Bet. 1992/93:SkU22

Skatteutskottets betänkande

1992/93:SKU22

Anslag till skatteförvaltningen, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

SkU22

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till

ramanslag till Skatteförvaltningen samt några övriga anslag.

Vidare avstyrker utskottet ett antal motioner på taxerings-,

uppbörds- och folkbokföringsområdet. Med anledning av en motion

angående kontrollen av torg- och gatuförsäljares

skatteredovisning föreslår utskottet dock ett tillkännagivande.

Reservationer har avgivits av s beträffande anslaget till

Skatteförvaltningen, betalningslagen, skatteflyktslagen samt

betalningssäkrings- och bevissäkringslagen. Nyd har reserverat

sig i fråga om eftertaxering, skattetillägg, beloppsgränser vid

uppbörd, anstånd, förhandsbesked, betalningssäkringslagen,

lägenhetsregister och ändrad praxis. V har avgivit en

meningsyttring i fråga om anslaget till Skatteförvaltningen,

kontrolluppgift avseende ränteinkomster och

skatteplaneringskommission samt biträtt s-reservationerna i

fråga om betalningslagen, lagen mot skatteflykt samt

betalningssäkrings- och bevissäkringslagen.

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition

1992/93:100 bilaga 8

under punkt B (s. 32--40)

1. att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen

för verksamheterna inom Riksskatteverkets ansvarsområde --

såvitt avser Skatteförvaltningen -- skall vara i enlighet med

vad som förordats i avsnittet Slutsatser,

2. att riksdagen till Riksskatteverket för budgetåret 1993/94

anvisar ett ramanslag på 351 000 000 kr,

3. att riksdagen till Skattemyndigheterna för budgetåret

1993/94 anvisar ett ramanslag på 4 237 311 000 kr.

under punkt I 1 (s. 129)

att riksdagen till Bidrag till vissa handikappade ägare av

motorfordon för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på

6 000 000 kr,

under punkt I 2 (s. 129--130)

att riksdagen till Exportkreditbidrag för budgetåret 1993/94

anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Motionerna

1992/93:Sk354 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skattesmitning,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en skärpning av de kontrollregler som

ersatt den s.k. betalningslagen,

18. att riksdagen beslutar att den tidigare lagen mot

skatteflykt snarast återinförs.

1992/93:Sk801 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skärpta kontroll- och

sanktionsåtgärder i samband med tecknande av utländska

kapitalförsäkringar.

1992/93:Sk802 av Birger Andersson och Rune Thorén (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om justering av beloppsgränserna i

uppbördslagen.

1992/93:Sk803 av Inger Lundberg och Martin Nilsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om översyn av skatte- och avgiftsredovisning

inom torg- och gatuhandeln.

1992/93:Sk804 av Karl Hagström (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om tillsättande av en skatteplaneringskommission.

1992/93:Sk805 av Bruno Poromaa och Owe Andréasson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ytterligare förenklingar i

deklarationsförfarandet.

1992/93:Sk807 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att

kontrolluppgiftsskyldighet för bankräntor även skall omfatta

juridiska personer.

1992/93:Sk810 av Carl-Johan Wilson och Bengt Rosén (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att skattemyndigheten på den förtryckta

deklarationsblanketten redovisar deklarationsunderlaget för den

skattskyldige.

1992/93:Sk811 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den som i dag vidtar en helt laglig handling inte skall behöva

riskera att skattemyndigheterna i framtiden betraktar handlingen

som olaglig,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

förbud måste införas för retroaktiv tillämpning av skattelag,

där skattedomstolarna tolkat en skattelag på annat sätt än som

tidigare förutsatts gälla,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

möjligheten att använda betalningssäkring måste begränsas,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

betalningssäkring i fortsättningen inte bör ske beträffande

skattefordringar, som inte är fastställda,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den som drabbas av betalningssäkring alltid måste höras innan

beslut fattas,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den som överklagar ett beslut till länsrätt automatiskt bör

medges anstånd att betala den kvarskatt, som kan ha blivit

följden av taxeringsnämndens beslut, med undantag för fall där

det är uppenbart att besvär över taxeringsnämndens belut inte

kan bifallas,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

möjligheten att göra en eftertaxering skall begränsas till två

år och endast skall vidtas i fall av uppenbara

skatteundandraganden,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

möjligheten att påföra skattetillägg skall begränsas till fall

av uppenbara skatteundandraganden, och sanktionsavgiften skall i

så fall sänkas till 20 %,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

möjlighet till bindande förhandsbesked i alla skattefrågor måste

finnas.

1992/93:Sk812 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om anståndsreglerna i skattelagstiftningen.

1992/93:Sk901 av Marianne Jönsson och Stina Gustavsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts beträffande uppgifter från

folkbokföringen.

1992/93:Sk903 av Bert Karlsson (nyd) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till ett nytt system för

folkbokföring med lägenhetsregister i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1992/93:Ju223 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

5. att riksdagen under sjunde huvudtiteln anslaget B 2.

Skattemyndigheterna för budgetåret 1993/94 anvisar ett extra

anslag för insatser mot den ekonomiska brottsligheten på

70 000 000 kr,

7. att riksdagen beslutar att återinföra lagen mot

skatteflykt.

1992/93:Ju817 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

4. att riksdagen utöver vad regeringen föreslagit anvisar 25

miljoner kronor till Riksskatteverket för utökning av antalet

tjänster samt utbildning av skatterevisorer,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om reglerna om skatteflykt, betalnings- och

bevissäkringslagarna samt betalningslagen.

1992/93:T221 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

2. att riksdagen hos regeringen begär att Riksskatteverket får

i uppdrag att presentera en ändrad fördelningsmodell av

resurserna för granskning av deklarationer.

Utskottet

Anslag till skatteförvaltningen

Enligt budgetpropositionen bör liksom tidigare det

övergripande målet för skatteförvaltningens verksamhet vara att

skatt skall tas ut i den omfattning, med den fördelning och i

den tid och ordning som åsyftas med gällande skattelagstiftning.

Vikten av en rationalisering av grundhanteringen betonas för att

trots krav på besparingar skapa utrymme för ökade kontroll- och

serviceinsatser. Vidare anges att arbetet mer än hittills bör

inriktas mot det väsentliga skatteundandragandet, att

omfattningen av den planmässiga kontrollen av stora företag bör

upprätthållas och att urvalskontrollen bör byggas ut och

förfinas.

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner

denna övergripande målsättning för verksamheten och för nästa

budgetår anvisar ramanslag på 351 miljoner kronor till

Riksskatteverket (RSV) och på drygt 4 237,3 miljoner kronor till

Skattemyndigheterna.

I motion Ju817 (yrkande 4) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas

att anslaget till RSV höjs med 25 miljoner kronor utöver vad som

föreslagits i budgetpropositionen. Dessa ytterligare resurser

bör enligt motionärerna användas till en utökning av antalet

tjänster samt utbildning av skatterevisorer. Beloppet utgör en

del av en summa på totalt 100 miljoner kronor som motionärerna

vill satsa på en kraftigare ekobrottsbekämpning och som i

andra delar än avseende skatteförvaltningen behandlas av andra

utskott. Yrkandet följs upp i motion Sk354 (yrkande 16), också

den av Ingvar Carlssson m.fl. (s), med förslag om olika åtgärder

för att motverka skattesmitning. Motionärerna föreslår sålunda

bl.a. ytterligare förenklingar för att kunna omfördela

kontrollresurserna till en utökad granskning av företag och

skattskyldiga med komplicerade förhållanden, effektivare

revisionsverksamhet, bättre samarbete mellan skattemyndigheterna

och polis och åklagare och utökat samarbete mellan svenska och

utländska myndigheter på skatteområdet.

Vad särskilt gäller frågan om förenklingar konkretiseras detta

yrkande i motion Sk805 vari Bruno Poromaa och Owe Andréasson

(båda s) återkommer med ett förslag om ytterligare förenklingar

i deklarationsförfarandet. Förslaget går ut på att den

förtryckta deklarationsblanketten skall kunna läggas till grund

för taxeringen även om den skattskyldige inte återsänt

handlingen.

Även i motion Ju223 (yrkande 5) av Gudrun Schyman m.fl. (v)

föreslås en extra uppräkning av anslaget till

skattemyndigheterna för insatser mot ekonomisk brottslighet. 70

miljoner kronor anser motionärerna att skattemyndigheterna bör

tillföras utöver vad regeringen föreslagit för fördjupad

kontroll och offensiva satsningar mot ekonomisk brottslighet.

I motion T221 (yrkande 2) av Ylva Annerstedt m.fl. (fp)

föreslås en ändrad fördelning av resurserna till förmån för

Stockholms län. Motionärerna framhåller bl.a. det stora antalet

komplicerade deklarationer och omfattande företagsdeklarationer

som skall granskas i det länet.

Företrädare för RSV har beretts tillfälle att inför utskottet

lämna synpunkter på budgetförslaget. Enligt RSV har de senaste

årens stora reformer, som prioriterats högt av statsmakterna,

genomförts på ett bra sätt. De långt drivna besparingskraven på

skatteförvaltningen i årets budgetproposition och särskilt det

ökade besparingstrycket i inledningen av treårsperioden är dock

enligt verket ägnade att inge farhågor för att ambitionsnivån

inte kan hållas på en acceptabel nivå. För att uppfylla

besparingskraven har RSV beräknat att 450--500 årsarbetskrafter

måste lämna skatteförvaltningen under budgetåret 1993/94 och

1 500 årsarbetskrafter under hela treårsperioden, men det tar

lång tid innan några positiva besparingseffekter av uppsägningar

och andra besparingsåtgärder inträder. Resultatet kan bli en

minskning av den offensiva kontrollverksamheten.

Utskottet är således medvetet om att den strama budgeten för

skatteförvaltningens vidkommande kan göra läget besvärligt när

det gäller den högprioriterade kontrollverksamheten. Till saken

hör emellertid att skatteförvaltningen i stor utsträckning

undantagits från de generella besparingarna under de senaste

åren. I det nuvarande ansträngda statsfinansiella läget är det

enligt utskottets uppfattning av vikt att även

skatteförvaltningen håller tillbaka kostnaderna i största

möjliga utsträckning och vidtar nödvändiga rationaliseringar och

omprioriteringar.

Vid detta förhållande är det naturligtvis viktigt att de

befintliga resurserna används på effektivast möjliga sätt.

Utskottet instämmer därvid i föredragande statsrådets bedömning

att ett långsiktigt förändringsarbete bör syfta till att minska

resursåtgången för grundhantering och på så sätt frigöra

ytterligare resurser för främst kontroll och riktad service.

Utskottet vill också understryka vikten av att RSV konsekvent

tar till vara de möjligheter som finns att minska resursåtgången

genom vidareutveckling av teknikstödet och liknande åtgärder.

Inriktningen av det långsiktiga arbetet bör vara att åstadkomma

såväl kostnadsminskningar som kompetensuppbyggnad och förbättrad

skattekontroll.

Vad gäller motionsyrkandena om ytterligare resurstillskott för

bekämpning av den ekonomiska brottsligheten vill utskottet

erinra om att regeringen nyligen i riksdagen har presenterat ett

samlat program mot den ekonomiska brottsligheten (se Riksdagens

protokoll 1992/93:37 den 3 december 1992, 8 §). Programmet avser

åtgärder inom flera områden och berör bl.a. organisationsfrågor,

metodfrågor, regler om förundersökning samt skatte- och

uppbördslagstiftningen. Den bärande strategin bakom åtgärderna

är att genom förbättrad samordning koncentrera och effektivisera

myndigheternas brottsbekämpande arbete. Vad särskilt gäller

brottslighet i fråga om skatter betonas vikten av att de

kontroller som görs av skattemyndigheterna och som leder till

misstanke om eller konstaterande av ekonomisk brottslighet också

får en uppföljning av de rättsvårdande myndigheterna i övrigt.

Enligt utskottets uppfattning, som vinner stöd bl.a. av vad

RSV anfört inför utskottet, är det för närvarande inte

skatteförvaltningen som utgör en flaskhals i kampen mot

ekobrottslighet utan snarare de myndigheter som skall ta emot

och följa upp skattemyndigheternas anmälningar. Detta hindrar

givetvis inte -- tvärtom -- att det är angeläget att öka

skattemyndigheternas offensiva kontrollverksamhet och höja

handläggarnas kompetens, men för närvarande bör som utskottet

tidigare framhållit denna omställning kunna ske genom

rationaliseringar, effektiviseringar och omprioriteringar. För

dagen är det således enligt utskottets mening inte nödvändigt

att tillskjuta mera resurser till just skatteförvaltningen för

att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.

En annan väsentlig sida av saken är att lagstiftningen på

skatteområdet ges en sådan utformning att den avhåller från och

försvårar skattebrott. I bl.a. det syftet har regeringen nyligen

beslutat om direktiv till en översyn av uppbördslagstiftningen

(dir. 1993:22) och en översyn av skattebrottslagen m.m. (dir.

1993:23). Däremot finns det enligt utskottets uppfattning ingen

anledning att ändra på utskottets så sent som i höstas intagna

ståndpunkt beträffande det nya deklarationsförfarandet med

förtryckta blanketter som innebär att den skattskyldige på ett

aktivt sätt bör godkänna de förtryckta uppgifterna på

deklarationsblanketten genom att underteckna den och sända

tillbaka den till skattemyndigheten. Samtidigt, bör det

framhållas, underströk utskottet behovet av en noggrann

uppföljning av det nya deklarationssystemet.

Vad särskilt gäller resurserna i Stockholms län vill utskottet

framhålla att utskottet tidigare har uppmärksammat

resurssituationen i Stockholmsområdet. Under senare år har

Stockholmsområdet också tillförts avsevärda resurser. För

närvarande torde det dock vara svårt att omfördela några större

resurser till förmån för Stockholmsområdet utan att andra

skattemyndigheter drabbas av en oacceptabel resursminskning.

Med det anförda ansluter utskottet sig till regeringens ovan

redovisade slutsatser med avseende på skatteförvaltningens

verksamhet. De föreslagna ramanslagen till Riksskatteverket och

Skattemyndigheterna finner utskottet väl avvägda. Utskottet

tillstyrker således propositionen i angivna delar och avstyrker

de nu behandlade motionsyrkandena.

Övriga anslag

Budgetpropositionens förslag i fråga om övriga anslag inom

skatteutskottets beredningsområde gäller ett förslagsanslag till

bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon på 6

miljoner kronor och ett förslagsanslag till exportkreditbidrag

på 1 000 kr. I fråga om dessa förslag har utskottet inte funnit

någon anledning till erinran. Utskottet tillstyrker följaktligen

propositionen i dessa delar.

Förtryckta deklarationsblanketter

Riksdagen beslöt under hösten 1992 att till 1995 års

deklarationsavlämnande införa ett ännu mer förenklat

deklarationsförfarande än för närvarande. Förfarandet, som skall

kunna utnyttjas företrädesvis av löntagare och pensionärer,

innebär i huvudsak att en förtryckt deklarationsblankett skall

sändas ut före den 15 april under taxeringsåret till de

skattskyldiga, vilka senast den 2 maj skall underteckna den och

sända tillbaka den till skattemyndigheten. Om de förtryckta

uppgifterna är oriktiga eller ofullständiga skall de

skattskyldiga lämna de kompletteringar som behövs.

I motion Sk810 av Carl-Johan Wilson och Bengt Rosén (båda fp)

begärs en utredning av möjligheten att förtrycka

deklarationsblanketten med deklarationsunderlaget.

Utskottet hänvisar till den ovan lämnade redogörelsen för

riksdagens beslut i höstas om ett nytt deklarationsförfarande.

Det nya systemet med förtryckta deklarationsblanketter torde i

allt väsentligt tillgodose motionärernas önskemål och utskottet

avstyrker därför motionen.

Kontrolluppgift avseende ränteinkomster

I motion Sk807 tar Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt

(båda s) ånyo upp ett förslag om en utvidgning av skyldigheten

att lämna kontrolluppgift avseende bankräntor som uppbärs av

juridiska personer. Införandet av en sådan uppgiftsskyldighet

skulle enligt motionärernas uppfattning bidra till att komma

till rätta med en omfattande underdeklaration av ränteinkomster

och dessutom tillgodose starka rättvisekrav.

Utskottet har tidigare ställt sig tveksamt till det

ändamålsenliga i en sådan utvidgning av

kontrolluppgiftsskyldigheten som motionärerna förespråkar, bl.a.

därför att syftet har ansetts kunna uppnås på ett effektivare

sätt med andra metoder, t.ex. en förbättrad revisionsverksamhet.

Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker

motionen.

Eftertaxering

Eftertaxering får ske om den skattskyldige i självdeklaration

eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till ledning för sin

taxering och den oriktiga uppgiften medfört att

taxeringsbeslutet blivit felaktigt. Eftertaxering får däremot

inte ske om beslutet med hänsyn till omständigheterna framstår

som uppenbart oskäligt. Beslut om eftertaxering skall normalt

meddelas före utgången av det femte året efter taxeringsåret.

I motion Sk811 (yrkande 11) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

begärs ett tillkännagivande om att tidsfristen för eftertaxering

bör begränsas till två år och att eftertaxering bör få företas

endast i fall av uppenbara skatteundandraganden.

Utskottet vill erinra om de uppmjukningar och

tillrättalägganden av eftertaxeringsreglerna som införts till

1992 års taxering i syfte att få till stånd en mer rättvis och

likformig tillämpning. Bl.a. har den ovan nämnda

eftergiftsgrunden vid uppenbart oskäliga eftertaxeringar införts

vilken gör det möjligt att väga in samtliga omständigheter och

därmed få en mer flexibel ordning. Utskottet anser att

erfarenheterna av de nya reglerna bör avvaktas innan ställning

tas till nya långtgående begränsningar av

eftertaxeringsinstitutet. Utskottet avstyrker därför

motionsyrkandet.

Skattetillägg

Har en skattskyldig lämnat oriktig uppgift påförs

skattetillägg om skatten har blivit för låg till följd av den

oriktiga uppgiften eller om den skulle ha blivit för låg om den

oriktiga uppgiften hade följts. Skattetillägg tas normalt ut med

40 % av inkomstskatten men reduceras till 20 % om den oriktiga

uppgiften hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som

normalt är tillgängligt vid taxeringen. Skattetillägg får

efterges om den oriktiga uppgiften på olika grunder bedöms som

ursäktlig eller -- liksom i fråga om eftertaxering -- om det

framstår som uppenbart oskäligt att ta ut skattetillägg.

I motion Sk811 (yrkande 12) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

yrkas en begränsning av skattetillägg till fall av uppenbara

skatteundandraganden och att sanktionsavgiften sänks till 20 % i

dessa fall.

Även i fråga om skattetillägg har riksdagen relativt nyligen

beslutat om olika preciseringar och lättnader, bl.a. den ovan

redovisade eftergiftsgrunden för skattetillägg som framstår som

oskäliga. Ett ställningstagande till frågan om ytterligare

ändringar bör enligt utskottets uppfattning anstå till dess att

tillräcklig erfarenhet vunnits av de nya reglerna. Utskottet

avstyrker följaktligen motionen även i denna del.

Beloppsgränsen för uppbörd av kvarstående skatt

Enligt 28 § uppbördslagen gäller att kvarstående skatt under

25 kr ej uttas. Den senaste höjningen av denna beloppsgräns

genomfördes den 1 januari 1975, då gränsen höjdes från 10 till

25 kr. Motsvarande gräns gäller för återbetalning av ö-skatt

enligt 68 § 1 mom. uppbördslagen.

I motion Sk802 av Birger Andersson och Rune Thorén (båda c)

yrkas en ändring av beloppsgränserna till 50 kr. Enligt

motionärernas uppfattning medför den nuvarande låga gränsen ett

kostsamt förfarande med ut- resp. inbetalning.

Regeringen har, som tidigare nämnts, nyligen beslutat om

direktiv till en särskild utredare som skall se över

uppbördslagstiftningen, bl.a. med avseende på olika

beloppsgränser. Utredningsarbetet skall vara avslutat före

utgången av år 1994. Ett ställningstagande till frågan om

eventuella ändringar i de berörda reglerna bör enligt utskottets

uppfattning anstå i avvaktan på resultatet av denna översyn.

Utskottet avstyrker därför motionen.

Anstånd

Anståndsmöjligheterna utvidgades i samband med införandet av

den nya taxeringsordning som gäller fr.o.m. taxeringsåret 1991.

Anstånd med att betala in skatt får numera medges bl.a. om den

skattskyldige begärt omprövning eller överklagat ett beslut om

skatt och utgången i ärendet eller målet är oviss. Anstånd

beslutas av skattemyndigheten och beslutet får överklagas till

länsrätt. Länsrättens beslut om anstånd får däremot inte

överklagas.

Enligt motion Sk812 av Stina Gustavsson (c) bör

behörighetsregeln att medge anstånd med inbetalning av skatt

ändras. För att garantera en objektiv och opartisk behandling

bör enligt motionen behörigheten flyttas över från

skattemyndigheten till någon annan myndighet när den

skattskyldige överklagar. I motion Sk811 (yrkande 10) av Ian

Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs ett tillkännagivande om att den

som överklagar ett beslut till länsrätt automatiskt bör får

anstånd med betalning av skatten, om det inte är uppenbart att

överklagandet inte kan vinna bifall.

Reglerna om anstånd med betalning av skatt ingår i det uppdrag

som regeringen har givit Kommittén för rättssäkerhet vid

beskattningen (Fi 1992:07, dir. 1992:27). Inriktningen är att

möjligheterna till anstånd skall förbättras. Enligt utskottets

mening bör resultatet av denna kommittés arbete avvaktas innan

ställning tas till sådana förändringar som föreslås i

motionerna, vilka utskottet därför avstyrker.

Förhandsbesked

Förhandsbesked beträffande en enskilds taxering till statlig

och kommunal inkomstskatt m.fl. skatter får lämnas om det är av

synnerlig vikt för sökanden. Förhandsbesked får vidare meddelas

i s.k. prejudikatfall, dvs. om beskedet är av vikt för en

enhetlig lagtolkning och rättstillämpning.

I motion Sk811 (yrkande 13) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

efterlyses en möjlighet att erhålla bindande förhandsbesked i

alla skattefrågor. Motionärerna åberopar rättssäkerhetsskäl.

Enligt vad utskottet erfarit pågår inom regeringskansliet

vissa överväganden rörande reglerna om förhandsbesked såvitt

avser tolkningsbesked. Innan man går in på en prövning av en

ytterligare utvidgning av rätten till förhandsbesked bör enligt

utskottets uppfattning resultatet av dessa överväganden

avvaktas. Utskottet avstyrker således motionen.

Betalningslagen och utländska försäkringar

Riksdagen beslöt i höstas att avskaffa lagen (1990:750) om

betalningar till och från utlandet (betalningslagen) fr.o.m. den

1 januari 1993. Samtidigt infördes nya föreskrifter i lagen om

självdeklaration och kontrolluppgifter om skyldighet att lämna

medgivande till insyn för inlåningskonton i utlandet, liksom

skyldighet att lämna en förbindelse från den utländske

kontoföraren att automatiskt lämna kontrolluppgifter till RSV

beträffande avkastningen. Vidare föreskrevs en skyldighet att

förvara utländska fondpapper i depå utom när det är fråga om

fondpapper i ett kontobaserat system. Om fondpapperen deponeras

eller kontoförs hos ett utländskt institut skall enligt de nya

reglerna den skattskyldige lämna ett liknande medgivande och en

liknande förbindelse som beträffande utländska inlåningskonton.

Den tidigare gällande skyldigheten för valutahandlare att lämna

kontrolluppgifter på betalningar till eller från utlandet på mer

än 50 000 kr ändrades till att omfatta alla som förmedlar

betalningar till eller från utlandet.

Ett specialfall av betalningsöverföringar till utlandet gäller

premiebetalning av utländska försäkringar. I samband med

skattereformen 1990 infördes som ett komplement till

avkastningsskatten på pensionsmedel en premieskatt på 15 % på

utländska kapitalförsäkringar. Premieskatten är avsedd att

återställa konkurrensläget mellan utländskt och inhemskt

pensionssparande, vilket skulle ha rubbats om enbart

avkastningsskatten på pensionsmedel hade funnits, och motverka

att pensionssparandet av skatteskäl flyttar från Sverige till

utlandet.

I motion Sk354 (yrkande 17) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas

en skärpning av de kontrollbestämmelser som har ersatt

betalningslagen. Motionärerna åberopar bl.a. RSV:s kritik över

de nya reglernas bristande effektivitet från kontrollsynpunkt. I

motion Ju817 (yrkande 18, delvis) av Ingvar Carlsson m.fl. (s)

begärs dessutom ett uttalande av riksdagen om att Sverige bör

bevaka och försöka påverka utvecklingen på kontrollområdet inom

EG/EFTA för att få till stånd ett effektivt och rutinmässigt

kontrolluppgiftslämnande mellan länderna.

I motion Sk801 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (båda

s) krävs skärpta sanktions- och kontrollåtgärder i samband med

tecknandet av utländska kapitalförsäkringar. Enligt motionärerna

finns det anledning att befara att sådana försäkringar i starkt

ökad utsträckning kommit att användas för kvalificerat

skattefusk.

Som nyss nämnts beslöt riksdagen så sent som i höstas om de

regler som gäller för skattekontrollen på detta område. De

kommer att utvärderas när tillräcklig erfarenhet vunnits, och

utskottet anser att det ännu är för tidigt att aktualisera

förändringar i dem. Vidare vill utskottet liksom tidigare erinra

om att reglerna inte får komma i konflikt med de internationella

förpliktelser om fri rörlighet över gränserna av kapital och

tjänster som Sverige har åtagit sig att följa. Vid behandlingen

av denna fråga i höstas betonade utskottet starkt vikten av att

Sverige verkar internationellt för att åstadkomma ett bättre

fungerande samarbete mellan olika länders skattemyndigheter och

utveckla informationsutbytet på skatteområdet för att därigenom

skapa bättre förutsättningar för en effektivare skattekontroll

av utlandsplaceringar.

När det gäller den särskilda premieskatten har utskottet

inhämtat att inkomsterna av skatten år 1991 uppgick till ca 21

miljoner kronor. Under år 1992 minskade inkomsterna av skatten

avsevärt, men hur det slutliga resultatet kommer att bli kan

ännu inte sägas. Enligt vad utskottet erfarit planerar RSV vissa

kontrollåtgärder, bl.a. med utgångspunkt i Riksbankens uppgifter

om betalningar till utlandet på mer än 50 000 kr. Utskottet är

medvetet om att kontrollen av den ifrågavarande skatten är ett

problem men vill även i detta sammanhang hänvisa till vad som

nyss sagts angående vikten av att Sverige verkar på det

internationella planet för att skapa bättre förutsättningar för

en effektivare skattekontroll av utlandsplaceringar.

Med vad utskottet nu anfört avstyrker utskottet samtliga nu

behandlade motionsyrkanden.

Lagen mot skatteflykt

Lagen mot skatteflykt, eller den s.k. skatteflyktsklausulen,

tillkom 1980. Dess tillämpningsområde utvidgades 1983, och den

upphävdes fr.o.m. den 1 januari 1993.

I motionerna Sk354 (yrkande 18) och Ju817 (yrkande 18 delvis),

båda av Ingvar Carlsson m.fl. (s), yrkas ett återinförande av

lagen mot skatteflykt. Detsamma yrkas i motion

Ju223 (yrkande 7) av Gudrun Schyman m.fl. (v). Enligt

motionärerna var slopandet av lagen en felaktig åtgärd som har

avhänt skattemyndigheterna ett viktigt instrument i

kontrollverksamheten.

Riksdagens beslut i höstas att avskaffa skatteflyktsklausulen

skall enligt utskottets mening ses mot bakgrund av den

långvariga och kraftiga kritik som lagen utsattes för alltsedan

sin tillkomst, de svårigheter den medförde för den enskilde att

bedöma konsekvenserna i skattehänseende av olika rättshandlingar

samt de allmänt sett försvagade motiven att behålla

skatteflyktsklausulen efter skattereformen. Att nu återinföra

skatteflyktsklausulen kan enligt utskottets uppfattning inte

komma på fråga. Utskottet avstyrker således samtliga nu

behandlade motionsyrkanden.

Betalningssäkringslagen och bevissäkringslagen

Syftet med betalningssäkring är att i en risksituation

tillfälligt trygga det allmännas fordringsanspråk till dess att

fordringen betalas på sedvanligt sätt under förfallotiden eller

kan bli föremål för indrivning. Förutsättningarna för beslut om

betalningssäkring av fordringar på skatter eller avgifter svarar

i huvudsak mot vad som gäller för kvarstad inom civil- och

straffprocessen.

Bevissäkringslagen ger möjlighet till säkringsåtgärder i

samband med revision eller annan granskning för att fastställa

tull, annan skatt eller avgift. Bevissäkring får tillgripas i

syfte att få tillgång till bevismedel -- räkenskapsmaterial,

varuprov o.d. -- som den granskade enligt särskilda föreskrifter

är skyldig att tillhandahålla för granskning.

I motion Ju817 (yrkande 18, delvis) av Ingvar Carlsson m.fl.

(s) yrkas att riksdagen uttalar sig mot förändringar som syftar

till att avskaffa elle luckra upp betalningssäkringslagen eller

bevissäkringslagen, vilka enligt motionärernas uppfattning

behövs för att skattemyndigheterna skall kunna utföra en

effektiv kontroll. Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkar däremot i

motion Sk811 -- under åberopande av rättssäkerhetsskäl --

begränsningar i användningen av betalningssäkring (yrkande 7),

att betalningssäkring ej skall få tillgripas för icke

fastställda fordringar (yrkande 8) samt ett obligatoriskt

hörande innan någon utsätts för betalningssäkring (yrkande 9).

Utskottet vill erinra om att den ovan omtalade

Rättssäkerhetskommittén har till uppgift att granska såväl

betalningssäkrings- som bevissäkringslagen. Kommittén skall

sålunda dels lägga fram förslag som stärker den enskildes

ställning vid betalningssäkring, dels föreslå de åtgärder som

behöver vidtas vid ett slopande av bevissäkringslagen eller, för

det fall bevissäkringslagen anses böra vara kvar, föreslå de

förstärkningar av rättssäkerheten i bevissäkringslagen som kan

anses befogade. Enligt utskottets mening bör man avvakta

resultatet av utredningen, som beräknas vara avslutad före

utgången av juni 1993, innan ställning tas till de frågor som

aktualiserats i de nu behandlade motionerna. Utskottet avstyrker

därför motionerna i nu aktuella delar.

Skatteplaneringskommission

I motion Sk804 föreslår Karl Hagström (s) att en

skatteplaneringskommission tillsätts. Motionärens tanke är att

denna kommission under tre år skall avge kontinuerliga rapporter

till riksdagen.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att

skatteförvaltningens arbete i betydande omfattning är inriktat

på att komma till rätta med väsentliga skatteundandraganden.

Vidare vill utskottet framhålla att betydande förbättringar på

detta område redan torde ha uppnåtts i och med den stora

skattereform som beslutades i riksdagen för tre år sedan och som

bör ha minskat möjligheterna avsevärt att skatteplanera genom

att manipulera mellan olika inkomstslag och utnyttja olika

avdrag i skatteplaneringssyfte. Enligt vad utskottet erfarit

avser Kommittén (Fi 1990:08, dir. 1990:44) för utvärdering av

skattereformen att ta upp skattereformens effekter med avseende

på bl.a. omfattningen av skatteplanering och skattefusk i en

delrapport som beräknas bli färdig senare i år. Mot bakgrund

härav finner utskottet, som är positivt inställt till syftet att

motverka skatteplanering i icke acceptabla former, att

inrättandet av en sådan kommission som föreslås i motionen inte

förefaller meningsfullt. Utskottet avstyrker följaktligen

motionen.

Torg- och gatuhandel

I motion Sk803 efterlyser Inger Lundberg och Martin Nilsson

(båda s) en översyn av skatte- och avgiftsredovisningen inom

torg- och gatuhandeln. Motionärerna föreslår bl.a. att man

undersöker möjligheterna att förena den kommunala

tillståndsgivningen med krav på vissa former av redovisning

anpassade till gatuhandelns karaktär.

Utskottet har tidigare uttryckt förståelse för behovet av en

förbättring av kontrollen på detta och andra områden där

skatteundandraganden kan misstänkas förekomma. Utskottet utgår,

nu liksom tidigare, ifrån att regeringen noga följer

utvecklingen på området och vid behov vidtar de åtgärder som kan

anses påkallade. Man bör även enligt utskottets mening närmare

pröva genomförbarheten och ändamålsenligheten i det uppslag som

läggs fram i motionen. Detta bör riksdagen med anledning av

motionen som sin mening ge regeringen till känna.

Lägenhetsregister

I motion Sk903 återkommer Bert Karlsson (nyd) med ett förslag

om att införa ett särskilt lägenhetsregister som grund för ett

system där folkbokföringen knyts till lägenhet i stället för

till fastighet. Syftet är att förbättra möjligheterna att komma

åt det skatte- och bidragsfusk som det nuvarande systemet enligt

motionärens mening inbjuder till.

Enligt vad utskottet erfarit håller man inom RSV på med att

utarbeta riktlinjer för handläggning av ärenden om flyttnings-

och adresskontroll. Utgångspunkten är att folkbokföringen skall

spegla befolkningens verkliga bosättning och att skenskrivningar

som görs av enskilda i syfte att tillskansa sig orättmätiga

ekonomiska fördelar skall elimineras, liksom andra felaktigheter

i folkbokföringen. Enligt riktlinjerna för skatteförvaltningens

verksamhet skall flyttningskontrollen nu successivt byggas upp.

Genom det arbete som har igångsatts anser utskottet att syftet

bakom motionen i väsentlig del redan har blivit tillgodosett.

Någon åtgärd med anledning av motionen är därför inte påkallad,

och utskottet avstyrker följaktligen motionen.

Uppgifter från folkbokföringen

I motion Sk901 återkommer Marianne Jönsson och Stina

Gustavsson (båda c) med en begäran om ett uttalande av riksdagen

om att de lokala skattekontoren skall tillhandahålla uppgifter

om födslar, dödsfall, vigslar m.m. församlingsvis åt

hembygdsföreningarna. Syftet är, nu liksom tidigare, att

underlätta för bl.a. hembygdsrörelsen att få fram uppgifter till

årskrönikor och matriklar.

Utskottet har tidigare ställt sig förstående till

motionärernas syfte att skapa bättre förutsättningar för

hembygdsföreningarnas möjligheter att samla och ge ut

sammanställningar över familjenyheter av allmänt intresse.

Utskottet har dessutom pekat på att allmänheten skall kunna via

terminaler på skattekontoren (allmänhetens terminal) hämta fram

uppgifter ur folkbokföringsregistren och få viss hjälp i

sökandet efter de begärda uppgifterna. Enligt vad utskottet

erfarit arbetar man inom RSV kontinuerligt på att förbättra

rutinerna för sökningar i dessa register, och utskottet utgår

alltjämt ifrån att RSV på sikt kommer att i möjligaste mån

försöka tillgodose allmänhetens krav på en förbättrad service.

Därtill kommer att den s.k. Aviseringsutredningen (Fi 1992:12,

dir. 1992:52) behandlar bl.a. frågor som hänger samman med dem

som aktualiserats i motionen. Dit hör olika former av

tillhandahållanden av folkbokföringsuppgifter och avgifter för

sådana tillhandahållanden. Ett betänkande beräknas föreligga i

oktober i år.

Med tanke på det arbete rörande tillhandahållande av

folkbokföringsuppgifter som pågår kan det enligt utskottets

mening för närvarande inte anses påkallat med ett uttalande av

det slag motionärerna begär. Utskottet avstyrker därför

motionen.

Ändrad praxis m.m.

I motion Sk811 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs

tillkännagivanden om dels ett införande av ett förbud mot

retroaktiv tillämpning av skattelag som av skattedomstolarna

tolkats på annat sätt än tidigare (yrkande 6), dels att

handlingar som i dag är lagliga inte får i framtiden betraktas

som olagliga av skattemyndigheten (yrkande 5). Vad motionärerna

torde åsyfta med motionen är att praxis i fråga om beskattning,

som ändras på ett för den enskilde oförmånligt sätt, inte skall

få tillämpas på rättshandlingar som företagits före

praxisändringen.

Utskottet vill till att börja med erinra om det

grundlagsenliga förbudet att införa retroaktiv skattelag (2 kap.

10 § andra stycket regeringsformen). Vidare vill utskottet peka

på den tidigare i detta betänkande omnämnda skälighetsprövningen

vid en eftertaxerings- och skattetilläggsprövning som infördes

hösten 1991 och som just syftade till att tillgodose behovet av

en "ventil" i t.ex. sådana fall att en intäkt som tidigare

allmänt ansetts vara ej skattepliktig efter avgörande i

Regeringsrätten bedömts vara skattepliktig och den skattskyldige

vid deklarationstillfället inte brustit i sin uppgiftsplikt.

Därtill vill utskottet hänvisa till att Rättssäkerhetskommittén

just har till uppgift att se över rättssäkerheten vid

beskattningen. Av anförda skäl torde således motionärernas syfte

i väsentlig mån redan vara tillgodosett och motionen böra

avslås, men därtill kommer att ett bifall till motionsyrkandena

enligt utskottets uppfattning skulle skapa komplikationer i

olika hänseenden. Som exempel på en sådan komplikation kan

anföras att den skulle omöjliggöra för det allmännas företrädare

-- fiscus -- att tillämpa metoden att driva fram ett pilotfall

bland ett stort antal likartade rättshandlingar för att få fram

ett vägledande prejudikat, om ett sådant prejudikat skulle vara

till nackdel för den enskilde. Detta prejudikat skulle då inte

kunna tillämpas på de övriga som företagit rättshandlingen. I

stället skulle det kunna bli så att fiscus i sådana fall måste

fullfölja till högsta instans alla likartade fall som fiscus

äger kännedom om. Även andra komplikationer kan tänkas.

Med hänsyn till vad nu anförts avstyrker utskottet motionen i

berörda delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till skatteförvaltningen

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga

8 punkt B moment 1 i denna del samt momenten 2 och 3 och med

avslag på motionerna 1992/93:Sk354 yrkande 16, 1992/93:Sk805,

1992/93:Ju223 yrkande 5, 1992/93:Ju817 yrkande 4 och

1992/93:T221 yrkande 2

a) godkänner att den övergripande målsättningen för

verksamheterna inom Riksskatteverkets ansvarsområde -- såvitt

avser Skatteförvaltningen -- skall vara i enlighet med vad som

förordats i propositionen i avsnittet Slutsatser,

b) till Riksskatteverket för budgetåret 1993/94 anvisar

ett ramanslag på 351 000 000 kr,

c) till Skattemyndigheterna för budgetåret 1993/94 anvisar

ett ramanslag på 4 237 311 000 kr,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

2. beträffande anslag till bidrag till vissa handikappade

ägare av motorfordon

att riksdagen med bifall till proposition

1992/93:100 bilaga 8 punkt I 1 till Bidrag till vissa

handikappade ägare av motorfordon för budgetåret 1993/94

anvisar ett förslagsanslag på 6 000 000 kr,

3. beträffande anslag till exportkreditbidrag

att riksdagen med bifall till proposition

1992/93:100 bilaga 8 punkt I 2 till Exportkreditbidrag för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

4. beträffande informationen på deklarationsblanketterna

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk810,

5. beträffande kontrolluppgift avseende ränteinkomster

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk807,

men. (v) - delvis

6. beträffande eftertaxering

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk811 yrkande 11,

res. 2 (nyd)

7. beträffande skattetillägg

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk811 yrkande 12,

res. 3 (nyd)

8. beträffande beloppsgränsen för uppbörd av kvarstående

skatt m.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk802,

res. 4 (nyd)

9. beträffande anstånd

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk811

yrkande 10 och 1992/93:Sk812,

res. 5 (nyd)

10. beträffande förhandsbesked

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk811 yrkande 13,

res. 6 (nyd)

11. beträffande betalningslagen och utländska försäkringar

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk354 yrkande 17,

1992/93:Sk801 och 1992/93:Ju817 yrkande 18 i denna del,

res. 7 (s)

men. (v) - delvis

12. beträffande lagen mot skatteflykt

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk354 yrkande 18,

1992/93:Ju817 yrkande 18 i denna del och 1992/93:Ju223 yrkande

7,

res. 8 (s)

men. (v) - delvis

13. beträffande betalningssäkringslagen och

bevissäkringslagen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk811

yrkandena 7--9 och 1992/93:Ju817 yrkande 18 i denna del,

res. 9 (s)

res. 10 (nyd)

men. (v) - delvis

14. beträffande skatteplaneringskommission

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk804,

men. (v) - delvis

15. beträffande torg- och gatuhandel

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk803 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande lägenhetsregister

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk903,

res. 11 (nyd)

17. beträffande uppgifter från folkbokföringen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk901,

18. beträffande ändrad praxis m.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk811 yrkandena 5 och 6.

res. 12 (nyd)

Stockholm den 23 mars 1993

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Bruno

Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds), Peter

Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre

Palm (s), Fredrik Reinfeldt (m), Karl Hagström (s), Tage

Påhlsson (c) och Martin Nilsson (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Anslag till skatteförvaltningen (mom. 1)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,

Sverre Palm, Karl Hagström och Martin Nilsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Företrädare för" och på s. 7 slutar med "behandlade

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

I Socialdemokraternas partimotion Ju817 redogörs utförligt för

ekobrottens tilltagande utbredning och skadeverkningar för såväl

enskilda som samhället i stort, direkt såväl som indirekt. Bl.a.

påvisas det hur den allmänna samhällsmoralen undergrävs när

människor upplever att vissa personer kan fuska med skatten med

till synes hur fräcka och utstuderade metoder som helst utan att

något görs åt det. Andra mycket negativa effekter är att

konkurrensen snedvrids till förfång för seriösa företagare och

att det blir allt svårare att genomföra en rättvis

fördelningspolitik. Alla samhällsmedborgare -- i egenskap av

skattebetalare, konsumenter, anställda, näringsidkare etc. --

drabbas av ekobrotten.

Vidare anförs följande i motion Ju817. Enligt väl underbyggda

bedömningar omsätter den ekonomiska brottsligheten årligen

åtskilliga tiotals miljarder kronor. Enligt forskare vid BRÅ kan

siffran i dag beräknas t.o.m. överstiga 100 miljarder kronor.

Förutom mot samhället och dess institutioner riktar sig den mest

kvalificerade brottsligheten i stor utsträckning mot storföretag

och finansinstitut, dvs. företag där betalningsströmmarna är

stora och där det kan finnas möjligheter att snabbt komma åt

stora belopp. Som några exempel på modern ekonomisk kriminalitet

nämns bolagsplundring och illegala affärer med skalbolag,

momsbedrägerier i stor skala, ekobrott i samband med konkurser

samt s.k. beskyddarverksamhet och rent av rena maffiametoder.

Metoderna för ekobrottsligheten varierar och utvecklas ständigt,

framhålls det i motionen. Bl.a. är inslagen av modern teknik ett

utmärkande drag i den avancerade ekonomiska brottsligheten av i

dag. Ett annat utmärkande drag är användandet av bulvaner. Det

märks också en ökande internationalisering åtminstone vid de

mest kvalificerade brotten. Processabotage i form av åtgärder

som förhindrar och fördröjer skatte- och brottmålsprocesserna är

ett annat inslag som blir allt vanligare i den ekonomiska

brottsligheten.

Trots dessa synnerligen allvarliga och enligt utskottets

uppfattning väl belagda omständigheter nämns inte ekonomisk

brottslighet som ett prioriterat område vare sig i årets

budgetproposition eller i förra årets. Över huvud taget saknas

förslag till nya resurser till kampen mot ekobrottslighet. Detta

enligt utskottets uppfattning synnerligen anmärkningsvärda

förhållande visar att regeringen grovt underskattar lägets

allvar. Utskottet delar härvidlag Socialdemokraternas i motion

Ju817 redovisade uppfattning att betydande resurser snarast bör

tillföras den ekobrottsbekämpande verksamheten, vilket borde

underlättas av att den i stor utsträckning finansierar sig

själv. Socialdemokraterna har föreslagit att ytterligare 100

miljoner kronor satsas på utbildning och på att förstärka

kronofogdemyndigheternas specialindrivningsenheter samt på fler

ekoåklagare, skatterevisorer, ekonomer och ekopoliser. Motionen

behandlas såvitt avser åklagarväsendet och polisen av

justitieutskottet och såvitt avser kronofogdemyndigheterna av

lagutskottet. I detta betänkande behandlas yrkandet om 25

miljoner kronor extra till RSV för utökning av antalet tjänster

samt utbildning av skatterevisorer.

På skatteområdet är det enligt utskottets uppfattning framför

allt viktigt att positiva åtgärder vidtas så att de ekonomiska

brotten upptäcks och utreds på ett så tidigt stadium som möjligt

innan skadeverkningarna har blivit för stora och innan

möjligheterna för kronofogdemyndigheten att komma åt pengarna

har försuttits. Genom effektiva kontroll- och revisionsinsatser

kan en brottsanmälan göras tidigare. För att öka effektiviteten

i skattebrottsbekämpningen behövs också ett omfattande och

smidigt samarbete med andra berörda myndigheter och även ett

intensifierat samarbete med andra länders fiskala och exekutiva

myndigheter. Det är också viktigt att skattemyndigheterna inte

fråntas de nödvändiga lagliga instrumenten för en effektiv

bekämpning av skattebrotten.

RSV:s företrädare har inför utskottet uttryckt farhågor för

att det knappa anslaget kan innebära en minskning av den

offensiva kontrollverksamheten, inte minst i bekämpandet av den

ekonomiska brottsligheten. Mot bakgrund härav och vad i övrigt

anförts ovan instämmer utskottet i Socialdemokraternas bedömning

att resurserna för skatterevisionen behöver förstärkas för att

klara utredningen av den mest omfattande ekonomiska

brottsligheten. Förslaget i motion Ju817 att öka resurserna till

skattekontrollen och utbildningen av skatterevisorer med 25

miljoner kronor finner utskottet väl motiverat och väl avvägt.

Som föreslås i motionen bör resurserna riktas särskilt till

storstäderna, i synnerhet Stockholmsområdet, där den ekonomiska

brottsligheten är mest omfattande.

Enligt utskottets mening bör kraftfulla åtgärder vidtas för

att motverka även andra former av skattesmitning än sådana som

inte utgör direkta skattebrott. Till den ändan vill utskottet

biträda Socialdemokraternas förslag i motion Sk354 om

ytterligare förenklingar för att kunna omfördela

kontrollresurserna till företag och skattskyldiga med

komplicerade förhållanden, effektivare revisionsverksamhet,

bättre samarbete mellan skattemyndigheterna och andra berörda

myndigheter och ett utökat samarbete mellan svenska

skattemyndigheter och utländska myndigheter på skatteområdet.

När det särskilt gäller hur man genom förenklingar och

förbättringar i deklarationshanteringen skall skapa ökat utrymme

för mer angelägen kontrollverksamhet bör man enligt utskottets

uppfattning ta fasta på förslaget i motion Sk805 (s) att pröva

möjligheten att införa den ordning som gäller i Danmark och som

aktualiserats bl.a. av en av de sakkunniga i

Rättssäkerhetskommittén, nämligen att det förtryckta

deklarationsförslaget skall kunna läggas till grund för

taxeringen även om den skattskyldige inte återsänder

deklarationshandlingen.

Utskottet föreslår att riksdagen genom ett tillkännagivande

godkänner vad ovan anförts och bifaller den resursförstärkning

på 25 miljoner kronor till RSV som föreslagits. Detta innebär

att utskottet tillstyrker yrkande 16 i motion Sk354 (s) och

yrkande 4 i motion Ju817 (s) samt också i huvudsak motion Sk805

(s). Motionerna T221 (fp) om en resursomfördelning till förmån

för Stockholmsområdet och Ju223 (v) om ytterligare resurser till

Skattemyndigheterna får anses i väsentlig utsträckning

tillgodosedda härmed och i den mån detta ej kan anses vara

fallet avstyrker utskottet dessa motionsyrkanden.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande anslag till skatteförvaltningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk354

yrkande 16 och 1992/93:Ju817 yrkande 4, med anledning av

proposition 1992/93:100 bilaga 8 punkt B moment 1 i denna del

och momenten 2 och 3 och motion 1992/93:Sk805 och med avslag på

motionerna 1992/93:Ju223 yrkande 5 och 1992/93:T221 yrkande 2

a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört såvitt avser skatteförvaltningen,

b) till Riksskatteverket för budgetåret 1993/94 anvisar

ett ramanslag på 376 000 000 kr,

c) till Skattemyndigheterna för budgetåret 1993/94 anvisar

ett ramanslag på 4 237 311 000 kr,

2. Eftertaxering (mom. 6)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet vill" och slutar med "därför motionsyrkandet"

bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig bakom kravet i motion Sk811 (nyd) om en

begränsning av den tid under vilken en eftertaxering får företas

och en uppstramning av rekvisiten. En enskild skall inte behöva

riskera att ett skattebeslut som ligger ända upp till fem år

tillbaka i tiden plötsligt ifrågasätts av skattemyndigheterna.

Enligt utskottets mening bör tidsfristen för eftertaxering

reduceras till två år och avse endast fall av uppenbara

skatteundandraganden. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

6. beträffande eftertaxering

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk811 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Skattetillägg (mom. 7)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Även i" och slutar med "denna del" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att skattetilläggsreglerna fortfarande är

alltför rigorösa. Med hänsyn härtill biträder utskottet

förslaget i motion Sk811 (nyd) att möjligheten att påföra

skattetillägg bör begränsas till fall av uppenbara

skatteundandraganden och att sanktionsavgiften i sådana fall bör

sänkas till 20 %. Riksdagen bör enligt utskottets mening göra

ett tillkännagivande härom.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

7. beträffande skattetillägg

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk811 yrkande 12

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Beloppsgränsen för uppbörd av kvarstående skatt m.m. (mom.

8)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Regeringen har" och slutar med "därför motionen" bort ha

följande lydelse:

Gränsen för uttagande av kvarstående skatt, liksom gränsen för

återbetalning av ö-skatt, på 25 kr har inte räknats upp sedan

den 1 januari 1975 -- alltså inte på mer än 18 år -- trots att

beloppet borde ha mer än tredubblats om det fått följa

inflationen. Denna låga gräns medför ett kostsamt förfarande med

ut- resp. inbetalning. Problemet har accentuerats i och med

skattereformen som inneburit att räntor och andra

kapitalinkomster beskattas från första kronan och att bl.a.

många barn drabbas av kvarskatt med småbelopp. I avvaktan på

resultatet av Uppbördskommitténs utredningsarbete bör

gränsbeloppet uppjusteras åtminstone till det av motionärerna

föreslagna beloppet 50 kr. Detta bör enligt utskottets mening

ges regeringen till känna av riksdagen. Motion Sk802 (c)

tillstyrks.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

8. beträffande beloppsgränsen för uppbörd av kvarstående

skatt m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk802 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Anstånd (mom. 9)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Reglerna om" och slutar med "därför avstyrker" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör en skattskyldig som överklagar

ett beslut hos länsrätten automatiskt medges anstånd med

betalningen av eventuell kvarstående skatt om det inte är

uppenbart att besvären inte kan bifallas. Det är också enligt

utskottets mening i sådana fall olämpligt att samma myndighet

som meddelat det överklagade beslutet skall besluta i

anståndsfrågan. Befogenheten att fatta beslut i anståndsfrågan

bör därför flyttas över till en annan myndighet. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet

tillstyrker följaktligen motion Sk811 i denna del (nyd) och

motion Sk812 (c).

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

9. beträffande anstånd

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk811 yrkande

10 och 1992/93:Sk812 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

6. Förhandsbesked (mom. 10)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Enligt vad" och på s. 10 slutar med "således motionen" bort

ha följande lydelse:

Med nuvarande regler kan skattemyndigheterna avvisa en

enskilds begäran om förhandsbesked beträffande en skattefråga

med hänvisning till att frågan inte har tillräcklig betydelse

för den enskilde. Detta är emellertid en fråga som bedöms bäst

av den enskilde själv och det finns enligt utskottets mening

inte några bärande skäl för denna typ av begränsningar när det

gäller enskildas rätt att få besked i skattefrågor. Utskottet

anser att reglerna bör ändras så att besked kan lämnas i alla

skattefrågor. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Motion Sk811 i denna del (nyd)

tillstyrks.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

10. beträffande förhandsbesked

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk811 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Betalningslagen och utländska försäkringar (mom. 11)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,

Sverre Palm, Karl Hagström och Martin Nilsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Som nyss" och på s. 11 slutar med "behandlade

motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

De borgerliga partiernas ställningstagande i riksdagen i

höstas -- i strid mot Socialdemokraternas och Vänsterpartiets

ståndpunkt -- att upphäva betalningslagen har lett till avsevärt

minskade kontrollmöjligheter när det gäller såväl utländska

transaktioner som sparande och investeringar med internationell

anknytning. Som bl.a. RSV framhöll i sin kraftiga kritik av

förslaget bygger kontrollen numera på ett i praktiken frivilligt

uppgiftslämnande från de skattskyldiga. Som framhålls i motion

Sk354 (s) bör därför, inom ramen för berörda EG-direktiv, enligt

utskottets mening kontrollbestämmelserna skärpas så att en

acceptabel effektivitet på kontrollen kan uppnås. Eftersom

utskottet delar även den uppfattning som kommer till uttryck i

motion Sk801 (s) -- och som bestyrks av det senaste årets magra

uppbördsresultat -- att en stor mängd utländska försäkringar

tecknas utan att lagstadgad premieskatt betalas är det enligt

utskottets mening viktigt med skärpta sanktions- och

kontrollåtgärder bl.a. just i detta sammanhang. Utskottet

ställer sig även bakom kravet i motion Ju817 (s) att Sverige bör

bevaka och försöka påverka utvecklingen på kontrollområdet inom

EG/EFTA för att få till stånd ett effektivt och rutinmässigt

kontrolluppgiftslämnande mellan länderna. Vad nu anförts bör

enligt utskottets uppfattning riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna, vilket innebär att utskottet tillstyrker

samtliga nu behandlade motioner i berörda delar.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

11. beträffande betalningslagen och utländska försäkringar

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk354 yrkande

17, 1992/93:Sk801 och 1992/93:Ju817 yrkande 18 i denna del som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Lagen mot skatteflykt (mom. 12)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,

Sverre Palm, Karl Hagström och Martin Nilsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Riksdagens beslut" och slutar med "behandlade

motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det var fel av den borgerliga

riksdagsmajoriteten att driva igenom ett avskaffande av lagen

mot skatteflykt i höstas eftersom man härigenom fråntagit

skattemyndigheterna ett användbart instrument för att bekämpa

skatteflykt. Man kan heller inte bortse från den viktiga

preventiva funktionen denna lag kan antas ha haft och som nu

gått förlorad. Särskilt svårförståelig förefaller de borgerliga

partiernas brådska med att avskaffa skatteflyktsklausulen i

ljuset av att den enligt alla gjorda utvärderingar befunnits

tillgodose alla rimliga rättssäkerhetskrav och dessutom ha

kommit till så sparsam användning att den rent av kritiserats

för att ha varit alltför ineffektiv. I stället borde man i varje

fall ha inväntat den rapport om skattereformens effekter med

avseende på omfattningen av skatteplanering och skattefusk som

kommittén för utvärdering av skattereformen beräknas lägga fram

senare i år innan man tog ställning till ett avskaffande av

skatteflyktsklausulen.

Mot bakgrund av det anförda bör enligt utskottets mening

regeringen lägga fram förslag om ett omedelbart återinförande av

skatteflyktsklausulen. Utskottet tillstyrker således härvidlag

motionerna Sk354 och Ju817 i denna del (båda s) samt motion

Ju223 (v).

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande lagen mot skatteflykt

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk354 yrkande

18 och 1992/93:Ju817 yrkande 18 i denna del och 1992/93:Ju223

yrkande 7 hos regeringen begär förslag om ett återinförande av

lagen mot skatteflykt i enlighet med vad utskottet anfört,

9. Betalningssäkringslagen och bevissäkringslagen (mom. 13)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,

Sverre Palm, Karl Hagström och Martin Nilsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "aktuella delar" bort

ha följande lydelse:

Mot bakgrund av de direktiv som den parlamentariska s.k.

Rättssäkerhetskommittén arbetar efter delar utskottet den oro

som kommer till uttryck i motion Ju817 (s) att arbetet kommer

att resultera i en uppluckring av betalningssäkringslagen och

bevissäkringslagen eller rent av ett avskaffande av någon av

eller kanske båda dessa lagar. Båda lagarna är emellertid

utomordentligt viktiga för att skattemyndigheterna skall kunna

utföra en effektiv skattekontroll och de har båda numera --

sedan vissa förändringar med en rättssäkerhetsstärkande

inriktning vidtagits för ett par år sedan -- en utformning som

utgör en väl avvägd balans mellan effektivitetskrav och rimliga

rättssäkerhetshänsyn. Det är över huvud taget förvånande att, i

en tid när intresset borde koncentreras på hur man skall få bukt

med den alltmer elakartade ekonomiska brottsligheten och det

tilltagande skattefusket, regeringen väljer att tillsätta en

kommitté med uppgift att ta upp några starkt överdrivna attacker

som vissa av de nuvarande regeringspartierna, när de befann sig

i opposition, brukade rikta mot enskilda detaljer i

skattelagstiftningen. Med det anförda, som riksdagen bör som sin

mening ge regeringen till känna, tillstyrker utskottet motion

Ju817 i denna del och avstyrker motion Sk811 i motsvarande del.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

13. beträffande betalningssäkringslagen och

bevissäkringslagen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ju817 yrkande 18

i denna del och med avslag på motion 1992/93:Sk811 yrkandena

7--9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

10. Betalningssäkringslagen och bevissäkringslagen (mom. 13)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "aktuella delar" bort

ha följande lydelse:

Beslut om betalningssäkring, som innebär att en skattskyldigs

tillgångar fryses, får fattas redan på grund av en misstanke om

att ett skattebelopp kan komma att fastställas i framtiden och

inte betalas. Ett sådant säkringsbeslut, som för den enskilde är

en mycket ingripande åtgärd och för t.ex. en rörelseidkare kan

leda till mycket allvarliga avbräck i rörelsen, kan fattas och

verkställas utan att den skattskyldige får tillfälle att yttra

sig inför beslutet. Det har emellertid inträffat att

betalningssäkringar har vidtagits på grundval av misstankar som

senare har visat sig vara obefogade och som antagligen hade

kunnat avfärdas om den enskilde hade tillfrågats före beslutet.

Utskottet, som instämmer i kravet i motion Sk811 (nyd) att

användningen av betalningssäkring bör begränsas, anser dessutom

i enlighet med det anförda att betalningssäkring inte bör ske i

fråga om ej fastställda skattekrav och att den mot vilken en

säkringsåtgärd av det här slaget övervägs alltid skall höras

innan beslut fattas. Enligt utskottets mening bör riksdagen göra

ett uttalande härom. Motion Sk811 tillstyrks följaktligen i

denna del.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

13. beträffande betalningssäkringslagen och

bevissäkringslagen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk811 yrkandena

7--9 och med avslag på motion 1992/93:Ju817 yrkande 18 i denna

del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

11. Lägenhetsregister (mom. 16)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Enligt vad" och slutar med "följaktligen motionen"

bort ha följande lydelse:

Utgångspunkten bör vara att alla som är bosatta i Sverige

också skall betala skatt i Sverige i enlighet med våra svenska

beskattningsregler. Det nuvarande systemet med folkbokföring på

fastighet gör det emellertid alldeles för lätt för mindre

nogräknade personer att genom felaktiga uppgifter om sitt rätta

hemvist smita från skatt och även att fuska med kommunala

avgifter och orättmätigt tillskansa sig t.ex. bostadsbidrag. Som

framhålls i motion Sk903 (nyd) bör regeringen ta itu med detta

problem, givetvis utan att berättigade integritetskrav

åsidosätts. Ansträngningarna bör inriktas på att ta fram ett så

bra system som möjligt för att skapa en folkbokföring som

överensstämmer med människornas verkliga bosättning och som kan

användas både till att komma till rätta med föregivna

utflyttningar ur landet och för att minimera möjligheterna till

skenskrivningar för att smita från skatter och avgifter och

orättmätigt tillskansa sig bidrag.

Förebilder lär finnas på andra håll i Europa där

bosättningsreglerna är svårare att kringgå. Mycket talar för att

ett sådant lägenhetsregister som förespråkas i motionen i

avsevärd mån skulle lösa problemen. Denna ståndpunkt intog även

1983 års Folkbokföringskommitté i betänkandet 1988:10 Rätt

adress som också betonade den ökade tillförlitligheten och

värdet från kontrollsynpunkt med ett sådant system men vars

förslag i denna del förvånansvärt nog inte föranledde någon

åtgärd vare sig av den förra regeringen eller den nuvarande. Mot

bakgrund härav är det enligt utskottets mening högst befogat att

regeringen arbetar fram ett förslag hur kvaliteten på den

svenska folkbokföringen skall förbättras och därvid ingående

prövar möjligheten att knyta an folkbokföringen till lägenhet.

Detta bör riksdagen med anledning av motionen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

16. beträffande lägenhetsregister

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk903 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Ändrad praxis m.m. (mom. 18)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet vill" och på s. 15 slutar med "berörda

delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i

motion Sk811 (nyd) att en enskild som företar en rättshandling

inte skall behöva riskera att skattemyndigheterna i framtiden

frångår den skattemässiga bedömning som gällde enligt allmänt

vedertagen praxis när rättshandlingen företogs. Från den

enskildes synpunkt är det lika illa med en ändring av praxis

till förfång för den enskilde som med retroaktiv lagstiftning

till vederbörandes nackdel. I likhet med förbudet i grundlagen

mot retroaktiv skattelagstiftning av denna karaktär bör därför

införas ett förbud mot tillämpning av ny praxis till den

enskildes nackdel i fråga om handlingar som företagits före

praxisändringen.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

18. beträffande ändrad praxis m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk811 yrkandena 5

och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

1. Anslag till skatteförvaltningen (mom. 1)

Som framgår av motion Ju223 (v) har de senaste årens

besparingar hos skattemyndigheterna tillsammans med ett

omfattande merarbete orsakat av skatteomläggningen och

genomförandet av organisatoriska förändringar enligt RSV:s egna

bedömningar medfört en nedgång i intensiteten i viktiga delar av

kontrollverksamheten och den offensiva processverksamheten under

den mest reformtäta perioden. Detta gör att de skattskyldigas

krav på rättssäkerhet och en likformig behandling riskerar att

eftersättas. Det är också från budgetsynpunkt en oklok politik

att inte ge skatteförvaltningen tillräckliga anslag för en

förbättrad skattekontroll eftersom väl avvägda insatser på detta

område bidrar till en nettoförstärkning av statsfinanserna genom

att skatteinkomsterna ökar.

Särskilt allvarligt är att resurserna inte räcker till för de

alltmer resurskrävande utredningarna om ekonomisk brottslighet.

Enligt RSV:s bedömning kan inte utredningar avseende ekonomiska

brott utföras i den takt och omfattning som skulle vara

önskvärd, bl.a. från allmänpreventiv synpunkt. Särskilt i

storstadsområden som Stockholmsområdet dras utredningarna om

ekonomisk brottslighet med stora problem.

En effektiv skattekontroll, som tillgodoser kravet "rätt skatt

på rätt sätt", handlar dels om att samhället skall få in

erforderliga skatteinkomster men också om att inga skattskyldiga

skall betala för mycket i skatt. Det omfattande och växande

problemet med skatteundandragande innebär stora

samhällsekonomiska förluster. Ekonomisk brottslighet och

skatteundandragande gör att konkurrensförhållanden snedvrids och

detta får indirekta kostnader för hela samhället genom ökade

kostnader för varor och tjänster. Många enskilda drabbas

dessutom direkt genom en växande ekonomisk kriminalitet, det

gäller bl.a. leverantörer, långivare liksom borgenärer. Genom

skatte- och andra ekonomiska brott slås seriösa företag ut och

många arbetstillfällen går förlorade.

Företrädare för Riksskatteverket har påtalat att man redan i

sin anslagsframställan åtagit sig att klara stora

besparingsprogram som förutsätter en väsentlig höjd

effektivitet. Genom budgetpropositionens förslag om ytterligare

och tidigarelagda besparingar riskerar RSV att tvingas reducera

sin personalstyrka i en takt som gör att såväl omfattningen på

som djupet i skattekontrollen eftersätts.

Vänsterpartiet menar att skattemyndigheterna måste ges

erforderliga resurser för fördjupad kontroll och satsningar mot

den ekonomiska brottsligheten. Mot bakgrund härav bör riksdagen

bifalla Vänsterpartiets krav om ett extra anslag för insatser

mot den ekonomiska brottsligheten på 70 miljoner kronor. Ett

bifall till Vänsterpartiets yrkande innebär att Riksskatteverket

får möjlighet att genomföra sina spar- och

effektiviseringsprogram under en längre tidsrymd. Verket ges

därmed möjlighet till såväl bibehållen som återställd

ambitionsnivå när det gäller den offensiva kontrollverksamheten.

Det anförda innebär att motion Ju223 (v) i denna del tillstyrks

medan däremot övriga motioner avstyrks i den mån de ej kan anses

tillgodosedda genom det anförda.

2. Kontrolluppgift avseende ränteinkomster (mom. 5)

Tidigare kontrollaktioner visar att företagens ränteinkomster

underdeklarerats i betydande omfattning. Det är därför angeläget

att kontrolluppgiftsskyldigheten utsträcks att omfatta även

juridiska personer. Motion Sk807 bör därför tillstyrkas.

3. Betalningslagen och utländska försäkringar m.m. (mom.

11--13)

Beträffande betalningslagen och utländska försäkringar (mom.

11) instämmer jag i kravet på en skärpning av

kontrollbestämmelserna och mer aktivitet från regeringens sida

på det internationella planet för att skapa bättre

kontrollförutsättningar. Vad vidare gäller lagen mot skatteflykt

(mom. 12) biträder jag motion Ju223 (v) och övriga motioner med

krav på ett omedelbart återinförande av lagen. Vad slutligen

gäller betalningssäkringslagen och bevissäkringslagen (mom. 13)

ställer jag mig bakom ett uttalande om att dessa lagar, som

utgör nödvändiga instrument för skattemyndigheterna i

kontrollverksamheten, inte bör luckras upp, än mindre avskaffas.

Det anförda innebär att jag biträder s-reservationerna 7--9.

4. Skatteplaneringskommission (mom. 14)

Som framhålls i motion Sk804 är det av statsfinansiella skäl

och för den framtida skattepolitiken nödvändigt att riksdagen

har fullständig inblick i hur skatteplanering utförs och används

för att betala så lite skatt som möjligt eller ingen skatt alls.

Av den anledningen bör en kommission under t.ex. tre års tid

följa frågan och kontinuerligt rapportera till riksdagen vad som

sker inom det aktuella området. Motion Sk804 bör således

bifallas av riksdagen.

5. Yrkanden

Mot bakgrund av det anförda anser jag att momenten 1, 5 och 14

i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslag till skatteförvaltningen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ju223 yrkande 5,

med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 8 punkt B moment

1 i denna del samt momenten 2 och 3 och motionerna 1992/93:Sk354

yrkande 16 och 1992/93:T221 yrkande 2 och med avslag på

motionerna 1992/93:Sk805 och 1992/93:Ju817 yrkande 4

a) som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts

om Skatteförvaltningen,

b) till Riksskatteverket för budgetåret 1993/94 anvisar

ett ramanslag på 351 000 000 kr,

c) till Skattemyndigheterna för budgetåret 1993/94 anvisar

ett ramanslag på 4 307 311 000 kr,

5. beträffande kontrolluppgift avseende ränteinkomster

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk807 hos

regeringen begär förslag om att kontrolluppgiftsskyldigheten för

bankräntor skall omfatta juridiska personer,

14. beträffande skatteplaneringskommission

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk804 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om

tillsättande av en skatteplaneringskommission.