Bet. 1992/93:SoU8

Socialutskottets betänkande

1992/93:SOU08

EES-anpassning av vissa regler om behörighet att utöva yrke

inom hälso- och sjukvården m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1992/93

SoU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1992/93:83 om

vissa behörighetsfrågor inom hälso- och sjukvården m.m. Det

gäller vissa frågor om kompetensbevis, behörighet att utöva yrke

samt skyddet för yrkestitel och yrkesbenämning inom hälso- och

sjukvården m.m. Det föreslås ändringar i lagen (1984:542) om

behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m.

(behörighetslagen) som syftar till en anpassning av reglerna

till EES-avtalet. Vidare föreslås införandet av ett nytt

kompetensbevis -- kompetens som allmänpraktiserande läkare

(Europaläkare). Som ytterligare led i EES-anpassningen föreslås

vissa ändringar i andra lagar på hälso- och sjukvårdens område

samt beträffande veterinärer i lagen (1965:61) om behörighet att

utöva veterinäryrket m.m.

De lagändringar som föranleds av EES-avtalet föreslås träda i

kraft den dag regeringen bestämmer.

Utskottet behandlar vidare ett förslag om att ett

straffrättsligt skydd för yrkestitlarna psykolog resp.

psykoterapeut skall ersätta det nuvarande skyddet för

yrkesbenämningarna legitimerad psykolog resp. legitimerad

psykoterapeut. Dessa ändringar föreslås gälla fr.o.m. den 1

januari 1994.

Slutligen föreslås att försöksverksamheten med rätt för

distriktssköterskor att förskriva vissa läkemedel förlängs till

utgången av år 1993 i avvaktan på utvärderingen av försöket.

Utskottet förväntar sig ett ställningstagande från regeringens

sida inom kort.

Ingen motion har väckts i anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker de i propositionen framlagda

lagförslagen utom såvitt gäller 9 § behörighetslagen där en

mindre ändring föreslås.

Propositionen

I proposition 1992/93:83 om vissa behörighetsfrågor inom

hälso- och sjukvården m.m. har regeringen (Socialdepartementet)

föreslagit riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att utöva

yrke inom hälso- och sjukvården m.m.,

2. lag om ändring i lagen (1960:409) om förbud i vissa fall

mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område,

3. lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och

sjukvårdspersonalen m.fl.,

4. lag om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva

veterinäryrket m.m.,

5. lag om ändring i patientjournallagen (1985:562),

6. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1988:23) om

tillämpning av lagen (1981:49) om begränsning av

läkemedelskostnader, m.m. vid viss försöksverksamhet, dels

ändring i samma lag.

Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga.

Ingen motion har väckts i anledning av propositionen.

Utskottet

Propositionen i huvuddrag

EES-anpassning

Genom EES-avtalet förbinder sig Sverige att på vissa områden

anpassa sina författningsbestämmelser till vad som gäller på

motsvarande områden inom EG. Enligt avtalet förbinder sig

Sverige bl.a. att anpassa sin lagstiftning till olika direktiv

och förordningar som framgår av bilagor till avtalet och att

respektera de rättigheter och skyldigheter om personers och

tjänsters fria rörlighet som lagts fast av EG-domstolen.

En av grundpelarna i Romfördraget är principen om

arbetstagares fria rörlighet och rätten till fri etablering.

Inom EG är därför sådan särbehandling förbjuden som kan utgöra

hinder för en förvärvsverksamhet i den mån behandlingen grundar

sig på nationalitet. EES-avtalet innehåller i artikel 4

(Romfördragets artikel 7) ett grundläggande allmänt

diskrimineringsförbud. Regeln innebär att all diskriminering på

grund av nationalitet är förbjuden. I EG-domstolens praxis har

diskrimineringsförbudet givits en vid tolkning. Krav på hemvist

i ett visst land och krav på kunskaper i ett visst lands språk

kan ofta uppfattas som brott mot diskrimineringsförbudet.

Nationella regler ställer ofta krav på särskild utbildning för

vissa yrken och anställningar. Särskilt vanligt är detta för

verksamhet inom hälso- och sjukvården.

Utskottet konstaterar emellertid att patientjournallagens

principiella krav på att journaler skall skrivas på svenska

språket alltjämt gäller. Genom ett bemyndigande i lagens 14 §

har Socialstyrelsen föreskrivit vissa undantag (SOSFS 1985:28).

Språkbestämmelsen har till syfte att garantera säkerheten i

vården. Det måste t.ex. vara möjligt för andra vårdgivare att i

en akut situation utan dröjsmål kunna ta del av en journal. Så

långt möjligt skall också patienten kunna förstå innehållet i

journalen. Vidare måste tillsynsmyndigheten och andra

myndigheter ha garantier för att patientjournaler är skrivna på

svenska eller annat besläktat nordiskt språk.

I EES-avtalet återfinns bestämmelserna om ömsesidigt

erkännande av kompetensbevis i artikel 30. Artikeln, som

motsvarar artikel 57 i Romfördraget, innebär en förpliktelse för

de avtalsslutande länderna att vidta nödvändiga åtgärder som

anges i bilaga VII till avtalet för att underlätta den fria

rörligheten för personalgrupper på vilka det ställs särskilda

behörighetskrav.

Ett direktiv är inom EG bindande för medlemsländerna på det

sättet att dessa är skyldiga att anpassa sin lagstiftning efter

direktivet. Hur detta närmare skall gå till överlämnas

emellertid åt medlemsländerna att själva avgöra. Enligt

EES-avtalet får länderna välja formen för införlivande av

direktiven.

I propositionen föreslås att EES-reglerna införlivas med

svensk rätt genom transformering på så sätt att ändringar införs

i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och

sjukvården m.m. (behörighetslagen), lagen (1980:11) om tillsyn

över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. (tillsynslagen), lagen

(1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och

sjukvårdens område (kvacksalverilagen) och lagen (1965:61) om

behörighet att utöva veterinäryrket m.m.

Ändringar i behörighetslagen

I propositionen föreslås att gällande bemyndiganden att

meddela föreskrifter om kompetensbevis och behörighet att utöva

yrke för personer med utländsk utbildning omarbetas. Vidare

införs i lagen en ny bestämmelse om kompetens för

allmänpraktiserande läkare (Europaläkare). Myndighetsuppgifterna

på detta område föreslås även fortsättningsvis ligga på

Socialstyrelsen. Det står styrelsen fritt att konsultera även

annan sakkunskap vad gäller att bedöma utländska personers

kompetens.

För att genomföra de nödvändiga inarbetningarna i svensk

behörighetslagstiftning med anledning av EES-avtalet behövs

således bemyndiganden härom för regeringen. De bemyndiganden som

redan finns bör ändras något.

Utgångspunkten för EG-direktiven på det här området är att

samtliga länders reglerade utbildningar uppfyller de minimikrav

som anges och som är en förutsättning för ett ömsesidigt

godkännande av ländernas kompetensbevis. För Sveriges del har

viss harmonisering av de nationella utbildningsvillkoren redan

aktualiserats. Här kan nämnas bl.a. utbildningarna till

apotekare, sjuksköterska och barnmorska.

Den svenska behörighetslagstiftningen bör kompletteras med

föreskrifter som ger medborgare från annat EES-land med

kompetensbevis/praktik från ett sådant land rätt till

legitimation för yrket (motsvarande) i vårt land.

I behörighetslagen föreslås också en redaktionell anpassning

till regeringsformens bestämmelser om normgivning och ändringar

som tidigare genomförts i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

Ändringarna är ursprungligen följder av den nya kommunallagen

(1991:900).

Utskottet konstaterar att det måste vara en uppenbar

felskrivning i regeringens förslag till lydelse av 9 §

behörighetslagen. Utskottet utgår således ifrån att de sista

orden i förslaget skall vara "psykolog- och

psykoterapeuttitlarna".

Ändringar i tillsynslagen

I propositionen föreslås att personkretsen i 1 § tillsynslagen

utvidgas till att omfatta även den som utan att ha legitimation

för yrket i Sverige med stöd av EES-avtalet tillfälligt

tillhandahåller tjänster här i landet.

Bestämmelserna i 15 § i lagen om att legitimation som grundar

sig på auktorisation i ett annat nordiskt land skall återkallas

när den ursprungliga auktorisationen har dragits in, föreslås

utvidgas till att i stället avse auktorisationer i ett annat

EES-land.

Ändringar i kvacksalverilagen

Med hänsyn till förbudet mot diskriminering på grund av

nationalitet i EES-avtalet föreslås bestämmelserna i

kvacksalverilagen om förbud för utländska medborgare att utöva

verksamhet enligt lagen upphävas. Förbudet att utöva verksamhet

under kringresande i landet är enligt propositionen föråldrat

och föreslås mot den bakgrunden bli upphävt.

Ändringar i lagen om behörighet att utöva veterinäryrket m.m.

Till följd av avtalet får veterinärer med erforderlig

kompetens rätt att etablera sig här i landet. Dessa veterinärer

måste därför ges möjlighet att erhålla behörighet för yrket

genom legitimering. Bestämmelserna om legitimation i lagen om

behörighet att utöva veterinäryrket m.m. behöver därför

kompletteras vad gäller förutsättningarna för rätt till

legitimation som veterinär. EES-avtalet medför dessutom att

veterinärer med nödvändig kompetens får rätt att utan

legitimation tillfälligt tillhandahålla tjänster här i landet. I

fråga om sådan verksamhet kan värdlandet ställa vissa krav på

anmälan, och föreskriva att denna skall innehålla uppgifter om

utbildning och om den verksamhet som bedrivs i det land där

veterinären är etablerad samt en beskrivning av den

tillhandahållna tjänsten. I dag saknas möjlighet att utöva

veterinäryrket utan stöd av legitimation eller annat

myndighetsbeslut. Behörighetslagen för veterinärer föreslås

därför kompletteras i detta avseende. Den nödvändiga

anpassningen till EES-avtalets bestämmelser vad beträffar

veterinärerna genomförs genom att bemyndiganden tas in i lagen

om behörighet att utöva veterinäryrket m.m. Den behövliga

detaljregleringen kan därmed ske i förordnings- och

myndighetsföreskrifter.

Det hör till Jordbruksverkets uppgifter att meddela

legitimation av veterinärer. Verket är också tillsynsmyndighet

för flertalet veterinärer. Det föreslås ankomma på

Jordbruksverket att handha de myndighetsuppgifter som följer av

förslaget.

Bestämmelsen i lagen om behörighet att utöva veterinäryrket

m.m. om att legitimation som grundar sig på auktorisation i ett

annat nordiskt land skall återkallas om denna auktorisation

förloras, föreslås utvidgas till att avse även auktorisation i

ett annat EES-land. Förslaget har upprättats i samråd med chefen

för Jordbruksdepartementet.

Skydd för yrkestitlarna psykolog och psykoterapeut

Behörighetslagen innehåller bestämmelser om bl.a. skydd för

yrkestitel och yrkesbeteckning. Psykologer som uppfyller kraven

på utbildning och praktisk tjänstgöring kan sedan år 1978 få

legitimation för yrket. För psykoterapeuter infördes en

möjlighet till legitimering år 1985. I verksamhet på hälso- och

sjukvårdens eller tandvårdens område får inte någon ge sig ut

för att vara legitimerad psykolog eller legitimerad

psykoterapeut utan att ha legitimation för yrket.

Utskottet anförde i sitt betänkande 1989/90:SoU11 Vissa

behörighetsfrågor att det enligt gällande bestämmelser inte

föreligger något hinder för den som saknar utbildning att kalla

sig psykolog eller psykoterapeut. Detta innebar, enligt

utskottets uppfattning, en betydande risk att människor med

psykiska problem kan utsättas för utredning och behandling av

personer utan tillräcklig utbildning och erfarenhet med

allvarliga olägenheter som följd. Utskottet ansåg att det finns

skäl att ge själva yrkestitlarna psykolog och psykoterapeut ett

straffrättsligt skydd och hemställde att riksdagen som sin

mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört. Riksdagen

beslutade i enlighet med utskottets hemställan (rskr.

1989/90:37).

Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen övervägt en

lämplig utformning och redovisat sitt förslag i en rapport

vilken remissbehandlats.

Med hänsyn till utvecklingen mot en allmer omfattande privat

marknad även på vårdområdet finns det anledning att vidta

åtgärder som ytterligare tydliggör vad som är av staten

auktoriserad yrkesutövning på de psykologiska och

psykoterapeutiska behandlingsområdena. Ett förbud mot att

obehörigen ge sig ut för att vara psykolog eller psykoterapeut

föreslås därför. Endast den som har legitimation för yrket eller

som genomgår s.k. PTP-tjänstgöring (praktisk tjänstgöring) skall

i verksamhet på hälso- och sjukvårdens område få kalla sig

psykolog resp. psykoterapeut.

Tidpunkten för ikraftträdandet föreslås bli den 1 januari 1994

med beaktande av att marknaden bör ges tid att ställa om till de

nya reglerna.

Redaktionella ändringar i patientjournallagen

Som en följd av det nya skyddet för titlarna psykolog resp.

psykoterapeut föreslås en redaktionell ändring i 9 §

patientjournallagen om skyldighet att föra patientjournal.

Förskrivningsrätt för distriktssköterskor

Distriktssköterskor i Jämtlands läns landsting har sedan mars

1988 rätt att inom ramen för en försöksverksamhet förskriva

läkemedel. I syfte att möjliggöra detta försök finns en

tidsbegränsad lag som innebär att sådana läkemedel omfattas av

samma prisnedsättning och kostnadsbefrielse som läkemedel som

förskrivs av en läkare. Denna lag gällde ursprungligen till

utgången av år 1991. Socialstyrelsen skulle därefter göra en

utvärdering av försöket och avrapportera denna till regeringen

under budgetåret 1991/92. I avvaktan på denna utvärdering har

den tidsbegränsade lagens giltighetstid förlängts till utgången

av år 1992. Nu föreslås att giltighetstiden för lagen förlängs

ytterligare ett år. Utvärderingen förväntas redovisas inom kort.

Utskottet har erfarit att utvärderingsgruppen nyligen har

redovisat sina erfarenheter och synpunkter i en rapport till

Socialstyrelsen. Enligt uppgift från styrelsen kommer dess

redovisning till regeringen före årsskiftet 1992/93.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker de i propositionen framlagda

lagförslagen utom såvitt gäller förslaget till lydelse av 9 §

behörighetslagen där utskottet anser att de sista orden i

förslaget skall vara "psykolog- och psykoterapeuttitlarna".

Vad beträffar distriktssköterskornas förskrivningsrätt

förväntar sig utskottet ett ställningstagande från regeringens

sida inom kort.

Hemställan

Utskottet hemställerbeträffande lagförslagen

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen

till

a) lag om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att utöva

yrke inom hälso- och sjukvården m.m. med den ändringen att

orden psykolog- och psykoterapititlarna i slutet av 9 § ändras

till psykolog- och psykoterapeuttitlarna,

b) lag om ändring i lagen (1960:409) om förbud i vissa fall

mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område,

c) lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och

sjukvårdspersonalen m.fl.,

d) lag om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva

veterinäryrket m.m.,

e) lag om ändring i patientjournallagen (1985:562),

f) lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1988:23) om

tillämpning av lagen (1981:49) om begränsning av

läkemedelskostnader, m.m. vid viss försöksverksamhet, dels

ändring i samma lag.

Stockholm den 24 november 1992

På socialutskottets vägnar

Bo Holmberg

I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson

(m), Göte Jonsson (m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp), Rosa

Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Jan Andersson (s), Johan Brohult

(nyd), Maj-Inger Klingvall (s), Leif Carlson (m), My Persson

(m), Martin Nilsson (s), Jan Fransson (s) och Maud Ekendahl (m).