Bet. 1992/93:SfU13

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1992/93:SFU13

Studiestöd

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

SfU13

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1992/93:100,

bil. 9, anslagen F 1--6 och F 8 jämte motioner.

Utskottet tillstyrker att Centrala studiestödsnämnden (CSN) får

rätt att ta ut en särskild uppläggningsavgift för studielån.

Avgiften kommer att uppgå till 300 kr för ett års studielån.

Vidare tillstyrker utskottet de förslag om besparingar inom

studiestödet som regeringen lagt fram. Dessa innebär bl.a. att

studiebidrag och extra tillägg kommer att utgå under högst 10

månader i stället för högst 12 månader per år, att anslaget till

korttidsstudiestöd och internatbidrag reduceras med 20% och

att anslaget till vuxenstudiestöd reduceras med hänsyn till det

väntade förslaget om sänkt ersättningsnivå inom

arbetslöshetsförsäkringen. Vidare genomförs en besparing på

studiemedlen. I denna del avviker utskottet från regeringens

förslag och föreslår -- med anledning av propositionen och en

s-motion -- att studiemedel skall utgå med 175,5% av

basbeloppet och att minskningen i sin helhet läggs på bidraget.

Besparingen på studiemedlen kan beräknas uppgå till 306 miljoner

kronor.

Utskottet föreslår tillkännagivanden till regeringen om att

ytterligare försök bör göras att få till stånd en samordning av

det inkomstprövade extra tillägget och ensamförälderstödet och

om att regeringen i anslutning härtill bör återkomma med ett

förslag som innebär att studiebidraget utbetalas direkt till

eleverna för att stärka rekryteringseffekten.

Slutligen tillstyrker utskottet att de utbildningsarvoden som

utbetalas till studerande vid vissa lärarutbildningar ersätts

med ett studiestöd som i huvudsak följer reglerna om särskilt

vuxenstudiestöd.

Till betänkandet har fogats tio reservationer, ett särskilt

yttrande och en meningsyttring.

Propositionen

Regeringen (Utbildningsdepartementet) har i proposition

1991/93:100, bilaga 9, litt. F, föreslagit riksdagen att

1. (F 1) till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret

1993/94 anvisa ett ramanslag på 159610000 kr,

2. (F 2) till Centrala studiestödsnämndens

återbetalningsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisa ett

anslag på 1000 kr,

3. (F 3) till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1993/94 anvisa ett

förslagsanslag på 2086780000 kr,

4. (F 4) till Studiemedel m.m. för budgetåret 1993/94 anvisa ett

förslagsanslag på 6130000000 kr,

5. (F 5) till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1993/94 anvisa

ett reservationsanslag på 1078600000 kr,

6. (F 6) till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för

budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 71925000 kr,

7. (F 8) att anta det i propositionen framlagda förslaget till

lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

8. (F 8) att till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid

vissa lärarutbildningar för budgetåret 1993/94 anvisa ett

förslagsanslag på 100000000 kr.

Anslaget F 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål kommer att

behandlas i utskottets betänkande 1992/93:SfU16.

Lagförslaget återfinns i bilaga till betänkandet.

Motionerna

1992/93:Sf501 av Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om dispens från CSN:s regler beträffande studiemedel för

studerande vid Malmö Konstskola Forum.

1992/93:Sf502 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen

beslutar att ge handikapprörelsens organisationer möjlighet att

göra kollektiva ansökningar om korttidsstudiestöd.

1992/93:Sf503 av Sylvia Lindgren och Kent Carlsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sådan ändring av bestämmelserna om

studielån att dispens i vissa fall kan medges för elever som

ännu inte fyllt 20 år att erhålla studielån vid utbildning som

inte är att betrakta som högskoleutbildning.

1992/93:Sf504 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

studiemedel till eleverna på Malmö Konstskola Forum.

1992/93:Sf505 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om studiemedel för elever vid Malmö Konstskola

Forum.

1992/93:Sf506 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas att

riksdagen slutar att ge handikapprörelsens organisationer

möjlighet att göra kollektiva ansökningar av korttidsstudiestöd.

1992/93:Sf507 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att det i 9 kap.

studiestödslagen införs en bestämmelse om uppläggningsavgifter

för studiemedel,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om nedskrivning av

studiemedlets totalbelopp från 180 till 170% av basbeloppet,

3. att riksdagen till kostnadsstället F 4. Studiemedel m.m.

anvisar 228000000 kr utöver regeringens förslag.

1992/93:Sf508 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen till särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid

vissa lärarutbildningar för budgetåret 1993/94 anvisar

60000000 kr utöver vad regeringen föreslagit, eller således

160000000 kr.

1992/93:Sf509 av Rolf L Nilson och Eva Zetterberg (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att till korttidsstudiestödet för

budgetåret 1993/94 anslå 10000000 kr utöver vad regeringen

föreslagit enligt vad i motionen anförts om handikappades stora

behov av olika kortkurser,

2. att riksdagen hos regeringen begär att bidragen för

korttidskurser åter blir öppna för personer över 64 år enligt

vad i motionen anförts om rehabilitering m.m. av äldre.

1992/93:Sf510 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att studiemedel från den 1 juli 1993

skall utgöra 176% av basbeloppet för år räknat,

2. att riksdagen beslutar att hela minskningen tas ut på

bidragsdelen.

1992/93:Sf511 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att det årligen bör avsättas en fast summa av

korttidsstudiestödet till funktionshindrade/handikappade för att

garantera att de kan tillfredsställa sitt utbildningsbehov.

1992/93:Sf512 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen avslår proposition 1992/93:100 vad avser

besparingar på anslagen F 3 Studiehjälp m.m. och F 5

Vuxenstudiestöd m.m.,

3. att riksdagen beslutar att i bilaga 9, anslag F 3 Studiehjälp

m.m., för budgetåret 1993/94 öka anslaget med 711 miljoner

kronor utöver regeringens förslag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om samordning vad gäller det extra tillägget i

studiehjälpen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utbetalning av studiebidrag,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett sammanhållet och samordnat studiestöd

för vuxna,

7. att riksdagen beslutar att inom en ram på 3 150,3 miljoner

kronor för anslag F 5 Vuxenstudiestöd m.m. i bilaga 9 för

budgetåret 1993/94 fördela anslaget i enlighet med vad som

anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar om sådan ändring i studiestödslagen

att SVUXA under en försöksperiod kan utgå på ett mera flexibelt

sätt i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen beslutar om sådan ändring i studiestödslagen

som anförts om korttidsstudiestöd, internatbidrag och kollektiv

ansökan,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inriktningen av beredningsarbetet

beträffande studiemedelssystemet,

11. att riksdagen beslutar att i bilaga 9, anslag F 4

Studiemedel m.m., för budgetåret 1993/94 öka anslaget med 306

miljoner kronor utöver regeringens förslag,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om demokratiskt inflytande och

överklagandemöjligheter i beslutsprocessen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om administrationen av studiestödssystemen,

14. att riksdagen beslutar föra över 2,7 miljoner kronor från

anslaget F 5 till anslaget F 1 Centrala studiestödsnämnden m.m.

1992/93:Sf513 av Martin Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en genomgripande reform av

studiestödet.

1992/93:Sf515 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att möjligheten till studielån för ungdomar

i gymnasiet i vissa fall återinförs.

1992/93:Kr421 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att studieförbundens kurser skall berättiga

eleverna till studiemedel.

Utskottet

F 1. Centrala studiestödsnämnden m.m.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central

förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor. Vid CSN finns en

delegation för utländska studerande med uppgift att pröva

utländska medborgares principiella rätt till svenskt studiestöd.

CSN administrerar vidare lån till hemutrustning för flyktingar

och vissa andra utlänningar. Kostnaderna härför betalas från

anslaget D 8 under elfte huvudtiteln. CSN består av ett

huvudkontor och 24 lokalkontor, ett i varje län. Lokalkontoren

är indelade i sex regioner; Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund,

Göteborg och Umeå.

CSN lämnar i år en fördjupad anslagsframställning för budgetåren

1993/94--1995/96. Av anslagsframställningen framgår att

ärendevolymerna ökat kraftigt under den gångna femårsperioden.

Ansökningarna om studiemedel har ökat med 33% och

ansökningarna om studiemedel för utlandsstudier har sexdubblats.

Den största volymökningen har dock skett på återbetalningssidan.

Efterfrågan på service från allmänheten har ökat drastiskt. Av

resultatanalysen framgår att CSN genom personalutbildning,

utvecklande av ny teknik och decentralisering av arbetsuppgifter

från huvudkontoret till lokal/regionkontoren lyckats omdisponera

resurser till de områden som krävt förstärkning. Samtidigt har

man klarat av sina besparingskrav. CSN:s helhetsbedömning är att

verksamheten i allt väsentligt kunnat bedrivas på avsett sätt,

även om mycket stora oplanerade åtgärder har tvingats fram till

följd av regelförändringar och kundernas krav. Under den

kommande treårsperioden väntar CSN väsentliga förändringar i

regelverken för både beviljning och återbetalning av studiestöd.

Den decentraliserade högskolan och den förändrade gymnasieskolan

kan antas medföra krav på en vidgad decentralisering av CSN:s

verksamhet liksom på ökad flexibilitet i studiestöden och dess

administration. CSN prognosticerar ett fortsatt ökat

ärendeantal, inom beviljningsområdet 10% och inom

återbetalningsområdet ca 25%. Utlandsverksamheten beräknas

fortsätta att öka, liksom servicekraven från allmänheten. Som

inriktning för den kommande perioden anger CSN höjd kvalitet i

verksamheten i syfte att garantera stor rättssäkerhet för den

enskilde, förbättring av verksamheten så att kunderna ges en --

utifrån deras utgångspunkt -- tillfredsställande service, en

förbättrad medelshantering och därigenom lägre räntekostnader

för staten, fortsatt ökad produktivitet för hela organisationen,

ökade insatser på det personaladministrativa området för att

bl.a. reducera korttidsfrånvaron, förbättrad jämställdhet genom

att bl.a. stimulera kvinnor till att söka chefstjänster inom

organisationen samt förbättrad kostnadseffektivitet inom

ADB-området.

I propositionen framhålls att den fördjupade

anslagsframställningen visar att verksamheten bedrivits med en

sådan inriktning att målen för verksamheten nåtts och att

arbetet under den gångna femårsperioden varit framgångsrikt. De

ökade kraven har enligt föredragande statsrådets mening på ett

föredömligt sätt klarats genom att organisationen anpassats till

nya förutsättningar genom omdisponering av tillgängliga

resurser. De övergripande målen för CSN är att vara

förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor, att följa upp

och utvärdera de skilda studiestödssystemen, att ta fram

underlag och förslag för utveckling av det studiesociala

området, att på ett rationellt och ekonomiskt ansvarsfullt sätt

svara för hanteringen av beviljning och återbetalning av

studiestöd samt att fullgöra uppgifter enligt förordningen om

lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra

utlänningar. Dessa mål bör enligt vad som anförs gälla också

under kommande treårsperiod. Föredragande statsrådet har inte

heller någon erinran mot den verksamhetsinriktning och de mål

för verksamheten som CSN redovisat. Dessa bör dock kompletteras

med en ökad satsning på återkravsverksamhet. Om någon uppburit

studiemedel obehörigen eller med för högt belopp och insett

eller bort inse detta kan vad som uppburits för mycket genast

återkrävas. Av CSN:s långtidsbedömning framgår att det finns en

stor balans av sådana fordringar. Föredragande statsrådet

bedömer det vara ett realistiskt krav att CSN under nästa

budgetår minskar de utestående fordringarna med minst 20

miljoner kronor. De krav som bör ställas för nästkommande

budgetår avser statsrådet att återkomma till i kommande års

budgetpropositioner.

I propositionen redovisas vissa åtgärder som kommer att vidtas

av CSN som en följd av den analys av kassaflödet som utförts.

Studiemedel kommer att utbetalas en gång per månad i stället för

fyra gånger per år och studiestöd som utbetalas i efterskott

kommer att utbetalas vid ett tillfälle i veckan i stället för

varje dag. Vidare kommer två av de fyra årliga

återbetalningstillfällena att tidigareläggas en månad. Slutligen

har CSN för avsikt att dra ner clearingtiden i de anlitade

bankerna från två dagar till en dag. Den sammanlagda vinsten av

åtgärderna beräknas till 55 miljoner kronor.

I propositionen föreslås ändringar beträffande de administrativa

avgifter som CSN tar ut i samband med återbetalning av

studielån. För närvarande tas en aviseringsavgift om 18 kr ut

vid varje avisering av årsbelopp och en påminnelseavgift om 120

kr vid varje påminnelse. För att förbättra möjligheterna till en

effektiv administration och utveckling av rutinerna föreslås att

aviseringsavgiften ersätts med en expeditionsavgift som

beräknas på årsbasis och som kan tas ut vid lämpligt tillfälle

med hänsyn till rutinuppbyggnaden. Vidare föreslås en

uppläggningsavgift för studielån. Avsikten är att avgiften

skall tas ut med 150 kr per termin eller 300 kr per läsår. Den

som endast tar ut bidragsdelen skall inte belastas med avgiften.

Uppläggningsavgiften beräknas under budgetåret 1993/94 ge en

inkomst på 47 miljoner kronor. Intäkterna från

uppläggningsavgiften skallföras till inkomsttiteln Övriga

offentligrättsliga avgifter. Regeringen föreslår att anslaget

till CSN beräknas till 159 610000 kr.

I motion Sf507 yrkande 1 motsätter sig Berith Eriksson m.fl. (v)

att den föreslagna uppläggningsavgiften införs. Enligt

motionärerna är studentkollektivet en av de grupper som har

svårast att dra ner på sina utgifter eftersom studiemedlen redan

i dag är så knappt tilltagna att de flesta lever på marginalen.

Enligt utskottets mening innebär den föreslagna

uppläggningsavgiften en naturlig anpassning till de villkor som

gäller för andra typer av krediter. Utskottet anser att CSN bör

få möjlighet att ta ut en sådan avgift. Som framgått är avsikten

att intäkterna från avgiften skall föras till en inkomsttitel i

budgeten. Utskottet kan godta detta men vill framhålla att det

kan finnas anledning för regeringen att överväga om det inte är

mer rationellt att låta dessa medel finansiera en utvidgning av

CSN:s avgiftsfinansierade verksamhet. Med det anförda

tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motion Sf507

yrkande 1.

Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot att

aviseringsavgiften ersätts med en expeditionsavgift och

tillstyrker därför även detta förslag.

I motion Sf512 yrkande 14 av Doris Håvik m.fl. (s) begär

motionärerna att anslaget till CSN höjs med 2,7 miljoner kronor

som skall föras över från anslaget F 5. Vuxenstudiestöd m.m.

Yrkandet är en följd av att motionärerna i samma motion föreslår

väsentligt ökade medel för särskilt vuxenstudiestöd.

Utskottet avstyrker nedan under rubriken Vuxenstudiestöd m.m.

motionärernas förslag till ökade medel till anslaget F 5. och

avstyrker därför bifall även till yrkande 14 i motion Sf512.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag till CSN.

I motion Sf512 yrkande 13 av Doris Håvik m.fl. (s) och i motion

Sf513 (delvis) av Martin Nilsson m.fl. (s) begärs

tillkännagivanden om att det är önskvärt att stor

administrativ beredskap upprätthålls för regional och lokal

verksamhet, så att god kontakt kan bibehållas med olika

utbildningsanordnare och med geografiskt spridda studerande.

Enligt utskottets mening framgår det av den fördjupade

anslagsframställningen att CSN är inriktad på en vidgad

decentralisering av verksamheten och att man har planer på

intensifierade kontakter med utbildningsanordnarna. Utskottet

anser att det inte är påkallat med ett tillkännagivande och

avstyrker motionsyrkandena.

I motion Sf512 yrkande 12 av Doris Håvik m.fl. (s) och i motion

Sf513 (delvis) av Martin Nilsson m.fl. (s) tar motionärerna upp

frågor om CSN:s beslutsprocess. Motionärerna anför att beslutet

att avskaffa studiemedels- och vuxenutbildningsnämnderna den 1

juli 1992 fått till följd att allt demokratiskt inflytande

försvunnit när det gäller studiestödsfrågor. Enligt

motionärerna måste det finnas ett regionalt

förtroendemannainflytande i studiestödsbeslut där urvals-

och skälighetsbedömningar förekommer. Vidare är det viktigt med

ett reellt studerandeinflytande och att det finns möjlighet att

överklaga besluten. Dessa frågor blir enligt motionärernas

uppfattning än mer aktuella om man överväger att göra

skärpningar i regelsystemen. Motionärerna begär ett

tillkännagivande härom.

Utskottet har behandlat yrkanden med liknande inriktning redan i

samband med att riksdagen våren 1992 godkände den omorganisation

av CSN som genomfördes den 1 juli 1992. Omorganisationen innebar

att 30 självständiga myndigheter gick upp i en enda myndighet

(CSN) för att bättre kunna möta de besparings- och

rationaliseringskrav som ställs inom den offentliga sektorn. I

den nya organisationen har den tidigare möjligheten att inrätta

samrådsgrupper för prövningen av studiestödsärenden bibehållits,

och det har blivit möjligt att använda förfarandet också i

ärenden om vuxenstudiestöd. När det gäller överprövningen av

studiestödsbeslut har det införts en möjlighet för den enskilde

att inom tre veckor begära omprövning av beslutet. En begäran om

omprövning skall enligt instruktionen för CSN handläggas vid

huvudkontoret. Enligt utskottets mening finns det mot den

angivna bakgrunden inte något skäl till ett tillkännagivande i

begärda hänseenden. Utskottet avstyrker bifall till

motionsyrkandena.

F 2. CSN:s återbetalningsverksamhet

Kostnaderna för återbetalning av studiestöd skall i princip

täckas genom avgifter. Under innevarande budgetår redovisas

såväl kostnader som avgifter under anslaget F 1 ovan.

I propositionen föreslås att återbetalningsverksamheten skiljs

ut från anslaget F 1 och redovisas som ett nytt obetecknat

anslag med beteckningen F2. CSN:s återbetalningsverksamhet.

Till anslaget föreslås anvisat ett formellt belopp om 1000 kr.

Utskottet har inte någon erinran mot detta förslag och

tillstyrker propositionen i denna del.

F 3. Studiehjälp m.m.

Från anslaget betalas utgifter för studiehjälp i form av

studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Från

anslaget betalas också vissa resekostnadsersättningar.

Bestämmelserna om studiehjälp finns i 3 kap. studiestödslagen.

Studiehjälpen utgår till elever i gymnasial utbildning och

längst t.o.m. första kalenderhalvåret det år under vilket eleven

fyller 20 år. Studiehjälpen består av studiebidrag,

inackorderingstillägg till elever utanför det offentliga

skolväsendet och extra tillägg. Studiebidraget är samordnat med

det allmänna barnbidraget. Det utgår tidigast fr.o.m. kvartalet

efter det under vilket den studerande fyllt 16 år och uppgår för

närvarande till 750 kr per månad. Studiebidrag utges för hela

första halvåret om studier bedrivits under minst fyra månader

och för hela andra halvåret om studier bedrivits under minst tre

och en halv månader. Studiebidraget upphör dock under den halva

kalendermånad då utbildningen avslutats. Inackorderingstillägg

betalas till elever som måste bo inackorderade på studieorten.

Tillägget utgår med ett schabloniserat belopp på 1070--2150

kr per månad beroende på avståndet till hemorten. Extra tillägg

är inkomstprövat och uppgår till 795, 530 eller 265 kr. Det

utbetalas för tid under vilken rätt till studiebidrag

föreligger.

I propositionen föreslås en höjning av beloppen för extra

tillägg och inackorderingstillägg. Det extra tillägget

föreslås höjt till 825, 550 resp. 275 kr per månad och

inackorderingstillägget till 1150 -- 2300 kr per månad.

Regeringen aviserar också en höjning med 5000 kr av

inkomstgränserna vid prövningen av extra tillägg. Av

propositionen framgår vidare att regeringen har för avsikt att

minska den tid för vilken studiebidrag och extra tillägg

utbetalas. Som framgått kan studiebidrag och extra tillägg för

närvarande utbetalas för tolv månader även om studier bedrivits

under sammanlagt sju och en halv månad under året. Enligt vad

som anförs möjliggör det statsfinansiella läget inte längre att

denna höga ambitionsnivå bibehålls, och regeringen har för

avsikt att ändra reglerna så att studiebidrag och extra tillägg

utgår under högst tio månader. Regeringen beräknar anslaget till

Studiehjälp m.m. till 2086780000 kr.

I motion Sf512 yrkande 2 (delvis) av Doris Håvik m.fl. (s)

motsätter sig motionärerna förslaget om besparingar inom

studiehjälpen. Enligt motionärerna är det fel att försämra

studiestödet i en tid av hög ungdomsarbetslöshet, då behovet av

ökad rekrytering till gymnasieskolan är som störst. Tvärtom bör

en förstärkning övervägas för att kunna behålla så många

ungdomar som möjligt det tredje gymnasieåret samt att om möjligt

locka tillbaka en del av dem som tidigare lämnat gymnasiet efter

endast två läsår. Eftersom samhällsekonomin är hårt ansträngd

ser inte motionärerna någon möjlighet att föreslå en

förstärkning av studiehjälpen. Förslaget om en nedskärning bör

dock enligt motionärerna avslås. Motionärerna upplyser att de i

annat sammanhang framställt yrkanden om en satsning på ett

tredje gymnasieår. En sådan satsning medför enligt deras mening

att antalet elever med studiehjälp kan beräknas öka med ca

35000. Motionärerna begär därför i yrkande 3 att till anslaget

F 3 skall anslås ytterligare 711 miljoner kronor eller tillhopa

2797780000 kr.

Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot

regeringens förslag om en höjning av beloppen för extra tillägg

och inackorderingstillägg och tillstyrker därför förslaget.

Enligt utskottets mening är det i det nuvarande ekonomiska läget

motiverat med en viss begränsning av det antal månader under ett

kalenderår då studiebidrag och extra tillägg utbetalas.

Utskottet avstyrker därför motion Sf512 yrkande 2 i denna del.

När det gäller medel för en satsning på ett tredje gymnasieår

erinrar utskottet om att regeringen i dagarna lagt fram ett

förslag om särskilt statsbidrag till kommuner för ytterligare

platser i gymnasieskolan för ett tredje gymnasieår (prop.

1992/93:194). Enligt utskottets mening bör den fortsatta

behandlingen av detta förslag nu avvaktas. Med det anförda --

och som en följd av ställningstagandena ovan -- tillstyrker

utskottet den medelstilldelning som föreslås i propositionen och

avstyrker motion Sf512 yrkande 3.

Före den 1 juli 1992 fanns möjlighet att få studielån inom

studiehjälpen. Studielånet var behovsprövat. För en ogift elev

hade både elevens egna och föräldrarnas ekonomiska förhållanden

betydelse. Om den studerande fyllt 18 år kunde behovsprövningen

begränsas till den studerandes egen ekonomi om sambandet med

föräldraekonomin var brutet och det förelåg särskilda skäl.

I motion Sf503 av Sylvia Lindgren och Kent Carlsson (s) anför

motionärerna att beslutet att slopa möjligheten till studielån

vid gymnasiestudier för elever under 20 år ger upphov till

problem i de fall då en elev som avslutat gymnasiet vill gå en

vidareutbildning som är klassad som gymnasial. En sådan är t.ex.

RMI Berghs reklam- och marknadsföringsinstitut AB. Det måste

enligt motionärerna finnas en flexibilitet som gör det möjligt

att medge studielån i fall som dessa. De begär ett

tillkännagivande att reglerna bör ändras så att studielån kan

medges efter dispens. I yrkande 1 i motion Sf515 av Ulla

Pettersson (s) begär motionären ett tillkännagivande om att

möjligheten till studielån vid gymnasiestudier återinförs

eftersom kommunerna, med hänvisning till föräldrarnas ansvar,

många gånger ställer sig negativa till att betala ut

socialbidrag.

Enligt utskottets mening bör de problem som motionärerna tar upp

inte lösas genom att möjligheten till studielån för ungdomar

under 20 år återinförs. Utgångspunkten måste vara att

gymnasiestudier skall kunna genomföras utan skuldsättning.

Utbildningsutskottet har också vid sin behandling tidigare år av

frågan om kommunernas ansvar för dessa elever förutsatt att det

i de fall då föräldrarna inte ställer upp finns ett fungerande

samhällsstöd och att gymnasieskolornas elevvårdande och kurativa

verksamhet leder till att eleverna kommer i åtnjutande av

behövligt stöd. Motionsförslagen om en möjlighet till studielån

för dessa elever är utskottet således inte berett att

tillstyrka.

I propositionen tar departementschefen upp CSN:s förslag om en

samordning av det extra tillägget och bostadsbidraget. Han

har efter samråd med chefen för Socialdepartementet inte funnit

skäl att biträda förslaget eftersom en sådan åtgärd, på grund av

bostadsbidragets konstruktion, inte kan genomföras utan att

stora nackdelar uppstår inom detta system. Det extra tillägget

bör således enligt vad som anförs i propositionen även

fortsättningsvis hanteras av CSN.

I motion Sf512, yrkandena 4 och 5, av Doris Håvik m.fl. (s) tar

motionärerna upp denna fråga. Motionärerna anför att det extra

tillägget numera är den enda inkomstprövade delen av

studiehjälpen och att det i huvudsak utgår till ensamstående

föräldrar. De anser att ytterligare försök att få till stånd en

samordning bör göras i anslutning till de pågående övervägandena

beträffande stödet till ensamföräldrarna. Om en sådan förändring

genomförs öppnas enligt motionärerna en möjlighet att utbetala

studiebidraget direkt till eleverna, vilket skulle öka

rekryteringseffekten. De begär ett tillkännagivande om att

ytterligare försök till samordning bör göras och om att

regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att

studiebidraget utbetalas direkt till eleverna.

Enligt utskottets mening är det viktigt att ta till vara de

möjligheter till rationaliseringsvinster som kan göras inom

dessa system. Utskottet anser i likhet med motionärerna att en

överföring av det inkomstprövade extra tillägget skulle innebära

fördelar för studiehjälpssystemet. Ytterligare försök att

samordna det extra tillägget bör därför göras i anslutning till

de pågående övervägandena beträffande stödet till

ensamföräldrarna. En överföring av det extra tillägget skulle

också göra det möjligt att utbetala studiebidraget direkt till

eleverna för att på det sättet få till stånd en ökad

rekryteringseffekt. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Utskottet tillstyrker således de nu

aktuella motionsyrkandena.

F 4. Studiemedel m.m.

Från anslaget betalas utgifter för studiebidrag enligt 4 kap.

studiestödslagen samt räntesubventioner för och avskrivning av

studielån enligt 4 och 7 kap. studiestödslagen. Från anslaget

betalas också kostnader för avskrivning och inlösen av vissa

studielån med statlig kreditgaranti.

Studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen utgår vid

högskolestudier och, om den studerande fyllt 20 år, vid studier

på gymnasial nivå. Studiemedel utgår efter en prövning av den

studerandes inkomst. Prövningen för den som studerar heltid

under fyra och en halv månader per kalenderhalvår medför att

studiemedlen reduceras med hälften av den del av inkomsten som

under första halvåret överstiger 65% av basbeloppet och under

andra halvåret 85% av basbeloppet, dvs. sammanlagt under året

150% av basbeloppet (s.k. fribelopp). Vid heltidsstudier under

kortare tid och vid deltidsstudier är reduktionsreglerna

gynnsammare. Studiemedlen består av en bidragsdel och en

lånedel. Återbetalningen av studielånen är inkomstrelaterad.

Återbetalningen påbörjas tidigast sex månader efter det att

studierna avslutats och sker med ett årligt belopp om 4% av

den återbetalningsskyldiges sammanräknade inkomst av tjänst,

näringsverksamhet och kapital vid taxeringen året före

återbetalningsåret. Särskilda återbetalningsregler gäller för

låntagare som är bosatta utomlands eller är sjömän. Ränta för

studielånet fastställs för varje år av regeringen. Hänsyn tas

därvid till avdragseffekterna i skattesystemet, och ett mindre

påslag för administrationskostnader görs. För år 1993 är räntan

8,7%.

Fram till den 1 januari 1993 utgavs studiemedel med 180% av

basbeloppet per läsår vid heltidsstudier under nio månader.

Studiebidraget uppgick till 53,28% av basbeloppet. Detta

innebar att studiemedel under år 1992 beviljades med 6740 kr

per månad, varav bidragsdelen utgjorde 1 995 kr. I proposition

1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin,

som behandlades av riksdagen i december 1992 (FiU1, rskr. 134),

anmäldes en besparing på studiemedelsområdet om 300 miljoner

kronor för budgetåret 1993/94. Vid behandlingen av förslag i

proposition 1992/93:116 om att pensionsutbetalningarna skulle

minska med 2% föreslog socialförsäkringsutskottet i

betänkandet 1992/93:SfU9 att, i de sammanhang som basbeloppet

används för utbetalning av studiestödsförmåner och vid

återbetalning av studielån, en motsvarande minskning som

föreslagits för pensionsutbetalningarna skulle ske. Detta

innebar att studiemedlen fr.o.m. den 1 januari 1993 skulle

beräknas på 98% av basbeloppet. Riksdagen biföll utskottets

förslag. Utskottet anförde i samma betänkande att den föreslagna

besparingsåtgärden borde kunna ersättas med en alternativ och

större besparing och att det därvid borde övervägas att minska

bidragsdelen inom studiemedelssystemet med fyra procentenheter

så att det totala studiemedelsbeloppet uppgår till 176% av

basbeloppet. Vidare borde det övervägas att slopa studiemedlen

för deltidsstudier. Vad utskottet anfört härom gav riksdagen som

sin mening regeringen till känna (rskr. 157).

I propositionen föreslås att beloppet för studiemedel sänks

till vad som motsvarar 166,6% av basbeloppet och att

sänkningen delas lika mellan studiebidrag och studielån.

Departementschefen anför att denna metod ger i stort sett samma

bidragsbelopp som utskottets förslag men har fördelen att

relationen mellan bidrag och lån behålls, genom att även

låneramen dras ner. När det gäller förslaget om slopade

studiemedel för deltidsstudier anför statsrådet att en sådan

åtgärd skulle ge en ytterligare besparing på ca 30 miljoner

kronor men att frågan bör analyseras ytterligare och behandlas i

anslutning till det förslag om framtida studiefinansiering som

regeringen har för avsikt att lägga fram under hösten 1993.

Anslaget till Studiemedel m.m. beräknas till 6130000000

kr.

I motion Sf510 yrkandena 1 och 2 av Doris Håvik m.fl. (s) yrkar

motionärerna att studiemedel i stället skall utgå med 176% av

basbeloppet och att hela minskningen läggs på bidragsdelen. I

motion Sf512 yrkande 11 anför samma motionärer att antalet

studiemedelsberättigade kan beräknas öka med 20000 som en

följd av de förslag på utbildningsområdet som motionärerna lagt

fram i annat sammanhang, och de yrkar med hänvisning härtill att

anslaget höjs med 306 miljoner kronor.

I yrkande 2 i motion Sf507 av Berith Eriksson m.fl. (v)

motsätter sig motionärerna den föreslagna sänkningen av

studiemedelsbeloppet . De yrkar att regeringens förslag avslås

och hemställer som en följd härav i yrkande 3 att anslaget höjs

med 228 miljoner kronor.

Utskottet har vid sin tidigare behandling av dessa frågor

förordat att minskningen av studiemedelsbeloppet i sin helhet

läggs på studiebidraget. Med hänsyn till att någon besparing på

deltidsstudiemedlen enligt utskottets mening inte längre är

aktuell krävs numera en sänkning till 175,5% av basbeloppet

med denna modell. Räknat per månad innebär detta ett

studiemedelsbelopp på 6 700 kr, varav 1 860 kr i bidrag.

Regeringens förslag ger ett studiemedelsbelopp på 6 360 kr,

varav 1880 kr i bidrag. Utskottet vidhåller att den modell som

utskottet tidigare förordat är att föredra och föreslår att

riksdagen med anledning av propositionen och motion Sf512

yrkandena 1 och 2 beslutar att studiemedel skall utgå i enlighet

med vad utskottet anfört. Utskottet avstyrker bifall till motion

Sf507 yrkande 2.

Den ändring som utskottet föreslår beträffande studiemedlen kan

beräknas ge en besparing på ytterligare 6 miljoner kronor. Någon

anledning att minska anslaget på grund härav föreligger inte.

Utskottet är inte berett att nu tillstyrka att ytterligare medel

anslås med anledning av de förslag på utbildningsområdet som

motionärerna bakom motion Sf512 framställt i annat sammanhang

eftersom regeringen har möjlighet att återkomma till riksdagen

om anslaget behöver ökas till följd av ökade

utbildningsinsatser. Utskottet gör därför inte någon ändring i

det föreslagna anslaget till Studiemedel m.m. utan tillstyrker

propositionen och avstyrker motionerna Sf512 yrkande 11 och

Sf507 yrkande 3.

I motion Sf512 yrkande 10 av Doris Håvik m.fl. (s) och Sf513

(delvis) av Martin Nilsson m.fl. (s) redovisar motionärerna sin

syn när det gäller utformningen av ett framtida

studiefinansieringssystem. Enligt motionärerna bör åtgärder

vidtas för att hålla skuldsättningen nere. Åtgärder som kan

övervägas är en förstärkning av studiebidraget, skärpt

meritprövning, förändring av antalet terminer med generell rätt

till stöd, förstärkt studierådgivning, förändringar i

utbildningsorganisationen eller ytterligare insatser för

ekonomisk rådgivning. Också när det gäller

återbetalningssystemet redovisas tänkbara åtgärder. En allmän

förutsättning för åtgärder som t.ex. skärpt meritvärdering är

enligt motionärerna att en demokratisk beslutsprocess med

studerandeinflytande etc. införs. Motionärerna begär ett

tillkännagivande med detta innehåll.

Enligt utskottets mening bör det förslag till framtida

studiefinansieringssystem som regeringen har för avsikt att

lägga fram avvaktas innan ställning tas till de olika frågor som

motionärerna tar upp. Utskottet avstyrker motionerna i dessa

delar.

I motion Sf501 av Kurt Ove Johansson (s) tas frågan upp om

studiemedel vid Forumskolorna. Motionären begär ett

tillkännagivande om att elever vid Malmö Konstskola Forum bör

ges en generell dispens så att studiemedel kan utgå under mer än

sex terminer i avvaktan på att skolans ansökan om högskolestatus

bifalls. Även i motion Sf504 av Ulla Tillander (c) och i motion

Sf505 av Olle Schmidt m.fl. (fp) begärs tillkännagivanden med

detta innehåll.

Studiemedel beviljas för högst tre år vid studier på gymnasial

nivå. Om det finns särskilda skäl kan studiemedel utges för

ytterligare sådana studier. För studier på högskolenivå utges

studiemedel under sammanlagt högst sex år. Även här kan

studiemedel utges för längre tid om det finns särskilda skäl.

Begränsningen av tiden med studiemedel vid gymnasial utbildning

ändrades i samband med studiemedelsreformen den 1 januari 1989

från fem till tre år. Sexårsgränsen för högskolestudier ändrades

däremot inte. I propositionen (1987/88:116 s.38) angavs därvid

att begränsningen av den tid under vilken studiestöd kunde utgå

borde syfta till att dels påskynda och effektivisera

gymnasiestudierna, dels förhindra att den som redan har studerat

ett stort antal terminer på högskolenivå och kanske även på

lägre nivå därefter påbörjar en ny högskoleutbildning. Vidare

angavs att studiemedel normalt borde kunna beviljas för någon

eller några terminer utöver de uppsatta gränserna för att en

studerande skulle kunna slutföra en längre gymnasie- eller

högskoleutbildning. Undantag borde också göras för en studerande

som har fått studiemedel för studier på grundskolenivå.

Utskottet har vid sin tidigare behandling av motsvarande

yrkanden och senast våren 1992 (1992/92:9 s. 11 f.) framhållit

att prövningen av möjligheterna att erhålla ytterligare

studiemedel för den nu aktuella studerandegruppen inte är en

fråga som ankommer på riksdagen och att utskottet inte är berett

att tillstyrka en ändring av de grundläggande reglerna på detta

område. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga och

avstyrker därför motionerna.

I motion Kr421 yrkande 2 av Lisbet Calner m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande om att studieförbundens kurser bör

berättiga till studiemedel.

Ett villkor för att en utbildning skall berättiga till statligt

studiestöd är att utbildningen är statlig, statsunderstödd eller

står under statlig tillsyn. Det ankommer på regeringen att

besluta om vilka utbildningar som fyller dessa villkor.

Utskottet anser inte att det finns skäl att frångå den ordning

som gäller för prövningen av frågan om en viss utbildning

berättigar till studiemedel eller ej och avstyrker därför

motionen.

F 5. Vuxenstudiestöd m.m.

Under anslaget betalas utgifter för vuxenstudiestöd i form av

särskilt vuxenstudiestöd, korttidsstudiestöd och internatbidrag.

Från anslaget betalas också utgifter för särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa.

Korttidsstudiestöd kan beviljas vid kortare studier, såsom vissa

studiecirklar och kortare utbildningar vid kommunal

vuxenutbildning eller folkhögskola. Korttidsstudiestödet utgår

med 68 kr för varje timme som den studerande förlorar

arbetsinkomst. Korttidsstudiestöd utgår längst till 64 års

ålder. Internatbidrag kan beviljas för kurser vid folkhögskola

eller vid statens skolor för vuxna. Internatbidrag avser

ersättning för resa, kost och logi. Bidraget utgör 305 kr per

dygn och medges efter behovsprövning. Åldersgränsen 64 år gäller

även för rätt till internatbidraget. Kollektiva ansökningar om

korttidsstudiestöd och internatbidrag kunde tidigare göras av

fackliga organisationer för fördelning bland arbetstagare. Denna

möjlighet avskaffades den 1 juli 1992. En försöksverksamhet med

kollektiv ansökan för handikapporganisationer och

pensionärsorganisationer upphörde samtidigt.

Särskilt vuxenstudiestöd utgår vid längre studier på grundskole-

och gymnasienivå, vid yrkesteknisk högskoleutbildning och vid

vissa kurser vid folkhögskola, även i kombination med

grundvux/grund-sfi. Urval sker efter sökandens behov av

utbildning och stöd. Stödet består av en bidragsdel och en

lånedel. Den som är berättigad till ersättning från erkänd

arbetslöshetskassa eller har uppburit sådan ersättning längsta

möjliga tid får vuxenstudiebidrag med 65% av det

utbildningsbidrag som den studerande skulle ha fått vid

arbetsmarknadsutbildning. Övriga sökande får vuxenstudiebidrag

med 32,5% av motsvarande utbildningsbidrag. För sökande som

får det högre bidraget finns även rätt till barntillägg om de

har vårdnaden om barn under 16 år som går i grundskola.

Barntillägget utgör 1,39% av basbeloppet för varje

15-dagarsperiod. Studielån kan utges så att det tillsammans med

bidraget motsvarar vad den studerande skulle ha erhållit i

utbildningsbidrag.

Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa utgår efter de regler

som gäller för det särskilda vuxenstudiestödet men någon

urvalsprövning sker inte, utan stöd utgår så länge det finns

medel. Stödet medges tidigast under det kalenderår då den

arbetslöse fyllt 25 år. Stöd kan utgå för studier på

grundskolenivå samt för studier på gymnasienivå som beräknas

pågå under högst två terminer.

I propositionen föreslås att beloppet för

korttidsstudiestödet höjs till 70 kr per timme och för

internatbidraget till 315 kr per dygn. Av propositionen

framgår att anslaget till Vuxenstudiestöd m.m. har beräknats

utifrån det utrymme som skulle ha funnits om den tidigare

utbildningsavgiften varit kvar. Härefter har resurserna för

korttidsstudiestöd och internatbidrag minskats med 20% med

hänsyn till behovet av besparingar i statens utgifter. Vidare

har resurserna för särskilt vuxenstudiestöd minskats med hänsyn

till det aviserade förslaget om en sänkning av

kompensationsnivån inom arbetslöshetsförsäkringen från 90 till

80%. Anslaget beräknas till 1078600000 kr, varav 61

miljoner kronor för korttidsstudiestöd och internatbidrag, 950,1

miljoner kronor för särskilt vuxenstudiestöd och 67,5 miljoner

kronor för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

I motion Sf512 av Doris Håvik m.fl. (s) motsätter sig

motionärerna i yrkande 2 (delvis) förslaget om besparingar inom

vuxenstudiestödet. Motionärerna anför att många vill delta i

vuxenutbildning genom studiecirkel, kortkurs på folkhögskola

eller enstaka ämnen i kommunal vuxenutbildning, men att anslaget

till korttidsstudiestöd och internatbidrag nu har urholkats så

kraftigt att många inte ens anser det lönt att göra en ansökan.

Enligt yrkande 2 bör ersättningsnivån för korttidsstudiestödet

höjas till 75 kr per timme och internatbidraget till 370 kr per

dygn. Vidare bör möjligheten till kollektiv ansökan

återinföras och medel anslås för uppsökande verksamhet och

utbildning av studieorganisatörer. Motionärerna föreslår också i

yrkande 8 att det görs ett försök med ändrade regler för

särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Under en period på

två år bör i försöksverksamheten den nuvarande åldersgränsen på

25 år sänkas till 22 år och kravet på förvärvsarbete vara 2 i

stället för 4 år för att underlätta för arbetslösa att söka sig

till det ordinarie utbildningssystemet. Vidare bör det öppnas en

möjlighet för den som fyllt 25 år att erhålla särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa för valfria studier på alla

nivåer, dvs. också högskola. Särskilt vuxenstudiestöd för

arbetslösa bör också kunna utgå till personer som blivit

varslade. Motionärerna beräknar 251 miljoner kronor för

korttidsstudiestöd och internatbidrag och 70 miljoner kronor för

uppsökande verksamhet m.m. I sitt anslagsförslag (yrkande 7) tar

motionärerna vidare hänsyn till de yrkanden om ytterligare

utbildningsinsatser som de framställt i annat sammanhang, och

som enligt motionärernas beräkningar medför att anslaget till

särskilt vuxenstudiestöd bör öka med 315 miljoner kronor och

anslaget till särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa med ca 1,5

miljarder kronor. Netto efter omfördelning till anslaget F 1.

Centrala studiestödsnämnden m.m. av 2,7 miljoner kronor för

ökade administrativa kostnader beräknar motionärerna anslaget

till Vuxenstudiestöd till 3 147 600000 kr.

I motionerna Sf502 av Rolf L Nilson (v) och Sf506 av Jan

Andersson och Bo Nilsson (s) begärs tillkännagivanden om att

möjligheten till kollektiv ansökan för handikapprörelsens

organisationer bör återinföras.

I motion Sf509, yrkandena 1 och 2, av Rolf L Nilson och Eva

Zetterberg (v) begärs en anslagshöjning med 10 miljoner kronor

för att tillgodose de handikappades behov av kortkurser och ett

tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett förslag

som innebär att 64-årsgränsen för bidrag för kortkurser

avskaffas med hänsyn till behovet av stöd till äldre

funktionshindrade. I motion Sf511 av Stina Gustavsson (c) begärs

ett tillkännagivande om att en fast summa bör avsättas till

funktionshindrade.

Utskottet tillstyrker den höjning av beloppen för studiebidrag

och internatbidrag som föreslås i propositionen och avstyrker

motion Sf512 yrkande 9 i denna del.

Den 1 juli 1992 genomfördes flera förändringar beträffande

korttidsstudiestöden och internatbidragen (prop. 1991/92:100

bil. 9, SfU9, rskr. 231). De kollektiva ansökningarna och

bidragen till uppsökande verksamhet och utbildning av

studievägledare avskaffades eftersom erfarenheterna inte var

odelat positiva. Då besparingar var nödvändiga var det angeläget

att se till att bidragen tillföll grupper med kort eller

bristfällig utbildning. För att markera att de aktuella stöden

är avsedda för personer i yrkesverksam ålder infördes en övre

åldersgräns på 64 år. Vidare begränsades de utbildningar som

berättigar till stöd till studier i svenska, engelska, matematik

och samhällskunskap på grundskole- och gymnasienivå. Härvid togs

särskild hänsyn till handikappade personer genom att även kurser

för att utveckla handikappades färdigheter skulle berättiga till

stöd. I ärendet underströk utskottet att utveckling av

handikappades färdigheter också skall innefatta utbildning om

det egna handikappet, om rättigheter som tillkommer en

handikappad person och om möjligheter att kompensera

handikappet. Med hänsyn till att möjligheterna till kollektiv

ansökan samtidigt togs bort framhöll utskottet det som angeläget

att CSN, i de fall en handikappad inte kan delta i en utbildning

så som var planerat, bereder en annan handikappad person

möjlighet att delta i utbildningen och då även på grund av de

särskilda omständigheterna accepterar en för sent inkommen

ansökan om internatbidrag.

Utskottet har inte ändrat uppfattning i dessa frågor och är

således inte berett att tillstyrka att kollektiva ansökningar

återinförs eller att den övre åldersgränsen på 64 år avskaffas.

Utskottet avstyrker därför motionerna Sf512 yrkande 9 i denna

del, Sf502, Sf506 och Sf509 yrkande 2.

När det gäller förslaget om en försöksverksamhet med ändrade

regler för rätt till särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa är

utskottet inte nu berett att tillstyrka detta med hänsyn till de

överväganden som pågår inom regeringskansliet om det framtida

studiefinansieringssystemet. Utskottet avstyrker även motion

Sf512 yrkande 8.

Utskottet delar föredragande statsrådets bedömning att det

statsfinansiella läget gör det nödvändigt med besparingar även

på detta område. Utskottet tillstyrker därför att anslaget nu

beräknas på det sätt statsrådet förordat. Utskottet vill

emellertid även i denna del framhålla att regeringen har

möjlighet att återkomma till riksdagen med förslag om ökade

anslag för vuxenstudiestöd i den utsträckning som krävs med

hänsyn till den rådande arbetsmarknadssituationen. Utskottet

vill i detta sammanhang erinra om att på tilläggsbudget för

innevarande år har till följd av ett utökat antal

utbildningsplatser ytterligare 142 miljoner kronor anslagits

till Vuxenstudiestöd m.m. för särskilt vuxenstudiestöd till

arbetslösa (prop. 1992/93:50, FiU1, rskr. 134). När det gäller

yrkandena om särskilda belopp för de handikappades kortkurser

erinrar utskottet om att särskild hänsyn tagits till denna

grupps behov vid utformningen av reglerna. Utskottet tillstyrker

således det i propositionen föreslagna anslaget till

Vuxenstudiestöd m.m. och avstyrker bifall till motionerna Sf512

yrkande 2 i denna del och yrkande 7, Sf509 yrkande 1 och Sf511.

I motion Sf512 yrkande 6 av Doris Håvik m.fl. (s) och i motion

Sf513 av Martin Nilsson m.fl. (s) (delvis) föreslås ett

tillkännagivande om utformningen av ett framtida

vuxenstudiestöd. Motionärerna anför att studiestödet till

vuxna snarast bör byggas ut. Vuxna bör enligt motionärerna ha en

rätt till bidrag för grundläggande utbildning, och bidraget bör

vara kopplat till A-kasseersättningen, utbildningsbidraget eller

studiemedelsnivån. Rätten till bidrag för gymnasiestudier bör

eventuellt samordnas med studiemedelssystemet, och

internatbidrag bör medges. Kollektiv ansökan skall vara möjlig

och medel finnas för inventering av utbildningsbehov och

uppsökande verksamhet.

Som framgått ovan anser utskottet att ställningstaganden i dessa

frågor bör anstå i avvaktan på resultatet av den beredning som

pågår inom regeringskansliet av förslag om det framtida

studiefinansieringssystemet. Utskottet avstyrker därför bifall

till motionsyrkandena.

F 6. Timersättning vid viss vuxenutbildning

Från anslaget betalas utgifter för timersättning till deltagare

i grundutbildning för vuxna (grundvux), vuxenutbildning för

psykiskt utvecklingsstörda (särvux) samt grundläggande

svenskundervisning för invandrare (grund-sfi). Stödet utgår med

68 kr per timme till den som förlorar arbetsinkomst, ersättning

från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd på

grund av deltagande i utbildningen. Från anslaget betalas även

studiesocialt stöd till vissa kurser i teckenspråk.

I propositionen föreslås att timersättningen höjs till 70 kr per

timme. Anslaget beräknas till 71 925000 kr.

Utskottet har inte någon erinran mot dessa förslag och

tillstyrker således propositionen.

F 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa

lärarutbildningar

Från anslaget betalas utgifter för utbildningsarvoden till

studerande vid handels- och kontorslärarlinjen, industri- och

hantverkslärarlinjen, vårdlärarlinjen och specialpedagogiska

påbyggnadslinjen samt vid utbildning av vissa forskarutbildade

lärare. Utbildningsarvodet uppgår till 10 770 kr per månad. För

deltidsstudier på minst halvtid är arvodet halva beloppet.

I propositionen föreslås att utbildningsarvodena avskaffas och

att rekryterande studiestöd i stället skall beräknas enligt

reglerna om särskilt vuxenstudiestöd. I några avseenden görs

undantag från dessa regler. Alla som antas till en utbildning

som berättigar till stöd skall ha rätt till stöd. De regler om

urval som gäller för särskilt vuxenstudiestöd skall således inte

tillämpas och inte den övre åldersgränsen. Någon minskning av

bidragets andel för den som inte tillhör A-kassa skall inte ske.

Barntillägg skall inte utgå. Av de beräkningar som redovisas i

propositionen framgår att 1992 års utbildningsarvode netto efter

30% skatt uppgår till 8050 kr per månad och att motsvarande

vuxenstudiestöd uppgår till 5 693--9 200 kr per månad. Lånedelen

i vuxenstudiestödet uppgår till 1 970--3013 kr per månad.

Föredragande statsrådet beräknar att utgifterna för bidrag

kommer att minska med 60 miljoner kronor och föreslår ett anslag

på 100000000 kr.

I motion Sf508 av Björn Samuelson m.fl. (v) anförs att förslaget

innebär att villkoren försämras kraftigt för den enskilde

studenten. Skuldsättningen ökar enligt motionärerna från 0 till

20--30000 kr för en genomgången utbildning. Andelen kvinnor är

hög på dessa utbildningar och neddragningen är enligt

motionärerna ett slag mot kvinnorna som grupp. Det är också

viktigt att kunna rekrytera de mest kompetenta och kvalificerade

lärarna för dessa utbildningar. Motionärerna yrkar att förslaget

om slopade utbildningsarvoden avslås och att anslaget höjs med

60 miljoner kronor.

Enligt utskottets mening är det en fördel om de särskilda

reglerna om utbildningsarvoden kan avskaffas samtidigt som

rekryteringseffekten bibehålls genom att vuxenstudiestöd utgår

vid de utbildningar där det finns behov av att förbättra

rekryteringen. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker

motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en expeditionsavgift

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 antar det

i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 9 kap. 2§ femte

stycket och punkt 6 i övergångsbestämmelserna till

studiestödslagen (1973:349) samt punkt 2 m i

övergångsbestämmelserna till lagen (1988:877) om ändring i

studiestödslagen (1973:349),

2. beträffande en uppläggningsavgift för studielån

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motion 1992/93:Sf507 yrkande 1 antar det i propositionen

framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen

(1973:349) såvitt avser 9 kap. 2 c§,

men. (v) - delvis

3. beträffande en administrativ beredskap för regional och

lokal verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 13 och

1992/93:Sf513 i denna del,

4. beträffande förtroendemannainflytande i studiestödsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 12 och

1992/93:Sf513 i denna del,

res. 1 (s)

5. beträffande anslag till Centrala studiestödsnämnden m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motion 1992/93:Sf512 yrkande 14 till Centrala

studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett

ramanslag på 159610000 kr,

res. 2 (s)

6. beträffande anslag till CSN:s återbetalningsverksamhet

att riksdagen med bifall till propositionen till CSN:s

återbetalningsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett

anslag på 1000 kr,

7. beträffande beloppen för extra tillägg och

inackorderingstillägg

att riksdagen med bifall till propositionen antar det i

propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 11 och 13§§,

8. beträffande den tid för vilken studiebidrag och extra

tillägg utbetalas

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf512 yrkande 2 i denna del,

res. 3 (s)

9. beträffande anslag till Studiehjälp m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motion 1992/93:Sf512 yrkande 3 till Studiehjälp m.m. för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2086 780000

kr,

res. 3 (s)

10. beträffande studielån inom studiehjälpen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sf503 och 1992/93:Sf515

yrkande 1,

11. beträffande samordning av det extra tillägget

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkandena 4

och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om samordning av det extra tillägget och om utbetalning

av studiebidrag direkt till eleverna,

12. beträffande beloppet för studiemedel

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna

1992/93:Sf510 yrkandena 1 och 2 och 1992/93:Sf507 yrkande 2

dels beslutar att 1 kap. 7§1studiestödslagen

(1973:349) skall erhålla ändrad lydelse enligt följande:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 7 §

I denna lag förstås med I denna lag förstås med

basbelopp basbeloppet enligt basbelopp basbeloppet enligt

lagen (1962:381) om allmän lagen (1962:381) om allmän

försäkringminskat enligt försäkring.

1 kap. 6§tredje stycket

samma lag.

1 Senaste lydelse 1992:1644.

dels beslutar att ingressen

till det i propositionen

framlagda förslaget till

lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349)

skall erhålla den

ändrade lydelse som

föranleds härav,

dels antar det i propositionen

framlagda förslaget till

lag om ändring i 4 kap.

13§ studiestödslagen

(1973:349) med den

ändringen att lagrummet

erhåller följande

lydelse:

Studiemedel utgår med 9,75

procent av basbeloppet för

varje hel, sammanhängande

tidsperiod för vilken den

studerande har rätt till

studiemedel. Tidsperioden

skall omfatta för

heltidsstuderande 15 och

för deltidsstuderande 30

dagar.

Vad som sägs i första stycket gäller endast om inte något annat

följer av 16, 19, 22 eller 25§.

dels antar det i propositionen framlagda förslaget till

lag om ändring i 4 kap. 24§ studiestödslagen (1973:349) med

den ändringen att lagrummet erhåller följande lydelse:

Studiebidraget utgör 2,71 procent av basbeloppet för varje hel,

sammanhängande tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande och

om 30 dagar för deltidsstuderande. Är den studerande för denna

tidsperiod enligt 10, 13, 16, 19 och 21--23§§ inte berättigad

till fullt studiemedel skall av minskningen så stor andel falla

på studiebidraget som detta bidrag utgör av fullt studiemedel.

Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag.

Återstoden utgör studielån.

dels beslutar att punkterna 2 och 3 i

övergångsbestämmelserna till det i propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

skall benämnas punkterna 3 och 4 samt att

övergångsbestämmelserna skall förses med en ny punkt 2 av

följande lydelse:

2. Bestämmelserna i 1 kap. 7§ i dess lydelse före den 1 juli

1993 skall fortfarande tillämpas i fråga om återbetalning av

studiestöd som beräknas med ledning av basbeloppet för år 1993.

13. beträffande anslag till Studiemedel m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 11 och 1992/93:Sf507 yrkande 3

till Studiemedel m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 6 130000000 kr,

res. 4 (s)

14. beträffande utformningen av ett framtida

studiefinansieringssystem

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 10 och

1992/93:Sf513 i denna del,

res. 5 (s)

15. beträffande studiemedel vid Forumskolorna

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sf501, 1992/93:Sf504 och

1992/93:Sf505,

16. beträffande studiemedel vid studieförbundens kurser

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr421 yrkande 2,

17. beträffande beloppen för korttidsstudiestöd och

internatbidrag

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motion 1992/93:Sf512 yrkande 9 i denna del antar det vid

propositionen fogade förslaget till lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 5 kap. 5§ och 6 kap.

5§,

res. 6 (s)

18. beträffande kollektiva ansökningar

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sf502, 1992/93:Sf506 och

1992/93:Sf512 yrkande 9 i denna del,

res. 7 (s)

19. beträffande försök med ändrade regler för särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf512 yrkande 8,

res. 8 (s)

20. beträffande 64-årsgränsen för korttidsstudiestöd och

internatbidrag

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf509 yrkande 2,

men. (v) - delvis

21. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 2 i denna del och yrkande 7,

1992/93:Sf509 yrkande 1 och 1992/93:Sf511 till Vuxenstudiestöd

m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

1078600000 kr,

res. 9 (s)

men. (v) - delvis

22. beträffande utformningen av ett framtida vuxenstudiestöd

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 6 och

1992/93:Sf513 i denna del,

res. 10 (s)

23. beträffande anslag till Timersättning vid vissa

vuxenutbildningar

att riksdagen med bifall till propositionen till Timersättning

vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 71925000 kr,

24. beträffande anslag till Särskilt vuxenstudiestöd till

studerande vid vissa lärarutbildningar

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motion 1992/93:Sf508

dels antar det vid propositionen fogade förslaget till

lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 1 kap.

1§, 5 kap. 6§, 7 a kap., 7 kap. 1§, 8 kap. 6§, 9 kap.

2§ andra och fjärde stycket och 2 b§,

dels till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid

vissa lärarutbildningar för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 100000000 kr,

25. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till

lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i vad förslaget

inte berörts i momenten 1, 2, 7, 12, 17 och 24 ovan.

Stockholm den 11 mars 1993

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gullan Lindblad

I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Doris Håvik

(s), Margit Gennser (m), Birgitta Dahl (s), Sigge Godin (fp),

Börje Nilsson (s), Lena Öhrsvik (s), Hans Dau (m), Nils-Olof

Gustafsson (s), Pontus Wiklund (kds), Leif Bergdahl (nyd),

Gustaf von Essen (m), Maud Björnemalm (s), Widar Andersson (s)

och Rune Backlund (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Förtroendemannainflytande i studiestödsfrågor (mom. 4)

Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik,

Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet har behandlat" och på s. 8 slutar med "bifall

till motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:

Avskaffandet av studiemedels- och vuxenutbildningsnämnderna

medförde att allt demokratiskt inflytande försvann när det

gäller studiestödsfrågor. Nämnderna handlade 20000--25000

ärenden per år. Det kunde gälla urvalsfrågor, meritprövning,

dispens från åldersregler m.m. Oftast handlade det om svåra

avvägningar och skälighetsbedömningar. När nämnderna avskaffades

slopades också möjligheten för de enskilda att överklaga beslut

i studiestödsfrågor.

Enligt utskottets mening är det nödvändigt att återställa det

demokratiska inflytandet och rättssäkerheten i

studiestödsfrågor. Utgångspunkten måste vara att det skall

finnas ett regionalt förtroendemannainflytande i för medborgarna

viktiga studiestödsbeslut där urvals- och skälighetsbedömningar

förekommer. Vidare är det viktigt att det finns ett reellt

studerandeinflytande. Slutligen måste möjligheten att överklaga

studiestödsbeslut återinföras. Dessa frågor blir än mer aktuella

om man överväger skärpningar inom olika regelsystem.

Vad utskottet anfört om demokratiskt inflytande och

överklagandemöjligheter bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

4. beträffande

förtroendemannainflytande i studiestödsfrågor

att riksdagen med

bifall till motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 12 och

1992/93:Sf513 i denna del som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

2. Anslag till Centrala studiestödsnämnden m.m. (mom. 5)

Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik,

Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "I motion Sf512 yrkande 14" och slutar med "förslag till

anslag till CSN." bort ha följande lydelse:

Till följd av utskottets förslag om en satsning på särskilt

vuxenstudiestöd (reservation 9) bör ramanslaget F 1. till

Centrala studiestödsnämnden m.m. ökas med 2,7 miljoner kronor.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

5. beträffande

anslag till Centrala studiestödsnämnden m.m.

att riksdagen med

bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkande 14 och med anledning av

propositionen till Centrala studiestödsnämnden m.m. för

budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 162310000 kr.

3. Den tid för vilken studiebidrag och extra tillägg utbetalas

och anslag till Studiehjälp m.m. (mom. 8 och 9)

Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik,

Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Enligt utskottets mening" och slutar med "och avstyrker

motion Sf512 yrkande 3." bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag om en besparing på studiehjälpen till

gymnasieelever slår enligt utskottets mening hårt mot dem som

drabbas. För en enda gymnasieelev minskar studiebidraget med

1500 kr per år. Är det fråga om en familj med låga inkomster,

som är berättigad till extra tillägg, kan minskningen uppgå till

3000 kr per år. En familj med låga inkomster och två barn i

gymnasiet kan förlora över 6000 kr per år på regeringens

förslag.

Socialdemokraterna har förklarat sig beredda att medverka till

utgiftsminskningar på sammanlagt 11,9 miljarder kronor för

budgetåret 1993/94, dvs. besparingar i samma omfattning som

regeringen föreslagit. De har föreslagit att riksdagen skall ge

regeringen i uppdrag att utarbeta ett samlat, långsiktigt och

hållbart program för besparing och förstärkta statsfinanser. I

detta samlade program skall åtgärder för budgetåret 1993/94

fogas in på samhällsekonomiskt riktigt sätt. Ett beslut om ett

långsiktigt program för sunda statsfinanser bör sålunda kunna

fattas av riksdagen under våren tillsammans med ett program för

arbete, utbildning och tillväxt som bygger på de förslag som

lagts fram av Socialdemokraterna i flera motioner.

Av det anförda framgår att regeringens förslag om en besparing

på gymnasieelevernas studiebidrag leder till helt oacceptabla

konsekvenser och att det drabbar de svagaste allra hårdast.

Utskottet instämmer i de krav på ett långsiktigt, genomarbetat

och hållbart program för saneringen av statens finanser som

Socialdemokraterna lagt fram och avstyrker regeringens

föreliggande besparingsförslag. Utskottet anser att riksdagen

som sin mening bör ge regeringen till känna att den planerade

minskningen av studiehjälpen inte skall genomföras.

Med anledning av de förslag om fler utbildningsplatser som

Socialdemokraterna lagt fram i annat sammanhang bör anslaget

beräknas för ytterligare 35 000 elever.

Utskottets ställningstaganden innebär att anslaget behöver

höjas med 711 miljoner kronor.

dels att momenten 8 och 9 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

8. beträffande

den tid för vilken studiebidrag och extra tillägg utbetalas

att riksdagen med

bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkande 2 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att den

planerade minskningen av den tid för vilken studiebidrag och

extra tillägg utbetalas inte skall genomföras,

9. beträffande

anslag till Studiehjälp m.m.

att riksdagen med

bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkande 3 och med anledning av

propositionen till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1993/94

anvisar ett förslagsanslag på 2 797 780 000 kr.

4. Anslag till Studiemedel m.m. (mom. 13)

Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik,

Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "...Utskottet är inte berett att" och på s. 13 slutar

med "Sf507 yrkande 3." bort ha följande lydelse:

När det gäller de förslag om satsningar på utbildningsområdet

som motionärerna bakom Sf512 framställt i annat sammanhang kan

dessa beräknas leda till att antalet studiemedelsberättigade

ökar med 20 000 och att kostnaden ökar med 306 miljoner kronor.

Enligt utskottets mening bör medel beräknas för denna kostnad

redan nu.

Utskottet beräknar anslaget i enlighet med motion Sf512

yrkande 11.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

13. beträffande

anslag till Studiemedel m.m.

att riksdagen med

bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkande 11 och med anledning av

propositionen och motion 1992/93:Sf507 yrkande 3 till

Studiemedel m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 6436000000 kr,

5. Utformningen av ett framtida studiefinansieringssystem

(mom.14)

Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik,

Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "motionerna

i dessa delar." bort ha följande lydelse:

Utgångspunkten för ett framtida studiefinansieringssystem bör

enligt utskottets mening vara att de mål som fastställts skall

fortsätta att gälla. Systemet bör vidare vara utformat på ett

sådant sätt att skuldsättningen hålls på en rimlig nivå. Även om

flera tidigare utvärderingar visar att systemet är bra och att

man med normal löneutveckling klarar att återbetala sina

studieskulder inom rimlig tid, dvs. 20--25 år, har

skatteomläggningen medfört en i praktiken kraftig räntehöjning.

En begränsning av skuldsättningen kan uppnås genom en

förstärkning av studiebidraget, genom att meritprövningen

skärps, genom en förändring av antalet terminer med generell

rätt till stöd, genom förstärkt studierådgivning, genom

förändringar i utbildningsorganisationen eller ytterligare

insatser för ekonomisk rådgivning.

Vidare finns det anledning att vara försiktig vid ändringar i

återbetalningssystemet, eftersom varje förändring av

skärpningskaraktär medför att man måste inrätta ett helt nytt

system. Det finns redan två system. Om det bedöms nödvändigt med

ett tredje system, vore det bäst både för de studerande och ur

administrativ synpunkt, om man gjorde så små justeringar som

möjligt. Nivån på den procentuella återbetalningen kan

diskuteras, men den kräver i sin tur ett låginkomstskydd.

En allmän förutsättning för att man skall kunna vidta åtgärder

som exempelvis skärpta meritkrav är enligt utskottets mening att

en demokratisk beslutsprocess återinförs. I samband med

förändringar i studiemedelssystemet bör en samordning med

vuxenstudiestöden prövas.

Enligt utskottets mening bör det fortsatta beredningsarbetet

med ett framtida studiefinansieringssystem ges den inriktning

som angivits. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen det

anförda till känna.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

14. beträffande

utformningen av ett framtida studiefinansieringssystem

att riksdagen med

bifall till motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 10 och

1992/93:Sf513 i denna del som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om utformningen av ett framtida

studiefinansieringssystem.

6. Beloppen för korttidsstudiestöd och internatbidrag

(mom.17)

Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik,

Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "Sf512 yrkande

9 i denna del." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är den höjning av ersättningsnivån

för korttidsstudiestöd och internatbidrag som regeringen

föreslår inte tillräcklig.

Som föreslås i motion Sf512 bör korttidsstudiestödet i stället

höjas till 75 kronor per timme och internatbidraget till 370

kronor per dygn.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

17. beträffande

beloppen för korttidsstudiestöd och internatbidrag

att riksdagen med

bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkande 9 i denna del och med

anledning av propositionen antar det vid propositionen fogade

förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

såvitt avser 5 kap. 5 § och 6 kap. 5 §, med den ändringen

dels att 5

kap. 5 § erhåller följande lydelse:

Korttidsstudiestöd utgör 75 kronor för varje timme.

dels att 6

kap. 5 § erhåller följande lydelse:

Internatbidrag utgör 370 kronor för varje dygn.

7. Kollektiva ansökningar (mom.18)

Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik,

Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet har inte" och slutar med "Sf509 yrkande

2.", såvitt avser kollektiva ansökningar, bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets mening är möjligheten till kollektiva

ansökningar ett viktigt inslag i ett studiestöd som syftar till

att nå lågutbildade vuxna. Det har visat sig att de kollektiva

ansökningarna är en effektiv metod om man vill nå denna grupp.

Kollektiva ansökningar har också den fördelen att de förenklar

administrationen för studiestödsmyndigheten.

Utskottet anser att möjligheten till kollektiva ansökningar

för fackliga organisationer bör återinföras och föreslår att

riksdagen fattar beslut härom.

Vidare bör den tidigare verksamheten med kollektiva

ansökningar för handikapporganisationer återupptas. Vad

utskottet anfört i denna del bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sf512 yrkande 9.

Härigenom är i allt väsentligt även motionerna Sf502 och Sf506

tillgodosedda.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

18. beträffande

kollektiva ansökningar

att riksdagen med

bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkande 9 i denna del och med

anledning av motionerna 1992/93:Sf502 och 1992/93:Sf506

dels beslutar att 5 kap. 4 § studiestödslagen (1973:349)

skall erhålla ändrad lydelse enligt följande:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 4 §

Korttidsstudiestöd beviljas efter ansökan.

En facklig organisation får

ansöka om stöd för

fördelning mellan sina

medlemmar.

Ansökan ges in inom den tid och i den ordning som bestäms av

regeringen eller den myndighet som regeringen utser. Om det

finns särskilda skäl får ansökan prövas även om den kommit in

för sent.

dels beslutar att ingressen till det i propositionen

framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen

(1973:349) skall erhålla den ändrade lydelse som föranleds

härav.

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om kollektiva ansökningar för

handikapporganisationer.

8. Försök med ändrade regler för särskilt vuxenstudiestöd för

arbetslösa (mom. 19)

Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik,

Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "När det gäller förslaget" och på s. 17 slutar med

"motion Sf512 yrkande 8." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör villkoren för särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa ändras under en försöksperiod på

två år för att underlätta för dem som hotas av arbetslöshet

eller som är arbetslösa att söka sig till det ordinarie

utbildningssystemet. Arbetsförmedlingen skall således kunna

stimulera de arbetslösa att välja utbildning genom att hänvisa

till särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Detta innebär att

arbetslinjen inom arbetsmarknadspolitiken kompletteras med en

"utbildningslinje".

Utskottet anser att villkoren bör ges följande utformning.

Den som fyllt 25 år och i övrigt uppfyller villkoren bör för

kortare utbildningar, dvs. högst två terminer, kunna få särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa på alla nivåer, alltså också

högskola. För studier på grundskole-och gymnasienivå bör

åldersgränsen sänkas till 22 år och kravet på förvärvsarbete

minskas till två år. Vidare bör särskilt vuxenstudiestöd för

arbetslösa kunna sökas också av personer som är uppsagda men

ännu inte hunnit bli arbetslösa.

Enligt utskottets mening bör regeringen återkomma med ett

förslag i enlighet med det anförda. Förslaget bör läggas fram

skyndsamt och i sådan tid att de nya reglerna kan börja

tillämpas den 1 juli 1993.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

19. beträffande

försök med ändrade regler för särskilt vuxenstudiestöd för

arbetslösa

att riksdagen med

bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 21)

Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik,

Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Utskottet delar föredragande" och slutar med "Sf509

yrkande 1 och Sf511." bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (reservation 8) föreslagit att

lättnader införs i villkoren för särskilt vuxenstudiestöd för

arbetslösa. Detta förslag utgör tillsammans med de förslag på

utbildningsområdet som Socialdemokraterna lagt fram en kraftig

satsning på utbildning. Arbetslinjen inom arbetsmarknadsstödet

kompletteras på detta sätt med en "utbildningslinje". Utskottet

räknar med att antalet studerande med särskilt vuxenstudiestöd

kommer att öka med 5 000 och att ytterligare 24 000 studerande

kommer att erhålla särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

Utskottet är således inte berett att följa regeringens förslag

om en besparing på vuxenstudiestödet utan föreslår i stället en

satsning på utbildning. Härigenom kan kostnaden för särskilt

vuxenstudiestöd beräknas öka med 315 miljoner kronor och

kostnaden för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa 1494

miljoner kronor.

En aktiv uppsökande verksamhet är enligt utskottets mening

kärnan i ett framtida studiestöd för vuxna. Kommunernas

skyldighet på detta område bör därför kompletteras genom att

medel avsätts för uppsökande verksamhet på arbetsplatserna.

Erfarenheterna av tidigare sådan verksamhet är mycket goda.

Bidrag bör också kunna ges till inventering av utbildnings- och

kompetensbehov i företagen, om parterna söker gemensamt.

Kostnaden för dessa åtgärder kan beräknas uppgå till 70 miljoner

kronor.

Medlen för korttidsstudiestöd och internatbidrag har under

innevarande budgetår dragits ner mycket kraftigt och regeringen

föreslår nu ytterligare besparingar. Enligt utskottets mening är

det många som vill delta i kortare vuxenutbildning genom

studiecirkel, kortkurs på folkhögskola eller enstaka ämnen i

kommunal vuxenutbildning. En följd av den kraftiga neddragningen

är emellertid att många inte ens anser det lönt att göra en

ansökan. Ytterligare medel bör därför beräknas för detta

ändamål. Utskottet beräknar ytterligare 190 miljoner kronor för

detta stöd.

Med de redovisade ställningstagandena kan anslaget till

Vuxenstudiestöd beräknas till 3147,6 miljoner kronor. Anslaget

fördelar sig enligt följande. Korttidsstudiestöd och

internatbidrag 251 miljoner kronor, särskilt vuxenstudiestöd

1265,1 miljoner kronor, särskilt vuxenstudiestöd till

arbetslösa 1561,5 miljoner kronor och uppsökande verksamhet

m.m. 70 miljoner kronor. Som framgår av utskottets

ställningstagande i det föregående (reservation 2) bör

ytterligare 2,7 miljoner kronor anslås till CSN för ökad

administration.

För närvarande sker en dramatisk försämring av statens

finanser. Ett stort budgetunderskott undergräver möjligheterna

för tillväxt och sysselsättning samt utgör ett hot mot

välfärden. Det är enligt utskottets mening nödvändigt att sanera

finanserna.

Socialdemokraterna har i en motion förklarat sig beredda att

medverka till utgiftsminskningar på sammanlagt 11,9 miljarder

kronor för budgetåret 1993/94, dvs. besparingar i samma

omfattning som regeringen föreslagit, och de har i annat

sammanhang föreslagit att riksdagen skall ge regeringen i

uppdrag att utarbeta ett samlat, långsiktigt och hållbart

program för besparing och förstärkta statsfinanser. I detta

samlade program skall åtgärder för budgetåret 1993/94 fogas in

på samhällsekonomiskt riktigt sätt. Ett beslut om ett

långsiktigt program för sunda statsfinanser bör enligt

utskottets mening fattas av riksdagen under våren.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen beräknar

anslaget till Vuxenstudiestöd m.m. till 3 147,6 miljoner kronor.

De handikappades och funktionshindrades behov av medel bör

enligt utskottes mening kunna tillgodoses inom ramen för den

höjning av anslaget för kortkurser som utskottet föreslagit. I

den mån yrkandena om anslaghöjning med inriktning på de

handikappades behov och om ett tillkänngivnade om att en fast

summa bör avsättas för de funktionshindrade inte kan anses

tillgodosedda, avstyrker utskottet dem.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

21. beträffande

anslag till Vuxenstudiestöd m.m.

att riksdagen med

bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkande 2 i denna del och

yrkande 7, med anledning av propositionen och motionerna

1992/93:Sf509 yrkande 1 och 1992/93:Sf511 till Vuxenstudiestöd

m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

3147600000 kr.

10. Utformningen av ett framtida vuxenstudiestöd (mom. 22)

Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik,

Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Som framgått ovan" och slutar med "bifall till

motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör studiestödet till vuxna

snarast byggas ut enligt följande riktlinjer:

Grundläggande utbildning bör erhållas utan skuldsättning och

kommunerna bör ha en skyldighet att anordna sådan utbildning.

Invånarna skall ha en laglig rätt till den. Det vore naturligt

att också införa en rätt till studiestöd utan urvalsförfarande.

Stödet skulle kunna ligga på en nivå som motsvarar ersättningen

från arbetslöshetskassa eller utbildningsbidrag och skulle i sin

helhet utgöra ett bidrag. För den som läser i studiecirkelform

eller på annat sätt under kortare tid, kan ett sådant stöd

timbaseras. Nödvändiga begränsningar kan sedan göras beträffande

ämnesval och nivå på utbildningen. Ett annat alternativ är att

koppla bidraget till nivån studiemedlen. Detta skulle också gå

att timbasera.

Gymnasial utbildning för vuxna bör ges minst samma villkor som

i dag, nämligen ett 65-procentigt bidrag för långa studier och

ersättning per timme för kortare studier. Problemet är dock att

80--85 procent av dem som söker särskilt vuxenstudiestöd får

avslag. En möjlighet är det förslag som Finvuxutredningen lade

fram och som innebar en generell rätt till stöd, men med en

samordning med utbildningsbidragssystemet. Eventuellt bör man i

stället samordna med studiemedelssystemet, som ju är

alternativet för många, och som är ett rättighetssystem utan

särskilt urvalsförfarande. Studiemedel skulle kunna utgå med en

högre bidragsandel för denna grupp. En förutsättning är dock att

nivån blir likvärdig med vad som kan utgå i dagens system. För

kortare studier bör som hittills utgå en ersättning per timme.

Eventuella begränsningar kan göras genom koppling till ämnen och

till nivå på utbildningen. Internatbidrag har som hittills en

given plats i ett nytt system. Möjlighet till kollektiv ansökan

bör också finnas, då det visat sig vara den effektivaste formen

för att nå lågutbildade.

Regeringen bör återkomma med ett förslag om ett sammanhållet

och samordnat studiestöd för vuxna i grundläggande och gymnasial

utbildning enligt de riktlinjer som utskottet förordat.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

22. beträffande

utformningen av ett framtida vuxenstudiestöd

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sf512 yrkande

6 och 1992/93:Sf513 i denna del som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om utformningen av ett framtida

vuxenstudiestöd.

Särskilt yttrande

CSN:s administrativa beredskap för regional och lokal

verksamhet (mom. 3)

Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik,

Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla

s) anför:

Det är enligt vår mening önskvärt att CSN upprätthåller en

stor administrativ beredskap för regional och lokal verksamhet,

så att den goda kontakten med olika utbildningsanordnare och med

geografiskt spridda studerande bibehålls. Detta är särskilt

angeläget med hänsyn till de förslag om en aktiv uppsökande

verksamhet och en stor satsning på återkommande utbildning som

vi lägger fram.

Vi har nu erfarit att man inom CSN kommer att avstå från de

neddragningar på den lokala och regionala verskamheten som varit

planerade. Vi har därför inte något yrkande i denna del.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet

Berith Eriksson (v) anför:

Jag avser att biträda reservation 7 under moment 18

beträffande kollektiva ansökningar och reservation 4 under

moment 13 om anslag till Studiemedel m.m.

Uppläggningsavgiften (mom. 2)

Regeringen föreslår att en uppläggningsavgift för studielån

skall införas med 300 kr för helår och 150 kr för halvår.

Studentkollektivet är en av de grupper i samhället som har

svårast att dra ner på egna utgifter, eftersom studiemedlen

redan nu är så knappt tilltagna att de flesta redan lever på

marginalen. Många kostnader är dessutom omöjligt för den

enskilde att påverka: kurslitteratur måste inköpas, de kraftigt

höjda hyrorna måste betalas. De många ensamhushållen innebär

dessutom dyra hushållskostnader och för många är resor till och

från hemorten kostsamma.

Jag anser att förslaget om en uppläggningsavgift för

studiemedel bör avvisas.

64-årsgränsen för korttidsstudiestöd och internatbidrag (mom.

20)

Den 1 juli 1992 infördes en åldersgräns på 64 år för ansökan

om stöd. Behovet av ekonomiskt stöd till funktionshindrade över

64 år är dock mycket stort. Många funktionshinder och sjukdomar

uppkommer först i högre ålder, t.ex. afasi eller hjärt- och

lungsjukdomar. Att det rör sig om många över 64 år som är i

behov av kortkurser för att klara av att leva med sitt

funktionshinder kan man konstatera genom att se på antalet

medlemmar i några handikappförbund som har en stor del av sina

medlemmar i en ålder över 64 år. T.ex. Föreningen Sveriges

dövblinda som till 85 % består av medlemmar över 64 år,

Riksförbundet mot reumatism med ca 65 % och Afasiförbundet

ca60 %. Funktionshindrade har specifika och basala behov av

att få delta på kortkurser och på så vis "komma i gång i livet

igen". Efter att behovet av att t.ex. lära sig leva med sitt

handikapp tillgodosetts, behöver funktionshindrade förbättra

sina allmänna kunskaper i olika samhällsämnen. Detta är av

stor vikt eftersom många med funktionshinder är lågutbildade.

Jag anser att riksdagen hos regeringen bör begära att bidragen

för korttidskurser åter blir öppna för personer över 64 år.

Anslag till Vuxenstudiestöd (mom. 21)

Den 1 juli 1992 minskades anslaget till de s.k.

korttidsstudiestöden med 2/3. Kvar blev 76 miljoner kronor.

I årets budgetproposition minskas anslaget med ytterligare

20%.

Oron är stor inom handikapprörelsen för att dessa studiestöd

på sikt kommer att försvinna helt. Utan möjlighet att söka och

erhålla bl.a. internatbidrag omintetgörs en stor del av den

viktiga kortkursverksamhet som handikapprörelsens olika

instanser framgångsrikt bedriver. Handikapprörelsens regionala

och lokala organisationer i län och kommuner har kunnat bygga

upp och bedriva en viktig kursverksamhet just med stöd av

internatbidrag. Samma gäller för de samarbetsorganisationer inom

handikapprörelsen som finns i län och kommuner. De kurser som

bedrivits med hjälp av internatbidrag är bl.a. av typen "Lär dig

leva med ditt handikapp" och "Samhällets bidrag och service till

funktionshindrade".

Kurser som bedrivs i samarbete med folkhögskolor har visat sig

vara ett ypperligt sätt att tillgodose de specifika behov

funktionshindrade har av anpassade studier: lokaler, studietakt,

pedagogik, läromedel, lärare, assistans osv. Utan särskilda

medel att finansiera kostnaderna med kommer dessa kurser att

upphöra.

Kurserna är ett led i människors rehabilitering, ett led som

ingen annan instans än handikapporganisationerna

tillhandahåller. Utan dessa grundläggande insatser skulle

samhällets övriga åtgärder, t.ex. i form av medicinsk och

yrkesinriktad rehabilitering, försvåras eller till och med

utebli. Detta innebär en katastrof för den enskilde som därmed i

många fall "döms" till ett liv i isolering och ett onödigt

lidande.

Funktionshindrades möjlighet till studier måste garanteras

genom att särskilda pengar anvisas för ändamålet. Någon

åldersgräns skall inte finnas för att få del av dessa pengar.

Jag föreslår att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m. anslår 10

miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit och att

riksdagen som sin mening ges regeringen till känna vad jag

anfört om användningen av dessa medel.

Med hänsyn till det anförda anser jag att utskottet under

momenten 2, 20 och 21 borde ha hemställt:

2. beträffande

en uppläggningsavgift för studielån

att riksdagen med

bifall till motion 1992/93:Sf507 yrkande 1 och med avslag på

propositionen avslår det i propositionen framlagda förslaget

till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 9

kap. 2 c §,

20. beträffande

64-årsgränsen för korttidsstudiestöd och internatbidrag

att riksdagen med

bifall till motion 1992/93:Sf509 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts i denna del,

21. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.

att riksdagen med

bifall till motion 1992/93:Sf509 yrkande 1 och med anledning av

propositionen och motion 1992/93:Sf512 yrkande 2 i denna del och

yrkande 7 och 1992/93:Sf511

dels till

Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 1088600000 kr,

dels som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts om att

10000000 kr bör avsättas för att tillgodose de handikappades

behov av kortkurser.

k

I propositionen framlagt lagförslag

Bilaga