Bet. 1992/93:SkU36

Skatteutskottets betänkande

1992/93:SKU36

Skattereduktion för vissa reparationsarbeten

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

1992/93

SkU36

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker det i kompletteringspropositionen

framlagda förslaget till skattereduktion för vissa

byggnadsarbeten (prop. 1992/93:150 bil. 6.1), med några

detaljändringar.

Till betänkandet fogas två reservationer (från s och från nyd)

och en meningsyttring (v).

Propositionen

I proposition 1992/93:150 bilaga 6 1 Skattefrågor har

regeringen (Finansdepartementet)

dels hemställt att riksdagen, såvitt nu är i fråga, antar

i propositionen framlagda förslag (prop. bil. 6.1) till

1. lag om skattereduktion för reparationskostnader m.m. för

bostadshus,

2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

dels berett riksdagen att ta del av vad föredragande

statsrådet Bo Lundgren har anfört om utbyggnad av

skattemyndigheternas kontrollverksamhet m.m.

Förslaget ansluter till riksdagens ställningstaganden tidigare

i vår om en skattereduktion för reparation och ombyggnad av

bostadshus i syfte att stimulera konjunkturerna inom

byggsektorn. Propositionen innebär att skattereduktionen blir

30% av utgifterna för åtgärder under tiden den 15 februari

1993--den 31 december 1994, intill vissa maximibelopp. För

villor blir skattereduktionen högst 10500 kr. För hyreshus

blir skattereduktionen högst 20000 kr eller det högre belopp

som motsvarar tre gånger fastighetsskatten för år 1993 på

bostadsdelen.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1992/93:Fi93 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

64. att riksdagen i enlighet med vad som sägs i motionen

beslutar att skatteavdrag för reparationer m.m. får göras

fullt ut för såväl arbetskostnader som material upp till ett

basbelopp för arbeten som slutförts senast den 30 juni 1995.

1992/93:Sk56 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen

beslutar att redovisning av underlaget för skattereduktion får

ske per företag på det sätt och i den omfattning som anges i

motionen.

1992/93:Sk57 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att införa ett

avdrag på skatten för reparations- och underhållskostnader,

2. att riksdagen beslutar införa ett bidragssystem för

reparations- och underhållsåtgärder i enlighet med vad som

anförts i motionen.

Yttranden

Lagrådet, Datainspektionen och bostadsutskottet har yttrat sig

i ärendet, bilagorna 1--3.

Utskottet

Allmänna ställningstaganden

Regeringens förslag om skattereduktion för byggnadsarbeten på

bostadshus grundar sig på de beslut i denna fråga som

riksdagen har fattat tidigare i vår på grundval av

finansutskottets betänkanden FiU10 och FiU20 och

skatteutskottets betänkande SkU33 i syfte att stimulera

aktiviteten inom byggnadssektorn och motverka arbetslösheten.

Förslaget innebär att skattereduktion skall medges för

reparation, underhåll och om- och tillbyggnad på bostadshus

som utförs under tiden den 15 februari 1993 -- den 31 december

1994. Skattereduktion skall medges med 30% av utgifterna,

intill vissa maximibelopp. Utgifter för material och värdet av

arbete som har utförts av husägaren medräknas inte. För villor

blir skattereduktionen högst 10500 kr per taxeringsenhet.

För hyreshus blir skattereduktionen högst 20000 kr eller

alternativt ett belopp som motsvarar tre gånger

fastighetsskatten för år 1993 på bostadsdelen. Utgifterna

skall uppgå till minst 2000 kr. -- Ansökan skall komma in

till skattemyndigheten före den 1 mars 1995. Skattereduktionen

medges från inkomstskatt, skogsvårdsavgift och fastighetsskatt

som påförts vid 1994 och 1995 års taxeringar. Den som vill ha

skattereduktion vid 1994 års taxering skall ansöka om detta

före den 1 mars 1994. Skattereduktion som medges för ett år

kan inte förskjutas till ett senare år.

I motion Sk57 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas avslag på

propositionen och att riksdagen i stället beslutar att införa

ett bidragssystem med ungefär samma omfattning. Enligt

motionärerna strider den föreslagna skattereduktionen mot

principerna för skattereformen. De anser att en bidragsform är

snabbare, enklare och mer effektiv och att man har helt andra

möjligheter att utforma ett bidrag på ett lämpligt sätt.

I motion Fi93 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas att

skatteavdrag skall få göras fullt ut upp till ett basbelopp

för såväl arbetskostnader som material för arbeten som

slutförts senast den 30 juni 1995.

När det gäller detaljutformningen återkommer utskottet senare

bl.a. till en fråga rörande bostadsföretagen som tas upp i

motion Sk56 av Ivar Franzén (c).

Utskottet vill framhålla att regeringen utformat sitt förslag

i nära anslutning till de ställningstaganden som riksdagen

redan har intagit i dessa frågor (FiU10 och 20, SkU33). Dessa

ställningstaganden innebär att de ifrågavarande

byggstimulanserna bör utformas som en skattereduktion inom de

ramar som ligger till grund för regeringens förslag.

Utskottet anser nu liksom tidigare att man kan ha både

principiella och praktiska invändningar mot att använda

skattesystemet för stimulanser av det här slaget. Till grund

för tidigare ställningstaganden i denna fråga ligger att

situationen på arbetsmarknaden kräver att man snabbt utformar

de stimulanser som behövs.

I och för sig skulle det ha varit önskvärt att man hade haft

mer tid för att bereda lagstiftningsfrågan och överväga

detaljutformningen ytterligare. Det kan nu inte undvikas att

speciella frågor återstår att lösa i den praktiska

tillämpningen av reglerna.

Som Lagrådet har anfört torde dock ett bidragssystem också

vara förenat med nackdelar. Från de synpunkter som Lagrådet

har att beakta har Lagrådet därför inte funnit skäl att

motsätta sig valet av metod. Utskottet återkommer till en del

detaljer men vill nu framhålla att det enligt utskottets

uppfattning inte finns anledning att bedöma dessa frågor på

annat sätt än Lagrådet. Ett bidragssystem medför enligt vad

utskottet kan finna i stort sett samma tillämpningsproblem som

den nu aktuella ordningen. I sammanhanget vill utskottet

framhålla att de tillämpningsfrågor som har uppmärksammats kan

uppkomma i speciella situationer. Dessa frågor har enligt

utskottets bedömning sådan karaktär att de kommer att kunna

lösas i praktiken på lämpligt sätt. Utskottet finner också att

det framlagda förslaget innebär en enkel och effektiv lösning

jämfört med tänkbara alternativ, och Lagrådets förslag innebär

ytterligare förbättringar.

Datainspektionen har tillstyrkt propositionen, med förbehållet

att skattemyndigheterna inte bör få ökad tillgång till

skatteregistren. Utskottet har inhämtat att regeringen kommer

att tillgodose Datainspektionens synpunkter vid utformningen

av handläggningsreglerna.

Med hänvisning till det anförda och till vad bostadsutskottet

anfört i dessa frågor anser utskottet nu liksom tidigare att

de aktuella stimulanserna inte bör utformas som ett bidrag.

Utskottet avstyrker alltså motion Sk57 yrkande 2.

Utskottet vidhåller också att reglerna inte heller bör

utformas som ett basbeloppsanknutet skatteavdrag. Utskottet

avstyrker således det yrkande om ändringar i denna riktning

som framställs i motion Fi93 yrkande 64.

Med det anförda tillstyrker utskottet den i propositionen

föreslagna principlösningen. Samtidigt vill utskottet

understryka vikten av att Riksskatteverket så snart som

möjligt lämnar en tillfredsställande information om innebörden

av reglerna och om att berörda parter bör uppmärksamma frågan

om skattereduktion t.ex. vid köp och försäljning av

bostadsbyggnader.

Detaljfrågor

Skattereduktionen skall enligt propositionen beräknas per

taxeringsenhet.

Förslaget i motion Sk56 av Ivar Franzén (c) innebär att

bostadsföretag, som enligt god redovisningssed har sin

bokföring ordnad på brukningsenheter som inte motsvarar

begreppet taxeringsenhet, skall slippa en särredovisning per

taxeringsenhet. I sådana fall bör man enligt motionen av

praktiska skäl kunna godta en redovisning som ansluter till

företagets bokföring av hela sitt bostadsinnehav.

Som propositionen har utformats skulle förslaget i motionen

knappast kunna innebära någon mer väsentlig förbättring för de

aktuella företagen. Reparationer av ett hyreshus, som till en

del består av lokaler, bör under alla förhållanden redovisas

på ett sådant sätt att man kan bedöma hur mycket som hänför

sig till bostadsdelen. Därtill kommer att förslaget i motionen

medför andra problem av lagteknisk och administrativ art. Med

hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Sk56.

En bostadsrättsförening kan ha ett antal småhus som utgör en

taxeringsenhet. För att skattereduktionen för alla dessa

småhus inte skall begränsas till sammanlagt högst 10500 kr

föreslår regeringen att man i sådana fall skall kunna tillämpa

samma regler som för hyreshus. -- Utskottet föreslår att samma

regler skall få gälla för alla taxeringsenheter med två eller

flera småhus (4§ tredje stycket i Lagrådets förslag).

De åtgärder som skall kunna medföra skattereduktion bör kunna

hänföras till byggnadsarbeten i vanlig bemärkelse. Utskottet

föreslår ett tillägg i 2§ första stycket i syfte att göra

detta klart.

Ett beslut om skattereduktion kan behöva ändras om ett annat

beslut om skattereduktion, fastighetstaxering eller debitering

av fastighetsskatt har ändrats. Utskottet föreslår att 12§

kompletteras i detta avseende, i överensstämmelse med vad som

gäller i motsvarande fall enligt taxeringslagen.

Utskottet har vid sin behandling också uppmärksammat en annan

detalj av rent redaktionell natur som inte fordrar någon

särskild kommentar (1§ tredje stycket).

De detaljer som Lagrådet tagit upp i sitt yttrande fordrar

inte någon närmare kommentar från utskottets sida. Utskottet

instämmer i Lagrådets förslag.

Anslagsfrågan

I propositionen anförs att det uppkommer vissa

kostnadsökningar för administrationen av den föreslagna

skattereduktionen och för att genomföra förslaget och att

dessa kostnader bör täckas.

Utskottet utgår från att regeringen snarast återkommer med en

begäran om ett tilläggsanslag för dessa kostnader. Något

ställningstagande från riksdagens sida till denna fråga behövs

inte för närvarande enligt utskottets uppfattning.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande principlösningen av en stimulans för

byggnadsarbeten

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Sk57 och

1992/93:Fi93 yrkande 64 godtar proposition 1992/93:150 i

denna del,

res. 1 (s)

res. 2 (nyd)

men. (v)

2. beträffande en redovisning per taxeringsenhet

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Sk56 godtar

proposition 1992/93:150 i denna del,

3. beträffande detaljutformningen i övrigt

att riksdagen godtar vad utskottet anfört i dessa frågor,

4. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:150 i denna

del och vad utskottet ovan hemställt antar de vid

propositionen fogade förslagen till

1. lag om skattereduktion för reparationskostnader m.m. för

bostadshus med den ändringen att lagen erhåller följande

lydelse:

Förslag till

Lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på

bostadshus

Inledande bestämmelser

1§Skattereduktion enligt denna lag medges ägare till

bostadshus, om han har haft utgifter som avses i 2§. Med

ägare avses även den som enligt 1 kap. 5§

fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall likställas med

ägare.

I fråga om handelsbolag och dödsbon som vid inkomsttaxeringen

behandlas som handelsbolag tillkommer rätten till

skattereduktion i stället delägarna.

Med bostadshus avses byggnad som vid fastighetstaxeringen

betecknats som småhus eller hyreshus, i fråga om hyreshus dock

endast till den del det utgör en värderingsenhet för bostäder.

Underlag för skattereduktion

2§Underlaget för skattereduktion är utgifter för

reparation och underhåll samt för om- och tillbyggnad av

bostadshus (byggnadsarbete). Som byggnadsarbete räknas inte

åtgärder som enbart avser service på maskiner och andra

inventarier eller installationer eller rengöring.

I underlaget inräknas inte utgifter för material och

utrustning och inte värdet av byggnadsarbete som utförts av

ägaren eller av den som enligt l§ andra stycket har rätt

till skattereduktion i ägarens ställe. I underlaget inräknas

inte heller utgifter för åtgärder för vilka beviljats statligt

räntebidrag enligt ombyggnadslåneförordningen för bostäder

(1986:693) eller förordningen (1991:1933) om statligt

räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder, statligt bidrag

till åtgärder mot radon i egnahem eller stöd från statens fond

för fukt- och mögelskador.

3§Underlaget för skattereduktion omfattar endast

utgifter för byggnadsarbete som har utförts under tiden den 15

februari 1993--den 31 december 1994 och som har betalats

senast den 15 februari 1995.

Utgifter för byggnadsarbete som påbörjas den 1 april 1993

eller senare inräknas i underlaget endast om arbetet utförts

av någon som innehar F-skattebevis antingen när avtalet om

arbetet träffades eller när ersättningen betalas.

Skattereduktionens storlek

4§Skattereduktionen uppgår till 30 procent av

underlaget. För varje taxeringsenhet får skattereduktionen

dock sammanlagt inte överstiga

1. för småhus 10500 kronor,

2. för hyreshus det högsta av beloppen 20000 kronor eller det

belopp som motsvarar tre gånger fastighetsskatten för hela

kalenderåret 1993.

Om sökandens underlag inte uppgår till sammanlagt minst 2000

kronor, medges inte någon skattereduktion.

I fråga om taxeringsenhet som består av två eller flera småhus

får tillämpas vad som gäller beträffande hyreshus om

skattereduktionen därigenom blir högre.

Skattereduktion för en delägare till en fastighet utgör högst

så stor andel av den totala skattereduktionen för fastigheten

som svarar mot hans andel i fastigheten när arbetet utfördes.

Ansökan

5§Ansökan om skattereduktion görs skriftligen hos en

skattemyndighet.

6§Ansökningen skall innehålla uppgift om

1. sökandens personnummer eller organisationsnummer,

2. fastighetens beteckning,

3. sökandens andel i fastigheten när arbetet utfördes,

4. det byggnadsarbete som utförts på fastigheten och när arbetet

utförts,

5. underlaget för den skattereduktion som begärs,

6. organisationsnummer eller personnummer för den som utfört

byggnadsarbetet, samt

7. huruvida sådant stöd som avses i 2§ andra stycket andra

meningen har beviljats.

Om sökanden har förvärvat fastigheten under 1993 eller 1994,

skall ansökningen också innehålla uppgift om förvärvet och om

den som fastigheten förvärvats från.

Till ansökningen skall fogas kopia av faktura eller

motsvarande handling utvisande vilket byggnadsarbete som

utförts och utgiften för detta arbete samt uppgift om utgiften

för material och utrustning. Av ansökningen eller en handling

som fogas till denna skall framgå när betalning har ägt rum.

7§Ägs fastigheten av ett handelsbolag eller ett dödsbo

som vid inkomsttaxeringen behandlas som handelsbolag skall i

ansökningen uppges hur skattereduktionen skall fördelas mellan

delägarna.

8§Beviljas sådant stöd som avses i 2§ andra stycket

andra meningen efter det att ansökan om skattereduktion

lämnats in skall sökanden, inom en månad från den dag stödet

beviljades, anmäla detta till den skattemyndighet som

handlägger ansökningen eller till vilken ansökningen har

lämnats in.

9§Om en fastighet har bytt ägare och mer än en på

grund härav är berättigad till skattereduktion enligt denna

lag skall den vars ansökan först kom in till en

skattemyndighet i första hand medges skattereduktion. Kom

ansökningarna in till en eller flera skattemyndigheter samma

dag skall skattereduktionen fördelas mellan sökandena i

förhållande till storleken av de underlag för skattereduktion,

beräknade med beaktande av 4§ andra stycket, som

ansökningarna avser.

10§Ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till

en skattemyndighet senast den 28 februari 1995.

Om en ansökan om skattereduktion har kommit in före den 1 mars

1994 skall skattereduktionen tillgodoräknas vid debitering av

skatt på grund av 1994 eller 1995 års taxering efter vad som

anges i ansökningen. Kommer ansökningen in senare

tillgodoräknas skattereduktionen vid debitering av skatt på

grund av 1995 års taxering.

Beslut

11§Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,

Riksskatteverket bestämmer vilken eller vilka

skattemyndigheter som beslutar i ärenden enligt denna lag.

Sedan en skattemyndighet avgjort ett sådant ärende får en ny

ansökan inte prövas förrän efter utgången av år 1994, om inte

ansökningen avser utgifter på minst 1000 kronor som ingår i

sökandens underlag för skattereduktion.

Omprövning, överklagande och straff

12§Skattemyndighetens beslut enligt denna lag får

omprövas, förutom i fall som anges i förvaltningslagen

(1986:223), om sökanden har lämnat oriktig uppgift eller

sådant stöd som avses i 2§ andra stycket andra meningen har

beviljats efter det att ansökningen gjordes. Beslut får också

omprövas om det föranleds av ett annat beslut av

skattemyndighet eller förvaltningsdomstol som rör

skattereduktion enligt denna lag, fastighetstaxering eller

debitering av fastighetsskatt.

Sådan omprövning får ske intill utgången av femte kalenderåret

efter det då beslutet om skattereduktion meddelades.

Omprövning enligt första stycket andra meningen får ske även

efter den tid som anges i föregående mening men senast sex

månader efter det beslut som föranleder ändringen.

13§Beslut av skattemyndigheten får överklagas av

sökanden hos länsrätten i det län där skattemyndigheten är

belägen inom tre veckor från det att han fått del av beslutet.

Skattemyndighetens beslut får överklagas av Riksskatteverket

hos nämnda länsrätt inom tre veckor från dagen för beslutet.

Om länsrätten helt eller delvis bifallit ett överklagande av

sökanden, får skattemyndigheten överklaga länsrättens beslut.

Riksskatteverket får överklaga ett beslut av länsrätten eller

kammarrätten även om verket inte tidigare har fört det

allmännas talan i målet.

Om sökanden överklagar ett beslut, förs det allmännas talan i

länsrätten och kammarrätten av skattemyndigheten. Överklagar

Riksskatteverket skall det allmännas talan föras av verket.

Riksskatteverket för det allmännas talan i Regeringsrätten.

Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid en

skattemyndighet att företräda verket i allmän

förvaltningsdomstol.

14§Den som i ärende om skattereduktion uppsåtligen

eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift och därigenom

föranleder att skattereduktion medges eller medges med för

högt belopp för honom eller den som han företräder döms till

böter eller fängelse i högst sex månader, om inte gärningen är

belagd med straff i brottsbalken. Vad som sägs om lämnande av

oriktig uppgift gäller också underlåtenhet att göra anmälan

enligt 8§.

Övriga bestämmelser

15§I fråga om skattereduktion enligt denna lag

tillämpas vad som gäller om skattereduktion som avses i 2§ 4

mom. uppbördslagen (1953:272) om inte annat är föreskrivet.

Skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas den

skattskyldige före skattereduktion enligt uppbördslagen.

16§Skattereduktion enligt denna lag skall inte beaktas

vid beräkning av preliminär skatt eller jämkning av sådan

skatt. Jämkning av sjömansskatt får dock ske som för

skattereduktion på grund av underskott av kapital enligt 12§

4 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt i fråga om

skattskyldiga som skall betala sådan skatt.

17§Bestämmelser om registrering av uppgifter och

beslut enligt denna lag finns i skatteregisterlagen

(1980:343).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) med de

ändringarna i regeringens ändringsförslag att orden

"skattereduktion för reparationskostnader m.m. för

bostadshus" i 1 och 7§§ byts ut mot "skattereduktion för

utgifter för byggnadsarbete på bostadshus" och att orden

"första stycket" i 7§ byts ut mot "första och andra

stycket".

Stockholm den 27 maj 1993

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Kjell Johansson (fp), Ivar

Franzén (c), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries

(s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s),

Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),

Inger Lundberg (s) och Martin Nilsson (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Principlösningen av en stimulans för byggnadsarbeten (mom.

1)

Lars Hedfors, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre

Palm, Karl Hagström, Inger Lundberg och Martin Nilsson (alla

s) har

dels anfört följande:

De socialdemokratiska ledamöterna i bostads-, finans- och

skatteutskotten har under riksdagens tidigare beredning av den

aktuella delen av ROT-programmet hävdat att stimulanser av

reparationsarbeten m.m. på bostadshus bäst uppnås med ett

bidragssystem. De argument som framförts i dessa sammanhang

understryks ytterligare av vad som anförs i motion Sk57 (s)

och i den avvikande meningen i bostadsutskottets yttrande i

ärendet. Vi instämmer i den kritik som riktas mot det av

regeringen föreslagna skattereduktionssystemet. I jämförelse

med ett bidragssystem leder regeringens förslag bl.a. till

onödiga fördröjningar av stimulanseffekten, en tungrodd

administration och ett större utrymme för fusk och missbruk.

Därtill kommer orättvisor mellan olika upplåtelseformer

eftersom bostadsrättsföreningar och andra bostadsföretag inte

kommer att kunna utnyttja den av regeringen föreslagna

skattereduktionen fullt ut. Förslaget får även andra skeva

effekter, trots de detaljändringar som skatteutskottet nu

förordar.

Som anförs i motion Sk57 och av socialdemokraterna i

bostadsutskottet borde man i stället införa ett bidragssystem,

i huvudsak på den nivå som regeringen nu föreslagit för

skattereduktionen. Ett sådant system skulle kunna göras mycket

enkelt jämfört med regeringens förslag så att man snabbt får

den byggstimulans som behövs. Ett sådant bidrag skulle vara

lika mycket värt för alla och skulle också kunna utformas så

att det inte missgynnar en del av de bostadsformer som bör

omfattas av systemet. Enligt vår uppfattning skulle det i ett

bidragssystem inte heller vara förenat med några problem att

överväga lämpliga begränsningar, exempelvis genom att begränsa

bidraget till åtgärder i permanentbostäder.

Att utforma lämpliga bidragsregler fordrar dock närmare

ställningstaganden till vissa detaljer, och det är inte nu

möjligt att lägga fram en fullständig lagtext. Samtidigt kan

det konstateras att den tid som redan förflutit sedan planerna

på byggstimulanser offentliggjordes orsakat nya problem inom

byggsektorn. Vi vill inte nu riskera ytterligare dröjsmål

genom att fullfölja motionärernas avslagsyrkande på

regeringsförslaget och begära ett nytt förslag om ett

bidragssystem. Vad vi här har anfört med anledning av motionen

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 1 hemställt

1. beträffande principlösningen av en stimulans för

byggnadsarbeten

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk57 och

proposition 1992/93:150 i denna del och med avslag på motion

1992/93:Fi93 yrkande 64 som sin mening ger regeringen till

känna vad som har anförts i reservationen.

2. Principlösningen av en stimulans för byggnadsarbeten (mom.

1)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Fi93 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) är

regeringens förslag om skattereduktion för byggnadsarbeten ett

steg i rätt riktning. Vad förslaget ger är dock otillräckligt

för att få en tillräcklig effekt mot svartjobb. Detta faktum

är något som regeringen själv konstaterar i propositionen.

Enligt vår uppfattning innebär förslaget att man inte uppnår

den nödvändiga sysselsättningseffekten.

Tidsperioden i propositionen har också blivit för kort. Som vi

har uppfattat tidigare uttalanden i år har avsikten varit att

stimulanserna skulle avse byggnadsarbeten under en

tvåårsperiod. Resultatet hittills har varit att många väntat

med att sätta i gång för att kunna anpassa sig till den

slutliga utformningen av dessa stimulanser.

Förslaget från Ny demokratis sida innebär att skatteavdrag

skall få göras fullt ut, för såväl arbetskostnader som

material, upp till ett basbelopp per år. Som anförs i motionen

bör avdragsrätten omfatta arbeten t.o.m. den 30 juni 1995 och

gälla för alla egnahem, dvs. villor, bostadsrätter och

fritidshus. Avdragsrätten skulle på detta sätt omfatta ca

60% av boendet.

Vi beräknar att vårt förslag skulle leda till 8000--10000

nya jobb. Om man utformar byggstimulanserna på det sätt som vi

föreslår skulle man dessutom få fördelen att den svarta

sektorn minskar.

Förslaget i motion Fi93 innebär alltså stora fördelar jämfört

med regeringens förslag. Att nu omarbeta regeringsförslaget på

det sätt som föreslås i motionen skulle föranleda att

stimulanserna försenas. Med hänsyn till de negativa effekter

som detta skulle medföra finns det för närvarande inte något

annat realistiskt alternativ än att genomföra

regeringsförslaget, med de justeringar som utskottet har

förordat. Jag begränsar mig därför till att kräva ett

riksdagsuttalande om detta beklagliga faktum.

dels vid moment 1 hemställt

1. beträffande principlösningen av en stimulans för

byggnadsarbeten

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Fi93 yrkande

64 och proposition 1992/93:150 i denna del och med avslag på

motion 1992/93:Sk57 som sin mening ger regeringen till känna

vad som har anförts i reservationen.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Principlösningen av en stimulans för byggnadsarbeten (mom. 1)

Lars Bäckström (v) anför:

Reservation 1 av Lars Hedfors m.fl. (s) innehåller krav på ett

riksdagsuttalande om att de aktuella byggstimulanserna borde

ha utformats som ett bidrag. Vänsterpartiet ansluter sig till

denna reservation.

LAGRÅDET

Bilaga 1

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-05-14

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl,

justitierådet Hans-Gunnar Solerud, regeringsrådet Anders

Swartling.

Enligt protokoll vid sammanträde den 28 april 1993 har

riksdagens skatteutskott beslutat inhämta lagrådets yttrande

över förslag till lag om reparationskostnader m.m. för

bostadshus (prop. 1992/93:150).

Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn

Ulla Werkell.

Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:

Som framhållits i propositionen kan man anföra både

principiella och praktiska invändningar mot att använda

skattesystemet för stimulansåtgärder av det nu aktuella

slaget. Det i propositionen diskuterade bidragsalternativet

synes dock också vara förenat med nackdelar. Från de

synpunkter som lagrådet har att beakta finns det inte skäl att

motsätta sig valet av metod.

De föreslagna reglerna kan komma att beröra ett stort antal

fastighetsägare. Det är naturligtvis angeläget att reglerna

ger klara och entydiga besked om förutsättningarna för

skattereduktion. Det är också viktigt att missbruk så långt

möjligt förhindras, vilket ställer stora krav på både

uppgiftslämnande och kontroll. Mot denna bakgrund är det

beklagligt att lagförslaget har behövt tillkomma under stark

tidspress och utan sedvanligt remissförfarande. Det kan

visserligen sägas att de förhållanden som motiverat att

stimulansåtgärder föreslås har en så exceptionell karaktär att

det är försvarligt att göra avsteg från de normer för

beredningen som anges i 7 kap. 2§ regeringsformen. Lagrådet

befarar emellertid att reglerna kan komma att medföra

betydande problem vid den praktiska tillämpningen.

Som exempel på sådana problem kan nämnas att de grundläggande

bestämmelserna i 2§ om underlaget för skattereduktion

aktualiserar flera besvärliga gränsdragningsfrågor, t.ex.

mellan nybyggnad och tillbyggnad, mellan byggnad och

anslutande markanläggningar samt mellan arbete i egen regi och

arbete som utförs av fristående arbetskraft. Svårigheter kan

också uppkomma vid bestämningen av vad som är att anse som

underhåll. I ärendet föreligger inte det underlag som skulle

behövas för en tillräcklig precisering av lagtexten på dessa

och andra punkter.

Lagrådet har vid sin granskning av lagförslaget funnit

anledning att föreslå de ändringar som framgår av bilagan till

detta protokoll. De ändringar som är av rent förtydligande

karaktär eller innefattar endast en omdisponering av

bestämmelserna fordrar inte någon närmare kommentar.

Ändringar som är av saklig natur eller i övrigt förtjänar

särskild belysning behandlas i det följande.

2§

De arbeten som skall kunna ge rätt till skattereduktion är

reparation och underhåll samt om- och tillbyggnad av

bostadshus. Enligt lagförslaget är det "kostnader" för det

förra och "utgifter" för det senare slaget av arbeten som

skall få räknas in i underlaget för skattereduktionen. Såvitt

gäller om- och tillbyggnadsarbeten är det också naturligt att

reglerna omfattar hela utgiften under den aktuella perioden

och inte endast den del av utgiften som utgör periodens

kostnad. När det gäller reparation och underhåll vill lagrådet

däremot ifrågasätta om den i propositionen valda terminologin

verkligen är rättvisande; det synes stå bättre i

överensstämmelse med lagstiftningens syfte att även

beträffande dessa arbeten beakta utgiften under perioden i

stället för kostnaden. I lagrådets förslag till lagtext

används därför genomgående uttrycket utgift. Denna terminologi

har också föranlett förslaget till ändring av lagens rubrik.

Enligt propositionen bör skattereduktion medges endast för

arbetskostnader. På grund av svårigheterna att definiera detta

begrepp har i propositionen valts en indirekt metod som

innebär att den totala utgiften för reparation, underhåll,

ombyggnad och tillbyggnad (byggnadsarbete) skall minskas med

utgifter för material. Metoden synes innebära att inte endast

rena arbetskostnader utan även t.ex. administrations- och

vinstpålägg kan komma att ingå i underlaget för

skattereduktion. Vid lagrådsföredragningen har framkommit att

undantaget för "material" är avsett att omfatta, förutom

byggnadsmaterial i vanlig mening, även inventarier och annan

utrustning som i samband med byggnadsarbetet tillförs

bostadshuset. Detta bör framgå av lagtexten.

Enligt propositionen bör förhindras att dubbel kompensation

utgår i vissa fall. I detta syfte föreslås att förekomsten av

statligt stöd i form av vissa räntebidrag, bidrag till

åtgärder mot radon och stöd för avhjälpande av fukt- och

mögelskador skall beaktas när underlaget för skattereduktion

bestäms. Det är dock inte helt klart hur detta är tänkt att

ske. Enligt motiven bör "utgifter för åtgärder" för vilka stöd

utgått inte ingå i underlaget. Detta uttrycks också så att den

som har beviljats statligt stöd "för en vidtagen åtgärd" inte

samtidigt skall få skattereduktion. Den sålunda antydda

metoden synes innebära att hela utgiften för åtgärden faller

utanför underlaget för skattereduktion även om det statliga

stödet inte täcker mer än en del av utgiften. I förslaget till

lagtext anges emellertid i stället att "utgifter" för vilka

beviljats statligt stöd inte skall räknas in i underlaget för

skattereduktion. Denna formulering kunde tyda på att det är

endast det faktiskt utgående stödbeloppet som skall avräknas,

vilket skulle innebära att ett överskjutande utgiftsbelopp

skulle få räknas in i underlaget. Endast den förstnämnda, i

motiven antydda metoden synes emellertid direkt tillämpbar när

stödet beviljats i form av räntebidrag. Lagrådet har i sitt

författningsförslag antagit att den metoden skall tillämpas

också vid övriga former av stöd.

I propositionen föreslås att "värdet av arbete som utförts av

ägaren" inte skall räknas in i underlaget för skattereduktion.

Enligt motiven är bestämmelsen tillämplig när en

egenföretagare utför arbeten på den egna villan och när "ett

företag med egna anställda utför t.ex. reparationer på

företagets fastigheter". Undantagsbestämmelsen omfattar

således inte bara eget arbete i egentlig mening utan även

arbete som utförs av någon som är anställd hos

fastighetsägaren. När en fastighetsägare som är en fysisk

person anlitar en annan fysisk person för byggnadsarbete har

det åtminstone tidigare ofta varit svårt att avgöra om ett

anställningsförhållande (eller motsvarande) skall anses ha

förelegat eller ej. Av grunderna för den föreslagna

lagstiftningen får anses följa att den nu behandlade

undantagsbestämmelsen inte blir tillämplig om den anlitade

personen innehar ett F-skattebevis (jfr särskilt 3§ andra

stycket). Lagrådet vill i sammanhanget påpeka att

undantagsbestämmelsen får den verkan att ett företag således

inte genom den föreslagna lagen stimuleras att hålla egna

anställda sysselsatta med arbeten på företagets bostadshus men

väl att sysselsätta ett annat företags anställda härmed. En

oklar fråga är vad som är avsett att gälla i de fall då

fastigheten ägs av ett handelsbolag eller ett dödsbo som

taxeras som handelsbolag. I enlighet med det nyss sagda

omfattar undantagsbestämmelsen arbete som utförts av personer

som är anställda hos bolaget eller dödsboet. Under

föredragningen har framkommit att bestämmelsen i konsekvens

härmed bör tillämpas också när en delägare i bolaget eller

dödsboet utför arbete på fastigheten utan att vara anställd

(enligt 1§ andra stycket är det delägarna och inte

bolaget/dödsboet som kan bli berättigade till

skattereduktion). Lagrådet har därför i sitt

författningsförslag utgått från att värdet av arbete som

utförs av delägarna inte skall räknas in i underlaget.

3 och 4§§

Av systematiska skäl föreslår lagrådet att

2000-kronorsregeln (första stycket andra meningen i

propositionens lagförslag) flyttas till 4§, som reglerar

storleken av skattereduktionen. Vid föredragningen inför

lagrådet har framkommit att avsikten är att ett minimibelopp

om 2000 kronor skall gälla för varje sökande. Lagrådets

författningsförslag har utformats i enlighet härmed.

5§

Enligt motiven skall en ansökan kunna lämnas in till vilken

skattemyndighet som helst. Detta bör föranleda att uttrycket

skattemyndighet här används i obestämd form.

Det i propositionen föreslagna andra stycket, som begränsar

möjligheterna att göra mer än en ansökan före utgången av år

1994, har i lagrådets författningsförslag flyttats till 11§.

6§

Enligt vad som framkommit vid lagrådsföredragningen är

avsikten att en fastighetsägare, som haft utgifter för

reparation m.m. under år 1993 eller de två första månaderna av

år 1994 och som ger in en ansökan före utgången av februari

1994, skall kunna välja om hela den då kända utgiften skall

ligga till grund för skattereduktion redan vid 1994 års

taxering eller om utgiften helt eller delvis skall utnyttjas

vid 1995 års taxering. Detta bör komma till tydligare uttryck

i lagtexten, i förevarande paragraf genom en komplettering av

punkt 5 i första stycket (se vidare nedan angående 10§).

9§

I andra meningen finns en regel som tar sikte på det sannolikt

mycket ovanliga fallet att ansökningar kommer in samtidigt

från en förutvarande och en ny ägare till fastigheten. Den i

propositionen föreslagna lydelsen innebär att en fördelning

skall ske i förhållande till storleken av sökandenas "underlag

för skattereduktion". Eftersom hela det underlag som hänför

sig till den i 3§ första stycket angivna perioden kanske

inte är känt vid ansökningstillfället eller inte har

redovisats i ansökningen, föreslår lagrådet att fördelningen i

stället skall göras i förhållande till storleken av det

underlag för vilket skattereduktion begärs i ansökningarna

(jfr ovan angående 6§ första stycket 5). Lagrådets lagtext

vilar på antagandet att begränsningsregeln i 4§ andra

stycket skall gälla för varje sökande.

10§

Enligt vad som upplysts vid lagrådsföredragningen är avsikten

att i huvudsak följande ordning skall gälla. Senaste dag för

ansökan om skattereduktion är den 28 februari 1995. När en

ansökan görs senast den 28 februari 1994 kan fastighetsägaren

välja om hela det i ansökningen redovisade utgiftsbeloppet

skall ligga till grund för skattereduktion redan vid

debitering av skatt på grund av 1994 års taxering eller om

någon del av beloppet skall hänföras till den debitering som

görs på grundval av 1995 års taxering. Om ansökningen ges in

senare föreligger inte någon valrätt; hela beloppet skall i

det fallet hänföras till det senare årets debitering.

Lagrådet anser att den avsedda ordningen bör framgå tydligare

av lagtexten. Paragrafen har formulerats om i detta syfte. Det

förtjänar att påpekas i sammanhanget att en skattereduktion,

som i enlighet med det sagda har beviljats för ett bestämt

taxeringsår (1994 eller 1995) men inte kan utnyttjas helt vid

debiteringen för det året, går förlorad och således inte kan

sparas till ett senare år. Detta får anses följa av den

hänvisning som längre fram i lagen görs till 2§ 4 mom.

uppbördslagen (15§ i lagrådets författningsförslag).

12§

I konsekvens med regleringen i 6 och 8§§ föreslår lagrådet

att omprövning skall kunna ske när statligt stöd beviljats

efter det att ansökningen gjordes.

13§

Paragrafen reglerar rätten till överklagande och anger

dessutom vilken myndighet som i olika instanser företräder det

allmänna. Propositionens lagförslag synes dock ofullständigt.

Av förslaget framgår visserligen att skattemyndigheten skall

föra det allmännas talan i länsrätten men det har inte

klargjorts om myndigheten kan överklaga ett beslut av

länsrätten som innebär att myndighetens beslut ändrats till

fastighetsägarens förmån. Det anges inte heller om och i så

fall under vilka förutsättningar Riksskatteverket kan

överklaga ett beslut av länsrätt eller kammarrätt. Lagrådet

har utgått från att i de nu angivna hänseendena samma regler

som i taxeringsmål skall tillämpas i målen om skattereduktion

för reparationsutgifter m.m. (jfr 6 kap. 11 och 12 §§

taxeringslagen 1990:324) och har utformat sitt

författningsförslag i enlighet därmed. Lagrådet föreslår också

att Riksskatteverket skall ges möjlighet att uppdra åt en

tjänsteman vid skattemyndigheten att företräda verket i de

allmänna förvaltningsdomstolarna (jfr 6 kap. 16§ tredje

stycket taxeringslagen).

14§

I paragrafen regleras straffansvaret vid lämnande av oriktig

uppgift. Lagrådet har förståelse för att skattebrottslagen

inte görs direkt tillämplig på den tillfälliga

skattereduktionen men förordar att straffbestämmelsen ges en

konstruktion som närmare ansluter till skattebrottslagens

motsvarande bestämmelser. I lagrådets författningsförslag har

14§ första meningen utformats i enlighet härmed.

Bestämmelsen i 8§ om skyldighet att göra anmälan beträffande

statligt stöd är enligt propositionen inte sanktionerad i

någon form. Lagrådet föreslår att underlåtenheten genom en ny

andra mening görs straffbar i samma utsträckning som lämnande

av oriktig uppgift.

15--17§§

Det är lämpligt att samla dessa paragrafer under rubriken

"Övriga bestämmelser". Avsnittet bör inledas med den centrala

bestämmelse som klargör att reglerna för den skattereduktion

som medges enligt 2§ 4 mom. uppbördslagen skall gälla också

för skattereduktion enligt den nu aktuella lagen om inte annat

är föreskrivet. Den redaktionella hänvisningen till

skatteregisterlagen (1980:343) bör placeras sist i avsnittet.

71>Bilaga till

Lagrådets protokoll

1993-05-14

Förslag till

Lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på

bostadshus

Inledande bestämmelser

1§Skattereduktion enligt denna lag medges ägare till

bostadshus, om han har haft utgifter som avses i 2§. Med

ägare avses även den som enligt 1 kap. 5§

fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall likställas med

ägare.

I fråga om handelsbolag och dödsbon som vid inkomsttaxeringen

behandlas som handelsbolag tillkommer rätten till

skattereduktion i stället delägarna.

Med bostadshus avses byggnad som vid fastighetstaxeringen

betecknas som småhus eller hyreshus, i fråga om hyreshus dock

endast till den del det utgör en värderingsenhet för bostäder.

Underlag för skattereduktion

2§Underlaget för skattereduktion är utgifter för

reparation och underhåll samt för om- och tillbyggnad av

bostadshus (byggnadsarbete).

I underlaget inräknas inte utgifter för material och

utrustning och inte värdet av byggnadsarbete som utförts av

ägaren eller av den som enligt l§ andra stycket har rätt

till skattereduktion i ägarens ställe. I underlaget inräknas

inte heller utgifter för åtgärder för vilka beviljats statligt

räntebidrag enligt ombyggnadslåneförordningen för bostäder

(1986:693) eller förordningen (1991:1933) om statligt

räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder, statligt bidrag

till åtgärder mot radon i egnahem eller stöd från statens fond

för fukt- och mögelskador.

3§Underlaget för skattereduktion omfattar endast

utgifter för byggnadsarbete som har utförts under tiden den 15

februari 1993--den 31 december 1994 och som har betalats

senast den 15 februari 1995.

Utgifter för byggnadsarbete som påbörjas den 1 april 1993

eller senare inräknas i underlaget endast om arbetet utförts

av någon som innehar F-skattebevis antingen när avtalet om

arbetet träffades eller när ersättningen betalas.

Skattereduktionens storlek

4§Skattereduktionen uppgår till 30 procent av

underlaget. För varje taxeringsenhet får skattereduktionen

dock sammanlagt inte överstiga

1. för småhus 10 500 kronor,

2. för hyreshus det högsta av beloppen 20000 kronor eller det

belopp som motsvarar tre gånger fastighetsskatten för hela

kalenderåret 1993.

Om sökandens underlag inte uppgår till sammanlagt minst 2000

kronor, medges inte någon skattereduktion.

I fråga om småhus som ägs av bostadsföretag som avses i 2§ 7

mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

får vad som gäller i fråga om hyreshus tillämpas om

skattereduktionen därigenom blir högre.

Skattereduktion för en delägare till en fastighet utgör högst

så stor andel av den totala skattereduktionen för fastigheten

som svarar mot hans andel i fastigheten när arbetet utfördes.

Ansökan

5§Ansökan om skattereduktion görs skriftligen hos en

skattemyndighet.

6§Ansökningen skall innehålla uppgift om

1. sökandens personnummer eller organisationsnummer,

2. fastighetens beteckning,

3. sökandens andel i fastigheten när arbetet utfördes,

4. det byggnadsarbete som utförts på fastigheten och när arbetet

utförts,

5. underlaget för den skattereduktion som begärs,

6. organisationsnummer eller personnummer för den som utfört

byggnadsarbetet, samt

7. huruvida sådant stöd som avses i 2§ andra stycket andra

meningen har beviljats.

Om sökanden har förvärvat fastigheten under 1993 eller 1994,

skall ansökningen också innehålla uppgift om förvärvet och om

den som fastigheten förvärvats från.

Till ansökningen skall fogas kopia av faktura eller

motsvarande handling utvisande vilket byggnadsarbete som

utförts och utgiften för detta arbete samt uppgift om utgiften

för material och utrustning. Av ansökningen eller en handling

som fogas till denna skall framgå när betalning har ägt rum.

7§Ägs fastigheten av ett handelsbolag eller ett dödsbo

som vid inkomsttaxeringen behandlas som handelsbolag skall i

ansökningen uppges hur skattereduktionen skall fördelas mellan

delägarna.

8§Beviljas sådant stöd som avses i 2§ andra stycket

andra meningen efter det att ansökan om skattereduktion

lämnats in skall sökanden, inom en månad från den dag stödet

beviljades, anmäla detta till den skattemyndighet som

handlägger ansökningen eller till vilken ansökningen har

lämnats in.

9§Om en fastighet har bytt ägare och mer än en på

grund härav är berättigad till skattereduktion enligt denna

lag skall den vars ansökan först kom in till en

skattemyndighet i första hand medges skattereduktion. Kom

ansökningarna in till en eller flera skattemyndigheter samma

dag skall skattereduktionen fördelas mellan sökandena i

förhållande till storleken av de underlag för skattereduktion,

beräknade med beaktande av 4§ andra stycket, som

ansökningarna avser.

10§Ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till

en skattemyndighet senast den 28 februari 1995.

Om en ansökan om skattereduktion har kommit in före den 1 mars

1994 skall skattereduktionen tillgodoräknas vid debitering av

skatt på grund av 1994 eller 1995 års taxering efter vad som

anges i ansökningen. Kommer ansökningen in senare

tillgodoräknas skattereduktionen vid debitering av skatt på

grund av 1995 års taxering.

Beslut

11§Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,

Riksskatteverket bestämmer vilken eller vilka

skattemyndigheter som beslutar i ärenden enligt denna lag.

Sedan en skattemyndighet avgjort ett sådant ärende får en ny

ansökan inte prövas förrän efter utgången av år 1994, om inte

ansökningen avser utgifter på minst 1000 kronor som ingår i

sökandens underlag för skattereduktion.

Omprövning, överklagande och straff

12§Skattemyndighetens beslut enligt denna lag får

omprövas, förutom i fall som anges i förvaltningslagen

(1986:223), om sökanden har lämnat oriktig uppgift eller

sådant stöd som avses i 2§ andra stycket andra meningen har

beviljats efter det att ansökningen gjordes.

Sådan omprövning får ske intill utgången av femte kalenderåret

efter det år då beslutet om skattereduktion meddelades.

13§Beslut av skattemyndigheten får överklagas av

sökanden hos länsrätten i det län där skattemyndigheten är

belägen inom tre veckor från det att han fått del av beslutet.

Skattemyndighetens beslut får överklagas av Riksskatteverket

hos nämnda länsrätt inom tre veckor från dagen för beslutet.

Om länsrätten helt eller delvis bifallit ett överklagande av

sökanden, får skattemyndigheten överklaga länsrättens beslut.

Riksskatteverket får överklaga ett beslut av länsrätten eller

kammarrätten även om verket inte tidigare har fört det

allmännas talan i målet.

Om sökanden överklagar ett beslut, förs det allmännas talan i

länsrätten och kammarrätten av skattemyndigheten. Överklagar

Riksskatteverket skall det allmännas talan föras av verket.

Riksskatteverket för det allmännas talan i Regeringsrätten.

Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid en

skattemyndighet att företräda verket i allmän

förvaltningsdomstol.

14§Den som i ärende om skattereduktion uppsåtligen

eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift och därigenom

föranleder att skattereduktion medges eller medges med för

högt belopp för honom eller den som han företräder döms till

böter eller fängelse i högst sex månader, om inte gärningen är

belagd med straff i brottsbalken. Vad som sägs om lämnande av

oriktig uppgift gäller också underlåtenhet att göra anmälan

enligt 8§.

Övriga bestämmelser

15§I fråga om skattereduktion enligt denna lag

tillämpas vad som gäller om skattereduktion som avses i 2§ 4

mom. uppbördslagen (1953:272) om inte annat är föreskrivet.

Skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas den

skattskyldige före skattereduktion enligt uppbördslagen.

16§Skattereduktion enligt denna lag skall inte beaktas

vid beräkning av preliminär skatt eller jämkning av sådan

skatt. Jämkning av sjömansskatt får dock ske som för

skattereduktion på grund av underskott av kapital enligt 12§

4 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt i fråga om

skattskyldiga som skall betala sådan skatt.

17§Bestämmelser om registrering av uppgifter och

beslut enligt denna lag finns i skatteregisterlagen

(1980:343).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

DATAINSPEKTIONEN

49>YTTRANDE

Bilaga 2

49>1993-05-10

100>Dnr 2650-93

49>Riksdagens skatteutskott

102 12 STOCKHOLM

Yttrande enligt 2 a§ datalagen (1973:289) över förslag till

ändringar i skatteregisterlagen (1980:343)

Datainspektionen (DI) har anmodats att yttra sig över förslag

till ändringar i 1 och 7§§ skatteregisterlagen. Ändringarna

är föranledda av ett samtidigt framlagt förslag om

skattereduktion för reparationskostnader m.m. för bostadshus.

DI har inte tidigare i sak motsatt sig sådana ändringar i

skatteregisterlagen, som betingas av motsvarande ändringar i

de materiella skattereglerna. Det finns inte heller nu

anledning att frångå denna princip. Inspektionen har således

ingen erinran mot den föreslagna ändringen i 1§ tredje

stycket skatteregisterlagen, som innebär en utvidgning av de

ändamål för vilka skatteregistren får användas, så att även

bestämmande av det nu aktuella slaget av skattereduktion

omfattas av ändamålsbestämmelsen.

Utöver denna ändring föreslås i 7§ första stycket 20 p

skatteregisterlagen en ändring, som skall göra det möjligt att

i skatteregistren anteckna dels sådana uppgifter som anges i

6§ första stycket i den föreslagna lagen om skattereduktion

och som behövs för bestämmande av skattereduktionen och dels

uppgift om beslut om sådan skattereduktion. I skatteregistren

skall det således bli möjligt att anteckna bl.a. det arbete

som utförts på fastigheten (6§ 1 st 4 p), underlaget för

skattereduktion (6§ l st 5 p) och organisationsnummer eller

personnummer för den som utfört arbetet (6§ 1 st 6 p).

DI har full förståelse för att det krävs ett tämligen

omfattande uppgiftslämnande från de skattskyldiga och

möjligheter till en rätt ingående kontroll från

skattemyndigheternas sida för att stävja fusk och missbruk av

rätten till skattereduktion. Det får därför anses nödvändigt

att detaljerade uppgifter i dessa avseenden måste lämnas till

skattemyndigheten. Frågan är emellertid om de därmed också

skall få föras in i skatteregistret.

Från integritetsskyddssynpunkt kan mot ett sådant införande

invändas att det genom de uppgifter som tillförs registret

blir möjligt att utläsa viss information om standarden på

fastighetsägarens bostad, vilka hantverkare han brukar anlita

och vad han fått betala satt i relation till det arbete han

fått utfört. Sådan information kan uppfattas som

integritetskänslig av den enskilde. Den kan också sägas vara

artfrämmande i skatteregistret eftersom så detaljerade

uppgifter av det slag det är frågan om inte tidigare

förekommer där. Mot denna bakgrund kan det diskuteras om inte

uppgifterna -- i likhet med de uppgifter som anges i 6§

andra stycket i lagförslaget om skattereduktion -- inte skulle

få registreras i skatteregistren.

Å andra sidan skall i detta sammanhang också följande beaktas.

Uppgifterna i skatteregistren om det arbete som utförts får

antas ha till syfte att nöjaktigt identifiera det utförda

arbetet för att motverka fusk på så sätt att reduktion yrkas

för samma arbete vid två olika tillfällen och inte att i

detalj beskriva arbetet eller fastighetens standard.

Integritetskänsligheten hos dessa uppgifter kan därmed minskas

genom den utformning uppgifterna ges vid införandet i

skatteregistret. De uppgifter som nu skulle få läggas in i

skatteregistren avser en förhållandevis kort period (15

februari 1993--31 december 1994) och ger således inte någon

heltäckande bild av bostaden, oaktat att de under en

väsentligt längre tidrymd kommer att finnas kvar i

skatteregistren innan de enligt gallringsbestämmelsen i 13§

skatteregisterlagen utgår därifrån. Slutligen gäller sekretess

för uppgifterna enligt 9 kap. 1--3§§ sekretesslagen

(1980:100) och de hör inte till de uppgifter som räknas upp i

12§ skatteregister1agen och som utan hinder av vad som är

föreskrivet i annan lag får lämnas ut till den enskilde.

Vid en avvägning av de omständigheter som talar för att

tillåta en registrering och de omständigheter som talar för

att en sådan skulle medföra risk för otillbörliga

integritetsintrång finner DI att registreringen i

skatteregistren kan tillåtas. DI har således inte heller någon

erinran mot den föreslagna ändringen i 7§ första stycket 20

p skatteregisterlagen.

DI vill emellertid fästa uppmärksamheten på följande

förhållande. Enligt 11§ i den föreslagna lagen om

skattereduktion skall av effektivitetsskäl beslut i ärende

enligt lagen fattas av den eller de skattemyndigheter som

regeringen eller Riksskatteverket efter regeringens

bemyndigande bestämmer. Mot bakgrund av att en skattemyndighet

enligt regleringen i 4§ skatteregisterlagen endast förfogar

över det centrala skatteregistret såvitt gäller uppgifter för

det egna länet och över det regionala skatteregistret för det

egna länet uppstår problem, om ansökningar skall kunna

handläggas av annan skattemyndighet. Det får nämligen förmodas

att den beslutande skattemyndigheten i så fall också måste

beredas tillgång till en väsentligt utökad del av

skatteregistren för sin handläggning. Denna fråga bör

uppmärksammas i det fortsatta lagstiftningsarbetet. DI

avstyrker dock bestämt en reglering som innebär en tillgång

till uppgifter ur skatteregistren för skattemyndigheterna

utöver den nuvarande. Det kan inte vara rimligt att det

integritetsskydd som bestämmelserna om begränsningar i

tillgången till skatteregistren är till för skall uttunnas

enbart för att möjliggöra den nu aktuella reformen.

Beslut i detta ärende har fattats av ställföreträdande

generaldirektören Ulf G. Berg i närvaro av datarådet Ingela

Halvorsen, föredragande, och byrådirektören Ola Silberman.

Ulf G. Berg

Ingela Halvorsen

Bostadsutskottets yttrande

1992/93:BoU10y

Bilaga 3

Skattereduktion för reparationskostnader m.m. för bostadshus

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 12 maj 1993 beslutat bereda

bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över förslaget i

proposition 1992/93:150 om ett system för skattereduktion m.m.

för bostadshus jämte de motioner som väckts med anledning av

förslaget. Bostadsutskottet har redan tidigare i vår i

yttrandet 1992/93:BoU6y redovisat vissa synpunkter på hur ett

sådant system bör utformas ur en bostadspolitisk synvinkel.

Utskottet begränsar därför det nu aktuella yttrandet till att

avse dels en övergripande bedömning av förslaget i

propositionen, dels frågor som har aktualiserats i motioner.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:150 bilaga 6 föreslagit

riksdagen att anta det till propositionen fogade förslaget

till lag om skattereduktion för reparationskostnader m.m. för

bostadshus.

Motionerna

1992/93:Fi93 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

64. att riksdagen i enlighet med vad som sägs i motionen

beslutar att skatteavdrag för reparationer m.m. får göras

fullt ut för såväl arbetskostnader som material upp till ett

basbelopp för arbeten som slutförts senast den 30 juni 1995.

1992/93:Sk56 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen

beslutar att redovisning av underlaget för skattereduktion får

ske per företag på det sätt och i den omfattning som anges i

motionen.

1992/93:Sk57 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att införa ett

avdrag på skatten för reparations- och underhållskostnader,

2. att riksdagen beslutar införa ett bidragssystem för

reparations- och underhållsåtgärder i enlighet med vad som

anförts i motionen.

Utskottet

Riksdagen beslutade tidigare i år att ett s.k. ROT-program

skall införas med stimulanser för reparationer, ombyggnader

och tillbyggnader av fastigheter (se 1992/93:FiU10 och FiU20).

Som en av delarna i principbeslutet om detta program ingick

avdrag mot fastighetsskatt för vissa underhållsåtgärder.

Bostadsutskottet lämnade dels i sitt betänkande 1992/93:BoU10,

dels i sitt yttrande till skatteutskottet 1992/93:BoU6y vissa

synpunkter på hur denna del av ROT-programmet lämpligen borde

utformas sett ur en bostadspolitisk synvinkel. Skatteutskottet

föreslog i sitt betänkande 1992/93:SkU33 att riksdagens

närmare ställningstagande till detaljutformningen av ett

skattereduktionssystem borde anstå i avvaktan på regeringens

förslag i frågan.

Regeringen har nu presenterat sitt förslag i

kompletteringspropositionen. En skattereduktion föreslås

medges för kostnader för reparationer m.m. på bostadshus som

utförts under tiden 15 februari 1993--31 december 1994.

Skattereduktionen föreslås medges för fastighetsägare och

vissa andra som jämställs med ägare. Underlaget för

reduktionen skall vara kostnaderna för reparationsarbeten m.m.

till den del de avser arbetskostnad. Skattereduktionen medges

med 30 % av underlaget. Värdet av skattereduktionen föreslås

maximeras till 10500 kr för småhus och för hyreshus till

20000 kronor per taxeringsenhet eller ett belopp motsvarande

tre gånger fastighetsskatten för år 1993 om sistnämnda belopp

är högre.

Tre motioner har väckts med anledning av förslaget i

kompletteringspropositionen. Utskottet inleder med att

överväga de två motioner, Sk57 (s) och Fi93 (nyd), som för

fram alternativ till det av regeringen föreslagna systemet.

Därefter behandlas motion Sk56 (c) som föreslår vissa

detaljändringar i regeringsförslaget.

Den metod med skattereduktion som regeringen föreslår för

stimulans av reparations- och underhållsåtgärder i bostadshus

kritiseras i motion Sk57 (s). Motionärerna hävdar att denna

metod innebär flera nackdelar i förhållande till ett

bidragssystem. Bland annat anses reduktionsmodellen ge en

fördröjning av stimulanseffekterna och ge större utrymme för

fusk och missbruk än bidragsmodellen. Motionärerna framhåller

vidare att skattereduktionen leder till orättvisor mellan

olika upplåtelseformer eftersom vissa bostadsrättsföreningar

inte kan utnyttja reparationsavdraget. Mot denna bakgrund

föreslås i motionen att regeringens förslag skall avslås

(yrkande 1) och att riksdagen i stället beslutar införa ett

bidragssystem (yrkande 2). Bidraget föreslås i princip utgå

enligt de regler som i propositionen föreslagits för

skattereduktionen, dock med den skillnaden att åtgärder på

fritidsfastigheter inte föreslås berättiga till stöd.

I Ny demokratis partimotion Fi93 anförs att regeringens

förslag till skattereduktion är ett steg i rätt riktning.

Motionärerna vill dock utvidga bidraget till att omfatta såväl

arbetskostnader som material, upp till ett basbelopp. Enligt

motionens yrkande 64 bör riksdagen besluta att ett sådant

bidrag skall kunna utgå för arbeten som slutförs senast den 30

juni 1995.

Motsvarande förslag som förs fram i motion Sk57 (s) om ett

bidragssystem har under riksdagens tidigare beredning av

frågan om ett ROT-program övervägts såväl inom

bostadsutskottet som inom finans- och skatteutskotten. Dessa

överväganden har lett fram till slutsatsen att stimulansen av

reparationsverksamheten m.m. lämpligast sker inom

skattesystemets ram. Detta är också innebörden av de

principbeslut i frågan som riksdagen tidigare fattat. Enligt

bostadsutskottets mening har inget nytt framkommit i den

aktuella motionen som föranleder en omprövning av detta

ställningstagande. Frågan om alternativet med ett

bidragssystem behandlas för övrigt även i

kompletteringspropositionen. Det anförs där att ett minst lika

omfattande kontrollsystem som vid skattereduktion skulle

behövas i detta fall. Mot ett bidragssystem anser regeringen

även talar att detta skulle leda till en "rundgång" av pengar

mellan den enskilde och staten. Med hänvisning till det

anförda avstyrker utskottet motion Sk57 (s).

Förslaget i Ny demokratis partimotion skulle enligt

bostadsutskottets bedömning leda till betydligt större

kostnader för staten än det av regeringen föreslagna. Det kan

vidare ifrågasättas om en utvidgning av avdragsrätten till att

även omfatta materialkostnader skulle medföra att den

eftersträvade stimulanseffekten på arbetsmarknaden påtagligt

ökade. Utskottet anser att den av riksdagen förordade

omfattningen av ett skattereduktionssystem bör ligga fast. Mot

denna bakgrund avstyrks motion Fi93 (nyd) yrkande 64.

Utskottet anser således att det av regeringen föreslagna

systemet för skattereduktion bör godkännas av riksdagen.

Förslaget utgår till största delen från de riktlinjer som

följer av tidigare riksdagsbeslut i frågan. Vissa skillnader

finns dock i förhållande till den utformning som

bostadsutskottet tidigare förordat ur bostadspolitisk

synvinkel. Detta gäller t.ex. frågan om ifall

reparationsåtgärder på fritidshus skall berättiga till stöd. I

denna liksom vissa andra frågor har regeringens förslag

motiverats av bl.a. vad som är skatteadministrativt lämpligt.

Utskottet anser mot bakgrund härav att regeringens förslag bör

godtas även på dessa punkter.

I motion Sk56 (c) diskuteras den metod som i propositionen

föreslås för att bestämma den maximala skattereduktion som kan

utgå för hyreshus. Regeringens förslag i denna del innebär att

skattereduktion medges med högst 20000 kronor per

taxeringsenhet eller ett belopp motsvarande tre gånger den

fastighetsskatt som beräknats för kalenderåret 1993.

Motionären anför att en beräkning per taxeringsenhet är

administrativt krånglig och omöjlig att kontrollera. Detta

beror på att bostadsföretagens redovisningssystem normalt inte

utgår från taxeringsenheter. Beräkningen av skattereduktionen

föreslås därför ske per företag. Begränsningen av

skattereduktionen för hyreshus blir enligt motionens förslag

tre gånger företagets fastighetsskatt för år 1993.

Bostadsutskottet har förståelse för de synpunkter som framförs

i motionen. Ett för alla parter så enkelt redovisningssystem

som möjligt bör givetvis eftersträvas. Utskottet har

emellertid erfarit att den av motionären föreslagna

förändringen riskerar att försvåra hanteringen av

skattereduktionen inom skatteadministrationen. En maximering

av skattereduktionen beräknat per företag kan vidare leda till

att statens kostnader för systemet ökar och att stora

bostadsföretag gynnas i förhållande till små. Utskottet är mot

denna bakgrund inte berett att ställa sig bakom förslaget i

motion Sk56 (c). Skulle det emellertid under den fortsatta

beredningen av ärendet i riksdagen framkomma förslag om hur

den av motionären påtalade olägenheten kan undanröjas utgår

bostadsutskottet från att frågan bereds av skatteutskottet.

Stockholm den 13 maj 1993

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit:

Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Bertil Danielsson (m),

Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Sören Lekberg (s), Rune

Evensson (s), Bo G Jenevall (nyd), Britta Sundin (s), Birger

Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m), Lars

Stjernkvist (s), Kent Olsson (m) och Harry Staaf (kds).

Avvikande mening

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Sören Lekberg, Rune Evensson,

Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken

Utskottet börjar med "Motsvarande förslag" och slutar med

"dessa punkter" bort ha följande lydelse:

De socialdemokratiska ledamöterna i bostads-, finans- och

skatteutskotten har under riksdagens tidigare beredning av den

aktuella delen av ROT-programmet hävdat att stimulansen av

reparationsarbeten m.m. på bostadshus bäst uppnås med ett

bidragssystem. De argument som framförts i dessa sammanhang

understryks ytterligare av vad som anförs i motion Sk57 (s).

Utskottet instämmer i den kritik som i motionen riktas mot det

av regeringen föreslagna skattereduktionssystemet. I

jämförelse med ett bidragssystem torde regeringens förslag

bl.a. leda till onödiga fördröjningar av stimulanseffekten och

en tungrodd administration, samt ge större utrymme för fusk

och missbruk. Som framhålls i motionen skulle ett

skattereduktionssystem också leda till orättvisor mellan olika

upplåtelseformer eftersom vissa bostadsrättsföreningar inte

kan utnyttja den föreslagna skattereduktionen. Riksdagen bör

mot denna bakgrund i enlighet med förslaget i motion Sk57 (s)

yrkande 1 avslå regeringens förslag.

Bostadsutskottet ställer sig således bakom förslaget i

motionens yrkande 2 om att riksdagen bör besluta införa ett

bidragssystem för reparations- och underhållsåtgärder. Som

anförs i motionen kan bidraget i huvudsak utgå enligt de

regler som föreslagits gälla för skattereduktion vad avser

förutsättningar och underlag för bidraget, bidragets storlek

m.m. Vad gäller bidragskretsen bör dock inte stöd utgå för

åtgärder på fritidshus.

Förslaget i motion Fi93 (nyd) yrkande 64 utgår från ett

avdragssystem och bör med hänvisning till vad utskottet ovan

anfört avslås.

dels att den del av utskottets yttrande som börjar med

"Bostadsutskottet har" och slutar med "av skatteutskottet"

bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan förordat att ett bidragssystem införs i

stället för det av regeringen föreslagna

skattereduktionssystemet. En sådan ordning ger också

förutsättningar att frångå den knytning till skattetekniska

begrepp som enligt vad som anförs i motion Sk56 (c) medför

redovisningsproblem för många bostadsföretag. Bostadsutskottet

anser att skatteutskottet under ärendets vidare beredning bör

överväga möjligheterna att lösa det påtalade problemet inom

ramen för ett bidragssystem.