Bet. 1992/93:SkU33

Skatteutskottets betänkande

1992/93:SKU33

Bostadsbeskattning m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

1992/93

SkU33

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av olika

motioner gör ett uttalande om den kommande lagstiftningen

angående byggstimulanser i form av skattereduktion. Utskottet

föreslår också ett uttalande rörande fastighetsskatten på om-

och tillbyggnader. I övrigt avstyrker utskottet de föreliggande

motionerna.

Till betänkandet har fogats 8 reservationer (av s och av nyd)

och 2 särskilda yttranden (s).

Motionerna

1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att fastighetsskatten successivt bör

avvecklas.

1992/93:Sk311 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om tillfälligt reparations- och

underhållsavdrag.

1992/93:Sk312 av Rosa Östh och Stina Eliasson (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att gällande taxeringsvärden på

jordbruksfastighet bör justeras nedåt till en realistisk nivå.

1992/93:Sk315 av Karin Starrin och Birgitta Carlsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ge villaägare och

bostadsrättsinnehavare rätt att göra deklarationsavdrag för

lagligt upphandlade reparationer och underhållsarbeten.

1992/93:Sk319 av Lars Andersson (-) vari yrkas att riksdagen

beslutar om sådan ändring av 25 och 26 §§ lag om statlig

inkomstskatt, att försäljning eller byte av permanentbostad ej

reavinstbeskattas.

1992/93:Sk320 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om villaägares och bostadsrättsinnehavares rätt att göra avdrag

i deklarationen för lagligt upphandlade reparationer och

underhållsarbeten.

1992/93:Sk325 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

rörande avdragsmöjligheter för småhusreparationer.

1992/93:Sk329 av Ingrid Näslund och Stefan Attefall (kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kommunala fastighetsavgifter.

1992/93:Sk337 av Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ändring av underlaget för fastighetsbeskattning vid påbyggnad

av äldre bostadshus.

1992/93:Sk350 av Bert Karlsson (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ge villaägare och

bostadsrättsinnehavare rätt att göra deklarationsavdrag för

lagligt upphandlade reparationer och underhållsarbeten,

2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning

med uppgift att skyndsamt utreda förutsättningarna för och

effekterna av den i motionen föreslagna avdragsrätten,

3. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning om

den svarta sektorns inriktning, omfattning och konsekvenser för

landet och marknadsekonomin samt förslag till åtgärder.

1992/93:Sk356 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av att finna en lösning på de problem som den s.k.

flyttskatten medför.

1992/93:Sk358 av Harald Bergström och Holger Gustafsson (kds)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utreda fastighetsanknutna

underhållsfonder.

1992/93:Sk362 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beskattning av reavinst vid försäljning av

fastigheter.

1992/93:Sk365 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen beslutar att ge egnahemsägare och

bostadsrättsinnehavare rätt att göra avdrag i deklarationen, om

maximalt ett basbelopp, för lagligt upphandlade till-,

ombyggnads- samt reparationsarbeten och att avdraget skall gälla

högst en fastighet eller lägenhet per år och person.

1992/93:Sk367 av Magnus Persson och Oskar Lindkvist (s) vari

yrkas

1. att riksdagen såsom komplettering till proposition

1992/93:100 bilaga 8 beslutar att våningspåbyggnad -- oberoende

av om den sker på kommersiella fastigheter, industribyggnader

eller bostadshus -- skall ha samma fastighetsskatt som andra

nyproducerade bostäder,

2. att riksdagen såsom komplettering till proposition

1992/93:100 beslutar att bostadshus som genom våningspåbyggnad

får en ökning av lägenhetsarean för bostäder med minst 20 % och

förses med hissar som betjänar minst 60 % av husets lägenheter

får värdeåret framflyttat till påbyggnadsåret och

fastighetsbeskattas i enlighet därmed, dvs. skattebefrielse

under de första fem åren och halv fastighetsskatt de följande

fem åren efter påbyggnadsåret,

3. att riksdagen beslutar att dessa fastighetsregler enbart

skall gälla för projekt som påbörjas före 1995.

1992/93:Sk369 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fastighetsskatt.

1992/93:Sk371 av Harriet Colliander och Simon Liliedahl (nyd)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om angelägenheten av att medge

reparationsavdrag för ett icke standardhöjande underhåll av

kulturhistoriskt värdefulla manbyggnader, särskilt på

jordbruksfastigheter.

1992/93:Sk373 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen omedelbart beslutar avskaffa den s.k. flyttskatten.

1992/93:Sk374 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen inför ett system med takvärde för taxering av

mark för småhus att gälla från och med den 1 januari 1993 i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen, om yrkande 1 inte bifalls, inför ett system

med takvärde för taxering av mark för småhus att gälla från och

med den 1 januari 1994 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att komma med ett förslag till system med

takvärde för taxering av mark för småhus.

1992/93:Sk375 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att regeringen bör lägga fram förslag om att

lika skatteregler (skattefrihet i fem år följt av halv

fastighetsskatt under fem år) i princip bör gälla för såväl

tillbyggnad som nyproduktion av flerfamiljshus.

1992/93:Sk378 av Jan-Olof Franzén och Ingvar Eriksson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjligheten till översyn av avdragsrätten.

1992/93:Sk383 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c) vari

yrkas, såvitt nu är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sänkta taxeringsvärden.

1992/93:Sk386 av Lars Björkman och Lars Biörck (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om införande av en tids- och beloppsmässigt

begränsad avdragsrätt avseende lönekostnaden för underhåll av

småhus och bostadsrätter.

1992/93:Sk388 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

9. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning om

fastighetsskatten tillsätts enligt vad i motionen anförts i

avsnitt 5.1,

10. att riksdagen för inkomståret 1994 beslutar om skatt för

kommersiella lokaler,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lindringar i fastighetsbeskattningen av

kommersiella lokaler,

16. att riksdagen beslutar höja stämpelskatten till 1,75 %.

1992/93:Sk639 av Peter Kling m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen beslutar att ge stiftelser momsbefrielse för

upprustning av statsägda byggnader m.m.

1992/93:Sk646 av Sinikka Bohlin och Monica Widnemark (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rättvis beskattning av boendet.

1992/93:Sk806 av Rune Thorén och Elving Andersson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts dels om behovet av omtaxering gällande småhus

och lantbruksenheter, dels om en översyn av 1992 års

anvisningar gällande fastighetstaxering av lantbruksenheter.

1992/93:Sk808 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en översyn av nuvarande regler för fastighetstaxering av

jordbruksfastigheter.

1992/93:Sk809 av Gustaf von Essen (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en översyn av fastighetstaxeringen av jordbruksfastigheter.

1992/93:Kr272 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skånska slott och herresäten.

1992/93:Jo675 av Karin Pilsäter och Christer Lindblom (fp)

vari yrkas, såvitt nu är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en översyn av

fastighetstaxeringen i skärgården.

1992/93:A417 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fastighetstaxering i skärgården.

1992/93:A440 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagstiftning som ger kommunerna möjligheter att beskatta

juridiska personer för sådana kommunala nyttigheter som direkt

gagnar dessas verksamheter.

1992/93:A444 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att grunda uttaget av fastighetsskatt på

endast byggnadstaxeringsvärdet.

Yttrande från annat utskott

Bostadsutskottet har yttrat sig över vissa motioner. Yttrandet

(1992/93:BoU6y) bifogas till detta betänkande som bilaga.

Utskottet

Byggstimulanser och reparationsavdrag

I ett antal motioner yrkas en avdragsrätt för villaägare och

bostadsrättshavare m.fl. för reparation och underhåll av

bostäder. En del av dessa motioner innehåller tidsmässiga och

beloppsmässiga begränsningar, och de skäl som åberopas för en

avdragsrätt är bl.a. att det nu behövs stimulanser till

byggsektorn och åtgärder mot den svarta marknaden. Yrkanden i

denna riktning framställs i motionerna Sk311 av Stina Gustavsson

m.fl. (c), Sk315 av Karin Starrin och Birgitta Carlsson (c),

Sk320 av Stina Eliasson (c), Sk325 av Karin Israelsson (c),

Sk350 av Bert Karlsson (nyd), Sk365 av Ian Wachtmeister m.fl.

(nyd), Sk378 av Jan-Olof Franzén och Ingvar Eriksson (m) och

Sk386 av Lars Björkman och Lars Biörck (m).

För att förbättra situationen på arbetsmarknaden har

finansutskottet i sina betänkanden 1992/93:FiU10 och FiU20 (mom.

4) föreslagit stimulanser till ökade reparationer, ombyggnader

och tillbyggnader av fastigheter under 1993 och 1994 (ökad

ROT-verksamhet). Finansutskottet har förutsatt att övriga

utskott under våren 1993 lägger fram sina förslag till riksdagen

om den närmare utformningen.

På skatteutskottets område föreslår finansutskottet att

skattereduktion mot fastighetsskatten skall medges för

villaägare, bostadsföreningar, bostadsrättsföreningar och ägare

till andra bostadshus för underhålls- och reparationsåtgärder

t.o.m. den 31 december 1994. Avdrag skall medges med 30% av de

direkta arbetskostnaderna för åtgärder som utförs av

momsregistrerade företag. Förslaget innebär vidare att

skattereduktion skall medges endast för arbetskostnader som

överstiger 2000 kr per lägenhet och med maximalt 10000 kr,

lika för alla.

Bostadsutskottet har i sitt yttrande till skatteutskottet

(1992/93:BoU6y) anslutit sig till huvudlinjerna i

finansutskottets förslag men har av bostadspolitiska skäl

föreslagit vissa detaljändringar.

Skatteutskottet har inhämtat att frågan bereds inom

Finansdepartementet. Enligt utskottets uppfattning bör arbetet

bedrivas med utgångspunkt från att regeringen i slutet av april

skall lägga fram ett förslag som omfattar reparationer och annan

renovering som utförts -- fr.o.m. den 15 februari 1993 eller den

tidigare tidpunkt som regeringen bestämmer -- av företag med

F-skattesedel.

Avsikten är att avdragsrätten skall omfatta arbetskostnader

inkl. sociala avgifter och moms samt att skattereduktionen skall

utgöra 30% av detta belopp. Avdrag får inte göras om

kostnaderna understiger 2000 kr per fastighet. Avdrag får inte

heller göras med högre belopp än vad som ger maximalt 10000 kr

i genomsnittlig skattereduktion per lägenhet. Avdragsrätten

omfattar alla fastighetsägare.

Enklast möjliga administration bör eftersträvas. Ett

alternativ kan vara att skattereduktionen sker vid den slutliga

skatteberäkningen och avräknas mot i första hand

fastighetsskatten. Detta möjliggör att slutregleringen kan göras

direkt.

Skatteutskottet anser liksom finansutskottet och

bostadsutskottet att en tillfällig stimulans av reparationer och

annan renovering är väl motiverad men finner att riksdagens

närmare ställningstaganden till detaljutformningen bör anstå i

avvaktan på regeringens förslag i frågan.

Med anledning av här behandlade motioner bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna vad utskottet ovan anfört.

I motionerna Sk371 av Harriet Colliander och Simon Liliedahl

(nyd) och Kr272 av Margitta Edgren m.fl. (fp) yrkas särskilda

avdragsregler för att förbättra möjligheterna att bevara

kulturhistoriskt värdefulla manbyggnader, såsom slott och

herrgårdar.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår inom regeringskansliet

beredningsarbeten som ansluter till motionärernas förslag.

Resultatet av detta beredningsarbete bör avvaktas, och

motionerna avstyrks därför.

Vidare yrkas i motion Sk639 av Peter Kling m.fl. (nyd) en

momsbefrielse för stiftelser som använder insamlade medel för

att bevara statens byggnader.

Utskottet behandlade motsvarande yrkande i sitt betänkande

1991/92:SkU24 och hävdade då att det inte bör införas särskilda

mervärdesskatteregler för enskilda projekt. Staten bör i stället

liksom tidigare stödja sådana restaureringsprojekt som staten

vill engagera sig i genom direkta anslag. Utskottet avstyrker

därför motionen.

Utskottet kan inte heller tillstyrka förslaget i motion Sk358

av Harald Bergström och Holger Gustafsson (kds) om att

villaägare och bostadsrättshavare, som inte är berättigade till

avdrag för reparation och underhåll, skall bli berättigade till

avdrag för avsättningar till framtida kostnader för sådana

ändamål.

Om- och tillbyggnad

I motionerna Sk337 av Erling Bager (fp), Sk375 av Ian

Wachtmeister m.fl. (nyd) och Sk367 av Magnus Persson och Oskar

Lindkvist (s) framställs yrkanden som innebär att om- och

tillbyggnader skall behandlas på samma sätt som nybyggnader och

därmed erhålla lättnader i fastighetsskatten.

Bostadsutskottet hänvisar i sitt yttrande till vad som sägs i

proposition 1992/93:100 bil.8 s.112 och 133 i denna fråga

och anser att förslag till en lösning av frågan skyndsamt bör

föreläggas riksdagen.

Skatteutskottet konstaterar att det råder enighet om att

reglerna om fastighetsskatt bör ändras i den angivna riktningen.

Som framgår av propositionen blir om- och tillbyggnader

oavsiktligt diskriminerade vid fastighetsbeskattningen. Vid

nybyggnad tas det inte ut någon fastighetsskatt under de första

fem åren och endast halv fastighetsskatt under de följande fem

åren. Att dessa regler inte gäller för om- och tillbyggnader

innebär att åtgärderna kan medföra att fastighetsskatten höjs på

ett sätt som motverkar intresset av att genomföra

byggnadsåtgärder av detta slag.

Utskottet instämmer i att de hinder som nuvarande regler på

detta sätt uppställer mot om- och tillbyggnader bör undanröjas.

Enligt utskottets uppfattning bör regeringen behandla denna

fråga skyndsamt, inte minst med hänsyn till situationen på

arbetsmarknaden, och lägga fram förslag till en lösning av

problemet senast under hösten 1993. Ändringarna bör enligt

utskottets uppfattning om möjligt även omfatta byggnadsåtgärder

som redan har utförts.

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna som sin mening ge regeringen till känna.

Värderingsfrågor

Den allmänna fastighetstaxeringen av samtliga fastigheter här

i landet sker i tre omgångar med en omloppstid av sex år.

Hyreshus, industrienheter och specialenheter taxerades 1988,

småhus 1990 och lantbruk 1992. Den förstnämnda gruppen kommer på

nytt att omfattas av allmän fastighetstaxering 1994, etc.

I några motioner riktas kritik mot att taxeringsvärdena visar

stora regionala skillnader och att värdena i attraktiva områden

höjts väsentligt och medfört alltför stora skatteskärpningar och

andra ej önskvärda effekter. Kritik riktas också mot att

värdenivåerna inte tillräckligt snabbt följer den allmänna

prisutvecklingen på fastigheter. Av sådana skäl yrkas i motion

Sk374 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) att man i lagstiftningen

skall införa en högsta gräns för markvärdena. I samma syfte

yrkas i motion A444 av Mikael Odenberg m.fl. (m) att

fastighetsskatt skall tas ut endast på byggnadsvärdena. Vidare

yrkas i motionerna Jo675 av Karin Pilsäter och Christer Lindblom

(fp) och A417 av Pär Granstedt m.fl. (c) att taxeringsvärdena i

attraktiva områden skall justeras ned. Likartade yrkanden

framställs även i motionerna Sk806 av Rune Thorén och Elving

Andersson (c) och Sk808 av Inger René m.fl. (m). I tre andra

motioner, Sk312 av Rosa Östh och Stina Eliasson (c), Sk383 av

Lennart Brunander och Karin Starrin (c) -- yrkande 2 -- och

Sk809 av Gustaf von Essen (m) yrkas att taxeringsvärdena för

jordbruk bör justeras ned till en enligt deras mening mer

realistisk nivå. Till stöd för detta krav åberopas den

förändrade situation som avregleringen av jordbruket innebär för

denna näring.

De problem som tas upp i motionerna har prövats i samband med

riksdagens återkommande behandling av dessa frågor. Utskottet är

medvetet om att en del taxeringsvärden upplevs orealistiskt höga

och dåligt stå i överensstämmelse med dagens marknadsvärden.

Därför förutsätter utskottet att regeringen noga följer dessa

frågor och tar de initiativ som bedöms motiverade.

Som utskottet anförde hösten 1992 (1992/93:SkU16) ingår

värderingsfrågorna och de därmed sammanhängande skattefrågorna

nu i utredningen om beskattning av fastigheter (dir.1992:111).

Med hänvisning till vad ovan sagts avstyrker utskottet

motionerna.

Fastighetsskatten, m.m.

I motion Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas att

fastighetsskatten skall avvecklas successivt (yrkande 32). I

motion Sk369 av Göran Magnusson m.fl. (s) yrkas däremot att

fastighetsskatten skall utformas så att den kommer att ingå som

ett led i en solidarisk bostadspolitik med subventioner för

nyproduktionen. I motion Sk646 av Sinikka Bohlin och Monica

Widnemark (s) yrkas att bostadsbeskattningen bör utformas på ett

sätt som underlättar en högre servicenivå, med särskilda

undantag bl.a. på momsområdet. Vidare yrkas i motion Sk388 av

Gudrun Schyman m.fl. (v) att industribyggnader och kommersiella

lokaler skall omfattas av fastighetsskatten (yrkandena 9--11).

Utskottet anser nu liksom tidigare att fastighetsskatten inte

bör utvidgas till industribyggnader och kommersiella lokaler och

avstyrker alltså motion Sk388 i denna del.

Enligt de principer som ligger till grund för skattereformen

och bostadspolitiken skall de alltför stora subventionerna till

boendet minskas. Riksdagen har beslutat om en kontrollstation

1995 då nu gällande bostadsfinansiering skall utvärderas och

prövas (1991/92:BoU23). Utskottet anser att denna prövning skall

avvaktas, och motionerna Sk369 och Sk646 avstyrks därför.

Frågan om en avveckling av fastighetsskatten bör enligt

utskottets uppfattning inte prövas nu utan först i samband med

en ingående principiell omprövning av den nuvarande ordningen i

fråga om beskattningen av fastigheter. Eftersom denna fråga

ingår i den pågående utredningen om beskattningen av fastigheter

avstyrker utskottet även motion Fi211 i denna del.

I detta sammanhang tar utskottet även upp motionerna A440 av

Mats Hellström m.fl. (s) och Sk329 av Ingrid Näslund och Stefan

Attefall (kds). Yrkande 10 i den förstnämnda motionen innebär

att kommunerna bör kunna ta ut en skatt av fastigheterna för att

kompensera de markvärdesstegringar som följer av kommunala

åtgärder av olika slag. I den sistnämnda motionen förordas ett

system med kommunala fastighetsavgifter som ett alternativ till

den nuvarande statliga fastighetsskatten.

De skattereformer som har genomförts under senare år innebär

att den kommunala beskattningen har begränsats till

inkomstbeskattning av de personer som är bosatta i kommunen för

deras arbetsinkomster och inkomster av näringsverksamhet.

Samtidigt har de kommunalekonomiska frågorna behandlats ingående

i en genomgripande omläggning av statsbidragen till kommunerna.

Utskottet vill också erinra om att kommunerna har möjligheter

att genom särskilda åtgärder för egen del säkra framtida

markvärdesstegringar. De kan också erhålla full kostnadstäckning

för olika tjänster genom avgifter från dem som utnyttjar dessa

tjänster. Utskottet finner inte skäl till att ompröva dessa

principer utan avstyrker dessa motionsyrkanden.

Realisationsvinster

I motionerna Sk319 av Lars Andersson (-), Sk356 av Håkan

Holmberg (fp) och Sk373 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas

att reavinstreglerna ändras så att de nuvarande skatteproblemen

för dem som säljer eller byter bostad löses.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att

reavinstreglerna på bostäder medför problem, särskilt i samband

med byte av bostad. Dessa frågor har också behandlats av

utskottet under en följd av år, senast i betänkandet

1991/92:SkU20. Enligt vad utskottet då anförde borde denna och

andra frågor anstå i avvaktan på den förestående prövningen av

bostadsbeskattningen och vad som därmed sammanhänger. Utskottet

förutsätter att regeringen snarast möjligt redovisar sina

överväganden i dessa frågor och lägger fram förslag till de

förbättringar som kan uppnås. I avvaktan härpå avstyrker

utskottet motionerna.

Yrkande 5 i motion Sk362 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) går

ut på att vinst vid försäljning av rörelsefastighet skall

beskattas som inkomst av kapital.

Realisationsvinster beskattas som inkomst av kapital. Detta

gäller även för fastigheter som ingår i näringsverksamhet. När

det gäller sådana fastigheter skall värdeminskningsavdrag som

återvinns vid en försäljning enligt gällande principer tas upp

som inkomst av rörelsen. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet motionen i denna del.

I motion Sk388 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas att

stämpelskatten höjs med 1/4 procentenhet till 1,75% (yrkande

16).

Stämpelskatt utgår bl.a. vid försäljning av fast egendom.

Utskottet har den principiella uppfattningen att speciella

skatter av detta slag har snedvridande och hämmande effekter som

bör undvikas. Eftersom motionärerna inte har åberopat andra skäl

för sitt yrkande än att denna skattehöjning ingår i deras

budgetpolitik avstyrker utskottet detta yrkande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande byggstimulanser och reparationsavdrag

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sk311,

1992/93:Sk315, 1992/93:Sk320, 1992/93:Sk325,

1992/93:Sk350, 1992/93:Sk365, 1992/93:Sk378 och

1992/93:Sk386 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om skattereduktion för byggstimulanser,

res. 1 (s)

res. 2 (nyd)

2. beträffande avdragsregler för kulturhistoriskt värdefulla

byggnader

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk371 och

1992/93:Kr272 yrkande 8,

res. 3 (nyd)

3. beträffande momsbefrielse för vissa stiftelser

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk639,

res. 4 (nyd)

4. beträffande avdrag för vissa fondavsättningar

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk358,

5. beträffande om- och tillbyggnad

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sk337,

1992/93:Sk367 och 1992/93:Sk375 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört angående om- och

tillbyggnader,

6. beträffande värderingsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk312,

1992/93:Sk374, 1992/93:Sk383 yrkande 2, 1992/93:Sk806,

1992/93:Sk808, 1992/93:Sk809, 1992/93:Jo675 yrkande 2,

1992/93:A417 yrkande 3 och 1992/93:A444 yrkande 1,

res. 5 (nyd)

7. beträffande fastighetsskatten

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi211 yrkande 32,

1992/93:Sk369 yrkande 1 och 1992/93:Sk388 yrkandena 9--11,

res. 6 (s)

res. 7 (nyd)

8. beträffande hänsynstaganden till servicenivå m.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk646,

9. beträffande den kommunala beskattningen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk329 och

1992/93:A440 yrkande 10,

10. beträffande realisationsvinst på bostäder

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk319,

1992/93:Sk356 och 1992/93:Sk373,

res. 8 (nyd)

11. beträffande realisationsvinst på fastighet som ingått i

näringsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk362 yrkande 5,

12. beträffande stämpelskatten

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk388 yrkande 16.

Stockholm den 30 mars 1993

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell

Johansson (fp), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno

Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds), Peter

Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre

Palm (s) och Karl Hagström (s).

Reservationer

1. Byggstimulanser och reparationsavdrag (mom. 1)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (s) har

dels anfört följande:

Enighet råder om att man med hänsyn till den situation som

råder på arbetsmarknaden bör lämna särskilda stimulanser till

fastighetsägarna för reparation och underhåll av

bostadsbyggnader och att statligt stöd bör utgå inom de

beloppsramar som finansutskottet har angivit. Från vårt håll har

emellertid framhållits att detta stöd bör utgå i sådana former

att stimulanserna får en så snabb och kraftig effekt på

sysselsättningen som möjligt. Stödet bör därför utformas som ett

bidrag och inte som ett avdrag vid beskattningen.

Den avdragskonstruktion som den borgerliga majoriteten

föreslår innebär att stimulansen i själva verket kommer att

lämnas först i efterhand, långt efter det att byggnadsåtgärderna

har genomförts. Om fastighetsskatten är lägre än

reduktionsbeloppet är det också oklart om det blir möjligt att

förskjuta en del av reduktionen till senare år och hur många års

förskjutning som i så fall kommer att godtas. Det finns också

olösta frågor för dem som har förvärvat fastigheten under året

eller som säljer fastigheten efter reparationen.

Avdragskonstruktionen medför även andra onödiga svårigheter

såväl för fastighetsägarna som för de tillämpande myndigheterna.

Som framhålls i en avvikande mening i bostadsutskottets yttrande

blir det t.ex. knappast möjligt att hantera den föreslagna

skattereduktionen inom ramen för den förenklade

deklarationsblanketten. En ny och utökad avdragsrätt står i

strid mot skattereformens principer, som innebar en breddad

skattebas, enkla regler och ett minimum av avdragsmöjligheter.

Dessa fördelar som uppnåtts genom skattereformen bör bevaras.

Enligt vår uppfattning bör man välja en snabb, enkel och

effektiv bidragsform. I ett sådant system kan pengarna betalas

ut i omedelbar anslutning till att underhållsåtgärderna

genomförs, och man får helt andra möjligheter att utforma

reglerna så att de får den effekt som alla säger sig

eftersträva. Samtidigt kan man undvika de problem av olika slag

som en skattekonstruktion innebär.

Vad som här har anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande byggstimulanser och reparationsavdrag

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sk311,

1992/93:Sk315, 1992/93:Sk320, 1992/93:Sk325,

1992/93:Sk350, 1992/93:Sk365, 1992/93:Sk378 och

1992/93:Sk386 som sin mening ger regeringen till känna vad som

här har anförts om byggstimulanser.

2. Byggstimulanser och reparationsavdrag (mom. 1)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Som anförs motionerna Sk350 av Bert Karlsson (nyd) och Sk365

av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) och även i några motioner från

andra partier bör man införa en avdragsrätt för lagligt

upphandlade till-, ombyggnads- och reparationsarbeten. Ett

sådant avdrag kommer att medföra att den svarta sektorn minskar,

att nya arbetstillfällen skapas och att man får en ökad

produktion av byggmaterial m.m. Samtidigt skapar man

förutsättningar att bilda nya företag och för seriösa företag

att fortsätta sin verksamhet utan att behöva slås ut av illojal

konkurrens av svartjobbare.

De byggstimulanser som utskottet nu diskuterar är ett steg i

rätt riktning. Men utskottets förslag är så begränsat att det

knappast kan medföra ett tillräckligt hinder mot svartjobben och

att byggkonjunkturen får den positiva injektion som den

nuvarande situationen kräver. Ny demokrati anser att man i

stället bör medge ett avdrag i deklarationen för alla villaägare

och bostadsrättshavare för reparation och underhåll m.m. En

lämplig avvägning kan vara att nu medge avdrag upp till ett

basbelopp per år och fastighet eller lägenhet. Avdraget bör

sedan omprövas efter en tid med ledning av kommande

erfarenheter.

Regeringen bör skyndsamt lägga fram de förslag till

lagändringar som behövs.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande byggstimulanser och reparationsavdrag

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sk311,

1992/93:Sk315, 1992/93:Sk320, 1992/93:Sk325,

1992/93:Sk350, 1992/93:Sk365, 1992/93:Sk378 och

1992/93:Sk386 som sin mening ger regeringen till känna vad som

här har anförts om avdrag för reparation och underhåll m.m. av

villor och bostadsrättslägenheter.

3. Avdragsregler för kulturhistoriskt värdefulla byggnader

(mom.2)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Skattereformen har medfört att man inte längre har möjlighet

att göra avdrag för mangårdsbyggnader på jordbruksfastighet.

Detta medför många missförhållanden. Som anförs i motionerna

Sk371 av Harriet Colliander och Simon Liliedahl (nyd) och Kr272

av Margitta Edgren m.fl. (fp) innebär de nya reglerna bl.a. att

det knappast är möjligt längre för privatpersoner att sörja för

ett tillfredsställande underhåll av bostadsbyggnaderna på

landsbygden. För att undvika att våra kulturbyggnader drabbas av

rena katastrofen är det nödvändigt att skyndsamt återinföra den

tidigare avdragsrätten åtminstone i fråga om sådana byggnader.

dels vid mom. 2 hemställt

2. beträffande avdragsregler för kulturhistoriskt värdefulla

byggnader

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk371 och

1992/93:Kr272 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till

känna att en avdragsrätt bör införas för reparation och

underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

4. Momsbefrielse för vissa stiftelser (mom. 3)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Det är viktigt att historiska och kulturellt värdefulla

byggnadsverk restaureras och bevaras för framtiden. När det

gäller statens byggnader saknas det ofta allmänna medel för den

upprustning som behövs. Det förekommer då att enskilda personer

tar sig an det ekonomiska ansvaret för de åtgärder som behövs,

t.ex. genom att bilda en stiftelse som samlar in pengar för

ändamålet. Fördelarna för skattebetalarna är uppenbara: privata

skattade medel används frivilligt för att betala för bevarandet

av statlig egendom. Därtill kommer ökade arbetstillfällen och

ökade skatteintäkter, bl.a. i form av inkomstskatter,

löneskatter och arbetsgivaravgifter.

I motion Sk639 av Peter Kling m.fl. (nyd) väcker motionärerna

berättigad kritik mot att varor och tjänster som i sådana fall

handlas in av stiftelser eller av privatpersoner beläggs med

moms. Staten erhåller alltså dessa tjänster gratis, och de som

bekostar detta genom egna uppoffringar skall dessutom ge staten

ökade skatteinkomster genom moms på sina insatser. Detta är inte

acceptabelt. Som anförs i motionen borde vi i stället vara

tacksamma mot folk som vill spendera sina hårt skattade pengar

på att bevara dessa byggnadsverk för framtida generationer.

Kravet på momsbefrielse för stiftelser som upprustar statsägda

byggnader bör alltså bifallas.

dels vid mom. 3 hemställt

3. beträffande momsbefrielse för vissa stiftelser

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk639 som sin

mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om

momsbefrielse för upprustning av statsägda byggnader m.m.

5. Värderingsfrågor (mom. 6)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

De regionala skillnaderna i fastighetsskatt är i dag orimliga.

Det finns groteska exempel där taxeringsvärdena i vissa

attraktiva lägen höjts så mycket att folk som har bott där i

årtionden inte längre kan bo kvar.

De stora problem som har uppkommit för många vanliga

villaägare kan lösas genom att sätta ett tak på t.ex. 100000

kr för taxeringsvärdet på marken. Man bör också överväga andra

åtgärder för att komma till rätta med den alltför höga

beskattning som bristerna i fastighetstaxeringen i många fall

medför, t.ex. därför att orealistiskt höga värdenivåer kvarstår

under lång tid och läggs till grund för en orimlig beskattning.

De krav på förbättringar som ställs i de aktuella motionerna

måste genomföras skyndsamt för att begränsa de omfattande

ekonomiska problem som de nuvarande reglerna medför.

dels vid mom. 6 hemställt

6. beträffande värderingsfrågor

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sk312,

1992/93:Sk374, 1992/93:Sk383 yrkande 2, 1992/93:Sk806,

1992/93:Sk808, 1992/93:Sk809, 1992/93:Jo675 yrkande 2,

1992/93:A417 yrkande 3 och 1992/93:A444 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om

värderingen av fastigheter och därmed sammanhängande

beskattningsfrågor.

6. Fastighetsskatten (mom. 7)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (s) har

dels anfört följande:

Fastighetsskatten syftar framför allt till att finansiera de

subventioner på bostadsområdet som utgår för att utjämna

kostnaderna mellan nyproducerade och gamla bostäder. Den

omläggning av bostadspolitiken som regeringen är i färd med att

genomföra innebär att bostadssubventionerna på sikt skall

slopas.

Som anförs i motion Sk369 av Göran Magnusson m.fl. (s) bör

fastighetsskatten ingå som ett led i en bostadspolitik som

grundar sig på social omtanke och solidaritet. Ett av de stora

problemen inom bostadspolitiken är hur man skall kunna begränsa

de höga kostnaderna för nyproduktionen och de alltför höga

kostnaderna för nybyggda bostäder. Enligt vår uppfattning kan

man inte uppnå en tillräcklig utjämning utan statliga

subventioner, och kostnaderna för dessa subventioner bör även i

fortsättningen betalas solidariskt av alla genom en

fastighetsskatt. Därmed får de som tidigare har dragit nytta av

systemet och som nu bor relativt billigt också bidra till att

nya generationer kan få bra bostäder till en rimlig kostnad.

De här angivna principerna ingår också i den skattereform som

har genomförts fr.o.m. 1991. Denna reform innebär bl.a. att

fastighetsskatten inte bara bidrar till bostadssubventionerna.

Fastighetsskatten har också konstruerats om så att den direkt

bidrar till att utjämna bostadskostnaderna, genom omfattande

undantag för nyproduktionen. På detta sätt begränsar man

samtidigt rundgången av skatter och bidrag.

Enligt vår uppfattning bör reglerna ses över i syfte att uppnå

ytterligare förbättringar, i enlighet med vad som föreslås i

motionen.

Vad som här har anförts bör riksdagen -- med bifall till

motionen -- ge till känna för regeringen.

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande fastighetsskatten

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk369 yrkande 1

och med avslag på motionerna 1992/93:Fi211 yrkande 32

och 1992/93:Sk388 yrkandena 9--11 som sin mening ger

regeringen till känna vad som här har anförts om en solidarisk

bostadspolitik.

7. Fastighetsskatten (mom. 7)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Som ett av leden i Ny demokratis bostadspolitik ingår att

fastighetsskatten på sikt skall avskaffas. Som anförs i motion

Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) är det mycket som talar

för att krisen på fastighetsmarknaden kommer att fortsätta.

Dessa problem kan man inte lösa genom fortsatta regleringar och

en fortsatt hög beskattning av boendet. I själva verket är det

tvärtom så att karusellen med höga skatter av olika slag och med

bidrag, subventioner och en hård styrning av alla detaljer

bidragit till problemen och medfört stora fördyringar och

låsningseffekter. Mer än 50% av byggkostnaderna är skatter och

avgifter, vilket medfört onödiga fördyringar som i sin tur

kräver stora subventioner. När subventionerna nu minskar blir

det redan av detta skäl nödvändigt att också minska skatterna.

I motionen riktas en omfattande kritik mot skattereglerna på

bostadsområdet. Enligt vår uppfattning måste regeringen

skyndsamt och med hjälp av kvalificerade bedömare utreda hur

fastighetsmarknaden kan stabiliseras. I utredningens direktiv

måste även skattefrågorna ingå. En viktig del av

utredningsarbetet bör vara att avveckla fastighetsskatten helt

under en tioårsperiod. Motionärernas yrkande i detta avseende

(yrkande 32 i motionen) bör bifallas.

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande fastighetsskatten

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi211 yrkande

32 och med avslag på motionerna 1992/93:Sk369 yrkande 1 och

1992/93:Sk388 yrkandena 9--11 som sin mening ger regeringen

till känna att fastighetsskatten successivt bör avvecklas.

8. Realisationsvinst på bostäder (mom. 10)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

I motion Sk373 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas att den

s.k. flyttskatten omedelbart skall avskaffas. Detta välgrundade

krav bottnar i den starka kritik som sedan länge har riktats mot

reavinstreglerna på bostäder, utan att något har gjorts för att

lindra de skatteskärpningar och stora påfrestningar som

skattereformen har medfört för alla villaägare och

bostadsrättshavare som måste byta bostad. Med tanke också på de

skadliga låsningseffekter som nuvarande regler medför på

bostadsmarknaden bör motionärernas krav tillgodoses, liksom

motsvarande yrkanden i motionerna Sk319 av Lars Andersson (-)

och Sk356 av Håkan Holmberg (fp). Regeringen bör skyndsamt lägga

fram förslag till de lagändringar som behövs.

dels vid mom. 10 hemställt

10. beträffande realisationsvinst på bostäder

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sk319,

1992/93:Sk356 och 1992/93:Sk373 hos regeringen begär

skyndsamt förslag om att avskaffa den s.k. flyttskatten.

Särskilda yttranden

1. Realisationsvinster (mom. 10)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (s) anför:

Reglerna om beskattningen av realisationsvinster på villor

utformades på nuvarande sätt i samband med den skattereform som

genomfördes med verkan fr.o.m. 1991. Motsvarande gäller i viss

mån även i fråga om andelar i bostadsrättsföreningar, även om

beskattningen här numera har lindrats. Vid skattereformen rådde

enighet om att reglerna skall utvärderas av den kommitté som har

tillsatts för detta ändamål och som nu arbetar med dessa frågor

(Kommittén Fi1990:08 för utvärdering av skattereformen).

Den kritik som i några motioner riktas mot reglerna innehåller

inte något nytt och har redan uppmärksammats i

utredningsarbetet. Det kan därför inte anses aktuellt med några

åtgärder från riksdagens sida i dessa frågor. Motionerna bör

därför avslås.

2. Stämpelskatten (mom. 12)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (s) anför:

I motion Sk388 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas bl.a. att

stämpelskatten skall höjas med 0,25 procentenheter. Detta yrkande,

som har upprepats under en följd av år, grundar sig inte på

andra skäl än att det ingår i motionärernas budgetpolitik.

Enligt vår uppfattning finns det inte anledning att nu ompröva

riksdagens tidigare ståndpunkt i denna fråga. Motionen bör

alltså avslås.

Bostadsutskottets yttrande

1992/93:BoU6y

Bilaga

Vissa bostadsskattefrågor

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har beslutat bereda bostadsutskottet tillfälle

att yttra sig över motioner från allmänna motionstiden 1993 i

bostadsskattefrågor.

I detta yttrande behandlas följande motioner.

1992/93:Sk311 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om tillfälligt reparations- och

underhållsavdrag.

1992/93:Sk315 av Karin Starrin och Birgitta Carlsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ge villaägare och

bostadsrättsinnehavare rätt att göra deklarationsavdrag för

lagligt upphandlade reparationer och underhållsarbeten.

1992/93:Sk320 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om villaägares och bostadsrättsinnehavares rätt att göra avdrag

i deklarationen för lagligt upphandlade reparationer och

underhållsarbeten.

1992/93:Sk325 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

rörande avdragsmöjligheter för småhusreparationer.

1992/93:Sk337 av Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ändring av underlaget för fastighetsbeskattning vid påbyggnad

av äldre bostadshus.

1992/93:Sk350 av Bert Karlsson (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ge villaägare och

bostadsrättsinnehavare rätt att göra deklarationsavdrag för

lagligt upphandlade reparationer och underhållsarbeten,

2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning

med uppgift att skyndsamt utreda förutsättningarna för och

effekterna av den i motionen föreslagna avdragsrätten.

1992/93:Sk358 av Harald Bergström och Holger Gustafsson (kds)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utreda fastighetsanknutna

underhållsfonder.

1992/93:Sk365 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen beslutar att ge egnahemsägare och

bostadsrättsinnehavare rätt att göra avdrag i deklarationen, om

maximalt ett basbelopp, för lagligt upphandlade till-,

ombyggnads- samt reparationsarbeten och att avdraget skall gälla

högst en fastighet eller lägenhet per år och person.

1992/93:Sk367 av Magnus Persson och Oskar Lindkvist (s) vari

yrkas

1. att riksdagen såsom komplettering till proposition

1992/93:100 bilaga 8 beslutar att våningspåbyggnad -- oberoende

av om den sker på kommersiella fastigheter, industribyggnader

eller bostadshus -- skall ha samma fastighetsskatt som andra

nyproducerade bostäder,

2. att riksdagen såsom komplettering till proposition

1992/93:100 beslutar att bostadshus som genom våningspåbyggnad

får en ökning av lägenhetsarean för bostäder med minst 20 % och

förses med hissar som betjänar minst 60 % av husets lägenheter

får värdeåret framflyttat till påbyggnadsåret och

fastighetsbeskattas i enlighet därmed, dvs. skattebefrielse

under de första fem åren och halv fastighetsskatt de följande

fem åren efter påbyggnadsåret,

3. att riksdagen beslutar att dessa fastighetsregler enbart

skall gälla för projekt som påbörjas före 1995.

1992/93:Sk371 av Harriet Colliander och Simon Liliedahl (nyd)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om angelägenheten av att medge

ränteavdrag för ett icke standardhöjande underhåll av

kulturhistoriskt värdefulla manbyggnader, särskilt på

jordbruksfastigheter.

1992/93:Sk375 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att regeringen bör lägga fram förslag om att

lika skatteregler (skattefrihet i fem år följt av halv

fastighetsskatt under fem år) i princip bör gälla för såväl

tillbyggnad som nyproduktion av flerfamiljshus.

1992/93:Sk378 av Jan-Olof Franzén och Ingvar Eriksson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjligheten till översyn av avdragsrätten.

1992/93:Sk386 av Lars Björkman och Lars Biörck (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om införande av en tids- och beloppsmässigt

begränsad avdragsrätt avseende lönekostnaden för underhåll av

småhus och bostadsrätter.

Behandlingen i riksdagen av frågan om ett ROT-program

I finansutskottets betänkande 1992/93:FiU10 läggs fram

riktlinjer för ett ROT-program (ROT = reparation, om- och

tillbyggnad). Mot bakgrund av det svåra läget på arbetsmarknaden

förordade finansutskottet att åtgärder vidtas för att stimulera

ökad ROT-verksamhet under åren 1993 och 1994. Utskottet föreslog

att programmet ges följande inriktning:

1. Stöd för reparationer och bostadsförbättringsåtgärder

2. Statlig subvention av underhåll och reparation av kommunala

byggnader

3. Räntebidrag för ombyggnad av bostäder

4. Ombyggnad av äldrebostäder

5. Kulturmiljövård

6. Konstnärlig utsmyckning i bostadsområden

7. Avdrag mot fastighetsskatt för vissa underhållsåtgärder

8. Räntesubventioner

I det ovannämnda betänkandet från finansutskottet behandlades

punkten 2 ovan medan utskottet, beträffande övriga delar av

programmet, anförde att det borde ankomma på resp. utskott att

ange den närmare utformningen av förslagen.

I betänkandet 1992/93:BoU10 som justerades den 11 mars 1993

och som avses behandlas av riksdagen den 24 mars 1993 tar

bostadsutskottet upp punkterna 1--4 till närmare överväganden.

Utskottet kommer senare under våren att behandla punkten 6 och

kulturutskottet punkten 5.

Vad beträffar punkten 7 -- avdrag mot fastighetsskatt för

vissa underhållsåtgärder -- som är den punkt som närmast kan

anses falla inom skatteutskottets beredningsområde anför

bostadsutskottet i det ovannämnda betänkandet följande.

Som en del i det av finansutskottet förordade ROT-programmet

ingår att skattereduktion mot fastighetsskatten skall medges för

fastighetsägare för underhålls- och reparationsåtgärder t.o.m.

utgången av år 1994.

Även om det primärt ankommer på skatteutskottet att behandla

den närmare utformningen av förslaget i denna del finns det

enligt bostadsutskottets mening anledning att något beröra

detsamma i detta betänkande. Frågan om utformningen av

skatteavdraget m.m. behandlas dessutom i bostadsutskottets

yttrande 1992/93:BoU6y till skatteutskottet.

Den förordade avdragsrätten riktar sig till ägare av

bostadsfastigheter. För att ytterligare betona avdragets

knytning till bostadsförsörjningen kan det enligt utskottets

mening finnas anledning att göra vissa preciseringar. Från de

utgångspunkter bostadsutskottet har att beakta anser utskottet

att avdrag endast bör avse bostäder för permanentboende. I detta

sammanhang bör dessutom övervägas behovet av att avgränsa de

åtgärder som skall omfattas av avdragsrätten.

Avdragsrätten kan maximalt uppgå till 10000 kr. per

lägenhet. För tydlighetens skull bör enligt utskottets mening

anges att härmed avses det sammantagna avdragsberättigade

beloppet för åtgärder som vidtas under 1993 och 1994. I avsikt

att tillförsäkra ägare av bostadshus med låga taxeringsvärden,

t.ex. i mindre orter eller på landsbygden, möjlighet att

utnyttja reduktionen mot fastighetsskatten fullt ut bör ev.

kvarstående reduktionsbelopp dessutom kunna få tas i anspråk

under ett eller flera efterföljande taxeringsår.

I detta sammanhang bör även tas upp frågan om den nedre

gränsen för avdragsrätten. Enligt finansutskottet bör avdrag

endast medges i de fall arbetskostnaden uppgår till 2000 kr.

per lägenhet. Det är naturligtvis rimligt att bl.a. av

administrativa skäl sätta upp en sådan gräns. Även enligt

bostadsutskottets mening bör således en nedre gräns på 2000

kr. gälla. Däremot kan det enligt bostadsutskottets mening

finnas anledning att knyta denna gräns till fastigheten. En

ordning där gränsen sätts till ett visst belopp per lägenhet

innebär att endast mera omfattande åtgärder skulle bli aktuella

för avdrag i fastigheter med ett större antal lägenheter.

En ytterligare fråga som bör belysas är behovet av en

samordning mellan den nu diskuterade skattereduktionen och andra

stödformer. Inte minst sysselsättningsskäl talar enligt

bostadsutskottets mening för att dubbelt stöd inte bör utgå för

samma åtgärd. Skattereduktion bör sålunda medges endast för

åtgärder för vilka räntebidrag, RBF-stöd eller annat stöd inte

utgår. Sådan reduktion bör inte heller komma i fråga i de fall

en fastighetsägare i annan ordning kan tillgodogöra sig avdrag

för åtgärderna vid beskattningen.

Avslutningsvis vill utskottet något beröra frågan om

ikraftträdandet av den nu förordade avdragsrätten. Avsikten med

ROT-programmet i sin helhet är att genom olika stimulansåtgärder

snabbt få i gång byggnadsåtgärder som annars inte skulle ha

kommit till stånd eller som skulle ha genomförts vid en senare

tidpunkt. Det framstår enligt utskottets mening mot bakgrund

härav som lämpligt att endast sådana åtgärder som påbörjas sedan

riksdagen fattat beslut i ärendet skall omfattas av

avdragsrätten. Samtidigt kan det naturligtvis inte uteslutas att

det kan finnas svårigheter förknippade med att införa den

förordade avdragsrätten mitt under ett inkomstår. Skulle så vara

fallet bör det enligt bostadsutskottets mening övervägas att

låta avdragsrätten omfatta åtgärder som påbörjas under år 1993.

Utskottet

Ovan har redovisats riktlinjerna för ett ROT-program. Som en

komponent i detta program finns en punkt -- avdrag mot

fastighetsskatt för vissa underhållsåtgärder -- som är av den

karaktären att den bör behandlas av skatteutskottet. Eftersom

denna punkt har anknytning till andra delar av programmet har

bostadsutskottet i betänkandet 1992/93:BoU10 berört frågan.

Denna redovisning har återgetts ovan. Förutom vad där anförts

anser bostadsutskottet att det är av stor vikt att de olika

delarna av ROT-programmet får ett snabbt genomslag. Mot denna

bakgrund förutsätter bostadsutskottet att frågan prioriteras av

skatteutskottet.

I flera motioner väckta under allmänna motionstiden 1993 och

hänvisade till skatteutskottet har tagits upp frågan om

skatteavdrag för reparationer och underhåll i bostäder.

Gemensamt för förslagen kan sägas vara att ett sådant avdrag

enligt motionärerna ger ökad sysselsättning, minskade kostnader

för arbetslösheten samtidigt som angelägna -- men inte sällan

eftersatta -- bostadsinvesteringar kommer till stånd. Förslag

med denna innebörd -- om än med något olika utformning -- förs

fram i motionerna Sk311 (c), Sk315 (c), Sk320 (c), Sk325 (c),

Sk350 (nyd) yrkandena 1 och 2, Sk365 (nyd), Sk371 (nyd), Sk378

(m) och Sk386 (m).

Som framgått av bostadsutskottets betänkande 1992/93:BoU10

finner utskottet det väsentligt att ett ROT-program nu kommer i

gång. Enligt utskottets uppfattning bör i detta program som en

del ingå också åtgärder inom skattesystemet. Från de

utgångspunkter bostadsutskottet har att beakta finner utskottet

att utformningen av sådana åtgärder bör kunna göras mot bakgrund

av vad i finansutskottets betänkande anförts och vad i

föregående avsnitt beskrivits. Bostadsutskottet anser att

skatteutskottet med anledning av motionerna och med anledning av

vad bostadsutskottet nu anfört som sin mening ger regeringen

till känna att förslag om avdrag mot fastighetsskatt för vissa

underhållsåtgärder i bostäder skyndsamt föreläggs riksdagen.

Det får anses ankomma på skatteutskottet att i de kommande

övervägandena ytterligare beakta och hos regeringen aktualisera

även andra åtgärder som kan visa sig erforderliga för att uppnå

syftet med riksdagens principiella beslut om skatteavdrag för

vissa underhållsåtgärder i bostäder.

Beräkning av fastighetsskatt vid påyggnad och tillbyggnad av

bostäder tas upp i tre motioner, nämligen i motionerna Sk337

(fp), Sk367 (s) och Sk375 (nyd). I motionerna anförs att

angelägna om- och tillbyggnader i form av påbyggnad på något

äldre bostadshus av ekonomiska skäl inte sällan visar sig

ogenomförbara. Påbyggnad på sådana hus, ofta producerade under

1950- eller 1960-talen, medför en framflyttning av det s.k.

värdeåret till omkring 1970. Detta innebär full fastighetsskatt

på hela den påbyggda fastigheten. Eftersom taxeringsvärdet ökar

får fastigheten i påbyggt skick en större fastighetsskatt än

före påbyggnaden. Motionärerna föreslår att nyproducerade

påbyggda lägenheter bör befrias från fastighetsskatt på samma

sätt som annan nyproduktion, något som anges kunna ske genom

uppdelning i separata värderingsenheter, en för påbyggnaden och

en för den ursprungliga fastigheten.

Frågan om uttag av fastighetsskatt vid ombyggnad har

behandlats i 1993 års budgetproposition (bil. 8 s. 112--113).

Efter att ha övervägt utformningen av subventionsreglerna för

ombyggnad av bostäder anför föredraganden:

De ekonomiska förutsättningarna för om- och tillbyggnad

påverkas även av reglerna för uttag av fastighetsskatt efter om-

och tillbyggnad av bostäder. Jag är medveten om att den

nuvarande regelutformningen diskriminerar om- och tillbyggnad

jämfört med nybyggnad. Vid nybyggnad tas det nämligen inte ut

någon fastighetsskatt under de första fem åren och endast halv

fastighetsskatt under följande fem år. Ombyggnad leder däremot

ofta till en höjning av fastighetsskatten på ett sådant sätt att

intresset av att genomföra om- och tillbyggnadsåtgärder

motverkas. Det är därför önskvärt att undanröja detta hinder för

om- och tillbyggnadsåtgärder så att reduktionen av

fastighetsskatten vid om- och tillbyggnadsåtgärder blir mer

likvärdig med vad som gäller vid nybyggnad. En sådan förändring

får självfallet avvägas mot den statsfinansiella situationen.

Frågan kräver därför ytterligare överväganden av de ekonomiska

effekterna innan förslag om förändringar kan läggas fram.

Bostadsutskottet som finner den av motionärerna och i

budgetpropositionen aktualiserade frågan viktig anser att

skatteutskottet som sin mening bör ge regeringen till känna att

förslag om fastighetsbeskattningens utformning vid påbyggnad

m.m. av fastighet skyndsamt föreläggs riksdagen.

Slutligen behandlas i detta yttrande motion Sk358 (kds).

Motionärerna föreslår ett riksdagens tillkännagivande till

regeringen om vad i motionen anförts om att utreda

fastighetsanknutna underhållsfonder.

Den i motionen upptagna frågan har behandlats i

slutbetänkandet från utredningen om statens stöd för

bostadsfinansieringen (SOU 1992:47). Utredningens förslag

övervägs i regeringskansliet. Resultatet av den beredningen bör

avvaktas. Bostadsutskottet anser därför att skatteutskottet bör

avstyrka motionen.

Stockholm den 11 mars 1993

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit:

Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil

Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart

Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune

Evensson (s), Dan Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin (s),

Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s) och Harry Staaf

(kds).

Avvikande mening

Avdrag mot fastighetsskatt för vissa underhållsåtgärder

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under

rubriken Utskottet börjar med "Ovan har" och slutar med "i

bostäder" bort ha följande lydelse:

I flera motioner väckta under allmänna motionstiden 1993 och

hänvisade till skatteutskottet har tagits upp frågan om

skatteavdrag för reparationer och underhåll i bostäder.

Gemensamt för förslagen kan sägas vara att ett sådant avdrag

enligt motionärerna ger ökad sysselsättning och minskade

kostnader för arbetslösheten samtidigt som angelägna -- men inte

sällan eftersatta -- bostadsinvesteringar kommer till stånd.

Förslag med denna innebörd -- om än med något olika utformning

-- förs fram i motionerna Sk311 (c), Sk315 (c), Sk320 (c), Sk325

(c), Sk350 (nyd) yrkandena 1 och 2, Sk365 (nyd), Sk371 (nyd),

Sk378 (m) och Sk386 (m).

Finansutskottet har den 25 februari 1993 beslutat om

inriktningen av ett ROT-program. Som en komponent i detta

program finns ett punktavdrag mot fastighetsskatt för vissa

underhållsåtgärder av den karaktären att frågan bl.a. mot

bakgrund av de ovan angivna motionerna bör behandlas av

skatteutskottet.

Som framgått ovan redovisar bostadsutskottet i betänkandet

1992/93:BoU10 hur ett system med avdrag mot fastighetsskatten

närmare borde utformas. I ett särskilt yttrande (s) till

betänkandet anförs att det syfte som avses uppnås med ett avdrag

bättre skulle tillgodoses med ett system med direkta bidrag för

vissa underhållsåtgärder. En liknande uppfattning förs fram i

ett särskilt yttrande (s) till finansutskottets betänkande

1992/93:FiU10.

Bostadsutskottet delar uppfattningen i de särskilda yttrandena

om att ett bidrag är att föredra framför ett avdrag mot

fastighetsskatten. För bidrag bör följande villkor i huvudsak

gälla.

Bidrag utgår för kostnader för arbete och material. Med

material avses förbrukningsmaterial såsom färg, tapeter,

golvmaterial m.m. Bidrag skall utgå till villaägare,

bostadsrättshavare och hyresgäster. I den mån den boende inte

utför åtgärderna bör ett krav vara att de utförs av

momsregistrerad firma. Stöd skall utgå för åtgärder påbörjade

omedelbart efter riksdagens beslut. Åtgärderna bör påbörjas

senast vid utgången av år 1993.

Stöd utgår med 30 % av godkända kostnader för åtgärderna om

kostnaderna uppgår till minst 2 000 kr per lägenhet. Stöd medges

för kostnader om maximalt 35 000 kr och endast en gång för samma

lägenhet under perioden.

Sedan åtgärderna genomförts sänds en ansökan om utbetalning in

tillsammans med fakturor till den administrerande myndigheten

som kan vara Riksskatteverket, skattemyndigheten, länsstyrelsen

eller annan myndighet.

Ett bidrag av nu skisserad utformning ger en snabbare och

kraftigare stimulanseffekt för sysselsättningen än det

avdragssystem som redovisats ovan. Genom att pengarna kan

betalas ut i omedelbar anslutning till att underhållsåtgärderna

har genomförts blir det en direkt knytning mellan stödet och det

utförda arbetet. Med ett avdrag kommer kompensationen däremot

inte att betalas förrän tidigast året efter. För

reparationsutgifter under 1993 får fastighetsägaren kompensation

först i december 1994, och för reparationsutgifter 1994 kommer

kompensationen först i december 1995. För fastighetsägare med

låga taxeringsvärden kan en del av kompensationen t.o.m. komma

att fördröjas ytterligare. I nuvarande krissituation på

arbetsmarknaden är den fördröjda stimulanseffekten en mycket

allvarlig svaghet med avdragssystemet.

Ett skatteavdrag strider mot skattereformens principer om att

bredda skattebasen, begränsa avdragen och förenkla reglerna. Det

blir knappast möjligt att hantera avdraget inom ramen för den

förenklade självdeklarationen, vilket får den beklagliga

konsekvensen att allt färre kan använda den förenklade

deklarationen. Ett avdragssystem innebär vidare att kontrollen

riskerar att bli i det närmaste obefintlig.

Ett bidragssystem kan göras rättvisare än det föreslagna

avdragssystemet. En märklig konsekvens av det tilltänkta

avdragssystemet är att människor i glesbygden kan få vänta på

sin fullständiga kompensation ett eller två år längre än

fastighetsägare med högre taxeringsvärden och därmed högre

fastighetsskatt.

Enligt bostadsutskottet bör skatteutskottet med anledning av

de ovan refererade motionerna som sin mening ge regeringen till

känna vad bostadsutskottet nu anfört om ett system med bidrag

för vissa underhålls- och reparationskostnader för bostäder. Det

får anses ankomma på skatteutskottet att i de kommande

övervägandena ytterligare beakta och hos regeringen aktualisera

även andra åtgärder som kan visa sig erforderliga för att uppnå

syftet med vad bostadsutskottet nu förordat. Ett förslag i

frågan bör skyndsamt föreläggas riksdagen.