Bet. 1992/93:SkU14

Skatteutskottets betänkande

1992/93:SKU14

Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

SkU14

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker med vissa ändringar förslagen i

proposition 1992/93:127 om olika detaljer i beskattningen av

inkomst av tjänst. Utskottets förslag innebär bl.a. att

bilkostnadsavdraget höjs från 12 till 13 kr/mil. De motioner

som har väckts i ärendet avstyrker utskottet.

Till betänkandet har fogats reservationer från s och från nyd

och ett särskilt yttrande från s. En meningsyttring har

avgetts från v.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) hemställer i proposition

1992/93:127 att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1992:651) om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i lagen (1992:841) om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370),

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter,

6. lag om upphävande av lagen (1980:865) mot skatteflykt,

7. lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från

arbetsplatsen vid 1994 års taxering.

STÅENDE TEXT se prop. s. 1-2 + en snutt som ligger sist i

dokumentet

STÅENDE TEXT se prop. s. 3-26

Motionerna

1992/93:Sk18 av Peter Kling och Sten Andersson i Malmö (nyd,

m) vari yrkas att riksdagen beslutar om lagändring så att det

skattefria hobbyhästägandet återinförs med maximalt två hästar

per person.

1992/93:Sk19 av Peter Kling och Bo G Jenevall (nyd) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om orättvisorna med gällande

beskattningsregler för feriearbete vid barnpension samt att

regeringen bör återkomma med förslag om att höja den

skattefria procentsatsen gällande barnpension och slopa den

beskattningsbara delen.

1992/93:Sk20 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen avslår förslaget att beskatta stipendier som utgår

för deltagande i fackliga kurser.

1992/93:Sk21 av Rosa Östh och Stina Gustavsson (c) vari yrkas

att riksdagen beslutar fastställa avdraget för resor mellan

bostaden och hemmet till 14 kronor för 1994 års taxering.

1992/93:Sk22 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen

avslår proposition 1992/93:127 vad gäller slopande av lagen

mot skatteflykt (1980:865).

Utskottet

Inledning

Utredningen om tjänsteinkomstbeskattningen (Fi 1992:01)

tillsattes i början av året för att se över vissa inslag i

skattereformen som orsakat administrativt krångel och för att

åstadkomma enklare regler för de skattskyldiga och

arbetsgivarna. I propositionen redovisas utredningens

delbetänkande (SOU 1992:57) Beskattning av vissa

naturaförmåner m.m. Vid sidan av utredningsförslaget

innehåller propositionen andra ändringar rörande beskattningen

av tjänsteinkomster och ett förslag om att slopa den s.k.

skatteflyktsklausulen.

I det följande behandlar utskottet en del av förslagen under

särskilda rubriker. I övrigt har utskottet inte något att

erinra mot propositionen.

Kostförmåner

De nyheter i fråga om kostförmåner som skattereformen

inneburit är en av de frågor som utredningen har behandlat med

förtur. I syfte att undvika administrativt krångel med en

mängd småbelopp i samband med tjänsteresor för kostförmåner på

allmänna färdmedel, frukost som ingår i hotellpriset etc.

föreslås vissa lättnader i reglerna. Samtidigt föreslås att

Riksskatteverkets rekommendationer (RSV Dt 1991:24) om

skattefrihet för fria måltider i samband med representation

skall lagfästas. Å andra sidan reduceras schablonavdragen för

ökade levnadskostnader om skattefria förmåner utgått på hotell

eller i samband med representation. I sammanhanget aviserar

föredragande statsrådet en särskild utredning av

konsekvenserna av det nya systemet med avseende på hur

lunchätandet och hur branschen och de anställda påverkats av

de nya reglerna (jfr 1991/92:SkU20).

Utskottet instämmer i att de principiella invändningar som kan

riktas mot förslagen inte väger särskilt tungt när det gäller

förmåner som utgår under så pass speciella förhållanden, och

spridningsrisken till andra områden torde vara begränsad. Som

anförs i propositionen finns det dock anledning att noga följa

den fortsatta utvecklingen på området.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot det

som föredragande statsrådet anför beträffande ifrågavarande

detaljer och tillstyrker alltså propositionen i dessa delar.

Bilresor

I propositionen föreslås att de tillfälliga reglerna om avdrag

för bilresor till och från arbetet med 12 kr per mil skall

förlängas till 1994 års taxering.

I motion Sk21 av Rosa Östh och Stina Gustavsson (c) yrkas att

avdragsbeloppet höjs till 14 kr/mil.

Finansutskottet har numera -- i likhet med skatteutskottet

(SkU3y) -- tillstyrkt den i proposition 50 föreslagna

höjningen av bensinskatten fr.o.m. den 1 januari 1993.

Förslaget, som vilar på en bred majoritet i riksdagen, innebär

tillsammans med andra faktorer att priset för blyfri resp.

blyad bensin efter årsskiftet kommer att ligga ca 1:50--1:80

kr högre än vid förra årsskiftet. Detta innebär enligt

utskottets uppfattning att avdragsbeloppet för bilresor bör

höjas med 1 kr/mil såväl för resor till och från arbetet som

för resor i tjänsten. En sådan höjning medför ett

skattebortfall på bortåt 500 miljoner kronor men bör ändå

genomföras för att undvika en ej avsedd skärpning av

inkomstbeskattningen.

Med denna ändring tillstyrker utskottet propositionen i denna

del och avstyrker motion Sk21 till den del yrkandet inte är

tillgodosett.

Stipendier

Enligt tidigare regler var stipendier skattefria om de utgått

till studerande vid undervisningsanstalter eller annars varit

avsedda för mottagarens utbildning. I en serie avgöranden slog

Regeringsrätten (RÅ 1981 1:31) fast att stipendier som utgick

för deltagande i fackliga kurser skulle beskattas om

mottagaren innehade ett förtroendeuppdrag inom den fackliga

organisationen trots att något anställningsförhållande inte

förelåg. Om kursen däremot hade till syfte att höja den

allmänna kunskapsnivån var stipendiet skattefritt även om det

utgick till en förtroendeman. Den som enbart var medlem kunde

utan skattekonsekvenser ta emot ett stipendium även för

deltagande i fackligt orienterade kurser.

Nuvarande regler härstammar från 1983 och innebär att

skattefriheten utvidgades och omfattar även sådana fall som

omfattades av Regeringsrättens nyssnämnda avgöranden.

I propositionen föreslås att man återgår till vad som gällde

före 1983 års ändringar.

I motion Sk20 av Monica Öhman m.fl. (s) yrkas avslag på

propositionen i denna del.

Som anförs i propositionen kan stipendier avse att täcka ett

inkomstbortfall, och den gräns som drogs av Regeringsrätten

mellan skattefria och skattepliktiga utbetalningar av detta

slag är rimlig och i överensstämmelse med lagstiftningens

grunder. Om det föreligger ett uppdragstagarförhållande mellan

givaren och mottagaren, t.ex. i form av ett förtroendeuppdrag,

bör i överensstämmelse härmed ersättningen beskattas.

Utskottet instämmer alltså i att den utvidgning av det

skattefria området som skedde i och med 1983 års

lagstiftning är för vidsträckt och i att man bör återgå till

den ordning som gällde dessförinnan.

Företrädare för olika organisationer har hos utskottet anfört

att ordalydelsen i den i propositionen föreslagna lagtexten

kan föranleda en allför vidsträckt tolkning av förslagets

innebörd så att vissa typer av stipendier riskerar att

beskattas trots att detta inte har varit avsikten. Vidare har

anförts att förslaget medför särskilda omställningsproblem om

de nya reglerna skall tillämpas från det kommande årsskiftet,

eftersom de ändrar förutsättningarna för kurser som redan har

lagts fast för det kommande året.

Utskottet har förståelse för de angivna synpunkterna.

Samtidigt instämmer utskottet i vad som anförs i propositionen

i dessa frågor. Eftersom syftet nu är att återgå till det

rättsläge som rådde före 1983 års ändring anser utskottet att

man bör kunna återgå till den då gällande lydelsen, med viss

modernisering. När det gäller ikraftträdandet anser utskottet

att de nya reglerna bör gälla fr.o.m. den 1 juli 1993.

Med dessa ändringar tillstyrker utskottet propositionen och

avstyrker motion Sk20.

Hobby

I propositionen föreslås att avdragsrätten för kostnader för

hobbyverksamhet utvidgas tidsmässigt. Ett underskott på en

hobby är i princip inte avdragsgillt, men underskottet får

förskjutas till nästa år. Förslaget innebär att underskottet

får utnyttjas under en femårsperiod.

I motion Sk18 av Peter Kling och Sten Anderssson i Malmö

(nyd,m) yrkas att hobbyverksamhet med två travhästar skall

anses som icke skattepliktig.

Som anförs i propositionen finns det inte någon anledning att

nu frångå de grundläggande principerna och införa en generell

skattefrihet för hobbyinkomster. Av skäl som anförts i

propositionen kan det inte heller anses aktuellt att nu

föreslå något skattefritt belopp eller något sådan undantag

som avses i motion Sk18. Utskottet har dock förståelse för

uppfattningen att den nuvarande tidsmässiga begränsningen av

avdragsrätten behöver mjukas upp. Som framhålls i

propositionen kan kostnaderna inom travsporten uppgå till höga

belopp som till en del belöper på tid långt före den då

eventuella intäkter börjar flyta in. Enligt utskottets

uppfattning bör propositionen tills vidare kunna anses

innefatta en lämplig avvägning för att begränsa de problem som

den nuvarande utformningen medför i vissa situationer.

Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del men

utgår samtidigt från att regeringen kommer att följa denna

fråga med fortsatt uppmärksamhet. I den mån motion Sk18 inte

därmed kan anses tillgodosedd avstyrker utskottet densamma.

Barnpension

En partiell skattefrihet för barnpension infördes genom

lagstiftning 1990 för den del som inte överstiger 40% av

basbeloppet (garantinivån för helt år). Barnpension efter båda

föräldrarna är skattefri till den del som inte överstiger

80% av basbeloppet.

I propositionen föreslås att skattefriheten för barnpension

skall överensstämma med pensionens garantibelopp även i de

fall då utbetalningarna avser en del av ett år. Förslaget

motiveras av administrativa skäl. Så t.ex. bör man vid varje

utbetalningstillfälle på ett enkelt sätt kunna beräkna det

skattepliktiga beloppet.

I motion Sk19 begär Peter Kling m.fl. (nyd) ytterligare

skattelättnader för barnpension. I motionen anförs bl.a. att

barnpensionen kan jämföras med underhåll till barn, som är

skattefritt. Enligt motionärernas mening medför nuvarande

regler effekter som ter sig orättvisa för barn som befinner

sig i denna situation, eftersom de inte kan ta ett feriearbete

eller skaffa sig andra smärre extrainkomster utan att -- i

motsats till andra barn -- drabbas av inkomstskatt.

Den fråga som diskuteras i motionen har behandlats i

utredningssammanhang sedan 1970-talet, och under hösten 1990

rådde enighet inom riksdagen om att de regler som då

genomfördes utgjorde en rimlig lösning för de ca 31 000 barn

och ungdomar som då hade pension av detta slag. Samtidigt

konstaterades att ett system där all barnpension gjordes

skattefri, oavsett storlek, skulle medföra att barn som uppbär

höga tilläggspensioner gynnades och att skatteintäkterna

skulle minska väsentligt.

I motionen har inte anförts några nya synpunkter, och

utskottet har inte skäl att ändra ståndpunkt. Utskottet

tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motion

Sk19.

Sjömän

Den som är bosatt här i landet och har anställning ombord på

ett utländskt fartyg skall i princip erlägga skatt enligt

vanliga regler. Från denna huvudregel har sedan år 1985 gällt

ett tidsbegränsat undantag för ombordanställda på utländska

fartyg i oceanfart, den s.k. sexmånadersregeln. Bakgrunden

till detta undantag var det s.k. internationaliseringsavtalet

som kom till för att stärka den svenska sjöfartens

konkurrenskraft.

I avvaktan på att den översyn som pågår inom regeringskansliet

med sjöfartspolitiken skall bli klar föreslås i propositionen

att giltighetstiden för sexmånadersregeln förlängs till att

avse också 1994 års taxering.

Hos utskottet har företrädare för de berörda parterna inom

sjöfarten anfört att reglerna är onödigt stelbenta och begärt

ändringar för att undvika de praktiska olägenheter som den

nuvarande utformningen medför.

Utskottet har inte något att erinra mot förslaget att förlänga

den nuvarande giltighetstiden med ett år.

Utskottet saknar för närvarande underlag för en ingående

bedömning av detaljutformningen. Enligt utskottets mening bör

regeringen skyndsamt ta upp denna fråga och lägga fram förslag

till de förbättringar som eventuellt kan genomföras inom ramen

för den nuvarande lagstiftningen.

Skatteflyktsklausulen

I propositionen föreslås att lagen mot skatteflykt upphävs

fr.o.m. den 1 januari 1993.

I motion Sk22 av Lars Werner m.fl. (v) yrkas avslag på

propositionen i denna del.

Som framhålls i propositionen har den s.k.

skatteflyktsklausulen kritiserats från rättssäkerhetssynpunkt

ända sedan sin tillkomst 1980, och denna kritik har förstärkts

sedan tillämpningsområdet 1983 utökats till att gälla

förfaranden som -- utan att kunna karakteriseras som omvägar

-- tillkommit i avsikt att uppnå skatteförmåner. Kritiken har

gällt att skatteflyktsklausulen stärker det allmännas

ställning i förhållande till den enskilde på ett sätt som inte

är rimligt i ett rättssamhälle. Vidare medför lagen

svårigheter för den enskilde att bedöma skattekonsekvenserna

av olika rättshandlingar. Därtill kommer att motivet för en

skatteflyktsklausul inte har samma tyngd som före

skattereformen.

Med det anförda finner utskottet att klausulen bör avskaffas

så snart som möjligt och att det inte finns skäl att avvakta

att giltighetstiden löper ut av sig själv den 31 december

1993. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del

och avstyrker motion Sk22.

Lagförslagen

I propositionen föreslås bl.a. vissa följdändringar i

anvisningarna till 48§ kommunalskattelagen (1928:370) och i

lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter med

anledning av ett i proposition 1992/93:116 framlagt förslag

rörande basbeloppet. Denna fråga kommer att tas upp av

socialförsäkringsutskottet, som i sitt betänkande 1992/93:SfU9

behandlar de aktuella lagrummen också med anledning av

proposition 1992/93:134. Förslagen i den aktuella

propositionen -- 1992/93:127 -- bör därför utgå.

Utöver vad som har anförts i det föregående föranleder

lagförslagen i övrigt inte någon särskild kommentar från

utskottets sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kostförmåner

att riksdagen bifaller proposition 1992/93:127 i denna del,

res. 1 (s)

2. beträffande bilresor

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:127 i denna

del och motion 1992/93:Sk21 beslutar att höja

bilkostnadsavdraget till 13 kr/mil i enlighet med vad

utskottet anfört,

s.y. (s)

3. beträffande stipendier

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk20 och bifaller

proposition 1992/93:127 i denna del med den justering som

utskottet angivit,

res. 2 (s)

4. beträffande hobby

a) att riksdagen bifaller proposition 1992/93:127 i denna del,

b) att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk18,

res. 3 (s)

res. 4 (nyd)

5. beträffande barnpension

a) att riksdagen bifaller proposition 1992/93:127 i denna del

b) att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk19,

res. 5 (nyd)

6. beträffande sjömän

att riksdagen bifaller proposition 1992/93:127 i denna del,

7. beträffande skatteflyktsklausulen

att riksdagen bifaller proposition 1992/93:127 i denna del och

avslår motion 1992/93:Sk22,

res. 6 (s)

8. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av vad utskottet anfört och

hemställt antar de här ovan på s. 3--26 återgivna förslagen

till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med

dels den ändringen att punkt 1 av anvisningarna till 48§

utgår ur förslaget, dels det tillägget att orden "1 krona

och 20 öre" i punkt 3 c av anvisningarna till 33§ byts ut

mot "1 krona och 30 öre",

2. lag om ändring i lagen (1992:651) om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen att 19§ och

övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom utskottets

förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Utskottets förslag

19§

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

stipendium som är avsett stipendier för mottagarens

för mottagarens utbildning utbildning;

och inte utgör

ersättning för arbete

som har utförts eller skall

utföras för utgivarens

räkning;

stipendium som är -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1993. De nya den 1 januari 1993. De nya

bestämmelserna om bestämmelserna om

introduktionsersättning, introduktionsersättning och

stipendium och barnpension i barnpension i 19§

19§ tillämpas första tillämpas första

gången vid 1994 års gången vid 1994 års

taxering. De nya taxering. De nya

bestämmelserna om ränta bestämmelserna om ränta

i 20§ tillämpas på i 20§ tillämpas på

ränta som belöper på ränta som belöper på

tid efter ikraftträdandet. tid efter ikraftträdandet.

Efterlevandelivränta till Efterlevandelivränta till

barn enligt lagen (1954:243) barn enligt lagen (1954:243)

om yrkesskadeförsäkring om yrkesskadeförsäkring

eller annan i 17 kap. 2§ eller annan i 17 kap. 2§

lagen (1962:381) om allmän lagen (1962:381) om allmän

försäkring angiven försäkring angiven

livränta räknas dock vid livränta räknas dock vid

1993 års taxering inte som 1993 års taxering inte som

skattepliktig inkomst till den skattepliktig inkomst till den

del livräntan föranlett del livräntan föranlett

att barnpension under 1992 att barnpension under 1992

utbetalats med lägre belopp utbetalats med lägre belopp

än 0,4 basbelopp vid än 0,4 basbelopp vid

pension efter en pension efter en

förälder och 0,8 förälder och 0,8

basbelopp vid pension efter basbelopp vid pension efter

båda föräldrarna. båda föräldrarna.

Äldre bestämmelser

gäller fortfarande i

fråga om stipendier som

utbetalats före den 1 juli

1993.

3. lag om ändring i lagen

(1992:841) om ändring i

kommunalskattelagen

(1928:370), 4. lag om

ändring i uppbördslagen

(1953:272), 6. lag om

upphävande av lagen

(1980:865) mot skatteflykt, 7.

lag om avdrag för kostnader

för bilresor till och

från arbetsplatsen vid 1994

års taxering med den

ändringen att orden "1

krona 20 öre" byts ut mot

"1 krona 30 öre".

Utskottet hemställer vidare att ärendet avgörs efter endast en

bordläggning.

Stockholm den 8 december 1992

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Filip

Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita

Johansson (s), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m),

Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling

(nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm

(s), Karl Hagström (s) och Tage Påhlsson (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Kostförmåner (mom. 1 och mom. 8 i motsvarande del)

Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne

Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström

(alla s) har

dels anfört följande:

Flera av förslagen som berör förmånsbeskattningen syftar

enligt propositionen till att förenkla reglerna. Även om några

av de föreslagna förändringarna av förmånsbeskattningen är av

teknisk karaktär innebär emellertid en del av förslagen vissa

ändringar i skattereformen. Det finns därför skäl att något

kommentera regeringens skattepolitik i förhållande till det

berättigade kravet på att skattereformens grundprinciper

inte skall urholkas.

Skattereformen har varit i kraft i drygt två år. Med hänsyn

till reformens stora omfattning och att två år är en för kort

period är det för tidigt att dra några säkra slutsatser om

dess olika effekter. Denna brist på erfarenheter av

skattereformens sätt att fungera gäller inte minst de

förändringar av tjänstebeskattningen som aktualiseras i

propositionen.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte en grupp

med uppgift att göra en samlad kartläggning av skattereformens

olika effekter. Gruppens arbete pågår men är ännu inte

slutfört. Regeringen har vid flera tillfällen genomfört stora

förändringar av skattereformen och har samtidigt demonstrerat

en brist på respekt för den aktuella utvärderingen. Samma

invändningar kan riktas mot de aktuella förslagen.

Det är vanligt att de borgerliga partierna, inte minst på

skatteområdet, talar om fasta spelregler i politiken. Detta

argument har inte så sällan använts av dessa partier, särskilt

Moderaterna, för att motsätta sig många av våra förslag på

skatteområdet.

När man redan två år efter det att skattereformen genomförts

gör olika avsteg från dess grundprinciper visar detta, enligt

vår uppfattning, knappast på någon större respekt för fasta

spelregler i skattepolitiken. Vi är därför högst kritiska till

att man som i denna proposition gör materiella förändringar av

skattereformen.

Riksdagen har tidigare beslutat om en översyn av

skattereformens effekter på svenska folkets måltidsvanor m.m.

I propositionen anför föredragande statsrådet Bo Lundgren att

han är beredd att ta initiativ till att en sådan undersökning

företas i något sammanhang. Vi anser att en översyn bör göras

beträffande ett flertal frågor rörande kostförmåner, såsom

lunchätandet och hur detta påverkats, eventuella förändringar

för branschen och dess anställda, hur beskattningen drabbar

vissa redan utsatta låginkomsttagare och andra grupper, hur de

hotell- och restauranganställdas skattesituation påverkats i

förhållande till andra grupper. Sådana frågor bör lämpligen

hanteras inom ramen för arbetet med att utvärdera

skattereformen och hanteras skyndsamt. Väsentliga ändringar av

reglerna bör anstå i avvaktan på utredningsresultatet.

Mot denna bakgrund bör man inte -- så som regeringen föreslår

-- lagreglera Riksskatteverkets rekommendation (RSV Dt 199:24)

om skattefrihet för fria måltider i samband med

representation. Eftersom de föreslagna reglerna inte ens

innehåller ett beloppstak finns det risk för missbruk av

skatteförmåner av detta slag. Vi kan därför inte acceptera

förslaget.

dels vid mom. 1 och mom. 8 i motsvarande del hemställt

1. beträffande kostförmåner

att riksdagen avslår proposition 1992/93:127 i vad avser fria

måltider i samband med representation och godtar propositionen

i övrigt rörande kostförmåner,

8. beträffande lagförslagen i motsvarande del

att riksdagen beträffande lagförslag 1 beslutar att punkt 1

första stycket av anvisningarna till 32§ kommunalskattelagen

(1928:370) skall ha följande såsom reservanternas förslag

betecknade lydelse:

Utskottets förslag

Reservanternas förslag

Anvisningar

till 32§

första stycket

3. Såsom intäkt av 3. Såsom intäkt av

tjänst skall upptagas, tjänst skall upptagas,

bland annat, hyresvärdet av bland annat, hyresvärdet av

bostad, som kan vara åt den bostad, som kan vara åt den

anställde upplåten. anställde upplåten.

För den, som är För den, som är

anställd och såsom anställd och såsom

löneförmån löneförmån

åtnjuter bostad, skall åtnjuter bostad, skall

alltså värdet av denna alltså värdet av denna

bostadsförmån bostadsförmån

medräknas vid medräknas vid

löneförmånernas löneförmånernas

uppskattning. Såsom uppskattning. Såsom

intäkt skall även intäkt skall även

upptagas exempelvis värdet upptagas exempelvis värdet

av fri kost och fria resor av fri kost och fria resor

ävensom skatter, ävensom skatter,

försäkringar o.d., som försäkringar o.d., som

arbetsgivaren betalat för arbetsgivaren betalat för

den anställdes räkning den anställdes räkning

eller som den anställde eller som den anställde

annars tillhandahållits annars tillhandahållits

på grund av på grund av

anställningen. Skatteplikt anställningen. Skatteplikt

föreligger dock inte för föreligger dock inte för

värdet av fri kost som värdet av fri kost som

åtnjuts på allmänna åtnjuts på allmänna

transportmedel vid transportmedel vid

tjänsteresa eller för tjänsteresa eller för

värdet av fri frukost som värdet av fri frukost som

åtnjuts på hotell eller åtnjuts på hotell eller

liknande inrättning i liknande inrättning i

samband med övernattning samband med övernattning

där under tjänsteresa, där under tjänsteresa,

allt under förutsättning allt under förutsättning

att kosten obligatoriskt att kosten obligatoriskt

ingår i priset för ingår i priset för

transporten eller transporten eller

övernattningen i fråga. övernattningen i fråga.

Värdet av fri kost som Arbetsgivares kostnader för

åtnjuts vid representation tryggande av arbetstagares

utgör inte heller pension genom avsättning

skattepliktig intäkt. eller pensionsförsäkring

Såvitt avser intern utgör inte skattepliktig

representation gäller detta intäkt för den

endast om sammankomsten är anställde. Förmån av

tillfällig och av kort fri försäkring avseende

varaktighet. Arbetsgivares reseskydd under tjänsteresa

kostnader för tryggande av är inte heller

arbetstagares pension genom skattepliktig.

avsättning eller

pensionsförsäkring

utgör inte skattepliktig

intäkt för den 2. Stipendier (mom. 3 och mom.

anställde. Förmån av 8 i motsvarande del)

fri försäkring avseende

reseskydd under tjänsteresa

är inte heller

skattepliktig.

Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne

Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström

(alla s) har

dels anfört följande:

Regeringen föreslår att skatt tas ut på fackliga stipendier.

Stipendiebeskattningen har tidigare varit föremål för översyn

(se bl.a. Reformerad inkomstbeskattning, SOU 1989:33). Varken

denna översyn eller den bedömning av dessa frågor som gjordes

i samband med skattereformen utmynnade i något konkret förslag

till hur stipendier skall beskattas.

Den föreslagna skatteskärpningen berör enligt propositionen

enbart fackliga stipendier. Ett sådant förslag är helt

oacceptabelt och är med hänsyn till sina ensidiga effekter

riktade mot enbart en viss kategori direkt utmanande.

Förslaget kommer dessutom att ge upphov till

tolkningssvårigheter och gränsdragningsproblem. Förslaget

måste därför avvisas. Däremot motsätter vi oss inte en

framtida reformering av stipendiebeskattningen om en allsidig

belysning av frågorna visar att reglerna bör ändras.

Regeringen bör i så fall återkomma med ett nytt förslag.

dels vid mom. 3 och mom. 8 i motsvarande del hemställt

3. beträffande stipendier

att riksdagen bifaller motion 1992/93:Sk20 och avslår

proposition 1992/93:127 i denna del,

8. beträffande lagförslagen i motsvarande del

att riksdagen beträffande lagförslag 2 beslutar

dels att 19§ första stycket kommunalskattelagen

(1928:370) skall ha följande såsom reservanternas förslag

betecknade lydelse:

Utskottets förslag

Reservanternas förslag

19§ Till skattepliktig inkomst räknas icke:

vad som -- -- -- -- -- -- -- -- -- utgivet belopp:

stipendier för mottagarens stipendium som är avsett

utbildning; för mottagarens utbildning

och inte utgör

ersättning för arbete

som har utförts eller skall

utföras för utgivarens

räkning;

stipendium som -- -- -- -- -- -- -- -- -- till 500 kronor.

dels att sista meningen utgår ur de föreslagna

övergångsbestämmelserna.

3. Hobby (mom. 4 a och mom. 8 i motsvarande del)

Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne

Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström

(alla s) har

dels anfört följande:

Genom skattereformen infördes nya principer för att beskatta

olika typer av hobbyverksamhet. Man valde då en kompromiss som

innebär en avvägning mellan det faktum att kostnader för

hobbyverksamhet är av privat karaktär och kravet på att i

beskattningen ta hänsyn till att en verksamhet under de första

åren efter starten ofta drivs med underskott.

Regeringen föreslår att tiden för kvittning av gamla

underskott mot framtida inkomster utökas från ett till fem år.

På grund av otillräckliga erfarenheter av regeltillämpningen

och risken för skatteplanering bör förslaget till utökade

kvittningsmöjligheter avslås.

dels vid mom. 4 a och mom. 8 i motsvarande del hemställt

4. beträffande hobby

a) att riksdagen avslår proposition 1992/93:127 i denna del,

8. beträffande lagförslagen i motsvarande del

att riksdagen avslår proposition 1992/93:127 i vad avser

ändring i 33§ 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370).

4. Hobby (mom. 4 b)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Propositionen är förvisso ett litet framsteg för den som har

en hobby. Men förslaget är helt otillräckligt om man vill

behålla den stora näringsgren som trav- och galoppsporten är,

till gagn för svenska skattebetalare.

Som anförs i motion Sk18 av Peter Kling (nyd) och Sten

Andersson i Malmö (m) uppgår hästägarnas kostnader inom trav-

och galoppsporten för träningsavgifter, foder, transporter och

veterinärkostnader till ca 1,8 miljarder kronor/år. I denna

kostnad är inte kapitalkostnader för inköp av hästar medtagna.

Den totala prissumma som dessa hästägare tävlar om är 550

miljoner kronor. För hästägarna blir det alltså sammanlagt ett

stort underskott, men ändå skall den som tillfälligt råkar få

en vinst betala egenavgifter till socialförsäkringen och

inkomstskatt. Avdragsmöjligheterna har varit mycket

begränsade, och med förslaget i propositionen blir det ett

trassel och utredningsproblem många år bakåt i tiden.

Det ligger i sakens natur att man med sådana regler helt

äventyrar framtiden för travsporten. Denna näring, som

omsättter ca 14 miljarder kronor, sysselsätter direkt och

indirekt ca 60 000 människor som kommer att mista sina arbeten

och därmed orsaka skatteförluster för staten i förlorade

arbetsgivaravgifter och uteblivna inkomstskatter. Staten får

dessutom in omkring 650 miljoner kronor på totospelet per år.

Om spelet minskar, vilket det kommer att göra om kvaliteten

på löpen minskar, tappar staten ytterligare inkomster. Härtill

kommer att stödet från ATG (AB Trav och Galopp) till

friidrotten, veterinärvården, forskning och utbildning m.m.

kommer att minska eller utebli.

Resultatet av allt detta blir alltså en mycket dålig affär för

staten och oss alla. Om ett enskilt företag sköttes på

liknande sätt skulle de ansvariga omgående avskedas. Det

förslag som regeringen lägger fram innebär inte några större

förändringar eller att framtidsutsikterna för trav- och

galoppsporten förbättras nämnvärt.

Förslaget i motion Sk18 om skattefrihet för högst två

hobbyhästar per person kan ge människor en morot och stimulans

att köpa en tävlingshäst och en dröm om att eventuellt få en

av de mycket få tävlingshästar som kan springa in en betydande

vinst. Förslaget innebär därmed att man inte ytterligare

urholkar förutsättningarna för trav- och galoppsporten samt

att man bibehåller skatteintäkterna från denna näring åt AB

Sveriges ägare, dvs. skattebetalarna.

Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till den

lagändring som behövs.

dels vid mom. 4 b hemställt

4. beträffande hobby

b) att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk18 begär

att regeringen skyndsamt lägger fram förslag om ett

skattefritt hobbyhästägande med maximalt två hästar per

person.

5. Barnpension (mom. 5 b)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk19 av Peter Kling m.fl. (nyd) är det

gällande systemet för barnpension både byråkratiskt och

kostnadskrävande och dessutom orättvist.

Ungdomar som har barnpension får skatteproblem om de tar ett

feriearbete eller skaffar andra extrainkomster, eftersom

barnpensionen förbrukar det grundavdrag som alla är

berättigade till. Extrainkomsten blir då beskattad från första

kronan. Detta måste upplevas som orättvist och omotiverat,

eftersom ungdomar normalt sett kan ha ett feriearbete eller

annat extrajobb skattefritt. Det är också så att barnpensionen

kan sägas ha trätt i stället för det skattefria underhåll som

den avlidne föräldern bidragit med.

I verkligheten är det bara en liten del av de ca 30 000 som

har barnpension som har eller kommer att få extrainkomster som

skall beskattas. Det skattebortfall som uppkommer om man

utformar reglerna på ett lämpligare sätt blir alltså inte

stort.

Kravet i motionen är att regeringen skall återkomma till

riksdagen med en lämplig lösning på den aktuella frågan. Detta

yrkande bör bifallas.

dels vid mom. 5 b hemställt

5. beträffande barnpension

b) att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk19 som sin

mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om

beskattningen av barnpension.

6. Skatteflyktsklausulen (mom. 7 och mom. 8 i motsvarande

del)

Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne

Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström

(alla s) har

dels anfört följande:

Den s.k. skatteflyktslagen genomfördes 1980 av den dåvarande

borgerliga regeringen. Lagen tidsbegränsades under en

femårsperiod för att regelbundet kunna utvärderas från

rättssäkerhetssynpunkt. Från 1983 utvidgades

skatteflyktslagen.

Lagen har alltså utvärderats från rättssäkerhetssynpunkt vid

flera tillfällen, och den har också varit föremål för en mera

ingående översyn (se Skatteflyktsutredningen, SOU 1989:81).

Regeringen föreslår att lagen avskaffas redan från 1993 med

motiveringen att den skulle hota viktiga

rättssäkerhetsintressen.

Av de utvärderingar och den mera genomgripande översyn av

lagen som hittills har gjorts är det möjligt att konstatera

följande. JK har i sina två utvärderingar (1985 och 1988) av

lagen inte funnit att den skulle hota viktiga

rättssäkerhetskrav. Regeringens argument på denna punkt saknar

därför saklig grund. Tidsbegränsningen av lagen är också

motiverad av rättssäkerhetsskäl. Gjorda utvärderingar visar

också att lagen har använts mycket restriktivt i

rättstillämpningen vilket i stället har medfört kritik för att

den är ineffektiv.

Regeringens förslag innebär utan tvekan att

skattemyndigheterna fråntas ett användbart instrument för att

bekämpa skatteflykt. Detta instrument har en viktig preventiv

betydelse för att minska otillåten skatteflykt. Det är

särskilt allvarligt att man just nu avskaffar

skatteflyktslagen när det finns mycket som talar för att

olika former av skatteundandragande ökar kraftigt.

Vi anser mot bakgrund av denna genomgång av sakskälen att

regeringens förslag är direkt stötande och knappast kan

uppfattas på annat sätt än som ett stort ointresse för att med

kraft bekämpa olika former av skatteflykt.

Socialdemokraterna har under sin regeringstid genomfört en rad

åtgärder för att bekämpa skattefusk, skatteflykt och s.k.

skatteplanering. Moderaterna har varit motståndare till alla

dessa åtgärder. Även Folkpartiet och Centern har ställt sig

avvisande till den del av dessa åtgärder. Efter

regeringsskiftet har den nya regeringen gjort en rivstart på

skatteområdet. Ett flertal åtgärder som regeringen har låtit

genomföra ökar möjligheterna till skatteundandraganden och

utgör allvarliga avsteg från bärande principer i

skattereformen.

Regeringen har i år tillsatt en parlamentarisk kommission för

att se över rättssäkerheten. Kommissionens uppgift är inte att

se till att trygga medborgarnas rätt till utbildning, arbete

och social trygghet och omvårdnad, dvs. frågor som i dag

fordrar all uppmärksamhet. Vad man skall ta upp är i stället

de ofta överdrivna attacker som sedan lång tid har riktats mot

vissa detaljer i skattelagstiftningen. Från Moderaternas sida

talar man mycket om lag och ordning. I och för sig är det

glädjande att deras lidelse för rättssäkerheten är så stark.

Men det är beklagligt att den inte är lika stark när det

gäller kampen mot ekonomisk brottslighet och skatteflykt. Det

är också beklagligt att Centern och Folkpartiet har en

vacklande inställning till skattesmitning.

Vi kommer i ett annat sammanhang att på nytt lägga fram ett

samlat program mot ekonomisk brottslighet och skattesmitning.

I detta program är en skatteflyktsklausul en viktig del. Vi

avvisar med skärpa förslaget att nu slopa skatteflyktslagen.

dels vid mom. 7 och mom. 8 i motsvarande del hemställt

7. beträffande skatteflyktsklausulen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk22 avslår

proposition 1992/93:127 i denna del,

8. beträffande lagförslagen i motsvarande del

att riksdagen avslår lagförslag 6 om upphävande av lagen

(1980:865) mot skatteflykt.

Särskilt yttrande

Bilkostnader (mom. 2)

Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne

Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström

(alla s) anför:

I propositionen föreslår regeringen ett oförändrat

bilkostnadsavdrag på 12 kr/mil. Efter motionstiden går

regeringen sedan ut med en kommuniké om en höjning av

bilkostnadsavdraget till 13 kr/mil på grund av effekterna av

bensinskattehöjningen.

Bensinskattehöjningen och övriga skattefrågor vilar på en

överenskommelse mellan Socialdemokraterna och

regeringspartierna. Enligt vår uppfattning är det inte

acceptabelt att regeringspartierna agerar på det här sättet

vid sidan av den träffade uppgörelsen, utan att i förväg ta

någon som helst kontakt med oss. Förfarandet strider också på

andra sätt mot den ordning som bör gälla för

riksdagsbehandlingen av skattefrågor.

Utskottet föreslår nu -- i konsekvens med regeringens

kommuniké -- att bilavdraget höjs, utan att regeringen eller

utskottet har presenterat något som som helst underlag för att

bedöma konsekvenserna av förslaget. Men det står utan vidare

klart att det blir ett betydande skattebortfall, särskilt för

kommunerna.

Socialdemokraterna har vid behandlingen av krispropositionen

hävdat att det av flera skäl är motiverat att uppskjuta

bensinskattehöjningen. Eftersom vi inte har fått gehör hos

övriga partier för denna uppfattning kommer bilresenärerna att

drabbas av väsentliga prishöjningar efter årsskiftet. I det

läge som har uppkommit bör man på något sätt kompensera dem

som har långa resor till arbetet eller kostnader för bilresor

i tjänsten för den merkostnad som uppkommer för dessa resor,

och vi instämmer därför i utskottets förslag. Med detta

särskilda yttrande vill vi emellertid understryka att frågorna

borde ha behandlats mer noggrant än vad som nu har blivit

fallet. Med tanke på den träffade överenskommelsen borde man

också ha samrått med Socialdemokraterna i denna fråga.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Vi biträder reservationerna 1, 2 och 6.

När det gäller skatteflyktsklausulen vill jag understryka vad

som anförs i denna fråga i motion Sk22 av Lars Werner m.fl.

(v).

I betänkandet av Skatteflyktsutredningen (SOU 1989:81) gjordes

en genomgång av utländsk rätt på detta område. Av de sex

länder som studerats visade det sig att fem hade liknande

generalklausuler mot skatteflykt som den svenska. Det gällde

Storbritannien, Finland, Canada, dåvarande Förbundsrepubliken

Tyskland och Frankrike. Samtliga dessa stater brukar normalt

anses som rättssamhällen.

I Sverige har det hittills ansetts som en god regel att

utvärdera om tillämpningen av den aktuella lagstiftningen

inneburit problem. I detta fall har Justitiekanslern vid två

tillfällen fått i uppdrag att granska tillämpningen av

skatteflyktslagen ur rättssäkerhetssynpunkt. JK har funnit att

tillämpningen av lagen präglats av stor försiktighet och att

det inte finns något stöd för antagandet att kraven på

rättssäkerhet och förutsebarhet åsidosatts.

En genomgång av de domar där lagen mot skatteflykt tillämpats

ger föga stöd för regeringens uppfattning att de allmännas

ställning gentemot den enskilde stärks på ett sätt som inte är

rimligt. Det totala antalet domar gällande skatteflyktslagen

1981--1988 är 41, och inte i något av dessa fall har det

påståtts att den enskildes rättssäkerhet åsidosatts. Antalet

förhandsbesked där skatteflyktslagen ansetts tillämplig har

under samma period varit 24. Inte heller beträffande dessa har

kritik framförts beträffande rättssäkerheten.

Det finns däremot starka skäl att behålla lagen mot

skatteflykt. Vetskapen att vissa genom skatteflyktsåtgärder

undgår skatt är självfallet ägnat att försvaga viljan hos

övriga skattskyldiga att fullgöra en betungande skattebörda.

Det katastrofala läget när det gäller den ekonomiska

brottsligheten och problemen kring det avancerade

skatteundandragandet gör att det allmänna förlorar stora

skatteinkomster. Om dessa missförhållanden inte åtgärdas utan

tvärtom underlättas genom slopandet av lagen mot skatteflykt,

är detta dessutom i sig ägnat att undergräva allmänhetens

vilja att solidariskt betala skatt. I nuvarande

statsfinansiella situation med ett våldsamt växande

budgetunderskott torde ett avskaffande av generalklausulen mot

skatteflykt inte utgöra den klokaste signalen till

skattebetalarna.

Att avskaffa generalklausulen mot skatteflykt är fel åtgärd

vid fel tidpunkt.

klipps in sist på s. 2 efter den satta prop-texten

I detta sammanhang tar utskottet också upp den reglering av

punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen som

föranleds av proposition 1992/93:108 och utskottets betänkande

1992/93:SkU8.

Med den justering som föranleds härav har lagförslagen

följande lydelse.