Bet. 1992/93:TU10

Trafikutskottets betänkande

1992/93:TU10

Fritidsbåtsregistret

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Innehållsförteckning

1992/93

TU10

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet förslag i proposition

1992/93:102 om upphävande av lagen om fritidsbåtsregister och om

vissa följdändringar i annan lagstiftning samt ett flertal

motioner av s- och v-ledamöter och Sten Söderberg (-) om avslag

på propositionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motionerna.

Vidare avstyrker utskottet ett yrkande i en v-motion om

införande av en skatt på vissa fritidsbåtar.

Till betänkandet är fogat en s-reservation samt en

meningsyttring av v-suppleanten avseende dels

fritidsbåtsregistret, dels skatt på vissa fritidsbåtar.

Propositionerna

Proposition 1992/93:102

Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i

proposition 1992/93:102 om upphävande av lagen (1987:773) om

fritidsbåtsregister, m.m. att riksdagen antar de i propositionen

framlagda förslagen till

1. lag om upphävande av lagen (1987:773) om

fritidsbåtsregister,

2. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),

3. lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av

båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.,

4. lag om ändring i lagen (1986:371) om flyttning av fartyg

i allmän hamn.

Lagförslagen är fogade som bilaga till detta betänkande.

Vidare föreslår regeringen (Kommunikationsdepartementet) att

riksdagen godkänner att kostnaderna vid avvecklingen av

fritidsbåtsregistret avräknas mot Sjöfartsverkets överskott för

år 1993.

Proposition 1991/92:100 bilaga 7

Regeringen föreslår i proposition 1991/92:100 bilaga 7

(Kommunikationsdepartementet) under rubriken

Fritidsbåtsregistret (s. 89--90) att riksdagen tar del av vad i

propositionen anförts om fritidsbåtsregistret.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1992/93:102

1992/93:T12 av John Andersson och Karl-Erik Persson (båda v)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1992/93:102 om

upphävande av lagen (1987:773) om fritidsbåtsregister m.m.,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om båtskatt.

1992/93:T13 av Lisbeth Staaf-Igelström och Kristina Svensson

(båda s) vari yrkas att riksdagen avslår proposition

1992/93:102.

1992/93:T14 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1992/93:102.

1992/93:T15 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen

avslår proposition 1992/93:102.

1992/93:T16 av Ingegerd Sahlström och Marianne Carlström (båda

s) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1992/93:102.

1992/93:T17 av Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (båda s)

vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1992/93:102.

1992/93:T18 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (båda s)

vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1992/93:102.

Motioner framlagda under den allmänna motionstiden i januari

1992

1991/92:T212 av Birger Rosqvist m.fl. (s) vari yrkas

14. att riksdagen beslutar om fortsatt registrering av

fritidsbåtar i ett självfinansierat register.

1991/92:T601 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda

s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag att avveckla

fritidsbåtsregistret,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en höjning av avgiften per registrerad

fritidsbåt till 100 kr per år.

1991/92:T606 av Ulla-Britt Åbark och Ingegerd Sahlström (båda

s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag att avveckla

fritidsbåtsregistret,

2. att riksdagen beslutar att avgiften per registrerad

fritidsbåt höjs till 100 kr per år.

1991/92:T611 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om det aviserade förslaget att avveckla

fritidsbåtsregistret,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den årliga båtavgiften.

1991/92:T613 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (båda s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en höjning av

registreringsavgiften för fritidsbåtar i syfte att utveckla

båtlivet i Sverige.

1991/92:T615 av Anita Persson och Ines Uusmann (båda s) vari

yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag att avveckla

fritidsbåtsregistret,

2. att riksdagen beslutar att avgiften per registrerad

fritidsbåt höjs till 100 kr per år.

1991/92:T621 av Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (båda s)

vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att bibehålla det statliga

båtregistret,

2. att riksdagen beslutar att avgiften per registrerad

fritidsbåt höjs till 100 kr per år.

Utskottet

1. Inledning

Fritidsbåtsregistret, som enligt regeringens förslag bör

avvecklas, inrättades den 1 januari 1988, då lagen (1987:773) om

fritidsbåtsregister trädde i kraft (prop. 1986/87:121, bet.

KrU22, rskr. 347).

Fritidsbåtsregistret förs av Sjöfartsverket och

länsstyrelserna med hjälp av automatisk databehandling. Lagen

innebär registreringsplikt för båtar med en längd över fem meter

eller med viss minsta motorstyrka. Avsikten är att

registeravgifterna skall täcka kostnaderna för att föra

registret. Registeravgiften är för närvarande 30 kr per år. För

budgetåret 1991/92 anvisade riksdagen ett s.k.

tusenkronorsanslag (prop. 1990/91:100 bil. 8, bet. TU16, rskr.

145). Nationalitetsbevis för fritidsbåtar, som kan behövas vid

färd utomlands med en fritidsbåt och som tidigare utfärdades av

Sjöfartsregistret vid Stockholms tingsrätt, utfärdas numera av

Sjöfartsverket inom ramen för fritidsbåtsregistret.

Ändamålet med registret är enligt 2§ lagen om

fritidsbåtsregister att ge underlag för

kontroll av ordning och säkerhet till sjöss,

planering av trafiken med fritidsbåtar.

Registret får också användas som underlag för

planering som avser turism, friluftsliv och naturvård,

utredningar rörande skatter, tullar och indrivning.

I fritidsbåtsregistret fanns den 8 juli 1991 totalt 275668

båtar registrerade, av ett av Statistiska centralbyrån år 1990

uppskattat totalt antal registreringspliktiga båtar om 290000,

+/-25000.

2. Förslag i 1992 års budgetproposition

I 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 7, s.

89--90) anförde föredragande departementschefen att regeringen

avsåg att återkomma till riksdagen under våren 1992 med förslag

om en avveckling av fritidsbåtsregistret. Mot den bakgrunden

förelades riksdagen inte något förslag om anslag för registret

för budgetåret 1992/93. I propositionen hemställdes att

riksdagen skulle ta del av vad departementschefen sålunda

anfört.

3. Ärendets beredning i regeringskansliet

Av propositionen framgår att Sjöfartsverket i en redovisning

av sina erfarenheter av fritidsbåtsregistret också tagit upp ett

antal med registerförandet förknippade problem och föreslagit

flera författningsändringar. I redovisningen konstaterade verket

bl.a. att det förelåg ett årligt underskott på omkring 1 miljon

kronor i driftresultatet och att avgiften skulle behöva höjas

till 50 kr per år för att underskottet skulle kunna elimineras.

Sjöfartsverkets framställning samt frågan om en avveckling av

registret har behandlats i en inom Kommunikationsdepartementet

upprättad promemoria, som remissbehandlats.

I propositionen redovisas remissyttrandena bl.a. under

rubriken Allmän motivering. Föredragande departementschefen

framhåller att följande remissinstanser har motsatt sig en

avveckling av fritidsbåtsregistret: Kustbevakningen, Statens

räddningsverk, Generaltullstyrelsen, Rikspolisstyrelsen,

länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Värmlands och Jämtlands

län, Trygg-Hansa, Försäkringsbranschens Service AB, Larmtjänst

AB och Svenska stöldskyddsföreningen.

De skäl som remissinstanserna framfört för att behålla

registret sammanfattar departementschefen enligt följande.

Registret underlättar kontroll av att ordnings- och trafikregler

efterlevs. Registret gör det också lättare att spåra ägaren till

en båt, när så behövs. Detta kan t.ex. gälla i fall då en båt

förtöjts fel, stulits eller förkommit. Vidare kan stöld och

häleri försvåras -- särskilt om vissa märkningsföreskrifter

införs. Fritidsbåtsregistret gör det också lättare att

identifiera båtar som behövs för beredskapsändamål. Ett

avskaffande av registret medför ett påtagligt avbräck för

exekutionsväsendet i dess uppgift att hitta utmätningsbar

egendom.

Vissa länsstyrelser -- fortsätter departementschefen --

motsätter sig inte en avveckling av registret. Det gäller t.ex.

Länsstyrelserna i Stockholms län och Gotlands län. Den

förstnämnda framhåller att någon form av frivillig registrering

synes önskvärd. Även från Försäkringsbranschens Service AB,

Larmtjänst AB och Svenska stöldskyddsföreningen har tanken förts

fram på ett frivilligt fritidsbåtsregister om det nuvarande

registret avskaffas. Ett sådant register skulle kunna föras av

ett enskilt rättssubjekt, t.ex. ett organ inom

försäkringsbranschen eller Svenska stöldskyddsföreningen.

Departementschefen avslutar sin redovisning av

remissyttrandena med att återge synpunkter från

fritidsbåtsägarnas organisationer. Dessa och Båtbranschens

riksförbund anser att fritidsbåtsregistret i sin nuvarande form

bör upphöra. Det nämnda förbundet ställer sig positivt till ett

frivilligt register i försäkringsbolagens regi. Också Svenska

seglarförbundet och Svenska båtunionen är positiva till ett

frivilligt register men anser att ett sådant bör föras av

organisationerna själva. Båtorganisationerna motsätter sig

tanken att kommersiella intressen skulle få ta över nuvarande

register.

4. Propositionens förslag

De förslag som regeringen nu förelägger riksdagen innebär i

huvudsak följande.

Lagstiftningen om fritidsbåtsregistret upphävs.

Lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig

sjöfart m.m. ändras så att det blir möjligt att registrera även

icke registreringspliktiga båtar i det båtregister som förs av

Sjöfartsregistret vid Stockholms tingsrätt. Nationalitetsbevis

enligt 1§ andra stycket sjölagen (1891:35, s.1) kommer till

följd härav -- efter en redaktionell ändring av detta lagrum --

att kunna utfärdas av Sjöfartsregistret även för fritidsbåtar.

En redaktionell ändring bör också göras i lagen (1986:371) om

flyttning av fartyg i allmän hamn.

Kostnaderna för fritidsbåtsregistret under perioden den 1

juli--den 31 december 1992 skall avräknas mot Sjöfartsverkets

inleverans avseende verksamhetsåret 1993.

Till stöd för förslaget om avveckling av fritidsbåtsregistret

anför departementschefen följande.

De argument som framfördes mot registret i samband med dess

tillkomst har fortfarande giltighet. Det får således anses vara

angeläget att ingrepp från statens sida som berör människors

fritidsverksamhet i största möjliga mån undviks. Den nytta som

det nuvarande fritidsbåtsregistret kan göra står inte i rimlig

proportion till det integritetsintrång som många anser följer av

registreringen. Inget av de skäl som förts fram från de

remissinstanser som motsatt sig att registret upphör har sådan

tyngd att det vid en avvägning mot intresset av att undvika

onödig kontroll från statsmakternas sida föranleder någon annan

bedömning vad gäller fritidsbåtsregistrets bestånd.

Det splittrade remissutfallet ger -- framhåller

departementschefen -- sammantaget vid handen att något absolut

behov av registret inte finns för att tillgodose de allmänna

ordnings- och säkerhetssynpunkter av olika slag eller de

planeringsändamål och statistiska ändamål som den nuvarande

lagstiftningen är avsedd att tillgodose. Till detta kommer att

Sjöfartsverket i sin redovisning visat på ett antal problem vid

tillämpningen av lagen om fritidsbåtsregister och att det för

att lösa dessa problem skulle bli nödvändigt att på vissa

punkter införa en mer långtgående reglering av

uppgiftsskyldighet m.m. än enligt de regler som gäller nu.

Fritidsbåtsregistret bör därför -- sammanfattar

departementschefen -- upphöra.

Vad gäller frågan huruvida ett frivilligt register bör

komma till stånd framhåller departementschefen att en

förutsättning härför givetvis är att det finns intresse för

saken. Med hänsyn till remissyttrandena är det tänkbart att

något organ med sin bakgrund i försäkringsbranschen eller hos

båtorganisationerna har ett sådant intresse. För att

registerhanteringen skall vara rationell kan det antas att

registret måste föras med hjälp av automatisk databehandling.

Det bör ankomma på Sjöfartsverket att informera om de

registermöjligheter som står till buds. Under förutsättning att

det kan tillåtas enligt datalagen (1973:289), bör det vara

möjligt att från statens sida i viss utsträckning underlätta

inrättandet av ett frivilligt register.

5. Motionsförslagen

I ett flertal motioner, som väckts med anledning av den

proposition som nu är i fråga och under den allmänna

motionstiden i år, avvisar man tanken på att avskaffa

fritidsbåtsregistret.

Sålunda yrkas avslag på propositionen i motionerna T12 (v),

T13 (s), T14 (s), T15 (-), T16 (s), T17 (s) och T18 (s). I de

under den allmänna motionstiden väckta motionerna T212 (s), T601

(s), T606 (s), T611 (v), T613 (s), T615 (s) och T621 (s) vänder

man sig mot det i årets budgetproposition aviserade förslaget om

ett avskaffande av fritidsbåtsregistret och framhåller att detta

bör behållas. I flera motioner framställs också yrkanden om att

avgiften till registret bör höjas så att det åtminstone blir

självfinansierat.

I motion T14 (s) framhålls att uppläggningen av

fritidsbåtsregistret nu är genomförd och att det omfattar drygt

275000 båtar. Det motstånd mot registret som fanns när det

infördes har sålunda brutits. Skälet härtill är naturligtvis --

betonar motionärerna -- att det visat sig motsvara det avsedda

syftet. Tunga remissinstanser -- såsom Kustbevakningen, Statens

räddningsverk, Generaltullstyrelsen och Rikspolisstyrelsen --

har motsatt sig att registret avskaffas med förebärande av

mycket goda skäl. Inte minst sjösäkerhetsskäl, som åberopats av

flera remissinstanser, talar för att registret bör behållas.

Tack vare registret underlättas ju eftersökningen av personer

och båtar i samband med sjöräddningsuppdrag.

Vidare framhåller motionärerna att Sverige inte på något

sätt skiljer sig från omvärlden när det gäller registrering av

båtar. Bland länderna inom EG har Italien, Frankrike, England,

Tyskland och Danmark fritidsbåtsregister. Utanför EG finns

sådana register i Finland och Norge. I USA tillåts inte att

icke-registrerade båtar sjösätts.

Motionärerna säger sig också dela Sjöfartsverkets bedömning

att det underskott som registret ger upphov till kan elimineras

genom en avgiftshöjning till 50 kr.

Slutligen framhåller motionärerna att det är häpnadsväckande

att regeringen låter särintresset från båtägarnas organisationer

väga tyngre än klart dokumenterade fakta om förbättrad

sjösäkerhet och bättre arbetsmöjligheter för bl.a.

kustbevakning, sjöräddning och sjöpolis.

I motion T12 (v) framhåller motionärerna (yrkande 1) att

sällan har motiv så lyst med sin frånvaro som när det gäller

detta regeringsförslag. De flesta remissinstanserna har

motsatt sig förslaget och därtill med mycket starka argument.

I bl.a. de två nämnda motionerna jämförs också skyldigheten

att anmäla en båt till fritidsbåtsregistret med andra regler om

registreringsplikt, för t.ex. bilar och snöskotrar. Ingen kan

väl göra gällande, säger motionärerna, att den plikten innebär

ett intrång i den personliga integriteten.

I flera motioner, förutom den nämnda T14 (s), framställs också

-- som utskottet redan framhållit -- yrkanden om en höjning av

avgiften till fritidsbåtsregistret. Då belopp anges är det i

regel 100 kr. Eventuellt överskott bör enligt motionärerna

användas för sjösäkerhetsfrämjande åtgärder o.d. eller för att

främja båtlivet m.m.

I motion T12 (v) framhålls (yrkande 2) att det finns en stor

lyxkonsumtion av fritidsbåtar. Flera skäl talar enligt

motionärerna för att sådana båtar beläggs med en båtskatt.

Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag

därom.

6. Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig för sin del till de överväganden som

enligt departementschefen talar för att lagstiftningen om

fritidsbåtsregistret bör upphävas. Enligt utskottets mening

föreligger inget oavvisligt behov av att ordna en registrering

av fritidsbåtar i offentlig regi och tvångsvis. Som

båtorganisationerna framhållit bör en sådan registrering kunna

komma till stånd på frivillig väg. Dessa organisationer har även

förklarat sig beredda att medverka till att i egen regi skapa

ett register som skulle kunna användas för identifiering av

båtar vid stöld och i stöldförebyggande syfte, men även vid

sjöräddningsarbete. Som departementschefen framhåller är det

också tänkbart att något organ med anknytning till

försäkringsbranschen svarar för ett register. Utskottet vill

vidare erinra om att riksdagen ställt sig bakom uttalanden i

proposition 1991/92:38 (bet. FiU10, rskr. 108) om värdet av

avregleringar och alternativ till den offentliga sektorns

produktion. En avveckling av fritidsbåtsregistret skall enligt

riksdagsbeslutet ses som ett led i avregleringspolitiken.

Med det anförda tillstyrker utskottet de i propositionen

framlagda förslagen till lag om upphävande av lagen om

fritidsbåtsregister samt de följdändringar i annan lagstiftning

som regeringen föreslår. Utskottet har inte heller någon erinran

mot att kostnaderna för fritidsbåtsregistret under perioden den

1 juli--den 31 december 1992 avräknas mot Sjöfartsverkets

inleverans avseende verksamhetsåret 1993. Regeringens förslag

härom tillstyrks följaktligen. Slutligen anser utskottet att

riksdagen bör lämna utan erinran vad som i årets

budgetproposition anförs om fritidsbåtsregistret.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker samtliga

motionsyrkanden som avser fritidsbåtsregistret.

Frågan om införande av en skatt på fritidsbåtar ägnades, innan

fritidsbåtsregistret infördes, ingående överväganden inom

regeringskansliet. Dessa gav vid handen att en sådan skatt är

förenad med betydande praktiska och administrativa problem.

Utskottet gör samma bedömning och avstyrker därmed motion T12

(v) yrkande 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande upphävande av lagen om fritidsbåtsregister

m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:T212 yrkande

14, 1991/92:T601, 1991/92:T606, 1991/92:T611, 1991/92:T613,

1991/92:T615, 1991/92:T621, 1992/93:T12 yrkande 1,

1992/93:T13, 1992/93:T14, 1992/93:T15, 1992/93:T16,

1992/93:T17 och 1992/93:T18,

dels lämnar utan erinran vad som i proposition 1991/92:100

bilaga 7 anförs om fritidsbåtsregistret,

dels antar de i proposition 1992/93:102 framlagda

förslagen till

a) lag om upphävande av lagen (1987:773) om

fritidsbåtsregister,

b) lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),

c) lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar

för yrkesmässig sjöfart m.m.,

d) lag om ändring i lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i

allmän hamn,

dels godkänner att kostnaderna vid avvecklingen av

fritidsbåtsregistret avräknas mot Sjöfartsverkets överskott för

år 1993,

res. (s)

men. (v) - delvis

2. beträffande båtskatt

att riksdagen avslår motion 1992/93:T12 yrkande 2.

men. (v) - delvis

Stockholm den 3 december 1992

På trafikutskottets vägnar

Rolf Clarkson

I beslutet har deltagit: Rolf Clarkson (m), Sten Andersson

i Malmö (m), Sven-Gösta Signell (s), Håkan Strömberg (s), Elving

Andersson (c), Sten-Ove Sundström (s), Jan Sandberg (m), Bo

Nilsson (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Anita

Jönsson (s), Lars Björkman (m), Jarl Lander (s), Ines Uusmann

(s) och Hugo Bergdahl (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Upphävande av lagen om fritidsbåtsregister m.m. (mom.1)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet ansluter" och på s. 8 slutar med "avser

fritidsbåtsregistret" bort ha följande lydelse:

En överväldigande remissopinion gör det fullständigt klart

att fritidsbåtsregistret har betydelse för ett flertal angelägna

samhällsuppgifter. Till dessa uppgifter hör särskilt att främja

sjösäkerheten, att bekämpa brottslig verksamhet och att

upprätthålla en god ordning i trafiken till sjöss.

Det motstånd mot registret som fanns vid dess införande har

upphört, och registret omfattar nu drygt 275000 av ett

uppskattat totalt antal registreringspliktiga båtar på ca

290000. Mycket goda förutsättningar föreligger sålunda för att

registret skall kunna få sin avsedda betydelse till gagn inte

minst för fritidsbåtsägarna själva.

Som framhålls i bl.a. motion T14 (s) skiljer sig Sverige

inte på något sätt från vår omvärld när det gäller

fritidsbåtsregister. Sådana register finns bl.a. i ett flertal

EG-länder samt i Finland, Norge och USA.

Vad gäller det underskott som registret ger upphov till

framgår det av propositionen att detta enligt Sjöfartsverkets

bedömning kan elimineras genom en höjning av registeravgiften

från 30 kr till 50 kr. Utskottet finner inget skäl att

ifrågasätta denna bedömning och förutsätter att en sådan höjning

genomförs, om regeringens förslag inte vinner riksdagens bifall.

Med hänvisning till det anförda -- inte minst den

omständigheten att fritidsbåtsregistret på relativt kort tid

blivit allmänt accepterat -- finner utskottet det beklagligt att

regeringen av missriktat ideologiskt nit vill upphäva en från

samhällets och fritidsbåtsägarnas synpunkt angelägen

lagstiftning. Utskottet avstyrker följaktligen propositionen och

tillstyrker de motioner vari yrkas avslag på propositionen.

Dessa motioner är T12 (v) yrkande 1, T13 (s), T14 (s), T15 (-),

T16 (s), T17 (s) och T18 (s). Genom utskottets ställningstagande

torde syftet med motionerna T212 (s) yrkande 14, T601 (s), T606

(s), T611 (v), T613 (s), T615 (s) och T621 (s) få anses

tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande upphävande av lagen om fritidsbåtsregister

m.m

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:T12 yrkande

1,

1992/93:T13, 1992/93:T14, 1992/93:T15, 1992/93:T16, 1992/93:T17

och 1992/93:T18 samt med anledning av dels vad som i

proposition 1991/92:100 bilaga 7 anförs om fritidsbåtsregistret,

dels motionerna 1991/92:T212 yrkande 14, 1991/92:T601,

1991/92:T606, 1991/92:T611, 1991/92:T613, 1991/92:T615 och

1991/92:T621 avslår proposition 1992/93:102,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Upphävande av lagen om fritidsbåtsregister m.m.

Jag biträder hemställan i reservationen.

Båtskatt

Som framhålls i motion T12 (v) bör fritidsbåtar av ren

lyxkaraktär beläggas med en särskild skatt. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag härom.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

moment 2 borde ha hemställt:

2. beträffande båtskatt

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T12 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

Propositionens lagförslag

Bilaga

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionerna1

Proposition 1992/93:1021

Proposition 1991/92:100 bilaga 72

Motionerna2

Motioner väckta med anledning av proposition 1992/93:1022

Motioner framlagda under den allmänna motionstiden i januari

19922

Utskottet3

1. Inledning3

2. Förslag i 1992 års budgetproposition4

3. Ärendets beredning i regeringskansliet4

4. Propositionens förslag5

5. Motionsförslagen6

6. Utskottets ställningstagande7

Hemställan8

Reservation9

Meningsyttring av suppleant10

Bilaga

Propositionens lagförslag11