Bet. 1992/93:SoU20

Socialutskottets betänkande

1992/93:SOU20

Dopning

Innehåll

Sammanfattning

Motioner

Utskottet

Hemställan

1992/93

SoU20

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 16 motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden med krav på åtgärder mot dopning och bruk av

anabola steroider.

Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen till känna att

en samlad översyn snarast bör komma till stånd under

parlamentarisk medverkan. Bl.a. bör en analys göras av

dopningsproblemets omfattning och karaktär samt följderna av

missbruket på kort och lång sikt. Kopplingen mellan missbruket

av dopningsmedel och annat missbruk och våldsbrott bör också

studeras närmare liksom behovet av ytterligare insatser mot

missbruket. Regeringen bör när översynen genomförts återkomma

till riksdagen.

Motioner

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1993

1992/93:So202 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en noggrann analys av dopningproblemet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en kriminalisering av det icke-medicinska

bruket av dopningspreparat,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utökat internationellt samarbete för att

minska användandet av dopningspreparat.

1992/93:So213 av Kenth Skårvik och Charlotte Branting (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning

som skall lägga fram förslag till åtgärder i syfte att motverka

inflödet i landet av anabola steroidpreparat,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en

informationskampanj startas i syfte att för allmänheten klargöra

de medicinska effekterna av ett beroende av anabola steroider.

1992/93:So214 av Lennart Fremling och Barbro Westerholm (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utformning och spridning av information om

medel som används i dopningssyfte,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en skärpning och vidgning av straffområdet

för hantering av dopningsmedel.

1992/93:So230 av Karin Israelsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att i 2 § lagen om förbud mot vissa

dopningsmedel (SFS 1991:1969) införa tillägget "7. konsumeras",

2. att riksdagen beslutar att specialmotiveringen till 2 § p.

7 lagen om förbud mot vissa dopningsmedel (SFS 1991:1969) ges

följande lydelse: "Med konsumtion av dopningsmedel förstås varje

medveten tillförsel av dopningsmedel till den egna kroppen vare

sig den utförs av den dopade själv eller någon annan",

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bestämmelser för provtagning för att spåra

dopningspreparat.

1992/93:So254 av Fanny Rizell (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en lag mot bruk av anabola steroider,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inrättandet av en dopningsenhet.

1992/93:So272 av Liisa Rulander (kds) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en sådan ändring i lagen

(1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel att även bruk av

dessa medel omfattas,

2. att riksdagen hos regeringen begär att frågan om

anstaltspersonalens ökade möjligheter till kontroll utreds.

1992/93:So273 av Birthe Sörestedt och Bengt Silfverstrand (s)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om användning av dopningspreparat.

1992/93:So277 av Ingbritt Irhammar och Stina Gustavsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en samlad satsning på

dopningsproblemets omfattning och karaktär och vilka

förebyggande insatser som krävs.

Utskottet

Allmänt om dopning

Dopning har länge använts i samband med idrottsutövning och

innebär i princip att idrottsutövaren försöker att förbättra sin

prestationsförmåga på ett konstlat sätt. Hittills har de

farmakologiska dopningsmedlen dominerat i detta sammanhang.

Förutom dessa medel kan nämnas bloddopning, där en del av

idrottsutövarens blod lagras och reinfunderas strax före en

tävling för att hans syretransportkapacitet skall öka.

Internationella olympiska kommittén (IOC) tog inför 1986 års

olympiska spel fram en lista över substanser som var att

betrakta som dopningsmedel. IOC:s lista hålls aktuell genom

upprepade revideringar.

Den i Sverige centrala definitionen på dopning är antagen av

Riksidrottsmötet 1989 och bygger på IOC:s definition som lyder:

"Dopning är användandet av substanser tillhörande de olika

grupperna av förbjudna medel, men också användandet av illegala

metoder, som t.ex. bloddopning." Härtill hör den nyss nämnda

dopningslistan, som senast reviderats i april 1990, då

erytropoietin tillkom.

IOC ackrediterar dopningslaboratorier efter vissa normer. År

1990 fanns 20 ackrediterade laboratorier. Ett av dessa är

Dopningslaboratoriet vid Huddinge sjukhus.

För kontrollverksamheten har Sveriges riksidrottsförbund (RF)

ca 200 ideellt arbetande kontrollfunktionärer som utför oanmälda

stickprovskontroller under träningsperioderna och förannonserade

kontroller i samband med tävlingar. Dopningsprovet är ett

urinprov, som skickas till laboratoriet för analys.

Analysresultatet meddelas RF:s dopningskommission, som i

händelse av positivt resultat anmäler ärendet till berört

specialförbund för bestraffning. Kommissionen bevakar

specialförbundets bestraffning och kan överklaga ärendet till

Riksidrottsnämnden.

Inom den svenska idrottsrörelsen bedrivs ett arbete i

internationell samverkan för att få fram nya analysmetoder. En

lista över dopningspreparat har utarbetats i samarbete mellan

idrottsrörelsen, Apoteksbolaget och Läkemedelsverket.

Idrottsrörelsen har också tagit initiativ för att få till stånd

en märkning av de förbjudna dopningsmedlen.

I Sverige är förskrivningen av de läkemedel som används i

dopningssammanhang enligt uppgift förhållandevis liten. Det

stora tillflödet av anabola steroider sker genom införsel från

utlandet. Möjligheten till legal införsel för privat bruk är med

hänsyn till de bestämmelser som gäller begränsad. Införseln är

till allra största delen illegal.

Lagen om förbud mot vissa dopningsmedel

I proposition 1990/91:199 lades fram förslag till en särskild

lag om förbud mot vissa dopningsmedel. Förslaget omfattade

syntetiska anabola steroider, testosteron och dess derivat,

tillväxthormon samt kemiska substanser som ökar produktion och

frigörelse av testosteron och dess derivat eller av

tillväxthormon.

De angivna medlen får inte annat än för medicinskt eller

vetenskapligt ändamål införas i landet, överlåtas, framställas,

förvärvas i överlåtelsesyfte, bjudas ut till försäljning eller

innehas.

Uppsåtlig överträdelse av lagens förbud -- dopningsbrott --

kan straffas med fängelse upp till två år. För ringa brott är

påföljden böter eller fängelse i högst sex månader. När det

gäller olovlig införsel hänvisas till bestämmelserna i

varusmugglingslagen.

I propositionen redovisades fakta bl.a. kring

dopningsverksamheten, idrottsrörelsens åtgärder för att öka

kunskaperna om dopningsproblemet, inflödet av anabola steroider

från utlandet samt internationellt samarbete (s. 6--11) vartill

hänvisas.

I sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:SoU7

tillstyrkte socialutskottet propositionens förslag. Utskottet

uttalade bl.a. (s. 10): Utvecklingen borde följas noga eftersom

utvecklingen när det gäller användningen av dopningsmedel inom

idrotten och kunskapen om dessa medel sker snabbt.

Lagen trädde i kraft den 1 juli 1992.

Motioner

Analys av dopningsproblemet

Två motioner tar upp behovet av en noggrann analys av

dopningsproblemet.

I motion So202 av Sten Svensson m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om en

noggrann analys av dopningsproblemet (yrkande 1).

Motionärerna anför att analysen förslagsvis bör göras av

Socialstyrelsen i samarbete med t.ex. Läkemedelsverket. Syftet

med analysen skulle vara att se på olika dopningspreparats

inverkan på människors hälsa. Motionärerna ser en koppling till

en del av de senaste årens våldshändelser och användningen av

dopningspreparat. De anser att åtgärder snarast måste vidtas.

I motion So277 av Ingbritt Irhammar och Stina Gustavsson

(c) begärs också ett tillkännagivande om behovet av en samlad

satsning för att få mer kunskap om dopningsproblemets omfattning

och karaktär och vilka förebyggande insatser som kan vara

nödvändiga. Motionärerna pekar på att kartläggning av

missbrukets omfattning, forskning om samband mellan missbruk av

anabola steroider och aggressioner/våldsbrott samt information

på kort och lång sikt kan vara några lämpliga åtgärder.

Utökad information m.m.

I tre motioner ställs krav på utökad information om de

medicinska effekterna m.m. vid användningen av anabola

steroider.

I motion So213 av Kenth Skårvik och Charlotte Branting

(fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en

informationskampanj startas i syfte att för allmänheten klargöra

de medicinska effekterna av ett beroende av anabola steroider

(yrkande 2).

I motion So214 av Lennart Fremling och Barbro Westerholm

(fp) begärs ett tillkännagivande om utformning och spridning

av information (yrkande 1). Motionärerna anför att en

opinion måste skapas mot användningen av artificiella medel i

tränings- och tävlingssammanhang och föreslår att

informationsmaterial bör tas fram av exempelvis

Folkhälsoinstitutet, idrottens olika organisationer, skola samt

hälso- och sjukvården.

I motion So254 av Fanny Rizell (kds) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om inrättandet av en

dopningsenhet. Motionären anför att en central dopningsenhet

borde inrättas, förslagsvis inom Folkhälsoinstitutets

ansvarsområde med uppgift bl.a. att sprida information. Anabola

steroider var till en början ett elitidrottsproblem men bruket

har spridit sig till allt större kretsar och man kan nu tala om

samhällsproblem, heter det i motionen. Missbruket kan leda till

våldsbrott. Användningen av anabola steroider bör förebyggas

från centralt håll, anser motionären.

Aktuellt

Civilministern, som har ansvaret för bl.a. ungdomsfrågorna

i regeringen, inbjöd i januari 1993 till en hearing om ungdomar

och dopning i syfte att få ökade kunskaper om dopning,

dopningens spridning och konsekvenser samt om de ungdomsmiljöer

där dopning förekommer. De aspekter som belystes särskilt var

dopning och dess betydelse för att nå vissa ungdomsideal

dopningens utveckling från idrottsproblem till samhällsproblem

dopning som inkörsport till drogmissbruk och brottslighet

initiativ som tagits mot dopning

Folkhälsoinstitutet, vilket startade sin verksamhet den 1

juli 1992, har till uppgift att på nationell nivå förebygga

sjukdomar och annan ohälsa och främja en god hälsa för alla. Ett

av de övergripande målen för institutet är att främja samarbetet

mellan olika organ för att påverka förhållanden av betydelse för

folkhälsan. Institutet arbetar programinriktat och bedriver

program bl.a. inom områdena Alkohol och narkotika samt ungdomars

hälsa. Folkhälsoinstitutet anser att kunskapsunderlaget om

anabola steroider är för dåligt. Institutet planerar att under

hösten 1993 starta en dopningsjour på Huddinge sjukhus i

samarbete med Dopningslaboratoriet där. Det skall bli en

telefonjour, bemannad även på kvällstid. Jouren kommer troligen

att förläggas till farmakologiska kliniken och fungera som en

utökad läkemedelsinformationscentral. Dopningsjouren kommer i

första hand att drivas som ett treårsprojekt. Institutet

planerar också att vidareutbilda informatörer. Det gäller

personal inom skolhälsovård samt berörda lärare. Konferenser och

utbildningspaket planeras för detta ändamål läsåret 1993/94.

Institutet kommer också att satsa på allmänt förebyggande

åtgärder med bl.a. information riktad till ungdomar på ungdomars

språk.

Dopningslaboratoriet vid Huddinge sjukhus drivs numera som

en egen resultatenhet inom den medicinska divisionen.

Verksamheten bekostas till stor del via medel från

Riksidrottsförbundet (närmare 7 miljoner kronor). Vidare

erhåller laboratoriet intäkter i samband med analysverksamhet

vid internationella tävlingar m.m. Under år 1992 fick

laboratoriet ta emot några tusen telefonsamtal med frågor om

dopning och anabola steroider m.m. Laboratoriet har också en

steroidmottagning.

Riksidrottsförbundet får också ta emot tusentals

telefonsamtal årligen om dopning m.m. och har därför tagit

initiativ till den dopningsjour som nu skall startas. Enligt

förbundet var det år 1989, när den promemoria (Ds 1989:60)

Åtgärder mot doping lades fram, som senare utgjorde grund för

lagstiftningen på området, inte känt vilken utbredning den

"kosmetiska" dopningen (bodybuilding) egentligen har.

Även Apoteksbolaget informerar om dopning. Bolaget för en

förteckning över läkemedel som är registrerade i Sverige och som

faller under dopningsreglerna den, s.k. röda listan. Den finns

tillgänglig på alla apotek och distribueras dessutom inom

idrottsrörelsen. Listans huvudsakliga syfte är att förhindra

ofrivillig dopning.

Bolaget har framställt en affisch "Läkemedel och idrott --

risk för dopning". Den innehåller i stort samma information som

den röda listan. Affischen är främst avsedd för idrottshallar,

simhallar, föreningslokaler etc. Vidare har bolaget tagit fram

föreläsningsmaterial om dopning. Det används främst av

apotekspersonal när dessa informerar skolelever, sköterskor,

idrottsföreningar etc.

Tidningen Apoteket, apotekets kundtidning, har vid flera

tillfällen innehållit artiklar om dopning. Nr 2/93 t.ex.

behandlade riskerna med anabola steroider.

Apoteksbolaget håller kontinuerligt all personal informerad om

dopningsproblemen eftersom apoteken får många frågor från

allmänheten om dopningspreparat. Frågor och svar om dopning

dokumenteras och lagras i en intern databas.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

(CAN) är ett folkrörelseförankrat informationsorgan, som bl.a.

förmedlar basfakta om droger till organisationer, myndigheter,

massmedia m.fl. I de regelbundna skol- och

värnpliktsundersökningar som CAN utför ingår numera frågor om

användningen av anabola steroider. Någon utvärdering föreligger

ännu inte. CAN planerar också att göra en kartläggning om

missbrukets utbredning när det gäller dessa medel m.m.

Stöd ur Allmänna arvsfonden beslutades i mars 1993 till

Föreningen Tjejer mot doping för antidopningsprojektet Stoppa

Steroiderna. Projektets syfte är att genom teater och

information sprida kunskap om dopning främst bland högstadie-

och gymnasieelever samt ta initiativ till arbetsgrupper.

Kriminalisering m.m.

I fyra motioner begärs tillkännagivanden till regeringen om

att kriminalisering bör ske av det icke-medicinska bruket av

dopningspreparat, nämligen i motionerna So202 av Sten Svensson

m.fl. (m) (yrkande 2), So230 av Karin Israelsson (c) (yrkande

1), So254 av Fanny Rizell (kds) (yrkande 1) samt So272 av

Liisa Rulander (kds) (yrkande 1). Motionärerna anför bl.a. att

det är uppenbart att lagstiftningen inte lyckats hindra

konsumtionen av preparaten. I motion So273 av Birthe Sörestedt

och Bengt Silfverstrand (s) (yrkande 2) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om vad som anförts om

användning av dopningspreparat. Motionärerna anser att en sådan

användning kan jämställas med missbruk av narkotika. I motion

So214 av Lennart Fremling och Barbro Westerholm (fp) begärs

ett tillkännagivande om att en skärpning och vidgning av

straffområdet för hantering av dopningsmedel bör övervägas.

I motion So230 begärs att specialmotiveringen till en ny

punkt med förbud mot konsumtion i 2 § lagen med förbud mot vissa

dopningsmedel borde utformas på följande sätt. "Med konsumtion

av dopningsmedel förstås varje medveten tillförsel av

dopningsmedel till den egna kroppen vare sig den utförs av den

dopade själv eller någon annan" (yrkande 2).

Bakgrund

I proposition 1990/91:199 om förbud mot vissa

dopningsmedel gjordes följande överväganden av

departementschefen såvitt gällde själva bruket av dopningsmedel.

På narkotikaområdet är det egna bruket kriminaliserat. Det har

från vissa håll gjorts gällande att även själva konsumtionen av

dopningsmedel bör falla inom det kriminaliserade området. En

sådan kriminalisering ger uttryck för att samhället tar avstånd

från varje befattning med de olika medlen. Ett sådant

avståndstagande skulle kunna vara påkallat inte minst för att

motverka att ungdomar dras in i en konsumtion av dessa medel som

kan få konsekvenser för den unges utveckling. Jag har förståelse

för dessa synpunkter. De anabola steroiderna och andra aktuella

medel kan emellertid inte bedömas medföra lika allvarliga

skadeverkningar som narkotika, eftersom dopningsmedlen inte

anses vara beroendeframkallande. Avgränsningen av det straffbara

området bör därför ske med utgångspunkt i den inom svensk

straffrätt vägledande principen att inte straffbelägga handling

som riktar sig mot den egna personen. I motsats till

förhållandet på narkotikaområdet finns det ingen tradition i

vårt land att se dopning som kriminell handling. Genom de

föreslagna åtgärderna i kombination med betydande

informationsinsatser samt idrottsrörelsens egen

kontrollverksamhet bör man ändå kunna vidta effektiva åtgärder

för att komma åt dopningsproblemet. Själva bruket av anabola

steroider och andra hormonella medel för dopningsändamål bör

sålunda i vart fall för närvarande inte kriminaliseras.

Sammanfattningsvis innebär mitt förslag en i väsentliga

avseenden motsvarande uppbyggnad av lagregleringen som den

gällde på narkotikaområdet före den senaste ändringen i

narkotikastrafflagen år 1988, då även bruket av narkotika blev

straffbart.

Krav på utökat internationellt samarbete

I motion So202 av Sten Svensson m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om vad som anförts i motionen

om utökat internationellt samarbete för att minska användandet

av dopningspreparat (yrkande 3). Motionärerna anför att

smugglingen av dopningspreparat är ett växande problem från det

forna östblocket, framför allt från Ryssland. I dessa länder

säljs preparat fortfarande öppet. Det är viktigt att svenska

myndigheter i ökad omfattning informerar sina ryska

motsvarigheter om hur allvarligt Sverige ser på smugglingen från

Ryssland och bistår ryska tullmyndigheter att stoppa den. Vidare

bör Sverige i internationella fora försöka uppnå internationella

bestämmelser om förbud för hantering av icke medicinsk

användning av dopningpreparat, heter det i motionen. I motion

So213 av Kenth Skårvik och Charlotte Branting (fp) hemställs

att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som

skall lägga fram förslag till åtgärder i syfte att motverka

inflödet i landet av anabola steroidpreparat (yrkande 1).

Motionärerna anför att rapporter från tull och polismyndigheter

ger vid handen att inflödet av anabola steroider till Sverige

från framför allt östländerna ökat under det senaste året.

Provtagning m.m.

I motion So230 av Karin Israelsson (c) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om vad som anförts i motionen

om bestämmelser för provtagning för att spåra dopningspreparat

(yrkande 3). I motionen anförs bl.a. följande. Med hänsyn

till att regeringsformen ger medborgarna skydd mot påtvingade

kroppsliga ingrepp utan stöd i lag är det angeläget att klara

bestämmelser utfärdas om provtagning. Här står samhällets och

idrottens intressen att skapa ändamålsenliga former för

provtagning vid dopningsmisstanke mot grundlagens krav på värn

av den personliga integriteten. En rimlig balans mellan

motstridiga intressen vore, enligt motionen, att personer som

deltar i idrottstävlingar arrangerad av myndighet eller av

organisation som uppbär statliga eller kommunala bidrag samt

personer som tränar i lokaler som uppbär sådana bidrag eller mot

avgift upplåtes till allmänheten i samband med träning eller

tävling skulle kunna underkastas kroppsvätskeprov för att påvisa

dopningsmissbruk. Bestämmelserna om provtagning bör, enligt

motionen, införas i en särskild paragraf i dopningslagen. För

den enskilde dopningsmissbrukaren behöver en generell

provtagning inte medföra några allvarliga men, enligt

motionären. Tvärtom visar all erfarenhet att en tidig upptäckt

kan vara avgörande för att med rimliga insatser kunna styra en

individ bort från dopningsmissbruket.

Utskottets bedömning

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det

icke-medicinska bruket av anabola steroider och andra

dopningsmedel är djupt oroande. Flera initiativ har visserligen

nyligen tagits av myndigheter och organisationer för att sprida

information om dopningsmedel och konsekvenserna av användningen

av sådana men enligt utskottets uppfattning bör en samlad

översyn snarast komma till stånd under parlamentarisk medverkan.

Inledningsvis bör en analys göras av dopningsproblemets

omfattning och karaktär samt av följderna av missbruket på kort

och lång sikt. Kopplingen mellan missbruket av dopningsmedel och

annat missbruk och våldsbrott bör studeras närmare liksom

behovet av ytterligare insatser mot missbruket. Sådana insatser

kan vara att kriminalisera det icke-medicinska bruket av dessa

medel, ökade möjligheter till provtagning och ökade

internationella insatser för att stoppa insmugglingen av dessa

medel. Även behovet av resurser till förbättrade

informationsinsatser genom Folkhälsoinstitutet, hälso- och

sjukvården, skolan och idrottens organisationer bör övervägas.

Regeringen bör när översynen genomförts återkomma till riksdagen

i dessa frågor. Det anförda bör riksdagen, enligt utskottet, ge

regeringen till känna med anledning av motionerna So202 (m),

So213 (fp), So214 (fp), So230 (c), So254 (kds), So272 (kds)

yrkande 1, So273 (s) yrkande 2 och So277 (c).

Testning av intagna på kriminalvårdsanstalter

I motion So272 av Liisa Rulander (kds) yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att frågan om anstaltspersonalens ökade

möjligheter till kontroll utreds (yrkande 2). Motionären

anför att missbruk av dopningsmedel utgör ett stort problem på

anstalterna.

Utskottet har erfarit att regeringen nyligen har beslutat

att överlämna en skrivelse från Föreningen Styresmän och

Assistenter m.fl. vid Kriminalvårdsanstalterna till

Fängelseutredningen (Ju 1992:06). I skrivelsen hemställs om en

lagändring, som syftar till att möjliggöra testning av intagna

för att fastställa eventuell förekomst av anabola steroider.

Utskottet gör följande bedömning.

Den fråga som aktualiseras i motion So272 yrkande 2 skall

övervägas av Fängelseutredningen. Motionen är alltså

tillgodosedd. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer1. beträffande en översyn av

dopningsproblemet

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:So202,

1992/93:So213, 1992/93:So214, 1992/93:So230, 1992/93:So254,

1992/93:So272 yrkande 1, 1992/93:So273 yrkande 2 och

1992/93:So277 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. beträffande anstaltspersonals möjligheter till

kontroll

att riksdagen avslår motion 1992/93:So272 yrkande 2.

Stockholm den 6 maj 1993

På socialutskottets vägnar

Bo Holmberg

I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson

(m), Göte Jonsson (m), Anita Persson (s), Rosa Östh (c), Rinaldo

Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m), Jan Andersson (s), Leif

Bergdahl (nyd), Maj-Inger Klingvall (s), Leif Carlson (m), Hans

Karlsson (s), Martin Nilsson (s), Barbro Westerholm (fp) och

Chatrine Pålsson (kds).