Bet. 1992/93:SfU12

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1992/93:SFU12

Delpensionsförsäkringen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

SfU12

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition

1992/93:100, bilaga 6 (Socialdepartementet), under littera C.

föreslagna förändringarna inom delpensioneringen samt fyra

motioner som väckts under den allmänna motionstiden.

I propositionen föreslås att kompensationsnivån inom

delpensionsförsäkringen sänks från 65 % till 50 % fr.o.m. den 1

juli 1993. Vidare föreslås att rätten till delpension fr.o.m.

januari 1994 tillkommer en försäkrad fr.o.m. den månad han fyller

62 år och fr.o.m. januari 1995 fr.o.m. den månad han fyller 63

år. Slutligen föreslås att nedtrappningen av arbetstiden

begränsas till högst tio timmar per vecka. Den föreslagna

begränsningen av nedtrappningen av arbetstiden skall även gälla

för andra förvärvsarbetande än anställda och uppdragstagare, och

med anledning härav föreslås ändrade bestämmelser för beräkning

av deras pensionsunderlag.

Enligt de föreslagna övergångsbestämmelserna berörs inte de som

den 11 januari 1993 uppbar eller senast denna dag ansökt om

delpension av de föreslagna förändringarna. För den som ansökt om

delpension efter den 11 januari 1993 och har rätt till delpension

för juni 1993 föreslås gälla att om han före den 1 juli 1993

minskat sin arbetstid med mer än tio timmar måste han vid nämnda

tidpunkt i motsvarande mån återgå i arbete. En ny ansökan om

delpension skall göras och prövas enligt de nya reglerna. Därvid

skall den arbetstid och den genomsnittliga inkomst som låg till

grund för den först beviljade delpensionen även ligga till grund

för beräkning av den nya delpensionen.

Utskottet tillstyrker förslagen om sänkt pensionsnivå och höjd

ålder för rätt till delpension men avstyrker de föreslagna

förändringarna om begränsning av arbetstid. Utskottet föreslår

dessutom gynnsammare övergångsbestämmelser som innebär att äldre

bestämmelser tillämpas för den som senast den 30 juni 1993 ansökt

om delpension och då också uppfyller förutsättningarna för rätt

till sådan pension.

Till betänkandet har fogats två reservationer och en

meningsyttring.

Propositionen

Regeringen (Socialdepartementet) har i proposition 1992/93:100,

bilaga 6, litt C., föreslagit riksdagen att anta det i

propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

(1979:84) om delpensionsförsäkring.

Lagförslaget återfinns som bilaga till betänkandet.

Motioner

1992/93:Sf261 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen ger pensionsberedningen

tilläggsdirektiv om att komma med förslag om hur deltidspensionen

skall integreras med en rörlig pensionsålder,

1992/93:Sf266 av Leif Bergdahl (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att sänka ersättningsnivån vid delpension

till 50%,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ersättning endast skall utbetalas på

inkomster upp till fem basbelopp,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att delpension bör börja utbetalas först

vid fyllda 62 år 1994 samt vid fyllda 63 år 1995.

1992/93:Sf268 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om försämringar

i delpensionsförsäkringen,

3. att riksdagen -- vid avslag på yrkande 2 -- beslutar att

ändra de föreslagna övergångsbestämmelserna i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1992/93:Sf285 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen avslår regeringens förslag om försämringar i

delpensionsförsäkringen.

Utskottet

Inledning

Delpensionsförsäkringen infördes den 1 juli 1976 för att göra

det möjligt för personer som fyllt 60 år att trappa ned sin

arbetsinsats inför den ordinarie ålderspensioneringen.

Försäkringen, som från början endast omfattade anställda,

utvidgades den 1 januari 1980 till att omfatta även

egenföretagare och uppdragstagare.

Delpensionsförsäkringen ingår som en del i det allmänna

systemet för en rörlig pensionsålder mellan 60 och 70 års ålder.

Utöver möjligheten till delpension kan den försäkrade göra ett

förtida eller uppskjutet uttag av ålderspensionen. En tidigare

möjlighet att få förtidspension av enbart arbetsmarknadsskäl

avskaffades vid 1989/90 års riksmöte (prop. 1989/90:62, SfU12,

rskr. 185). Fortfarande gäller emellertid för personer som fyllt

60 år lindrigare krav vid bedömning av i vad mån arbetsförmågan

är nedsatt. För den försäkrade kan denna s.k. äldreregel verka i

samma riktning som reglerna för rörlig pensionsålder.

Bestämmelser om delpension finns i lagen (1979:84) om

delpensionsförsäkring. För rätt till delpension krävs bosättning

i Sverige och att den försäkrade under en ramtid på ett år före

pensioneringen har förvärvsarbetat minst 75 dagar fördelade på

minst 4 månader. Vidare krävs att den försäkrade fr.o.m. det år

då han fyllde 45 år har tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst

inom ATP för minst tio år. Delpension kan tas ut fr.o.m. den

månad under vilken den försäkrade fyller 60 år. Efter reduktion

av arbetstiden skall den försäkrade i genomsnitt arbeta minst 17

och högst 35 timmar per arbetsvecka. Delpensionen motsvarar 65

procent av den försäkrades pensionsunderlag.

Antalet delpensionstagare ökade under år 1992 med 11 099

personer. I december månad 1992 utbetalades delpension till

47951 delpensionärer, varav 29 268 till män och 18 683 till

kvinnor. Av delpensionstagarna var 3 152 egenföretagare.

Delpensionen finansieras genom en socialavgift som förs till en

särskild fond utanför budgeten, delpensionsfonden, och genom

avkastningen från delpensionsfonden. Delpensionsavgiften utgör

0,20 % av avgiftsunderlaget. Vid 1991/92 års riksmöte (prop.

1991/92:149, SfU8, rskr. 232) beslöts att 8,3 miljarder kronor

skulle överföras från delpensionsfonden till arbetsskadefonden.

Delpensionsfonden beräknades i december 1992 uppgå till ca 9,3

miljarder kronor och i december 1993 beräknas medlen i fonden

efter överföringarna att uppgå till ca 5,043 miljarder kronor.

Försäkrade har som ovan nämnts också rätt att i förtid ta ut

eller skjuta upp sitt uttag av ålderspension från

folkpensioneringen och ATP. Förtida uttag kan ske vid valfri

tidpunkt från och med den månad då den försäkrade fyller 60 år.

Uttaget kan avse hel, halv eller en fjärdedels pension. Vid ett

helt förtida uttag reduceras pensionen livsvarigt med fem

tiondels procent för varje månad som uttaget skett före 65 års

ålder. Ett helt förtida uttag av ålderspension vid 60 års ålder

reducerar pensionen livsvarigt med 30 %.

Propositionen

Sänkt kompensationsnivå

I propositionen framhålls att delpensionsförsäkringen ingår som

ett led i utformningen av ett system med rörlig pensionsålder,

men att delpensionen har en annan karaktär än systemet med

förtida och uppskjutet uttag av pension. För den som tar ut

delpension reduceras inte pensionen utan i stället är den del av

inkomsten som utgörs av delpensionen pensionsgrundande. Vidare

anförs att den som tar ut delpension gör ett frivilligt val och

styrs inte av bristande arbetsförmåga utan fastmer av en önskan

om en mjukare övergång till ålderspensionen.

Enligt vad som anförs i propositionen är det naturligt i en tid

då samhällsekonomin utsätts för stora påfrestningar att

socialförsäkringssystemets utgifter på nytt prövas. Mot bakgrund

härav föreslås i propositionen att kompensationsnivån sänks från

nuvarande 65 till 50 % av inkomstbortfallet.

Höjda åldersgränser

Delpensionsförsäkringens syfte är enligt vad som anförs i

propositionen i första hand att ge äldre förvärvsarbetande

möjlighet att trappa ned arbetsinsatsen inför

ålderspensioneringen. I syfte att ytterligare begränsa utgifterna

för delpensionsförsäkringen föreslås därför en höjning av

åldersgränsen för rätt till delpension. Förslaget innebär att

rätt till delpension fr.o.m. den 1 januari 1994 tillkommer en

försäkrad fr.o.m. den månad han fyller 62 år och fr.o.m. den 1

januari 1995 fr.o.m. den månad han fyller 63 år. Den som har

beviljats delpension för tid före år 1994 resp. år 1995 får dock

behålla delpensionen även om han inte uppfyller det nya

ålderskravet.

Begränsning i rätten att trappa ner arbetstiden

I propositionen anförs att när en försäkrad övergår från

heltidsarbete till deltidsarbete i samband med delpension är den

vanligaste nedtrappningen att den försäkrade går från en

arbetstid om 40 timmar till 20 timmar per vecka. Som tidigare

framhållits i propositionen är delpensioneringens regler mycket

förmånliga för personer som närmar sig ordinarie pensionsålder.

Då syftet med de föreslagna förändringarna i delpensioneringen är

att minska utgifterna inom socialförsäkringssystemet är det

rimligt att möjligheterna till nedtrappning av arbetstid

begränsas. Mot bakgrund härav föreslås i propositionen att

möjligheten till nedtrappning med rätt till delpension begränsas

till tio timmar per vecka och att den försäkrade efter

nedtrappningen måste arbeta minst 17 timmar per vecka.

För annan förvärvsarbetande än anställd eller uppdragstagare

gäller för närvarande att han är berättigad till delpension om

han minskar arbetstiden med i genomsnitt hälften. I propositionen

föreslås att även denna kategori av förvärvsarbetande skall

omfattas av den föreslagna regeln om begränsningen av

nedtrappningen av arbetstid. För nämnda kategori gäller också

något annorlunda bestämmelser beträffande pensionsunderlaget.

Detta underlag utgörs av hälften av den försäkrades

genomsnittliga inkomst före arbetstidsminskningen beräknad på

visst sätt. Om inkomsten som den försäkrade efter

arbetstidsminskningen kan antas ha, överstiger hälften av den

tidigare inkomsten minskas underlaget med hänsyn härtill. I

propositionen föreslås att pensionsunderlaget bestäms i

förhållande till antalet minskade arbetstimmar. Underlaget skall

utgöras av skillnaden mellan den försäkrades inkomst före

nedtrappningen och den andel av denna inkomst som motsvarar det

antal timmar han arbetar efter nedtrappningen i förhållande till

det antal timmar han arbetade före nedtrappningen. Om den

faktiska inkomsten efter arbetstidsminskningen är större än den

proportionellt beräknade skall den faktiska inkomsten användas

vid bestämmande av pensionsunderlaget.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

De föreslagna förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli

1993. I fråga om höjning av åldersgränsen för rätt till

delpension föreslås att ändringen träder i kraft den 1 januari

1994.

Äldre bestämmelser föreslås gälla även fortsättningsvis för den

som redan uppbar eller senast den 11 januari 1993 ansökt om

delpension.

Den som ansökt om delpension efter den 11 januari 1993 kommer

fram till den 30 juni 1993 att kunna få delpension på

kompensationsnivån 65 %. Därefter sänks kompensationsnivån till

50 %. Med hänsyn till att arbetstidsminskningen efter den 30 juni

1993 får vara högst tio timmar per arbetsvecka medför detta att

de som dessförinnan beviljats delpension med en

arbetstidsminskning som är högre än tio timmar måste i

motsvarande mån återgå i arbete den 1 juli 1993. Därvid skall ny

ansökan om delpension göras och den försäkrades rätt till

delpension skall prövas enligt de nya reglerna. Vid denna

prövning skall enligt förslaget samma arbetstid och

genomsnittliga inkomst före arbetstidsminskningen som låg till

grund för den först beviljade delpensionen ligga till grund för

beräkning av den nya delpensionen.

Motioner

I två motioner hemställs om avslag på propositionen.

I motion 1992/93:Sf268 yrkande 2 anför Doris Håvik m.fl. (s)

att de föreslagna förändringarna av reglerna för delpension

skulle innebära en fullständig avveckling av denna försäkring

inom några år. Ersättningsformen skulle bli meningslös med en

begränsning av arbetstidsminskningen till högst 10 timmar per

vecka, sänkt kompensationsnivå och en höjning av åldersgränsen

till 63 år. Eftersom det kommer att finnas en betryggande

buffertfond för delpensioneringen under hela 1990-talet med

oförändrade försäkrings- och avgiftsregler finns det enligt

motionärerna inga försäkringsmässiga eller finansiella skäl att

försämra delpensionsförsäkringen. Motionärerna anser att det är

helt missriktade åtgärder att i dagens arbetsmarknadsläge

försämra förutsättningarna för delpension. Försämringen kommer

att försvåra möjligheterna för äldre arbetskraft att trappa ned

sin arbetstid och därmed bereda plats för yngre personer.

Motionärerna framhåller vidare att de som tar ut delpension inte

styrs av ett frivilligt val utan att orsaken i många fall utgörs

av ohälsa och sjukdom. Resultatet av regeringens förslag kan bli

ökade utgifter för sjukförsäkring, förtidspensionering och

arbetslöshetsförsäkring. I yrkande 3 begär motionärern vid avslag

på yrkande 2 att de föreslagna övergångsbestämmelserna ändras.

Motionärerna anför att en ansökan om delpension och därmed

följande minskning av arbetstid förutsätter planering i flera

avseenden, som bl.a. måste ske i samråd med arbetsgivaren. Detta

förutsätter i sin tur att man vid planeringen kan utgå från att

de regler som gäller inte ändras från en dag till en annan. De

föreslagna reglerna innebar ett överraskningsmoment och gjorde

att utfallet för den enskilde försäkringstagaren blev beroende av

i vad mån han på olika sätt nåddes av förslaget. Utfallet blev

vidare beroende av sådana faktorer som möjlighet att till ett

försäkringskassekontor lämna in en mer eller mindre fullständig

ansökan om delpension under de få timmar som stod till buds den

11 januari 1993.

Johnny Ahlqvist m.fl. (s) anför i motion 1992/93:Sf285 att det

är felaktigt att i tider av stor arbetslöshet tvinga människor

att kvarstå i förvärvsarbete på heltid. Många människor orkar

inte arbeta fram till ordinarie pensionsålder och för dessa är

delpension enda möjligheten att vara kvar i arbetslivets

gemenskap.

Yrkandena 1 och 3 i motion 1992/93:Sf266 av Leif Bergdahl (nyd)

överensstämmer med regeringens förslag om att kompensationsnivån

skall sänkas till 50 % och att delpension fr.o.m. år 1994 skall

utges först vid fyllda 62 år samt fr.o.m. år 1995 vid fyllda 63

år. I yrkande 2 begär motionären att delpension endast skall

beräknas på ett inkomstunderlag på 5 basbelopp.

I motion 1992/93:Sf261 yrkande 1 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

begärs att pensionsberedningen får tilläggsdirektiv om att komma

med förslag om hur deltidspensionen skall integreras med en

rörlig pensionsålder.

Utskottets bedömning

Kompensationsnivån

Som framgått ovan är delpensioneringen -- till skillnad från

förtida uttag av pension -- en försäkring som gör det möjligt att

under gynnsamma ekonomiska villkor trappa ner förvärvsarbetet

inför ålderspensioneringen. Kombinationen av ett halvt förtida

uttag och deltidsarbete har också utnyttjats i en mycket mindre

omfattning än delpensionering. Genom att en rätt till en

fjärdedels uttag av pension nyligen införts har de försäkrade

dock fått en möjlighet att utan alltför stora ekonomiska

uppoffringar minska sin arbetstid efter fyllda 60 år. Mot denna

bakgrund är det enligt utskottets uppfattning rimligt att

kompensationsnivån inom delpensionsförsäkringen sänks när andra

förmåner inom socialförsäkringssystemet försämras till följd av

det rådande ekonomiska läget.

Utskottet tillstyrker därför propositionens förslag i denna del

och motion 1992/93:Sf266 yrkande 1 samt avstyrker bifall till

motionerna 1992/93:Sf268 yrkande 2 och 1992/93:285, båda i

motsvarande delar.

Åldersgräns för rätt till delpension

Utskottet delar den bedömning som gjorts i propositionen att

det även vad gäller antalet år med delpension före

ålderspensioneringen finns anledning att begränsa kostnaderna för

delpensionsförsäkringen. Utskottet vill i detta sammanhang erinra

om att regeringen nyligen i proposition 1992/93:155 föreslagit

att pensionsåldern skall höjas till 66 år. Om förslaget antas av

riksdagen innebär detta att delpension kommer att kunna uppbäras

under tre år före ålderspensioneringen. Utskottet anser att detta

är en tillräckligt lång tid för den äldre arbetskraften att kunna

trappa ner förvärvsarbetet.

Utskottet tillstyrker således propositionen även i denna del

och motion 1992/93:Sf266 yrkande 3 samt avstyrker bifall till

motionerna 1992/93:Sf268 yrkande 2 och 1992/93Sf:285 i

motsvarande delar.

Minskning av arbetstid

De föreslagna begränsningarna i rätten att trappa ner

arbetstiden innebär att en delpensionär endast kan minska sin

arbetstid med drygt en dag i veckan eller två timmar per dag. En

så begränsad minskning av arbetstiden kan innebära betydande

svårigheter att ordna deltidsarbete. Vanligtvis minskas

arbetstiden vid delpensionering från 40 till 20 timmar per vecka.

Vid en sådan halvering av arbetstiden torde det vara skäligen

enkelt för arbetsgivaren att ersätta en heltidsarbetande med två

halvtidsarbetande anställda medan det sannolikt ställer sig

betydligt svårare att ersätta bortfallet av en anställd som

trappar ner arbetet med två timmar varje dag eller av en anställd

som trappar ner arbetet med en dag i veckan. Den föreslagna

förändringen kan också enligt utskottets mening innebära att

försäkringen av de enskilda upplevs som tämligen meningslös i all

synnerhet som även kompensationsnivån har försämrats. Utskottet

anser därför att förslaget i denna del inte bör genomföras. Vid

angivna förhållande saknas också anledning att genomföra

förslaget om ett ändrat pensionsunderlag för egenföretagare.

Utskottet tillstyrker således bifall till motionerna

1992/93:Sf268 yrkande 2 och 1992/93:Sf285, båda i denna del, samt

avstyrker bifall till propositionen i motsvarande del.

Inkomstunderlaget för delpension

Inkomsten före arbetstidsminskningen beräknas schablonmässigt

för samtliga försäkrade med ledning av de senaste årens

pensionspoäng för tilläggspension (ATP-poäng). Den försäkrade

erhåller ATP-poäng på grundval av sin pensionsgrundande inkomst

(PGI). När PGI beräknas bortses enligt regler i lagen om allmän

försäkring (AFL) från inkomster som överstiger 7,5 basbelopp.

Detta innebär att inkomster som överstiger det beloppet inte

heller beaktas när man vid beräkning av delpension bestämmer

inkomsten före arbetstidsminskningen.

Inom hela socialförsäkringssystemet baseras

försäkringsersättningarna på inkomster upp till 7,5 basbelopp.

Utskottet anser inte att det finns anledning att enbart inom

delpensionsförsäkringen frångå denna princip och avstyrker bifall

till motion 1992/93:Sf266 yrkande 2 om att inkomstunderlaget

skall maximeras till 5 basbelopp.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

I propositionen anges att äldre bestämmelser skall tillämpas

efter det lagen trätt i kraft under förutsättning att den

försäkrade den 11 januari 1993 uppbar delpension eller senast

denna dag ansökt om delpension. Nämnda dag överlämnades

regeringens förslag till riksdagen och blev därmed offentligt.

Offentliggörandet fick till följd att ett ansenligt antal

ansökningar lämnades eller på annat sätt kom in till

försäkringskassan. Utskottet har också erfarit att vissa

försäkringskassor förlängde sitt öppethållande. Försäkrade som av

en eller annan orsak inte fick del av informationen eller på

annat sätt var förhindrade att lämna in en ansökan gick därmed

miste om en förmånligare ersättning, som de i och för sig kunnat

vara berättigade till och även planerat för.

Den av regeringen använda metoden för att begränsa det antal

försäkrade som skall få förmånen av en generösare behandling kan

visserligen inte sägas vara av retroaktiv natur eller på annat

sätt strida mot någon rättsgrundsats. Metoden är inte ovanlig på

exempelvis skatterättens område. Utskottet anser emellertid att

det beskrivna förfaringssättet i detta sammanhang är mindre

tillfredsställande med hänsyn till slumpmässigheten i utfallet.

Ett beslut att ansöka om delpension är för den enskilde en fråga

av stor vikt och innebär i många fall omfattande förberedelser

och förhandlingar med arbetsgivaren. Det ter sig naturligt att

dessa förberedelser företas innan en ansökan lämnas in till

försäkringskassan. Utskottet föreslår därför att möjligheten att

ansöka om delpension som kan utges enligt de äldre bestämmelserna

skall finnas fram till den 30 juni 1993 för dem som då fyller

villkoren för sådan pension. Om ansökan sker efter denna dag, men

delpension beviljas retroaktivt för tid före ikraftträdandet,

skall de nuvarande bestämmelserna endast tillämpas för tiden före

den 1 juli 1993.

Det anförda innebär att motion 1992/93:Sf268 yrkande 3 får

anses tillgodosedd.

Utskottets förslag föranleder ändringar även i ingressen till

det framlagda lagförslaget.

Pensionsberedningens arbete

Med anledning av förslaget i motion 1992/93:Sf261 yrkande 1 om

att pensionsberedningen skall få tilläggsdirektiv om att komma

med förslag om hur deltidspensionen skall integreras med en

rörlig pensionsålder vill utskottet framhålla följande.

I pensionsarbetsgruppens departementspromemoria (Ds 1992:89)

anges att arbetsgruppen arbetar med bl.a. ett förslag till

flexibel pensionsålder, men att något definitivt

ställningstagande ännu inte tagits. Eftersom beredningen kan

lägga fram förslag i detta hänseende inom ramen för sitt uppdrag

anser utskottet att någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet

inte är påkallad.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande delpensionsnivån

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 6

i denna del och motion 1992/93:Sf266 yrkande 1 samt med avslag på

motionerna 1992/93:Sf268 yrkande 2 och 1992/93:Sf285 båda i denna

del antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om

ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring såvitt avser

11 §,

res. 1 (s) - delvis

2. beträffande åldersgräns för rätt till delpension

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och

motion 1992/93:Sf266 yrkande 3 samt med avslag på motionerna

1992/93:Sf268 yrkande 2 och 1992/93:Sf285 båda i denna del antar

det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i

lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring såvitt avser 1 och

5§§,

res. 1 (s) - delvis

3. beträffande minskning av arbetstid

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sf268 yrkande

2 och 1992/93:285 båda i denna del avslår det i propositionen

framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om

delpensionsförsäkring såvitt avser 6, 7 och 13 §§,

4. beträffande inkomstunderlaget

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf266 yrkande 2,

res. 2 (nyd)

5. beträffande övergångsbestämmelser m.m.

att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och

motion 1992/93:Sf268 yrkande 3 samt med avslag på motionerna

1992/93:Sf268 yrkande 2 och 1992/93:Sf285, båda i denna del,

dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag

om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring såvitt

avser p. 1--3 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna med den

ändringen att p. 1 och 2 erhåller följande såsom utskottets

förslag betecknade lydelse.

1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 11 § den 1 juli 1993

och i övrigt den 1 januari 1994.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den som har rätt

till delpension för juni månad 1993 under förutsättning att

delpensionen grundar sig på en ansökan som kommit in till den

allmänna försäkringskassan före den 1 juli 1993.

dels avslår det i propositionen framlagda förslaget till

lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring såvitt

avser p. 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna,

dels antar ingressen till det i propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om

delpensionsförsäkring i följande lydelse.

Härigenom föreskrivs att 1, 5 och 11 §§ lagen (1979:84) om

delpensionsförsäkring skall ha följande lydelse.

res. 1 (s) - delvis - villk.

6. beträffande tilläggsdirektiv till pensionsarbetsgruppen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf261 yrkande 1.

men. (v)

Stockholm den 23 februari 1993

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gullan Lindblad

I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Doris Håvik

(s), Margit Gennser (m), Birgitta Dahl (s), Sigge Godin (fp),

Börje Nilsson (s), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Hans

Dau (m), Nils-Olof Gustafsson (s), Pontus Wiklund (kds), Leif

Bergdahl (nyd), Margareta Israelsson (s), Gustaf von Essen (m)

och Maud Björnemalm (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Delpensionsnivån, åldersgräns för rätt till delpension och

övergångsbestämmelser m.m. (mom. 1, 2 och 5)

Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik,

Nils-Olof Gustafsson, Margareta Israelsson och Maud Björnemalm

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Som framgått" och på s. 7 slutar med "ner förvärvsarbetet."

bort ha följande lydelse:

Rätten till delpension är en integrerad del i ett system för

rörlig pensionsålder där den andra delen av systemet utgörs av

förtida uttag av ålderspension.

Delpensionen finansieras genom en socialavgift som förs till en

särskild fond utanför budgeten samt avkastningen av denna.

Delpensionsavgiften utgör fr.o.m. den 1 juli 1992 0,20 % av

avgiftsunderlaget. Delpensionsfonden beräknas i december 1993

uppgå till ca 5,043 miljarder kronor. Enligt utskottets mening

saknas därför finansiella skäl att försämra villkoren i

delpensionsförsäkringen.

Delpensionsförsäkringen ger de försäkrade möjlighet att fr.o.m.

den månad de fyller 60 år begränsa sin arbetstid till lägst 17

och högst 35 timmar per arbetsvecka varvid ersättning utges med

65 % av inkomstbortfallet.

Det grundläggande syftet med delpensionen är att ge den äldre

arbetskraften möjlighet att under de sista yrkesverksamma åren

trappa ned sin arbetsinsats med en bibehållen rimlig ekonomisk

kompensation. För många inom den äldre arbetskraften finns det

erfarenhetsmässigt sådana hälsoförändringar som kan grunda rätt

till förtidspension. Ett individuellt anpassande av arbetstiden

innebär för dessa den enda möjligheten att undvika

förtidspension. Systemet med förtida uttag av ålderspension är

härvid inte ett ekonomiskt acceptabelt alternativ, eftersom

pensionen då reduceras livsvarigt, och denna möjlighet utnyttjas

också endast i ringa omfattning.

Även om utskottets förslag att inte genomföra några

begränsningar i rätten att trappa ner arbetstiden antas av

riksdagen kan en sänkning av kompensationsnivån och höjning av

åldersgränsen för rätt till delpension till 63 år innebära att

försäkringen upplevs som meningslös och att därmed antalet

förtidspensioneringar och långa sjukfall ökar. Detta innebär en

ökad belastning på statsbudgeten genom att utgifterna för den

allmänna försäkringen ökar.

Mot denna bakgrund saknas enligt utskottets mening

skäl att försämra villkoren i delpensionsförsäkringen.

dels att momenten 1, 2 och -- under förutsättning av bifall

till dessa moment -- moment 5 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande delpensionsnivån

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sf268 yrkande

2 och 1992/93:Sf285 båda i denna del avslår det i proposition

1992/93:100 bilaga 6 framlagda förslaget till lag om ändring i

lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring såvitt avser 11 §,

2. beträffande åldersgräns för rätt till delpension

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sf268 yrkande

2 och 1992/93:Sf285 båda i denna del avslår det i propositionen

framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om

delpensionsförsäkring såvitt avser 1 och 5 §§.

5. beträffande övergångsbestämmelser m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sf268 yrkande

2 och 1992/93:Sf285 båda i denna del och med avslag på motion

1992/93:Sf268 yrkande 3 avslår det i propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om

delpensionsförsäkring såvitt avser ikraftträdande- och

övergångsbestämmelser samt ingressen.

2. Inkomstunderlaget (mom. 4)

Leif Bergdahl (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Inkomsten före" och slutar på s. 8 med "5 basbelopp." bort

ha följande lydelse:

Delpensionsförsäkringen infördes den 1 juli 1976 samtidigt som

den allmänna pensionsåldern sänktes till

65 år. Ett av delpensionens syften var att ge äldre

yrkesverksamma möjlighet att trappa ned sin arbetsinsats inför

den allmänna ålderspensioneringen. Den enskilde fick därmed

beroende på hälsotillstånd och arbetsförmåga en möjlighet att

välja pensioneringstidpunkt och att inom vida ramar bestämma

pensioneringsgraden.

De flesta som kommit att utnyttja delpensionen är emellertid

välavlönade tjänstemän, och enligt utskottets mening bör

delpensionens fördelar, i synnerhet i nu rådande ekonomiska läge,

i första hand komma dem till godo som har tunga och monotona

arbeten och samtidigt mindre välbetalda yrken.

Utskottet anser därför att ersättning endast skall utgå på

arbetsinkomster upp till 5 basbelopp.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande inkomstunderlaget

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sf266 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Berith Eriksson (v) anför:

Beträffande förändringarna i delpensionsnivån, åldersgräns för

rätt till delpension och övergångsbestämmelser m.m. (mom. 1, 2

och 5) instämmer jag i vad som anförts i reservation 1.

Beträffande tilläggsdirektiv till Pensionsutredningen (mom. 6)

kan följande framhållas.

I slutet av år 1991 tillsattes efter bemyndigande av regeringen

en särskild arbetsgrupp med uppgift att mot bakgrund av

Pensionsberedningens betänkande (SOU 1990:76) Allmän pension

utarbeta förslag till ett reformerat system för den allmänna

pensioneringen.

I botten på detta system bör ligga en väl tilltagen

grundpension som i vart fall överstiger Socialstyrelsens norm för

socialbidrag. Inom ramen för ett förändrat pensionssystem bör de

försäkrade även ha möjlighet till en större valfrihet beträffande

tidpunkt för pensioneringen. Med en rörlig pensionsålder för

personer i åldern 60--70 år uppnås den fördelen att den enskilde

kan förlägga pensionstidpunkten till det tillfälle han med

beaktande av hälsotillstånd eller av andra orsaker anser

lämpligt. Inom systemet bör också finnas möjlighet till partiell

pension som inte livsvarigt belastar den enskilde ekonomiskt.

Regeringen bör därför ge pensionsarbetsgruppen tilläggsdirektiv

om att den nuvarande delpensionsförsäkringen bör integreras i ett

system med rörlig pensionsålder.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet -- utöver

vad som hemställts i reservation 1 -- under mom. 6 borde ha

hemställt:

6. beträffande tilläggsdirektiv till pensionsarbetsgruppen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sf261 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

I propositionen framlagt lagförslag