Bet. 1992/93:SfU19

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1992/93:SFU19

Sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1992/93

SfU19

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet regeringens proposition

1992/93:193 om sjukförsäkringsregister hos de allmänna

försäkringskassorna jämte följdmotioner. I propositionen

föreslås att registerhanteringen inom den allmänna

sjukförsäkringen på lokal nivå lagregleras. I propositionen

framlagt lagförslag innebär att sjukförsäkringsregister får

föras med hjälp av automatisk databehandling för varje

lokalkontors verksamhetsområde inom den allmänna

försäkringskasseorganisationen. Utskottet tillstyrker

propositionens förslag och avstyrker samtliga motioner.

Till betänkandet har fogats tre reservationer, ett särskilt

yttrande och en meningsyttring.

Propositionen

I proposition 1992/93:193 om sjukförsäkringsregister hos de

allmänna försäkringskassorna har regeringen föreslagit riksdagen

att anta det i propositionen framlagda förslaget till lag om

sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna.

Lagförslaget återfinns i bilaga 1 till betänkandet.

Motionerna

1992/93:Sf30 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna.

1992/93:Sf31 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att uppgifter om diagnos och

sjukdomsorsak, läkares och annan intygsgivares namn och

telefonnummer samt den företagshälsovård som den försäkrade

tillhör skall införas i sjukförsäkringsregistret,

2. att riksdagen beslutar att sjukförsäkringsregistret får

användas för att täcka Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter i

sitt arbetsmiljöförebyggande arbete.

1992/93:Sf32 av Sigge Godin m.fl. (fp, m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att uppgifter som skall överföras

centralt skall vara avidentifierade då dessa skall användas för

utvärdering, uppföljning och statistik i enlighet med vad i

motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att slopa arbetsgivarnas

uppgiftsskyldighet gentemot Riksförsäkringsverket vad gäller de

sjukfall som avslutats inom sjuklöneperioden,

3. att riksdagen beslutar avslå propositionen i den del som

omfattar rätt för de allmänna försäkringskassorna att föra

uppgifter om rehabilitering i enlighet med vad i motionen

anförts,

4. att riksdagen beslutar införa uppgift om vem som är

registeransvarig i enlighet med vad i motionen anförts.

Utskottet

Inledning

Bakgrund

I oktober 1990 tillkallades en särskild utredare med uppdrag

att genomföra en utredning i fråga om författningsreglering av

personregister inom socialförsäkringens område. Utredningen

antog namnet Utredningen om socialförsäkringsregisterlag.

I en första etapp i utredningsarbetet lämnades förslag till

reglering av lokala sjukförsäkringsregister hos de allmänna

försäkringskassorna. Utredningens överväganden och förslag

redovisades i delbetänkandet (SOU 1991:9) Lokala

sjukförsäkringsregister som överlämnades i februari 1991.

Utredningen har i mars 1993 överlämnat sitt slutbetänkande (SOU

1993:11) Socialförsäkringsregister, i vilket lämnas förslag till

författningsreglering för de centrala dataregistren inom

socialförsäkringsområdet. Utredningens slutbetänkande

remissbehandlas för närvarande.

Utredningens förslag om sjukförsäkringsregister remitterades

bl.a. till Datainspektionen för yttrande. Inspektionen ansåg i

sitt remissyttrande att utredningen lagt ned ett förtjänstfullt

arbete med att söka lösa de integritetsfrågor lokala

sjukförsäkringsregister väcker. Inspektionen konstaterade att

regleringen av socialförsäkringsregistren emellertid skulle bli

ofullständig, eftersom utredningen ännu inte behandlat frågan

hur personregistreringen i övrigt inom

socialförsäkringsadministrationen skulle utformas. Inspektionen

godtog för sin del att lokala sjukförsäkringsregister

inrättades, om utredningens förslag kompletterades i vissa

angivna avseenden.

Beträffande inskränkningar i utredningens förslag till

registerinnehåll anförde Datainspektionen att uppgifter om

diagnos och sjukdomsorsak endast borde få registreras under

förutsättning att uppgifterna inte används som sökbegrepp annat

än i rehabiliteringsärenden samt för framställning av statistik

som inte avslöjar enskilds identitet. Uppgifter om

tvångsingripande och sociala utredningar borde inte heller

direkt få framgå av registren. Inspektionen påpekade också att

utredningen inte behandlat frågan om huruvida uppgifter till de

lokala sjukförsäkringsregistren skall inhämtas från andra

personregister. Inspektionen betonade även att

textbehandlingssystem inte får leda till att man vid sidan av

sjukförsäkringsregistren skapar nya register.

I kompletteringspropositionen våren 1992 (prop. 1991/92:150

bil I:3) anfördes att inriktningen vid en modernisering av

socialförsäkringens ADB-system bör vara att ge ett

ändamålsenligt lokalt verksamhetsstöd vid försäkringskassorna

samtidigt som det är av yttersta vikt att den enskildes

personliga integritet skyddas. Vidare uttalades att ytterligare

överväganden behövde göras innan ställning kunde tas till

utformningen av det framtida datorstödet. Som en viktig

förändring i förhållande till utredningsförslaget framhölls

därvid att diagnosregistrering på ADB-medium när det gäller

enskilda personer inte skall få förekomma. Mot den bakgrunden

uppdrog regeringen i maj 1992 åt Riksförsäkringsverket att i

nära samarbete med försäkringskassorna närmare utreda

moderniseringen av det lokala ADB-stödet.

Riksförsäkringsverket redovisade resultatet av sin utredning i

en rapport i augusti 1992. Enligt Riksförsäkringsverket medför

förbudet mot diagnosregistrering att stödet till

rehabiliteringsarbetet försvagas, men en lokal

informationslagring utgör fortfarande ett väsentligt inslag i

den pågående decentraliseringen av verksamheten och för

socialförsäkringsadministrationens förmåga att ge ett

kraftfullt ADB-stöd till den lokala handläggningen för att

ytterligare öka servicegraden gentemot allmänheten.

I årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 6 s. 153)

instämmer regeringen i Riksförsäkringsverkets uppfattning om

behovet av ett förbättrat lokalt ADB-stöd.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I nu aktuell proposition föreslår regeringen att

registerhanteringen inom den allmänna sjukförsäkringen på lokal

nivå lagregleras. Lagförslaget innebär att ett

sjukförsäkringsregister får föras med hjälp av automatisk

databehandling (ADB) för varje lokalkontors verksamhetsområde

inom den allmänna försäkringskasseorganisationen.

Registren får i första hand användas av försäkringskassorna

som ett stöd vid handläggningen av sjukpenningärenden och vissa

andra sjukförsäkrings- och sjuklöneärenden samt för

försäkringskassornas rehabiliteringsverksamhet enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring. Registren skall också få

användas för tillsyn, uppföljning och utvärdering av

försäkringskassornas verksamhet och för att framställa statistik

över den verksamheten. Ett lokalkontors sjukförsäkringsregister

skall i huvudsak bara få innehålla uppgifter om försäkrad som

genom inskrivning hör till lokalkontoret.

Försäkringskassan skall vara registeransvarig för det eller de

sjukförsäkringsregister som förs inom försäkringskassans område.

I den föreslagna lagen anges vilka uppgifter som får tas in i

ett register. Förutom den försäkrades namn, personnummer och

adress får ett register innehålla ett flertal andra uppgifter om

den försäkrade. Dessa uppgifter skall vara mycket kortfattade.

Uppgift om diagnos och sjukdomsorsak får inte registreras.

Endast det lokalkontor som för registret skall få ha

terminalåtkomst till registret. Lagförslaget upptar vidare

bestämmelser om utlämnande av uppgifter på ADB-medium,

sökbegrepp, informationsskyldighet för den registeransvariga

försäkringskassan samt gallring av uppgifter ur registret.

Lagen om sjukförsäkringsregister hos de allmänna

försäkringskassorna föreslås träda i kraft den 1 juli 1993.

Yttranden

Datainspektionen avgav yttrande enligt 2 a § datalagen

(1973:289) över förslaget till lag om sjukförsäkringsregister

hos de allmänna försäkringskassorna. Inspektionen vidhöll att

det vore en fördel att avvakta utredningens slutbetänkande, men

konstaterade emellertid med tillfredsställelse att inspektionens

huvudsynpunkter i remissyttrandet tillgodosetts genom att

särskilt känsliga personuppgifter enligt 15 § lagförslaget inte

får föras in i registret. Datainspektionen godtog därför att

lokala sjukförsäkringsregister inrättas i enlighet med

förslaget.

Lagrådet lämnade förslaget till lag om sjukförsäkringsregister

hos de allmänna försäkringskassorna utan erinran.

Konstitutionsutskottet har avgivit yttrande (1992/93:KU6y)

till socialförsäkringsutskottet. Yttrandet fogas som bilaga

2 till detta betänkande.

Utfrågning

Sluten utfrågning har hållits med representanter för

Försäkringskasseförbundet, Riksförsäkringsverket,

Socialstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet

och Svenska Läkarförbundet.

Lokala sjukförsäkringsregister

Propositionen

Enligt propositionen är försäkringskassorna i behov av ett

förbättrat ADB-stöd såväl för rationalisering av den löpande

ärendehandläggningen som för arbetet med en mer aktiv

rehabilitering och förebyggande insatser i försäkringsärenden. I

propositionen anförs att ett förbättrat teknikstöd förutsätter

att ytterligare vissa uppgifter utöver dem som redan finns i det

centrala sjukförsäkringsregistret kan lagras med hjälp av ADB.

Ett ändamålsenligt verksamhetsstöd under hänsynstagande till

den enskildes integritet förutsätter enligt propositionen att

registerinformationen rörande sjukförsäkringsregistren lagras

lokalt. För varje lokalkontors verksamhetsområde inom en allmän

försäkringskassa bör därför med hjälp av ADB få föras ett

sjukförsäkringsregister. Den försäkringskassa som enligt

särskilda bestämmelser prövar frågor om försäkringsförmåner

för sjömän bör få föra ett sjukförsäkringsregister över sjömän.

Enligt propositionen bör ett litet lokalkontor ha möjlighet

att samverka med ett större lokalkontor såtillvida att det

mindre kontorets databas skall kunna placeras hos det större

kontoret. Det blir dock även i dessa fall lokalt avgränsade

register, över vilka bara resp. lokalkontor kan förfoga.

Motionen

Sten Söderberg (-) anser i motion 1992/93:Sf30 att lokala

sjukförsäkringsregister inte bör inrättas. Skälen till detta

anges vara flera, och i motionen nämns kostnadsaspekterna,

sysselsättningsaspekterna och den stora tveksamheten rörande

sekretessfrågorna.

Motionären yrkar att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om sjukförsäkringsregister hos

de allmänna försäkringskassorna.

Utskottet

Enligt Riksförsäkringsverkets rapport medför förbudet mot

diagnosregistrering att stödet till rehabiliteringsarbetet

försvagas, vilket får tydliga konsekvenser i synnerhet för det

förebyggande arbetet och folkhälsoarbetet.

Rationaliseringseffekterna minskar enligt rapporten med 300

årsarbetare.

Enligt budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 6 s. 154)

förväntas det förbättrade ADB-stödet innebära betydande

kostnadsminskningar inte bara administrativt utan även avseende

försäkringsutgifterna och samhällsekonomiskt i vidare

bemärkelse. ADB-investeringen beräknas på några års sikt

innebära en årlig rationaliseringsvinst inom administrationen

motsvarande ca 98 miljoner kronor. Intjänandetiden för

investeringen beräknas härvid till fem år. Föredragande

departementschefen avser att i kommande års budgetpropositioner

redovisa rationaliseringarna på administrationen. De besparingar

på försäkringsutgifterna som det förbättrade datorstödet

väntas medföra torde enligt departementschefen vara av större

betydelse. Storleken härav är dock svår att beräkna. Under

anslaget till Riksförsäkringsverket anges att

socialförsäkringsadministrationens investeringsbehov för

ADB-utrustning och övriga anläggningstillgångar beräknas för

budgetåret 1993/94 till sammanlagt 272,3 miljoner kronor. Av

beloppet avser ca 97 miljoner kronor inrättande av lokala

databaser. En förutsättning för sistnämnda investering anges

vara att riksdagen beslutat om sjukförsäkringsregisterlag.

Något skäl att på grund av kostnads- eller

sysselsättningsaspekter inte inrätta lokala

sjukförsäkringsregister kan enligt utskottets mening inte anses

föreligga. Vad gäller den av motionären angivna tveksamheten

rörande sekretessfrågorna som en grund för att inte inrätta

lokala sjukförsäkringsregister, har konstitutionsutskottet i

sitt yttrande ansett att det i detta avseende inte framkommit

något som ger anledning att inte tillstyrka propositionens

förslag. Socialförsäkringsutskottet har i denna del inte någon

annan uppfattning än konstitutionsutskottet. Sålunda anser

socialförsäkringsutskottet att lokala sjukförsäkringsregister

skall inrättas, varför motion 1992/93:Sf30 avstyrks.

Lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna

försäkringskassorna

Författningsreglering

Propositionen

Enligt propositionen är flera av de uppgifter som finns i

ärendena hos försäkringskassorna och som föreslås bli

registrerade med hjälp av ADB integritetskänsliga. De lokala

sjukförsäkringsregistren blir personregister enligt 1 §

datalagen (1973:289), vars bestämmelser till skydd för

registrerade personers integritet blir tillämpliga på registren.

Departementschefen anser att skyddet för den enskildes

integritet bör förstärkas genom att man i en särskild lag

reglerar frågor som hänger samman med integriteten.

I lagförslaget anges i 1 § att varje lokalkontor inom en

allmän försäkringskassa med hjälp av automatisk databehandling

får föra ett sjukförsäkringsregister för sitt verksamhetsområde.

Med verksamhetsområde avses enligt specialmotiveringen det

geografiska område som lokalkontoret verkar inom. Bestämmelsen

utgår från att varje del av landet täcks av ett lokalkontor. När

det gäller de ändamål för vilka ett register skall föras görs en

hänvisning till de aktuella paragraferna i lagen. En särskild

bestämmelse ges för sjukförsäkringsregister över sjömän.

Utskottet

Konstitutionsutskottet anser i sitt yttrande att

propositionens förslag om en reglering av registerfrågorna i en

särskild lag står i överensstämmelse med den målsättning som

kommit till uttryck i utskottets tidigare uttalanden om

lagreglering av register med känsligt innehåll. Mot denna

bakgrund anser utskottet att propositionens förslag bör

tillstyrkas. Socialförsäkringsutskottet har i denna fråga inte

någon annan uppfattning än konstitutionsutskottet.

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker sålunda propositionens

förslag i denna del.

Registerändamål

Propositionen

I propositionens lagförslag finns i 2--6 §§ bestämmelser om

registerändamål.

För att hindra otillbörligt intrång i registrerade personers

integritet måste enligt propositionen ändamålen med registren

uttömmande anges i lagen. Ändamålsbeskrivningen i

sjukförsäkringsregisterlagen kommer att utgöra ramen för

registrens användning och innehåll.

Utgångspunkten för ändamålsbeskrivningen bör enligt

departementschefen vara att ändamålen ges en utformning som

svarar mot det konstaterade behovet av ett utvecklat ADB-stöd.

Detta innebär att ett register skall få användas för

försäkringskassans handläggning av ärenden som rör

sjukförsäkringsförmåner. De ärenden som avses är enligt 2 §

inskrivning hos försäkringskassa, fastställande av

sjukpenninggrundande inkomst samt rätt till och utbetalning av

sjukpenning, sjukpenningtillägg, ersättning för merutgifter vid

resor till och från arbetet och rehabiliteringersättning. Vidare

avses ärenden om rätt till och utbetalning av sjukpenning enligt

lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om

statligt personskadeskydd, lagen (1977:267) om

krigsskadeersättning till sjömän och motsvarande äldre

bestämmelser. Slutligen avses även ärenden om rätt till och

utbetalning av ersättning för kostnader för sjuklön som avses i

16 § lagen (1991:1047) om sjuklön samt ersättning vid tvist om

sjuklön enligt 20 § samma lag.

Ett register bör även enligt 3 § få användas i

försäkringskassans rehabiliteringsverksamhet.

Registret bör också enligt lagförslaget få användas för

försäkringskassans förberedande åtgärder för handläggning av

ärenden som avses i 2 och 3 §§. Detta innebär enligt

specialmotiveringen till 4 § bl.a. att försäkringskassan kan

registrera namnändringar, adressändringar och andra uppgifter

som inte har anknytning till något aktuellt ärende.

Ett register skall även få användas för försäkringskassans och

Riksförsäkringsverkets tillsyn, uppföljning och utvärdering av

försäkringskassans verksamhet enligt 2 och 3 §§ och för

framställning av statistik över den verksamheten. Slutligen

skall registret få användas för försäkringskassans handläggning

av ärenden om försäkring enligt 17 § lagen (1991:1047) om

sjuklön samt enligt lagen (1993:16) om försäkring mot vissa

semesterlönekostnader.

Användning av register i rehabiliteringsverksamhet

I lagförslaget anges i 3 § att ett sjukförsäkringsregister får

användas för försäkringskassans handläggning av ärenden om

rehabilitering enligt 22 kap. 3, 5 och 6 §§ lagen (1962:381) om

allmän försäkring.

I 22 kap. 3 § lagen om allmän försäkring föreskrivs att

försäkringskassan skall överta arbetsgivarens ansvar för

rehabiliteringsutredning, om det finns skäl för det. Enligt 6 §

i samma kapitel skall försäkringskassan upprätta en

rehabiliteringsplan, om den försäkrade behöver en

rehabiliteringsåtgärd för vilken rehabiliteringsersättning kan

utges.

Enligt 22 kap. 5 § samma lag har försäkringskassan ansvaret

för samordning av och tillsyn över de insatser som behövs för

rehabiliteringsverksamheten enligt lagen.

Försäkringskassans samordning av rehabiliteringsverksamheten

går ut på att se till att nödvändiga rehabiliteringsinsatser

klarläggs och blir tillgängliga. I ansvaret för samordningen

ingår att ge den försäkrade stöd i kontakterna med andra

rehabiliteringsansvariga och att verka för att de tar aktiv del

i rehabiliteringsarbetet. Enligt specialmotiveringen till 3 §

lagförslaget innebär denna bestämmelse att

sjukförsäkringsregistret kan användas för sådana syften. Den

innebär också att kassan kan sammanställa uppgifter om

rehabiliteringsbehov och rehabiliteringsåtgärder beträffande

flera försäkrade i registret. På grundval av sådana

sammanställningar kan det skapas en möjlighet för kassan att

samordna rehabiliteringsåtgärderna. Bestämmelsen gör det även

möjligt att med hjälp av registret se till att arbetsgivarna

fullgör sina skyldigheter att klarlägga de anställdas behov av

rehabilitering och att vidta nödvändiga åtgärder.

I propositionen föreslås att i rehabiliteringsärenden får i

registret, utöver de allmänna ärendeuppgifterna, anges

förekomsten av rehabiliteringsutredning, ansökan om

rehabiliteringsersättning och fastställd rehabiliteringsplan.

Vidare får anges förekomsten av annan utredning än

rehabiliteringsutredning, dock utan att det framgår vilket slag

av utredning det gäller. Arten av och tidpunkter för föreslagna,

planerade eller vidtagna rehabiliteringsåtgärder får även anges.

I detta avseende betonas i propositionen att endast kortfattade

uppgifter behöver antecknas i registret. Olika slag av

medicinska behandlingsåtgärder får inte antecknas. Det är

tillräckligt att ange "medicinsk behandling".

Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter

Utredningen pekade i sitt betänkande om lokala

sjukförsäkringsregister på att det i olika sammanhang

framhållits att det saknades rikstäckande statistik som gör det

möjligt att regelbundet följa sjukfrånvarons utveckling och

närmare analysera dess orsaker. Utredningen var dock inte beredd

att föreslå att ändamålen med de lokala sjukförsäkringsregistren

skulle vara att tillgodose behovet av information hos andra än

Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Försäkringskassan

borde däremot enligt utredningen vara oförhindrad att lämna en

mer allmän information om sjukfrånvaro och annat som den får i

samband med handläggningen av olika ärenden eller som

Riksförsäkringsverket eller försäkringskassorna tar fram vid sin

uppföljning av verksamheten. Utredningen avsåg att i sin

fortsatta utredning om de centrala registren överväga om

information från de lokala registren kunde samlas i ett centralt

statistikregister för att användas i icke personidentifierbar

form.

Arbetarskyddsstyrelsen ansåg i sitt remissyttrande att

utredningens förslag i fråga om registerändamål borde utvidgas

till att omfatta arbetarskyddsverkets behov. Styrelsen föreslog

att registerändamålen utvidgades till att omfatta

arbetarskyddverkets behov av uppgifter om sjukfrånvaron,

sammanställt på arbetsställenivå, samt vissa basfakta för alla

fall av misstänkta arbetsrelaterade skador.

Enligt propositionen har Arbetarskyddsverket behov av

sjukfrånvarostatistik i sitt arbete, dels för att identifiera

områden där det finns behov av arbetsmiljöförbättrande åtgärder,

dels för att kunna följa upp risker vid enskilda arbetsställen

som ett led i den rutinmässiga tillsynen. Ett sätt att få fram

sådan lokal statistik som styrelsen efterlyste skulle enligt

propositionen kunna vara att samla information från de lokala

sjukförsäkringsregistren i ett centralt statistikregister, som

då också skulle kunna ge rikstäckande statistik över

sjukfrånvaron. Arbetarskyddsverkets behov av information från

ett sådant register skulle sannolikt i allmänhet kunna

tillgodoses i avidentifierad form.

I sitt slutbetänkande (SOU 1993:11) Socialförsäkringsregister

har utredningen lagt fram förslag som innebär att utlämnande på

ADB-medium av uppgifter från socialförsäkringsregister kan ske

till Arbetarskyddsverket. Enligt utredningen (s. 129) kan

Arbetarskyddsverket emellertid för sin verksamhet även ha behov

av uppgifter som förs i de lokala sjukförsäkringsregistren.

Vissa uppgifter kan enligt utredningen komma att överföras från

de lokala sjukförsäkringsregistren till ett

socialförsäkringsregister. Enligt utredningens förslag är det

emellertid bara i begränsad utsträckning som Arbetarskyddsverket

kan få tillgång till uppgifter från lokala

sjukförsäkringsregister via ett socialförsäkringsregister.

Socialförsäkringsregistret kommer nämligen att tillföras

uppgifterna endast för att något eller några av ändamålen med

det registret skall tillgodoses. Frågan om på vilket sätt verket

skall få tillgång till övriga uppgifter i de lokala

sjukförsäkringsregistren får enligt utredningen i stället lösas

i lagstiftningsärendet om dessa register. I sammanhanget nämner

utredningen att automatisk databehandling hos

Arbetarskyddsverket av personuppgifter av nu avsett slag fordrar

tillstånd av Datainspektionen eller stöd i författning.

I nu aktuell proposition hänvisas till att utredningen i sitt

slutbetänkande inte lagt fram något förslag som helt tillgodoser

Arbetarskyddsverkets behov av information från ett lokalt

sjukförsäkringsregister. Enligt föredragande departementschefens

mening behöver frågan om möjligheten att -- på ett eller annat

sätt -- förse Arbetarskyddsverket med information från de lokala

sjukförsäkringsregistren och de integritetsfrågor som

sammanhänger med denna fråga ytterligare övervägas. Frågan bör

på nytt aktualiseras i samband med beredningen av utredningens

förslag i slutbetänkandet.

Motionerna

I motion 1992/93:Sf32 yrkande 3 av Sigge Godin m.fl. (fp, m),

yrkas att riksdagen beslutar avslå propositionen i den del som

omfattar rätt för de allmänna försäkringskassorna att föra

uppgifter om rehabilitering i enlighet med vad i motionen

anförts.

Motionärerna framhåller att trots regeringens ambitioner att

begränsa mängden av uppgifter som skall registreras, så finns i

förslaget vad gäller rehabiliteringsärenden otaliga undantag som

kommer att innebära att oacceptabla mängder av

integritetskänsliga uppgifter registreras.

Enligt motionen bör ett sjukförsäkringsregister byggas upp för

försäkringskassornas allmänna ärendeuppgifter samt för

sjukersättningsärenden, medan förslaget om att uppgifter för

ärenden om rehabilitering får registreras bör avstyrkas.

Motionärerna anser att det kommande husläkarsystemet även bör

kunna innefatta ett ansvar för husläkaren att utföra

rehabiliteringsutredningar. Detta medför enligt motionen ett

minskat behov för försäkringskassorna att registrera uppgifter

om rehabilitering i sjukförsäkringsregistren.

I motion 1992/93:Sf31 yrkande 2 av Doris Håvik m.fl. (s),

yrkas att riksdagen beslutar att sjukförsäkringsregister får

användas för att täcka Arbetarsskyddsverkets behov av uppgifter

i sitt arbetsmiljöförebyggande arbete.

Motionärerna anser att sjukskrivningsmönstret på en

arbetsplats är en viktig indikation på arbetsmiljöns tillstånd

och att sådana uppgifter systematiskt måste tas till vara i ett

samarbete mellan försäkringskassorna och yrkesinspektionen. På

så sätt förstärks enligt motionärerna arbetet med att förbättra

arbetsmiljön till gagn för rehabiliteringen av enskilda

arbetstagare. Enligt motionen bör därför

sjukförsäkringsregistren också användas för att täcka

Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter i dess

arbetsmiljöförbättrande arbete. Detta ändamål bör också framgå

av lagtexten i registerlagen.

Utskottet

I motion Sf32 yrkande 3 anses att sjukförsäkringsregister inte

skall få användas i rehabiliteringsverksamhet.

Mot bakgrund av att endast kortfattade uppgifter behöver föras

in i registret och att möjligheterna att använda uppgifterna som

sökbegrepp har begränsats, anser konstitutionsutskottet i sitt

yttrande att sjukförsäkringsregister skall få användas vid

rehabiliteringsärenden på det sätt som föreslås i propositionen.

Socialförsäkringsutskottet vill för egen del framhålla att den

den nya rehabiliteringslagstiftningen innebär att

försäkringskassorna skall arbeta på ett mer aktivt sätt än

tidigare som ett led i syftet att motverka långa sjukskrivningar

och förtidspensioneringar. Det är angeläget att intentionerna

bakom den nya lagstiftningen realiseras. För att underlätta

försäkringskassornas rehabiliteringsarbete är det viktigt att

sjukförsäkringsregister får användas vid deras handläggning av

dessa ärenden. En användning av registren vid denna verksamhet

kommer även att medföra effektivitetsvinster.

Uppgifter i rehabiliteringsärenden kan emellertid vara

känsliga. Hänsynen till den personliga integriteten har dock

beaktats i propositionen. De uppgifter som får registreras i

dessa ärenden har begränsats. Enligt propositionen behöver

endast kortfattade uppgifter vad gäller

rehabiliteringsåtgärderna anges i registret. Vidare föreslås i

propositionen att uppgifter i rehabiliteringsärenden får

användas som sökbegrepp endast i sådana ärenden samt för

uppföljning och utvärdering av försäkringskassans verksamhet och

för framställning av statistik över den verksamheten.

Med hänsyn till de begränsningar som gjorts ur

integritetssynpunkt, anser utskottet att propositionens förslag

om en användning av sjukförsäkringsregister även i ärenden om

rehabilitering kan tillstyrkas. Motion Sf32 yrkande 3 avstyrks

därför.

I motion Sf31 yrkande 2 anses att registerändamålen bör

utvidgas till att omfatta Arbetarskyddsverkets behov av

uppgifter.

I propositionen har anförts att frågan om möjligheten att --

på ett eller annat sätt -- förse Arbetarskyddsverket med

information från de lokala sjukförsäkringsregistren och därmed

sammanhängande integritetsfrågor ytterligare bör övervägas.

Frågan bör på nytt aktualiseras i samband med beredningen av

utredningens förslag i slutbetänkandet. Konstitutionsutskottet

har i sitt yttrande funnit att härvid föreligger inte anledning

att nu utvidga registerändamålen på sätt som yrkas i motionen.

Socialförsäkringsutskottet delar konstitutionsutskottets

uppfattning. Enligt utskottets mening bör sålunda frågan

ytterligare övervägas och beredningen av utredningens

slutbetänkande avvaktas. Utskottet anser därför att

registerändamålen inte nu bör utvidgas på sätt som yrkas i

motion Sf31 yrkande 2, varför denna motion avstyrks.

Registerinnehåll

Propositionen

I lagförslaget finns i 8--10 §§ bestämmelser om vilka personer

register får innehålla uppgifter om.

Enligt 8 § får ett sjukförsäkringsregister innehålla uppgifter

om den som är försäkrad enligt lagen om allmän försäkring och

som genom inskrivning i försäkringskassan tillhör eller har

tillhört lokalkontoret. Särskild bestämmelse ges för

sjukförsäkringsregistret över sjömän.

Från denna huvudregel görs i 9 § undantag i fråga om sådana

fall då ett lokalkontor gett ett annat lokalkontor i uppdrag att

handlägga ett ärende. När handläggningen är avslutad skall dock

uppgifterna, för att skydda den personliga integriteten, tas

bort ur registret och föras över till det lokalkontor till

vilket personen hör. För tillsynen, uppföljningen och

utvärderingen av verksamheten hos det kontor som utfört

uppdraget bör dock enligt propositionen vissa basuppgifter om

uppdragsärendet finnas kvar i det kontorets register.

Ett sjukförsäkringsregister får även enligt 10 § lagförslaget

innehålla uppgifter om den som i andra fall än som avses i 8 och

9 §§ förekommer eller har förekommit i ärenden hos den som för

registret. Enligt specialmotiveringen är bestämmelsen tillämplig

på vissa arbetsskadeärenden och på ärenden beträffande

försäkrade som är under 16 år.

I 11--15 §§ lagförslaget anges vilka uppgifter som får finnas

i ett sjukförsäkringsregister i fråga om personer som avses i

8--10 §§.

För det första måste enligt propositionen vissa allmänna

uppgifter finnas i sjukförsäkringsregistren. Dessa anges i 11 §

lagförslaget och utgörs av personnummer, namn, adress,

telefonnummer, medborgarskap, folkbokföringsfastighet,

folkbokföringsort, sjukpenninggrundande inkomst, årsarbetstid

och karenstid.

För handläggningen av sjukersättningsärenden behövs utöver de

allmänna ärendeuppgifterna vissa andra uppgifter i registren.

Dessa anges under tio punkter i 12 § lagförslaget.

Utöver de uppgifter som angavs i utredningens förslag har i

propositionen föreslagits att arbetsgivarens personnummer eller

organisationsnummer skall få antecknas i registret och vidare

att uppgift om anledning till att ett ersättningsärende

avslutats skall få anges i registret.

I ärenden om rehabilitering får enligt propositionen register

dessutom innehålla vissa ytterligare uppgifter. Dessa anges

under tre punkter i 13 § lagförslaget.

Vad gäller uppgifter om arten av föreslagna, planerade eller

vidtagna rehabiliteringsåtgärder anförs i propositionen att

dessa uppgifter är av stor betydelse för försäkringskassornas

rehabiliteringsverksamhet, men att de emellertid är känsliga.

Det framhålls dock som tidigare nämnts att vad som behöver

antecknas i ett register endast är kortfattade uppgifter. Bl.a.

får enligt specialmotiveringen antecknas vem som har ansvaret

för en åtgärd, t.ex. länsarbetsnämnden. Olika slag av medicinska

behandlingsåtgärder får inte antecknas, utan det är tillräckligt

att ange "medicinsk behandling". Den närmare informationen om

åtgärderna får hämtas ur handlingarna i ärendet.

I 14 § lagförslaget anges under fem punkter vad som får

antecknas i ett register utöver de uppgifter som har räknats upp

i 11--13 §§.

Enligt 15 § gäller viktiga inskränkningar vid anteckning i ett

register av uppgifter som får anges enligt 11--14 §§. En

anteckning får sålunda inte innehålla uppgifter om vissa

känsliga förhållanden. Syftet med inskränkningarna är enligt

specialmotiveringen att hindra att sådana förhållanden framgår

av ett register.

Sådana känsliga förhållanden som avses är att den som

uppgiften avser misstänks eller har dömts för brott, avtjänar

eller har avtjänat straff, undergår eller har undergått annan

påföljd för brott eller är eller har varit föremål för annat

tvångsingripande för vård eller omsorg. Andra känsliga

förhållanden som anges i paragrafen är diagnos och

sjukdomsorsak, omdömen eller annan värderande upplysning i fråga

om den registrerade. Inskränkningarna enligt paragrafen gäller

inte uppgift som antecknats med stöd av 14 § punkt 4, dvs.

uppgift om försäkringskassans och domstols avgörande såvitt

avser utgången och de bestämmelser som har tillämpats samt

förekomsten av överklagande av sådant avgörande.

Uppgifter om diagnos och sjukdomsorsak

I utredningens betänkande om lokala sjukförsäkringsregister

anfördes att försäkringskassan måste känna till diagnosen eller

sjukdomsorsaken för att bedöma om sjukdom föreligger.

Uppgifterna hämtas i första hand från den försäkran för

sjukpenning som den försäkrade skrivit under resp. det intyg

eller utlåtande läkaren utfärdat. I enstaka fall kan uppgifterna

behöva kompletteras. Uppgifterna är enligt utredningen även av

betydelse vid bedömningen av arbetsförmågan.

Om försäkringskassorna i fortsättningen skall kunna uppfylla

kravet på produktivitetsökning samtidigt som de fullgör sina nya

uppgifter måste de enligt utredningen ha tillgång till ett

teknikstöd som medger att de vid handläggningen av

sjukpenningärenden i regel inte behöver ta fram

sjukförsäkringsakter. Utredningen hade förståelse för att

människor kan bli oroliga om så känsliga uppgifter som diagnos

och sjukskrivningsperioder finns samlade i ett dataregister. Här

ville dock utredningen framhålla att i den mån man begränsar

åtkomsten till uppgifterna i ett lokalt dataregister och likaså

begränsar möjligheterna att lämna ut uppgifter ur registret på

ADB-medium kan uppgifterna vara mer skyddade mot obehörig

åtkomst i ett dataregister än om läkarintyg och andra handlingar

förvaras i kortlådor som står framme på lokalkontoret.

För att säkra kvaliteten på innehållet i registret ansåg

utredningen att vad som skulle registreras när det gällde

medicinska förhållanden är den försäkrades egna uppgifter, dvs.

den diagnos eller sjukdomsorsak som angivits på försäkran,

läkarintyg eller läkarutlåtande. Utredningen ansåg inte att man

vid handläggningen av sjukpenningärenden skall få sammanställa

uppgifter med utgångspunkt i diagnosen eller sjukdomsorsaken.

Gallring av uppgifter om diagnos och sjukdomsorsak föreslogs ske

redan efter tre år.

Datainspektionen anförde som ovan nämnts i sitt remissyttrande

att uppgifter om diagnos och sjukdomsorsak endast borde få

registreras under förutsättning av att uppgifterna inte används

som sökbegrepp annat än i rehabiliteringsärenden samt för

framställning av statistik som inte avslöjar enskilds identitet.

Enligt propositionen är det en mycket angelägen uppgift att se

till att intentionerna som ligger bakom den nya

rehabiliteringslagstiftningen realiseras. Intresset av att

försäkringskassornas arbete blir så effektivt som möjligt får

dock inte leda till allvarliga inskränkningar i enskildas

personliga integritet. Denna intressekonflikt gör sig enligt

propositionen särskilt starkt gällande i fråga om

diagnosregistrering. Enligt propositionen måste en avvägning

göras mellan å ena sidan effektivitetsvinster vad gäller

arbetsmiljöuppföljning och rehabilitering och å andra sidan de

olägenheter för den personliga integriteten som en registrering

på ADB-medium av så känsliga uppgifter skulle medföra. Enligt

departementschefen skall, såsom anfördes redan i

kompletteringspropositionen våren 1992 (prop. 1991/92:150 bil.

I:3) vid en sådan avvägning hänsynen till den personliga

integriteten överväga. Utredningsförslaget bör därför enligt

hans mening inte realiseras på denna punkt.

Uppgift om läkares eller annan intygsgivares namn och

telefonnummer

Utredningen ansåg att det vid prövningen av om den försäkrade

vid längre sjukfall skall få sjukpenning kunde vara av betydelse

för försäkringskassan att ha uppgift om vilken läkare eller

annan intygsgivare som har utfärdat intyg eller utlåtande.

Handläggningen underlättades om dennes namn fanns i registret

och det blev också lättare att ta kontakt om telefonnummer fanns

med i registret.

Om man genomförde begränsningar av möjligheten att använda

dessa uppgifter som sökbegrepp och dessutom en tidig gallring,

var enligt utredningen en registrering av läkares namn och

telefonnummer inte ett otillbörligt intrång i deras personliga

integritet. Denna bedömning gjordes med utgångspunkt från vad

registret i övrigt skulle få innehålla enligt utredningens

förslag.

Enligt propositionen innebär förslaget om att

diagnosregistrering inte skall få förekomma att behovet av att

ange uppgifter om läkare och annan intygsgivare i ett

sjukförsäkringsregister väsentligt minskar. En registrering av

namnen innebär också en viss risk för att en enskild försäkrads

sjukdom eller i vart fall art av sjukdom indirekt skulle kunna

identifieras. Av dessa skäl föreslås att utredningens förslag

inte genomförs.

Företagshälsovårdstillhörighet

När det gällde behovet av uppgifter i rehabiliteringsärenden

föreslog utredningen bl.a. att uppgift om den företagshälsovård

som den försäkrade tillhör skulle få anges i registret.

I propositionen anses en sådan uppgift inte vara absolut

nödvändig för en effektiv ärendehandläggning hos

försäkringskassan. Även om denna typ av uppgift inte hör till

det mest integritetskänsliga slaget av uppgifter bör den därför

enligt propositionen kunna avvaras i sjukförsäkringsregistren.

Motionen

I motion 1992/93:Sf31 yrkande 1 av Doris Håvik m.fl. (s) yrkas

att riksdagen beslutar att uppgifter om diagnos och

sjukdomsorsak, läkares och annan intygsgivares namn och

telefonnummer samt den företagshälsovård som den försäkrade

tillhör skall införas i sjukförsäkringsregistret.

Motionärerna anser att med de begränsningar av

registerinnehållet som föreslås i propositionen är det risk för

att man tvingas föra ett manuellt register vid sidan av det

ADB-baserade registret. De integritetsskäl som anförts för att

begränsa innehållet i de föreslagna registren väger, enligt

motionärerna, inte särskilt tungt mot bakgrund av att nuvarande

manuella register utgör en betydligt större integritetsrisk än

ett väl skyddat datasystem. Enligt motionärerna måste en rimlig

avvägning göras mellan den enskildes integritet och den allmänna

försäkringens behov.

Enligt motionärerna har uppgifter om diagnos utomordentlig

betydelse för kassornas handläggning av sjukpenning- och

rehabiliteringsärenden. Uppgifterna behövs enligt motionen för

att de försäkrade skall kunna få en effektiv och snabb hjälp

tillbaka i arbete. Vidare kan försäkringskassorna via

diagnosregistrering få möjligheter att spåra särskilt frekventa

diagnoser hos vissa arbetsgivare, inom vissa branscher eller

inom vissa geografiska områden. Med denna kunskap kan man ta

initiativ till åtgärder för att förbättra situationen. Enligt

motionen bör därför den paragraf i lagförslaget som behandlar

registerinnehållet kompletteras på den här punkten.

Det är enligt motionärerna uppenbart att handläggningen av ett

försäkringsärende underlättas av om den behandlande läkaren

finns registrerad. Enligt motionen behöver lagförslaget

kompletteras även i det här avseendet. Vidare anses att uppgift

om vilken företagshälsovård som en person tillhör bör ingå i

sjukförsäkringsregister framför allt därför att den utgör ett

viktigt underlag för åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.

Utskottet

Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande ansett att

uppgifter om diagnos och sjukdomsorsak, läkares eller annan

intygsgivares namn och telefonnummer samt

företagshälsovårdstillhörighet inte bör registreras.

Socialförsäkringsutskottet anser att ett utbyggt lokalt

datorstöd är erforderligt för att åstadkomma en rationell och

effektiv ärendehandläggning hos försäkringskassan. Intresset av

att försäkringskassornas arbete blir så effektivt som möjligt

får dock inte leda till allvarliga inskränkningar i enskildas

personliga integritet. Vad gäller frågan om diagnosregistrering

måste här, såsom anförts i propositionen, en avvägning göras

mellan å ena sidan effektivitetsvinster vad gäller

arbetsmiljöuppföljning och rehabilitering och å andra sidan de

olägenheter för den personliga integriteten som en registrering

på ADB-medium av så känsliga uppgifter skulle medföra.

Socialförsäkringsutskottet delar, i likhet med

konstitutionsutskottet, propositionens bedömning att vid en

sådan avvägning skall hänsynen till den personliga integriteten

överväga. Uppgifter om diagnos och sjukdomsorsak bör därför inte

få införas i sjukförsäkringsregister.

Detta innebär att behovet av att ange uppgifter om läkare

eller annan intygsgivares namn och telefonnummer minskar. Såsom

anförts i propositionen kan en registrering av namnen också

innebära en viss risk för att en enskild försäkrads sjukdom --

eller i vart fall art av sjukdom -- indirekt skulle kunna

identifieras. Det anförda utgör enligt utskottet skäl för att

uppgifterna i fråga inte skall registreras.

Vad gäller uppgift om vilken företagshälsovård som den

försäkrade tillhör delar utskottet propositionens bedömning att

en sådan uppgift inte är absolut nödvändig för en effektiv

ärendehandläggning hos försäkringskassan och att den därför bör

kunna avvaras i sjukförsäkringsregistren.

Mot bakgrund av det anförda avstyrks motion Sf31 yrkande 1.

Utlämnande av uppgifter på ADB-medium

Propositionen

I lagförslaget anges uttömmande i 17--18 §§ i vilka fall

uppgfter i ett lokalt sjukförsäkringsregister skall få lämnas ut

på ADB-medium.

Uppgifter får lämnas ut på detta medium till ett annat

lokalkontor när den försäkrade genom inskrivning hos

försäkringskassa skall tillhöra det kontoret eller om

uppgifterna annars behövs där i ett ärende som gäller den

försäkrade. Vidare får utlämnande ske till Riksförsäkringsverket

när det gäller uppgifter som behövs där för verkställighet av

beslut i ärenden som handläggs med stöd av de lokala

sjukförsäkringsregistren, andra administrativa åtgärder i

sådana ärenden, uppdatering av verkets sjukförsäkringsregister

som underlag för försäkringskassans beslut i ärenden om

ersättningar och förmåner som handläggs utan stöd av lokalt

sjukförsäkringsregister samt verkets handläggning av

yrkesskadeärenden.

I övrigt får utlämnande endast ske till försäkringskassans

centralkontor och Riksförsäkringsverket för tillsyn, uppföljning

och utvärdering av den ärendehandläggning hos försäkringskassan

för vilken ett sjukförsäkringsregister får användas samt för

framställning av statistik över den verksamheten.

I det senare avseendet angavs i utredningens betänkande att

för uppföljningen och utvärderingen samt för framställningen av

statistik fordras information ur sjukförsäkringsregistret. I

regel kan detta behov enligt utredningen tillgodoses genom

uppgifter som inte kan hänföras till enskilda personer. Det kan

emellertid förekomma fall då studier måste göras på material som

inte är avidentifierat. För dessa fall bör enligt utredningen

öppnas en möjlighet att lämna ut uppgifter i

sjukförsäkringsregister på ADB-medium. Utredningen ansåg dock

att av integritetsskäl borde inte ett regelmässigt utlämnande

tillåtas, utan i stället borde det överlåtas på regeringen att

från fall till fall besluta i frågan om utlämnande av

uppgifterna.

Datainspektionen anförde i sitt remissyttrande att man hade

förståelse för utredningens tankar att stor restriktivitet borde

iakttas vid utlämnande av uppgifter på ADB-medium från registren

och att man därför lagt beslutanderätten på regeringen.

Inspektionen ville emellertid framhålla att den föreslagna

bestämmelsen endast reglerade formen för utlämnande och att det

finns en viss fara med en sådan reglering. Ett beslut av

regeringen kan enligt inspektionen nämligen under vissa

förutsättningar få till följd att ett s.k. statsmaktsregister

får anses bli inrättat. Enligt inspektionen hade utredningen

säkerligen inte avsett detta, varför det på vanligt sätt kommer

att krävas att mottagaren har tillstånd att hantera uppgifterna

med hjälp av ADB. Enligt Datainspektionen borde de föreslagna

bestämmelserna i ifrågavarande avseende utgå i avvaktan på

utredningens fortsatta arbete.

Enligt propositionen torde, som utredningen anfört,

informationsbehovet för nu aktuell verksamhet ofta kunna

tillgodoses genom avidentifierade uppgifter. Det kan emellertid

förekomma att studier måste göras på material som inte är

avidentifierat. I likhet med utredningen anses i propositionen

att det bör finnas en möjlighet att lämna ut uppgifter i ett

lokalt sjukförsäkringsregister på ADB-medium till resp.

centralkontor och till Riksförsäkringsverket. Då registren

enligt propositionens förslag också skall få användas för

centralkontorens och Riksförsäkringsverkets tillsyn över den

registerstödda ärendehandläggningen hos lokalkontoren, bör

enligt propositionen överföring av uppgifter på ADB-medium även

kunna få ske för detta ändamål.

Enligt propositionen bör den av utredningen föreslagna

ordningen att utlämnande på ADB-medium skulle få ske efter en

behovsprövning av regeringen för särskilda fall inte genomföras.

I detta sammanhang anförs i propositionen att hänsynen till den

enskilde bör bli tillgodosedd i tillräcklig utsträckning genom

att det som en följd av 7 kap. 16 § sekretesslagen och

bestämmelserna i datalagen kommer att krävas att

Riksförsäkringsverket och centralkontoren har tillstånd av

Datainspektionen -- om det inte följer av lag eller förordning

-- att ADB-behandla uppgifterna för att utlämnande skall kunna

ske. Att det i den föreslagna registerlagen tas in en

bestämmelse om att utlämnande får ske på ADB-medium innebär

enligt propositionen således inte i sig att

Riksförsäkringsverket och centralkontoren fått sådant tillstånd.

Motionen

I motion 1992/93:Sf32 av Sigge Godin m.fl. (fp, m), yrkande 1,

yrkas att riksdagen beslutar att uppgifter som skall överföras

centralt skall vara avidentifierade då dessa skall användas för

utvärdering, uppföljning och statistik i enlighet med vad i

motionen anförts.

Motionärernas uppfattning är att det torde vara mer vanligt

vid uppföljning, utvärdering och statistik att uppgifterna som

inhämtas lokalt inte behöver innehålla personuppgifter. Vid de

fall där detta anses hindrande för Riksförsäkringsverkets

verksamhet får man ansöka hos regeringen om tillåtelse att föra

register med personuppgifter. Detta skall enligt motionen också

tydligt motiveras och tidsbegränsas.

Utskottet

Vad gäller utlämnande av uppgifter på ADB-medium för

uppföljning, utvärdering, tillsyn och framställning av statistik

har konstitutionsutskottet i sitt yttrande ansett att

propositionens förslag bör tillstyrkas.

Av såväl utredningen som propositionen har framgått att

arbetet med uppföljning, utvärdering och framställning av

statistik i allmänhet torde kunna klaras med avidentifierade

uppgifter, men att det kan förekomma att det måste göras studier

på material som inte är avidentifierat. Mot bakgrund härav delar

socialförsäkringsutskottet propositionens bedömning att det även

för detta arbete -- och då även för centralkontorens och

Riksförsäkringsverkets tillsyn -- bör finnas en möjlighet att

lämna ut uppgifter i sjukförsäkringsregister på ADB-medium.

Motion Sf32 yrkande 1 avstyrks därför.

Information

Propositionen

I propositionen föreslås att försäkringskassan skall ha en

skyldighet att informera de försäkrade om

sjukförsäkringsregistret. Omfattningen av informationen anges i

21 § i propositionens lagförslag. Informationen skall innehålla

upplysning om ändamålen med registret, de uppgifter som

registret får innehålla, de sekretess- och säkerhetsbetämmelser

som gäller för registret, rätten att få registerutdrag och

rättelse till stånd enligt datalagen samt de begränsningar i

fråga om terminalåtkomst, utlämnande av uppgifter på ADB-medium,

sökbegrepp och bevarande av uppgifter som gäller för registret.

Enligt specialmotiveringen behöver informationen inte ges

individuellt till varje försäkrad utan kan ske genom t.ex.

annonser, broschyrer eller anslag i lokalkontorets lokaler.

Informationsskyldigheten bör enligt propositionen ligga på den

registeransvariga försäkringskassan.

Utredningens förslag innehöll inte någon bestämmelse om

information till de försäkrade. Datainspektionen ansåg i sitt

remissyttrande att registerlagen borde kompletteras med en sådan

bestämmelse.

Datalagsutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1993:10) En

ny datalag bl.a. föreslagit en underrättelseskyldighet när

personuppgifter samlas in från en enskild. Underrättelsen skall

bl.a omfatta namn och adress på den persondataansvarige.

Bestämmelsen skall dock inte gälla i den mån ett fullgörande av

underrättelseskyldigheten skulle försvåra eller hindra en

myndighets verksamhet för kontroll eller annan tillsyn. Vidare

har utredningen föreslagit att behandling av personuppgifter

endast får ske under vissa förutsättningar, bl.a. om den

enskilde har samtyckt till behandlingen. Utredningen föreslår

också att en myndighet inte utan samtycke av den enskilde skall

kunna försälja personuppgifter som behandlas annat än i enlighet

med lag, förordning eller särskilt beslut av regeringen. Innan

samtycke lämnas skall enligt förslaget den enskilde ha fått del

av uppgift om bl.a. namn och adress på den persondataansvarige.

Motionen

I motion 1992/93:Sf32 yrkande 4 av Sigge Godin m.fl. (fp, m)

yrkar motionärerna att riksdagen skall besluta att i lagen skall

införas uppgift om vem som är registeransvarig i enlighet med

vad som i motionen anförts. I motionen hänvisas till att

Datalagsutredningens betänkande innehåller förslag om att

information om ett dataregister skall innehålla uppgifter om vem

som för registret. Motionärerna anser att detta är en självklar

del varför lagförslagets 21 § bör utökas med bestämmelse om

detta.

Utskottet

Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande ansett det lämpligt

att det av den registeransvariga försäkringskassans information

till de försäkrade framgår att registeransvaret ligger hos denna

kassa. Konstitutionsutskottet har emellertid inte ansett att det

finns anledning att i lagen ta in en bestämmelse om detta.

Socialförsäkringsutskottet delar konstitutionsutskottets

bedömning. Socialförsäkringsutskottet anser sålunda att 21 § i

propositionens lagförslag inte bör utökas på sätt som yrkats i

motion Sf32 yrkande 4, varför denna motion avstyrks.

Lagförslaget i övrigt

Utskottet tillstyrker propositionens lagförslag i övrigt.

Rapportering av korta sjukfall

Gällande bestämmelser

Enligt 12 § lagen (1991:1047) om sjuklön är en arbetsgivare

skyldig att till den allmänna försäkringskassan anmäla

sjukdomsfall som har gett arbetstagare rätt till sjuklön, om

sjukperioden och anställningen fortsätter efter

sjuklöneperiodens utgång. Anmälan skall göras inom sju dagar.

Arbetsgivare skall vidare lämna uppgift om sådana kortare

sjukdomsfall för vilken den anställde varit berättigad till

sjuklön. Uppgifterna skall lämnas till Riksförsäkringsverket med

hjälp av automatisk databehandling eller skriftligen till allmän

försäkringskassa senast vid utgången av kalendermånaden efter

den under vilken sjuklöneperioden löpt ut.

Motionen

I motion 1992/93:Sf32 yrkande 2 av Sigge Godin m.fl. (fp, m)

begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att slopa arbetsgivarnas

uppgiftsskyldighet gentemot Riksförsäkringsverket vad gäller de

sjukfall som avslutats inom sjuklöneperioden.

Enligt motionen bör arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet gentemot

försäkringskassan m.fl. begränsas till att enbart avse det

nödvändigaste. Därför bör arbetsgivarna enligt motionärerna bara

rapportera dem som efter 14 dagar fortfarande är sjuka. För att

tillgodose behovet av statistik kan enligt motionen stickprov

mycket väl göras för att få kunskap om sjuktalets utveckling.

Utskottet

Vid riksdagens beslut (prop. 1990/91:181, bet. 1990/91:SfU18)

om att införa lagen om sjuklön avslogs motioner med begäran om

att uppgifter om korta sjukfall inte skulle rapporteras.

Utskottet anförde i denna fråga att det var av mycket stor

betydelse att en så grundläggande förändring av systemet för

ersättning vid sjukdom som sjuklöneförslaget innebar följdes

upp, och att möjligheter fanns att värdera förändringen.

Detsamma gällde även i övrigt förändringar i fråga om

befolkningens hälsa och ohälsa. En rapportering även av korta

sjukfall behövdes därför enligt utskottets mening. Utskottet

ansåg vidare att den föreslagna rapporteringsskyldigheten var så

administrativt enkel som kunde begäras.

I sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:SfU5 vidhöll

utskottet med anledning av ett nytt motionsyrkande i frågan sin

tidigare uppfattning om nödvändigheten av att sjukfallen

rapporteras. Utskottet framhöll då att för att uppgifterna till

statistiken skall bli så heltäckande som möjligt är det dock

viktigt att rapporteringsskyldigheten inte blir administrativt

betungande. Utskottet utgick liksom tidigare från att regeringen

och Riksförsäkringsverket noga följde utvecklingen och vid behov

vidtog åtgärder för att förenkla administrationen.

Tidigare under innevarande riksmöte har en motion av liknande

innehåll som den nu aktuella behandlats i utskottets betänkande

1992/93:SfU14. I betänkandet redogjordes för

Riksförsäkringsverkets rapport till regeringen, RFV anser 1992:5

Uppföljning av genomförandet av de nya reglerna 1992-01-01 om

sjuklön och rehabilitering, som innefattade en granskning av hur

de nya reglerna tillämpats. Utskottet såg ingen anledning för

riksdagen att frångå sitt tidigare ställningstagande, varför

motionen avstyrktes. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet finner inte skäl att nu frångå sin nyligen

redovisade uppfattning om att en rapportering behövs även av

korta sjukfall. Om behov finns av ytterligare förenklingar av

administrationen, förutsätter utskottet liksom tidigare att

regeringen och Riksförsäkringsverket vidtar de åtgärder som är

påkallade. Utskottet avstyrker sålunda bifall till motion Sf32

yrkande 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lokala sjukförsäkringsregister

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf30,

2. beträffande Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Sf31 yrkande 2

antar regeringens förslag till lag om sjukförsäkringsregister

hos de allmänna försäkringskassorna såvitt avser 5 §,

res. 1 (s)

3. beträffande registerinnehåll

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Sf31 yrkande 1

antar regeringens förslag till lag om sjukförsäkringsregister

hos de allmänna försäkringskassorna såvitt avser 12, 14, 15, 18

och 19 §§,

res. 2 (s)

4. beträffande information till de försäkrade

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Sf32 yrkande 4

antar regeringens förslag till lag om sjukförsäkringsregister

hos de allmänna försäkringskassorna såvitt avser 21 §,

res. 3 (nyd)

5. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Sf32 yrkandena 1

och 3 antar regeringens förslag till lag om

sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna till

den del förslaget inte berörs under momenten 2--4 ovan,

6. beträffande rapportering av korta sjukfall

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf32 yrkande 2.

Stockholm den 18 maj 1993

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gullan Lindblad

I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Doris Håvik

(s), Margit Gennser (m), Börje Nilsson (s),

Lena Öhrsvik (s), Hans Dau (m), Nils-Olof Gustafsson (s), Pontus

Wiklund (kds), Arne Jansson (nyd), Margareta Israelsson (s),

Maud Björnemalm (s), Liselotte Wågö (m), Widar Andersson (s),

Rune Backlund (c) och Märtha Gårdestig (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter (mom. 2)

Doris Håvik, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof

Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Widar

Andersson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "I propositionen" och slutar med "motion avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kan sjukförsäkringsregistren ge

värdefulla uppgifter när det gäller möjligheten att förebygga

uppkomsten av sjukdomar och göra förbättringar i arbetsmiljön.

Sjukskrivningsmönstret på en arbetsplats är en viktig

indikation på arbetsmiljöns tillstånd, och sådana uppgifter

måste enligt utskottet systematiskt tas till vara i ett

samarbete mellan försäkringskassan och yrkesinspektionen. På så

sätt förstärks arbetet med att förbättra arbetsmiljön så att

färre skador uppstår samt att rehabiliteringen av enskilda

underlättas. I sitt arbetsmiljöförbättrande arbete har

Arbetarskyddsverket behov av uppgifter från de lokala

sjukförsäkringsregistren avseende sjukfrånvaron vid

arbetsställena. För att tillgodose detta behov anser utskottet,

i likhet med vad som anförs i motionen, att ett

sjukförsäkringsregister även skall få användas för detta

ändamål. Det är enligt utskottets mening viktigt att detta redan

nu anges i lagen. Om denna utökning av registerändamålen medför

att behov uppstår av ändringar i lagen i övrigt, utgår utskottet

från att regeringen återkommer med förslag i dessa delar.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sf31 yrkande 2

antar regeringens förslag till lag om sjukförsäkringsregister

hos de allmänna försäkringskassorna såvitt avser 5 § med den

ändringen att paragrafen erhåller i bilaga3 som

Reservanternas förslag betecknade lydelse.

2. Registerinnehåll (mom. 3)

Doris Håvik, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof

Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Widar

Andersson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Socialförsäkringsutskottet anser" och på s. 16

slutar med "motion Sf31 yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Ändamålet med lokala sjukförsäkringsregister är att underlätta

och effektivisera handläggningen av frågor angående enskilda

människors sjukdomar och rehabilitering. Uppgifter om diagnos

och sjukdomsorsak har stor betydelse för kassornas handläggning

av sjukpenning- och rehabiliteringsärenden, och behovet av dessa

uppgifter har ökat under senare tid. Uppgifterna behövs för att

de försäkrade skall kunna få en effektiv och snabb hjälp

tillbaka i arbete. Det ligger således både i den försäkrades och

i försäkringskassans intresse att registren innehåller uppgifter

om diagnos.

Enligt Riksförsäkringsverkets rapport medför ett förbud mot

diagnosregistrering att stödet till rehabiliteringsarbetet

försvagas. För att kunna uppfylla kravet på produktivitetsökning

och för att kunna fullgöra sina nya arbetsuppgifter behövde

försäkringskassorna enligt utredningen tillgång till ett

teknikstöd som medger att de vid handläggningen av

sjukpenningsärenden i regel inte behöver ta fram

sjukförsäkringsakter. Genom begränsningar i åtkomsten till

uppgifterna och av möjligheten att lämna ut uppgifter på

ADB-medium kunde enligt utredningen uppgifterna vara mer

skyddade mot obehörig åtkomst i ett dataregister än om läkarinyg

och andra handlingar förvaras i kortlådor som står framme på

lokalkontoret.

Utskottet har ovan konstaterat att det föreligger ett behov av

att i sjukförsäkringsregistren få föra in uppgifter om diagnos

och sjukdomsorsak. Uppgifterna är dock känsliga och det är

därför viktigt att tillse att den enskildes integritet skyddas.

En avvägning måste, såsom anförts i propositionen, göras mellan

effektivitetsvinsterna och de olägenheter för den personliga

integriteten som en registrering på ADB-medium av så känsliga

uppgifter kan medföra. Vid en sådan avvägning bör dock enligt

utskottets mening beaktas att uppgifterna måste anses vara mer

skyddade mot obehörig åtkomst i ett dataregister än i ett

manuellt register. Mot bakgrund härav och med hänsyn till de

begränsningar i fråga om åtkomst till och utlämnande av

uppgifter som föreslagits i propositionen delar utskottet

motionärernas uppfattning att uppgifter om diagnos och

sjukdomsorsak skall få föras in i sjukförsäkringsregister.

Uppgifterna bör enligt utskottets mening få användas som

sökbegrepp, men bara i rehabiliteringsärenden samt för

uppföljning och utvärdering av sådan verksamhet som avses i 2

och 3 §§ lagförslaget och för framställning av statistik över

den verksamheten.

Utskottet delar också motionärernas uppfattning om att

handläggningen av försäkringsärenden underlättas av att det i

registret finns uppgift om vilken läkare eller annan

intygsgivare som har utfärdat intyg eller utlåtande samt dennes

telefonnummer. Betydelsen av detta blir ännu större när

diagnosregistrering får ske i registret. Utskottet anser således

att uppgifterna bör få tas in i registret.

Utredningen ansåg att försäkringskassan inte hade något behov

av att använda uppgiften som sökbegrepp. Användningen av

uppgiften som sökbegrepp kunde därför förbjudas. Av

integritetshänsyn ansågs ett sådant förbud dock inte kunna vara

absolut. Utredningen föreslog att uppgifterna endast skulle få

användas som sökbegrepp för framställning av utdrag enligt 10 §

datalagen. Enligt denna paragraf skall den registeransvarige på

begäran av enskild så snart det kan ske underrätta denne

antingen om innehållet i personuppgift som ingår i

personregistret och innefattar upplysning om honom eller om

att sådana uppgifter inte förekommer i registret.

Utskottet anser att det finns behov av att uppgifterna om

läkares eller annan intygsgivares namn och telefonnummer får

användas som sökbegrepp. Detta gäller främst i det

rehabiliteringsarbete som försäkringskassan numera har en mer

aktiv roll i än tidigare. En begränsning av möjligheten att

använda uppgifterna som sökbegrepp bör göras till

rehabiliteringsärenden samt för arbetet med uppföljning och

utvärdering och framställning av statistik.

Uppgift om den företagshälsovård som den försäkrade tillhör

utgör bl.a. ett viktigt underlag för åtgärder för att förbättra

arbetsmiljön. Enligt utskottets mening bör, såsom motionärerna

yrkat, även denna uppgift få tas in i registret. Utskottet anser

att uppgiften, i enlighet med utredningens förslag, bör få

användas som sökbegrepp bara i rehabiliteringsärenden samt för

uppföljning och utvärdering av sådan verksamhet som avses i 2

och 3 §§ lagförslaget och för framställning av statistik över

den verksamheten.

Att diagnos och sjukdomsorsak får tas in i registret innebär

att de inskränkningar som enligt 15 § lagförslaget skall gälla

vid anteckning i ett register inte skall omfatta dessa

uppgifter.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande registerinnehåll

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sf31 yrkande 1

antar regeringens förslag till lag om sjukförsäkringsregister

hos de allmänna försäkringskassorna såvitt avser 12, 14, 15, 18

och 19 §§, med den ändringen att dessa paragrafer erhåller i

bilaga 4 som Reservanternas förslag betecknade lydelse.

3. Information till de försäkrade (mom. 4)

Arne Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som

börjar med "Konstitutionsutskottet har i" och slutar med "motion

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Med registeransvarig avses enligt 1 § datalagen den för vars

verksamhet personregister förs, om han förfogar över registret.

Ett sjukförsäkringsregister skall enligt propositionens förslag

få användas för vissa ändamål. De uppgifter som skall få föras

in i registret är till stor del känsliga ur integritetssynpunkt.

För att öka skyddet för den personliga integriteten har i

propositionen föreslagits begränsningar bl.a. vad gäller

utlämnande av uppgifter på ADB-medium och möjligheten att

använda uppgifterna som sökbegrepp. Den registeransvariga

försäkringskassans information skall bl.a. innehålla upplysning

om registerändamålen och de nu nämnda begränsningarna.

Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande ansett att det kan

vara lämpligt att det av den registeransvariga

försäkringskassans information även framgår att registeransvaret

ligger hos denna försäkringskassa, men att det inte finns

anledning att ta in en bestämmelse om detta i lagen.

Informationen skall enligt lagförslaget vara omfattande. Mot

bakgrund härav och med hänsyn till de upplysningar som

informationen skall innehålla, anser socialförsäkringsutskottet

att det även skall framgå vem som är registeransvarig. Utskottet

delar motionärernas uppfattning att detta skall anges i lagen.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande information till de försäkrade

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sf32 yrkande 4

antar regeringens förslag till lag om sjukförsäkringsregister

hos de allmänna försäkringskassorna såvitt avser 21 §, med den

ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 5 som Reservantens

förslag betecknade lydelse.

Särskilt yttrande

Rapportering av korta sjukfall (mom. 6)

Arne Jansson (nyd) anför:

Att korta och återkommande sjukperioder kommer att minska bör

bli en effekt av det förändrade ansvaret mellan arbetsgivare och

försäkringskassan beträffande de korta sjukfallen. I vart fall

torde arbetsgivarnas motivation till detta nu ha blivit större.

Mot bakgrund av den effektivisering av administrationen som

reformen inneburit, måste också arbetsgivarnas

uppgiftsskyldighet kunna begränsas till enbart det

nödvändigaste. Det är därför viktigt att regeringen och

Riksförsäkringsverket strävar efter att kunna förenkla

administrationen ytterligare.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Berith Eriksson (v) anför:

Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter (mom. 2)

Jag ansluter mig till reservation 1.

I propositionen framlagt lagförslag

Bilaga 1

Konstitutionsutskottets yttrande

1992/93:KU6y

Bilaga 2

Sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna

(prop. 1992/93:193 jämte motioner)

Till socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet har berett konstitutionsutskottet

tillfälle att yttra sig över proposition 1992/93:193 om

sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna samt

motioner som väckts med anledning av propositionen. Tre motioner

har väckts, nämligen 1992/93:Sf30--32.

Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till de frågor

som berör utskottets ansvarsområde. Vad gäller motionerna

behandlar utskottets yttrande motion 1992/93:Sf30 av Sten

Söderberg (-) till viss del, motion 1992/93:Sf31 av Doris Håvik

m.fl. (s) samt motion 1992/93:Sf32 av Sigge Godin m.fl. (fp, m)

såvitt avser yrkandena 1, 3 och 4.

Utskottet

Propositionen m.m.

Propositionen grundar sig i huvudsak på ett förslag som i

februari 1991 lades fram av Utredningen om

socialförsäkringsregisterlag i delbetänkandet (SOU 1991:9)

Lokala sjukförsäkringsregister. Utredningen har sedermera i mars

1993 avlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1993:11)

Socialförsäkringsregister, i vilket lämnas förslag till

författningsreglering för de centrala dataregistren inom

socialförsäkringsområdet. Detta senare betänkande

remissbehandlas för närvarande.

Utredningens förslag om sjukförsäkringsregister remitterades

bl.a. till Datainspektionen för yttrande. Inspektionen ansåg i

sitt remissyttrande att utredningen lagt ned ett förtjänstfullt

arbete med att söka lösa de integritetsfrågor lokala

sjukförsäkringsregister väcker. Inspektionen konstaterade att

regleringen av socialförsäkringsregistren emellertid skulle bli

ofullständig, eftersom utredningen ännu inte behandlat frågan

hur personregistreringen i övrigt inom

socialförsäkringsadministrationen skall utformas. Inspektionen

godtog för sin del att lokala sjukförsäkringsregister

inrättades, om utredningens förslag kompletterades i vissa

angivna avseenden.

Datainspektionen avgav även yttrande enligt 2 a § datalagen

över förslaget till lag om sjukförsäkringsregister hos de

allmänna försäkringskassorna. Inspektionen vidhöll att det vore

en fördel att avvakta utredningens slutbetänkande, men

konstaterade emellertid med tillfredsställelse att inspektionens

huvudsynpunkter i remissyttrandet tillgodosetts genom att

särskilt känsliga personuppgifter enligt 15 § lagförslaget inte

får föras in i registret. Datainspektionen godtog därför att

lokala sjukförsäkringsregister inrättas i enlighet med

förslaget.

I den nu aktuella propositionen föreslår regeringen att

registerhanteringen inom den allmänna sjukförsäkringen på lokal

nivå lagregleras. Enligt departementschefen bör skyddet för den

enskildes integritet förstärkas genom att man i en särskild lag

reglerar frågor som hänger samman med integriteten. Lagförslaget

innebär att ett sjukförsäkringsregister får föras med hjälp av

automatisk databehandling (ADB) för varje lokalkontors

verksamhetsområde inom den allmänna

försäkringskasseorganisationen.

Försäkringskassan skall vara registeransvarig för det eller de

sjukförsäkringsregister som förs inom försäkringskassans område.

Registren får i första hand användas av försäkringskassorna

som ett stöd vid handläggningen av sjukpenningärenden och vissa

andra sjukförsäkrings- och sjuklöneärenden samt för

försäkringskassornas rehabiliteringsverksamhet enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring. Registren skall också få

användas för tillsyn, uppföljning och utvärdering av

försäkringskassornas verksamhet och för att framställa statistik

över den verksamheten. Ett lokalkontors sjukförsäkringsregister

skall i huvudsak bara få innehålla uppgifter om försäkrad som

genom inskrivning hör till lokalkontoret.

I den föreslagna lagen anges vilka uppgifter som får tas in i

ett register. Förutom den försäkrades namn, personnummer och

adress får ett register innehålla ett flertal andra uppgifter om

den försäkrade. Dessa uppgifter skall vara mycket kortfattade.

Uppgift om diagnos och sjukdomsorsak får inte registreras.

Endast det lokalkontor som för registret skall få ha

terminalåtkomst till registret. Lagförslaget upptar vidare

bestämmelser om utlämnande av uppgifter på ADB-medium,

sökbegrepp, informationsskyldighet för den registeransvariga

försäkringskassan samt gallring av uppgifter ur registret.

Lagen om sjukförsäkringsregister hos de allmänna

försäkringskassorna föreslås träda i kraft den 1 juli 1993.

Frågor som tas upp i motionerna

Sekretessfrågor

Utredningen om socialförsäkringsregisterlag har bl.a. haft i

uppdrag att se över regleringen av sekretesskyddet för känsliga

personuppgifter, särskilt för rehabiliteringsverksamheten. I

detta sammanhang har också behandlats frågan hur sekretesslagen

förhåller sig till utlämnande av uppgifter, t.ex. för

rehabilitering, till andra organ än myndigheter. Utredningen

fann inte något behov av ändringar av sekretesslagstiftningen. I

sitt slutbetänkande anför utredningen att en ändring av

bestämmelserna i skärpande riktning, t.ex. genom införande av

ett omvänt skaderekvisit för vissa av uppgifterna skulle göra

sekretessregleringen svåröverskådlig och svår att tillämpa.

Datainspektionen anförde i sitt remissyttrande över

utredningens förslag om lokala sjukförsäkringsregister att

försäkringskassans utvidgade verksamhet på

rehabiliteringsområdet med bl.a. ett övergripande

samordningsansvar, innefattande ansvar för regionalt och lokalt

samarbete mellan olika myndigheter och organ med uppgifter på

rehabiliteringsområdet, i stora delar påminner om den som finns

inom socialtjänsten och hälso- och sjukvårdområdet.

Datainspektionen ansåg därför att det är nödvändigt att

förstärka sekretesskyddet, och enligt inspektionen är det

naturligt att samma skaderekvisit bör gälla för

socialförsäkringssekretessen som för socialtjänst- och

sjukvårdssekretessen. Datainspektionen ifrågasatte därvid också

om den s.k. generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen borde

vara tillämplig.

I propositionen görs den bedömningen att någon ändring inte

behöver göras av reglerna om sekretess inom

socialförsäkringsområdet. Det framhålls att några av de mest

känsliga slagen av uppgifter, nämligen diagnos, tvångsingripande

samt förekomsten av utredning om sociala förhållanden, som

utförts av försäkringskassan, enligt propositionens förslag inte

skall få registreras i ett lokalt sjukförsäkringsregister. Detta

förhållande måste tas i beaktande vid övervägande av vilket

sekretesskydd som skall gälla för personuppgifter i

försäkringskassans verksamhet. Den nuvarande utformningen av

socialförsäkringssekretessen ger enligt propositionen de

försäkrade ett tillfredsställande skydd även i den nya

rehabiliteringsverksamheten. Vad gäller frågan om de

ADB-baserade sjukförsäkringsregistren kommer att innebära att

sekretesskyddet blir sämre, framhålls de långt gående

begränsningar som har föreslagits i fråga om åtkomst och

utlämnande av uppgifter från registren. Endast om ett utlämnande

kan ske enligt sekretessbestämmelserna kan det bli aktuellt att

lämna ut uppgifter på ADB-medium. Det anses således inte

nödvändigt att införa ett omvänt skaderekvisit för

sekretessprövningen på socialförsäkringsområdet. Vad gäller

generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen anses någon

ändring härav inte påkallad, då det inte finns anledning att nu

göra någon annan bedömning av klausulens tillämpning hos

försäkringskassan än vid sekretesslagens tillkomst.

I motion 1992/93:Sf30 av Sten Söderberg (-) anses att lokala

sjukförsäkringsregister inte skall inrättas, bl.a. på grund av

stor tveksamhet rörande sekretessfrågorna.

Registerändamål

För att hindra otillbörligt intrång i registrerade personers

integritet måste enligt propositionen ändamålen med registren

uttömmande anges i sjukförsäkringsregisterlagen. Utgångspunkten

bör vara att ändamålsbeskrivningarna ges en utformning som

svarar mot det konstaterade behovet av ett utvecklat ADB-stöd.

Det innebär enligt propositionen att ett register skall få

användas för försäkringskassans handläggning av ärenden som rör

sjukförsäkringsförmåner. Ett register skall även få användas vid

handläggningen av vissa ärenden enligt lagen (1991:1047) om

sjuklön samt enligt lagen (1993:16) om försäkring mot vissa

semesterlönekostnader. Vidare bör registret få användas i

försäkringskassans rehabiliteringsverksamhet. Ett register får

även användas för försäkringskassans och Riksförsäkringsverkets

tillsyn, uppföljning och utvärdering av försäkringskassans

angivna verksamhet och för framställning av statistik över den

verksamheten.

Användning av register i rehabiliteringsverksamhet

Enligt propositionen går försäkringskassans samordning av

rehabiliteringsverksamheten ut på att se till att nödvändiga

rehabiliteringsinsatser klarläggs och blir tillgängliga. I

ansvaret för samordningen ingår att ge den försäkrade stöd i

kontakterna med andra rehabiliteringsansvariga och att verka för

att de tar aktiv del i rehabiliteringsarbetet. Enligt

specialmotiveringen till 3 § i propositionens lagförslag innebär

denna bestämmelse att sjukförsäkringsregistret kan användas för

sådana syften. Den innebär också att kassan kan sammanställa

uppgifter om rehabiliteringsbehov och rehabiliteringsåtgärder

beträffande flera försäkrade i registret. På grundval av sådana

sammanställningar kan det skapas en möjlighet för kassan att

samordna rehabiliteringsåtgärderna. Bestämmelsen gör det även

möjligt att med hjälp av registret se till att arbetsgivarna

fullgör sina skyldigheter att klarlägga de anställdas behov av

rehabilitering och att vidta nödvändiga åtgärder.

I propositionen föreslås att i rehabiliteringsärenden får i

registret anges förekomsten av rehabiliteringsutredning, ansökan

om rehabiliteringsersättning och fastställd rehabiliteringsplan.

Vidare får anges förekomsten av annan utredning än

rehabiliteringsutredning, dock utan att det framgår vilket slag

av utredning det gäller. Arten av och tidpunkter för föreslagna,

planerade eller vidtagna rehabiliteringsåtgärder får även anges.

I detta avseende betonas i propositionen att endast kortfattade

uppgifter om rehabiliteringsåtgärderna behöver föras in i

registret. Olika slag av medicinska behandlingsåtgärder får inte

antecknas. Det är tillräckligt att ange "medicinsk behandling".

I motion 1992/93:Sf32 av Sigge Godin m.fl. (fp, m), yrkande 3,

yrkas att riksdagen beslutar avslå propositionen i den del som

omfattar rätt för de allmänna försäkringskassorna att föra

uppgifter om rehabilitering i enlighet med vad som anförts i

motionen. Motionärerna framhåller att trots regeringens

ambitioner att begränsa mängden av uppgifter som skall

registreras, så finns i förslaget vad gäller

rehabiliteringsärenden otaliga undantag som kommer att innebära

att oacceptabla mängder av integritetskänsliga uppgifter

registreras.

Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter

Utredningen pekade i sitt betänkande om lokala

sjukförsäkringsregister på att det i olika sammanhang

framhållits att det saknades rikstäckande statistik, som gör det

möjligt att regelbundet följa sjukfrånvarons utveckling och

närmare analysera dess orsaker. Utredningen var dock inte beredd

att föreslå att ändamålen med de lokala sjukförsäkringsregistren

skulle vara att tillgodose behovet av information hos andra än

Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Utredningen avsåg

att i sin fortsatta utredning om de centrala registren överväga

om information från de lokala registren kunde samlas i ett

centralt statistikregister för att användas i icke

personidentifierbar form.

Arbetarskyddsstyrelsen ansåg i sitt remissyttrande att

utredningens förslag i fråga om registerändamål borde utvidgas

till att omfatta Arbetarskyddsverkets behov. Enligt yttrandet

har Arbetarskyddsverket behov av sjukfrånvarostatistik i sitt

arbete, dels för att identifiera områden där det finns behov av

arbetsmiljöförbättrande åtgärder, dels för att kunna följa upp

risker vid enskilda arbetsställen som ett led i den rutinmässiga

tillsynen. Ett sätt att få fram sådan lokal statistik som

styrelsen efterlyste skulle kunna vara att samla information

från de lokala sjukförsäkringsregistren i ett centralt

statistikregister, som då också skulle kunna ge rikstäckande

statistik över sjukfrånvaron. Verkets behov av information från

ett sådant register skulle sannolikt i allmänhet kunna

tillgodoses i avidentifierad form.

I nu aktuell proposition hänvisas till att utredningen i sitt

slutbetänkande inte lagt fram något förslag som helt tillgodoser

Arbetarskyddsverkets behov av information från ett lokalt

sjukförsäkringsregister. Enligt departementschefens mening

behöver frågan om möjligheten att -- på ett eller annat sätt --

förse Arbetarskyddsverket med information från de lokala

sjukförsäkringsregistren, och de integritetsfrågor som

sammanhänger med denna fråga, ytterligare övervägas. Frågan bör

på nytt aktualiseras i samband med beredningen av utredningens

förslag i slutbetänkandet.

I motion 1992/93:Sf31 av Doris Håvik m.fl. (s), yrkande 2,

anser motionärerna att sjukskrivningsmönstret på en arbetsplats

är en viktig indikation på arbetsmiljöns tillstånd och att

sådana uppgifter systematiskt måste tas till vara i ett

samarbete mellan försäkringskassorna och yrkesinspektionen. På

så sätt förstärks enligt motionärerna arbetet med att förbättra

arbetsmiljön till gagn för rehabiliteringen av enskilda

arbetstagare. Enligt motionen bör därför

sjukförsäkringsregistren också användas för att täcka

Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter i dess

arbetsmiljöförbättrande arbete, och detta ändamål bör också

framgå av lagtexten i registerlagen.

Registerinnehåll

Propositionens förslag i denna del överensstämmer inte helt

med utredningens förslag. En väsentlig skillnad är att

utredningen föreslog att diagnosregistrering skulle få ske.

Utredningsförslaget innebar också, till skillnad från

propositionens förslag, att bl.a. uppgift om läkares och annan

intygsgivares namn och telefonnummer samt vilken

företagshälsovård den försäkrade tillhör fick anges i ett

register.

Diagnos och sjukdomsorsak

Enligt utredningen måste försäkringskassan känna till

diagnosen eller sjukdomsorsaken för att bedöma om sjukdom

föreligger. Uppgifterna hämtas i första hand från den försäkran

för sjukpenning som den försäkrade skrivit under resp. det intyg

eller utlåtande läkaren utfärdat. I enstaka fall kan uppgifterna

behöva kompletteras. Uppgifterna är enligt utredningen även av

betydelse vid bedömningen av arbetsförmågan.

Om försäkringskassorna i fortsättningen skall kunna uppfylla

kravet på produktivitetsökning samtidigt som de fullgör sina nya

uppgifter måste de enligt utredningen ha tillgång till ett

teknikstöd som medger att de vid handläggningen av

sjukpenningärenden i regel inte behöver ta fram

sjukförsäkringsakter. Utredningen framhöll att i den mån man

begränsar åtkomsten till uppgifterna i ett lokalt dataregister

och likaså begränsar möjligheterna att lämna ut uppgifter ur

registret på ADB-medium kan uppgifterna vara mer skyddade mot

obehörig åtkomst i ett dataregister än om läkarintyg och andra

handlingar förvaras i kortlådor som står framme på

lokalkontoret. För att säkra kvaliteten på innehållet i

registret ansåg utredningen att vad som skulle registreras när

det gällde medicinska förhållanden är den försäkrades egna

uppgifter, dvs. den diagnos eller sjukdomsorsak som angivits på

försäkran, läkarintyg eller läkarutlåtande.

Datainspektionen anförde i sitt remissyttrande att uppgifter

om diagnos och sjukdomsorsak endast borde få registreras under

förutsättning att uppgifterna inte används som sökbegrepp annat

än i rehabiliteringsärenden samt för framställning av statistik

som inte avslöjar enskilds integritet.

Enligt propositionen är det en mycket angelägen uppgift att se

till att intentionerna som ligger bakom den nya

rehabiliteringslagstiftningen realiseras. Intresset av att

försäkringskassornas arbete blir så effektivt som möjligt får

dock inte leda till allvarliga inskränkningar i enskildas

personliga integritet. Denna intressekonflikt gör sig enligt

propositionen särskilt starkt gällande i fråga om

diagnosregistrering. En avvägning måste göras mellan å ena sidan

effektivitetsvinster vad gäller arbetsmiljöuppföljning och

rehabilitering och å andra sidan de olägenheter för den

personliga integriteten som en registrering på ADB-medium av så

känsliga uppgifter skulle medföra. Enligt propositionen skall,

såsom anfördes redan i kompletteringspropositionen våren 1992

(prop. 1991/92:150 bil. 1:3), vid en sådan avvägning hänsynen

till den personliga integriteten överväga. Utredningsförslaget

bör därför inte realiseras på denna punkt.

Uppgift om läkares eller annan intygsgivares namn och

telefonnummer

Enligt propositionen innebär förslaget om att

diagnosregistrering inte skall få förekomma att behovet av att

ange uppgifter om läkare och annan intygsgivare i ett

sjukförsäkringsregister väsentligt minskar. En registrering av

namnen innebär också att en viss risk för att en enskild

försäkrads sjukdom eller i vart fall art av sjukdom indirekt

skulle kunna identifieras. Av dessa skäl föreslås att

utredningens förslag inte genomförs.

Företagshälsovårdstillhörighet

I propositionen anses att uppgift om den företagshälsovård som

den försäkrade tillhör inte är absolut nödvändig för en effektiv

ärendehandläggning hos försäkringskassan. Även om denna typ av

uppgift inte hör till det mest integritetskänsliga slaget av

uppgifter bör den därför enligt propositionen kunna avvaras i

sjukförsäkringsregistren.

Motionen

I motion 1992/93:Sf31 av Doris Håvik m.fl. (s) yrkas i yrkande

1 att riksdagen beslutar att uppgifter om diagnos och

sjukdomsorsak, läkares och annan intygsgivares namn och

telefonnummer samt den företagshälsovård som den försäkrade

tillhör skall införas i sjukförsäkringsregistret.

Motionärerna anser att, med de begränsningar av

registerinnehållet som föreslås i propositionen, det är risk för

att man tvingas föra ett manuellt register vid sidan av det

ADB-baserade registret. Enligt motionen utgör nuvarande manuella

register en betydligt större integritetsrisk än ett väl skyddat

datasystem. Enligt motionärerna har uppgifter om diagnos

utomordentlig betydelse för kassornas handläggning av

sjukpenning- och rehabiliteringsärenden. Försäkringskassorna kan

via diagnosregistrering få möjligheter att spåra särskilt

frekventa diagnoser hos vissa arbetsgivare, inom vissa branscher

eller inom vissa geografiska områden. Med denna kunskap kan man

ta initiativ för att förbättra situationen.

Det är enligt motionärerna uppenbart att handläggningen av ett

försäkringsärende underlättas om den behandlande läkaren finns

registrerad. Vidare anses att uppgift om

företagshälsovårdstillhörighet bör ingå i

sjukförsäkringsregister framför allt därför att den utgör ett

viktigt underlag för åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.

Utlämnande av uppgifter på ADB-medium

I propositionens lagförslag anges uttömmande i 17--18 §§ i

vilka fall uppgifter i ett lokalt sjukförsäkringsregister skall

få lämnas ut på ADB-medium. Enligt 18 § tredje stycket skall

uppgifter bl.a. få lämnas ut till den centrala förvaltningen

(centralkontoret) hos den försäkringskassa inom vars

ansvarsområde registret förs och till Riksförsäkringsverket, för

tillsyn, uppföljning och utvärdering av sådan verksamhet som

avses i lagen eller för framställning av statistik över den

verksamheten. Enligt propositionen torde, som utredningen

anfört, informationsbehovet för denna verksamhet kunna

tillgodoses genom avidentifierade uppgifter. Det kan emellertid

förekomma att studier måste göras på material som inte är

avidentifierat. Enligt propositionen bör den av utredningen

föreslagna ordningen att utlämnande på ADB-medium endast skulle

få ske efter en behovsprövning av regeringen för särskilda fall

inte genomföras.

Avidentifiering innebär att namn eller varje annan beteckning

som är direkt hänförlig till den enskilde avlägsnas. Det kan här

nämnas att Datalagsutredningen i sitt slutbetänkande (SOU

1993:10) En ny datalag anför att med deras föreslagna definition

i datalagen av begreppet personuppgift kommer alla uppgifter som

direkt eller indirekt går att härleda till en individ att falla

in under detta begrepp. Undantag görs dock för uppgift som

presenteras i statistisk form och som endast efter en

omfattande, kostsam eller tidskrävande arbetsinsats kan hänföras

till den enskilde.

I motion 1992/93:Sf32 av Sigge Godin m.fl. (fp, m), yrkande 1,

yrkas att riksdagen beslutar att uppgifter som skall överföras

centralt skall vara avidentifierade då dessa skall användas för

utvärdering, uppföljning och statistik i enlighet med vad i

motionen anförts.

Motionärernas uppfattning är att det torde vara mer vanligt

vid uppföljning, utvärdering och statistik att uppgifterna som

inhämtas lokalt inte behöver innehålla personuppgifter. Vid de

fall där detta anses hindrande för Riksförsäkringsverkets

verksamhet får man ansöka hos regeringen om tillåtelse att föra

register med personuppgifter.

Information till de försäkrade

I propositionen föreslås att försäkringskassan skall ha en

skyldighet att informera de försäkrade om

sjukförsäkringsregistret. Omfattningen av informationen anges i

21 § i propositionens lagförslag. Informationsskyldigheten bör

enligt propositionen ligga på den registeransvariga

försäkringskassan.

Datalagsutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1993:10)

bl.a. föreslagit en underrättelseskyldighet när personuppgifter

samlas in från en enskild. Underrättelsen skall bl.a. omfatta

namn och adress på den persondataansvarige. Bestämmelsen skall

dock inte gälla i den mån ett fullgörande av

underrättelseskyldigheten skulle försvåra eller hindra en

myndighets verksamhet för kontroll eller annan tillsyn.

I motion 1992/93:Sf32 av Sigge Godin m.fl. (fp, m) anser

motionärerna i yrkande 4 att riksdagen skall besluta att i lagen

skall införas uppgift om vem som är registeransvarig i enlighet

med vad i motionen anförts. I motionen hänvisas till att

Datalagsutredningens betänkande innehåller förslag om att

information om ett dataregister skall innehålla uppgifter om vem

som för registret. Motionärerna anser att detta är en självklar

del varför lagförslagets 21 § bör utökas med bestämmelse om

detta.

Utskottets bedömning

Utskottet vill inledningsvis anföra följande.

I samband med behandlingen av prop. 1990/91:60 om

offentlighet, sekretess och ADB våren 1991 uttalade utskottet

att det allmänt sett är av stor betydelse att en

författningsreglering av ADB-register med känsliga uppgifter

kommer till stånd i syfte att stärka skyddet för de

registrerades integritet. I detta sammanhang erinrades om det då

nyligen avgivna betänkandet om lokala sjukförsäkringsregister.

I den nu aktuella propositionen föreslås att registerfrågorna

skall regleras i en särskild lag om sjukförsäkringsregister hos

de allmänna försäkringskassorna. Detta får anses stå i

överensstämmelse med den målsättning som kommit till uttryck i

konstitutionsutskottets tidigare uttalanden om lagreglering av

register med känsligt innehåll. Mot denna bakgrund anser

utskottet att propositionens förslag bör tillstyrkas.

Utskottet övergår därefter till att behandla de speciella

frågor som har väckts i motionerna.

Inledningsvis konstaterar utskottet att propositionens förslag

inte helt överensstämmer med det som lades fram av utredningen.

De ändringar som gjorts har till större delen skett för att öka

skyddet för den personliga integriteten, vilket enligt

utskottets mening självklart är av stor vikt.

I motion Sf30 framhålls att lokala sjukförsäkringsregister

inte skall inrättas, bl.a. på grund av stor tveksamhet rörande

sekretessfrågorna. Enligt utskottets mening har det i detta

avseende inte framkommit något som ger anledning att inte

tillstyrka propositionens förslag.

Vad gäller frågan om registrens användning i

rehabiliteringsverksamhet, som ifrågasätts i motion Sf32

yrkande 3, har i propositionens lagförslag angivits vilka

uppgifter som i detta avseende får anges i registren. Det har i

propositionen betonats att endast kortfattade uppgifter behöver

föras in i registren. Möjligheterna att använda uppgifterna som

sökbegrepp har också begränsats i lagförslaget. Utskottet anser

mot denna bakgrund att sjukförsäkringsregister skall få användas

vid rehabiliteringsärenden på det sätt som föreslås i

propositionen.

Registerändamålen bör enligt motion Sf31 yrkande 2 utvidgas

till att omfatta Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter. I

propositionen anförs att frågan om möjligheten att förse

Arbetarskyddsverket med information från de lokala

sjukförsäkringsregistren och sammanhängande integritetsfrågor

bör aktualiseras på nytt i samband med beredningen av förslag i

utredningens slutbetänkande. Utskottet finner härvid att

anledning inte föreligger att nu utvidga registerändamålen på

sätt som yrkas i motionen.

I motion Sf31 yrkande 1 anses beträffande

registerinnehållet, att uppgifter om diagnos och

sjukdomsorsak, läkares eller annan intygsgivares namn och

telefonnummer samt företagshälsovårdstillhörighet skall anges i

sjukförsäkringsregister. Vid en avvägning mellan

effektivitetsvinster och de olägenheter det skulle medföra för

den personliga integriteten vid en registrering på ADB-medium av

så känsliga uppgifter som diagnos, skall enligt propositionen

hänsynen till den personliga integriteten överväga. Utskottet

delar denna uppfattning och anser att uppgifter om diagnos och

sjukdomsorsak inte bör få registreras. Vad gäller uppgifter om

läkares eller annan intygsgivares namn och telefonnummer samt

företagshälsovårdstillhörighet delar utskottet propositionens

bedömning att dessa uppgifter inte bör registreras.

I motion Sf32 yrkande 1 anses att vid utlämnande av

uppgifter på ADB-medium uppgifter som överförs centralt för

att användas för utvärdering, uppföljning och statistik skall

vara avidentifierade. Enligt såväl utredningen som propositionen

torde i allmänhet arbetet med uppföljning, utvärdering, tillsyn

och framställning av statistik kunna klaras med avidentifierade

uppgifter, men i vissa fall kan det dock bli aktuellt att göra

studier på material som kan knytas till individer. En möjlighet

bör då finnas att lämna ut uppgifter i sjukförsäkringsregister

på ADB-medium. Mot bakgrund härav anser utskottet att

propositionens förslag i denna del bör tillstyrkas.

Enligt utskottet kan det anses lämpligt att det av den

registeransvariga försäkringskassans information till de

försäkrade även framgår att registeransvaret ligger hos denna

kassa. Utskottet anser emellertid inte att det -- såsom yrkats i

motion Sf32 yrkande 4 -- finns anledning att ta in en

bestämmelse om detta i lagen.

Stockholm den 6 maj 1993

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina

Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s),

Ingvar Johnsson (s), Hans Göran Franck (s), Ingvar Svensson

(kds), Harriet Colliander (nyd), Torgny Larsson (s), Inger René

(m), Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Björn von der Esch (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande meningar

1. Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Ingvar

Johnsson, Hans Göran Franck, Torgny Larsson och Lisbeth

Staaf-Igelström (alla s) anser att den del av utskottets

yttrande under rubriken "Utskottets bedömning" som börjar med

"Registerändamålen bör" och slutar med "på sätt som yrkas i

motionen" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kan registren ge värdefulla uppgifter

när det gäller möjligheten att förebygga uppkomsten av sjukdomar

och förbättra arbetsmiljön. I sitt arbetsmiljöförbättrande

arbete har Arbetarskyddsverket behov av uppgifter från de lokala

sjukförsäkringsregistren. För att tillgodose detta behov anser

utskottet, i likhet med vad som anförs i motion Sf31 yrkande 2,

att ett sjukförsäkringsregister även skall få användas för detta

ändamål samt att detta skall anges i lagen.

2. Registerinnehållet

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Ingvar

Johnsson, Hans Göran Franck, Torgny Larsson och Lisbeth

Staaf-Igelström (alla s) anser att den del av utskottets

yttrande under rubriken "Utskottets bedömning" som börjar med "I

motion Sf31" och slutar med "inte bör registreras" bort ha

följande lydelse:

Ändamålet med lokala sjukförsäkringsregister är att underlätta

och effektivisera handläggningen av frågor angående enskilda

människors sjukdomar och rehabilitering. Härvid föreligger ett

behov av att i registret få föra in uppgifter om diagnos och

sjukdomsorsak, läkares och annan intygsgivares namn och

telefonnummer samt företagshälsovårdstillhörighet. Vid en

bedömning av vilka uppgifter som skall registreras måste en

rimlig avvägning göras mellan den enskildes integritet och den

allmänna försäkringens behov. Vid en sådan avvägning finner

utskottet, i likhet med vad som anförs i motion Sf31 yrkande 1,

att även sådana uppgifter som nu nämnts bör få införas i

sjukförsäkringsregister.

I reservation 1 föreslagen ändring i regeringens förslag

till

Bilaga 3

Lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna

försäkringskassorna

Regeringens förslag Reservanternas förslag

5 §

Ett Ett

sjukförsäkringsregister sjukförsäkringsregister

får användas för får användas för

försäkringskassans egen försäkringskassans egen

och för och för

Riksförsäkringsverkets Riksförsäkringsverkets

tillsyn, uppföljning och tillsyn, uppföljning och

utvärdering av utvärdering av

försäkringskassans försäkringskassans

verksamhet enligt 2 och 3 verksamhet enligt 2 och 3

§§ och för §§ och för

framställning av statistik framställning av statistik

över den verksamheten. över den verksamheten. Det

får också användas

för Arbetarskyddsverkets

behov av information om

sjukfrånvaron vid

arbetsställen.

I reservation 2 föreslagna ändringar i regeringens förslag

till

Bilaga 4

Lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna

försäkringskassorna

Regeringens förslag Reservanternas förslag

12 §

Utöver de allmänna Utöver de allmänna

ärendeuppgifterna får i ärendeuppgifterna får i

ersättningsärenden som ersättningsärenden som

avses i 2 § 1--3 i ett avses i 2 § 1--3 i ett

register anges register anges

1. tidpunkt för 1. den

sjukanmälan, företagshälsovård som

den försäkrade

tillhör,

2. sjukperiod, 2. tidpunkt för

sjukanmälan,

3. uppgiven grad av nedsatt 3. sjukperiod,

arbetsförmåga,

4. den försäkrades yrke 4. diagnos och sjukdomsorsak,

och arbetsuppgifter,

5. förekomsten av intyg och 5. uppgiven grad av nedsatt

utlåtande av läkare arbetsförmåga,

eller annan intygsgivare,

6. sjukskrivningsperiod, 6. den försäkrades yrke

och arbetsuppgifter,

7. arbetsgivares namn, adress, 7. förekomsten av intyg och

telefonnummer, organisations- utlåtande av läkare

eller personnummer, eller annan intygsgivare,

arbetsställe,

arbetsställenummer eller

fartyg samt näringsgren,

8. förekomsten av 8. läkares och annan

anmälan om skada som avses intygsgivares namn och

i 2 § 2 samt tidpunkten telefonnummer,

då sådan skada

inträffat,

9. sjuklön och 9. sjukskrivningsperiod,

sjuklöneperiod,

10. anledning till att 10. arbetsgivares namn,

ersättningsärendet adress, telefonnummer,

avslutats. organisations- eller

personnummer, arbetsställe,

arbetsställenummer eller

fartyg samt näringsgren,

11. förekomsten av

anmälan om skada som avses

i 2 § 2 samt tidpunkten

då sådan skada

inträffat,

12. sjuklön och

sjuklöneperiod,

13. anledning till att

ersättningsärendet

avslutats.

Regeringens förslag Reservanternas förslag

14 §

Utöver de uppgifter som Utöver de uppgifter som

anges i 11--13 §§ får anges i 11--13 §§ får

ett ett

sjukförsäkringsregister sjukförsäkringsregister

innehålla uppgifter om innehålla uppgifter om

1. inkomster och andra 1. inkomster och andra

förhållanden som har förhållanden som har

betydelse för att betydelse för att

bestämma bestämma

sjukpenninggrundande inkomst, sjukpenninggrundande inkomst,

sjukpenning samt de övriga sjukpenning samt de övriga

förmåner och förmåner och

ersättningar som avses i 2 ersättningar som avses i 2

§, §,

2. förhållanden som har 2. förhållanden som har

betydelse för utbetalning betydelse för utbetalning

av förmåner och av förmåner och

ersättningar som avses i 2 ersättningar som avses i 2

§, §,

3. tidpunkter för andra 3. tidpunkter för andra

registrerade registrerade

förhållanden än dem förhållanden än dem

som avses i 12 § 1, 2, 6, 8 som avses i 12 § 2, 3, 9,

och 9 samt 13 § 3, 11 och 12 samt 13 § 3,

4. försäkringskassans 4. försäkringskassans

och domstols avgörande och domstols avgörande

såvitt avser utgången såvitt avser utgången

och de bestämmelser som har och de bestämmelser som har

tillämpats samt tillämpats samt

förekomsten av förekomsten av

överklagande av sådant överklagande av sådant

avgörande, avgörande,

5. de tekniska och 5. de tekniska och

administrativa uppgifter som administrativa uppgifter som

behövs för att behövs för att

tillgodose ändamålen med tillgodose ändamålen med

ett register. ett register.

15 §

En registrering enligt 11--13 En registrering enligt 11--13

§§ och 14 § 1--3 och §§ och 14 § 1--3 och

5 får inte innehålla 5 får inte innehålla

uppgifter om att den som uppgifter om att den som

registreringen avser registreringen avser

misstänks eller har misstänks eller har

dömts för brott, dömts för brott,

avtjänar eller har avtjänar eller har

avtjänat straff, avtjänat straff,

undergår eller har undergår eller har

undergått annan undergått annan

påföljd för brott påföljd för brott

eller är eller har varit eller är eller har varit

föremål för annat föremål för annat

tvångsingripande för tvångsingripande för

vård eller omsorg. Detta vård eller omsorg. Detta

gäller också uppgifter gäller också uppgifter

om diagnos och sjukdomsorsak, om omdömen eller andra

omdömen eller andra värderande upplysningar

värderande upplysningar ifråga om den registrerade.

ifråga om den registrerade.

Regeringens förslag Reservanternas förslag

18 §

Uppgifter som avses i 11 § Uppgifter som avses i 11 §

1 och 2, 12 § 1 och 7 1 och 2, 12 § 2 och 10

såvitt avser arbetsgivares såvitt avser arbetsgivares

namn och adress samt 14 § namn och adress samt 14 §

2, 4 och 5 får lämnas ut 2, 4 och 5 får lämnas ut

på medium för automatisk på medium för automatisk

databehandling till databehandling till

Riksförsäkringsverket Riksförsäkringsverket

för verkställighet av för verkställighet av

försäkringskassans försäkringskassans

beslut i ärenden som avses beslut i ärenden som avses

i 2 § och för i 2 § och för

utförande av andra utförande av andra

administrativa åtgärder administrativa åtgärder

i sådana ärenden samt i sådana ärenden samt

som underlag för som underlag för

försäkringskassans försäkringskassans

beslut i ärenden om andra beslut i ärenden om andra

ersättningar och ersättningar och

förmåner än som avses förmåner än som avses

i 2 §. i 2 §.

Uppgifter som avses i 11 § Uppgifter som avses i 11 §

1 och 12 § 8 får 1 och 12 § 11 får

lämnas ut på medium lämnas ut på medium

för automatisk för automatisk

databehandling till databehandling till

Riksförsäkringsverket Riksförsäkringsverket

för handläggning av för handläggning av

ärenden enligt lagen ärenden enligt lagen

(1957:243) om (1957:243) om

yrkesskadeförsäkring och yrkesskadeförsäkring och

motsvarande äldre motsvarande äldre

bestämmelser. bestämmelser.

I övrigt får uppgifter i I övrigt får uppgifter i

ett ett

sjukförsäkringsregister sjukförsäkringsregister

endast lämnas ut på endast lämnas ut på

medium för automatisk medium för automatisk

databehandling till den databehandling till den

centrala förvaltningen centrala förvaltningen

(centralkontoret) hos den (centralkontoret) hos den

försäkringskassa inom försäkringskassa inom

vars ansvarsområde vars ansvarsområde

registret förs och till registret förs och till

Riksförsäkringsverket Riksförsäkringsverket

för tillsyn, uppföljning för tillsyn, uppföljning

och utvärdering av sådan och utvärdering av sådan

verksamhet som avses i 2 och 3 verksamhet som avses i 2 och 3

§§ eller för §§ eller för

framställning av statistik framställning av statistik

över den verksamheten. över den verksamheten.

Regeringens förslag Reservanternas förslag

19 §

I ett I ett

sjukförsäkringsregister sjukförsäkringsregister

får som sökbegrepp får som sökbegrepp

användas uppgifter som användas uppgifter som

avses i 11 § 1, 2 såvitt avses i 11 § 1, 2 såvitt

avser adress, 4 och 5, 12 § avser adress, 4 och 5, 12 §

1, 2, 4, 6, 7, 8 såvitt 1, 2, 3, 4, 6, 8, 9, 10, 11

avser förekomsten av såvitt avser förekomsten

anmälan om skada, 9 och 10, av anmälan om skada, 12 och

13 § 1 och 3 samt 14 § 13, 13 § 1 och 3 samt 14

4. Uppgifter som avses i 12 § 4. Uppgifter som avses i

§ 7 samt 13 § 1 och 3 12 § 1, 4, 8 och 10 samt 13

får dock bara användas § 1 och 3 får dock bara

som sökbegrepp i användas som sökbegrepp

rehabiliteringsärenden som i rehabiliteringsärenden

avses i 3 § samt för som avses i 3 § samt för

uppföljning och uppföljning och

utvärdering av sådan utvärdering av sådan

verksamhet som avses i 2 och 3 verksamhet som avses i 2 och 3

§§ och för §§ och för

framställning av statistik framställning av statistik

över den verksamheten. över den verksamheten.

Som sökbegrepp får Som sökbegrepp får

dessutom, enligt de närmare dessutom, enligt de närmare

föreskrifter som meddelas föreskrifter som meddelas

av regeringen eller den av regeringen eller den

myndighet som regeringen myndighet som regeringen

bestämmer, användas bestämmer, användas

uppgifter som avses i 14 § uppgifter som avses i 14 §

3 och 5. 3 och 5.

I reservation 3 föreslagen ändring i regeringens förslag

till

Bilaga 5

Lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna

försäkringskassorna

Regeringens förslag Reservantens förslag

21 §

Försäkringskassan skall Försäkringskassan skall

se till att personer som se till att personer som

omfattas av ett omfattas av ett

sjukförsäkringsregister sjukförsäkringsregister

får information om får information om

registret. Informationen skall registret. Informationen skall

innehålla upplysning om innehålla upplysning om

1. ändamålen med 1. ändamålen med

registret, registret,

2. de uppgifter som registret 2. de uppgifter som registret

får innehålla, får innehålla,

3. de sekretess- och 3. de sekretess- och

säkerhetsbestämmelser säkerhetsbestämmelser

som gäller för som gäller för

registret, registret,

4. rätten att få 4. rätten att få

registerutdrag och rättelse registerutdrag och rättelse

till stånd enligt datalagen till stånd enligt datalagen

(1973:289), (1973:289),

5. de begränsningar i 5. de begränsningar i

fråga om fråga om

terminalåtkomst, terminalåtkomst,

utlämnande av uppgifter utlämnande av uppgifter

på medium för automatisk på medium för automatisk

databehandling, sökbegrepp databehandling, sökbegrepp

och bevarande av uppgifter som och bevarande av uppgifter som

gäller för registret. gäller för registret,

6. namn och adress på den

registeransvarige.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

Utskottet 2

Inledning 2

Bakgrund 3

Propositionens huvudsakliga innehåll 4

Yttranden 4

Utfrågning 4

Lokala sjukförsäkringsregister 4

Propositionen 4

Motionen 5

Utskottet 5

Lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna

försäkringskassorna 6

Författningsreglering 6

Registerändamål 7

Registerinnehåll 11

Utlämnande av uppgifter på ADB-medium 16

Information 18

Lagförslaget i övrigt 19

Rapportering av korta sjukfall 19

Gällande bestämmelser 19

Motionen 19

Utskottet 20

Hemställan 20

Reservationer 21

1. Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter (mom. 2) 21

2. Registerinnehåll (mom. 3) 22

3. Information till de försäkrade (mom. 4) 24

Särskilt yttrande 25

Meningsyttring av suppleant 25

Bilaga 1 I propositionen framlagda lagförslagen26

Bilaga 2 Konstitutionsutskottets yttrande 1992/93:KU6y 30

Bilaga 3--5 I reservationerna föreslagna ändringarna41