Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Ändring i kreditupplysningslagen

1992-11-10 · 2 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1992/93:NU4, Ändring i kreditupplysningslagen

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Näringsutskottets betänkande

1992/93:NU04

Ändring i kreditupplysningslagen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1992/93

NU4

Ärendet

I detta betänkande behandlas proposition 1992/93:12 om ändring

i kreditupplysningslagen (1973:1173). Inga motioner har väckts

med anledning av propositionen.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag bl.a. om att det

nuvarande förbudet för utländska företag att bedriva

kreditupplysningsverksamhet i Sverige skall upphävas.

Propositionen

I proposition 1992/93:12 föreslås -- efter föredragning av

statsrådet Reidunn Laurén -- att riksdagen antar det i

propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i

kreditupplysningslagen (1973:1173).

Lagförslaget har granskats av Lagrådet, som inte funnit

anledning till någon erinran.

Utskottet

Den yrkesmässigt bedrivna kreditupplysningsverksamheten

regleras i första hand genom kreditupplysningslagen (1973:1173).

Lagen har som angivet syfte att hindra att

kreditupplysningsverksamhet leder till otillbörligt intrång i

den personliga integriteten eller till skada genom oriktiga

eller missvisande upplysningar (5§).

Kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast efter

tillstånd av Datainspektionen (3§). Tillstånd får meddelas för

högst tio år i sänder under förutsättning att det föreligger

behov av verksamheten (4§). Tillstånd får inte lämnas till den

som skulle ha varit kontrollsubjekt enligt den numera upphävda

lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m.,

den s.k. företagsförvärvslagen. Med kontrollsubjekt avses bl.a.

utländska och utlandsägda rättssubjekt samt svenska aktiebolag

utan utlänningsförbehåll i bolagsordningen. Datainspektionen får

förena ett tillstånd med föreskrifter om hur verksamheten skall

bedrivas och om skyldighet att anmäla ändring av förhållanden

som har haft betydelse för tillståndet.

I propositionen föreslås vissa ändringar i

kreditupplysningslagen från den 1januari 1993. Ändringarna är

huvudsakligen föranledda av avtalet om Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet (EES-avtalet). Till grund för propositionen

ligger förslag från Kreditupplysningsutredningen (särskild

utredare: justitierådet Staffan Magnusson) i betänkandet (SOU

1992:22) EES-anpassning av kreditupplysningslagen.

Enligt regeringen bör det nuvarande förbudet för utlänningar

och utländska företag att bedriva kreditupplysningsverksamhet i

Sverige upphävas. Vidare föreslås i propositionen att

behovsprövningen i samband med beviljande av tillstånd till

kreditupplysningsverksamhet skall avskaffas. I fortsättningen

skall tillståndsprövningen gälla endast frågan om den planerade

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

verksamheten kan antas bli utövad på ett sakkunnigt och

omdömesgillt sätt. Härutöver föreslår regeringen att

tioårsgränsen för meddelade tillstånd skall tas bort samt att

Datainspektionen skall få möjlighet att återkalla ett tillstånd

om förutsättningarna för tillståndet inte längre föreligger.

Enligt EES-avtalet får det -- med vissa undantag -- inte

finnas några inskränkningar i rätten för en person att fritt

etablera sig inom EES-området. Som tidigare nämnts har

bestämmelserna i företagsförvärvslagen om kontroll av utländska

företagsförvärv i Sverige upphävts. Likaså har kravet på

tillstånd för att utländska företag m.fl. skall få bedriva

näringsverksamhet i Sverige avskaffats.

Det nuvarande förbudet för utlänningar m.fl. att bedriva

kreditupplysningsverksamhet i Sverige strider mot EES-avtalets

allmänna regler om etableringsfrihet. I likhet med regeringen

anser utskottet att detta förbud bör upphävas. Utskottet

instämmer också i regeringens uppfattning att det inte finns

några bärande skäl för att behålla behovsprövningen i samband

med beviljande av tillstånd till kreditupplysningsverksamhet.

Vidare tillstyrker utskottet förslagen i propositionen om

slopande av tidsgräns för lämnade tillstånd och om införande av

möjlighet att återkalla tillstånd om förutsättningarna för detta

inte längre föreligger.

Utöver de nu behandlade lagförslagen har i propositionen

framlagts förslag till tre närmast redaktionella ändringar i

lagens 1§. Denna paragraf i kreditupplysningslagen berörs

också av förslag i proposition 1992/93:89 om ändrad lagstiftning

för banker och andra kreditinstitut med anledning av

EES-avtalet, m.m. Utskottet kommer att samordna behandlingen av

de två förslagen i ett annat betänkande (1992/93:NU9). Förslaget

om ändringar i 1§ i den nu aktuella propositionen tas sålunda

inte upp till prövning i föreliggande betänkande.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen antar det i proposition 1992/93:12 framlagda

förslaget till lag om ändring i kreditupplysningslagen

(1973:1173) såvitt gäller 4 och 17§§.

Stockholm den 10 november 1992

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard

Molén (m), Axel Andersson (s), Gudrun Norberg (fp), Bo Finnkvist

(s), Kjell Ericsson (c), Reynoldh Furustrand (s), Leif Marklund

(s), Bengt Dalström (nyd), Mats Lindberg (s), Olle Lindström

(m), Göran Persson (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s) och

Roland Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.