Bet. 1992/93:SkU25

Skatteutskottets betänkande

1992/93:SKU25

Vissa punktskattefrågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

SkU25

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker förslagen i proposition 1992/93:166 om

slopad charterskatt, slopad förpackningsskatt och ändrade

alkoholskattesatser och avstyrker samtliga motioner med

anknytning till dessa skatter.

I betänkandet behandlar utskottet vidare motioner från den

allmänna motionstiden om tobaksskatten, reklamskatten,

hundskatten, skatt på blyhagel, båtavgifter, avgifterna på

handelsgödsel och bekämpningsmedel samt de nyligen avskaffade

skatterna på kosmetika, choklad, konfektyrer, kassetter och

videoapparater. Utskottet avstyrker även dessa motioner.

Till betänkandet har fogats 11 reservationer och två särskilda

yttranden samt en meningsyttring.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) hemställer i proposition

1992/93:166 att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om upphävande av lagen (1978:144) om skatt på vissa

resor,

2. lag om upphävande av lagen (1984:355) om skatt på vissa

dryckesförpackningar,

3. lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt.

I propositionen föreslås att skatten på vissa charterresor

slopas den 1 oktober 1993. Vidare föreslås på dryckesområdet

dels att skatten på vissa dryckesförpackningar slopas, dels att

skatten på spritdrycker höjs och att skatten på starköl

ytterligare differentieras. Sistnämnda förändringar föreslås

träda i kraft den 1 maj 1993.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1992/93:Sk25 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen

beslutar avslå regeringens förslag om lag om upphävande av lagen

(1978:144) om skatt på vissa resor.

1992/93:Sk26 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen

avslår proposition 1992/93:166.

1992/93:Sk27 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget att slopa charterskatten,

2. att riksdagen med begäran om förslag till finansiering

återförvisar förslaget om att avskaffa förpackningsskatten till

regeringen.

1992/93:Sk28 av Peter Kling m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget om slopad charterskatt,

2. att riksdagen beslutar att charterskatt slopas i samband

med en sänkning av turistmomsen,

3. att riksdagen beslutar att sänka skattesatsen på det

alkoholsvagare starkölet med en krona/liter,

4. att riksdagen beslutar sänka skattesatsen på öl klass 2 med

en krona/liter,

5. att riksdagen beslutar att skatten på det alkoholstarkare

starkölet på sikt bör sänkas till liknande nivåer som i våra

konkurrentländer.

1992/93:Sk29 av Göran Magnusson m.fl. (s, m, fp, kds, v) vari

yrkas att riksdagen beslutar höja skatten på alkoholdrycker med

en alkoholstyrka över 3,5 volymprocent med generellt 10 %.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1993

1992/93:Sk388 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om högre skatt på alkohol enligt vad som

anförts i motionen i avsnitt 6.2,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skatt på annonser och reklam.

1992/93:Sk607 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om avskaffande av hundskatten.

1992/93:Sk609 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att reklamskatt ej skall utgå i telefonkatalogen för

efternamnsuppgift för privata hushåll.

1992/93:Sk610 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att införa en

differentierad skatt på förpackningar.

1992/93:Sk616 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar om ändring i lagen om skatt på annonser och reklam samt

i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1992/93:Sk617 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär en utredning rörande möjligheterna att

förvandla Gotland till någon form av ekonomisk frizon.

1992/93:Sk618 av Bo Bernhardsson och Reynoldh Furustrand (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en likformig

reklambeskattning bör införas.

1992/93:Sk623 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en 10-procentig höjning av

skatten på alkoholdrycker,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om konsumtionsdämpande skattehöjningar och

konsumentprisindex.

1992/93:Sk626 av Agne Hansson och Tage Påhlsson (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att återinföra varuskatten på vissa s.k.

lyxvaror.

1992/93:Sk631 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen beslutar att taxfreeförsäljning på Gotlandsfärjorna

blir tillåten.

1992/93:Sk634 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en särskild hälso- och sjukvårdsavgift/skatt på alkohol och

tobak som tillfaller sjukvårdshuvudmännen.

1992/93:Sk635 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

färjeförbindelsen Simrishamn--Allinge bör omklassificeras till

lång rutt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

regeringen skyndsamt bör försöka lösa frågan på det sätt som

framgår av skatteutskottets uttalande.

1992/93:Sk638 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att utreda förutsättningarna för att göra

Gotland till frihandelszon.

1992/93:Sk641 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om införande av reklamskatt i radio och TV.

1992/93:Sk649 av Margareta Gard (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att straffskatt på olovligen tillverkad sprit bör bli

jämställd med tullavgift på sprit för utlandsresenär.

1992/93:Sk654 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av miljöskatt på bly i

ammunition.

1992/93:Sk658 av Claus Zaar (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utse Gotland till frihandelszon,

2. att riksdagen beslutar ge färjetrafiken till Gotland status

som lång rutt för taxfreeförsäljning.

1992/93:U284 av Hans Göran Franck (s) vari yrkas, såvitt nu är

i fråga

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att

lyxskatten på bl.a. godis och kosmetika återinförs enligt vad

som anförts i motionen.

1992/93:So267 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, kds, v)

vari yrkas, såvitt nu är i fråga

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en avgift på 5 öre per cigarett för att

bekosta information om tobakens skadeverkningar, rökslutarstöd

och forskning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om höjning av tobakspriserna.

1992/93:So292 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

4. att riksdagen beslutar sänka skatten på alkoholhaltiga

drycker med 500 000 000 kr för inköp från hotell- och

restaurangbranschen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

skatten på alkoholhaltiga drycker bör sänkas ytterligare med 3

miljarder kronor vid inträdet i EG; detta för att anpassa

priserna till EG-nivå och på så vis inte tappa skatteintäkter.

1992/93:So318 av Gunnar Thollander m.fl. (s) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ett eventuellt kommande medlemskap i

EG inte får hindra ur alkoholpolitisk synpunkt motiverade

prishöjningar på alkoholdrycker fram till den dag Sverige blir

medlem.

1992/93:So437 av Alwa Wennerlund (kds) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att prispolitiken används som ett

instrument mot tobakskonsumtionen.

1992/93:T215 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avskaffande av Lex Öresund.

1992/93:T602 av Leif Carlson (m) vari yrkas, såvit nu är i

fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skattefri försäljning och servering

ombord,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjligheten att reducera statsbidraget

genom att skattefri försäljning och servering tillåts ombord.

1992/93:T609 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

vari yrkas, såvitt nu är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om båtavgifter.

1992/93:Jo630 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avgifter på bekämpningsmedel och

handelsgödsel.

Utskottet

Charterskatten

I propositionen föreslår regeringen att skatten på vissa resor

slopas. Av propositionen framgår bl.a. följande. Reseskatten har

kritiserats alltsedan den infördes år 1978. Kritiken gick till

en början främst ut på att skatten var diskriminerande gentemot

flyget och i synnerhet charterflyget eftersom den endast

omfattar charterresor med flyg. Internationellt har skatten

också kritiserats för att på ett otillbörligt sätt gynna inhemsk

turism på bekostnad av turism i utlandet. För att underlätta

turism inom Norden har tidigare föreslagits att skatten endast

skulle tas ut på utomnordiska resor. Ytterligare har anförts att

skatten rimmar illa med de svenska strävandena att harmonisera

våra skatter med EG:s. Den har även ansetts strida mot

ansträngningarna att bryta ned handelshinder inom GATT, EFTA och

OECD. Danmark har den 1 september 1991 avskaffat sin

motsvarighet till reseskatten. Detta har gjort det nödvändigt

att vidta åtgärder för att inte överströmningen av resenärer

från Sturup till Kastrup skall bli alltför stor. Bl.a. utbetalar

Luftfartsverket ett belopp för alla som startar sin charterresa

från Sturup så att det inte skall vara dyrare än att flyga från

Kastrup. Det har ifrågasatts om inte åtgärden strider mot våra

internationella åtaganden, och danska arrangörer har ansett att

Luftfartsverkets bidrag är ett direkt statsstöd till privata

researrangörer och har därför anmält förfarandet till

EG-kommissionen. Enligt departementschefen talar övervägande

skäl för att skatten avvecklas innan skadeverkningarna blivit

alltför stora. Med beaktande också av den statsfinansiella

situationen föreslås att skatten avskaffas vid utgången av

september månad 1993. Skatten skall enligt förslaget inte tas ut

för de resor som påbörjas den 1 oktober 1993 eller senare. Det

statsfinansiella bortfallet budgetåret 1993/94 beräknas till 185

miljoner kronor.

I motion Sk27 yrkar Lars Hedfors m.fl. (s) att riksdagen

avslår förslaget om slopad reseskatt då regeringen inte

redovisat hur skattebortfallet skall finansieras. I motion Sk28

av Peter Kling m.fl. (nyd) yrkar motionärerna att riksdagen

avslår förslaget (yrkande 1) och beslutar att reseskatten skall

avskaffas först när mervärdesskatten på tjänster med anknytning

till turistnäringen sänkts ytterligare (yrkande 2). Också i

motionerna Sk25 av John Andersson (-) och Sk26 delvis av Sten

Söderberg (-) yrkas att förslaget om slopad reseskatt avslås.

Enligt dessa motionärer medför ett avskaffande av reseskatten

klart negativa verkningar för turistbranschen. Vidare anser de

att hänsyn måste tas till det statsfinansiella läget och till

att något omedelbart behov av harmonisering med EG på denna

punkt inte föreligger.

Enligt utskottets mening talar starka skäl för att reseskatten

nu avskaffas. När det gäller finansieringen erinrar utskottet om

att förslaget om slopad reseskatt aviserats redan i

budgetpropositionen. Inkomstbortfallet har således beaktats i

budgeten. Med hänsyn till det statsfinansiella läget bör

avskaffandet kunna anstå till efter årets sommarsäsong och

således gälla fr.o.m. den 1 oktober 1993. Utskottet tillstyrker

således propositionen och avstyrker motionsyrkandena.

Förpackningsskatten

I propositionen föreslår regeringen vidare att skatten på

vissa dryckesförpackningar avskaffas fr.o.m. den 1 maj 1993.

Skatten tas ut på förpackningar i storleken 0,2 till 3 liter som

är avsedda för konsumtionsfärdig dryck utom mjölk. 1984 fick

skatten en utformning som var avsedd att ge viss miljöeffekt.

Förpackningar av papper och papp beskattas härefter inte alls

och s.k. pantförpackningar med 8 öre per förpackning. För övriga

förpackningar varierar skatten mellan 10 och 25 öre beroende på

storleken. Förpackningsutredningen har i sitt slutbetänkande

(SOU 1991:76) Miljön och förpackningarna redovisat ett förslag

till en modell för producentansvar vad gäller returhantering och

återanvändning, återvinning av material eller energiutvinning

från förpackningar och har i anslutning härtill föreslagit att

skatten på dryckesförpackningar avskaffas. Enligt

departementschefen har det också påtalats att skatten kan bidra

till att återtagningsystemet för aluminiumburkar kan äventyras.

Vidare kan skatten sedd i ett EG-perspektiv inte vara kvar i sin

nuvarande utformning. Mot denna bakgrund föreslås i

propositionen att förpackningsskatten avskaffas redan vid

utgången av april månad 1993. Inkomstbortfallet för budgetåret

1993/94 beräknas till ca 150 miljoner kronor. Den varaktiga

statsfinansiella effekten beräknas till 80 miljoner kronor per

år.

I motion Sk27 yrkande 2 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas att

förslaget återförvisas med en begäran om förslag till

finansiering. Också i motion Sk26 delvis av Sten Söderberg (-)

yrkar motionären att förslaget avslås och hänvisar till det

statsfinansiella läget.

Regeringen har nyligen i proposition 1992/93:180 om riktlinjer

för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling föreslagit att det

införs en möjlighet att meddela föreskrifter om skyldighet för

producenter att se till att avfall av tillverkade och sålda

varor m.m. bortforslas, återanvänds, återvinns eller omhändertas

på det sätt som krävs för en miljömässigt godtagbar

avfallshantering. Avsikten är att en förordning om

producentansvar för förpackningar skall träda i kraft den 1

januari 1994, i den mån inte frivilliga, bindande avtal har

kunnat träffas. I förordningen skall, för olika materialslag,

anges vilka krav på återanvändning resp. återvinning som skall

vara uppfyllda efter den 1 januari 1997. Med hänsyn till att

återvinningsgraden för vissa förpackningar är mycket låg kommer

Naturvårdsverket att få i uppdrag att analysera konsekvenserna

av återanvändnings- och återvinningsnivåer för sådana

förpackningsslag.

Enligt utskottes mening finns det mot den angivna bakgrunden

inte längre skäl att behålla skatten på vissa

dryckesförpackningar. Det inkomstbortfall som uppkommer har

beaktats i budgeten för 1993/94. Utskottet tillstyrker

propositionen och avstyrker motionsyrkandena.

I motion Sk610 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

begär motionärerna ett tillkännagivande om att en

differentierad skatt på förpackningar bör införas för att

gynna de miljövänliga förpackningarna.

Av det ovan anförda framgår att utskottet inte är berett att

tillstyrka ett uttalande med detta innehåll. Utskottet avstyrker

motionen.

Skatten på alkoholdrycker

I propositionen föreslår regeringen att skatten på

alkoholdrycker anpassas till den allmänna prisutvecklingen.

Vidare föreslås en justering av skatten på starköl.

Departementschefen anför att en jämförelse med prisnivån vid

tiden för det alkoholpolitiska beslutet i maj 1977 visar att det

finns en eftersläpning för starkare alkoholdrycker. För Renat

brännvin motsvarar det en höjning av priset med ca 3%.

Prisförändringarna på svagare drycker ligger dock enligt vad som

anförs generellt över och på starköl mycket över den allmänna

prisutvecklingen. Skatten bör därför enligt föredragande

statsrådet höjas endast för de starkare alkoholdryckerna och

höjningen bestämmas så att priset på Renat brännvin stiger med

ca 3%. Vidare anförs att den differentiering av skatten på

starköl som genomfördes den 1 juli 1992 har inneburit att det

svagare ölet fått en ökande andel av försäljningen på bekostnad

av det starkare. För att ytterligare främja en sådan övergång

föreslår regeringen att skatten på det alkoholstarkare

starkölet höjs med 50 öre till 12,50 kr per liter och att

skatten på det alkoholsvagare starkölet sänks med 50 öre till

8,50 kr per liter. Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den

1 maj 1993.

I motion Sk29 av Göran Magnusson m.fl. (s, fp, kds, m, v)

föreslår motionärerna att skatten höjs med 10% på

alkoholdrycker över 3,5 volymprocent. I motion Sk28 av Peter

Kling m.fl. (nyd) hemställs att riksdagen sänker skatten på

alkoholsvagt starköl och öl i klass 2 med 1 kr per liter

(yrkande 3) och att skatten på alkoholstarkt starköl bibehålls

vid 12 kr per liter (yrkande 4). I motion Sk26 delvis av Sten

Söderberg (-) ifrågasätter motionären om det är bra att

stimulera till en övergång till svagt starköl genom sänkt skatt

och yrkar att förslaget om ändringar i alkoholbeskattningen

avslås.

Yrkanden beträffande alkoholbeskattningen har framställts

också i motioner från den allmänna motionstiden. I motion Sk623

yrkande 1 av Georg Andersson m.fl. (s) anför motionärerna att

det är angeläget att skatten höjs med 10% på alla

alkoholdrycker med hänsyn till den tid som förflutit sedan den

senaste höjningen och svårigheterna att nå målet om en

25-procentig sänkning av konsumtionen. Något intresse av en

ytterligare differentiering av skatten på svaga drycker torde

enligt motionärerna inte finnas. Motionärerna begär ett

tillkännagivande med detta innehåll. I motion Sk388 yrkande 18

av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att

höjningen av skatten på sprit och vin bör vara minst 5%. I

motion So292 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkar motionärerna

att skatten på inköp av alkoholhaltiga drycker från hotell- och

restaurangbranschen sänks med motsvarande 500miljoner kronor

(yrkande 4).

Enligt utskottets mening finns det anledning att företa en

uppjustering av skatten på de alkoholdrycker som inte följt med

i den allmänna prisutvecklingen. Skatten på starkare

alkoholdrycker bör därför ökas på det sätt som föreslås i

propositionen. Som framgår har den differentiering av skatten på

starköl som genomförts fått avsedd effekt genom en övergång från

det alkoholstarkare till det alkoholsvagare starkölet. Utskottet

har inte någon invändning mot att skillnaden i skatt ökas något

för att ytterligare stimulera till en sådan övergång. Utskottet

tillstyrker med det anförda propositionen och avstyrker de nu

aktuella motionsyrkandena.

I några motioner framställs yrkanden som tar sikte på

utformningen av framtida skatteförändringar. I motion So318

yrkande 4 av Gunnar Thollander m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande om att ett eventuellt medlemskap i EG inte får

hindra ur alkoholpolitisk synpunkt motiverade prishöjningar på

alkoholdrycker fram till den dag Sverige blir medlem. I motion

Sk28 yrkande 5 av Peter Kling m.fl. (nyd) hemställer

motionärerna att riksdagen beslutar att skatten på alkoholstarkt

starköl på sikt bör sänkas till de nivåer som gäller i våra

konkurrentländer (yrkande 5). I motion So292 yrkande 5 av Ian

Wachtmeister m.fl. (nyd) begär motionärerna ett tillkännagivande

om att man vid inträdet i EG bör sänka skatten på alkoholhaltiga

drycker med 3 miljarder kronor för att anpassa priserna till

EG-nivå och på så vis inte tappa skatteintäkter.

Den alkoholpolitiska kommissionen har i uppdrag att utvärdera

den hittills förda alkoholpolitiken och lägga fram förslag till

en strategi för framtiden -- bl.a. i ett EG-perspektiv.

Kommissionen beräknas avsluta sitt arbete före utgången av år

1993.

Enligt utskottets mening bör resultatet av den

alkoholpolitiska kommissionens arbete nu avvaktas. Utskottet

avstyrker även dessa motionsyrkanden.

I motion Sk623 yrkande 2 av Georg Andersson m.fl. (s) begärs

ett tillkännagivande om att det är angeläget att höjda

alkoholskatter inte påverkar konsumentprisindex.

Konsumentprisindex mäter de genomsnittliga prisförändringarna

för hela den inhemska konsumtionen. Priser på ett urval varor

sammanvägs till ett index. Vägningstalen baseras på beräkningar

av den privata konsumtionens sammansättning i riket och

revideras vid varje årsskifte med hänsyn till konsumtionens

sammansättning under det gångna året.

Enligt utskottets mening är det inte motiverat att göra den

typ av undantag som motionärerna föreslår vid beräkningen av ett

index som är avsett att spegla den allmänna prisutvecklingen.

Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Färjeförbindelserna

Resande som kommer till Sverige får med vissa begränsningar

fritt införa resandeutrustning och andra varor. Den som fyllt 20

år och har varit utomlands minst ett dygn får medföra 1 liter

sprit, 1 liter vin, 2 liter starköl och 200 cigarretter. I

stället för sprit får ytterligare 1 liter vin medföras.

Försäljningen i taxfree shops på s.k. långa rutter är begränsad

till vad som får införas tullfritt enligt dessa regler. Även om

vistelsen utomlands inte varat 24 timmar får resande som fyllt

15 år tullfritt införa två paket cigarretter, 20

cigarrer/cigariller eller 100 gram tobaksvaror. Försäljningen på

s.k. korta rutter, bl.a. förbindelsen Simrishamn--Allinge, är

anpassad till dessa tullfrihetsregler. Försäljningen begränsar

sig därför till högst två paket cigarretter eller motsvarande.

De särskilda provianteringsregler som gäller för

Öresundsfärjorna (Lex Öresund) medför att försäljningen av

cigarretter där begränsas till ett paket per enkel resa. På

dessa färjor krävs således en resa tur och retur för full ranson

tobak. Frågan om korta eller långa rutter regleras i avtal

mellan de berörda länderna. Efter överenskommelse mellan Danmark

och Sverige omklassificerades linjen Ystad--Rönne till lång rutt

1989.

I motion Sk635 yrkande 1 av Kaj Larsson m.fl. (s) tar

motionärerna upp frågan om konkurrensneutralitet för

färjetrafiken på Bornholm. De begär tillkännagivanden om att

färjeförbindelsen Simrishamn--Allinge bör omklassificeras till

lång rutt, eftersom konkurrenssituationen blivit ohållbar sedan

linjen Ystad--Rönne omklassificerats till lång rutt (yrkande 1),

och om att regeringen skyndsamt bör försöka lösa frågan i

enlighet med skatteutskottets tidigare uttalande (yrkande 2).

Utskottet har vid sin senaste behandling av liknande yrkanden

uttalat att frågan om korta eller långa rutter så långt möjligt

bör lösas på ett likartat sätt för jämförliga färjelinjer

(1991/92:SkU25). Utskottet har inte ändrat uppfattning och utgår

från att regeringen söker lösa problemet med färjetrafiken på

Bornholm genom förhandlingar med Danmark. Någon anledning till

ett tillkännagivande föreligger enligt utskottets mening inte,

varför utskottet avstyrker motionen.

I motion T215 yrkande 7 av Olle Schmidt m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om att de särskilda provianteringsreglerna för

Öresundsfärjorna skall avskaffas.

Utskottet anser inte att det finns anledning till ändring i

dessa regler och avstyrker motionsyrkandet.

Gotland

I motionerna Sk631 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) och Sk658

yrkande 2 av Claus Zaar (nyd) begärs ett beslut om

taxfreeförsäljning på Gotlandsfärjorna. I motion T602

yrkande 2 av Leif Carlson (m) begärs ett tillkännagivande om att

skattefri försäljning och servering ombord kan medföra att

alternativa förbindelser till Gotland skapas under högsäsong. I

yrkande 3 i samma motion begärs ett tillkännagivande om att

skattefri försäljning och servering ombord kan medföra att

statsbidraget till koncessionstrafiken kan minskas.

I motion Sk617 av Hugo Hegeland (m) begärs en utredning om

möjligheterna att förvandla Gotland till någon form av

ekonomisk frizon. I motion Sk638 av Ian Wachtmeister m.fl.

(nyd) och motion Sk658 yrkande 1 av Claus Zaar (nyd) framställs

liknande yrkanden.

Ett enigt trafikutskott har i betänkandet 1992/93:TU18 Sjöfart

understrukit vikten av att problemen med färjetrafiken på

Gotland får en långsiktig lösning och av att en sådan förbereds

i god tid innan nuvarande koncession upphör. En sådan lösning

bör enligt trafikutskottet inte bara beakta självklara

trafikpolitiska mål, såsom tillfredsställande trafikförsörjning

till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad och regional

balans, utan också ta hänsyn till önskvärdheten av att främja

turism och övrigt näringsliv på Gotland. Enligt trafikutskottet

bör en parlamentarisk utredning tillsättas för att belysa dessa

frågor och lämna förslag till långsiktiga lösningar.

Trafikutskottet har i betänkandet hemställt att riksdagen som

sin mening ger regeringen det anförda till känna.

Enligt utskottets mening innebär trafikutskottets

ställningstagande att de problem som motionärerna nu vill lösa

genom olika former av skattebefrielse kommer att behandlas av en

parlamentarisk utredning med uppgift att ta fram en långsiktig

lösning. I avvaktan härpå avstyrker utskottet motionsyrkandena.

En särskild sjukvårdsavgift på alkohol och tobak

I motion Sk634 av Roland Larsson (c) begärs ett

tillkännagivande om att en del av skatten på alkohol och tobak

bör omvandlas till en avgift som tillfaller

sjukvårdshuvudmännen. Samtidigt bör enligt motionären

statsbidragen till dessa minskas så att staten inte förlorar

någon inkomst.

Utskottet anser inte att det finns skäl att införa en särskild

avgift av denna typ och avstyrker motionen.

Straffskatten vid olovlig tillverkning av sprit

Enligt 37§ lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m.

skall den som olovligen har tillverkat sprit dömas att betala

straffskatt med 75 kr per liter, dock minst 300 kr. Enligt

tulltaxelagen utgår tull med 210 kr per liter sprit vid

införsel.

I motion Sk649 av Margareta Gard (m) begärs ett

tillkännagivande om att den straffskatt som tas ut vid olovlig

tillverkning av sprit bör ligga på samma nivå som den tullavgift

som tas ut på sprit för utlandsresenärer.

Utskottet delar motionärens syn och anser att frågan om en

justering av den aktuella bestämmelsen bör tas upp i lämpligt

sammanhang. Utskottet utgår från att regeringen kommer att

uppmärksamma problemet utan någon särskild åtgärd från

riksdagens sida och avstyrker därför motionen i den mån den inte

kan anses tillgodosedd genom vad utskottet anfört.

Skatten på tobak

I motion So267 yrkande 9 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m,

c, kds, v) begärs ett tillkännagivande om att regelbundna

prishöjningar på tobaksvaror är ett viktigt instrument för att

minska tobakskonsumtionen och måste genomföras. Också i motion

So437 yrkande 3 av Alwa Wennerlund (kds) begärs ett

tillkännagivande om att prispolitiken bör användas som ett

instrument mot tobakskonsumtionen.

Utskottet erinrar om att skatten på tobaksvaror senast höjts

den 1 december 1992 (prop. 1992/93:52, SkU1) och att höjningen

innebar en kraftig skatteskärpning för tobaksvaror.

Skattehöjningarna var 34--39% för cigarretterna, över 140%

för de minsta cigarillerna och drygt 110% för piptobak och

rulltobak m.m. Enligt utskottets mening finns det mot denna

bakgrund inte någon anledning till tillkännagivanden om behovet

av regelbundna prishöjningar, och utskottet avstyrker därför

motionsyrkandena.

I motion So267 yrkande 6 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m,

c, kds, v) begärs ett tillkännagivande om att en avgift på 5

öre per cigarrett bör införas för att bekosta information

om tobakens skadeverkningar, rökslutarstöd och forskning.

Utskottet är inte berett att tillstyrka att det införs en

särskild avgift på tobak och avstyrker motionsyrkandet.

Reklamskatten

I motion Sk388 yrkande 21 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs

ett tillkännagivande om att en utredning bör tillsättas med

syfte att höja och bredda skatten på reklam så att t.ex. även

reklam i TV beskattas. Intäkterna bör enligt motionärerna öka

med minst 500 miljoner kronor. I motion Sk618 av Bo Bernhardsson

och Reynoldh Furustrand (s) anför motionärerna att

beskattningen av reklam bör vara likformig så att TV- och en

eventuellt kommande radioreklam får finansiera en skattesänkning

för fackpressen. Frågan bör enligt motionärerna utredas snabbt.

I motion Sk641 av Berit Löfstedt m.fl. (s) begärs att

reklamskatt i radio och TV införs snabbt.

Reklamskatteutredningen har gjort en omfattande översyn av

reklamskatten i syfte bl.a. att komma till rätta med de

tillämpningsproblem och konkurrensneutralitetsproblem som den

tekniska utvecklingen på mediaområdet lett till. Ett annat syfte

har varit att förenkla administrationen av reklamskatten.

Utredningen har överlämnat betänkandet (SOU 1988:17)

Reklamskatt. Betänkandet har remissbehandlats.

Enligt utskottets uppfattning kan de delar av reklamskatten

som avser reklamtrycksaker inte vara kvar vid ett eventuellt

svenskt EG-medlemskap, och detta aktualiserar i sin tur frågan

om övriga delar av skatten bör behållas.

Enligt utskottets mening bör regeringens ställningstagande

till frågan om reklamskattens framtida utformning avvaktas.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

I motion Sk609 av Ulla Orring (fp) begärs ett tillkännagivande

om att reklamskatt för efternamnsuppgifter i

telefonkatalogen inte skall tas ut.

Utskottet har 1974 (SkU34 s. 14) behandlat ett förslag om

undantag för efternamnsuppgifter i telefonkatalogen. Utskottet

uttalade då att förslaget stod i strid med de grundläggande

principerna för annonsbeskattningen och att det på sikt skulle

kunna utgöra grunden för nya undantagsyrkanden. Utskottet

avstyrkte förslaget.

Utskottet har förståelse för de synpunkter som ligger till

grund för yrkandet om ett undantag för efternamnsuppgifter men

är -- eftersom detta är en fråga om hur Televerket tar ut sina

avgifter -- inte berett att tillstyrka att det införs ett

särskilt undantag för dessa uppgifter. Utskottet anser att

regeringens ställningstagande till reklamskattens framtida

utformning bör avvaktas även i denna del. Utskottet avstyrker

motionsyrkandet.

I motion Sk616 av Stig Bertilsson (m) begärs ett

tillkännagivande om att den inbetalning av reklamskatt som

skall ske senast den 25 juli kolliderar med semesterperioden och

bör senareläggas på samma sätt som vid uppbörden av

mervärdesskatt.

Arbete pågår för närvarande i regeringskansliet när det gäller

uppbördsfrågor. Utskottet anser att det är viktigt med symmetri

i den fråga som motionären tar upp.

Det finns enligt utskottets mening skäl att avvakta

regeringens ställningstagande till reklamskattens framtida

utformning även i detta avseende. Utskottet avstyrker motionen.

Hundskatten

I motion Sk607 av Lennart Fremling (fp) begärs ett

tillkännagivande om att hundskatten bör avskaffas.

Utskottet anser nu liksom vid den senaste behandlingen av

yrkanden om avskaffande av hundskatten att (1991/92:SkU22)

regeringens överväganden beträffande en förändring av reglerna

bör avvaktas. Utskottet avstyrker motionen.

Särskild varuskatt

I motion Sk626 av Agne Hansson och Tage Påhlsson (c) begärs

ett tillkännagivande om att den särskilda varuskatten på

kosmetika, choklad och konfektyrer, dryckesskatten på

läskedrycker och bordsvatten samt videoskatten och

kassettskatten bör återinföras för att på det sättet stärka

budgeten. Ett liknande yrkande framställs i motion U284 yrkande

2 av Hans Göran Franck (s) som yrkar att riksdagen begär ett

förslag med detta innehåll.

Utskottet är inte berett att tillstyrka att dessa skatter

återinförs och avstyrker därför motionsyrkandena.

Blyhagel

I motion Sk654 yrkande 2 av Lennart Fremling (fp) begärs ett

tillkännagivande om att en miljöskatt på bly i ammunition bör

införas.

Enligt utskottets mening bör effekten av de överenskommelser

om en frivillig avveckling av blyhagel som träffats med

jägarintressen och naturvårdsintressen avvaktas innan ställning

tas till vilka ytterligare åtgärder som kan bli aktuella.

Regeringen har nyligen, som en följd av en rapport med nya rön

om hur snabbt blyet i hagel läcker ut i naturen, givit

Kemikalieinspektionen i uppdrag att senast den 1 juli 1993

redovisa hur avvecklingen av blyanvändningen fortgår. Utskottet

avstyrker motionsyrkandet.

Båtavgifter

I motion T609 yrkande 2 av Bengt Silfverstrand och Birthe

Sörestedt (s) begär motionärerna, som även framställt ett

yrkande om att fritidsbåtsregistret skall återinföras, ett

tillkännagivande om att den avgift som tas ut inte bara skall

täcka registerkostnaden utan också ge ett väsentligt bidrag till

samhällets kostnader för upprätthållande av sjösäkerhet m.m. Man

bör enligt motionärerna också överväga att differentiera

avgiften efter båtens storlek.

Utskottet anser inte att det finns någon anledning att

överväga att införa en särskild båtskatt och avstyrker

motionsyrkandet.

Handelsgödsel och bekämpningsmedel

I motion Jo630 yrkande 32 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) begärs

ett tillkännagivande om att beslutet att sänka

regleringsavgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel gör det

nödvändigt att höja miljöavgiften på dessa i motsvarande mån

eller med 200 miljoner kronor.

Utskottet har i denna fråga inte någon annan inställning än

den som jordbruksutskottet redovisat vid sin behandling av ett

liknande yrkande i betänkandet 1992/93:JoU13 s. 29 (jfr

1992/93:JoU9 s. 8 f.). Utskottet hänvisar till vad

jordbruksutskottet anfört och avstyrker motionsyrkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande charterskatten

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:166 och

med avslag på motionerna 1992/93:Sk25, 1992/93:Sk26 i denna del,

1992/93:Sk27 yrkande 1 och 1992/93:Sk28 yrkandena 1 och 2 antar

det i propositionen framlagda förslaget till lag om upphävande

av lagen (1978:144) om skatt på vissa resor,

res. 1 (s)

2. beträffande förpackningsskatten

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:166 och

med avslag på motionerna 1992/93:Sk26 i denna del och

1992/93:Sk27 yrkande 2 antar det i propositionen framlagda

förslaget till lag om upphävande av lagen (1984:355) om skatt på

vissa dryckesförpackningar,

res. 2 (s)

3. beträffande en differentierad skatt på förpackningar

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk610,

men. (v) - delvis

4. beträffande skatten på alkoholdrycker

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:166 och med

avslag på motionerna 1992/93:Sk26 i denna del, 1992/93:Sk28

yrkandena 3 och 4, 1992/93:Sk29, 1992/93:Sk388 yrkande 18,

1992/93:Sk623 yrkande 1, och 1992/93:So292 yrkande 4 antar det i

propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

(1977:306) om dryckesskatt,

res. 3 (nyd) - delvis

men. (v) - delvis

5. beträffande framtida alkoholskatteförändringar

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk28 yrkande 5,

1992/93:So292 yrkande 5 och 1992/93:So318 yrkande 4,

res. 3 (nyd) - delvis

men. (v) - delvis

6. beträffande konsumentprisindex

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk623 yrkande 2,

7. beträffande färjetrafiken på Bornholm

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk635,

res. 4 (nyd)

8. beträffande Öresundsfärjorna

att riksdagen avslår motion 1992/93:T215 yrkande 7,

res. 5 (nyd)

9. beträffande taxfreeförsäljning på Gotlandsfärjorna

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk631,

1992/93:Sk658 yrkande 2 och 1992/93:T602 yrkandena 2 och 3,

res. 6 (nyd) - delvis

10. beträffande Gotland som frizon

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk617,

1992/93:Sk638 och 1992/93:Sk658 yrkande 1,

res. 6 (nyd) - delvis

11. beträffande en särskild sjukvårdsavgift på alkohol och

tobak

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk634,

12. beträffande straffskatten vid olovlig tillverkning av

sprit

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk649,

13. beträffande skatten på tobak

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:So267 yrkande 9 och

1992/93:So437 yrkande 3,

men. (v) - delvis

14. beträffande en avgift för information om tobak

att riksdagen avslår motion 1992/93:So267 yrkande 6,

15. beträffande reklamskatten

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk388 yrkande 21,

1992/93:Sk618 och 1992/93:Sk641,

res. 7 (s)

men. (v) - delvis

16. beträffande reklamskatt för efternamnsuppgift

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk609,

res. 8 (nyd)

17. beträffande inbetalning av reklamskatt

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk616,

res. 9 (nyd)

18. beträffande hundskatten

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk607,

res. 10 (nyd)

19. beträffande särskild varuskatt

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk626 och

1992/93:U284 yrkande 2,

men. (v) - delvis

20. beträffande blyhagel

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk654 yrkande 2,

21. beträffande båtavgift

att riksdagen avslår motion 1992/93:T609 yrkande 2,

22. beträffande handelsgödsel och bekämpningsmedel

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo630 yrkande 32.

res. 11 (s)

Stockholm den 24 mars 1993

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell

Johansson (fp), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta

Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter

Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre

Palm (s) och Karl Hagström (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Charterskatten (mom. 1)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Yvonne

Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker

motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:

De tidigare krisuppgörelserna mellan regeringen och

Socialdemokraterna om den ekonomiska politiken hade som sina

huvudmål att förhindra en försvagning av det s.k. strukturella

budgetunderskottet. Ofinansierade utgiftsökningar och

skattesänkningar är inte förenliga med de riktlinjer för en

ansvarsfull budgetpolitik som dessa överenskommelser anger.

Regeringens förslag om slopad charterskatt beräknas budgetåret

1993/94 leda till ett skattebortfall på ca 310 miljoner kronor.

Tillsammans med det likaledes ofinansierade förslaget om slopad

förpackningsskatt ger detta ett skattebortfall på närmare en

halv miljard kronor. Regeringen har inte angivit hur detta

skattebortfall skall kompenseras.

Med hänsyn till det stora budgetunderskottet och det

utomordentligt svåra arbete som måste bedrivas för att sanera

statsfinanserna är dessa förslag till ofinansierade

skattesänkningar utmanande och ytterligare exempel på

regeringens oförmåga att genomföra en tillräckligt stram

budgetpolitik som bidrar till en förbättring av sparandet i den

offentliga sektorn.

EG:s nuvarande regler på skatteområdet utgör inte något hinder

för att bibehålla charterskatten.

Enligt utskottets mening måste regeringens förslag om slopad

charterskatt avvisas. Utskottet avstyrker propositionen i denna

del.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande charterskatten

att riksdagen med avslag på proposition 1992/93:166 i denna

del och med bifall till motionerna 1992/93:Sk25, 1992/93:Sk26 i

denna del, 1992/93:Sk27 yrkande 1 och 1992/93:Sk28 yrkandena 1

och 2 avslår förslaget till lag om upphävande av lagen

(1978:144) om skatt på vissa resor.

2. Förpackningsskatten (mom. 2)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Yvonne

Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker

motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:

Också förslaget om slopad förpackningsskatt har lagts fram

utan något som helst besked om hur inkomstbortfallet skall

kompenseras. Förslaget innebär ett bortfall av inkomster under

budgetåret 1993/94 på ca 150 miljoner kronor.

Med hänsyn till att förpackningsskatten i stort sett har

förlorat sin betydelse som ett verkningsfullt instrument i

miljöpolitiken är utskottet berett att acceptera att skatten

slopas under förutsättning av att inkomstbortfallet kompenseras.

Regeringen bör få en möjlighet att återkomma med ett förslag

till finansiering av det skattebortfall som uppkommer.

Utskottet anser att förslaget om slopad förpackningsskatt bör

återförvisas till regeringen med en begäran om förslag till

finansiering.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2. beträffande förpackningsskatten

att riksdagen med avslag på proposition 1992/93:166 i denna

del, med bifall till motion 1992/93:Sk27 yrkande 2 och med

anledning av motion 1992/93:Sk26 i denna del avslår förslaget

till lag om upphävande av lagen (1984:355) om skatt på vissa

dryckesförpackningar och hos regeringen begär ett nytt

finansierat förslag.

3. Skatten på alkoholdrycker m.m. (mom. 4 och 5)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "aktuella

motionsyrkandena." bort utgå och att den del av utskottets

yttrande som på s. 13 börjar med "Den alkoholpolitiska" och

slutar med "dessa motionsyrkanden." bort ha följande lydelse:

Den totala skatteinkomsten på starksprit, vin och öl låg 1992

på ca 12 miljarder kronor. Denna skatt bör sänkas av två skäl.

Det första skälet är att vi med stormsteg närmar oss EG och

därför bör anpassa oss till denna marknad. Sveriges

bryggerinäring skadas av höga dryckesskatter och näringen kan

skadas allvarligt om en för hög svensk beskattning bibehålls

alltför länge. En anpassning medför att vi kan fortsätta att

konkurrera med utlandet och att vi får behålla försäljningen av

spritdrycker -- och på så vis även skatteintäkterna -- inom

landet.

Det andra skälet är att den illegala marknaden för

spritdrycker minskas genom en skattesänkning. Staten förlorar på

så vis inte skatte- och momsinkomster. Nya undersökningar visar

att det s.k. mörkertalet ligger på närmare 40 % av den totala

konsumtionen. Vad som också kan nämnas är att hembränd alkohol

kan vara direkt farlig. Den ryska maffian har med stormsteg

kommit in på den svenska marknaden, främst genom att handla

illegalt med alkohol. Detta medför givetvis att prostitution,

narkotikahandel, illegal vapenhandel samt grova våldsbrott

kommer att öka då den beryktade ryska maffian inte skyr några

som helst medel.

Skatten bör i ett första steg år 1993 sänkas med 500 miljoner

kronor. Av Systembolagets totala försäljning går 10 % till

hotell- och restaurangbranschen. Resterande 90 % säljs direkt

över disk. Skattesänkningen skall gälla hotell- och

restaurangbranschens inköp. Genom en sådan fördelning kan hotell

och restauranger lägga sig på en betydligt lägre prisnivå än vad

de gör i dag. Detta skulle i sin tur innebära att svensken får

råd att gå ut och umgås på restauranger och dansställen samt

andra ställen med sprittillstånd utan att dricka en massa sprit

innan han kommer dit. Innan man sänker skatten med 500 miljoner

kronor bör man genomföra en intensiv kampanj och utbildning om

alhoholen, speciellt riktad till ungdom men även till vuxna.

När Sverige senare inträder i EG bör skatten ytterligare

sänkas med 3 miljarder kronor. Denna skattesänkning utgör

tillsammans med den tidigare sänkningen på 500 miljoner kronor

en åtgärd som skyddar statens skatteintäkter när vi är med i EG.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion Sk28 yrkandena

3--5 och i huvudsak även motion So292.

dels att momenten 4 och 5 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

4. beträffande skatten på alkoholdrycker

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:166 i

denna del och med bifall till motion 1992/93:Sk28 yrkandena 3

och 4, med anledning av motion 1992/93:So292 yrkande 4 och med

avslag på motionerna 1992/93:Sk26 i denna del, 1992/93:Sk29,

1992/93:Sk388 yrkande 18 och 1992/93:Sk623 yrkande 1,

dels antar det i propositionen framlagda förslaget till

lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt, med den

ändringen i 10 § att grundbeloppet för skiktet 2,25 till 3,5 %

bestäms till 2 kr, för skiktet 3,5 till 4,5 % bestäms till 8 kr

och för skiktet 4,5 till 7 % bestäms till 12 kr,

dels hos regeringen begär ett skyndsamt förslag som

innebär att skatten på hotell- och restaurangbranschens

försäljning av alkoholhaltiga drycker sänks med 500 miljoner

kronor.

5. beträffande framtida alkoholskatteförändringar

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk28 yrkande

5 och 1992/93:So292 yrkande 5 och med avslag på motion

1992/93:So318 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om att skatten på alkoholhaltiga drycker

bör sänkas med ytterligare 3 miljarder kronor för att anpassa

priserna till EG-nivå.

4. Färjetrafiken på Bornholm (mom. 7)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrker motionen."

bort ha följande lydelse:

Färjelinjen Ystad--Rönne har klassats som lång rutt samtidigt

som linjen Simrishamn--Allinge nekats denna förmån. Det är inte

rimligt att på detta sätt skapa helt olika förutsättningar för

konkurrerande färjelinjer, och beslutet skapar nu stora problem

för berörda rederier, kommuner och trafikanter.

Problemet kvarstår trots att utskottet för snart ett år sedan

klargjort att något måste göras.

Regeringen bör skyndsamt ta upp förhandlingar med Danmark om

att klassificera linjen Simrishamn--Allinge som lång rutt.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

7. beträffande färjeförbindelserna med Bornholm

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk635 yrkandena

1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om en klassificering av linjen Simrishamn--Allinge som

lång rutt.

5. Öresundsfärjorna (mom. 8)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrker

motionsyrkandet." bort ha följande lydelse:

De särskilda provianteringsregler som gäller för

Öresundsfärjorna innebär att den tullfria försäljningen av tobak

på dessa är begränsad till ett paket cigarretter per resa trots

att man har rätt att föra in två paket cigarretter tullfritt.

Det finns inte längre något bärande skäl att behålla dessa

närmast löjeväckande regler. Lex Öresund bör avskaffas med det

snaraste.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

8. beträffande Öresundsfärjorna

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:T215

yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts om avskaffande av Lex Öresund.

6. Gotland (mom. 9 och 10)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "utskottet

motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:

Gotland hotas i dag av isolering. En tvåbarnsfamilj som vill

besöka Gotland måste betala ca 1 600 kr för resan tur och retur.

Turistnäringen på Gotland har inte en chans.

Som framhålls i flera motioner kan detta problem på ett enkelt

sätt lösas genom att man inför taxfree-försäljning på färjorna

till Gotland. Hela turistnäringen får då en kraftig uppgång. Man

räknar med ett tillskott på 750 miljoner kronor. Vidare kan

statens subventioner på 160 miljoner kronor för de bofastas

resor slopas.

En annan åtgärd som också skulle få mycket positiva effekter

och bidra till att rädda Gotland är att göra ön till en

frihandelszon.

Riksdagen bör hos regeringen begära ett förslag om

taxfree-försäljning på Gotlandsfärjorna och en utredning av

förutsättningarna för att göra Gotland till frihandelszon.

dels att momenten 9 och 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

9. beträffande taxfreeförsäljning på Gotlandsfärjorna

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk631,

1992/93:Sk658 yrkande 2 och med anledning av motion 1992/93:T602

yrkandena 2 och 3 hos regeringen begär ett förslag som innebär

att taxfree-försäljning tillåts på Gotlandsfärjorna,

10. beträffande Gotland som frizon

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk617 och

1992/93:Sk638 och med anledning av motion 1992/93:Sk658 yrkande

1 hos regeringen begär en utredning av förutsättningarna för att

göra Gotland till frihandelszon.

7. Reklamskatten (mom. 15)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Yvonne

Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker

motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:

Reklamskatten har i dag en utformning som måste ifrågasättas.

På reklam i de snabbast växande reklammedierna, TV och radio,

betalas inte någon reklamskatt, medan skatten på reklam i

tidskrifter och fackpress är 11 %. För reklam i dagspress är

skatten 4 %.

Det är inte rimligt att reklam i TV och radio på detta sätt

ges en fördel i konkurrensen om reklamintäkterna. En lösning kan

vara att föra in de nya reklammedierna under reklamskatten.

Med hänsyn till den utveckling som ägt rum sedan

Reklamskatteutredningen lade fram sitt slutbetänkande i maj 1988

är det nödvändigt att genomföra en ny utredning. Utredningen bör

genomföras snabbt och vara inriktad på att få till stånd en

likformig beskattning av reklamen.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen det anförda till

känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

15. beträffande reklamskatten

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sk388

yrkande 21, 1992/93:Sk618 och 1992/93:Sk641 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts om en snabb utredning med

sikte på att få till stånd en likformig reklamskatt.

8. Reklamskatt för efternamnsuppgift (mom. 16)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrker

motionsyrkandet." bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Sk609 är det orimligt att den som till

följd av Televerkets praxis måste betala extra för att få

uppgiften om sitt telefonnummer införd också under sin makes

namn skall drabbas av reklamskatt. Reklamskatt bör inte utgå för

efternamnsuppgifter i telefonkatalogen.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

16. beträffande reklamskatt för efternamnsuppgift

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk609 som sin

mening ger regeringen till känna att reklamskatt inte skall utgå

för efternamnsuppgifter i telefonkatalogen.

9. Inbetalning av reklamskatt (mom. 17)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Arbete pågår" och slutar med "avstyrker motionen."

bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Sk616 talar praktiska skäl för att den

inbetalning av reklamskatt som skall göras den 25 juli, dvs.

mitt i semestern, bör kunna senareläggas. En sådan möjlighet

finns ju redan när det gäller momsredovisningen.

Deklaration och inbetalning av reklamskatt för den period som

slutar den 30 juni bör enligt utskottets mening lämpligen

samordnas med mervärdesskatteredovisningen för samma period.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag i enlighet med det

anförda.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

17. beträffande inbetalning av reklamskatt

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk616 hos

regeringen begär ett förslag som innebär att redovisningen av

reklamskatt för den period som slutar den 30 juni kan ske i den

tid och ordning som gäller för redovisning av moms för

motsvarande period.

10. Hundskatten (mom. 18)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrker

motionen." bort ha följande lydelse:

Hundskatten upplevs som ett onödigt byråkratiskt krångel av

hundägarna. För kommunerna utgör ordningen med ett register

och en särskild skatt en belastning. Beloppet för varje hund är

ju inte särskilt stort. Hundskatten har rimligen spelat ut sin

roll och bör avskaffas eller göras frivillig så att de kommuner

som anser sig kunna sköta dessa frågor på ett mer effektivt sätt

får frihet att göra detta.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

18. beträffande hundskatten

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk607 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts som

hundskatten.

11. Handelsgödsel och bekämpningsmedel (mom. 22)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Yvonne

Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrker

motionsyrkandet." bort ha följande lydelse:

Prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel

har haft en viktig miljöfunktion. Det är därför förvånande att

regeringen nu avskaffar dem utan att någon motsvarande höjning

av miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel

genomförs.

Som jordbruksutskottet anfört i betänkandet 1992/93:JoU13

Statsbudgeten för 1993/94 (reservation 1) bör regeringen utreda

hur prisregleringsavgifterna kan omvandlas till en

miljöavgift som även omfattar kadmium i handelsgödsel.

I avvaktan på att regeringen utreder denna fråga anser

utskottet att miljöavgifterna på handelsgödsel och

bekämpningsmedel bör höjas med motsvarande 200 miljoner kronor.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

22. beträffande handelsgödsel och bekämpningsmedel

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo630 yrkande 32

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om

miljövagifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel.

Särskilda yttranden

1. Charterskatten (mom. 1)

Peter Kling (nyd) anför:

Den snabba utvecklingen mot en i princip helt fri

luftfartsmarknad inom Europa gör det nödvändigt att i denna

fråga ta hänsyn till behovet av lika konkurrensvillkor för de

företag som är verksamma inom detta område. Jag vill mot denna

bakgrund inte motsätta mig att charterskatten avskaffas.

När charterskatten avskaffas måste kravet på en sänkning av

turistmomsen ställas med förnyad styrka. Jag har för avsikt att

återkomma till frågan när utskottet inom kort behandlar frågor

om mervärdesskatt.

2. Båtavgift (mom. 21)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Yvonne

Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström

(alla s) anför:

Trots att det fanns ett motstånd mot fritidsbåtregistret när

det infördes är registret numera allmänt accepterat och

uppskattat. Det är beklagligt att den borgerliga regeringen i

ett missriktat ideologiskt nit genomdrivit ett upphävande av

registret.

Socialdemokraterna har i reservation 4 i trafikutskottets

betänkande 1992/93:TU18 Sjöfart yrkat att fritidsbåtregistret

återinförs och att en avgift tas ut så att registret blir

självfinansierande.

Vi anser att registret bör återinföras och finansieras genom

en avgift på de registrerade båtarna. Med hänsyn till att det

redan föreligger en reservation med detta innehåll i

trafikutskottets betänkande TU18 finns det inte någon anledning

till en reservation också i detta ärende. Vi har därför inget

yrkande under detta moment.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Jag biträder yrkandena i reservationerna 1 Charterskatten

(mom. 1), 2. Förpackningsskatten (mom. 2) och 11. Handelsgödsel

och bekämpningsmedel (mom. 22).

En differentierad skatt på förpackningar (mom. 3)

Det producentansvar som regeringen föreslår i propositionen

med riktlinjer för ett kretsloppsanpassat samhälle bör enligt

min mening ses som en grundläggande åtgärd. För att komma till

rätta med de miljöproblem som förpackningarna orsakar krävs

ytterligare åtgärder.

Förpackningsutredningen har i delbetänkandet (SOU 1990:85)

Översyn av skatten på dryckesförpackningar lagt fram ett förslag

om en differentierad skatt på dryckesförpackningar som bygger på

att dessa rangordnas ur miljösynpunkt. Enligt min mening finns

det inte någon anledning att låta frågan om en differentierad

skatt på förpackningar falla som en följd av att det införs ett

producentansvar.

En differentierad skatt på dryckesförpackningar har en viktig

uppgift att fylla som ett komplement till ett allmänt

producentansvar. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Skatten på alkohol

Folkhälsoskäl talar för att beskattningen av alkohol bibehålls

på en hög nivå. Det förslag som regeringen lagt fram går i rätt

riktning men är otillräckligt. Med hänsyn till den tid som gått

sedan en allmän höjning senast genomfördes behövs det en höjning

av skatten på sprit och vin som uppgår till minst 5 %. Detta för

att bibehålla skatten på en rimlig nivå. Åtgärden skulle

dessutom ge en ökning av skatteintäkterna med ca 450 miljoner

kronor. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen det anförda

till känna.

Ett eventuellt medlemskap i EG och en anpassning till de

skattenivåer som har satts upp inom EG leder till en kraftig

sänkning av priset på alkoholdrycker. Starksprit skulle sjunka

till en tredjedel, och priset på öl och vin till hälften av

nuvarande priser. Priset är ett av de viktigaste

alkoholpolitiska instrumenten. Planerna på en eventuell

EG/EU-anslutning bör inte tillåtas hindra ur alkoholpolitisk

synpunkt motiverade prishöjningar på alkohol. Det anförda bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Skatten på tobak

Pris- och skattepolitiken måste också i fortsättningen spela

en betydande roll i kampen mot tobaksbruket. Regelbundna

prishöjningar på tobaksvaror är då ett viktigt instrument och

måste genomföras. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Reklamskatten

Som utvecklas i motion Sk641 finns det inte någon anledning

att låta radio- och TV-reklam vara skattefri medan reklam i

t.ex. dagspress beskattas. För att uppnå en likformig

beskattning bör regler för beskattning av radio- och TV-reklam

införas. Skatten bör vara densamma som för populärpress,

bioreklam och direktreklam. Riksdagen bör som sin mening ge

regeringen det anförda till känna.

Särskild varuskatt m.m.

Som anförs i motion Sk626 innebär riksdagens beslut om

åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin kraftiga

besparingsåtgärder och ingrepp i transfereringssystemen som till

stor del har sin effekt från den 1 janauri 1993. Samtidigt

träder det sedan länge fattade beslutet om slopad skatt på varor

som kosmetika, choklad, läskedrycker, videobandspelare och

kassettband i kraft. Som motionärerna anför talar principen om

skatt efter bärkraft för att dessa skatter nu återinförs.

Ett återinförande av dessa skatter skulle medföra vissa

tekniska olägenheter. Detta uppvägs dock av att åtgärden innebär

en intäkt för staten på ca 1,5 miljarder kronor. En sådan

inkomstförstärkning är välmotiverad, inte minst mot bakgrund av

det ansträngda statsfinansiella läget och behovet av att

finansiera satsningar bl.a. mot arbetslösheten. Jag anser att

riksdagen bör bifalla motionärernas yrkande om ett

tillkännagivande om ett återinförande av dessa skatter.

Båtavgiften

I likhet med utskottets s-ledamöter stöder jag förslaget om

ett återinförande av fritidsbåtregistret. Med hänsyn till att

förslag finns i reservation 4 i trafikutskottets betänkande

1992/93:TU18 Sjöfart om att registret återinförs och om att en

avgift skall tas ut för att finansiera registret har jag i

likhet med utskottets s-ledamöter inget yrkande i denna del.

Yrkanden

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

momenten 3, 4, 5, 13, 15 och 19 bort hemställa:

3. beträffande en differentierad skatt på förpackningar

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk610 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av

en differentierad skatt på förpackningar.

4. beträffande skatten på alkoholdrycker

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:166 och

motion 1992/93:Sk388 yrkande 18 och med avslag på motionerna

1992/93:Sk26 i denna del, 1992/93:Sk28 yrkandena 3 och 4,

1992/93:Sk29, 1992/93:Sk623 yrkande 1 och 1992/93:So292 yrkande

4

dels antar det i propositionen framlagda förslaget till

lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts om behovet av en allmän höjning av skatten på sprit och

vin.

5. beträffande framtida alkoholskatteförändringar

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:So318 yrkande 4

och med avslag på motionerna 1992/93:Sk28 yrkande 5 och

1992/93:So292 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna

vad som anförts om att ett kommande medlemskap i EG inte får

hindra ur alkoholpolitisk synpunkt motiverade prishöjningar på

alkoholdrycker fram till den dag Sverige blir medlem.

13. beträffande skatten på tobak

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:So267 yrkande 9

och med anledning av motion 1992/93:So437 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts om regelbundna

höjningar av tobakspriserna.

15. beträffande reklamskatten

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk641 och med

anledning av motionerna 1992/93:Sk388 yrkande 21 och

1992/93:Sk618 som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts om införande av reklamskatt på radio och TV.

19. beträffande särskild varuskatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk626 och

1992/93:U284 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om

återinförande av den särskilda varuskatten, skatten på

kassettband, skatten på videobandspelare och skatten på

läskedrycker och bordsvatten.