Bet. 1992/93:SkU17

Skatteutskottets betänkande

1992/93:SKU17

Beskattning av inkomst från handelsbolag i samband med att

andelen överlåtits

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1992/93:151 och regeringens skrivelse 1992/93:138

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1992/93

SkU17

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1992/93:151 om

beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall. Efter

vissa justeringar som avser närståendefall, överlåtelse till

handelsbolag och tidpunkten för bokslut i samband med

överlåtelse tillstyrker utskottet propositionen. De motioner

som väckts i ärendet avstyrks av utskottet.

Vid betänkandet har fogats en reservation och en

meningsyttring.

Proposition 1992/93:151 och regeringens skrivelse 1992/93:138

Regeringen (Finansdepartementet) hemställer i proposition

1992/93:151 att riksdagen antar det i propositionen framlagda

förslaget till lag om särskilda regler för beskattning av

inkomst från handelsbolag i vissa fall.

Regeringen har i sin skrivelse 1992/93:138, som överlämnats

till riksdagen den 12 november 1992, lämnat meddelande om det

aktuella lagförslaget.

Lagförslaget har följande lydelse.

Motionerna

1992/93:Sk23 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1992/93:151,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag i enlighet

med den modell som angivits i motionen.

1992/93:Sk24 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en utvärdering av den i proposition

1992/93:151 föreslagna lagstiftningen.

Utskottet

Riksskatteverket har i en skrivelse till regeringen framhållit

att det blivit mycket vanligt att handelsbolagsandelar överlåts

med tillhörande årsvinst och att detta i många fall innebär att

inkomst av eget arbete omvandlas till kapitalinkomst. Det

förfarande som Riksskatteverket påtalat bygger på att en

delägare i ett handelsbolag som beskattas för förvärvsinkomster

i bolaget, t.ex. en fysisk person, avyttrar sin andel till en

juridisk person för att undvika att själv bli beskattad för

inkomsten. Den reavinst som överlåtaren gör beskattas i

inkomstslaget kapital efter en skattesats på 25 %. Om

överlåtaren i stället skulle beskattas för inkomst från

handelsbolaget uppgår skatteuttaget i det översta

progressionsskiktet till i storleksordningen 60 % (inkl.

egenavgifter). En förvärvare av andelen kan -- om denne över

huvud taget är skattskyldig för inkomst av näringsverksamhet --

kvitta inkomsten från handelbolaget mot exempelvis reaförlust på

andelen sedan årets vinst tagits ut ur bolaget.

I sin skrivelse till riksdagen har regeringen meddelat att ett

lagstiftningsingripande mot dessa förfaranden är att vänta.

Regeringen har den 19 november beslutat inhämta lagrådets

yttrande över ett förslag till lag om särskilda regler för

beskattning av inkomst från handelsbolag. Utgångspunkten för

förslaget var att en fysisk persons inkomst av näringsverksamhet

i ett handelsbolag skall beskattas fullt ut även om andelen

avyttrats under beskattningsåret. Parterna kunde träffa avtal om

att beskattningen skulle ske hos överlåtaren. En beskattning hos

överlåtaren innebar normalt att reavinsten på andelen skulle tas

upp som inkomst av näringsverksamhet. Om något avtal inte

förelåg skärptes i stället förvärvarens beskattning genom att

inkomsten från handelsbolaget räknades upp med 300 %. Om

överlåtarens reavinst var lägre fick i stället ett motsvarande

belopp läggas till grund för uppräkningen. Lagrådet har i sitt

yttrande riktat kraftig kritik mot förslaget och bl.a. anfört

att förslaget kan vålla betydande tillämpningsvårigheter.

I propositionen lägger regeringen fram ett förslag som

omarbetats i syfte att tillgodose Lagrådets synpunkter.

Förslaget har gjorts enklare och bygger på att endast

överlåtaren beskattas. Den åsyftade beskattningen uppnås genom

att överlåtaren tar upp reavinsten som inkomst av

näringsverksamhet. För att göra det möjligt att uppnå ett

rättvisande beskattningsresultat när vinsten beror på

kapitalavkastning i handelsbolaget har överlåtaren en möjlighet

att i stället ta upp den inkomst i handelsbolaget som hänför sig

till tiden före överlåtelsen. En sådan beskattning skall grunda

sig på ett särskilt bokslut. De föreslagna reglerna är inte

avsedda att tillämpas generellt på överlåtelser av andelar i

handelsbolag utan tillämpningsområdet begränsas genom särskilda

villkor till de fall då skattefördelar typiskt sett kan uppnås.

Reglerna tillämpas på andelar som överlåtits efter den 30

november 1992. Beskattning av tilläggsköpeskillingar kan dock

ske även om överlåtelsen ägt rum den 1 januari--den 30 november

1992.

I motion Sk23 av Ylva Annerstedt (fp) yrkar motionären att

propositionen avslås (yrkande 1). Enligt motionären uppfyller de

föreslagna reglerna inte rimliga krav på förutsägbarhet och

begriplighet, och beskattningen av tilläggsköpeskillingar på

grund av redan gjorda överlåtelser är enligt motionären

utmanande. Motionären yrkar att riksdagen begär ett nytt förslag

som innebär att reavinst vid avyttring av andel i handelsbolag

behandlas på samma sätt som reavinst vid avyttring av aktier i

fåmansbolag (yrkande 2).

I motion Sk24 av Lars Hedfors m.fl. (s) begärs med hänvisning

till lagstiftningens tekniska karaktär och den korta

motionstiden ett tillkännagivande om att reglerna så fort som

möjligt bör bli föremål för utvärdeing och att resultatet på ett

eller annat sätt skall redovisas för riksdagen.

Det är enligt utskottets mening angeläget att ett ingripande

mot dessa förfaranden kommer till stånd med det snaraste. Någon

anledning att som föreslås i motion Sk23 uppskjuta ingripandet

för att överväga alternativa lösningar finns det inte.

Regeringen har för övrigt prövat den lösning som motionären tar

upp men ansett att en sådan lösning inte bör väljas. Utskottet

anser således att det i propositionen framlagda förslaget bör

genomföras och avstyrker därför motion Sk23.

Enligt utskottets mening finns det skäl att göra vissa

justeringar i förslaget. I 1 § första stycket andra meningen

anges att lagen inte gäller om en andel överlåtits till ett

handelsbolag i vilket inte annan är delägare än fysisk person

bosatt i Sverige eller svenskt dödsbo. Med hänsyn till att

andelen i det förvärvande handelsbolaget kan överlåtas vidare

till annan än fysisk person eller dödsbo under samma

räkenskapsår bör -- i likhet med förslaget i lagrådsremissen --

lagen gälla även överlåtelser till handelsbolag. Det innebär att

1 § första stycket andra meningen bör tas bort.

En förutsättning för att lagen skall gälla är att överlåtaren

varit verksam i handelsbolaget i en förvärvskälla avseende aktiv

näringsverksamhet. Lagen gäller också om någon närstående till

överlåtaren varit delägare i handelsbolaget och verksam i detta

i en förvärvskälla avseende aktiv näringsverksamhet eller

anställd hos handelsbolaget under räkenskapsåret. En

komplettering bör göras så att lagen gäller även i de fall

överlåtaren eller en närstående till honom på motsvarande sätt

bedrivit verksamhet i handelsbolaget genom en juridisk person.

Av 3 § andra stycket framgår att bestämmelsen i första stycket

om att överlåtaren får ta upp inkomst från handelsbolaget som

belöper på tiden före överlåtelsen inte gäller om överlåtaren

eller någon närstående till honom -- direkt eller indirekt --

varit verksam i handelsbolaget efter överlåtelsen. Vid

överlåtelse av andelar i handelsbolag är det bl.a. av praktiska

skäl vanligt att överlåtaren är fortsatt verksam i

handelsbolaget fram till tillträdesdagen. Enligt utskottet bör

det vara möjligt för överlåtaren att om han önskar ta upp

inkomst från handelsbolaget som belöper på tiden fram till

tillträdesdagen. Vidare bör tredje stycket kompletteras med en

uttrycklig bestämmelse om att bokslutet skall upprättas som om

handelsbolagets beskattningsår avslutats vid

överlåtelsetidpunkten eller -- om tillträdesdagen valts -- dagen

för tillträdet.

Med dessa justeringar tillstyrker utskottet propositionen.

Inom regeringskansliet pågår för närvarande ett arbete som

syftar till en långtgående anpassning av beskattningen av

enskilda näringsidkare och handelsbolag till vad som gäller för

aktiebolag. Arbetet grundar sig på betänkandet (SOU 1991:100)

Neutral företagsbeskattning. Ett förslag bör enligt vad som

anförs i propositionen kunna läggas fram i sådan tid att ett

nytt regelsystem kan gälla fr.o.m. den 1 januari 1994. Härvid

kommer de nu aktuella reglerna att omprövas.

Utskottet utgår ifrån att regeringen under det pågående

arbetet med de nya skattereglerna för handelsbolag och enskilda

näringsidkare löpande följer tillämpningen av de nu aktuella

reglerna och vid behov återkommer med de förslag till ändringar

som kan anses påkallade. Någon anledning till ett

tillkännagivande till regeringen med det innehåll som föreslås i

motion Sk24 föreligger inte, och utskottet avstyrker därför även

denna motion.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande beskattning av inkomst från handelsbolag

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Sk23 och med

anledning av regeringens skrivelse 1992/93:138 bifaller

proposition 1992/93:151,

2. beträffande en utvärdering av reglerna

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk24,

res. (s)

3. beträffande lagförslaget

att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt och

anfört antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om

särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i

vissa fall, med den ändringen att 1 och 3 §§ erhåller följande

som utskottets förslag betecknade lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 § Vid tillämpning av 1 § Vid tillämpning av

kommunalskattelagen (1928:370) kommunalskattelagen (1928:370)

och lagen (1947:576) om och lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt gäller statlig inkomstskatt gäller

denna lag om en andel i ett denna lag om en andel i ett

handelsbolag genom köp, handelsbolag genom köp,

byte eller på därmed byte eller på därmed

jämförligt sätt har jämförligt sätt har

överlåtits från en överlåtits från en

fysisk person eller ett fysisk person eller ett

dödsbo till annan än dödsbo till annan än

fysisk person bosatt i Sverige fysisk person bosatt i Sverige

eller svenskt dödsbo. Lagen eller svenskt dödsbo. Vid

gäller inte om en andel inlösen av en andel från

överlåtits till ett en fysisk person eller ett

handelsbolag i vilket inte dödsbo gäller lagen om

annan är delägare än någon av delägarna i

fysisk person bosatt i Sverige handelsbolaget inte är

eller svenskt dödsbo. Vid fysisk person bosatt i Sverige

inlösen av en andel från eller svenskt dödsbo.

en fysisk person eller ett

dödsbo gäller lagen om

någon av delägarna i

handelsbolaget inte är

fysisk person bosatt i Sverige

eller svenskt dödsbo.

Lagen gäller om Lagen gäller om

överlåtaren varit överlåtaren varit

verksam i handelsbolaget i en verksam i handelsbolaget i en

förvärvskälla förvärvskälla

avseende aktiv avseende aktiv

näringsverksamhet under det näringsverksamhet under det

räkenskapsår då räkenskapsår då

överlåtelsen skedde. överlåtelsen skedde.

Lagen gäller också om Lagen gäller också om

någon närstående till någon närstående till

överlåtaren varit överlåtaren varit

delägare i handelsbolaget delägare i handelsbolaget

och verksam i detta i en och verksam i detta i en

förvärvskälla förvärvskälla

avseende aktiv avseende aktiv

näringsverksamhet eller näringsverksamhet eller

varit anställd hos varit anställd hos

handelsbolaget under handelsbolaget under

räkenskapsåret. Vid räkenskapsåret eller om

tillämpning av första överlåtaren eller

och andra meningarna skall i någon närstående

fall som avses i 2 § på motsvarande sätt

första stycket andra bedrivit verksamhet i

meningen som överlåtare handelsbolaget genom en

anses även tidigare juridisk person. Vid

innehavare av andelen under tillämpning av första

samma räkenskapsår. och andra meningarna skall i

Frågan om en fall som avses i 2 §

förvärvskälla skall första stycket andra

anses avse aktiv eller passiv meningen som överlåtare

näringsverksamhet bedöms anses även tidigare

med hänsyn till innehavare av andelen under

förhållandena under den samma räkenskapsår.

del av räkenskapsåret Frågan om en

som föregått förvärvskälla skall

överlåtelsen. anses avse aktiv eller passiv

näringsverksamhet bedöms

med hänsyn till

förhållandena under den

del av räkenskapsåret

som föregått

överlåtelsen.

3 § Överlåtaren 3 § Överlåtaren

får -- i stället för får -- i stället för

vad som anges i 2 § -- ta vad som anges i 2 § -- ta

upp inkomst från upp inkomst från

handelsbolaget av handelsbolaget av

förvärvskälla förvärvskälla

avseende aktiv avseende aktiv

näringsverksamhet som näringsverksamhet som

belöper på tiden före belöper på antingen

överlåtelsen. I fall som tiden före

avses i 1 § andra stycket överlåtelsen eller tiden

andra meningen skall -- om före tillträdesdagen. I

överlåtaren väljer fall som avses i 1 § andra

att beskattas enligt stycket andra meningen skall

föreliggande paragraf -- -- om överlåtaren

även inkomst av sådan väljer att beskattas enligt

förvärvskälla föreliggande paragraf --

avseende passiv även inkomst av sådan

näringsverksamhet i vilken förvärvskälla

den närstående varit avseende passiv

verksam eller anställd tas näringsverksamhet i vilken

upp. den närstående varit

verksam eller anställd tas

upp.

Första stycket gäller Första stycket gäller

inte om överlåtaren inte om överlåtaren

eller någon eller någon

närstående till honom -- närstående till honom --

direkt eller indirekt -- varit direkt eller indirekt -- varit

verksam i handelsbolaget efter verksam i handelsbolaget efter

överlåtelsen. den sluttidpunkt för

inkomstberäkningen som

överlåtaren valt enligt

första stycket första

meningen.

Till grund för Till grund för

inkomstberäkningen enligt inkomstberäkningen enligt

första stycket skall ligga första stycket skall ligga

ett särskilt bokslut ett särskilt bokslut.

avseende den nämnda tiden. Bokslutet skall ha

Bokslutet och sådana upprättats som om

uppgifter till ledning för handelsbolagets

taxering som avses i 2 kap. 19 beskattningsår avslutats

§ lagen (1990:325) om vid den tidpunkt som

självdeklaration och överlåtaren valt enligt

kontrolluppgifter skall ha första stycket första

godkänts skriftligen av meningen. Bokslutet och

förvärvaren. sådana uppgifter till

ledning för taxering som

avses i 2 kap. 19 § lagen

(1990:325) om

självdeklaration och

kontrolluppgifter skall ha

godkänts skriftligen av

förvärvaren.

Stockholm den 8 december 1992

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Filip

Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita

Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta

Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter

Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre

Palm (s) och Karl Hagström (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

En utvärdering av reglerna (mom. 2)

Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne

Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Inom regeringskansliet" och slutar med "även denna motion."

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det bra att regeringen lagt fram

ett förslag som kan ligga till grund för ett ingripande mot

denna omfattande och avancerade skatteplanering. Det finns dock

anledning att framhålla att en av de viktigaste orsakerna till

skatteplaneringen är att den borgerliga regeringen framtvingat

en sänkning av skatten på reavinsten på aktier och andelar i

handelsbolag till 25 %, vilket gör den aktuella formen av

skatteplanering särskilt lönsam.

När det gäller behovet av en utvärdering av denna lagstiftning

måste utskottet konstatera att ärendet behandlats under viss

tidspress. Problemet med skatteplaneringen har påtalats för

regeringen redan i oktober 1992 av Riksskatteverket, som då

också lade fram ett förslag till tillfällig lösning. Trots detta

är det först efter uppmärksamhet i massmedia och efter upprepade

påstötningar i skatteutskottet från Socialdemokraternas sida som

förslaget läggs fram. Härigenom har möjligheten att få till

stånd en grundlig genomgång av regeringens förslag vid

riksdagsbehandlingen minskat. Motionstiden har i detta ärende

måst förkortas från 14 dagar till endast 2 dagar.

Det rör sig om ett tekniskt komplicerat förslag som omarbetats

kraftigt efter lagrådsbehandlingen. I sitt yttrande anförde

Lagrådet bl.a. att förslaget kunde "vålla betydande

tillämpningsproblem" och att reglerna blir krångliga och svåra

att förstå. Vidare ansåg Lagrådet att det fanns risk för att

förslaget inte skulle få avsedd effekt. Denna kritik har i viss

mån -- men inte fullt ut -- beaktats i det förslag som lagts

fram i propositionen. Ytterligare justeringar har måst göras

under utskottsbehandlingen.

Med hänsyn till lagstiftningsärendets mycket tekniska karaktär

och den extremt korta motionstiden som stått till buds föreslår

utskottet att lagstiftningen så fort som möjligt blir föremål

för en utvärdering, särskilt med avseende på de punkter där

Lagrådet riktat kritik. Denna utvärdering bör på ett eller annat

sätt redovisas för riksdagen.

Av propositionen framgår att regeringen har för avsikt att

lägga fram ett förslag om nytt regelsystem för bl.a.

handelsbolagen på grundval av betänkandet (SOU 1991:100) Neutral

företagsbeskattning och att förslaget kommer att läggas med

sikte på ett ikraftträdande fr.o.m. den 1 januari 1994.

Socialdemokraterna och regeringen har i krisuppgörelsen

beslutat att planerna på ett snabbt genomförande av det aktuella

utredningsförslaget skall skrinläggas. Enligt utskottets mening

är det viktigt att en reformering av skattereglerna för enskilda

näringsidkare är neutral både i förhållande till andra

företagsformer och i förhållande till beskattningen av

löntagare. Det är också viktigt att den inte leder till ökade

möjligheter till skatteplanering. Hänsyn måste också tas till de

statsfinansiella kraven för att upprätthålla välfärden. Man kan

mot den angivna bakgrunden inte utgå ifrån att regeringen kommer

att kunna lägga ett förslag till reformering av dessa

skatteregler under hösten 1993. Någon anledning att avvakta

regeringens vidare handläggning av denna fråga finns det således

inte.

Utskottet anser att utvärderingen bör redovisas snarast.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2. beträffande en utvärdering av reglerna

att riksdagen med bifall till Sk24 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts om en utvärdering av den

föreslagna lagstiftningen.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring av suppleant får avges från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Jag delar de synpunkter som framförs i reservationen.