Bet. 1992/93:SoU25

Socialutskottets betänkande

1992/93:SOU25

Forskning inom Socialdepartementets verksamhetsområde

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

Innehållsförteckning

1992/93

SoU25

Sammanfattning

I betänkandet behandlas dels förslag som regeringen lagt

fram i proposition 1992/93:170 Forskning för kunskap och

framsteg, avsnitt 5 (Socialdepartementet), dels 30

motionsyrkanden som framför allt rör forskningsfrågor inom

utskottets beredningsområde.

Proposition 1992/93:170 i övrigt behandlas i huvudsak av

utbildningsutskottet i betänkandet 1992/93:UbU15.

Utskottet har inhämtat socialförsäkringsutskottets yttrande

beträffande vissa delar av propositionen jämte motioner.

Utskottet tillstyrker i betänkandet förslagen i propositionen.

Sålunda tillstyrker utskottet bl.a. regeringens förslag till

övergripande målsättning för verksamheten inom ansvarsområdet

för Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) och för

Socialvetenskapliga forskningsrådets (SFR) verksamhet. Vidare

tillstyrks förslagen till medelsanvisningar till IPM och SFR.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Till betänkandet har fogats två reservationer från utskottets

s-ledamöter.

Propositionen

I proposition 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg

har regeringen i avsnitt 5 (Socialdepartementet) föreslagit

att riksdagen tar del av vad regeringen anfört om

forskning vid Smittskyddsinstitutet,

att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen

för verksamheten inom ansvarsområdet för Statens institut för

psykosocial miljömedicin skall vara i enlighet med vad som i

propositionen förordats i avsnittet Slutsatser,

att riksdagen till Statens institut för psykosocial

miljömedicin för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på

6943 000 kr,

att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen

för Socialvetenskapliga forskningsrådets verksamhet skall vara i

enlighet med vad som i propositionen förordats i avsnittet

Slutsatser,

att riksdagen till Socialvetenskapliga

forskningsrådet: Forskningsmedel för budgetåret

1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 86740000 kr,

att riksdagen till Socialvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på

5600 000 kr,

att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om

bemyndigande för Socialvetenskapliga forskningsrådet att inom en

given ram -- utgörande en mindre del av anslaget

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel -- besluta

om fördelning av medel för en 6-årsperiod.

Motioner

Motioner väckta med anledning av proposition 1992/93:170

1992/93:So30 av Rune Thorén och Tage Påhlsson (c) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär en utredning om formerna för

inrättandet av en internationell professur i alkoholforskning.

1992/93:Ub101 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av forskning om förebyggande

åtgärder kring sjukdomar som drabbar kvinnor.

1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prioriteringar för forskning om äldre,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prioriteringar för forskning om missbruk

och spelberoende,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prioriteringar för forskning om familj och

barn,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prioriteringar för folkhälsoforskning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prioriteringar för självmordsforskning,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prioriteringar för invandrarforskning.

1992/93:Ub104 av Jan Andersson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om medel till en utbyggnad av centrumbildningar för

handikappforskning.

1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

31. att riksdagen hos regeringen begär att SCB får i uppdrag

att genomföra en ny levnadsnivåundersökning,

32. att riksdagen till Socialvetenskapliga forskningsrådet:

Forskningsmedel för budgetåret 1993/94 anvisar 23 300 000 kr

utöver vad regeringen föreslår eller således 110 040 000 kr.

1992/93:Ub132 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskning inom hälso- och sjukvård samt

socialtjänst,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskning kring alkohol och tobak,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om läkemedelsepidemiologiskt nätverk.

1992/93:Ub133 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, c, kds, v)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskning kring kvinnors liv och hälsa.

1992/93:Ub147 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om forskning kring kvinnors liv och hälsa.

1992/93:Ub149 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ökad satsning på reumatologisk forskning.

Motionerna 1992/93:Ub101, 1992/93:Ub103 yrkandena 1, 3, 4, 6

och 7, 1992/93:Ub104, 1992/93:Ub133 yrkande 2, 1992/93:Ub147

samt 1992/93:Ub149 har överlämnats till socialutskottet från

utbildningsutskottet.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1993

1992/93:So204 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kartläggning av omfattningen av

spelberoende,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskning kring spelberoende.

1992/93:So221 av Ingvar Svensson (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en bred kartläggning av familjesplittringens

orsaker och verkningar.

1992/93:So288 av Berit Löfstedt och Viola Furubjelke (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om metodutveckling och forskning gällande

incest.

1992/93:So404 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kartläggning av förekomsten av

"sektsjuka",

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskning kring "sektsjukans" orsaker och

behandling.

1992/93:So439 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskning och utveckling av sjukvård för

kvinnor.

1992/93:So448 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, m, c, kds) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskning om kvinnors ohälsa och dess

behandling.

1992/93:So475 av Charlotte Branting m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kartläggning av kvinnors hälsa,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskning kring kvinnors ohälsa, dess

orsaker och behandling,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskning om kvinnors psykiska

hälsoproblem.

1992/93:Sf255 av Hans Gustafsson och Doris Håvik (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regeringen snarast bör framlägga

förslag till forskningsinsatser inom socialförsäkringsområdet.

1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om särskilda forsknings- och

behandlingsmöjligheter av kvinnors sjukdomar.

Motionerna 1992/93:So475 yrkandena 2 och 11 samt 1992/93:A811

yrkande 28 har överlämnats till socialutskottet från

utbildningsutskottet.

Motion 1992/93:Sf255 har överlämnats till socialutskottet från

socialförsäkringsutskottet.

Utskottet

Forskning vid Smittskyddsinstitutet

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) bedriver bl.a.

forskning för att förbättra smittskyddet för befolkningen.

Laboratoriet har också ansvar för landets vaccinförsörjning och

andra statliga smittskyddsuppgifter.

Riksdagen har beslutat godkänna att Smittskyddsinstitutet

inrättas den 1 juli 1993 och att SBL avvecklas, sedan ett

aktiebolag har övertagit ansvaret för produktion av vacciner

m.m. och Smittskyddsinstitutet övertagit ansvaret för

ifrågavarande statliga smittskyddsuppgifter (prop. 1992/93:46,

bet. SoU7, rskr. 86). Föredragande statsrådet framhöll i den då

aktuella propositionen bl.a. att Smittskyddsinstitutet skulle ha

sin tyngdpunkt i ett kvalificerat forsknings- och

utvecklingsarbete. De bästa betingelserna för detta skulle ges

om det nya institutet fick möjlighet till ett nära samarbete med

Karolinska institutet (KI), angavs det. I den utredning som

ligger till grund för inrättandet av Smittskyddsinstitutet,

Smittskyddsinstitutet -- ny organisation för Sveriges nationella

smittskyddsfunktioner (1992:29), konstateras att samordningen

med KI bör ske, förutom genom tre tidigare inrättade professurer

i smittskydd, genom att ytterligare tre professurer inrättas i

smittskydd med inriktning särskilt mot bakteriologi,

epidemiologi resp. vaccinforskning och kombineras med tjänster

på Smittskyddsinstitutet.

I den nu aktuella propositionen (s. 121 f.) föreslås att

riksdagen skall ta del av vad som anförs om forskning vid

Smittskyddsinstitutet. Det är av stor vikt att staten på

nationell nivå har en högkvalificerad institution som kan

kontrollera smittskyddsläget, bedriva kompetent forskning samt

ta emot och anpassa den internationella utvecklingen inom

smittskyddsområdet till landets behov, anges det i

propositionen. Samtidigt bör den grundläggande forskningen i

huvudsak ske inom högskolans ram, sägs det. De bästa

förutsättningarna för att finna former för hur samarbetet mellan

KI och Smittskyddsinstitutet bör byggas upp finns lokalt och i

en dialog mellan de berörda myndigheterna. För att tydliggöra

forsknings- och utvecklingssamarbetet och ge detsamma

stabilitet, bör långsiktiga avtal träffas mellan KI och

Smittskyddsinstitutet, anförs det vidare. I syfte att

Smittskyddsinstitutet skall ha möjlighet att göra avvägningar

mellan forsknings- och utvecklingsinsatser å ena sidan och andra

uppgifter å andra sidan anser regeringen att medel bör

disponeras av Smittskyddsinstitutet. När det gäller

medelsfrågorna meddelar regeringen sin avsikt att återkomma i

den reviderade finansplanen.

I proposition 1992/93:150, (kompletteringspropositionen),

föreslår regeringen (bil. 4 s. 14) att riksdagen till

Smittskyddsinstitutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett

ramanslag på 80561000kr.

Förslaget behandlas av utskottet i betänkandet 1992/93:SoU28.

Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförs i

proposition 1992/93:170 i denna del.

Statens institut för psykosocial miljömedicin (G 9)

Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) har till

uppgift att utveckla, värdera och förmedla kunskaper om

psykosociala risksituationer, riskgrupper och riskreaktioner.

Verksamheten omfattar målinriktad forskning samt utbildning,

dokumentation och information.

Den övergripande målsättningen

Regeringen föreslår i propositionen (s. 124 f.) att

riksdagen godkänner den övergripande målsättningen för

verksamheten inom ansvarsområdet för IPM. Enligt propositionen

skall institutet även för perioden 1993/94--1995/96 ansvara för

praktiskt tillämpbar forskning inom den psykosociala

miljömedicinen. IPM:s organisatoriska ställning som självständig

myndighet bör kvarstå under planeringsperioden. Regeringen anser

att IPM:s nuvarande tre verksamhetsområden arbetsmiljö och

hälsa, allmän social miljö och hälsa samt vårdmiljö och hälsa

bör utökas med ett fjärde med inriktning på invandrarmiljö och

hälsa.

Målen för IPM:s verksamhet skall enligt propositionen vara

följande.

-- IPM:s forskning skall inriktas på att vara praktiskt

tillämpbar inom social-, hälsovårds- och arbetslivsområdena.

Teoribildning och metoder för vetenskaplig forskning inom dessa

verksamhetsområden skall utvecklas.

-- För att åstadkomma ett effektivt utnyttjande av de samlade

resurserna för psykosocial miljömedicinsk forskning skall

institutet samverka med andra myndigheter, institutioner och

organisationer inom de områden som institutets verksamhet

omfattar.

-- I samband med den pågående omstruktureringen av den

offentliga sektorn skall IPM medverka i utbildning och bidra med

sådan information som kan minska de psykosociala påfrestningarna

för de grupper som berörs.

Utskottets bedömning

En resultatanalys ger vid handen att IPM kan uppvisa goda

resultat, såväl ur kvantitativ som kvalitativ synpunkt,

framhålls det i propositionen. Vidare framgår det att IPM:s

verksamhet har utvecklats mycket väl i förhållande till anvisade

medel samt att verksamheten är flexibel och har hög

samhällsrelevans. Utskottet, som redan tidigare framhållit att

IPM gör ett angeläget arbete, vidhåller nu denna uppfattning.

Den 1 januari 1993 inrättades Centrum för suicidforskning och

prevention, som ett led i arbetet med att förebygga psykisk

ohälsa. Detta centrum hör organisatoriskt till Yrkesmedicinska

kliniken inom Stockholms läns landstings nordvästra

sjukvårdsområde men är lokalmässigt placerat i anslutning till

IPM. Verksamheten, som omfattar medicinskt, socialt och

psykologiskt förebyggande arbete, har sådan metodologisk och

forskningsmässig anknytning till IPM att det enligt utskottets

mening finns anledning att överväga en förändring av centrumets

organisatoriska tillhörighet. För IPM skulle en anknytning till

centrumet vara utvecklande, eftersom institutet därigenom skulle

tillföras psykiatrisk kompetens.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen

anfört beträffande de övergripande mål som skall styra IPM:s

verksamhet under den kommande treårsperioden.

Medelsanvisningen

I propositionen föreslås att riksdagen till Statens

institut för psykosocial miljömedicin för budgetåret 1993/94

anvisar ett ramanslag på 6943000kr.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen,

som inte har mött någon erinran i form av motioner.

Socialvetenskapliga forskningsrådet

Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) började sin

verksamhet den 1 juli 1990. SFR övertog därvid de pågående

forskningsprojekt som finansierats genom de tidigare

sektorsorganen Delegationen för social forskning (DSF) och

Delegationen för invandrarforskning (Deifo) samt det ansvar för

handikappforskning som tidigare legat på Forskningsrådsnämnden.

SFR har till uppgift att stödja betydelsefull grundforskning

och tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik och

folkhälsovetenskap.

Den övergripande målsättningen m.m.

I propositionen (s. 127 f.) föreslår regeringen att

riksdagen godkänner dels den övergripande målsättningen för

SFR:s verksamhet, dels vad som i propositionen förordats i fråga

om bemyndigande för SFR att inom en given ram -- utgörande en

mindre del av anslaget Socialvetenskapliga forskningsrådet:

Forskningsmedel -- besluta om fördelning av medel för en

6-årsperiod.

Regeringen anser sålunda att rådet även för perioden

1993/94--1995/96 skall ha till uppgift att stödja

betydelsefull grundforskning och tillämpad forskning inom

socialvetenskap, socialpolitik och folkhälsovetenskap samt

informera om kunskapsläge och aktuell forskning. Med hänsyn till

det stora behov av forskningsbaserad kunskap som finns inom

dessa områden anser regeringen att SFR genom ökade resurser

skall ges möjlighet att förstärka forskningen på området.

Rådet har självt den bästa kompetensen att pröva och ta

ställning till hur dess uppgift bäst genomförs, påpekas det. Det

kan dock enligt propositionen finnas stora fördelar att vinna

med att koncentrera insatserna inom olika forskningsområden,

t.ex. i form av programstöd eller andra former av stöd till

sammanhållna forskarmiljöer och uppbyggnad av nationella

nätverk.

Grundläggande forskning bedrivs ibland inom sådana områden och

med sådana metoder att det kan behövas ges långsiktiga

förutsättningar i form av garanterad medelstilldelning för

längre tid än det statliga budgetåret, anförs det i

propositionen (avsnitt 8 s. 172). Som exempel nämns forskning om

vissa biologiska processer eller långsiktiga sociala

förändringar. Det är angeläget att forskningsråden kan besluta

om fördelning av medel för längre perioder. Redan i dag kan

rådens beslut om beviljande av medel avse treårsperioder.

Regeringen föreslår att det skall bli möjligt för råden att

fatta beslut för en sexårsperiod. Det är enligt propositionen

inte rimligt att forskningsråden låser betydande delar av sina

anslag på fleråriga engagemang, och det bör få ankomma på

regeringen att ange vilken högsta andel av rådens anslag som får

bindas av fleråriga beslut, sägs det vidare. SFR bör, enligt vad

som förordas i propositionen, ges ett bemyndigande att göra

sådana fleråriga ekonomiska åtaganden.

Slutligen betonar regeringen det stora behov som föreligger av

lättillgänglig överblick över kunskapsläget och aktuella

forskningsinsatser inom olika forskningsområden, bl.a. inom de

områden som SFR stöder. Det är viktigt att metoderna för denna

forskningsinformation vidareutvecklas, anförs det.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens uppfattning i fråga om att rådet i

huvudsak självt bör ta ställning till nödvändiga prioriteringar.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner den övergripande

målsättning för SFR:s verksamhet som regeringen anger i

propositionen.

Utskottet har heller inget att erinra mot regeringens förslag

ifråga om bemyndigande för rådet att besluta om fördelning av

medel för en sexårsperiod.

Utskottet återkommer till behovet av forskning på olika

sakområden i det följande.

Medelsanvisningen

I propositionen föreslås att riksdagen för budgetåret

1993/94 till Socialvetenskapliga forskningsrådet:

Forskningsmedel anvisar ett reservationsanslag på

86740000kr och till Socialvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning anvisar ett ramanslag på 5600000kr.

Den föreslagna medelsanvisningen till Socialvetenskapliga

forskningsrådet: Förvaltning har inte mött någon erinran i form

av motioner.

I motion 1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas

att riksdagen till Socialvetenskapliga forskningsrådet:

Forskningsmedel för budgetåret 1993/94 anvisar 23 300 000 kr

utöver vad regeringen föreslår, eller således 110 040 000 kr

(yrkande 32). Det arbete som utförs med SFR:s

forskningsmedel är av strategisk betydelse, anser motionärerna.

Forskningen bör intensifieras såväl när det gäller människor med

missbruksproblem som beträffande vilka behandlingsinsatser som

skall utvecklas för barn och ungdomar i svåra sociala

situationer. (Motioner om missbruksforskning behandlas nedan

under rubriken Forskning om missbruk.)

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att regeringen, med hänsyn till det

stora behov av forskningsbaserad kunskap som finns inom områdena

socialvetenskap, socialpolitik och folkhälsovetenskap, föreslår

att SFR får ökade resurser och därmed möjlighet att förstärka

forskningen på området. Anslaget till SFR föreslås öka med drygt

13 miljoner kronor i förhållande till innevarande budgetår.

Utskottet finner den föreslagna medelstilldelningen avseende

såväl Forskningsmedel som Förvaltning väl avvägd. Motion Ub121

(v) yrkande 32 avstyrks därmed.

Forskning inom områdena hälso- och sjukvård samt socialtjänst

I motion 1992/93:Ub132 av Barbro Westerholm (fp) begärs

ett tillkännagivande om forskning inom hälso- och sjukvård samt

socialtjänst (yrkande 5). Motionären påpekar att den svenska

hälso- och sjukvården samt socialtjänsten för närvarande

genomgår stora förändringar i syfte att åstadkomma effektivare

insatser till lägre kostnader, samtidigt som man vill öka

människors valfrihet. Det finns enligt motionärerna många

signaler om både möjligheter och problem, men det saknas

forsknings- och utvärderingsresultat som underlag för kommande,

nödvändiga vägval. Det är därför viktigt att t.ex.

försäkringskassorna får möjlighet att bygga in forsknings- och

utvecklingsarbete i sin verksamhet. Likaså bör barnomsorg,

äldreomsorg och handikappinsatser bli föremål för forsknings-

och utvecklingsarbete, anförs det i motionen. Det är viktigt att

personalen inbegrips i ett sådant arbete och att broar byggs

mellan teori och praktik, sägs det vidare.

I motion 1992/93:Ub149 av Lena Öhrsvik (s) hemställs om

ett tillkännagivande om ökad satsning på reumatologisk

forskning.

Trots att reumatismen tillhör de största folksjukdomarna i vårt

land satsas enligt motionären alldeles för lite pengar på den

reumatologiska forskningen. Motionären pekar på olika projekt

inom den reumatologiska forskningen som varit framgångsrika, och

menar att en intensifierad forskning skulle gagna inte bara den

enskilde utan hela samhället. Öronmärkta pengar för

forskartjänster och anslag över lång tid krävs för att forskarna

skall kunna genomföra angelägna projekt snabbare än i dag.

Det är angeläget att den socialvetenskapliga forskningen byggs

ut, inte minst som ett stöd för det svenska välfärdssystemets

omvandling i riktning mot ökad hänsyn till personliga krav, sägs

det i propositionen (s. 3). Den fortsatta

utvecklingen och förnyelsen inom den sociala sektorn måste

stödjas av en utökad forsknings- och utvecklingsverksamhet, sägs

det i vidare (s. 112). Det gäller såväl inom ramen för olika

discipliner vid universitet och högskolor som inom statens,

kommunernas och landstingens verksamheter. Hälso- och

sjukvården, liksom stora delar av de övriga sociala

verksamheterna, är redan nu utpräglade kunskapsorganisationer,

sägs det i propositionen. Kunskapsflödet mellan

universitet/högskolor och den sociala sektorn bör emellertid

kunna ökas ytterligare. Ny kunskap kring t.ex. organisations-

och ledningsfrågor når inte alltid fram till praktisk

tillämpning. Omvänt gäller att forskarna ibland inte låter sina

val av forskningsproblem inspireras av den verklighet som finns

inom de sociala verksamheterna. Kompetensen inom kommuner,

landsting och myndigheter är här av stor betydelse, påpekas det.

Förutom möjligheterna att bedriva eget forsknings- och

utvecklingsarbete är kompetensen avgörande för att kunna

formulera beställningar av forskningsinsatser inom t.ex.

universitet och högskolor, liksom möjligheterna att rätt bedöma

kvalitet och relevans i redan pågående forskning.

Vad beträffar det medicinska forskningsområdet uppgår anslagen

till de medicinska fakulteterna för innevarande budgetår till ca

870 miljoner kronor. Härutöver erhåller fakulteterna externa

medel motsvarande ca 130 % av fakultetsanslaget.

Förutom att stödja inomvetenskapligt motiverad forskning av

grundläggande och långsiktig karaktär har Medicinska

forskningsrådet (MFR) till uppgift att ta initiativ till att

stärka forskning inom medicinska områden, som har särskild

betydelse för samhället samt att stärka internationellt

forskningssamarbete och informera om forskningens resultat. För

MFR anvisades budgetåret 1992/93 sammanlagt 340,9 miljoner

kronor.

Den kliniska utbildningen och forskningen kan endast bedrivas

i anslutning till sjukvården, och verksamheterna där är starkt

integrerade med varandra, sades det i den förra

forskningspropositionen (prop. 1989/90:90 s. 221). Detta

medför att staten och huvudmännen för den offentliga hälso- och

sjukvården måste samverka, vilket bl.a. innebär att

landstingskommunerna vid planering av hälso- och sjukvården

skall beakta bl.a. forskningens behov. Staten betalar

ersättningar till de berörda sjukvårdshuvudmännen.

Ersättningarna skall ge kompensation för de kostnader

sjukvårdshuvudmännen får genom att utbildning och forskning

bedrivs inom sjukvårdsorganisationen. Enligt ett samarbetsavtal

ersätter staten sjukvårdshuvudmännen för dessa kostnader.

Avtalet reglerar bl.a. systemet för driftersättningar till

sjukvårdshuvudmannen samt antalet timmar, som skall avsättas för

forskning. Det råder enligt den nu aktuella propositionen

enighet om att avtalet är av stor betydelse för klinisk

forskning och utbildning i landet (s. 245). Budgetåret 1992/93

anvisades ca 1,3 miljarder kronor för detta ändamål.

Förändringar i sjukvårdsverksamheten med bl.a. införande av

ett nytt ekonomiskt styrsystem har skapat svårigheter för den

kliniska forskningen, framgår det av Karolinskas institutets

(KI) anslagsframställning (s. 27). Den pågående

identifieringen och fördelningen av de resurser som disponeras

för forskning, utbildning och utvecklingsarbete är avgörande för

den fortsatta utvecklingen, anförs det vidare.

När det gäller den kliniska medicinska forskningen intar

universitetssjukhusen en nyckelställning, sägs det i

propositionen. Här fullgörs såväl sjukvård som

högkvalificerad forskning och undervisning (s. 60).

Stora förändringar har gjorts i hälso- och sjukvårdens

styrsystem inom flera landstingsområden under de senaste åren.

Bl.a. har uppdelning gjorts på beställare och utförare. De

ekonomiska styrsystemen har förändrats från att vara

budgetbaserade till att vara prestationsrelaterade. I vissa

system utgår ersättning till utförarna i förhållande till vilka

behandlingar som ges. I propositionen påpekas det att de

förändrade styrsystemen från flera håll setts som ett hot mot

forskning och utveckling eftersom undervisningssjukhusen skulle

kunna komma att förlora konkurrensen om patienterna och därmed

få reducerade ekonomiska ramar. En vidareutveckling av svensk

hälso- och sjukvård kräver fortsatt stora forsknings- och

utvecklingsinsatser, vilket också ligger i sjukvårdshuvudmännens

intresse, sägs det vidare i propositionen. Olika lösningar

prövas för att garantera att tillräckliga medel avsätts för

forsknings- och utvecklingsarbete inom ramen för de förändrade

styrsystemen. Regeringen kommer att noga följa utvecklingen inom

området, anges det.

I syfte att få underlag för att vidareutveckla framför allt

den samhällsvetenskapliga forskningen av relevans för hälso- och

sjukvården avser regeringen att låta kartlägga pågående

forskning inom detta område, bl.a. i ett internationellt

perspektiv, samt att utreda hur detta forskningsområde skall

kunna förstärkas i framtiden (s. 117 f.).

En motion om forskning på det reumatologiska området

behandlades av utskottet i betänkandet 1989/90:SoU19 (s.

28). Ryggradsreumatism drabbar många människor och utgör ett

stort hälsoproblem, konstaterade utskottet. Det är viktigt,

ansåg utskottet, att forskning sker om reumatiska sjukdomar. Det

bör emellertid ankomma på de ansvariga myndigheterna att på

sedvanligt sätt bedöma vilka forsknings- och utvecklingsprojekt

som bör beviljas medel, uttalade utskottet. Motionen avstyrktes.

Motioner om reumatologisk forskning har tidigare även

behandlats och avstyrkts av utbildningsutskottet

(1989/90:UbU25 s. 124, 1991/92:UbU15 s. 21).

Utskottet har i ärendet uppvaktats av representanter för

Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) och

för den reumatologiska forskningen.

Utskottets bedömning

Utskottet delar inställningen i propositionen och i motion

Ub132 om behovet av utökade forsknings- och utvärderingsinsatser

som stöd i det pågående utvecklingsarbetet inom välfärdssektorn.

Inte minst har resultatet av sådan forskning betydelse som

underlag för kommande, nödvändiga prioriteringar. Såvitt avser

den samhällsvetenskapliga forskningen av relevans för hälso- och

sjukvården avser regeringen att låta kartlägga pågående

forskning på området och utreda hur denna forskning skall kunna

förstärkas i framtiden. Utskottet ser positivt på en sådan

kartläggning.

Utskottet återkommer till behovet av forskning på vissa av de

områden som nämns i motion Ub132 i det följande.

Inom den socialvetenskapliga forskningen har nationella

studier ett stort värde. Det finns enligt utskottets mening

starka skäl att inom forskningen även studera lokala och

regionala förhållanden och skillnader, när det gäller

förutsättningar och sätt att lösa problem och uppnå goda

resultat i hälso- och sjukvårdsarbetet och i det sociala

arbetet. Ökad kunskap om olika insatser inom vård och omsorg,

som är präglade av lokala förhållanden -- bl.a. i form av

kooperativ verksamhet -- skulle vara av stort värde, anser

utskottet. Det finns enligt utskottets mening anledning att

också stödja forskning på dessa områden på lokal och regional

nivå.

Som tidigare nämnts har stora förändringar gjorts i hälso- och

sjukvårdens styrsystem inom flera landstingsområden under de

senaste åren. Förändringarna har ibland setts som ett hot mot

forskning och utveckling. Här behövs en kritisk granskning av

beställare--utföraremodellens inverkan på den kliniska

forskningen. Utskottet delar den uppfattning som kommer till

uttryck i propositionen om att en vidareutveckling av formerna

för att organisera och bedriva hälso- och sjukvård kräver stora

forsknings- och utvecklingsinsatser. Utskottet anser därför att

det är angeläget att olika lösningar prövas för att garantera

att tillräckliga medel avsätts för forsknings- och

utvecklingsarbete inom ramen för de förändrade styrsystemen.

För att sjukvården skall kunna bedrivas rationellt krävs att

de metoder som används har genomgått vetenskaplig utvärdering i

fråga om effektivitet och kostnadsbild. Utskottet anser att den

kritiska granskning av olika metoder för diagnostik och

behandling i sjukvården som Statens beredning för utvärdering av

medicinsk metodik (SBU) utfört varit av stort värde. SBU har vid

sin uppvaktning av utskottet framfört att det råder stor brist

på klinisk medicinsk forskning vilket -- om någon förändring

inte kommer till stånd -- i vissa fall kommer att omöjliggöra

angelägen granskning av olika metoder, som används i vården.

Utskottet konstaterar att den tillämpade kliniska medicinska

forskningen är ett gemensamt ansvar för staten och sjukvårdens

huvudmän. Utskottet anser att denna forskning måste öka och ges

ökat stöd. Regeringen understryker i propositionen det angelägna

i att effekterna av den pågående omstruktureringen av hälso- och

sjukvården även på den kliniska forskningen följs upp (s. 245).

Utskottet delar denna uppfattning och anser det angeläget att

regeringen därvid beaktar denna forsknings behov av resurser.

Regeringen bör överväga och eventuellt utreda lämpliga former

för förstärkning och säkring av resurserna för detta angelägna

forskningsområde. Därvid bör även olika finansieringsalternativ

belysas.

Representanter för den reumatologiska forskningen har vid sin

uppvaktning av utskottet bl.a. framfört att denna forskning nu

står inför ett vetenskapligt genombrott och att tillgången på

disputerade forskare på området nu är mycket god. Utskottet har

redan tidigare framhållit vikten av att forskning sker

beträffande reumatiska sjukdomar. Utskottet vill betona

angelägenheten av att forskningen om dessa sjukdomar, som har

mycket stor utbredning, ges bättre förutsättningar än för

närvarande. Den resursförstärkning för den kliniska medicinska

forskningen som utskottet i det föregående uttalat sig för

kommer också att vara av betydelse för den reumatologiska

forskningen.

Utskottet utgår från att regeringen beaktar vad som nu

anförts. Motionerna Ub132 (fp) yrkande 5 och Ub149 (s) får

härmed i huvudsak anses tillgodosedda och avstyrks sålunda.

Äldreforskning

I motion 1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds)

begärs ett tillkännagivande om prioriteringar för forskning om

äldre (yrkande 1). Motionärerna understryker regeringens

uttalande i propositionen om att forskning i geriatrik skall ha

fortsatt hög prioritet samt att det är särskilt angeläget att

finna en vetenskaplig grund för utvärderingar av kvalitets- och

effektivitetsmätningar och av förändringar för äldre och deras

ekonomi i ljuset av de omfattande samhälls- och

systemförändringar som pågår.

SFR har ett samordnande ansvar för forskningen om äldre

med uppgift att löpande följa och bearbeta forskningsområdet.

I propositionen (s. 114) behandlas även frågan om

äldreforskning. Forskningsinsatserna på detta område skall bl.a.

ses mot bakgrund av målen att äldre skall kunna känna sig trygga

och veta att de får den omsorg de behöver, sägs det i

propositionen. De skall själva få bestämma över sin

livssituation och få behålla sin integritet och valfrihet även

när vårdbehoven blir omfattande, heter det vidare. Forskning om

äldre är en gränsöverskridande och interdisciplinär verksamhet,

som berör ett flertal kunskapsområden. Efter förslag i 1990 års

forskningsproposition (prop. 1989/90:90) anslogs nya resurser

till forskning om äldre. Riksdagens beslut att inrätta tre

professurer i psykologi, sociologi och socialt arbete med

inriktning mot äldre har också skapat en förankring av

äldreforskningen inom högskolan.

SFR har prioriterat tre områden, nämligen forskning som rör

omsorg och omvårdnad, utvärderingsforskning samt forskning inom

området äldre och deras ekonomi. Dessa områden bör enligt

propositionen även fortsättningsvis ha hög prioritet. Det är

särskilt angeläget att finna en vetenskaplig grund för

utvärderingar av kvalitets- och effektivitetsmätningar samt av

förändringar för äldre och deras ekonomi i ljuset av de

omfattande samhälls- och systemförändringar som pågår, anförs

det vidare i propositionen.

I samband med behandlingen av den förra

forskningspropositionen behandlade utskottet flera motioner om

äldreforskning (1989/90:SoU19 s. 23 f.). Motionerna

avstyrktes, framför allt med hänvisning till de kraftigt ökade

resurser för sådan forskning som föreslogs i den då aktuella

propositionen.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att forskningen om äldre är angelägen och

delar regeringens inställning i propositionen, bl.a. att denna

forskning bör ha fortsatt hög prioritet. Utskottet anser att

syftet med motion Ub103 (kds) yrkande 1 är tillgodosett.

Motionsyrkandet avstyrks.

Centrumbildningar för handikappforskning

I motion 1992/93:Ub104 av Jan Andersson (s) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om medel till en utbyggnad av

centrumbildningar för handikappforskning. Centrumbildningarna,

som är knutna till universitet och högskolor, har utvecklats för

att ta till vara och stimulera tvär- och mångvetenskapliga

aspekter på forskning om villkoren för människor med

funktionsnedsättningar, anför motionären. Den långsiktiga

kunskapsuppbyggnaden har påverkats positivt genom utvecklingen

av centrumbildningarna. Dessa har dock ingen fast finansiering,

och det är svårt att finna medel till samordning och

information, som är väsentliga för verksamheten. För att ge

centrumbildningarna stabilitet och möjlighet till utveckling

fordras att särskilda medel tillskjuts för en successiv

utbyggnad, anförs det i motionen.

I 1990 års forskningsproposition framhölls de starka

behoven av samhällsvetenskaplig forskning med inriktning mot

handikapp. Bl.a. saknades tillräckliga kunskaper om de

förhållanden i samhället som bidrar till att orsaka och

vidmakthålla handikapp, sades det då. 1989 års

handikapputredning har i sitt slutbetänkande Ett samhälle för

alla, (SOU 1992:2), pekat på samma förhållande samt på

behovet av tvär- och mångvetenskaplig forskningssamverkan med

utgångspunkt i de olika disciplinerna.

I den nu aktuella propositionen (s. 114) sägs att det är

viktigt att forsknings- och utvecklingsarbete om

funktionshindrade och deras villkor ytterligare stärks. Det

gäller bl.a. inom området habilitering för barn och ungdomar med

svåra och komplicerade funktionshinder. Även studier av

omfattningen av olika funktionshinder är eftersatta, heter det i

propositionen. För närvarande saknas också nästan helt forskning

med särskild inriktning på samhällsekonomiska studier, liksom

forskning om arbetslivet och dess tillgänglighet. Ett annat

viktigt område är forskning om sociala och miljömässiga faktorer

och processer, som leder till att funktionshinder blir

handikapp, anförs det vidare i propositionen.

Olika nätverk och centrumbildningar har enligt propositionen

skapat nya möjligheter för en positiv utveckling av

interdisciplinär handikappforskning. Det gäller både i

kontakterna mellan forskare och över fakultets- och

disciplingränser samt i kontakterna mellan forskningen och dess

användare. Centrumbildningarna har också en viktig funktion att

fylla när det gäller den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och

som rekryteringsbas för forskare (s. 63).

Motioner om behovet av tvärvetenskaplig forskning inom

handikappområdet behandlades av utskottet i betänkandet

1989/90:SoU19 (s. 25 f.). Utskottet utgick från att SFR

skulle komma att beakta behovet av tvärvetenskaplig forskning på

området och avstyrkte de aktuella motionerna.

SFR har ett särskilt samordningsansvar för

handikappforskningen. Denna forskning har utgjort ett

prioriterat område för rådet och är den största

anslagsmottagaren från rådet. Handikappforskningen har under den

senaste treårsperioden sålunda erhållit nära 18 % av rådets

resurser. Enligt uppgift är SFR mycket positivt till den

verksamhet som bedrivs vid sådana centrumbildningar som

diskuteras i motionen. Rådet ger också stöd till såväl

nationella nätverk som centrumbildningar för handikappforskning.

Arbetet inom beredningsgruppen för handikappforskning har bl.a.

resulterat i stöd till fem forskarnätverk. Syftet med dessa är

att forskare skall kunna träffas för bl.a. teori- och

metodseminarier och att bidra till forskarutbildning. För att ge

möjligheter för universiteten att engagera sig i

initiativverksamheten och för att stödja ansträngningar att

knyta samman teori- och metodkompetens inom landet anvisas medel

för ytterligare stöd till de fem nätverken och till befintliga

centrumbildningar, sägs det i rådets anslagsframställning (s.

11).

Utskottets bedömning

Behovet av tvär- och mångvetenskaplig forskningssamverkan med

utgångspunkt i olika discipliner är särskilt tydligt när det

gäller forskning inom handikappområdet. I propositionen

framhålls att olika nätverk och centrumbildningar har en viktig

funktion att fylla när det gäller den långsiktiga

kunskapsuppbyggnaden på området. Det är enligt utskottets mening

positivt att centrumbildningar ges möjlighet och resurser att

växa fram och utvecklas. Utskottet konstaterar att SFR redan ger

stöd till flera nationella nätverk och sådana centrumbildningar

för handikappforskning som nämns i motion Ub104 (s). Något

initiativ från riksdagen med anledning av motionen behövs inte.

Motionen avstyrks.

Forskning om familjer och barn

I motion 1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds)

begärs ett tillkännagivande om prioriteringar för forskning om

familj och barn (yrkande 4). Familjelivet är en faktor som

har stor betydelse för välfärd och livskvalitet, anför

motionärerna och instämmer i vad som sägs i propositionen om

att familjernas livsformer och levnadsförhållanden är av central

betydelse. Det bör enligt motionärerna vara en prioriterad

uppgift för forskningen att belysa familjens situation och de

faktorer som håller samman eller söndrar familjen. Särskild

uppmärksamhet bör ägnas åt konfliktlösning i äktenskapet och

utvärdering av familjerådgivningen, anförs det i motionen.

I motion 1992/93:So221 av Ingvar Svensson (kds), som

väckts under den allmänna motionstiden, hemställs om ett

tillkännagivande om en bred kartläggning av familjesplittringens

orsaker och verkningar. I motionen sägs det att familjen i alla

kulturer haft en central roll och att dess funktion handlar om

samhällets överlevnad, såväl fysisk som psykisk. Den höga

separationsfrekvensen i Sverige påverkar enligt motionären i hög

grad barnens situation. Det finns därför ett stort behov av en

intensifierad beteende- och socialvetenskaplig samt

rättssociologisk forskning om familjesplittringens orsaker och

verkningar.

I motion 1992/93:So288 av Berit Löfstedt och Viola

Furubjelke (s), som också väckts under den allmänna

motionstiden, yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om metodutveckling och

forskning gällande incest. Forskningen på området är enligt

motionärerna inte tillräckligt omfattande. Metodutvecklingen

måste bygga på en stabil kunskapsbas, som tar sikte på såväl

barnets situation och rehabilitering som förövarens.

Motionärerna efterlyser ytterligare åtgärder från de

forskningsstödjande myndigheterna och organen för att stimulera

kvalificerad forskning om incest.

I propositionen (s. 115) anförs följande. Familjelivets

utveckling och villkor har stor betydelse för välfärden och

individernas livskvalitet. Familjernas livsformer och

levnadsförhållanden är också av central betydelse för de flesta

verksamheter inom såväl det sociala området som hälso- och

sjukvårdsområdet. Forskningen inom området barn och familj sker

inom ett stort antal discipliner -- främst vid

samhällsvetenskaplig men även vid medicinsk, humanistisk och

juridisk fakultet. En mycket stor del av forskningen är

finansierad genom tidsbegränsade projektmedel. SFR har utlyst

programstöd samt avsatt medel för forskarnätverk för forskning

om barn och familj.

Det är enligt propositionen angeläget att forskningen stärks

ytterligare inom barn- och familjeområdet. Viktiga områden för

fortsatt forskningsstöd är samspelet mellan den demografiska

utvecklingen, samhällsutvecklingen i stort och familjepolitikens

utformning och innehåll. Förändringar sker idag i samspelet

mellan offentliga trygghetssystem, privata omsorgsformer och

informella nätverk, sägs det i propositionen. Forskning som

belyser förändringarnas innebörd och konsekvenser för barn och

föräldrar är angelägen, liksom forskning om betydelsen i ett

långsiktigt perspektiv av socialt förebyggande arbete för

utsatta barn och ungdomar, uttalas det vidare.

SFR ger stöd till såväl familjesociologisk forskning som

forskning om barn som far illa. Under våren 1992 har ett

symposium inriktat mot familjeliv och familjeupplösning

genomförts.

Utskottet har helt nyligen behandlat regeringens proposition

om en Barnombudsman (prop. 1992/93:173). En viktig källa till

kunskapsuppbyggnad hos Barnombudsmannen och dennes kansli blir

att aktivt följa det forsknings- och utvecklingsarbete som

bedrivs om barn och ungdom, sägs det i den propositionen (s.

11). Kännedom om resultaten på olika forskningsområden är

nödvändig när ombudsmannen inom sitt verksamhetsområde deltar i

den allmänna debatten, besvarar frågor, gör uttalanden eller

yttrar sig i lagstiftningsfrågor.

I betänkandet Ombudsman för barn och ungdom, (SOU 1991:70),

som föregått propositionen, ges en närmare beskrivning av

samarbetet mellan ombudsmannen och dem som arbetar med

forsknings- och utvecklingsarbete (s. 72).

Utskottet har tillstyrkt att en befattning som

Barnombudsman inrättas (bet. 1992/93:SoU21).

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har genomfört ett flerårigt

forsknings- och utredningsprojekt beträffande sexuella övergrepp

mot barn. Genom detta arbete har omfattande kunskap om

gärningsmän, offer och risksituationer vunnits. Det är enligt

BRÅ:s uppfattning ingen överdrift att säga att den forskning som

finns inom detta område i Sverige i dag inte har någon

internationell motsvarighet (BRÅ-PM 1992:4).

Utskottet har vid upprepade tillfällen behandlat motioner om

sexuella övergrepp mot barn. I betänkandet 1992/93:SoU2 (s.

13 f.) finns en redogörelse för frågans tidigare behandling och

ett konstaterande att utskottet i olika sammanhang framhållit

betydelsen av att samhället ägnar stor uppmärksamhet åt barn,

som av olika skäl har en särskilt utsatt ställning.

Utskottets bedömning

Familjernas -- och därmed också barnens -- levnadsförhållanden

bör enligt utskottets mening inta en framskjuten position inom

bl.a. den samhällsvetenskapliga forskningen. Det är därför

enligt utskottets mening positivt att regeringen ser en

förstärkning av forskningen inom barn- och familjeområdet som

angelägen. Utskottet konstaterar att önskemålen i motionerna

Ub103 (kds) yrkande 4 och So221 (kds) i huvudsak sammanfaller

med de riktlinjer som anges i propositionen. Något

tillkännagivande med anledning av motionerna behövs därför inte.

Motionerna avstyrks.

I motion So288 efterlyses ökad forskning om incest. Utskottet

delar motionärernas inställning i fråga om behovet av ökade

insatser såvitt avser forskning och metodutveckling inom detta

område. Det är enligt utskottets mening också angeläget att

forskningsresultaten förs ut till olika personalkategorier, som

kommer i kontakt med dem som drabbas. Barnombudsmannen har i det

avseendet en viktig funktion att fylla.

Utskottet utgår från att SFR beaktar behovet av ökade

forsknings- och utvecklingsinsatser beträffande incest utan

något initiativ från riksdagens sida. Motion So288 (s) avstyrks

sålunda.

Forskning om missbruk

I motion 1992/93:So30 av Rune Thorén och Tage Påhlsson (c)

yrkas att riksdagen begär en utredning hos regeringen om

formerna för inrättandet av en internationell professur i

alkoholforskning. Motionärerna efterlyser en stabil grund för

dokumentation och vidareutveckling av befintlig

alkoholforskning. För att också stimulera internationell

alkoholforskning behövs en kvalificerad forskningsresurs på det

internationella området. Motionärerna anser att en sådan tjänst

bör knytas till Folkhälsoinstitutet.

I motion 1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds)

begärs ett tillkännagivande om prioriteringar för forskning om

missbruk (yrkande 3 delvis). Missbruksforskningen bör enligt

motionärerna belysa situationen för hela missbrukarfamiljen,

särskilt barnen i missbrukarfamiljer. Även behandlingsprojekt

som ser till missbrukarfamiljen bör enligt motionärerna belysas.

(Motionsyrkandet i övrigt behandlas nedan under rubriken

Forskning om spelberoende.)

I motion 1992/93:Ub132 av Barbro Westerholm (fp) begärs

ett tillkännagivande om forskning kring alkohol och tobak

(yrkande 6). Motionären efterlyser ett forskningscentrum,

som skulle kunna knytas till Folkhälsoinstitutet. Uppgiften

skall vara att bedriva vetenskapliga studier inom områdena

epidemiologi och förebyggande insatser när det gäller såväl

alkohol som tobak. För att finansiera forskningen föreslår

motionären ett ianspråkstagande av löntagarfondspengar eller en

särskild avgift på tobak och alkohol.

Missbruksfrågorna utgör ett för samhället svårhanterligt

problemkomplex, och behovet av bred och väl underbyggd kunskap

är mycket stort, sägs det i propositionen (s. 114 f.).

Forskningen om missbrukets utbredning och orsaker liksom om vård

och behandling av missbrukare samt metoder för att förebygga

missbruk har betydande metodproblem, anförs det vidare.

Forskningen om missbruk är i ett socialvetenskapligt perspektiv

inriktat på såväl bruk som missbruk av alkohol, narkotika och

andra beroendeframkallande medel. Hit hör forskning om resultat

av alkohol- och narkotikapolitik samt om effekter av olika

kontrollpolitiska åtgärder och av olika förebyggande insatser.

Forskningen om förebyggande av missbruk är ett viktigt, men än

så länge underutvecklat, område också inom folkhälsoforskningen,

heter det i propositionen. Effekterna av den svenska alkohol-

och narkotikapolitiken har endast i liten utsträckning

intresserat forskare. Forskningen har hittills främst varit

inriktad på behandlingsstudier. Trots detta saknas ännu kunskap

på många områden. Forskning om alkohol- och narkotikapolitikens

effekter samt behandlingsforskning bör prioriteras under den

kommande perioden, sägs det i propositionen. Med hänsyn till den

ökande internationaliseringen är det därvid önskvärt med

forskning, som visar hur olika länder genom sin alkohol- och

narkotikapolitik har lyckats förebygga och reducera skador och

missbruksutbredning, anförs det vidare.

I samband med behandlingen av förra forskningspropositionen

behandlades även ett antal motioner om missbruksforskning

(1989/90:SoU19, s. 13 f.). Utskottet förutsatte därvid att

missbruksforskningen skulle få en stark ställning i SFR:s

verksamhet och avstyrkte då aktuella motioner. Vidare redovisade

utskottet att forskningen om missbrukets påverkan på familjen

samt om familjens roll i behandlings- och rehabiliteringsarbetet

ägnats särskild uppmärksamhet samt att ett forskningsprogram om

missbrukarna och deras familjer hade utarbetats 1988 av DSF för

att stimulera forskning om socialt utsatta barn. Utskottet

konstaterade att riksdagen redan tidigare hade uttalat att

forskning i ämnet var angelägen och att det var särskilt viktigt

att barnens utsatta situation belystes. Mot bakgrund av

regeringens uttalande i den förra forskningpropositionen, att

den utgick från att SFR skulle fullfölja det påbörjade

programarbetet, ansåg utskottet att det inte behövdes något

initiativ från riksdagen med anledning av då aktuella motioner.

Enligt uppgift från SFR är forskning om missbrukets

påverkan på familjen ett prioriterat område. Ett

forskarseminarium med missbrukets familjesociala konsekvenser

och barnens situation i missbrukarhem som tema har anordnats i

mars 1992. Såvitt avser epidemiologisk forskning och forskning

om förebyggande insatser finns enligt SFR personell kompetens

vid flera universitetsinstitutioner. Dessa ges stöd av rådet.

Motionsyrkanden om alkoholforskning behandlades senast av

utskottet i betänkandet 1992/93:SoU17 om alkoholpolitiken

(s. 23 f. och 26). Mot bakgrund av Folkhälsoinstitutets uppdrag

att följa alkohol- och drogutvecklingen, stödja

forskningsinsatser inom alkohol- och drogområdet samt att

initiera eller självt genomföra forsknings- och

utvecklingsarbete inom eftersatta områden ansåg utskottet att

något initiativ av riksdagen inte behövdes. Motionerna

avstyrktes.

Folkhälsoinstitutets stöd tar, när det gäller

missbruksforskningen, framför allt sikte på förebyggande

insatser. Såvitt avser tobaksforskning ger Folkhälsoinstitutet

stöd till ett tvåårigt projekt angående snus.

Den av regeringen tillsatta alkoholpolitiska kommissionen

skall enligt sina direktiv (dir. 1991:124) bl.a. genomlysa de

problem som föreligger inom vården av alkoholmissbrukare och

bedöma behoven av förändringar av vårdformer och vårdinnehåll.

Vidare skall kommissionen kartlägga och analysera missbrukets

konsekvenser för missbrukarnas familjer.

Utskottets bedömning

Utskottet är ense med motionärerna om att missbruksforskningen

är ett betydelsefullt forskningsområde. Forskning om missbrukets

påverkan på familjen är prioriterad av SFR. Detta är positivt.

Regeringen anser att bl.a. behandlingsforskningen bör lyftas

fram under den kommande perioden. Utskottet delar denna

uppfattning. Samtidigt vill utskottet understryka behovet av

forskning om behandlingen av missbrukare med psykisk störning

och kriminell belastning.

Mot bakgrund av bl.a. SFR:s och Folkhälsoinstitutets arbete

när det gäller att stödja forskningsinsatser på missbruksområdet

samt alkoholkommissionens uppdrag behövs enligt utskottet inte

något initiativ från riksdagen med anledning av nu aktuella

motioner. Motionerna So30 (c), Ub103 (kds) yrkande 3 delvis och

Ub132 (fp) yrkande 6 avstyrks därför.

Forskning om spelberoende

I motion 1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds)

begärs ett tillkännagivande om prioriteringar för forskning om

spelberoende (yrkande 3 delvis). Forskning om spelberoende

och hjälpprogram för att befria spelberoende bör vara

prioriterad forskning, anser motionärerna.

I motion 1992/93:So204 av Barbro Westerholm (fp) från den

allmänna motionstiden begärs tillkännagivanden dels om

kartläggning av omfattningen av spelberoende (yrkande 1),

dels om forskning kring spelberoende (yrkande 2). Forskning

behövs enligt motionären för att få svar på frågorna om hur ofta

spelberoende förekommer, vilka spel som är aktuella och vilka

personer som är riskindivider. Det behövs också forskning för

att belysa eventuella biokemiska orsaker bakom spelberoende,

liksom behandlingsforskning.

Som svar på en interpellation av Karin Israelsson (c) om

åtgärder mot spelberoende anförde dåvarande socialministern i

riksdagen den 5 december 1991 att han är väl medveten om de

problem som kan uppkomma i anslutning till spelverksamhet.

Socialministern fann det naturligt att både Folkhälsoinstitutet

och Socialstyrelsen uppmärksammar frågor om spelberoende inom

ramen för sin löpande verksamhet.

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motioner om

spelberoende. I betänkandet 1991/92:SoU15 (s. 90 f.) angav

utskottet att forskning om spelberoendets omfattning har

bedrivits vid bl.a. sociologiska institutionen vid Stockholms

universitet och vid Socialhögskolan i Östersund. Enligt en

undersökning har ungefär 1500 personer i landet allvarliga

sociala problem orsakade av sitt spelberoende. Vid Huddinge

sjukhus pågår ett projekt med 50 spelare, som har till syfte att

kartlägga vad signalsubstanserna i hjärnan spelar för roll i

missbrukssammanhang. Utskottet uttalade att problemen med

spelberoende är kända för regeringen och torde komma att

uppmärksammas av bl.a. Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet i

deras löpande verksamheter. Den då aktuella motionen avstyrktes.

Enligt uppgift från SFR ger rådet kontinuerligt stöd till

sociologiska institutionen vid Stockholms universitet för

forskning om bl.a. orsakerna till spelberoende.

Utskottets bedömning

Utskottet har tidigare uttalat att problemen med spelberoende

är kända och att de torde komma att uppmärksammas av bl.a.

Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. Kontinuerligt stöd ges

också redan till forskning om spelberoende. Utskottet vidhåller

sin tidigare uppfattning och avstyrker därmed motionerna Ub103

(kds) yrkande 3 delvis samt So204 (fp) yrkandena 1 och 2.

Forskning om självmord

I motion 1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds)

yrkas ett tillkännagivande till regeringen om prioriteringar för

självmordsforskning (yrkande 7). SFR bör enligt motionärerna

prioritera forskning om varför människor begår självmord.

Forskningsrönen bör komma till en bred allmänhets kännedom och

resultera i ett åtgärdsprogram, anser motionärerna.

Vid utskottets behandling av förra forskningspropositionen

redovisade utskottet att det dåvarande sektorsorganet

Delegationen för social forskning (DSF) gav stöd till projekt

inom det psykiatriska området, som kunde hänföras till den

folkhälsovetenskapliga forskningen. Det gällde bl.a. studier av

orsakerna bakom självmord och självmordsförsök samt

förutsättningarna för att förebygga självmord

(1989/90:SoU19, s. 20).

SFR har enligt uppgift under den senaste treårsperioden

givit drygt två miljoner kronor i stöd till olika

forskningsprogram om självmord.

I två betänkanden från hösten 1990, nämligen 1990/91:SoU4

och SoU6 (s. 34 f.), berörde utskottet motioner med anknytning

till självmord. Efter en genomgång av statistik, pågående

studier och forskning inom olika områden för att förebygga

självmord ansåg utskottet att något initiativ från riksdagens

sida inte behövdes. I sistnämnda betänkande redogjordes för en

planeringsgrupp för suicidforskning, som arbetar i Medicinska

forskningsrådets regi. Gruppen har gjort en inventering av

tidigare och pågående suicidforskning och diskuterat möjligheter

för förbättrad suiciddiagnostik, anfördes det. Vidare framgick

att det finns forskartjänster i suicidologi, dels med tyngdpunkt

på biologisk forskning, dels med samhällsmedicinsk inriktning.

En översikt av behovet av självmordsforskning har gjorts av

Forskningsrådsnämnden. Detta har varit grunden för ett program

om självmordsforskning ur socialpsykiatriskt och

samhällsvetenskapligt perspektiv.

Nyligen inrättades inom Stockholms läns landsting ett

Centrum för suicidforskning och prevention, vars verksamhet

omfattar medicinskt, socialt och psykologiskt förebyggande

arbete. Ett övergripande mål för centrumet är, i enlighet med

WHO:s mål, att antalet självmord skall minskas fram till år

2000. Till centrumets uppgifter hör undervisning, information,

epidemiologisk bevakning och forskning. Frågan om centrumets

organisatoriska tillhörighet har behandlats av utskottet i

avsnittet om Statens institut för psykosocial miljömedicin.

Utskottets bedömning

Utskottet har redan tidigare framhållit vikten av att

förebygga självmord. Utskottet har inte ändrat uppfattning.

Forskning om självmord pågår redan. När det gäller nya

forskningsprojekt bör det ankomma på ansvariga myndigheter att

bedöma vilka projekt som bör beviljas medel. Utskottet anser

inte att det behövs något initiativ med anledning av motion

Ub103 (kds) yrkande 7. Motionsyrkandet avstyrks.

Forskning om vissa psykiska problem

I motion 1992/93:So404 av Barbro Westerholm (fp), som

väckts under den allmänna motionstiden, yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

kartläggning av förekomsten av s.k. sektsjuka (yrkande 1)

och om forskning kring "sektsjukans" orsaker och behandling

(yrkande 2). Kunskapen inom hälso- och sjukvården samt

socialtjänsten om s.k. sektsjuka är enligt motionären mycket

begränsad. Motionären anser att man måste satsa på forskning för

att klarlägga omfattningen av problemet och vilka individer som

löper risk att hamna i denna situation samt på utveckling av

vård, behandling och rehabilitering av dessa individer.

Forskningen skulle enligt motionären lämpligen kunna knytas till

en avdelning vid ett universitetssjukhus.

Motioner om en kartläggning av dessa problem och om

psykologisk behandling i samband med engagemang i vissa sekter

har behandlats av utskottet vid flera tillfällen tidigare. I

betänkandet 1991/92:SoU1 (s. 25 f.) hänvisade utskottet till

tidigare uttalanden innebärande bl.a. att, utöver samhällets

hälso- och sjukvård, även kyrkor och andra frivilliga

organisationer arbetade med dessa frågor samt att

religionsfriheten sätter gränser för samhällets möjligheter att

påverka enskilda individers uppfattning i religiösa eller

principiella frågor. Utskottet vidhöll sin tidigare redovisade

uppfattning att kvalificerad psykologisk behandling finns att

tillgå inom samhällets hälso- och sjukvård för dem som behöver

sådan till följd av sin anslutning till religiösa och andra

sekter. I betänkandet 1991/92:SoU15 (s. 134) vidhöll

utskottet sin tidigare uppfattning. Då aktuella motioner

avstyrktes.

Utskottets bedömning

Utskottet instämmer med motionären om att det behövs mer

kunskap om utbredningen av det problem som tas upp i motion

So404. Utskottet förutsätter att ansvariga myndigheter och

berörda frivilliga organisationer arbetar vidare med dessa

frågor. Något initiativ med anledning av motion So404 (fp)

yrkandena 1 och 2 behövs inte. Motionen avstyrks.

Forskning inom socialförsäkringsområdet

I motion 1992/93:Sf255 av Hans Gustafsson och Doris Håvik

(s), som väckts under den allmänna motionstiden, önskar

motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör

lägga fram förslag till forskningsinsatser inom

socialförsäkringsområdet. Kostnaderna för

långtidssjukskrivningar, arbetsskador och förtidspensioneringar

har ökat dramatiskt under senare år, anförs det i motionen. En

åtgärd har varit att ge resurser till försäkringskassorna för

rehabiliteringstjänster. Motionärerna beklagar att ingen

nationell, systematisk utvärdering har genomförts, som kan visa

på effekterna av de rehabiliteringsinsatser som gjorts.

Försäkringskassan i Stockholm har etablerat samarbete med

forskare på olika håll, och en redogörelse för de

frågeställningar som är aktuella för forskningsstudier återfinns

i motionen. Medel till denna forskningsinsats bör t.ex. kunna

frigöras från socialförsäkringens rehabiliteringsanslag, anser

motionärerna.

Behovet av forskningsbaserad kunskap om de ekonomiska

trygghetssystemens funktion och effekter är betydande, inte

minst mot bakgrund av den genomgripande översyn och omprövning

av socialförsäkringens olika grenar som för närvarande pågår,

anförs det i propositionen (s. 113). Omfattningen av

socialvetenskaplig forskning med anknytning till de ekonomiska

trygghetssystemen är fortfarande relativt begränsad med hänsyn

tagen till socialförsäkringens stora betydelse för individens

välfärd och för samhällsekonomin, anges det vidare. Betydande

behov finns av mer forskningsbaserad kunskap om bl.a. faktorer

och samband som ligger bakom de stora förändringarna i

sjukfrånvaro och förtidspensionering under senare år, liksom om

samspelet mellan socialförsäkringen och arbetsmarknaden. Det är

enligt propositionen vidare angeläget med forskning kring de

offentliga pensionssystemen, inte minst i förhållande till andra

försäkringssektorer och hur detta påverkar sparande,

kapitalbildning och arbetskraftsutbud.

I propositionen påpekas det vidare att socialförsäkringarna är

rättighetsstyrda genom ett omfattande och komplext regelverk.

Regeltillämpningen är långt decentraliserad, vilket pekar på ett

behov av tillämpad juridisk forskning. Satsningen på en mer

aktiv rehabilitering innebär att en rad nya åtgärder och

instrument ställs till försäkringskassornas och andra

rehabiliteringsansvarigas förfogande. Detta skapar intressanta

forskningsuppgifter för utvärderings- och

implementationsforskning, heter det i propositionen.

Det ökade internationella samarbetet på

socialförsäkringsområdet, som aktualiserats genom EES-avtalet,

innebär också att ett nytt angeläget område för

forskningsinsatser öppnar sig, anförs det avslutningsvis.

Riksförsäkringsverket (RFV) skall bl.a. särskilt följa

utvecklingen av de olika grenarna inom det ekonomiska

trygghetssystemet och utvärdera effekter av dessa för individ

och samhälle. Detta sker genom ett kontinuerligt samarbete med

forskare och forskningsinstitutioner som stöd för de egna

analyserna av kunskapsbehov och pågående FoU. Uppföljnings- och

utvärderingsprogram upprättas årligen.

Forskning om de ekonomiska trygghetssystemen har prioriterats

av SFR. Rådet har kontinuerlig kontakt med

Försäkringskasseförbundet genom återkommande forskarseminarier,

som rådet givit ekonomiskt stöd åt. Vidare har rådet en nära

samverkan med utvärderingsavdelningen på RFV.

Socialförsäkringsutskottet har inkommit med yttrande till

socialutskottet beträffande forskningen om de ekonomiska

trygghetssystemen (1992/93:SfU6y).

Socialförsäkringsutskottet pekar på de höga kostnaderna för

socialförsäkringssektorn och anför att det såväl för staten som

för den enskilde är av utomordentligt stor betydelse att man har

tillräckliga kunskaper om att de medel som tilldelas

socialförsäkringsområdet också används på ett riktigt och

ändamålsenligt sätt.

De stora och snabba förändringar som skett inom området under

senare år har enligt socialförsäkringsutskottet lett till att

regelverket på området blivit komplicerat och i det närmaste

oöverblickbart för medborgarna. Vidare har staten, landstingen

och kommunerna tvingats att söka nya lösningar för att

åstadkomma besparingar, många gånger utan att genomarbetade

analyser gjorts av vilka övervältringseffekter detta kan

innebära mellan de olika huvudmännens områden.

Socialförsäkringsutskottet konstaterar att intresset för och

möjligheterna till forskning på socialförsäkringsområdet har

ökat men att omfattningen av socialvetenskaplig forskning med

anknytning till de ekonomiska trygghetssystemen forfarande är

relativt begränsad. Utskottet delar regeringens uppfattning om

behovet av mer forskningsbaserad kunskap på området och utgår

från att SFR fortlöpande uppmärksammar och prioriterar sådan

forskning.

Socialförsäkringsutskottet understryker det angelägna i att

samarbetet mellan forskare vid universitet och högskolor och

försäkringskassorna utvecklas ytterligare. Särskilt viktigt är

det enligt utskottet att effekterna av de

rehabiliteringsinsatser som görs från försäkringskassornas sida

blir föremål för forskning. Stödet till forskningen bör dock

tillföras försäkringskassorna på annat sätt än genom medel som

avsatts för rehabiliteringsinsatser.

Avslutningsvis finner socialförsäkringsutskottet det angeläget

att SFR lägger stor vikt vid att föra ut resultaten av

forskningen till berörda intressenter.

Socialförsäkringsutskottet anser att syftet med nu aktuell

motion kan tillgodoses utan någon särskild åtgärd från

riksdagens sida.

Socialutskottets bedömning

Socialutskottet instämmer i propositionens och

socialförsäkringsutskottets bedömning när det gäller behovet av

mer forskningsbaserad kunskap inom socialförsäkringsområdet.

Socialutskottet utgår i likhet med socialförsäkringsutskottet

från att SFR fortlöpande uppmärksammar och prioriterar sådan

forskning.

Även när det gäller samarbetet mellan forskare vid universitet

och högskolor å ena sidan och försäkringskassorna å andra sidan

samt vikten av forskning om effekterna av de

rehabiliteringsinsatser som görs från försäkringskassornas sida

ansluter sig socialutskottet till socialförsäkringsutskottets

bedömning. Socialutskottet är ense med

socialförsäkringsutskottet om att stödet till forskningen bör

tillföras försäkringskassorna på annat sätt än genom de medel

som avsatts för rehabiliteringsinsatser.

Mot bakgrund av det anförda och att motion Sf255 (s) kan

tillgodoses utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida

avstyrker socialutskottet bifall till motionen.

Invandrarforskning

I motion 1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds)

yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts om prioriteringar för invandrarforskning (yrkande

12). Motionärerna vill prioritera forskning om hur flykting-,

migrations- och biståndspolitik samt en samordning av dessa

områden kan bidra till att människor inte behöver emigrera för

sin utkomst och överlevnad. Ett annat forskningsområde som bör

prioriteras är enligt motionärerna orsakerna till människors

beslut att utvandra liksom frågor om etniska relationer, vilken

etnisk mångfald som är möjlig och hur etniska konflikter kan

undvikas.

Enligt den förra forskningspropositionen (prop.

1989/90:90) borde invandrarforskningen under kommande

treårsperiod få väsentligt ökade resurser. Det föreslogs bli en

uppgift för SFR att närmare överväga hur dessa resurser skulle

fördelas mellan enskilda forskningsprojekt och den mer

långsiktiga kompetensuppbyggnaden på universitet och högskolor.

Med internationell migration och etniska relationer (IMER)

avses enligt den nu aktuella propositionen (s. 116) in- och

utvandring, orsaker till och effekter av befolkningsrörelser,

statens reglering av dessa befolkningsrörelser samt

integrationsfrågor i vid bemärkelse. Forskning på området har

under senare år bedrivits i en ökande omfattning. Forskningen

bedrivs inom ett flertal humanistiska och samhällsvetenskapliga

ämnen. Ett nationellt nätverk är under uppbyggnad och det

internationella forskarsamarbetet utvecklas successivt, anförs

det i propositionen. SFR har ett särskilt ansvar för stöd till

forskning inom detta område.

Enligt SFR:s bedömning behöver den demografiska, sociologiska,

kulturgeografiska och ekonomiska forskningen om de

internationella migrationsströmmarnas orsaker och verkningar på

framför allt svensk arbetsmarknad och näringsliv stärkas, både

till omfång och kvalitet. Mycket tyder enligt propositionen på

att den internationella migrationen och därmed sammanhängande

problemkomplex under många år framöver kommer att utgöra mycket

centrala faktorer i samhällsutvecklingen, såväl i Sverige som i

många andra länder. Med hänsyn till det stora kunskapsbehovet

måste forskningen på området därför ges hög prioritet, sägs det

vidare i propositionen.

Vidare redovisar propositionen (avsnitt 11 s. 413 f.) många

forskares och andra samhällsanalytikers åsikt att de stora

befolkningsrörelserna med deras konsekvenser för alla kommer att

vara den största mänskliga, sociala och ekonomiska frågan

decennier framöver. Viktiga frågor att belysa är enligt

propositionen bl.a. de frågor som omnämns i den nu aktuella

motionen.

Även när det gäller frågan om internationell migration och

etniska relationer har socialförsäkringsutskottet yttrat sig

till socialutskottet. Socialförsäkringsutskottet delar

regeringens bedömning att forskningen på området måste ges hög

prioritet. Utskottet konstaterar att SFR:s stöd till området

varit drygt 24 miljoner kronor under budgetåren 1990/91 --

1992/93 och förutsätter att rådet också för den kommande

treårsperioden kommer att stödja forskningen på området i minst

samma omfattning som tidigare.

Socialförsäkringsutskottet anser inte att någon åtgärd med

anledning av motionen är påkallad.

Socialutskottets bedömning

Socialutskottet ansluter sig till regeringens och

socialförsäkringsutskottets bedömning att forskningen på området

bör ha en framskjuten plats. Denna forskning är särskilt viktig

i en tid med omfattande internationell migration och en ökande

invandring till Sverige. Mot bakgrund av den forskning som

pågår inom området är motion Ub103 (kds) yrkande 12

tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.

En ny levnadsnivåundersökning

I motion 1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas

att riksdagen hos regeringen begär att Statistiska centralbyrån

(SCB) får i uppdrag att genomföra en ny levnadsnivåundersökning

(yrkande 31). För att få underlag till bedömningar som

behöver göras om ändringar i fördelningspolitiken eller om

nedskärningar, är levnadsnivåundersökningar av stort värde,

anför motionärerna. SCB bör enligt motionärerna göra en ny

översikt av levnadsnivån i Sverige, innefattande även en utblick

över välfärden i världen i övrigt.

I samband med behandlingen av förra forskningspropositionen

behandlade socialutskottet även en motion (c) om en ny

levnadsnivåundersökning. Utskottet (1989/90:SoU19, s. 12)

delade inställningen i motionen att en ny

levnadsnivåundersökning skulle vara av stort värde, bl.a. för

forskningen på det sociala området. Utskottet förutsatte att

en ny levnadsnivåundersökning helt eller delvis kunde

finansieras av SFR. Detta gavs regeringen till känna (rskr.

333).

SFR har därefter i samarbete med bl.a. Humanistisk-

samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Arbetsmiljöfonden och

Forskningsrådsnämnden medverkat vid finansieringen av en ny

levnadsnivåundersökning vid Institutet för social forskning,

Stockholms universitet. SCB har medverkat såvitt avser

insamlande av datamaterial. För närvarande analyseras det

insamlade materialet, och en redovisning av undersökningen

väntas inom något år.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att arbete pågår med att sammanställa

materialet från den levnadsnivåundersökning som nyligen

genomförts. Resultatet från undersökningen beräknas kunna

redovisas inom något år. Dessförinnan bör enligt utskottet

riksdagen inte besluta om någon ny levnadsnivåundersökning.

Motion Ub121 (v) yrkande 31 avstyrks.

Folkhälsoforskning

I motion 1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds)

begärs ett tillkännagivande om prioriteringar för

folkhälsoforskning (yrkande 6). Motionärerna instämmer i det

som sägs i propositionen om att folkhälsoforskningen skall vara

ett prioriterat område.

SFR har ett ansvar för den grundläggande forskningen inom

folkhälsoområdet, medan Folkhälsointitutet svarar för den

tillämpade forskningen. Det förekommer ett nära samarbete mellan

rådet och institutet när det gäller forskning på detta område.

Även Medicinska forskningsrådet (MFR) har prioriterat

folkhälsoforskningen för framtiden.

Även folkhälsoforskningen behandlas i propositionen (s.

116 f.). Regeringen anför att den svenska befolkningens hälsa

har fortsatt att förbättras de senaste åren och att

medellivslängden har ökat. Trots att hälsoutvecklingen i stort

varit positiv finns det stora skillnader i sjuklighet och

dödlighet mellan könen, olika sociala grupper och mellan olika

delar av landet. Också mellan infödda svenskar och invandrare

finns det betydande skillnader, sägs det i propositionen.

Folkhälsoforskningen är interdisciplinär. Till området räknas

forskning om familjers, arbetslivets, miljöns och hälso- och

sjukvårdens betydelse för folkhälsan. Således innefattas studier

inom bl.a. epidemiologi, hälso- och sjukvårdsforskning,

hälsoekonomi, arbets- och

miljömedicin, kost- och beroendefrågor samt preventiv medicin

och socialmedicin i bred bemärkelse.

Regeringen har betonat att insatser för att ytterligare

förbättra folkhälsan är angelägna, heter det i propositionen. En

bred och kvalitativt god forskning har stor betydelse för att

detta mål skall kunna nås, sägs det vidare. Det finns också ett

behov av att utveckla metoder för utvärdering och att på ett mer

systematiskt sätt utvärdera olika preventiva satsningar.

Regeringen anser att folkhälsoforskning skall vara ett

prioriterat område för SFR även under den kommande perioden.

Även inom det medicinska forskningsområdet bör

folkhälsoforskningen prioriteras. För att nå högsta möjliga

effekt av de insatta resurserna är det angeläget att dessa

insatser samordnas också med bl.a. Folkhälsoinstitutets

forsknings- och utvecklingsstödjande verksamhet.

Epidemiologisk metodik, som har en framträdande roll inom

folkhälsoforskningen, kräver ofta stora och kostsamma

datainsamlingar. Samtidigt är förutsättningarna för

epidemiologiska studier ur ett internationellt perspektiv

särskilt goda i Sverige, anförs det i propositionen. Det är

därför väsentligt att möjligheterna för denna forskning

fortsätter att utvecklas, bl.a. genom att tillgången till

relevanta datamaterial förbättras. Delar av folkhälsoforskningen

är fortfarande under snabb utveckling, och betydande satsningar

görs på folkhälsoforskning i vissa länder. Det är angeläget att

internationella erfarenheter tas till vara i den svenska

forskningen och utvecklingsarbetet och att arbetet fortlöpande

följs upp och utvärderas, avseende framför allt dess

vetenskapliga kvalitet och relevans för folkhälsans utveckling,

sägs det avslutningsvis.

Utskottets bedömning

Utskottet instämmer i att folkhälsoforskningen bör prioriteras

under den kommande treårsperioden. Bl.a. SFR och

Folkhälsoinstitutet har viktiga funktioner att fylla i detta

arbete. Utskottet delar också regeringens bedömning att det

finns ett behov av att mer systematiskt utvärdera olika

preventiva insatser som görs på området. När det gäller

forskning om hälso- och sjukvårdens betydelse för folkhälsan

finns det enligt utskottet bl.a. ett behov av mer

forskningsbaserad kunskap om hälsohemmens verksamhet.

Syftet med motion Ub103 (kds) yrkande 6 får anses

tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.

Forskning om kvinnors hälsa

I motion 1992/93:Ub101 av Birthe Sörestedt m.fl. (s)

begärs ett tillkännagivande om behovet av forskning om

förebyggande åtgärder kring sjukdomar som drabbar kvinnor.

Enligt motionärerna behövs ytterligare resurser till forskning

kring klimakteriets sjukdomstillstånd och de symtom som

framträder i samband härmed för att kunna ge adekvat

förebyggande hjälp och vård. Motionärerna nämner tre stora

sjukdomsgrupper där behovet av forskning är stort, nämligen

hjärt-kärlsjukdomar, benskörhet och bröstcancer. Insatser på

detta område skulle minska sjukvårdskonsumtionen och ge

kvinnorna en bättre livskvalitet, menar motionärerna.

I motionerna 1992/93:Ub133 av Barbro Westerholm m.fl. (fp,

s, c, kds, v) (yrkande 2) och 1992/93:Ub147 av Gullan

Lindblad (m) begärs ett tillkännagivande om forskning kring

kvinnors liv och hälsa. Det behövs epidemiologisk forskning om

ohälsans förekomst och orsaker bland kvinnor, anförs det i båda

motionerna. Kvinnors hälsoproblem har i mycket mindre

utsträckning än männens varit föremål för forskning. Mannen har

varit normen för behandlingen. Vidare är självmord, rökning och

alkoholmissbruk hos kvinnor frågor som forskningen bör ta sig

an, anser motionärerna.

Även flera motioner från den allmänna motionstiden tar upp

frågan om forskning kring kvinnors hälsa.

I motion 1992/93:So439 av Bo Holmberg m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande om forskning och utveckling av sjukvård för

kvinnor (yrkande 8). Kvinnors sjukdomar orsakas enligt

motionärerna ofta av ett samspel av betingelser såsom

arbetsbelastning, omsorgsansvar, förslitningseffekter, låga

löner, långa arbetsdagar, monotona arbeten och lågt inflytande.

Kvinnors sjukdomar får inte den uppmärksamhet inom forskning och

hälso- och sjukvård som mera manliga sjukdomar får. Mot denna

bakgrund är det viktigt att belysa hur dagens situation påverkar

kvinnor i syfte att förebygga hälsoproblem, sägs det i motionen.

I motion 1992/93:So448 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, m, c,

kds) begärs ett tillkännagivande om forskning om kvinnors

ohälsa och dess behandling (yrkande 2). Kvinnors

hälsoproblem har varit föremål för studier och forskning i

betydligt mindre utsträckning än manliga sjukdomar, anförs det i

motionen. Inte heller har man tagit hänsyn till kvinnors

annorlunda biologi, påpekar motionärerna. De anser att

hälsoproblem, som drabbar kvinnor i högre utsträckning än män,

såsom rörelseorganens sjukdomar, inkl. de reumatiska

sjukdomarna, samt inkontinens och läkemedelsberoende, borde

uppmärksammas ytterligare.

I motion 1992/93:So475 av Charlotte Branting m.fl. (fp)

begärs tillkännagivanden om kartläggning av kvinnors ohälsa

(yrkande 1) samt om forskning dels kring kvinnors ohälsa,

dess orsaker och behandling (yrkande 2), dels om kvinnors

psykiska hälsoproblem (yrkande 11). Motionärerna anser att

det behövs en fullständig kartläggning av kvinnors ohälsa och

orsakerna bakom den för att möjliggöra effektiva förebyggande

och rehabiliterande insatser. Kvinnors hälsoproblem har i mycket

mindre utsträckning än mäns sjukdomar varit föremål för

forskning, sägs det i motionen. Forskningen kring ohälsan måste

därför inriktas på att ta fram kunskap också om kvinnornas sätt

att reagera. Forskningsrådsnämnden och Medicinska

forskningsrådet bör enligt motionärerna känna ett särskilt

ansvar för att denna forskning kommer till stånd. Vidare anförs

det att bristande psykiskt välbefinnande nästan dubbelt så ofta

rapporteras av kvinnor som av män. Det behövs mer forskning om

orsakerna bakom kvinnors psykiska problem och om vilken

behandling som ger bäst effekt.

I motion 1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) begärs

ett tillkännagivande om särskilda forsknings- och

behandlingsmöjligheter såvitt avser kvinnors sjukdomar

(yrkande 28). Det ökande ohälsotalet bland kvinnor är

oroande, sägs det i motionen. Kvinnor utnyttjar sjukvården mer

än män. Det är viktigt med en helhetssyn på kvinnans situation,

särskilt vid behandlingen av klimakterieproblem, anser

motionärerna, som förespråkar ytterligare forskning när det

gäller kvinnors ohälsa.

I folkhälsopropositionen (prop. 1990/91:175, s. 16 f. och

80 f.) angavs bl.a. att livsvillkoren för män och kvinnor är

mycket olika samt att kvinnors sjukdomar, symtom och skador

orsakas av ett samspel av olika betingelser.

Folkhälsoinstitutet skall främja för hela folket likvärdiga

förutsättningar för en god hälsa genom att på bl.a. nationell

nivå och med vetenskaplig förankring bedriva hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande arbete av sektorsövergripande karaktär.

Samarbete skall ske med universitet och högskolor för att

garantera långsiktig kunskapsutveckling och medverkan av

forskare inom institutets verksamhet. Ett av institutets åtta

program innefattar Kvinnors hälsa. Programmet är inriktat på ett

könsspecifikt perspektiv på hälsan. Vidare ger

Folkhälsoinstitutet ett årligt stöd till forskning och

kunskapsutveckling vid Umeå universitet inom området Kvinnors

hälsa. En nordisk konferens om kvinnomedicinsk forskning äger

rum i Umeå kommande höst.

SFR har ställt sig mycket positivt till forskning inom

detta område. Rådet har givit stöd till en internationell

kunskapsuppbyggande forskningskonferens om kvinnors livsvillkor

och hälsa ur olika aspekter. Konferensen skall äga rum år 1994 i

Stockholm. En konferensstruktur har planerats som går från

makro- till mikronivå med början på samhällsnivån (epidemiologi,

sociologi, samhällsmedicin) och avslutning på den fysiologiska

nivån. Även Folkhälsoinstitutet har givit stöd till

konferensen.

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare behandlat motioner

om forskning kring kvinnors ohälsa. Utskottet har därvid

understrukit att forskningen med kvinnomedicinsk inriktning

måste drivas framåt och att former för att på ett effektivt sätt

föra ut forskningsresultat på området måste sökas. I betänkandet

1990/91:SoU4 (s. 46) redovisade utskottet att ett

kvinnomedicinskt forskningscentrum hade inrättats vid Karolinska

institutet, varvid man framför allt ville öka kunskaperna om

medelålders kvinnors hälsa och sjukdomar. Efter det att

regeringen lämnat ett särskilt uppdrag till Socialstyrelsen, som

berörde kvinnors hälsa, överlämnade styrelsen våren 1991 en

rapport över uppdraget till Socialdepartementet. För en

sammanfattning av rapporten hänvisas till utskottets betänkande

1991/92:SoU15 (s. 143 f.).

I sistnämnda betänkande omtalades att Forskningsrådsnämnden

utlyst medel för stöd till kvinno- och jämställdhetsforskning

under budgetåret 1992/93. Bl.a. gällde det enligt nämnden att

synliggöra förhållandet mellan kvinnors villkor i samhället och

kvinnors hälsa. I betänkandet konstaterade utskottet (s. 145)

att kvinnosjukvården var eftersatt och att kvinnors särskilda

hälsoproblem inte fått tillräcklig uppmärksamhet. Utskottet såg

det angeläget att dessa frågor uppmärksammades ytterligare i

framtiden. Folkhälsoinstitutet har här en viktig uppgift,

uttalade utskottet. Utskottet hänvisade till pågående arbete och

förutsatte att regeringen noga skulle följa utvecklingen. Då

aktuella motioner avstyrktes.

Utskottets bedömning

Utskottet har redan tidigare uttalat att det är angeläget att

frågan om kvinnornas särskilda hälsoproblem uppmärksammas

ytterligare i framtiden. Utskottet vidhåller denna uppfattning.

Av stort intresse i sammanhanget är Folkhälsoinstitutets arbete

med ett särskilt program om kvinnors hälsa. Olika

forskningskonferenser med speciell inriktning på kvinnomedicinsk

forskning planeras. Mot bakgrund av det arbete som sålunda pågår

får motionerna Ub101 (s), Ub133 (fp, s, c, kds, v) yrkande 2,

Ub147 (m), So439 (s) yrkande 8, So448 (fp, m, c, kds) yrkande 2,

So475 (fp) yrkandena 1, 2 och 11 samt A811 (c) yrkande 28 anses

tillgodosedda och avstyrks därför.

Läkemedelsforskning

I motion 1992/93:Ub132 av Barbro Westerholm (fp) hemställs

att regeringen ges till känna vad som anförts om

läkemedelsepidemiologiskt nätverk (yrkande 7). Motionären

hänvisar till en av regeringen tillsatt arbetsgrupp och dess

förslag om en sammanhållande organisation för

läkemedelsepidemiologi och förbättrad läkemedelsbehandling i

rapporten Nätverk för läkemedelsepidemiologi -- NEPI. En av de

första uppgifterna för nätverket skulle vara frågan om

läkemedelsberoende, uppger motionären. I likhet med

arbetsgruppen anser motionären att en stiftelse borde inrättas

med uppgift att genom ett nätverk av specialister och grupper

från olika ämnesområden verka för en utvecklad

läkemedelsepidemiologisk samhällsservice och förbättrad

läkemedelsbehandling.

I samband med utskottets behandling av propositionen om

inrättande av Läkemedelsverket (prop. 1989/90:99) uttalade

utskottet i betänkandet 1989/90:SoU21 (s. 17) att det ser

positivt på att ett centrum med en hög vetenskaplig kompetens i

läkemedelsepidemiologi bildas. Utskottet tog då också upp frågan

om åtgärder mot läkemedelsberoende och läkemedelsmissbruk och

uppgav att utskottet tidigare uttalat att det finns behov av

insatser på en rad områden för att man skall komma till rätta

med de problem som kan uppstå vid förskrivning av

beroendeframkallande medel.

Regeringen tillsatte i november 1990 en arbetsgrupp med

uppgift att överväga och lämna förslag till ett centrum för

läkemedelsepidemiologi och utveckling av läkemedelsterapier

(dir. 1990:72, tilläggsdir. 1991:122). I september 1992

avlämnade arbetsgruppen rapporten Ds 1992:104, Nätverk för

läkemedelsepidemiologi -- NEPI. Av rapporten framgår bl.a.

följande. Det är enligt arbetsgruppens mening viktigt för svensk

sjukvård att en kraftsamling för läkemedelsepidemiologi och

utveckling av läkemedelsterapier sker. De som i dag arbetar inom

området och ansvarar för utvecklingen, nämligen sjukvården,

Läkemedelsverket, Apoteksbolaget och läkemedelsindustrin,

Socialstyrelsen och universiteten är organisatoriskt helt skilda

från varandra. Därför bör en nätverksmodell användas för att

skapa en bred samverkan mellan organisationer och

vetenskapsområden med en liten administrativ kärna som håller

ihop verksamheten på ett rationellt sätt. Ett sådant

sammanhållande nav med vetenskaplig kompetens skall hålla ihop

och utveckla nätverket, samla uppdrag, ha överblick över

tillgängliga forskningsresurser samt inventera behov av

utvecklingsprojekt. Vidare skall navet ha till uppgift att

stödja och driva projekt genom samarbete mellan befintliga

organisationer och institutioner och på detta vis

kostnadseffektivt nå samordningsfördelar vad gäller

kunskapsuppbyggnad, forskning och utbildning inom ämnesområdena.

Arbetsgruppen föreslår att en stiftelse inrättas med uppgift att

genom ett nätverk av specialister och grupper från olika

ämnesområden verka för en utvecklad läkemedelsepidemiologisk

samhällsservice och förbättrad läkemedelsbehandling. En sådan

organisation kan ge vinster för sjukvården och patienterna.

Rapporten om ett läkemedelsepidemiologiskt nätverk har varit

föremål för remissbehandling och bereds för närvarande inom

regeringskansliet.

När det gäller åtgärder mot läkemedelsberoende behandlade

utskottet ett antal motioner i ämnet i samband med behandlingen

av regeringens proposition 1991/92:107 om ny läkemedelslag

m.m. Utskottet redogjorde därvid för innehållet i

huvudbetänkandet från 1983 års läkemedelsutredning. För en

utförlig redovisning hänvisas till utskottets betänkande

1991/92:SoU21 (s. 20 f.). Utskottet erinrade om att det vid

upprepade tillfällen påtalat det angelägna i att åtgärder vidtas

för att komma till rätta med beroendet och missbruket av

läkemedel, som är ett stort problem för såväl samhället som de

enskilda som drabbas. Utskottet påpekade att det redan tidigare

givit regeringen till känna att berörda myndigheter snabbt

borde vidta erforderliga åtgärder på området. Utskottet

konstaterade vidare att en hel del insatser redan hade gjorts.

Det är viktigt att detta arbete får en fortsättning i form av

konkreta åtgärder för att begränsa felaktig användning av bl.a.

bensodiazepiner och för att förbättra vården för dem som hamnat

i ett beroende eller missbruk av dessa läkemedel, uttalades det.

Enligt utskottets mening behövdes inte något ytterligare

initiativ av riksdagen, varför motionerna avstyrktes.

Genom sitt betänkande Bensodiazepiner -- beroendeframkallande

psykofarmaka, (SOU 1993:5), har Psykiatriutredningen

uppmärksammat problemen kring denna typ av läkemedel.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att rapporten om ett

läkemedelsepidemiologiskt nätverk för närvarande bereds i

regeringskansliet. En av de första frågorna för nätverket skulle

enligt rapporten vara frågan om läkemedelsberoende. Beredningen

bör enligt utskottet avvaktas, innan riksdagen tar ställning

till frågan om inrättande av ett sådant nätverk som förordas i

motion Ub132 (fp) yrkande 7. Motionsyrkandet avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande forskning vid Smittskyddsinstitutet

att riksdagen lägger propositionen i denna del till

handlingarna,

2. beträffande målsättningen för verksamheten inom

ansvarsområdet för Statens institut för psykosocial

miljömedicin

att riksdagen godkänner i propositionen angiven övergripande

målsättning för verksamheten inom ansvarsområdet för Statens

institut för psykosocial miljömedicin,

res. 1 (s)

3. beträffande medelsanvisningen till Statens institut

för psykosocial miljömedicin

att riksdagen till Statens institut för psykosocial

miljömedicin för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln

anvisar ett ramanslag på 6943000kr,

4. beträffande målsättningen för Socialvetenskapliga

forskningsrådets verksamhet

att riksdagen godkänner i propositionen angiven övergripande

målsättning för Socialvetenskapliga forskningsrådets verksamhet,

5. beträffande bemyndigande för Socialvetenskapliga

forskningsrådet

att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats i

fråga om bemyndigande för Socialvetenskapliga forskningsrådet

att inom en given ram -- utgörande en mindre del av anslaget

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel -- besluta

om fördelning av medel för en 6-årsperiod,

6. beträffande medelsanvisningen till

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motion 1992/93:Ub121 yrkande 32 till Socialvetenskapliga

forskningsrådet: Forskningsmedel för budgetåret 1993/94 under

femte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

86740000kr,

7. beträffande medelsanvisningen till

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning

att riksdagen till Socialvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln

anvisar ett ramanslag på 5600000kr,

8. beträffande forskning om hälso- och sjukvård samt

socialtjänst

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub132 yrkande 5 och

1992/93:Ub149,

9. beträffande äldreforskning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub103 yrkande 1,

10. beträffande handikappforskning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub104,

11. beträffande forskning om familjernas situation

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub103 yrkande 4 och

1992/93:So221,

12. beträffande forskning om incest

att riksdagen avslår motion 1992/93:So288,

res. 2 (s)

13. beträffande forskning om missbruk

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:So30, 1992/93:Ub103

yrkande 3 delvis och 1992/93:Ub132 yrkande 6,

14. beträffande forskning om spelberoende

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub103 yrkande 3 delvis

samt 1992/93:So204 yrkandena 1 och 2,

15. beträffande forskning om självmord

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub103 yrkande 7,

16. beträffande forskning om vissa psykiska problem

att riksdagen avslår motion 1992/93:So404 yrkandena 1 och 2,

17. beträffande forskning inom

socialförsäkringsområdet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf255,

18. beträffande invandrarforskning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub103 yrkande 12,

19. beträffande en ny levnadsnivåundersökning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub121 yrkande 31,

20. beträffande folkhälsoforskning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub103 yrkande 6,

21. beträffande forskning om kvinnors hälsa

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub101, 1992/93:Ub133

yrkande 2, 1992/93:Ub147, 1992/93:So439 yrkande 8,

1992/93:So448 yrkande 2, 1992/93:So475 yrkandena 1, 2 och 11

samt 1992/93:A811 yrkande 28,

22. beträffande läkemedelsforskning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub132 yrkande 7.

Stockholm den 29 april 1993

På socialutskottets vägnar

Bo Holmberg

I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson

(m), Göte Jonsson (m), Anita Persson (s), Ingrid Andersson (s),

Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m),

Jerzy Einhorn (kds), Leif Bergdahl (nyd), Maj-Inger Klingvall

(s), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s), Martin Nilsson (s) och

Barbro Westerholm (fp).

Reservationer

1. Målsättningen för verksamheten inom ansvarsområdet för

Statens institut för psykosocial miljömedicin (mom. 2)

Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Rinaldo

Karlsson, Maj-Inger Klingvall, Hans Karlsson och Martin Nilsson

(alla s) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 6 som börjar med

"Utskottet föreslår" och slutar med "kommande treårsperioden."

bort ha följande lydelse:

Vad utskottet anfört i fråga om centrumets organisatoriska

tillhörighet bör riksdagen, med anledning av propositionen, som

sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen

anfört beträffande de övergripande mål som skall styra IPM:s

verksamhet under den kommande treårsperioden.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande målsättningen för verksamheten

inom ansvarsområdet för Statens institut för psykosocial

miljömedicin

att riksdagen

a) med anledning av propositionen som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) godkänner i propositionen angiven övergripande

målsättning för verksamheten inom ansvarsområdet för Statens

institut för psykosocial miljömedicin,

2. Forskning om incest (mom. 12)

Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Rinaldo

Karlsson, Maj-Inger Klingvall, Hans Karlsson och Martin Nilsson

(alla s) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 17 som börjar med

"Utskottet utgår från" och slutar med "avstyrks sålunda." bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att SFR särskilt bör beakta behovet av ökade

forsknings- och utvecklingsinsatser beträffande incest.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen, med anledning av motion

So288 (s), som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa:

12. beträffande forskning om incest

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:So288 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Socialförsäkringsutskottets yttrande

1992/93:SfU6y

Bilaga

Forskning för kunskap och framsteg

Till socialutskottet

Socialutskottet har den 25 mars 1993 beslutat bereda

socialförsäkringsutskottet tillfälle att senast den 15 april

yttra sig över proposition 1992/93:170 om Forskning för kunskap

och framsteg, avsnitt 5, jämte motioner, såvitt propositionen

och motionerna berör socialförsäringsutskottets

beredningsområde.

De delar av propositionen i avsnitt 5 som berör utskottets

område är avsnitten 5.2 Forskning rörande de ekonomiska

trygghetssystemen och 5.5 Forskning om internationell migration

och etniska relationer. Medel för forskning inom dessa områden

beräknas i propositionen under anslaget Socialvetenskapliga

forskningsrådet: Forskningsmedel.

Av de motioner som väckts med anledning av propositionen berör

Ub132 yrkande 5 frågor under avnitt 5.2 och Ub103 yrkande 12

frågor under avsnitt 5.5. Under den allmänna motionstiden har

vidare väckts motion Sf255 som berör frågor under avsnitt 5.2.

Utskottet överlämnar den senare motionen till socialutskottet

för fortsatt behandling.

Propositionen

I propositionen framhålls (avsnitt 5.2) att behovet av

forskningsbaserad kunskap om de ekonomiska trygghetssystemens

funktion och effekter är betydande, inte minst mot bakgrund av

den genomgripande översyn och omprövning av socialförsäkringens

grenar som för närvarande pågår. Betydande behov finns av mer

forskningsbaserad kunskap om bl.a. de faktorer och samband som

ligger bakom de stora förändringarna i sjukfrånvaro och

förtidspensionering under senare år, liksom om samspelet mellan

socialförsäkringen och arbetsmarknaden. Det är också angeläget

med forskning kring de offentliga pensionssystemen, inte minst i

förhållande till andra försäkringssektorer, och hur detta

påverkar sparande, kapitalbildning och arbetskraftsutbud. Den

långt decentraliserade regeltillämpningen inom

socialförsäkringsområdet pekar på ett behov av tillämpad

juridisk forskning. I propositionen framhålls också att

satsningen på en mer aktiv rehabilitering innebär att en rad nya

åtgärder och instrument ställs till försäkringskassornas och

andra rehabiliteringsansvarigas förfogande, vilket skapar

intressanta forskningsuppgifter för utvärderings- och

implementationsforskning. Slutligen framhålls att det ökade

internationella samarbete på socialförsäkringsområdet som

aktualiserats genom EES-avtalet innebär att ett nytt angeläget

område för forskningsinsatser öppnar sig och att metoder för

studier på detta område behöver utvecklas.

Under avsnitt 5.5 erinras i propositionen om att forskning om

internationell migration och etniska relationer bedrivs inom ett

flertal humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, att ett

nationellt nätverk är under uppbyggnad och att det

internationella forskararbetet utvecklas successivt. Mycket

tyder enligt propositionen på att den internationella

migrationen och därmed sammanhängande problemkomplex under många

år framöver kommer att utgöra mycket centrala faktorer i

samhällsutvecklingen, såväl i Sverige som i många andra länder.

Med hänsyn till det stora kunskapsbehovet måste forskningen på

området därför ges hög prioritet.

Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) började sin

verksamhet den 1 juli 1990 och övertog då de pågående

forskningsprojekt som finansierats genom de tidigare

sektorsorganen Delegationen för social forskning (DSF) och

Delegationen för invandrarforskning (Deifo) samt det ansvar för

handikappforskningen som tidigare legat på

Forskningsrådsnämnden. Den fördjupade prövning som regeringen

gjort av rådet har lett till slutsatsen att rådet även för

perioden 1993/94--1995/96 skall ha till uppgift att stödja

betydelsefull grundforskning och tillämpad forskning inom

socialvetenskap, socialpolitik och folkhälsovetenskap samt

informera om kunskapsläge och aktuell forskning. Med hänsyn till

det stora behov av forskningsbaserad kunskap som finns inom de

nämnda områdena anser regeringen att SFR genom ökade resurser

skall ges möjlighet att förstärka forskningen. För innevarande

budgetår har anslagits 79 175 000 kr för rådets verksamhet. I

propositionen föreslås att för nästa budgetår skall anslås 86

740 000 kr för forskningmedel och på ett nytt anslag 5 600 000

kr för rådets förvaltningsuppgifter.

Motionerna

I motion Sf255 av Hans Gustafsson och Doris Håvik (s) erinrar

motionärerna om de dramatiskt ökade kostnaderna för

långtidssjukskrivningar, arbetsskador och förtidspensioneringar

under senare år och att en åtgärd att möta detta har varit att

ge försäkringskassorna ekonomiska resurser för att köpa

rehabiliteringstjänster. Motionärerna erinrar också om att

rehabiliteringsberedningen framhöll att socialförsäkring med

rehabilitering i förgrunden är ett alltför viktigt FoU-område

för att lämnas åt en slumpartad utveckling, men att någon

nationell systematiskt genomförd utvärdering inte genomförts som

kan visa på effekterna av de rehabiliteringssatsningar som

gjorts. Motionärerna nämner i motionen olika forskningsstudier

m.m. som initierats av Försäkringskassan i Stockholms län i

samarbete med forskare och framhåller att det i dagsläget inte

finns några möjligheter för huvudaktören på området --

Försäkringskassan -- att använda befintliga resurser för

forskning inom rehabiliteringsområdet. Enligt motionärerna bör

medel till de angivna forskningsinsatserna t.ex. kunna frigöras

från de medel som socialförsäkringen utger till

försäkringskassorna för rehabiliteringsinsatser. De begär ett

tillkännagivande om att regeringen snarast bör lägga fram

förslag till forskningsinsatser inom socialförsäkringsområdet.

Även Barbro Westerholm (fp) berör i motion Ub132

försäkringskassornas möjlighet att köpa rehabiliteringstjänster

som en del i det pågående förändringsarbetet i syfte att

åstadkomma effektivare insatser till lägre kostnader. Hon

understryker att det saknas forsknings- och utvärderingsresultat

som behövs för kommande nödvändiga vägval och anser det viktigt

att t.ex. försäkringskassorna får möjlighet att bygga in

forsknings- och utvecklingsarbete i sin verksamhet tillsammans

med universitet och högskolor.

I motion Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) yrkande 12

begärs ett tillkännagivande om prioriteringar för

invandrarforskning. Motionären anför att kunskaperna är små och

otillräckliga om på vilket sätt flykting/migrations- och

biståndspolitik samt en samordning av dessa politikområden kan

bidra till att människor inte behöver emigrera för sin utkomst.

Motionärerna vill också prioritera forskning om orsakerna till

människors beslut att utvandra, etniska relationer, vilken

etnisk mångfald som är möjlig och hur man kan undvika etniska

konflikter.

Utskottets bedömning

De ekonomiska trygghetssystemen

De samlade utgifterna för det sociala trygghetssystemet

motsvarar ca 36% av BNP. Knappt 260 miljarder kronor av de

samlade utgifterna utgörs av transfereringar till hushållen.

Staten och socialförsäkringssektorn svarar för ca 95 % av dessa

transfereringsutgifter. Det är därför såväl för staten som för

den enskilde av utomordentligt stor betydelse att man har

tillräckliga kunskaper om att de medel som tilldelas

socialförsäkringsområdet också används på ett riktigt och

ändamålsenligt sätt. De stora förändringar som skett inom

socialförsäkringsområdet under senare år har också, under

trycket av landets hastigt försämrade ekonomi, många gånger måst

genomföras utan sedvanligt grundläggande utrednings- och

analysarbete av vilka slutliga samhällsekonomiska effekter som

kan bli följden och hur förändringarna kan komma att styra de

försäkrades beteende och efterfrågan på förmånerna. Därigenom

har ett tidigare väl sammanhängande lagkomplex, i vilket de

olika förmånsslagen utformats för att samspela med varandra och

som ur administration- och informationssynpunkt varit

lätthanterligt, komplicerats och blivit i det närmaste

oöverblickbart för medborgarna. En kärv ekonomi har också

tvingat de tre huvudaktörer på det sociala området, staten,

kommunerna och landstingen, att söka nya lösningar för att

åstadkomma besparingar, många gånger utan att genomarbetade

analyser gjorts av vilka övervältringseffekter detta kan

innebära mellan de olika huvudmännens områden.

Utskottet kan konstatera att intresset för och möjligheterna

till forskning på socialförsäkringsområdet vid universitet och

högskolor successivt har ökat under senare år. Emellertid är,

som framhållits i propositionen, omfattningen av

socialvetenskaplig forskning med anknytning till de ekonomiska

trygghetssystemen fortfarande relativt begränsad med hänsyn

tagen till socialförsäkringens stora betydelse för individens

välfärd och för samhällsekonomin. Utskottet delar helt

regeringens uppfattning om att det finns ett betydande behov av

mer forskningsbaserad kunskap på detta område. Inte minst gäller

detta forskning kring de offentliga pensionssystemen, i

synnerhet i förhållande till andra försäkringssektorer, såsom

avtalsförsäkringar. Utskottet utgår därför från att SFR, som för

kommande treårsperiod föreslagits få ökade ekonomiska resurser,

fortlöpande uppmärksammar och prioriterar sådan forskning. Med

anledning av vad som framhållits i motionerna Sf255 och Ub132 om

behovet av ett nära samarbete mellan forskare vid universitet

och högskolor och försäkringskassorna kan utskottet med stor

tillfredsställelse konstatera att många initiativ till sådana

gemensamma forskningsansträngningar tagits under senare år och

utskottet vill gärna understryka det angelägna i att ett sådant

samarbete utvecklas ytterligare. SFR har också gett ekonomiskt

stöd åt två forskarseminarier om välfärdssystemet, vilka

arrangerats av Försäkringskasseförbundet och Centralförbundet

för socialt arbete i samarbete med Västerbottens läns allmänna

försäkringskassa och Umeå universitet. I motion Sf255 har

särskilt framhållits vikten av forskning om effekterna av de

rehabiliteringsinsatser som görs från försäkringskassornas sida.

Samma område har särskilt nämnts i propositionen som intressant

för utvärderings- och implementationsforskning. Mot bakgrund av

att de nya satsningarna på rehabilitering innebär ett förändrat

sätt att använda försäkringens resurser är det enligt utskottets

mening särskilt viktigt att detta område blir föremål för

forskning. Det ekonomiska stödet till forskningen i fråga bör

dock tillföras försäkringskassorna på annat sätt än genom medel

som avsatts för rehabiliteringsinsatser.

Med det anförda anser utskottet att syftet med motionerna

Sf255 och Ub132 yrkande 7 kan tillgodoses utan någon särskild

åtgärd från riksdagens sida.

Internationell migration och etniska relationer

Utskottet delar regeringens bedömning att med hänsyn till det

stora kunskapsbehovet om den internationella migrationen och

därmed sammanhängande frågor måste forskningen på området ges

hög prioritet. Utskottet har också erfarit att dessa frågor

under många år uppmärksammats inom forskningen och att 154

doktorsavhandlingar har skrivits inom forskningsområdet

internationell migration och etniska relationer under perioden

1964--1992, varav 25 under åren 1990--1992. Som framhållits i

propositionen är forskningen på detta område väl spridd över

landet och ett nationellt nätverk är under uppbyggnad. Det

internationella forskararbetet utvecklas också successivt,

vilket enligt utskottets uppfattning är av stor betydelse. SFR:s

stöd till området har under budgetåren 1990/91--1992/93 varit

drygt 24 miljoner kronor. Utskottet förutsätter att SFR också

för den kommande treårsperioden kommer att stödja forskningen på

detta område i minst samma omfattning som tidigare. Med

hänvisning till det anförda anser utskottet att någon åtgärd med

anledning av motion Ub103 yrkande 12 inte är påkallad.

Avslutningsvis finner utskottet det angeläget att SFR lägger

stor vikt vid att föra ut resultaten av forskningen på de nu

berörda områdena till berörda intressenter.

Stockholm den 20 april 1993

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gullan Lindblad

I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Doris Håvik

(s), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp), Börje Nilsson (s),

Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Pontus Wiklund (kds),

Arne Jansson (nyd), Margareta Israelsson (s), Maud Björnemalm

(s), Liselotte Wågö (m), Widar Andersson (s), Chris Heister (m)

och Bo Finnkvist (s).

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motioner 2

Motioner väckta med anledning av proposition

1992/93:170 2

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1993 3

Utskottet 4

Forskning vid Smittskyddsinstitutet 4

Statens institut för psykosocial miljömedicin (G 9) 5

Den övergripande målsättningen 5

Medelsanvisningen 6

Socialvetenskapliga forskningsrådet 7

Den övergripande målsättningen m.m. 7

Medelsanvisningen 8

Forskning inom områdena hälso- och sjukvård samt

socialtjänst 9

Äldreforskning 13

Centrumbildningar för handikappforskning 14

Forskning om familjer och barn 15

Forskning om missbruk 17

Forskning om spelberoende 20

Forskning om självmord 21

Forskning om vissa psykiska problem 22

Forskning inom socialförsäkringsområdet 22

Invandrarforskning 25

En ny levnadsnivåundersökning 26

Folkhälsoforskning 27

Forskning om kvinnors hälsa 28

Läkemedelsforskning 31

Hemställan 32

Reservationer 34

Bilaga: Socialförsäkringsutskottets yttrande

1992/93:SfU6y 36