Persson och Sylvia Lindgren (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som

börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "berörd del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet har tidigare uttalat sig för en ökad konkurrens och

mångfald på aktiemarknaden. En åtgärd i denna riktning är att

sätta gränser för värdepappersfondernas storlek. För

allemansfondernas del skulle det innebära en återgång till den

ordning som gällde fram till den nuvarande regeringens förslag

om att skifta ut en del av AP-fondens medel i form av

sparpremier. Socialdemokraterna har härefter kunnat se till att

denna sparform avbrutits. Det bör därför inte längre finnas

något hinder mot att på nytt sätta ett tak för fondernas

storlek.

Ytterligare en åtgärd som bör övervägas i syfte att skapa en

bättre aktiemarknad, är införande av regler som kräver att

fonder av viss omfattning skall ha en oberoende och självständig

placeringsverksamhet. Enligt utskottets uppfattning är det

vidare angeläget att utforma bestämmelser som ger andelsägarna

ett reellt inflytande i de olika fonderna. Riksdagen bör som sin

mening ge regeringen detta till känna. Utskottet tillstyrker

därmed motion 1992/93:N54 (s) i nu aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande värdepappersfondernas storlek

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N54 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Användningen av AP-fondens medel (mom.7)

Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif

Marklund, Mats Lindberg, Göran Persson och Sylvia Lindgren (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som

börjar med "I reglementet" och slutar med "för ATP-pensionerna"

bort ha följande lydelse:

AP-fonden har inrättats för att trygga ATP-pensionerna. Någon

annan användning har inte varit avsedd. Medlen har lagts under

särskild förvaltning för att de inte skulle kunna användas för

andra ändamål än de som anges i reglementet för AP-fonden, dvs.

för pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och andra

utgifter avseende försäkringen för tilläggspension. Regeringens

förslag om utskiftning av fondmedel visar att skyddet varit

otillräckligt. Utskottet ansluter sig till förslaget i motion

1992/93:N54 (s) om att det i fondens reglemente behövs ett

förtydligande så att det klart framgår att fondens medel är helt

reserverade för ATP-pensionärernas välfärd. Regeringen bör lägga

fram förslag om ett sådant förtydligande.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande användningen av AP-fondens medel

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N54 yrkande 3 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. AP-fondens placeringsregler (mom.10)

Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif

Marklund, Mats Lindberg, Göran Persson och Sylvia Lindgren (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.9 med "Med anledning" och slutar på s.10 med "aktuell del"

bort ha följande lydelse:

De restriktioner som för närvarande finns för fondstyrelsernas

placeringar innebär att deras möjligheter att få en hög

avkastning på fondmedlen begränsas. Detta drabbar ytterst

landets ATP-pensionärer. Enligt utskottets uppfattning bör varje

fondstyrelse ha rätt att placera sina medel såväl i obligationer

som i aktier. Restriktionerna för förvärv av fastigheter bör

också omprövas. Därigenom skulle styrelserna kunna anpassa

sammansättningen av sina placeringar så att bästa möjliga

avkastning kan uppnås beroende på förväntningar om utvecklingen

av ränteläget och aktiemarknaden. Utskottet anser att de som har

i uppdrag att förvalta våra gemensamma pensionsmedel måste ges

samma förutsättningar för sin verksamhet som t.ex. de privata

försäkringsbolagen. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen

detta till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion

1992/93:N54 (s) i nu aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande AP-fondens placeringsregler

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N54 yrkande 4 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Avyttring av tillgångar (mom.11)

Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif

Marklund, Mats Lindberg, Göran Persson och Sylvia Lindgren (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.10 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "berörd del"

bort ha följande lydelse:

En bestämmelse som tvingar en fondstyrelse att sälja ut

fastigheter på grund av att deras sammanlagda värde passerat

vissa gränser, hindrar enligt utskottets uppfattning

fondstyrelserna från att i perioder av stigande fastighetspriser

utnyttja detta till att öka fondens tillgångar. Förslaget kan

därför ytterst drabba pensionärerna. Därtill kommer att regeln

försvårar för AP-fonden att vara en långsiktig och stabil

fastighetsägare, vilket kan påverka dess förtroende på marknaden

och bland hyresgästerna. Det kan vidare noteras att regeln, om

den tillämpats under de senaste årens kraftiga svängningar i

fastighetspriserna, skulle ha lett till en ryckig

placeringspolitik i fastigheter från AP-fondens sida. Med det

anförda tillstyrker utskottet motion 1992/93:N54 (s) på denna

punkt.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande avyttring av tillgångar

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N54 yrkande 5

antar det i proposition 1992/93:206 framlagda förslaget till lag

om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna

pensionsfonden såvitt gäller 15 a §, dock med ändring att sista

meningen i tredje stycket enligt föreslagen lydelse utgår.

6. AP-fondens förvärv av aktier (mom.12)

Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif

Marklund, Mats Lindberg, Göran Persson och Sylvia Lindgren (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som

börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "denna del"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser --i likhet med vad som anförs i motion

1992/93:N54 (s)--att det är angeläget att

kapitalförsörjningen underlättas särskilt för de små och

medelstora företagen. Staten har ett ansvar för att åtgärder

vidtas i detta syfte. En lämplig insats i detta sammanhang är

att AP-fondens rätt att placera medel i aktier i små och

medelstora företag utvidgas. Regeringen bör lägga fram förslag

med denna inriktning. Med det anförda tillstyrker utskottet

motion 1992/93:N54 (s) i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande AP-fondens förvärv av aktier

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N54 yrkande 8 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Tidpunkt för avlämnande av årsredovisning (mom.13)

Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif

Marklund, Mats Lindberg, Göran Persson och Sylvia Lindgren (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks

därför" bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till AP-fondens stora betydelse som

kapitalförvaltare är det värdefullt, bl.a. för övriga

intressenter på kapitalmarknaden och då särskilt på

aktiemarknaden, att i ett så tidigt skede som möjligt få

information om AP-fondens verksamhet under det gångna året.

Utskottet ansluter sig därför till förslaget i motion

1992/93:N54 (s) om att det skall krävas av fondstyrelserna att

de avlämnar sina årsredovisningar senast den 1 mars.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande tidpunkt för avlämnande av årsredovisning

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N54 yrkande 6

antar det i proposition 1992/93:206 framlagda förslaget till lag

om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna

pensionsfonden såvitt gäller 16 §, dock med ändring att ordet

"april" byts ut mot "mars".

8. Avvecklingsstyrelsen (mom.14)

Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif

Marklund, Mats Lindberg, Göran Persson och Sylvia Lindgren (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "denna del"

bort ha följande lydelse:

En fortsatt åderlåtning av AP-fonden kan enligt utskottets

uppfattning inte accepteras. Utskiftningsförslaget innebär att

avsevärda belopp undandras från pensionssystemet i ett läge då

det tvärtom behöver förstärkas. Utskottet tillstyrker därför

förslaget i motion 1992/93:N54 (s) om att återstående

löntagarfondsmedel skall stanna kvar i AP-fonden och att

avvecklingsstyrelsen skall omvandlas till en ny sjätte

fondstyrelse. Regeringen bör lägga fram förslag härom.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande

lydelse:

14. beträffande avvecklingsstyrelsen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N54 yrkande 7 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

Jag instämmer i allt väsentligt i de synpunkter som

företrädarna för Socialdemokraterna för fram beträffande

Allmänna pensionsfonden i reservationerna 3--8 i detta

betänkande. I övrigt ansluter jag mig till utskottets

uppfattning.

Regeringens lagförslag

Bilaga

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning1

Propositionen2

Motionen2

Utskottet3

Värdepappersfonder3

Sammanläggning av värdepappersfonder3

Värdepappersfondernas storlek6

Övriga förslag rörande värdepappersfonder m.m.7

Allmänna pensionsfonden7

Användningen av AP-fondens medel7

Målen för AP-fondens förvaltning8

AP-fondens placeringsregler9

Avyttring av tillgångar10

AP-fondens förvärv av aktier10

Tidpunkt för avlämnande av årsredovisning11

Avvecklingsstyrelsen11

Övriga förslag rörande AP-fonden12

Hemställan12

Reservationer

1. Sammanläggning av värdepappersfonder (s)14

2. Värdepappersfondernas storlek (s)15

3. Användningen av AP-fondens medel (s)15

4. AP-fondens placeringsregler (s)16

5. Avyttring av tillgångar (s)16

6. AP-fondens förvärv av aktier (s)17

7. Tidpunkt för avlämnande av årsredovisning (s)17

8. Avvecklingsstyrelsen (s)18

Meningsyttring av suppleant (v)18

Bilaga