Bet. 1992/93:NU37

Näringsutskottets betänkande

1992/93:NU37

Redogörelse för vidtagna åtgärder för att stärka det

finansiella systemet

Innehåll

Sammanfattning

Motionen

Utskottet

Hemställan

Reservation

1992/93

NU37

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels regeringens skrivelse 1992/93:251 med redogörelse för

vidtagna åtgärder för att stärka det finansiella systemet,

dels en motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Sammanfattning

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs till

handlingarna utan ytterligare åtgärd. En motion som går ut på

att det skall införas särskilda rapporteringsrutiner för

regeringen och Bankstödsnämnden avstyrks av utskottet men följs

upp i en reservation (nyd).

Motionen

Den motion som väckts med anledning av skrivelsen är

1992/93:N65 av Ian Wachtmeister och Bengt Dalström (båda nyd)

vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvartalsrapportering till riksdagen om det

finansiella systemet,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rapporter varje månad från Bankstödsnämnden till

näringsutskottet.

Utskottet

Regeringen har genom skrivelse 1992/93:251 lämnat information

till riksdagen bl.a. om vilka åtgärder som hittills vidtagits

för att stärka det finansiella systemet med utgångspunkt från

riksdagens beslut om bankstödet.

Riksdagen bemyndigade i december 1992 regeringen och den för

ändamålet särskilt inrättade Bankstödsnämnden att vidta

erforderliga åtgärder för att stärka det finansiella systemet

(prop. 1992/93:135, bet. NU16). Regeringen och nämnden kan i

detta syfte till banker och vissa andra angivna kreditinstitut

besluta om stödåtgärder i form av t.ex. garantier, lån och

kapitaltillskott. Med stöd av bemyndigandet kan regeringen

ikläda staten betydande förpliktelser. Regeringen har därför

bedömt det vara angeläget att fortlöpande informera riksdagen om

vilka insatser som görs.

Av skrivelsen framgår att krisen i det finansiella systemet

har fördjupats under det senaste året. Omfattningen av bankernas

nödlidande krediter har ökat kraftigt. Under år 1992 mer än

fördubblades kreditförlusterna för de större bankkoncernerna och

uppgick till totalt över 70 miljarder kronor, vilket motsvarar

drygt 5% av utlåningen. Sammantaget redovisade dessa banker en

förlust, mätt som resultat efter kreditförluster, på närmare 50

miljarder kronor under det gångna året.

I skrivelsen beskrivs vidare hur den finansiella

rekonstruktionen av Nordbanken genomförts. Merparten av bankens

tidigare problemengagemang har överförts till en särskilt bildad

koncern, där Securum AB är moderbolag. Denna koncern ägs numera

direkt av staten. Till Nordbanken och Securum har staten lämnat

40,2 miljarder kronor i kapitaltillskott och ställt garantier på

10 miljarder kronor. Rekonstruktionen av Nordbanken bedöms nu

vara i stort sett avslutad. Securum har fått ett eget kapital

som beräknas vara tillräckligt under den period som behövs för

att avveckla de tillgångar och engagemang som bolaget övertagit.

Gota Bank drabbades under år 1992 av stora kreditförluster. I

december 1992 övertog staten samtliga aktier i banken.

Bankstödsnämnden utövar statens ägarfunktion. En

förlusttäckningsgaranti på 10 miljarder kronor har lämnats.

Målet är att banken skall kunna rekonstrueras och säljas under

år 1993.

Bankstöd har tidigare lämnats till Sparbanken Första -- som

numera ingår i Sparbanken Sverige -- i form av lån och garantier

på sammanlagt högst 8 miljarder kronor. Till AB Industrikredit,

som ägs till hälften vardera av staten och bankerna, har

avdelats en ram för kapitaltillskott på 800 miljoner kronor,

varav halva beloppet utnyttjats. Enligt en sammanställning i

skrivelsen har bankstödet hittills belastat statsbudgeten med

26,4 miljarder kronor. Härutöver har det gjorts andra åtaganden

på totalt 48,6 miljarder kronor, varav 18 miljarder kronor

tagits i anspråk.

Bankstödsnämnden hanterar utöver Gota Bank ansökningar från

tre banker om stöd, nämligen från Skandinaviska Enskilda Banken,

Sparbanken Sverige och Föreningsbanken. I dessa banker genomförs

för närvarande grundliga genomgångar av problemkrediter,

långsiktig intjäningsförmåga, styrnings- och kontrollsystem

m.m. Detta arbete skall utgöra underlag för Bankstödsnämndens

bedömning av omfattningen och formerna för det eventuella

statliga stödet. Parallellt med dessa genomgångar utförs en

utredning om kreditväsendets framtida struktur.

Regeringen anger avslutningsvis i skrivelsen vissa allmänna

principer för hanteringen av bankstödsfrågorna. Av dessa framgår

bl.a. att bankens befintliga egna kapital måste bära förlusterna

innan statliga stödåtgärder sätts in. Det markeras vidare att en

strävan skall vara att huvuddelen av det svenska bankväsendet

skall behållas privatägt, men att ett statligt ägande i en

rekonstruktionsfas kan vara nödvändigt. Staten måste då också ta

ett ägaransvar.

I motion 1992/93:N65 (nyd) anförs att det är högst

otillfredsställande med information endast på regeringens

villkor. Med tanke på de enorma värden som står på spel är det,

enligt motionärerna, nödvändigt att riksdagen får regelbundna

kontrollpunkter och tillfällen till debatt med ansvariga

ministrar. I motionen föreslås därför att regeringen skall

åläggas att avlämna minst en rapport varje kvartal till

riksdagen. För att förbättra riksdagens insyn i

Bankstödsnämndens verksamhet föreslår motionärerna vidare att

nämnden varje månad skall lämna information om sin verksamhet

till näringsutskottet.

I den proposition som låg till grund för riksdagens beslut om

bankstödet (prop. 1992/93:135), meddelade regeringen att den

avsåg att fortlöpande informera riksdagen om vilka åtgärder som

vidtagits för att stärka det finansiella systemet. Informationen

skulle lämnas både i skriftlig och i muntlig form. Det angavs

särskilt att regeringen avsåg att årligen, med början i

budgetpropositionen år 1994, ge en utförlig redovisning av vilka

budgetmässiga konsekvenser stödåtgärderna medfört. På förslag av

utskottet (bet. 1992/93:NU16) anslöt sig riksdagen till vad

regeringen anfört i denna del.

Under våren 1993 har riksdagen fått upplysningar om

bankstödet, utöver via den nu aktuella skrivelsen, genom att

statsrådet Bo Lundgren har lämnat muntlig information till

riksdagen. Statsrådet har dessutom besvarat flera

interpellationer och frågor med anknytning till banksektorn.

Vidare har utskottet behandlat frågor rörande bankstödet i två

betänkanden (bet. 1992/93:NU24 och 1992/93:NU35) utöver det nu

föreliggande. I samband med beredningen av dessa ärenden har

upplysningar inför utskottet lämnats vid totalt fyra tillfällen

av företrädare för bl.a. Finansdepartementet och

Bankstödsnämnden. Nämndens ordförande Odd Engström har därvid

förklarat att Bankstödsnämnden har för avsikt att fortlöpande

lämna information till näringsutskottet.

Utskottet har granskat den föreliggande skrivelsen och

anser att den ger en god överblick över de åtgärder som

vidtagits. Såvitt utskottet nu kan bedöma bedrivs arbetet med

stor omsorg och på ett kompetent sätt. Åtgärderna ligger väl

inom de ramar som riksdagen fastställt. Utskottet föreslår att

skrivelsen läggs till handlingarna utan ytterligare åtgärd.

Riksdagens bemyndigande till regeringen och Bankstödsnämnden

är till sin omfattning mycket vidsträckt. Detta ställer enligt

utskottets uppfattning särskilda krav på information till

riksdagen från regeringens sida. Som framgått av den nu lämnade

beskrivningen har riksdagen och utskottet behandlat

bankstödsfrågor vid åtskilliga tillfällen under våren 1993.

Utskottet anser att det är av stor vikt att utförliga

upplysningar lämnas om regeringens och Bankstödsnämndens

verksamhet för att stärka det finansiella systemet. Den av

regeringen och Bankstödsnämnden föreslagna ordningen

tillgodoser, enligt utskottets uppfattning, väl detta önskemål.

Härutöver har utskottet möjlighet att begära särskilda

föredragningar om så bedöms erforderligt. Ledamöterna kan

dessutom ställa interpellationer och frågor till ansvariga

statsråd. Enligt utskottets uppfattning står mot denna bakgrund

inget att vinna med formaliserade rapporteringsrutiner enligt

förslaget i motion 1992/93:N65 (nyd). Denna avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:N65 lägger

regeringens skrivelse 1992/93:251 till handlingarna.

res. (nyd)

Stockholm den 28 maj 1993

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta

Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Gudrun

Norberg (fp), Bo Finnkvist (s), Kjell Ericsson (c), Reynoldh

Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Leif Marklund (s), Bengt

Dalström (nyd), Mats Lindberg (s), Olle Lindström (m), Bo

Bernhardsson (s) och Roland Lében (kds).

Reservation

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.3 med "Utskottet har" och slutar på s.4 med "avstyrks

därför" bort ha följande lydelse:

Det oerhört vida bemyndigande som regeringen och

Bankstödsnämnden fått av riksdagen ställer enligt utskottets

uppfattning krav på bestämda rapporteringsrutiner till

riksdagen, som har det yttersta ansvaret för att krisen i det

finansiella systemet hanteras på ett riktigt sätt. Riksdagen

måste därför tillförsäkras kontinuerliga rapporter för att vid

behov kunna vidta korrigerande åtgärder. Ett krav på

återkommande information leder också till en skärpning hos de

ansvariga inom regering och berörda myndigheter, eftersom det då

blir en regelbunden offentlig granskning av vad de gjort. Mot

denna bakgrund anser utskottet att regeringen bör lämna

skriftliga rapporter varje kvartal till riksdagen och att

Bankstödsnämnden varje månad bör informera näringsutskottet om

sin verksamhet. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta

till känna. Med det sagda tillstyrker utskottet motion

1992/93:N65 (nyd). Utskottet anser vidare att regeringens

skrivelse bör läggas till handlingarna utan ytterligare åtgärd.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen

dels lägger regeringens skrivelse 1992/93:251 till

handlingarna,

dels med bifall till motion 1992/93:N65 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.