Bet. 1992/93:SkU21

Skatteutskottets betänkande

1992/93:SKU21

Företagsskattefrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

SkU21

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal under den

allmänna motionstiden i år väckta motioner om

företagsskattefrågor. Utskottet avstyrker motionerna och

hänvisar beträffande flera av motionsyrkandena till den

beredning av företagsskattefrågorna som för närvarande äger rum

i regeringskansliet.

Vid betänkandet fogas åtta reservationer (nyd), ett särskilt

yttrande (s) och en meningsyttring av suppleant (v).

Motionerna

1992/93:Sk301 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana ändringar i

skattelagstiftningen att omarronderingar i Dalarna underlättas.

1992/93:Sk303 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär förslag om att frågan om

möjligheterna till en snabbare skattemässig avskrivning av

företagens tillgångar i form av byggnader, markanläggningar,

maskinell utrustning och inventarier blir föremål för en

regionalpolitisk utredning.

1992/93:Sk304 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts beträffande ianspråktagande av medel som

fonderats på skogskonton för investeringar i ny skogsindustri,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts beträffande uppskjuten beskattning av medel

som från skogskonton ianspråktagits för investeringar i ny

skogsindustri.

1992/93:Sk321 av Carl Olov Persson och Pontus Wiklund (kds)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av stimulansåtgärder för

att öka företagens FoU-investeringar.

1992/93:Sk326 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

angående ändringar i skattelagstiftningen.

1992/93:Sk327 av Kjell Ericsson och Birgitta Carlsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om översyn av ändringar i inkomst- och

företagsbeskattningen angående beskattning av småföretag,

införande av kvittningsrätt och införande av s.k.

projektkapitalfonder.

1992/93:Sk332 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ändrade regler för beskattning av

egenföretagare.

1992/93:Sk333 av Birger Andersson och Tage Påhlsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om brutet räkenskapsår.

1992/93:Sk336 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om översyn av skattereglerna för svenska

yrkesfiskare.

1992/93:Sk349 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ändrade regler för den skattemässiga behandlingen av förlust

på värdepapper i samband med konkurs.

1992/93:Sk353 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om sänkning av skatten på skogskonton.

1992/93:Sk362 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att avkastningen på satsat kapital bör

beskattas som kapitalinkomst vad gäller egenföretagare,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att beskattningen av egenföretagares

avsättning till expansionskonto bör likställas med vad som

gäller för aktiebolag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att vad gäller egenföretagare ta bort

reglerna om den schablonmässigt beräknade räntan då det egna

kapitalet i verksamheten är negativt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att kapitalunderlag för beräkning av

skatteutjämningsreserv bör nollställas i samband med förslagens

införande,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kvittning av underskott i

näringsverksamhet mot tjänste- och kapitalinkomster,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av periodiseringsfonder,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ge företag möjlighet till en viss

avsättning av lönesumman till en obeskattad lönereserv,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att företag skall kunna periodisera

valutaförluster.

1992/93:Sk363 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en utredning om bestämmelserna för skogsavdrag, avdragsrätt

vid omarrondering samt statliga bidrag vid frivillig

omarrondering.

1992/93:Sk364 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om befrielse från moms, egenavgifter och skatt

på medel som tilltvingats genom rån.

1992/93:Sk384 av Lennart Brunander och Gunhild Bolander (c)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett

system för avsättning till skördeskadekonto.

1992/93:Sk387 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i lagen om

särskild löneskatt, så att endast kommunalskatt utgår på uttag

från skogskonto upp till ett basbelopp, i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1992/93:Sk388 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

6. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning om den

effektiva bolagsskatten tillsätts enligt vad i motionen anförts

under avsnitt 3.3.

1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att genom beskattningsregler skapa bättre

förutsättningar för småföretagare.

1992/93:Jo210 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag till

stärkande av företag som är beroende av naturens nycker i

enlighet med vad i motionen anförts.

1992/93:L805 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas, såvitt nu är i

fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ersättningar, royalties,

förslagsbelöningar m.m. skall bedömas som inkomst av kapital.

1992/93:Kr312 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att frågan om kulturfonder, avdragsrätt

vid inkomsttaxering för sponsring och direkta bidrag till

kulturen bör utredas.

1992/93:N280 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att genom en ändrad skattelagstiftning --

för enskilda och företag -- medge avdrag i deklarationen för

satsningar i innovationsprojekt och riskkapitalbolag.

Utskottet

Företagsbeskattningens allmänna utformning

Den skattereform som riksdagen beslutade 1990 innebar omfattande

förändringar i företagsbeskattningen fr.o.m. 1992 års taxering.

Reformen bygger på sänkt skattesats i förening med slopade eller

beskurna reserveringsmöjligheter. Härigenom har grunden lagts

för en ekonomiskt effektiv och internationellt konkurrenskraftig

företagsbeskattning. En studie som gjorts inom OECD under 1991

bekräftar också att den svenska företagsbeskattningen är

konkurrenskraftig vid en jämförelse med företagsskattesystemen i

de andra OECD-länderna.

I ett viktigt avseende kvarstår fortfarande ett angeläget

reformbehov. Det var vid tidpunkten för skattereformen inte

möjligt att göra en genomgripande omläggning också av

beskattningen av fysiska personers näringsverksamhet. Ett

fortsatt utredningsarbete kring dessa frågor har avslutats och

ligger nu till grund för beredning i regeringskansliet. I

utredningens betänkande Neutral företagsbeskattning (SOU

1992:100) har lagts fram förslag om ett nytt system för

beskattning av enskild näringsverksamhet och handelsbolag.

Förslaget innebär bl.a. att egenföretagare skall få samma

möjlighet till att expandera verksamheten som aktiebolag. I

avvaktan på att nya regler skall träda i kraft har riksdagen

under hösten 1992 och i februari i år beslutat om särskilda

åtgärder som innebär att skatteuttaget lindras tillfälligt

(prop. 1992/93:131, SkU15 och prop. 1992/93:100, bilaga 8,

SkU19).

Med hänsyn till ytterligare utredningsbehov rörande vissa andra

företagsskattefrågor och nödvändigheten av att följa den

internationella utvecklingen, främst inom EG, påbörjades

sommaren 1992 ytterligare en utredning. Denna utredning, 1992

års företagsskatteutredning, har i delbetänkandet Fortsatt

reformering av företagsbeskattningen (SOU 1992:67) lagt fram

förslag som rör grundläggande delar i företagsbeskattningen.

Bl.a. har föreslagits ett slopande av systemet med

skatteutjämningsreserv i kombination med sänkt bolagsskattesats

och utvidgade möjligheter till förlustutjämning.

Företagsskatteutredningen skall i sitt fortsatta arbete se över

dubbelbeskattningen av aktiebolag och skall i den delen vara

klar till sommaren 1993.

I motionerna Sk332 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c), Sk362

yrkandena 1--4 och Fi211 yrkande 6 i denna del av Ian

Wachtmeister m.fl. (nyd) har tagits upp sådana frågor som direkt

ingår i regeringskansliets beredning av det ovan nämnda

utredningsförslaget om nya skatteregler för enskild

näringsverksamhet och handelsbolag. Motionsyrkandena gäller

bl.a. behandlingen av i verksamheten insatt kapital och

avkastningen på detta. Av finansplanen i budgetpropositionen

framgår att regeringen under 1993 kommer att lägga fram en

proposition till riksdagen om egenföretagarnas beskattning.

Riksdagen kommer under hösten 1993 att ta ställning till hur nya

regler för egenföretagarna skall vara utformade. Med anledning

härav bör utskottet nu avvakta med att ta ställning till de

frågor som tagits upp i motionerna. Utskottet avstyrker därför

motionsyrkandena.

Utskottet finner mot bakgrund av vad utskottet anfört ovan inte

heller skäl att överväga de förslag till utvidgningar i

resultatutjämnings- och reserveringsmöjligheterna i

näringsverksamhet som föreslagits i ett antal motioner.

Utskottet avstyrker förslaget om reserveringar för att

underlätta vissa kapitalkrävande investeringar i motion Sk326 av

Elving Andersson (c), förslagen om periodiseringsfonder och

lönebaserade reserveringar i motion Sk362 yrkandena 7 och 8 och

Fi211 yrkande 6 i denna del av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd).

Detsamma gäller de förslag som lagts fram om skördeskadekonto i

motion Sk384 av Lennart Brunander och Gunhild Bolander (c) och

yrkandet i motion Jo210 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) om att

införa någon form av obeskattad reserv eller andra

skattelättnader för klimatberoende företag.

Beträffande den fråga om periodisering av valutakursförluster

som tagits upp i motion Sk362 yrkande 10 och Fi211 yrkande 6 i

denna del av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vill utskottet nämna

att regeringen nyligen beslutat att överlämna en framställan i

denna fråga från Företagarnas Riksorganisation till de

kommittéer som för närvarande gör en översyn av bl.a.

likvidations- och redovisningsreglerna, nämligen

Aktiebolagskommittén (Ju 1990:08) och Redovisningskommittén (Ju

1991:07). Med hänvisning härtill avstyrker utskottet även

motionerna Sk362 yrkande 10 och Fi211 yrkande 6 i denna del.

Det förslag om slopande av skatteutjämningsreserven som finns i

motion Sk388 yrkande 6 av Gudrun Schyman m.fl. (v) syftar till

att åstadkomma en höjning av den effektiva bolagsskatten.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen avstyrkt yrkanden

från Vänsterpartiet om en skärpning av företagsbeskattningen.

Utskottet vidhåller detta ställningstagande och avstyrker

följaktligen även motion Sk388 yrkande 6.

Ett primärt syfte med skogskontot är att utjämna inkomster

mellan olika inkomstår. Mot denna bakgrund har utskottet

tidigare avstyrkt förslag liknande det som nu förts fram i

motion Sk304 av Carl Olov Persson (kds). Den friare användning

av obeskattade skogskontomedel som efterlyses i motionen skulle

i princip innebära en ny reserveringsform. Utskottet avstyrker

motionen, liksom förslaget i motion Sk387 av Birgitta Hambraeus

(c) att särskild löneskatt inte skall tas ut på uttag från

skogskonto upp till ett basbelopp. Utskottet vill i sammanhanget

erinra om att den särskilda löneskatten fr.o.m. den 1 januari

1993 har sänkts från 21,85% till 17,69%.

I motion Sk353 har Roland Larsson (c) yrkat att källskatten på

ränta på skogkonto skall sättas ned från 15% till 10% med

hänvisning till den nedsättning som ägt rum i fråga om

avkastningsskatten på privata pensionsförsäkringar. Utskottet

vill framhålla att nivån på källskatteuttaget har avvägts med

hänsyn till flera olika faktorer. Även de förändringar som

kommer att göras i beskattningen av fysiska personers

näringsverksamhet kan vara av betydelse i detta sammanhang.

Utskottet finner inte skäl att på grund av vad som anförts i

motionen ta ställning för en sänkning av källskatten på

skogskonto och avstyrker motionsyrkandet.

I tre motioner har tagits upp fråga om kvittning av underskott

i enskild näringsverksamhet mot intäkter i andra inkomstslag.

Enligt motionerna Sk362 yrkande 6 och Fi211 yrkande 6 i denna

del av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) bör kvittning av sådant

underskott få ske mot tjänste- och kapitalinkomster. I motion

Sk327 i denna del av Kjell Ericsson och Birgitta Carlsson (c)

yrkas på en möjlighet till kvittning i viss omfattning av

underskott i näringsverksamhet mot tjänsteinkomster.

Företagsskatteutredningen har i enlighet med sina direktiv

presenterat en teknisk lösning för en ordning med kvittning av

underskott i aktiv näringsverksamhet mot inkomst av tjänst.

Frågan ingår i den beredning av företagsskattefrågorna som nu

pågår i regeringskansliet. Utskottet anser att beredningsarbetet

bör avvaktas och avstyrker därför de nämnda motionsyrkandena.

I några motioner har föreslagits vissa särskilda

skattestimulanser för att stärka möjligheterna till utveckling

av ny teknik och igångsättande av innovativa projekt.

I motion Sk321 av Carl Olov Persson och Pontus Wiklund (kds)

yrkas stimulanser i form av avdragsrätt eller

reserveringsmöjlighet som motsvarar 1--5% av omsättningen för

forskning och utveckling. Enligt motion Sk327 av Kjell Ericsson

och Birgitta Carlsson (c) i denna del skall det införas

möjlighet till skatteavdrag för privatpersoner som placerar

pengar i projektkapitalbolag/fonder enligt ett förslag som

Industriförbundet har presenterat. I motion N280 yrkande 3 av

Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) hemställs om avdragsrätt för

enskilda och företag för satsningar i innovationsprojekt och

riskkapitalbolag. I motion L805 yrkande 2 av Kenth Skårvik (fp)

hemställs att patentersättningar, royalties och

förslagsbelöningar m.m. skall beskattas som inkomst av kapital.

Det är enligt utskottets mening viktigt att skattesystemet

allmänt har en sådan utformning att intresset av nyföretagande

och tillgång till riskvilligt kapital tillgodoses. Jämsides med

den pågående beredningen av frågor som gäller den allmänna

utformningen av företagsbeskattningen bereds vissa förslag,

bl.a. det förslag av Industriförbundet som nämns i en av

motionerna och som innefattar särskilda åtgärder för att

stimulera kapitalförsörjningen till utveckling av nya projekt.

Enligt utskottets mening bör det pågående arbetet avvaktas, och

utskottet avstyrker motionärernas förslag om tillkännagivanden

till regeringen om skattesystemets utformning i dessa

hänseenden.

I motion Sk333 av Birger Andersson och Tage Påhlsson (c) yrkas

om ett återinförande av brutet räkenskapsår för enskilda

näringsidkare. Den ovan nämnda Redovisningskommittén ser för

närvarande över redovisningslagstiftningen. Frågan om brutet

räkenskapsår behandlas i det sammanhanget. Utskottet anser att

resultatet av kommitténs arbete bör avvaktas och avstyrker

därför motionen.

I motion Sk303 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp)

återkommer motionärerna till ett tidigare prövat förslag om en

regionalpolitisk utredning om snabbare avskrivning i vissa

regioner av byggnader, markanläggningar, maskiner och

inventarier. Utskott har tidigare avvisat tanken på en regional

differentiering av skatterna genom bl.a. särskilda

avskrivningsregler för olika regioner. Utskottet avstyrker även

det nu förevarande yrkandet.

Vissa avdragsfrågor, m.m.

I motion Sk349 av Britta Bjelle (fp) yrkas att företag skall

kunna få avdrag för förlust på aktier m.m. som utgör

anläggningstillgångar redan vid konkursutbrottet när dessa

blivit värdelösa genom utställarens konkurs.

Gällande regler infördes genom skattereformen och innebär att

reaförlusten skall vara slutgiltig för att avdrag skall medges,

dvs. vid konkurs att denna skall vara avslutad. Motionären har

framhållit bl.a. att antalet konkurser ökat och att

konkursutredningarna ofta drar ut på tiden. De problem som

nuvarande regler kan medföra har aktualiserats i

Finansdepartementet genom en skrivelse från Industriförbundet.

Utskottet anser att den beredning av frågan som nu pågår

lämpligen bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionen.

I motion Sk364 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) har tagits upp

fråga om avdragsrätt m.m. vid kapitalförlust i samband med

rån. Enligt motionen bör befrielse från inkomstskatt,

egenavgifter och mervärdesskatt medges på medel som förlorats

vid rån.

Skatteutskottet har vid behandling av liknande motioner för

några år sedan inte varit främmande för att nuvarande regler kan

behöva omprövas. Vid behandlingen av frågan våren 1991 (bet.

1990/91:SkU30) konstaterade utskottet att Regeringsrätten i en

dom godtagit avdrag för pengar som förlorats vid rån i

bankverksamhet. Även om det torde kunna förväntas att avdrag

skall kunna medges enligt nuvarande regler även i andra

näringsverksamheter än bankverksamhet ansåg utskottet att

tillämpningen av reglerna fortfarande måste anses som oklar.

Utskottet uttalade att detta förhållande på nytt aktualiserade

frågan om en lagändring borde genomföras. Utskottet förutsatte

att regeringen skulle uppmärksamma de uppkommande

skatteproblemen och, om det behövdes, i lämpligt sammanhang

återkomma till riksdagen i frågan.

Utskottet utgår ifrån att dess tidigare uttalande beaktas i

samband med den översyn av olika skattefrågor som pågår.

Utskottet anser det därför inte vara nödvändigt med ett

tillkännagivande till regeringen och avstyrker motion Sk364.

I motionerna Sk301 av Lennart Fremling (fp) och Sk363 av Ulf

Björklund (kds) har tagits upp frågor om avdrag för att

underlätta omarrondering av mark i Dalarna. Enligt den

sistnämnda motionen bör även fråga om statliga bidrag vid

frivillig omarrondering utredas.

Utskottet har behandlat liknande yrkanden vid upprepade

tillfällen och har avstyrkt förslag om att höja avdragsutrymmet

för skogsavdraget. Beträffande avdrag för förrättningskostnader

har utskottet erinrat om att lantmäterikostnaderna vid ett

rationaliseringsförvärv räknas in i underlaget för

skogsavdraget, vilket innebär att avdrag för sådana kostnader

kan medges mot skogsinkomster med 50% av den totala kostnaden.

Samtidigt har utskottet hänvisat att denna fråga aktualiserats

av Fastighetsbildningskostnadsutredningen i betänkandet SOU

1990:9.

Utskottet har inte funnit anledning att frångå de tidigare

ställningstagandena och avstyrker motionerna. Utskottet vill

emellertid nämna att en kommitté nyligen tillsatts som skall

behandla frågor om organisationen inom

fastighetsbildningsområdet och hur verksamheten skall

finansieras (dir. 1993:11). Denna utredning berör även de

förslag som Fastighetsbildningskostnadsutredningen tidigare lagt

fram.

I motion Sk336 av Erling Bager m.fl. (fp) tas upp frågor kring

yrkesfiskarnas kostnadsavdrag. Motionärerna vill få en

översyn av skattereglerna för yrkesfiskare. Utskottet är

medvetet om de speciella problem som råder för yrkesfiskarna och

förutsätter att regeringen prövar frågan i samband med den

kommande småföretagarpropositionen. Utskottet finner därför inte

anledning att nu föreslå ändrade regler i enlighet med vad som

föreslagits i motionen och avstyrker följaktligen denna.

I motion Kr312 yrkande 14 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) har

tagits upp fråga om utredning av avdragsrätt för sponsring och

direkta bidrag till kulturen. Motionärerna vill också utreda

inrättande av kulturfonder.

Utskottet har vid prövning av liknande frågor om avdrag avstyrkt

en utvidgning i avdragsrätten. Utskottet har erinrat om att med

hänsyn till det reklamvärde och goodwillvärde som

sponsorverksamhet kan ha för ett företag kan sponsring i vissa

fall dock vara avdragsgilla driftkostnader. Beträffande frågan

om kulturfonder vill utskottet hänvisa till att kulturutskottet

behandlar bl.a. denna fråga i betänkande 1992/93:KrU17 som

riksdagen skall ta ställning till inom kort.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker skatteutskottet motion

Kr312 yrkande 14.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande enskild näringsverksamhet och handelsbolag

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk332, 1992/93:Sk362

yrkandena 1--4 och 1992/93:Fi211 yrkande 6 i denna del,

res. 1 (nyd)

2. beträffande resultatutjämnings- och

reserveringsmöjligheterna

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk326, 1992/93:Sk362

yrkandena 7, 8 och 10, 1992/93:Sk384, 1992/93:Fi211 yrkande 6 i

denna del, 1992/93:Sk388 yrkande 6 och 1992/93:Jo210,

res. 2 (nyd)

men. (v) - delvis

3. beträffande skogskontot

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk304 yrkandena 1 och 2,

1992/93:Sk353 och 1992/93:Sk387,

res. 3 (nyd)

4. beträffande kvittning av underskott i enskild

näringsverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk362 yrkande 6,

1992/93:Sk327 i denna del och 1992/93:Fi211 yrkande 6 i denna

del,

res. 4 (nyd)

5. beträffande vissa särskilda skattestimulanser

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk321, 1992/93:Sk327 i

denna del, 1992/93:N280 yrkande 3 och 1992/93:L805 yrkande 2,

res. 5 (nyd)

6. beträffande brutet räkenskapsår

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk333,

7. beträffande snabbare avskrivning i vissa regioner

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk303,

8. beträffande förlust på aktier m.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk349,

9. beträffande kapitalförlust i samband med rån

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk364,

res. 6 (nyd)

10. beträffande avdrag för att underlätta omarrondering

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk301 och

1992/93:Sk363,

men. (v) - delvis

11. beträffande yrkesfiskarnas kostnadsavdrag

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk336,

res. 7 (nyd)

12. beträffande avdragsrätt för sponsring och direkta bidrag

till kulturen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr312 yrkande 14.

res. 8 (nyd)

Stockholm den 23 mars 1993

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors

(s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Ivar Franzén (c),

Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds),

Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m),

Sverre Palm (s), Fredrik Reinfeldt (m), Karl Hagström (s) och

Martin Nilsson (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Enskild näringsverksamhet och handelsbolag (mom. 1)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Av finansplanen" och slutar med "därför motionsyrkandena"

bort ha följande lydelse:

Skattereglerna måste snabbt ändras för att ge enskilda

personer som driver företag själva eller i handelsbolag en

rimlig skattesituation. Det utredningsförslag som nu finns, SOU

1992:100, innehåller förslag som går i rätt riktning, men inte

tillräckligt långt. I motionerna Sk362 och Fi211 föreslås att

skattereglerna ges en bättre utformning än vad utredningen

föreslagit när det gäller avkastningen på satsat kapital och

avsättningar till expansionskonto. Det behövs heller inte några

regler om negativt eget kapital. Vidare bör gamla negativa

kapitalunderlag nollställas vid ingången till det nya systemet.

Utskottet anser att riksdagen skall ge regeringen till känna vad

som anförts i motionerna.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa:

1. beträffande enskild näringsverksamhet och handelsbolag

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk362

yrkandena 1--4 och 1992/93:Fi211 yrkande 6 i denna del och med

anledning av motion 1992/93:Sk332 som sin mening ger regeringen

till känna vad som anförts i motionerna 1992/93:Sk362 och

1992/93:Fi211 om bättre utformade skatteregler för enskild

näringsverksamhet och handelsbolag.

2. Resultatutjämnings- och reserveringsmöjligheterna (mom. 2)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Utskottet finner" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Det är viktigt, framför allt för de små företagen, att

reglerna medger företagen att kunna spara av vinsten till

framtida investeringar. Detta skulle göra företagen mindre

beroende av externa finansiärer som banker eller

riskkapitalbolag. Enligt motionerna Sk362 och Fi211 bör 30 % av

årsvinsten kunna sättas av till periodiseringsfonder. Detta

förslag bör genomföras. För att ge de minsta företagen en

buffert i lågkonjunkturer och öka företagens soliditet bör

enligt motionsförslaget också få reserveras 30 % av lönesumman

upp till 90 basbelopp. Nu när kronan flyter bör vidare reglerna

göras om så att valutakursförluster inte skall leda till

tvångslikvidationer. Utskottet tillstyrker samtliga dessa

förslag i motionerna Sk362 och Fi211. I ytterligare några

motioner har lagts fram bra förslag om utvidgade möjligheter

till resultatutjämning och reservering som också bör tas in i

beredningen av företagsskattefrågorna.

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa:

2. beträffande resultatutjämnings- och

reserveringsmöjligheterna

att riksdagen

a) med bifall till motionerna 1992/93:Sk362 yrkandena 7, 8

och 10 och 1992/93:Fi211 yrkande 6 i denna del och med anledning

av motionerna 1992/93:Sk326, 1992/93:Sk384 och 1992/93:Jo210 som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionerna

1992/93:Sk362 och 1992/93:Fi211 anförs om införande av

periodiseringsfonder, lönebaserade reserveringar, periodisering

av valutakursförluster och reserveringsmöjligheterna i övrigt,

b) avslår motion 1992/93:Sk388 yrkande 6.

3. Skogskontot (mom. 3)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "I motion Sk353" och slutar med "avstyrker motionsyrkandet"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det skäl att pröva en

nedsättning av källskatten på skogskonto med anledning av den

nedsättning som tidigare skett av avkastningsskatten på

pensionskapital. Utskottet anser att regeringen bör pröva frågan

och föreslår att riksdagen beslutar ett tillkännagivande till

regeringen av denna innebörd.

dels att utskottet under moment 3 bort hemställa:

3. beträffande skogskontot

att riksdagen

a) avslår motionerna 1992/93:Sk304 yrkandena 1 och 2 och

1992/93:Sk387,

b)

med anledning av motion 1992/93:Sk353 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om källskatten på

skogskonto.

4. Kvittning av underskott i enskild näringsverksamhet (mom.

4)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Företagsskatteutredningen har" och slutar med "nämnda

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Ett enkelt och bra sätt att stödja den som vill satsa på en ny

verksamhet är att medge kvittning av underskott i

näringsverksamhet mot tjänste- och kapitalinkomster. Det är

rimligt att staten beskattar endast det sammanlagda överskottet

av en persons inkomst. Utskottet tillstyrker förslaget om en

sådan kvittningsmöjlighet i motionerna från Ny demokrati.

Härigenom tillgodoses ytterligare en motion som väckts i denna

fråga.

dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:

4. beträffande kvittning av underskott i enskild

näringsverksamhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk362

yrkande 6 och 1992/93:Fi211 yrkande 6 i denna del och med

anledning av 1992/93:Sk327 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts i motionerna 1992/93:Sk362

och 1992/93:Fi211 om kvittning av underskott i näringsverksamhet

mot tjänste- och kapitalinkomster.

5. Vissa särskilda skattestimulanser (mom. 5)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Det är" och på s. 7 slutar med "dessa hänseenden" bort ha

följande lydelse:

För svensk ekonomi och industri är det viktigt att enskilda

uppfinnare och innovatörer kan ta fram nya idéer och produkter.

Ny demokrati har i motion N280 lagt fram förslag som syftar till

att aktivera innovationsklimatet. Förslaget går ut på att såväl

enskilda som företag skall medges avdrag i deklarationen för

satsningar i innovationsprojekt och riskkapitalbolag. Utskottet

anser att förslaget bör genomföras och tillstyrker motion N280

yrkande 3. Utskottet anser att de andra motioner som behandlas i

detta sammanhang bör anses vara i väsentlig mån tillgodosedda

med vad utskottet anfört.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa:

5. beträffande vissa särskilda skattestimulanser

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N280 yrkande 3

och med anledning av motionerna 1992/93:Sk321, 1992/93:Sk327 i

denna del och 1992/93:L805 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts i motion 1992/93:N280 om

avdragsrätt för satsningar i innovationsprojekt och

riskkapitalbolag.

6. Kapitalförlust i samband med rån (mom. 9)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet utgår" och slutar med "motion Sk364" bort ha

följande lydelse:

Avdragsrätt vid inkomstbeskattningen och befrielse från moms

och egenavgifter på pengar som förlorats vid rån har varit uppe

för diskussion under flera år. Det är inte helt klarlagt att

andra näringsidkare än banker kan få avdrag för sådana

förluster. I det läget bör reglerna ändras så att de blir

tydliga. Det är självklart att samma rätt som bankerna har när

de rånas på pengar också skall finnas för butiker och kiosker

och andra affärsställen. Utskottet tillstyrker motion Sk364.

dels att utskottet under moment 9 bort hemställa:

9. beträffande kapitalförlust i samband med rån

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk364 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om

befrielse från moms, egenavgifter och skatt på medel som

tilltvingats genom rån.

7. Yrkesfiskarnas kostnadsavdrag (mom. 11)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "I motion Sk336" och slutar med "följaktligen denna" bort ha

följande lydelse:

I motion Sk336 jämförs yrkesfiskarnas skattesituation i

Sverige, Norge och Danmark. Skillnader finns som kan ha

betydelse från konkurrenssynpunkt. Utskottet anser att

skattereglerna för de svenska yrkesfiskarna bör ses över.

dels att utskottet under moment 11 bort hemställa:

11. beträffande yrkesfiskarnas kostnadsavdrag

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk336 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att se

över skattereglerna för yrkesfiskare.

8. Avdragsrätt för sponsring och direkta bidrag till kulturen

(mom. 12)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet har" och slutar med "inom kort" bort ha följande

lydelse:

I motion Kr312 har Ny demokrati som ett led i den

kulturpolitik som presenteras i motionen föreslagit att vissa

skattefrågor skall utredas. Det gäller utvidgad avdragsrätt för

sponsring och avdrag för direkta bidrag, m.m. Utskottet

tillstyrker dessa förslag.

dels att utskottet under moment 12 bort hemställa:

12. beträffande avdragsrätt för sponsring och direkta

bidrag till kulturen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr312 yrkande 14

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i

motionen om utredning av avdragsrätt, m.m.

Särskilt yttrande

Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,

Sverre Palm, Karl Hagström och Martin Nilsson (alla s) anför

Socialdemokraterna utvecklar i den skattepolitiska motionen

Sk354 hur skattepolitiken bör utformas för att ge tillväxt,

rättvisa och sunda statsfinanser. Vi vill slå vakt om den

viktiga strukturreform som det nya skattesystemet innebär för

den svenska ekonomin. Krisuppgörelsen mellan Socialdemokraterna

och regeringen i september förra året innebar att viktiga

principer i skattereformen hävdades. De avsteg från dessa

principer som beslutades kort tid efter fyrpartiregeringens

tillträde i oktober 1991 har i avgörande hänseenden inte trätt i

tillämpning.

I betänkandet avstyrker utskottets borgerliga majoritet

samtliga motioner. Vi instämmer i detta. Vi är emellertid starkt

kritiska till majoritetens avslagsmotiveringar, som i de allra

flesta fall handlar om hänvisningar till tillsatta utredningar

och pågående arbete i regeringskansliet. Avgörande skäl för vårt

avstyrkande av motionerna är följande. Flera motioner gäller

resultatutjämnings- och reserveringsmöjligheter, kvittning av

underskott i enskild näringsverksamhet mot tjänst,

skattestimulanser till nyföretagande m.m., återinförande av

brutet räkenskapsår, förlust på konkursaktier och avdrag för att

underlätta omarrondering. Vi vill betona att skattereformen

bygger på sänkt skattesats i förening med slopade eller starkt

inskränkta reserveringsmöjligheter, vilket skapat ett neutralt

och ekonomiskt effektivt system för beskattning av företagens

vinster. Det är därför inte möjligt att införa olika typer av

långtgående reserveringar eller avdragsrätter.

Företagsbeskattningen kan möjligen förenklas och förbättras på

olika sätt, men det är viktigt att riksdagen förmår att stå emot

allehanda uppslag om nya skattelättnader som bidrar till att

rasera skattereformen. Till detta kommer, som anförts i motion

Sk364, att försämringen av statsfinanserna och de ökade

kostnaderna för arbetslösheten inte ger utrymme för några större

skattesänkningar under de närmaste åren.

När det gäller beskattningen av fysiska personers

näringsverksamhet är detta en från skattereformen kvarstående

fråga som har krävt ytterligare utredningsarbete. Med hänsyn

härtill har bl.a. medgetts uppskov med avskattningen av de

reserver som egenföretagarna skall upplösa vid övergången till

det nya skattesystemet. Som redovisas i utskottets betänkande

har regeringen planer på att under 1993 återkomma med ett

förslag till en genomgripande omläggning av beskattningen av

egenföretagare. Detta innebär kraftiga skattelättnader till

denna grupp. Vår bedömning av denna fråga kommer vi att redovisa

i anslutning till det aktuella regeringsförslaget. Vi kan

emellertid redan nu konstatera att ett sådant förslag strider

mot den krisuppgörelse som Socialdemokraterna och

regeringspartierna ingick i september förra året.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Den effektiva svenska bolagsskatten har alltid varit låg.

Genom skattereformen sänktes den ytterligare. Sverige har för

närvarande en av industrivärldens lägsta beskattningar av

bolagsvinster. Vänsterpartiet anser att den effektiva

bolagsskatten bör höjas till vad som är normalt inom t.ex.

EG/EU. Detta sker bäst genom att systemet med avsättningar till

skatteutjämningsreserv slopas. En sådan förändring i systemet

kräver en övergångslösning och måste föregås av ett

utredningsarbete. Jag yrkar i enlighet med Vänsterpartiets

motion att riksdagen begär att regeringen tillsätter en sådan

utredning.

Jag anser att problemen i samband med omarrondering av mark i

Dalarna måste uppmärksammas ytterligare. Skattefrågorna har

tyvärr kommit för mycket i bakgrunden. Enligt min uppfattning

bör det fortsatta utredningsarbetet kring

fastighetsbildningsfrågorna ge en ordentlig belysning av på

vilket sätt åtgärder på bl.a. skatteområdet kan underlätta att

omarrondering kommer till stånd.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

2 och 10 borde ha hemställt:

2. beträffande resultatutjämnings- och

reserveringsmöjligheterna

att riksdagen

a) med bifall till motion 1992/93:Sk388 yrkande 6 hos

regeringen begär att en utredning om den effektiva bolagsskatten

tillsätts i enlighet med vad som anförts i motionen,

b) avslår motionerna 1992/93:Sk326, 1992/93:Sk362 yrkandena

7, 8 och 10, 1992/93:Sk384, 1992/93:Fi211 yrkande 6 i denna del

och 1992/93:Jo210,

10. beträffande avdrag för att underlätta omarrondering

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sk301 och

1992/93:Sk363 som sin mening ger regeringen till känna att

utredningsarbetet på fastighetsbildningsområdet bör omfatta

åtgärder på bl.a. skatteområdet som kan underlätta att

omarrondering kommer till stånd.