Bet. 1992/93:TU18

Trafikutskottets betänkande

1992/93:TU18

Sjöfart

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1992/93

TU18

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet samtliga förslag under

avsnittet Sjöfart i årets budgetproposition. De avser till en

början inriktningen av Sjöfartsverkets verksamhet, ekonomiska

mål för verksamheten och verkets investeringar under perioden

1993--1995. Förslagen avser vidare medelsanvisningar till ett

flertal sjöfartsändamål, bl.a. transportstöd för Gotland (160

miljoner kronor), stöd till trafiken i Trollhätte kanal och på

Vänern (63 miljoner kronor) och bidrag till svenska rederier (90

miljoner kronor).

Utskottet föreslår med anledning av motioner om

färjetrafiken på Gotland ett riksdagsuttalande om tillsättande

av en parlamentarisk utredning. Utredningen bör enligt utskottet

lämna förslag till en långsiktig lösning av färjetrafiken i god

tid innan nuvarande koncession för denna upphör. Därvid bör inte

bara trafikpolitiska mål beaktas utan också önskvärdheten av att

främja turism och övrigt näringsliv på Gotland.

Ett stort antal motionsyrkanden avser sjösäkerhetsfrågor.

Färjetrafiken i Stockholmsregionen, återinförande av

fritidsbåtsregistret och statsisbrytarnas lokalisering är

exempel på andra frågor som särskilt uppmärksammats i

motionerna. Samtliga motionsyrkanden, utom de som omfattas av

utskottets förord för den nämnda utredningen, avstyrks.

Beträffande sjösäkerhetsfrågorna och färjetrafiken i

Stockholmsregionen hänvisas till pågående utrednings- och

beredningsarbete.

Till betänkandet är fogat fyra reservationer och en

meningsyttring av v-suppleanten.

S-ledamöterna reserverar sig till förmån för yrkanden om att

regeringen bör förelägga riksdagen förslag till en långsiktig

sjöfartspolitik och om återinförande av fritidsbåtsregistret.

Nyd-ledamoten reserverar sig till förmån för yrkanden om ett

internationellt fartygsregister i FN:s regi samt om

sjösäkerhetsåtgärder avseende utrustningskrav och särskilda

farleder för tankfartyg m.m.

V-suppleantens meningsyttring avser yrkanden om en större

medelsanvisning för bidrag till svenska rederier än vad

regeringen föreslår och om ett flertal sjösäkerhetsåtgärder.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

D. Sjöfart

Sjöfartsverket

Regeringen föreslår i proposition 1992/93:100 bilaga 7

(Kommunikationsdepartementet) under denna rubrik (s. 59--63)

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

verksamhetens mål och inriktning för perioden 1993--1995,

2. att riksdagen godkänner de ekonomiska mål som i

propositionen förordats för verksamhetsåret 1993,

3. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

förändrade ekonomiska mål fr.o.m. verksamhetsåret 1994,

4. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

Sjöfartsverkets investeringar under perioden 1993--1995 samt

bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån.

Övriga frågor

Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 63--70)

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om en

avveckling av Hamnrådet,

2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

helikopterberedskap för sjöräddning,

3. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om

utredningen om färjetrafiken i Stockholmsregionen.

Anslagsfrågor

Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 70--84)

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

att Sjösäkerhetsrådets verksamhet integreras i Sjöfartsverket

(punkt D1),

2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

betalningsansvaret för viss nyhetsförmedling till sjöfarten

(punkt D1),

3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

betalningsansvaret för vissa bemanningskostnader (punkt D1),

4. att riksdagen till Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.

för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 60 754 000

kr (punkt D1),

5. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

högstprisregleringen och det s.k. Gotlandstillägget (punkt

D2),

6. att riksdagen till Transportstöd för Gotland för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 160 000 000 kr

(punkt D2),

7. att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för

budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1 000 kr (punkt D3),

8. att riksdagen till Handelsflottans kultur- och fritidsråd

för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1 000 kr (punkt

D4),

9. att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 63 000 000

kr (punkt D5),

10. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om

inriktningen av anslaget D5 (punkt D5),

11. att riksdagen till Bidrag till svenska rederier för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 90 000 000 kr

(punkt D6).

Motionerna

1992/93:T203 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den s.k. vägprincipen bör läggas

fast för Gotlandstrafiken.

1992/93:T208 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

20. att riksdagen till Bidrag till svenska rederier för

budgetåret 1993/94 anvisar 360000000 kr utöver vad

regeringen föreslagit,

21. att riksdagen till Sjöfartsverket för budgetåret 1993/94

anvisar 50000000 kr utöver regeringens förslag enligt vad i

motionen anförts,

22. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att

skärpa lotstvånget.

1992/93:T216 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förslag till långsiktig

sjöfartspolitik,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om återinförande av ett självfinansierat

fritidsbåtsregister.

1992/93:T219 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om miljöprövning, hastighetsbegränsning

m.m. i Stockholms skärgård.

1992/93:T222 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (båda fp)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om hamnen i Nynäshamn.

1992/93:T225 av Lars Bäckström (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om infrastrukturinvesteringar på

sjöfartsområdet i Bohuslän och Uddevallaregionen.

1992/93:T601 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning i syfte

att ytterligare öka säkerheten i handelsfartyg i oljefrakt i

mening att fartygen på sikt förses med dubbla motorer och med

separata tankar för dieselbränsle,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om givna farleder för tanktonnage,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av högsjöbogserare.

1992/93:T602 av Leif Carlson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om viss konkurrerande färjetrafik till

och från Gotland,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Gotlandstrafiken efter

avtalstidens utgång år 1997 skall arbeta under fri konkurrens.

1992/93:T603 av Sven-Olof Petersson och Gunhild Bolander (båda

c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om höjda hamnavgifter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om svenskt internationellt agerande för

ökad säkerhet vad gäller trafiken på Östersjön och därmed

sammanhängande internationell samverkan och regelverk.

1992/93:T604 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts angående färjetrafik mellan Öland,

Gotland och Västervik.

1992/93:T605 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att, vad

avser stora kommunikationslänkar vid Östersjön, Norrköping bör

vara den stora hamnregionen söder om Stockholm.

1992/93:T606 av Sigge Godin och Ulla Orring (båda fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en omstationering av "Atle-klassens" tre

isbrytare till Härnösand.

1992/93:T608 av Carl B Hamilton (fp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att Sjöfartsverket anmodas att trycka och

försälja sjökort av konstfibermaterial.

1992/93:T609 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda

s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att återinföra

fritidsbåtsregistret.

1992/93:T610 av Kenneth Attefors m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för ett

system med två huvudmaskinerier och två helt skilda

försörjnings- och bränslesystem till huvudmotorn samt två

rodersystem för fartyg med farlig last, t.ex. olja,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna att utöka

antalet speciella rutter för tankfartyg med farlig last, t.ex.

olja,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utreda behovet av lagstiftning

eller andra åtgärder i syfte att öka säkerheten på fartyg som

anlöper svensk hamn,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den svenska representationen i

MARPOL och IMO med kraft måste verka för att höja säkerheten hos

fartyg som transporterar olja eller annat farligt gods till

sjöss.

1992/93:T612 av Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (båda s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att skärpa kraven på

tankfartyg som anlöper svenska hamnar.

1992/93:T613 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att gällande lagstiftning ändras så

att endast oljefartyg med dubbelskrov får trafikera svenska

farvatten och anlöpa svenska hamnar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att oljefartyg som seglar under

bekvämlighetsflagg inte får trafikera svenska farvatten eller

anlöpa svenska hamnar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Sverige i FN eller IMO med kraft

driver frågan om ökad säkerhet vid oljetransporter till sjöss,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Sverige i IMO driver frågan om

kännbara sanktioner mot fartyg som bryter mot internationella

konventioner,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Sverige i Östersjösamarbetet

driver frågorna om ökad säkerhet vid oljetransporter till sjöss.

1992/93:T614 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om återinförande av båtregistret i enlighet med

tidigare gällande lag och författning på området.

1992/93:T615 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en överflyttning av de i Stockholm stationerade

statsisbrytarna till Härnösand.

1992/93:T616 av Christer Lindblom (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om färjeförbindelser med Gotland och en

utredning av förutsättningarna för "Baltic Link".

1992/93:T617 av Jan Erik Ågren (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om omstationering av de stora isbrytarna till Härnösand.

1992/93:T618 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en generalplan

för färjetrafiken från Stockholmsregionen mot länderna på andra

sidan Östersjön i syfte att åstadkomma de miljömässigt bästa

lösningarna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att inga nya farleder för färjetrafik bör öppnas i avvaktan på

en sådan generalplan,

3. att riksdagen hos regeringen begär ytterligare åtgärder

för att få till stånd skärpta internationella miljökrav för

färjetrafiken på Östersjön och en striktare tillsyn.

1992/93:T619 av Kent Olsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att minska risken för oljeskador.

1992/93:T620 av Hugo Bergdahl (fp) och Birger Andersson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utveckling av Mälarsjöfarten.

1992/93:T621 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en översyn av

farledsvaruavgifterna.

1992/93:T622 av Christer Lindblom (fp) och Chatrine Pålsson

(kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en snabbutredning om

biljettpriserna på Gotlandsfärjorna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att snarast tillsätta en

utredning med uppgift att ta fram förslag till utformning av

Gotlandstrafiken efter nuvarande koncessions utgång.

1992/93:T623 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om förflyttning av isbrytarna till Norrland och Härnösand.

1992/93:T624 av Karl-Göran Biörsmark och Elver Jonsson (båda

fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om säkrare transporter i nordiska

farvatten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om miljömärkning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att aktivera FN-organ för att få till

stånd globala transportsäkerhetskrav för oljetransporter.

1992/93:T625 av Jerry Martinger (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att koncessionsavtalet om

linjesjötrafik på Gotland mellan staten och Nordström & Thulin

AB (N&T) omedelbart bör bli offentligt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att pröva möjligheterna att redan före

den nu gällande avtalsperiodens slut åstadkomma andra lösningar

för Gotlandstrafiken än den som anges i det gällande avtalet.

1992/93:T626 av Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (båda s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om återinförande av ett

fritidsbåtsregister.

1992/93:T627 av Torgny Larsson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna behovet av en särskild

båthaverikommission för att utreda allvarligare olyckor med

fritidsbåtar och andra mindre båtar.

1992/93:T628 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att fraktstödet i Gotlandstrafiken bör

behållas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ny princip för taxesättningen i

Gotlandstrafiken,

3. att riksdagen beslutar avsätta 10000000 kr inom ramen

för Kommunikationsdepartementets anslag till taxesänkningar i

Gotlandstrafiken,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om trafik utanför koncessionsavtalet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en omfattande parlamentarisk utredning

av Gotlandstrafiken,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en annan långsiktig lösning

på statsmakternas engagemang i Gotlands trafiksituation.

1992/93:T629 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att beslut om en ny eventuell farled i Stockholms skärgård

(Rödkobbsleden) bör avvakta tills frågan om Sveriges

EG-anslutning är avgjord.

1992/93:T630 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en fördjupning och breddning av

Flintrännan.

1992/93:T631 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (båda s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en skärpning av

säkerhetskraven för tankfartyg.

1992/93:T632 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om lag om fritidsbåtsregister.

1992/93:T633 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kust- och närsjöfart.

1992/93:T634 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Sverige internationellt skall

verka för ökat ansvar för s.k. registerländer.

1992/93:T635 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att förstärka svenska

sjöfartsmyndigheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att större fartyg som anlöper svensk

hamn skall inspekteras i Sverige,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att fartyg med miljöfarlig last som

anlöper svenska hamnar skall ha högsta tekniska standard,

5. att riksdagen hos regeringen begär att den skall påverka

våra grannsjöländer att införa i yrkande 4 angivna krav,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att skärpa lotstvånget,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att bygga ut

trafikinformationssystemet (TIC) till fler farvatten,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att säkerhetssystemen på färjor bör ses över i den utredning om

sjösäkerhet som regeringen tillsatt,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att stärka IMO och ILO,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att rederier skall ta det fulla

ekonomiska och juridiska ansvaret för sin verksamhet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att fartyg med miljöfarlig last skall

förbjudas att gå i känsliga områden och nära kuster när så är

möjligt,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utbildningskravet skall höjas för

ombordanställda,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ett gemensamt språk skall användas

i den internationella sjöfarten,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att plutoniumtransporter till sjöss

skall förbjudas.

1992/93:T636 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

individuell skyddsutrustning på färjor i skandinavisk trafik.

1992/93:T637 av Ines Uusmann och Sören Lekberg (båda s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om säkrare sjöfart.

1992/93:T638 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att ett båtregister införs för att gagna

sjöfarten.

1992/93:T639 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att sådana åtgärder bör vidtas att Vänersjöfarten långsiktigt

säkras som en värdefull del av transportsystemet och

näringslivet i Vänerregionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att verksamheten bör organiseras så att det regionala

engagemanget och kunnandet om verksamheten och transportbehoven

tas till vara.

1992/93:T640 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tillsättande av en parlamentarisk

utredning kring färjetrafiken till och från Gotland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att färjetrafiken bör jämställas med

vägar, dvs. vägprincipen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om samhällsnyttan av sänkta taxor,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett bibehållande av nuvarande system

för fraktstöd till dess att ett bättre system införts,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av framtida trafik på en

nordlig och en sydlig linje.

1992/93:T641 av Jan Jennehag (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vägprincipen,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en arbetsgrupp

tillsätts enligt vad i motionen anförts.

1992/93:T642 av Bo G Jenevall och Kenneth Attefors (båda nyd)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett särskilt internationellt

fartygsregister i FN:s regi.

1992/93:T643 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om begränsning av den dialog som Länsstyrelsen i Stockholms län

och Sjöfartsverket fått i uppdrag att ta initiativ till.

1992/93:Jo675 av Karin Pilsäter och Christer Lindblom (båda

fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ökad säkerhet vid sjötransporter av

farligt gods,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utlokalisering av hamnverksamheten

från Stockholms hamn.

1992/93:Jo676 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar att tankfartyg i Stockholms

skärgård och på Mälaren skall beläggas med krav på dubbelskrov,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om obligatorisk rapportering för fartyg i

Mälaren samt om ökade befogenheter för lotsarna,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Rödkobbsleden.

1992/93:A416 av Elver Jonsson och Lars Sundin (båda fp) vari

yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den långsiktiga strategiska

utvecklingen av Vänersjöfarten och Trollhätte kanalverks

året-runt-service inom den organisatoriska ramen för

Sjöfartsverket.

1992/93:A417 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om hastighetsbegränsningar i trånga

farleder och förbättrad övervakning.

Utskottet

1 Inriktningen av Sjöfartsverkets verksamhet m.m.

Sjöfartsverkets främsta uppgift är att svara för huvuddelen av

sjöfartens infrastruktur i form av sjövägar och säkerheten i

dessa samt att se till att sjöfart kan bedrivas under säkra och

effektiva former. Verksamheten skall inriktas på

handelssjöfarten, men även fritidsbåtstrafikens och fiskets

intressen skall beaktas. Huvuddelen av Sjöfartsverkets

verksamhet styrs genom att ekonomiska mål och servicemål

fastställs av riksdagen på grundval av rullande treårsplaner.

Verksamheten finansieras främst genom avgifter på

handelssjöfarten. Kostnader för bl.a. fritidsbåtsändamål

finansieras dock över statsbudgeten.

I propositionen föreslås att riksdagen

1. godkänner vad föredragande departementschefen förordar om

verksamhetens mål och inriktning för perioden 1993--1995,

2. godkänner de ekonomiska mål som förordas för

verksamhetsåret 1993,

3. godkänner vad som förordas om förändrade ekonomiska mål

fr.o.m. verksamhetsåret 1994,

4. godkänner vad som anförs om Sjöfartsverkets investeringar

under perioden 1993--1995 samt bemyndigar regeringen att besluta

om avvikelser därifrån.

Av propositionen framgår att Sjöfartsverket i sin treårsplan

för åren 1993--1995, liksom i tidigare treårsplaner, angivit

huvudmål för verksamhetsgrenarna farleder och utmärkning,

lotsning, sjöräddning, isbrytning, sjömätning,

sjökortsproduktion och sjöfartsinspektion. I planen anges också

investeringarnas inriktning, omfattning och finansiering. De

avser till övervägande del återanskaffningar och beräknas uppgå

till ca 228 miljoner kronor under treårsperioden. Finansieringen

kommer att ske främst med avskrivningsmedel men till viss del

även med driftmedel.

Departementschefen konstaterar att verksamhetsmålen inte

föreslås bli nämnvärt förändrade utan följer tidigare angivna

riktlinjer. Till följd härav planeras inga större förändringar

av verksamhetsinriktningen. Sjösäkerhetsfrågorna har emellertid

fått ökad prioritet. Departementschefen ställer sig bakom

verkets förslag om verksamhetsmål, verksamhetsinriktning och

investeringsplan.

De ekonomiska målen för Sjöfartsverkets verksamhet bör

enligt departementschefen ändras. De förändringar han förordar

innebär en precisering av de krav som staten i sin roll som

ägare ställer på verket och en ökad jämförbarhet mellan verket

och ett aktiebolag. Närmare beräkningar är dock nödvändiga --

betonar departementschefen -- innan mer långsiktiga procenttal

för soliditets-, avkastnings- och utdelningskrav kan preciseras.

Sjöfartsverket bör i sin treårsplan för åren 1994--1996 lämna

förslag till ekonomiska mål fr.o.m. verksamhetsåret 1994 enligt

de sålunda nämnda principerna. Regeringen avser att återkomma i

frågan i nästa års budgetproposition. I avvaktan härpå bör de av

verket föreslagna målen för soliditet, avkastning och

prissättning gälla för verksamhetsåret 1993. Dessa mål innebär

en soliditet med 55%, en avkastning på verkets fasta

statskapital enligt fastställd avkastningsränta och att

höjningar av de allmänna sjöfartsavgifterna högst skall motsvara

de allmänna pris- och löneökningarna.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad som anförs

i propositionen om mål och inriktning för Sjöfartsverkets

verksamhet samt om ekonomiska mål för verksamheten och

förändringar av dessa mål.

Sjöfartsverkets investeringar behandlas i motion T208 (v).

Motionärerna vill att riksdagen till Sjöfartsverket för nästa

budgetår anvisar 50 miljoner kronor "utöver vad regeringen

föreslagit". Medlen bör enligt motionärerna huvudsakligen

användas för investeringar i hamnar.

Med anledning av detta yrkande vill utskottet framhålla att

regeringen inte föreslagit något investeringsanslag för

Sjöfartsverket, som sedan år 1987 är ett affärsdrivande verk,

utan ställt sig bakom verkets eget förslag att dess

investeringar under perioden 1993--1995 skall omfatta ca 228

miljoner kronor och att finansieringen skall ske med

avskrivnings- och driftmedel. Utskottet har för sin del inget

att invända mot regeringens förslag och vill för övrigt erinra

om att hamnverksamhet inte är någon statlig angelägenhet.

Regeringens förslag tillstyrks följaktligen, medan

motionsyrkandet avstyrks.

2 Anslagsfrågor m.m.

2.1 Anslaget D 1. Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.

Departementschefen föreslår att anslagsbeteckningen

Ersättning till Sjöfartsverket för vissa tjänster ändras

till Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. för att ge en

bättre beskrivning av anslagets ändamål. Under anslaget föreslås

en medelsanvisning på 60,8 miljoner kronor. För budgetåret

1992/93 anvisade riksdagen 76,7 miljoner kronor under anslaget

Ersättning till Sjöfartsverket för vissa tjänster.

Regeringens förslag i övrigt under rubriken Ersättning för

fritidsbåtsändamål m.m. innebär i korthet följande.

Sjösäkerhetsrådets verksamhet, som syftar till förbättrad

sjösäkerhet genom information och rådgivning, integreras i

Sjöfartsverket.

Ansvaret för nyhetsförmedling av svenska pressnyheter till

svenska handelsfartyg överförs till Handelsflottans kultur-

och fritidsråd. Härigenom kommer denna nyhetsförmedling att

omfattas av handelssjöfartens kostnadsansvar.

Kostnaderna för bemanning med militär personal på

sjömätningsfartyg samt rese- och traktamentskostnader

för militär personal på isbrytare överförs från statens till

handelssjöfartens betalningsansvar. Denna anslagspost utgår

därmed. För innevarande budgetår belastar dessa kostnader

anslaget med 16 miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker regeringens sålunda återgivna förslag.

2.2. Anslaget D 2. Transportstöd för Gotland

2.2.1 Bakgrund

Från anslaget ges statsbidrag till linjesjöfarten till och

från Gotland. Transportstödet omfattar såväl person- som

godsbefordran och är inbyggt i den taxa som tillämpas. Priserna

för godsbefordran med lastbil till och från Gotland påverkas

dessutom av den högstprisreglering som gäller med stöd av lagen

(1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa

lastbilstransporter. Syftet med regleringen är att prismässigt

jämställa en transport till och från Gotland med motsvarande

transport på fastlandet.

Enligt lagen (1970:871) om linjesjöfart på Gotland fordras

särskilt tillstånd (koncession) för sådan sjöfart. Koncession

innehas för närvarande av Nordström & Thulin AB (N&T), som

bedriver trafik på en nordlig linje Nynäshamn--Visby och en

sydlig linje Oskarshamn--Visby. Koncessionsvillkoren regleras i

ett avtal, som gäller t.o.m. den 31 december 1997, mellan staten

och bolaget. Delar av avtalet har belagts med sekretess med

hänsyn till enskildas och det allmännas intressen enligt

bestämmelser i sekretesslagen (1980:100).

Av propositionen framgår att Sjöfartsverket på regeringens

uppdrag genomfört en översyn av färjetrafiken till och från

Gotland. Uppdraget redovisades i juni 1992, då rapporten

Vägval i Gotlandstrafiken överlämnades till regeringen.

Rapporten har remissbehandlats.

2.2.2 Regeringens förslag

Regeringen föreslår en medelsanvisning på 160 miljoner kronor

för nästa budgetår under anslaget Transportstöd för Gotland.

Vidare förordar regeringen att högstprisregleringen för

godstransporter med lastbil till och från Gotland och det s.k.

Gotlandstillägget behålls i nuvarande former tills vidare.

2.2.3 Motionsförslag

I motion T628 (s) begärs att riksdagen beslutar avsätta 10

miljoner kronor för taxesänkningar i Gotlandstrafiken.

Finansieringen bör enligt motionärerna ske via de

anslag som riksdagen anvisat för investeringar i och underhåll

av trafikens infrastruktur.

Den nämnda högstprisregleringen och det därmed sammanhängande

Gotlandstillägget behandlas i motionerna T628 (s) och T640 (c).

I båda motionerna framhålls att regleringen bör behållas så

länge som de negativa effekter som skulle uppstå av dess

avveckling inte kan elimineras.

Taxorna i färjetrafiken bör enligt motionerna T203 (c),

T628 (s), T640 (c) och T641 (v) fastställas på grundval av den

s.k. vägprincipen. Denna princip innebär enligt motionärerna att

taxorna bestäms med utgångspunkt i kostnaden för motsvarande

transportsträcka på land med bil.

I motion T640 (c) yrkas också att riksdagen som sin mening

skall ge regeringen till känna att en reducerad taxa främjar

gotländsk och svensk turism samt att skatteintäkterna härigenom

ökar och bytesbalansen stärks i en utsträckning som mer än väl

motsvarar eventuella kostnadsökningar i färjetrafiken.

Trafikuppläggningen behandlas i tre motioner.

I motion T604 (c) och T616 (fp) uttalas önskemål om

färjeförbindelser sommartid mellan Västervik och Visby och

vidare till bl.a. Baltikum. I den förstnämnda motionen framhålls

att färjetrafik under högsäsong även bör inrättas mellan Öland

och Gotland.

I motion T640 (c) ställer sig motionären kritisk till att

Sjöfartsverket i sin utredning föreslagit att den av staten

subventionerade trafiken endast skulle omfatta en fastlandshamn.

Motionären betonar vikten av att trafiken även framgent omfattar

en nordlig och en sydlig linje och därmed två fastlandshamnar.

Konkurrens i färjetrafiken på Gotland är en fråga som

behandlas i två motioner.

I motion T602 (m) framhålls att färjetrafiken på Gotland bör

arbeta under fri konkurrens då avtalet mellan staten och

Nordström & Thulin upphör att gälla och att viss konkurrens

bör vara möjlig redan dessförinnan.

I motion T628 (s) framhålls att nuvarande konstruktion med

koncessionstrafik inte bör hindra att satsningar på färjelinjer

utanför koncessionen genomförs. En sommarlinje mellan Öland och

Gotland är -- framhåller motionärerna -- ett exempel på trafik

som snarare skulle komplettera nuvarande trafik än konkurrera

med den. Regeringen bör ställa sig positiv till eventuella

ansökningar om sådan trafik.

Utredningar om färjetrafiken på Gotland begärs i fyra

motioner.

I motion T622 (kds) begärs en snabbutredning om

biljettpriserna (yrkande 1) och en utredning med uppgift att ta

fram förslag till utformning av Gotlandstrafiken efter nuvarande

koncessions utgång (yrkande 2).

I motionerna T628 (s) och T640 (c) framhålls att en

parlamentarisk utredning om Gotlandstrafiken bör tillsättas. I

den förstnämnda motionen framhålls även att formerna för det

statliga engagemanget i Gotlandtrafiken bör ses över.

Utgångspunkt för översynen bör vara att staten med sitt ansvar

för mellanregional trafik också tar det fulla ansvaret för den

infrastruktur som färjorna i Gotlandstrafiken utgör.

I motion T641 (v) framhålls att en utredningsgrupp med

representanter från fastlandet och Gotland snarast bör bildas

för att arbeta fram förslag om hur Gotlandstrafiken skall

utformas fr.o.m. år 1998.

Administrationen av transportstödet för Gotland behandlas

i

motion T625 (m). Motionären framhåller att man bör överväga om

stödet, därest detta skall utgå även i fortsättningen, kan

utbetalas till någon myndighet på Gotland, t.ex. länsstyrelsen

eller Gotlands kommun. Det skulle därefter ankomma på den

myndigheten att besluta om anslagets användning.

I motion T625 (m) begärs också att avtalet mellan staten och

Nordström&Thulin offentliggörs i sin helhet.

2.2.4 Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning, vilket innebär att riksdagen till

Transportstöd för Gotland för nästa budgetår bör anvisa 160

miljoner kronor.

Förslaget innebär en ökning av anslaget med 20 miljoner

kronor i förhållande till innevarande budgetår. Ökningen är, som

departementschefen framhåller, betydande -- inte minst med

hänsyn till det rådande statsfinansiella läget. Utskottet är

därför, i likhet med departementschefen, inte berett att förorda

att ytterligare medel ställs till förfogande i syfte att

möjliggöra taxesänkningar utöver dem som skett under år 1992.

Därmed avstyrker utskottet motion T628 (s) yrkande 3 om

användning av medel för trafikens infrastruktur för

taxesänkningar i Gotlandstrafiken.

Vad gäller högstprisregleringen och det därmed

sammanhängande s.k. Gotlandstillägget delar utskottet

departementschefens uppfattning att detta regelsystem för att

stödja godstransporter i färjetrafiken på Gotland är

otillfredsställande. Utskottet är emellertid i likhet med

departementschefen inte berett att nu förorda en avveckling av

systemet utan anser att resultatet av den diskussion med bl.a.

företrädare för det gotländska näringslivet som aviseras i

propositionen bör avvaktas. Utskottet tillstyrker sålunda att

riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om

högstprisregleringen och Gotlandstillägget. Detta

ställningstagande innebär att syftet med yrkandena i motionerna

T628 (s) och T640 (c), om att nuvarande system för

fraktstöd i Gotlandstrafiken bör behållas, torde få anses

tillgodosett. Utskottet förordar sålunda inte nu någon

riksdagens åtgärd med anledning av dessa yrkanden utan avstyrker

desamma.

Departementschefen framhåller att Sjöfartsverkets översyn av

färjetrafiken på Gotland utgör ett värdefullt underlag för

fortsatta diskussioner om denna trafik mellan statliga

myndigheter och regionala och kommunala organ. Av propositionen

framgår att sådana diskussioner bl.a. avses omfatta taxor och

frågor rörande trafikuppläggning, kostnader och effektivitet.

Vad gäller frågan om konkurrens i Gotlandstrafiken inom ramen

för nuvarande koncessionsavtal är departementschefen inte

beredd att generellt tillstyrka tillstånd till färjetrafik på

nya linjer utan att först analysera kostnadskonsekvenserna för

koncessionstrafiken. En sådan fråga bör -- fortsätter

departementschefen -- naturligen behandlas inom ramen för den

dialog om den framtida Gotlandstrafiken som han vill föra med

bl.a. företrädare för Gotlands kommun och Länsstyrelsen i

Gotlands län.

Enligt vad utskottet erfarit arbetar redan företrädare för

Kommunikationsdepartementet, Sjöfartsverket, Länsstyrelsen i

Gotlands län och Gotlands kommun med bl.a. sådana frågor som

enligt departementschefen de fortsatta diskussionerna skall

avse.

I sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:TU16

framhöll utskottet att färjetrafiken på Gotland skall ses mot

bakgrund inte bara av det självklara trafikpolitiska målet att

bereda gotlänningarna en tillfredsställande trafikförsörjning.

Färjetrafiken måste också -- betonade utskottet -- bedömas med

utgångspunkt i dess betydelse för öns ekonomiska utveckling.

Utskottet pekade därvid särskilt på den viktiga roll som

turismen på Gotland spelar och underströk nödvändigheten av

rimliga priser i färjetrafiken för att stimulera turister att

besöka ön. Vad gäller godstransporterna i färjetrafiken erinrar

utskottet om vad det anfört i det föregående om vikten av

diskussioner med bl.a. företrädare för det gotländska

näringslivet om högstprisregleringen och Gotlandstillägget.

Utskottet vill för sin del starkt understryka vikten av att

färjetrafiken på Gotland får en långsiktig lösning och av att en

sådan förbereds i god tid innan nuvarande koncession upphör. Som

framgår av vad utskottet anfört bör en sådan lösning inte bara

beakta självklara trafikpolitiska mål -- såsom

tillfredsställande trafikförsörjning till lägsta möjliga

samhällsekonomiska kostnad och regional balans -- utan också ta

hänsyn till önskvärdheten av att främja turism och övrigt

näringsliv på Gotland. Utskottet anser att en parlamentarisk

utredning bör tillsättas för att belysa dessa frågor och lämna

förslag till långsiktiga lösningar. En sådan utredning kommer

att behandla de motionsledes väckta frågor om taxor,

trafikuppläggning och konkurrens i trafiken som utskottet

redogjort för i det föregående. Utskottets ställningstagande

innebär att syftet med motionerna T203 (c) yrkande 6, T602 (m)

yrkandena 1 och 4, T604 (c), T616 (fp), T622 (fp, kds), T628 (s)

yrkandena 2 och 4--6, T640 (c) yrkandena 1--3 och 5 samt T641

(v) blir tillgodosett.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Med anledning av kravet i motion T625 (m) på att medel som

anvisas till transportstöd för Gotland bör utbetalas till någon

myndighet på Gotland vill utskottet erinra om att riksdagen år

1991, då administrationen av stödet överfördes från

Transportrådet till Sjöfartsverket, fann att den uppgiften även

fortsättningsvis borde åligga en central myndighet (prop.

1990/91:100 bil. 8, bet. TU16, rskr. 145). Utskottet anser inte

att detta riksdagsbeslut bör omprövas och avstyrker följaktligen

motionsyrkandet.

Frågan om offentliggörande av avtalet mellan staten och

Nordström&Thulin AB, i de delar så ej har skett, har flera

gånger behandlats av utskottet. När utskottet senast tog upp

frågan, i sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:TU11,

erinrades om att sekretessbeläggningen skett med stöd av

sekretesslagen och om att såväl den nuvarande som den föregående

regeringen hade avslagit framställningar om hävande av

sekretessen. Vidare erinrade utskottet om sitt uttalande i

betänkandet 1990/91:TU16 att det inte ankommer på riksdagen att

uttala sig om hur sekretesslagen skall tillämpas i enskilda

fall.

Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker

följaktligen motion T625 (m) även i den del som nu är i fråga.

2.3 Anslaget D 3. Handelsflottans pensionsanstalt

Handelsflottans pensionsanstalts (HPA) huvudsakliga

arbetsuppgifter är att behandla pensionsansökningar från sjöfolk

samt att utföra de beräkningar och den uppföljning som dessa

föranleder. HPA:s inkomster härrör från fastställda

redaravgifter samt från ränteavkastning på fondkapital. Av

propositionen framgår att HPA vidtagit åtgärder för en

avveckling av verksamheten. Avvecklingen bör enligt

departementschefen vara genomförd senast år 1995.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en

medelsanvisning för Handelsflottans pensionsanstalt på

1000 kr för nästa budgetår.

2.4 Anslaget D 4. Handelsflottans kultur- och fritidsråd

Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF) har till uppgift

att planlägga, samordna och genomföra kultur- och

fritidsverksamhet för sjöfolk. Verksamheten betalas genom en

avräkning mot de fyravgifter som ingår i Sjöfartsverkets

avgifter på handelssjöfarten. Över statsbudgeten redovisas ett

anslag på 1000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en

medelsanvisning för Handelsflottans kultur- och fritidsråd

på 1 000 kr för nästa budgetår.

2.5 Anslaget D 5. Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

Från anslaget betalas kompensation för underskott i de

verksamheter som Trollhätte kanalverk och Vänerns

seglationsstyrelse bedriver.

Departementschefen erinrar om att verksamheten vid

Trollhätte kanalverk har varit föremål för två statliga

utredningar nyligen. Utredningarna skall ses mot bakgrund av att

statens kostnader för subventionering av sjöfarten i Trollhätte

kanal är betydande. Trots ökade kostnader för staten har inte

godsmängden ökat under den senaste tioårsperioden utan legat på

en konstant nivå. För att Vänersjöfarten i framtiden skall vara

ett alternativ för transportkunderna måste kostnaderna sänkas

för kanaltransporterna. Tiden är nu mogen -- betonar

departementschefen -- att slå fast en långsiktig inriktning för

Trollhätte kanalverk.

I organisatoriskt avseende innebär -- framhålls det i

propositionen -- den långsiktiga inriktningen att

huvudmannaskapet för Trollhätte kanalverk överflyttats från

Näringsdepartementet till Kommunikationsdepartementet fr.o.m.

den 1 januari 1993 och att kanalverket inordnas i Sjöfartsverket

fr.o.m. den 1 januari 1994. Vänerns seglationsstyrelse bör

däremot kvarstå i sin nuvarande organisationsform.

En utredning som Trollhätte kanalverk presenterat anger --

framgår det av propositionen -- att det finns en kommersiell

potential för en ökning av kanalens godsmängd med ca 15%. För

att Vänersjöfarten skall överleva i konkurrensen med väg- och

järnvägstransporter måste rationaliseringar göras inom

kanalverksamheten -- betonar departementschefen -- så att en

rimlig kostnadsnivå för kanaltransporterna kan nås. Den

rationaliseringsplan som kanalverket föreslagit bör därför

genomföras. En i en utredning föreslagen sammanslagning av

hamnarna i Vänern till ett bolag, Vänerhamn AB, skulle vidare på

ett dramatiskt sätt förbättra kostnadsbilden och stärka

konkurrenskraften för sjöfartsalternativet i regionen.

Departementschefen betonar vikten av samordnade insatser

från stat, länsstyrelser, kommuner och näringsliv för att stärka

Vänersjöfarten. Han framhåller också att staten har ett fortsatt

övergripande ansvar för infrastrukturhållningen i Trollhätte

kanal, att denna utgör en viktig del av infrastrukturen i

regionen samt att transporterna på kanalen och i Vänern bör ges

möjligheter att utvecklas ytterligare. Detta är angeläget också

från miljösynpunkt.

Med hänsyn till de besparingseffekter som kan förväntas av

att kanalverket integreras i Sjöfartsverket föreslår regeringen

att anslaget Ersättning till viss kanaltrafik m.m. minskar från

78 miljoner kronor för innevarande budgetår till 63 miljoner

kronor för nästa budgetår. Kostnader därutöver får belasta

Sjöfartsverket/handelssjöfarten. Av det nämnda beloppet avser

55,2 miljoner kronor kanalverket och 7,8 miljoner kronor Vänerns

seglationsstyrelse.

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna

medelsanvisningen.

Vänersjöfartens betydelse behandlas i motionerna T639 (s)

och A416 (fp).

I den förstnämnda motionen framhålls att åtgärder bör vidtas

så att Vänersjöfarten långsiktigt säkras som en värdefull del av

transportsystemet och näringslivet i regionen samt att

verksamheten bör organiseras så att det regionala engagemanget

och kunnandet tas till vara.

I den sistnämnda motionen uttalar motionärerna sin

tillfredsställelse över att Trollhätte kanalverk inordnas i

Sjöfartsverket med uppdrag att fortsätta året-runt-drift i full

skala. Vidare betonar motionärerna att Vänersjöfarten har en

betydelsefull roll att spela i det framtida transportsystemet.

Utskottet delar motionärernas och regeringens uppfattning om

Vänersjöfartens betydelse och om vikten av att finna en

långsiktig inriktning av denna. Vidare finner utskottet det vara

en riktig tanke att Kommunikationsdepartementet övertar

huvudmannaskapet för Trollhätte kanalverk och att detta inordnas

i Sjöfartsverket. Med anledning av vad som sägs i motion T639

(s) om att regionalt engagemang och kunnande bör tas till vara,

vill utskottet framhålla att Sjöfartsverkets indelning i

regionala trafikenheter synes väl ägnad att tillgodose

motionärernas önskemål. Med det sagda finner utskottet syftet

med motionsyrkandena även i övrigt tillgodosett. Någon

riksdagens åtgärd torde sålunda inte vara erforderlig med

anledning av yrkandena, varför desamma avstyrks. Vad i

propositionen anförts om inriktningen av anslaget Ersättning

till viss kanaltrafik m.m. bör riksdagen enligt utskottets

mening lämna utan erinran.

Mälarsjöfartens betydelse behandlas i motion T620 (fp).

Motionärerna betonar vikten av att vissa fördjupningar och

breddningar genomförs i Södertälje kanal för att Mälarsjöfarten

skall kunna utvecklas.

Enligt vad utskottet erfarit avser Sjöfartsverket att under

innevarande år investera ca 20 miljoner kronor i Södertälje

kanal. 25% av denna kostnad kommer att finansieras med

AMS-medel. Investeringen innebär dels att farleden i Mälaren

rensningsmuddras, dels att en begränsad breddning av den grävda

kanalen i Södertälje genomförs. Avsikten med de planerade

åtgärderna, som måste föregås av en miljökonsekvensbedömning och

tillstånd genom vattendom, är att större fartyg än för

närvarande skall kunna tas in i Mälaren. Syftet med motionen

synes sålunda tillgodosett, varför denna inte bör föranleda

någon riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker följaktligen

motionen.

Sjöfartsavgifterna avseende Mälarsjöfarten bör enligt

motion T621 (s) ses över. Motionärerna framhåller att nuvarande

utformning av avgifterna motverkar strävandena att stimulera

sjötransporter till Mälarhamnarna Västerås och Köping.

Farledsvaruavgiften blir nämligen 45% högre, säger

motionärerna, för ett fartyg som anlöper någon av dessa hamnar

än för ett fartyg som anlöper Oxelösund. Samma jämförelse med

Stockholms hamn visar att avgiften blir ca 25% högre för att

anlöpa de nämnda Mälarhamnarna.

Enligt vad utskottet inhämtat är de skillnader i avgifter

som motionärerna pekar på inte tillräckligt stora för att en

omlastning till lastbil eller tåg i Oxelösund eller Stockholm av

gods som skall vidare till Mälardalen skall bli

företagsekonomiskt lönsam. Utskottet vill också erinra om att

fartyg med gods i inrikes trafik, till skillnad från fartyg i

utrikes trafik, inte betalar vare sig fyravgift eller

farledsvaruavgift. Utskottet förutsätter att Sjöfartsverket

söker anpassa avgifterna för handelssjöfarten till de kostnader

man har för denna och att verket strävar efter att hålla dessa

kostnader på lägsta möjliga nivå. Mot bakgrund av det anförda

finner utskottet för sin del inte någon sådan översyn som

motionärerna begär erforderlig, varför motionen avstyrks.

2.6 Anslaget D 6. Bidrag till svenska rederier samt

sjöfartspolitikens långsiktiga inriktning

Riksdagen beslutade i april 1992 om avveckling av det s.k.

rederistödet (prop. 1991/92:100 bil. 7, bet. TU24, rskr. 186),

som hade införts år 1988 i syfte att stärka den svenska

handelssjöfartens internationella konkurrenskraft. I den nämnda

propositionen anmäldes att regeringen avsåg att under våren 1992

förelägga riksdagen förslag till nya förutsättningar för den

svenska sjöfarten. Därmed avsågs främst ett förslag om ett

svenskt internationellt fartygsregister.

I proposition 1992/93:128 anmälde regeringen att

sjöarbetsmarknadens parter inte hade kunnat enas om införande av

ett svenskt internationellt fartygsregister. Mot den bakgrunden

föreslog regeringen att rederistödet skulle återinföras i

huvudsakligen samma omfattning som tidigare, i avvaktan på ett

slutligt ställningstagande till frågan om åtgärder till stöd för

svensk sjöfart. Ett sådant ställningstagande skulle föregås av

en utvärdering före halvårsskiftet 1993 av åtgärder som parterna

hade enats om i ett rationaliseringsavtal i syfte att stärka den

internationella konkurrenskraften. Regeringen föreslog en

medelsanvisning på 360 miljoner kronor för innevarande budgetår.

Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet.

1992/93:TU12, rskr. 153).

I den proposition som nu är i fråga föreslår regeringen en

medelsanvisning på 90 miljoner kronor för nästa budgetår.

I motion T208 (v) föreslås att riksdagen under anslaget

anvisar 360 miljoner kronor utöver regeringens förslag, dvs.

totalt 450 miljoner kronor. Av dessa bör enligt motionärerna 10

miljoner kronor användas för en ytterligare sänkning av taxorna

i färjetrafiken på Gotland.

I avvaktan på den aviserade utvärderingen och regeringens

därav föranledda förslag tillstyrker utskottet den i

propositionen föreslagna medelsanvisningen och avstyrker

motionsyrkandet.

I motion T216 (s) framhåller motionärerna att de motsätter sig

en anpassning av svensk sjöfartspolitik i riktning mot ett

svenskt internationellt fartygsregister. Regeringen bör --

betonar motionärerna -- skyndsamt förelägga riksdagen ett

förslag till en långsiktig sjöfartspolitik med klara besked om

vad rederinäringen har att rätta sig efter under överskådlig

framtid.

Sjöfartspolitiken bör vidare inriktas så att den närmar sig den

sjöfartspolitik som man inom EG för närvarande arbetar med att

fastställa.

Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag till en långsiktig sjöfartspolitik snarast

möjligt efter den utvärdering av rationaliseringsavtalet mellan

sjöarbetsmarknadens parter som skall ske före halvårsskiftet

innevarande år. Vad gäller kravet på att Sverige bör närma sig

EG:s sjöfartspolitik, sådan den kan komma att utformas, vill

utskottet erinra om att det av riksdagen i höstas godkända

EES-avtalet (prop. 1991/92:170, bet. 1992/93:EU1, rskr.

1992/93:18) innebär att goda förutsättningar skapas för en sådan

anpassning, när avtalet trätt i kraft. Med det sagda och i

avvaktan på regeringens sjöfartspolitiska förslag avstyrker

utskottet motionsyrkandet.

I motion T642 (nyd) framhålls att regeringen bör verka för att

skapa ett internationellt fartygsregister i FN:s regi.

Utskottet ställer sig tveksamt till möjligheterna att kunna

övertyga all världens sjöfartsnationer att avstå från

suveräniteten över handelsfartyg under egen flagg. Ett register

i FN-regi skulle dessutom nödvändiggöra regler i fråga om den

ordning som skulle tillämpas på fartyget i t.ex. arbets- och

straffrättsligt avseende. Särskilda jurisdiktionsregler skulle

inte heller kunna undvaras, dvs. regler om vilken stats

rättsordning som skulle tillämpas i fråga om t.ex.

anhängiggörande och avgörande av tviste- och brottmål med

anknytning till fartyget och dess besättning eller last. Med det

sagda avstyrker utskottet motionen.

3 Sjöfartens roll i trafikpolitiken

I motion T225 (v) framhålls att samhället bör vidta åtgärder i

syfte att åter bygga upp kust- och närsjöfarten. Det kan gälla

ett direkt stöd, säger motionären, men också att ta fram nya

tekniker och organisationsformer kring godsflödena.

I motion T633 (s) framhåller motionärerna vikten av att man

planerar för en utökning av närsjöfartstransporter och en

kombination av fartyg, tåg och bil. Varje transportslag bör

användas där det har bäst förutsättningar.

Utskottet vill understryka att sjötransporter är av strategisk

betydelse för transportsektorn. Tillgången till sjötransporter

ger också -- som betonades i riksdagens trafikpolitiska beslut

år 1988 -- en ökad valfrihet för näringslivet och därmed lägre

transportkostnader. Energieffektivitet och miljövänlighet är

andra mycket viktiga faktorer som talar för sjöfarten, såsom

framhålls i motion T633 (s). Det trafikpolitiska beslutet år

1988 innebar emellertid också ett fastslående av principen att

staten inte skall ingripa i företagens val av transportlösningar

inom ramen för en samhällsekonomiskt grundad prissättning av

trafiken. Kundernas krav måste inom den ramen få styras av de

fördelar som olika transportalternativ kan erbjuda. Som

utskottet framhållit i tidigare betänkanden bedrivs forskning

och utvecklingsarbete med anknytning till kust- och närsjöfart

på ett flertal håll, bl.a. i Transportforskningsberedningens

regi.

Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att

föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av

motionsyrkandena, varför dessa avstyrks.

4 Sjösäkerhetsfrågor

De svåra fartygsolyckor som inträffat på senare tid med

konsekvenser för människoliv och miljön har medfört att

sjösäkerheten ägnas stor uppmärksamhet. Ett stort antal motioner

har väckts med förslag till åtgärder för att förbättra

sjösäkerheten, särskilt för fartyg med last av olja och annat

miljöfarligt gods, och regeringen har i ett beslut den 21

januari 1993 uppdragit åt Sjöfartsverket att lämna förslag till

sådana åtgärder.

I det nämnda regeringsbeslutet erinras om att åtgärder för

att främja sjö- och miljösäkerheten grundas på internationella

överenskommelser. Sjöfartsverket deltar aktivt i arbetet med

sådana överenskommelser inom FN:s sjöfartsorganisation

International Maritime Organization (IMO) och inom

Helsingforskommissionen (HELCOM), som tillsatts med stöd av en

konvention mellan Östersjöstaterna om skydd för Östersjöns

marina miljö. Därutöver har Sjöfartsverket -- framhålls det i

regeringsbeslutet -- genomfört olika nationella åtgärder för att

öka sjösäkerheten. Det gäller bl.a. farledsinsatser, inrättande

av trafikinformationscentraler i särskilda farledsområden och

behovsanpassad lotsplikt.

Sjöfartsverket skall enligt beslutet lämna en övergripande

redovisning av det sjösäkerhetsarbete som har utförts under de

senaste åren samt det arbete som pågår eller planeras.

Redovisningen skall gälla både internationellt och svenskt

sjösäkerhetsarbete. Vidare skall redovisas förutsättningarna för

och konsekvenserna av skärpta regler i syfte att ytterligare

minska risken för fartygsolyckor. I sammanhanget skall verket

redovisa om det föreligger behov av och förutsättningar för

restriktioner för trafik med fartyg med enkel botten som

transporterar olja och andra skadliga ämnen i känsliga områden

på svenskt vatten. Därvid skall verket belysa konsekvenserna av

sådana restriktioner för landets varuförsörjning samt för

rederier, hamnar och transportköpare. En bedömning skall även

göras av de miljörisker som följer vid en överflyttning av

sjötransporter till andra transportslag.

I beslutet framhålls slutligen att verket skall lämna de

eventuella förslag till förändringar i nuvarande

säkerhetsföreskrifter eller andra föreskrifter avseende svenska

fartyg eller fartyg i svenska vatten som syfter till en

minskning av risken för fartygsolyckor. Därvid bör särskilt

uppmärksammas säkerheten vid transporter med färjor, bl.a.

möjligheterna till kontroll av säkring av last. I sammanhanget

bör behov av ökad trafikinformation beaktas.

De i motionerna framförda kraven på åtgärder i syfte att öka

sjösäkerheten avser i betydande utsträckning tankfartygens

konstruktion och utrustning, restriktioner och avgiftsstyrning

för trafiken med sådana fartyg samt kontroller i olika former av

fartygens säkerhet. Utskottet ser naturligtvis i likhet med

regeringen och motionärerna mycket allvarligt på

sjösäkerhetsfrågorna och betraktar därför den grundliga

genomgång av dessa som Sjöfartsverket skall företa som en

synnerligen angelägen uppgift.

Riksdagen slog år 1981 fast att sjöfartens internationella

karaktär gör det nödvändigt att åtgärder på sjösäkerhetsområdet

vanligtvis måste vidtas i internationellt samarbete för att bli

verkningsfulla (prop. 1980/81:119, bet. TU32, rskr. 422). I

detta riksdagsbeslut framhölls också att ca 80% av

sjötransporterna till och från Sverige skedde med utländska

fartyg. Nationella särkrav på t.ex. fartygens konstruktion, som

villkor för att anlöpa svensk hamn, måste utformas med hänsyn

till bl.a. landets försörjningstrygghet. Väsentligt skärpta krav

för sjöfartens del kan också -- betonades det i beslutet -- leda

till snedvridning av konkurrensförhållandena gentemot andra

transportmedel. Restriktioner mot fartygstrafik i vissa

farleder, som medför ökade transportkostnader, måste avvägas mot

näringslivets behov av rationella sjötransporter och mot de

miljörisker som följer vid en övergång till landtransporter.

Utskottet kan konstatera att regeringen i sitt beslut om det

nämnda uppdraget för Sjöfartsverket utgått från 1981 års

riksdagsbeslut och därmed också angivit att svenska

sjösäkerhetsåtgärder med nödvändighet måste utformas med hänsyn

till internationella överenskommelser samt till vårt stora

beroende av utrikeshandel och av tonnage under annan flagg än

vår egen. Som framgår av regeringsbeslutet har Sjöfartsverket

emellertid, utöver vad som följer av sådana för Sverige bindande

överenskommelser, genomfört vissa rent nationella åtgärder för

att öka sjösäkerheten. Sjöfartsverket skall som nämnts redovisa

förutsättningarna för och konsekvenserna av ytterligare sådana

åtgärder.

Företrädare för Sjöfartsverket, som hörts av utskottet i

samband med behandlingen av sjösäkerhetsfrågorna, har uppgivit

att verket har för avsikt att snabbt redovisa sitt uppdrag. I

avvaktan härpå samt på regeringens bedömningar och förslag på

grundval av verkets redovisning är utskottet för sin del inte

berett att förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av

ifrågavarande motionsyrkanden. De yrkanden som utskottet sålunda

avstyrker är följande.

T208 (v) yrkande 22 om skärpning av lotstvånget,

T601 (fp) yrkande 1 om att tankfartyg bör vara utrustade med

dubbla motorer och med separata tankar för dieselbränsle,

yrkande 2 i samma motion om särskilda farleder för

tanktonnage,

yrkande 3 i samma motion om behovet av högsjöbogserare,

T603 (c) yrkande 1 om att tankfartyg med dubbla bottnar bör

gynnas med lägre hamnavgifter,

yrkande 3 i samma motion om svenskt internationellt agerande

för ökad säkerhet i trafiken på Östersjön,

T610 (nyd) yrkande 1 om att tankfartyg skall vara utrustade

med två huvudmaskinerier, två försörjnings- och bränslesystem

samt två rodersystem,

yrkande 2 i samma motion om ökning av antalet rutter för

tankfartyg,

yrkande 3 i samma motion om lagstiftning eller andra åtgärder

för att öka säkerheten på fartyg som anlöper svensk hamn,

yrkande 4 i samma motion om svenskt agerande inom IMO för att

öka sjösäkerheten för främst tankfartyg,

T612 (s) om en global hamnstatskontroll, dubbla sidor och

bottnar på tankfartyg, trafikövervakning m.m.,

T613 (s) yrkande 1 om att endast tankfartyg med dubbelskrov

skall få trafikera svenska hamnar,

yrkande 2 i samma motion om att tankfartyg under

bekvämlighetsflagg inte skall få anlöpa svenska hamnar,

yrkande 3 i samma motion om att Sverige i FN och IMO bör verka

för ökad säkerhet vid oljetransporter till sjöss,

yrkande 4 om att Sverige i IMO bör verka för sanktioner mot

fartyg som bryter mot internationella konventioner,

yrkande 6 i samma motion om att Sverige i Östersjösamarbetet

skall verka för ökad säkerhet vid oljetransporter till sjöss,

T619 (m) om att Sverige skall verka för en överenskommelse med

Danmark och Norge om sjöfart på vattenägarnas villkor,

T624 (fp) yrkande 1 om avgiftsmässigt gynnande av tankfartyg

med dubbelskrov,

yrkande 2 i samma motion om en av Nordiska ministerrådet

rekommenderad miljömärkning på miljösäkert tonnage och

avgiftsmässigt gynnande av sådant tonnage,

yrkande 3 i samma motion om aktiverande av FN-organ för att få

till stånd globala transportsäkerhetskrav för oljetransporter,

T631 (s) om skärpta krav på klassificeringssällskapen, vidgat

ansvar för försäkringsbolagen i fråga om sjösäkerhetskontroll,

skärpt hamnstatskontroll, förbud mot enkelbottnade skrov på

inre vattenvägar, höjda hamn- och kanalavgifter för

enkelskrovsbottnade fartyg, vidgat ansvar för

lastägarna/oljebolagen i fråga om sjösäkerheten och om att

Sverige bör verka för internationella åtgärder mot

bekvämlighetsflaggade fartyg,

T634 (kds) yrkande 2 om att Sverige bör verka för att stater

med bekvämlighetsregister får ett ökat ansvar för fartyg i

sådant register,

T635 (v) yrkande 1 om stärkande av svenska

sjöfartsmyndigheter,

yrkande 2 i samma motion om att större fartyg som anlöper

svensk hamn skall inspekteras i Sverige,

yrkande 4 i samma motion om att fartyg med miljöfarlig last

som anlöper svensk hamn skall ha högsta tekniska standard,

yrkande 5 i samma motion om att Sverige bör påverka

grannsjöländerna att införa krav motsvarande kravet enligt

yrkande 4,

yrkande 6 i samma motion om skärpning av lotstvånget,

yrkande 7 i samma motion om att trafikinformationssystemet TIC

byggs ut till fler farvatten,

yrkande 8 i samma motion om att säkerhetssystemen på färjor

bör ses över i den utredning om sjösäkerhet som regeringen

tillsatt,

yrkande 9 i samma motion om stärkande av IMO och ILO,

yrkande 10 i samma motion om att rederier skall ta det fulla

ekonomiska och juridiska ansvaret för sin verksamhet,

yrkande 11 i samma motion om förbud för fartyg med miljöfarlig

last att gå i känsliga områden och nära kuster när så är

möjligt,

yrkande 12 i samma motion om skärpta utbildningskrav för

ombordanställda,

yrkande 13 i samma motion om användning av ett gemensamt språk

i den internationella sjöfarten,

yrkande 14 i samma motion om förbud för plutoniumtransporter

till sjöss,

T636 (s) om skyddsutrustning för passagerare på vissa färjor,

T637 (s) om skärpt kontroll av bekvämlighetsflaggade fartyg

och av klassificeringssällskap, dubbelskrov, förbättrad

utbildning av besättningar och obligatoriskt omhändertagande

av freon vid skrotning av fartyg,

Jo675 (fp) yrkande 5 om att Sverige skall verka för att

samtliga Östersjöstater skall kräva dubbla skrov på

oljetankfartyg,

Jo676 (fp) yrkande 6 om krav på dubbelskrov för tankfartyg som

trafikerar Mälaren,

yrkande 7 i samma motion om obligatorisk rapportering för

fartyg i Mälaren och om ökade befogenheter för lotsarna där.

5 Utredning om färjetrafiken i Stockholmsregionen

Utredningen om hur de land- och sjöbaserade person- och

godstransporterna till och från Stockholmsregionen skall kunna

samordnas framlade sitt betänkande Färjor och farleder

(SOU 1992:56) den 18 juni 1992. Betänkandet har

remissbehandlats.

Departementschefen framhåller att en övergripande fråga i

utredningen har varit om det finns skäl att med statliga

åtgärder styra bort färjetrafiken från Stockholm. Utredaren

liksom flertalet remissinstanser anser att det inte finns

tillräckliga skäl för sådana åtgärder. Departementschefen

erinrar om att staten har ett ansvar för att befintliga farleder

tillgodoser högt ställda krav på sjösäkerhet och för att

sjötrafiken utvecklas i miljövänlig riktning. Att staten skulle

ingripa mot redarens val av farled och hamn skulle däremot

innebära en dramatiskt förändrad politik med avsevärda negativa

effekter för berörda rederiers och hamnars långsiktiga

ekonomiska åtaganden.

En grundläggande tanke med utredningen var -- fortsätter

departementschefen -- att få ett underlag för diskussion mellan

hamnar, kommuner och regioner om framtida trafiklösningar.

Hittills har i stora stycken debatten blivit en fråga om

Rödkobbsleden. Denna utgör emellertid bara en del i ett försök

till helhetssyn på farleds- och trafiksystemet i

Stockholmsregionen.

Utredningen har -- framhålls det i propositionen -- förordat

förändringar i trafikbilden, t.ex. begränsning av

fartygsstorlekar, hastighetsbegränsningar och omfördelning av

trafik mellan farlederna. Departementschefen anser att

utredningens underlag bör utnyttjas för diskussioner under

medverkan av staten och berörda statliga verk, hamnar, kommuner

och regioner i syfte att få fram förslag till effektiva och

miljövänliga transportlösningar för färjetrafiken i

Stockholmsregionen. Länsstyrelsen i Stockholms län och

Sjöfartsverket bör få i uppdrag att ta initiativ till

diskussionerna. Föreslagna förändringar bör genom

miljökonsekvensbeskrivningar jämföras med dagens farleds- och

trafiksystem för att uppnå en för regionen minst miljöbelastande

lösning.

Slutligen framhåller departementschefen att större delen av

färjetrafiken mellan Sverige och Finland på grund av frivilliga

överenskommelser sker med drivmedel med lågt svavelinnehåll. Han

avser att närmare undersöka förutsättningarna för slutande av

bilaterala avtal med övriga Östersjöstater för att ytterligare

begränsa svavelutsläppen från främst färjetrafiken.

Regeringen föreslår att riksdagen tar del av vad

departementschefen anfört om utredningen om färjetrafiken i

Stockholmsregionen.

I motionerna T222 (fp), T605 (kds), T618 (c) och Jo675 (fp)

aktualiseras frågor om statlig styrning av rederiernas val av

hamn.

I motion T222 (fp) framhålls att oljetransporterna bör

omdirigeras från Stockholms skärgård till Nynäshamn.

I motion T605 (kds) framhålls att statsmakterna bör sträva

efter att stärka ett konkurrenskraftigt hamnalternativ söder om

Stockholmsområdet och att Norrköping utgör ett lämpligt sådant

alternativ.

I motion T618 (c) framhålls att regeringen bör låta utarbeta

en generalplan för färjetrafiken i Stockholmsregionen mot

länderna på andra sidan Östersjön i syfte att åstadkomma de

miljömässigt bästa lösningarna. I en sådan generalplan bör

enligt motionärerna Hargshamns betydelse för tung godstrafik

stärkas. Vidare bör Nynäshamn bli huvudhamn för trafiken på de

baltiska republikerna, Polen och Tyskland.

I motion Jo675 (fp) framhålls att hamnverksamheten i

Stockholm bör flyttas ut till Kapellskär och Nynäshamn.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att staten

inte bör ingripa mot rederiernas val av hamn. Enligt vad

utskottet erfarit har regeringen numera givit Länsstyrelsen i

Stockholms län det i propositionen aviserade uppdraget att

tillsammans med Sjöfartsverket leda diskussioner med berörda

intressenter om färjetrafiken i Stockholmsregionen.

Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandena

synes inte böra komma i fråga, varför desamma avstyrks. Vad som

i propositionen anförts om statlig styrning av rederiernas val

av hamn bör riksdagen enligt utskottets mening lämna utan

erinran.

I motionerna T219 (s), T618 (c), T629 (m) och T643 (m) riktas

invändningar mot ett eventuellt inrättande av Rödkobbsleden.

I motion T219 (s) framhålls att en förnyad

miljökonsekvensbeskrivning måste göras innan beslut kan fattas

om den nya farleden. Vidare anser motionärerna att

hastighetsbegränsningar för färjorna bör införas och att dessa

inte får blir större än de som nu är i bruk.

I motion T618 (c) framhålls att nya farleder för

färjetrafiken i Stockholmsregionen tills vidare inte bör

inrättas.

I motion T629 (m) framhålls att ett beslut om inrättande av

Rödkobbsleden bör anstå till dess frågan om Sveriges

EG-anslutning är avgjord.

I motion T643 (m) framhålls att den i propositionen

aviserade dialogen bör begränsas till att avse frågor om

maximistorlek och hastighetsbegränsningar för färjorna.

Rödkobbsleden bör däremot inte omfattas av dialogen.

I motion Jo676 (fp) framhålls att Rödkobbsleden inte bör

komma till stånd så länge inga miljökonsekvensbeskrivningar

visat att denna är ett väsentligt bättre alternativ än

befintliga farleder.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att man bör

söka anlägga en helhetssyn på farleds- och trafiksystemet i

Stockholmsregionen och att en eventuell Rödkobbsled endast

skulle utgöra en del av detta system. De i propositionen nämnda

diskussionerna synes utskottet väl ägnade att gagna intresset av

att finna både effektiva och miljövänliga transportlösningar för

regionen. Som framgår av propositionen är avsikten att de

förslag till ändringar av nuvarande farleds- och trafiksystem

som diskussionerna kan leda till skall bli föremål för

miljökonsekvensbeskrivningar enligt bestämmelserna i lagen

(1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän

farled (farledslagen) och lagen (1987:12) om hushållning med

naturresurser m.m. (naturresurslagen). Denna lagstiftning

säkerställer enligt utskottets mening en lämplig avvägning av

alla berörda intressen i frågan huruvida Rödkobbsleden bör

inrättas eller ej.

Med det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandena. Vad i

propositionen anförts om Rödkobbsleden bör riksdagen enligt

utskottets mening lämna utan erinran.

I motion T618 (c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär

ytterligare åtgärder för att få till stånd skärpta

internationella miljökrav för färjetrafiken på Östersjön och

en striktare tillsyn. Motionärerna framhåller att det inte är

godtagbart att fartygen ute till havs använder sig av starkt

förorenande brännoljor och inte heller att förorenande utsläpp

sker i vattnet.

Som framgår av propositionen bedrivs större delen av

färjetrafiken mellan Sverige och Finland med drivmedel som har

ett lågt svavelinnehåll. Departementschefen upplyser vidare att

han avser undersöka förutsättningarna för bilaterala

överenskommelser med övriga Östersjöstater i syfte att reducera

svavelutsläppen från färjetrafiken. Enligt vad utskottet erfarit

pågår inom IMO arbete med att på global basis nå en

överenskommelse om att reducera fartygens avgasutsläpp. Inom

IMO:s ram och i samarbetet mellan Östersjöstaterna enligt

Helsingsforskonventionen om skydd av Östersjöns marina miljö har

vidare antagits överenskommelser med vissa förbud mot

förorenande fartygsutsläpp. En följd av dessa överenskommelser

är för svensk del lagen (1980:424) om åtgärder mot

vattenförorening från fartyg.

Med det anförda finner utskottet syftet med motionsyrkandet

tillgodosett. Någon riksdagens åtgärd synes följaktligen inte

erforderlig, varför yrkandet avstyrks. Vad i propositionen

anförts om den av motionärerna behandlade frågan bör riksdagen

enligt utskottets mening lämna utan erinran.

Vidare anser utskottet att riksdagen bör lämna utan erinran

vad i propositionen anförs om utredningen i övrigt om

färjetrafiken i Stockholmsregionen, dvs. i ovan ej behandlade

delar.

6 Avveckling av Hamnrådet

Hamnrådet inrättades år 1980 som ett samarbetsorgan för

hamnfrågor. Bakgrunden härtill var det i tidigare

trafikpolitiska sammanhang diskuterade behovet av en

övergripande hamnplanering och en mera aktiv statlig styrning av

hamnväsendet.

Departementschefen framhåller att kontakterna mellan

Sjöfartsverket och övriga intressenter i hamnfrågor är en

betydelsefull del i planeringen av sjöfartens infrastruktur och

således även en viktig del för utvecklingen av sjöfarten. Han

delar dock Sjöfartsverkets uppfattning att detta samarbete kan

ske i mer informell ordning utan ett av regeringen tillsatt

organ. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner vad

departementschefen anfört om avveckling av Hamnrådet.

Utskottet förutsätter att en avveckling av Hamnrådet inte

innebär en försvagning av de angelägna planeringsinsatserna för

sjöfartens infrastruktur och tillstyrker regeringens förslag.

7 Helikopterberedskap för sjöräddning

I propositionen framhålls att försvarets tunga helikoptrar är

en viktig komponent i sjöräddningsverksamheten. Då

förutsättningarna för helikoptrarnas ordinarie verksamhet för

militära ändamål förändrats, har merkostnader för försvarsmakten

uppstått för att den genom helikopterberedskap skall kunna bidra

till att uppnå målet om en tillfredsställande

sjöräddningstjänst. Departementschefen anser det rimligt att ÖB

kompenseras för dessa merkostnader. Sjöfartsverket, som är

primärt ansvarigt för sjöräddningen, bör för att klara

kostnaderna för helikopterberedskapen sommaren 1992 och under

kommande budgetår få använda medel under anslagsposten Tjänster

inom farledsverksamheten under anslaget Ersättning för

fritidsbåtsändamål m.m. ÖB har för sin del indikerat ett belopp

i storleksordningen 3--4 miljoner kronor. Ersättningen får

emellertid bestämmas i förhandlingar mellan Sjöfartsverket och

ÖB. Departementschefen räknar med att verket skall kunna täcka

nu beräknade merkostnader på ca 3--4 miljoner kronor inom den

anslagsram som han föreslagit och som utskottet tillstyrkt i det

föregående. Han erinrar avslutningsvis om den betydelse

sjöräddningen och inte minst helikopterberedskapen har för

handelssjöfarten.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner vad

departementschefen anfört om helikopterberedskap för

sjöräddning.

Utskottet tillstyrker förslaget.

8 Statsisbrytarnas lokalisering

I motionerna T606 (fp), T615 (m), T617 (kds) och T623 (s)

framhålls att isbrytarflottan, eller delar av den, bör

lokaliseras till Härnösand.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen på senare år

avstyrkt motionsyrkanden med samma innebörd som de nu aktuella.

Utskottet har inte ändrat uppfattning och vill erinra om att

statsmakternas styrning av Sjöfartsverket sker genom att vissa

mål fastställs för verksamheten. Utskottet har i det föregående

tillstyrkt regeringens förslag om sådana mål för perioden

1993--1995. Målet för isbrytningen är, som framgår av

propositionen, att vintersjöfart skall kunna bedrivas på alla

hamnar av betydelse. Utskottet förutsätter att verket självt

överväger huruvida en annan lokalisering av statsisbrytarna,

eller annan förtöjningsplats under lågsäsong, än den nuvarande

skulle vara till gagn för det angivna målet. Med det sagda

avstyrker utskottet motionerna.

9 Vissa fritidsbåtsfrågor

9.1 Återinförande av fritidsbåtsregistret

I motionerna T216 (s), T609 (s), T614 (s), T626 (s), T632 (s)

och T638 (s) framhålls att fritidsbåtsregistret bör återinföras.

I den förstnämnda motionen betonas att det för båtägare,

allmänhet, polis och försäkringsbolag är av stort värde att

kunna identifiera en båt vid färd och i hamn. Tryggheten ökar

samtidigt som stora besparingar i form av uteblivna

räddningspådrag och andra insatser kan göras.

Fritidsbåtsregistret, som mot en tungt vägande remissopinion

avskaffades genom ett beslut av riksdagens borgerliga majoritet

den 14 december 1992, bör därför återinföras. Avgiften till

registret bör bestämmas så att det blir självfinansierat.

I motion T609 (s) framhålls att man bör överväga en

differentiering av avgiften till registret på värde- eller

storleksmässiga grunder.

Som framhålls i motion T216 (s) beslöt riksdagen så sent som

i december förra året att fritidsbåtsregistret skulle avskaffas

(prop. 1992/93:102, bet. TU10, rskr. 108). Utskottet anser inte

att beslutet bör omprövas och avstyrker därför motionsyrkandena.

9.2 Andra fritidsbåtsfrågor

I motion T627 (s) framhålls att en båthaverikommission bör

tillsättas för utredningar av allvarligare olyckor med

fritidsbåtar och andra mindre båtar.

Sjöfartsverket har enligt vad utskottet erfarit vid ett

flertal tillfällen utrett fritidsbåtsolyckor. Verket samarbetar

också med båtlivsorganisationerna i bl.a. utbildningsfrågor för

att förebygga olyckor. Av 2§ lagen (1990:712) om undersökning

av olyckor framgår att sjöolyckor med fritidsbåtar kan bli

föremål för undersökning av Statens haverikommission eller annan

myndighet bl.a. i fall då flera människor har avlidit eller

blivit allvarligt skadade och om en undersökning är av betydelse

från säkerhetssynpunkt. Med det anförda finner utskottet syftet

med motionen i huvudsak tillgodosett. Någon riksdagens åtgärd

torde följaktligen inte vara erforderlig med anledning av

motionärens yrkande, varför detsamma avstyrks.

I motion A417 (c) aktualiseras fartbegränsningar för

fritidsbåtar. Motionärerna framhåller att inte bara de stora

Finlandsfärjorna utan också fritidsbåtar kan åstadkomma

betydande miljöskador om de framförs i för hög fart.

Hastighetsbegränsningar bör därför införas i trängre farleder i

betydligt större utsträckning än nu. Sjöpolis och kustbevakning

bör vidare -- betonar motionärerna -- få ökade resurser för att

kunna kontrollera efterlevnaden.

Enligt sjötrafikförordningen (1986:300) är det länsstyrelsen

som efter samråd med Sjöfartsverket beslutar om fartbegränsning

till sjöss. Denna ordning säkerställer enligt utskottets mening

att vederbörlig hänsyn tas till lokala och regionala

miljösynpunkter på trafiken med såväl större som mindre fartyg.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en effektiv

övervakning är väsentlig för efterlevnaden av trafikföreskrifter

både till lands och sjöss. Vidare förutsätter utskottet att även

regeringen delar denna uppfattning. Något riksdagens uttalande

synes sålunda inte erforderligt med anledning av

motionsyrkandet, varför detsamma avstyrks.

10 Övriga frågor

I motion T630 (m) framhålls att Flintrännan bör fördjupas

och breddas i syfte att stimulera sjöfarten genom Öresund.

Även Sjöfartsverket, vars mål för farledsverksamheten är att

tillförsäkra sjötrafiken en god och ändamålsenlig framkomlighet

i svenska farvatten, anser att Flintrännan måste breddas och

fördjupas i samband med byggandet av Öresundsbron. Syftet med

motionen synes sålunda tillgodosett. Denna bör därför inte

föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.

I motion T608 (fp) framhålls att Sjöfartsverket bör låta

trycka sjökort på konstfibermaterial. Varje fritidsskeppare

torde kunna vittna om -- säger motionären -- att de nuvarande

sjökorten av papper efter kort tids användning blir mer eller

mindre obrukbara på grund av fukt och bristningar i oundvikliga

vikningar.

Som utskottet framhöll i sitt sjöfartsbetänkande förra året,

1991/92:TU11, ägnar Sjöfartsverket den av motionären även då

behandlade frågan om sjökort på konstfibermaterial vederbörlig

uppmärksamhet. Under det år som gått har verket, enligt vad

utskottet erfarit, prövat två olika plastpapper -- i båda fallen

med onöjaktigt resultat. Det ena papperet var av god kvalitet,

men för dyrt, och det andra var dåligt. Proven fortsätter.

Utskottet anser att provens resultat bör avvaktas och avstyrker

motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

Inriktningen av Sjöfartsverkets verksamhet m.m.

1. beträffande mål och inriktning för Sjöfartsverkets

verksamhet för perioden 1993--1995

att riksdagen godkänner vad som förordas i propositionen

härom,

2. beträffande ekonomiska mål för verksamhetsåret 1993

att riksdagen godkänner vad som förordas i propositionen

härom,

3. beträffande förändrade ekonomiska mål fr.o.m.

verksamhetsåret 1994

att riksdagen godkänner vad som förordas i propositionen

härom,

4. beträffande Sjöfartsverkets investeringar

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:T208 yrkande 21

godkänner vad som anförs i propositionen om Sjöfartsverkets

investeringar under perioden 1993--1995 samt bemyndigar

regeringen att besluta om avvikelser därifrån,

Anslagsfrågor m.m.

5. beträffande Sjösäkerhetsrådets verksamhet

att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om att

Sjösäkerhetsrådets verksamhet integreras i Sjöfartsverket,

6. beträffande betalningsansvaret för viss

nyhetsförmedling till sjöfarten

att riksdagen godkänner vad som anförs härom i propositionen,

7. beträffande betalningsansvaret för vissa

bemanningskostnader

att riksdagen godkänner vad som anförs härom i propositionen,

8. beträffande medelsanvisning för Ersättning för

fritidsbåtsändamål m.m.

att riksdagen till Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.

för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på

60754000 kr,

9. beträffande medelsanvisning för transportstöd för

Gotland

att riksdagen till Transportstöd för Gotland för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 160000000

kr,

10. beträffande användning av medel för trafikens

infrastruktur för taxesänkningar i Gotlandstrafiken

att riksdagen avslår motion 1992/93:T628 yrkande 3,

11. beträffande högstprisregleringen och det s.k.

Gotlandstillägget

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:T628 yrkande 1

och 1992/93:T640 yrkande 4 godkänner vad som anförs härom i

propositionen,

12. beträffande taxor i färjetrafiken på Gotland och

utredningar härom m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:T203 yrkande

6, 1992/93:T602 yrkandena 1 och 4, 1992/93:T604, 1992/93:T616,

1992/93:T622, 1992/93:T628 yrkandena 2 och 4--6, 1992/93:T640

yrkandena 1--3 och 5 samt 1992/93:T641 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. beträffande administrationen av transportstödet för

Gotland

att riksdagen avslår motion 1992/93:T625 yrkande 2,

14. beträffande offentliggörande av avtalet mellan staten

och Nordström&Thulin AB

att riksdagen avslår motion 1992/93:T625 yrkande 1,

15. beträffande medelsanvisning för Handelsflottans

pensionsanstalt

att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för

budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000 kr,

16. beträffande medelsanvisning för Handelsflottans

kultur- och fritidsråd

att riksdagen till Handelsflottans kultur- och fritidsråd

för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000 kr,

17. beträffande medelsanvisning för Ersättning till viss

kanaltrafik m.m.

att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på

63000000 kr,

18. beträffande inriktningen av anslaget Ersättning till

viss kanaltrafik m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:T639 och

1992/93:A416 yrkande 8 lämnar utan erinran vad som därom anförs

i propositionen,

19. beträffande Mälarsjöfartens betydelse

att riksdagen avslår motion 1992/93:T620,

20. beträffande sjöfartsavgifterna avseende

Mälarsjöfarten

att riksdagen avslår motion 1992/93:T621,

21. beträffande medelsanvisning för Bidrag till svenska

rederier

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:T208 yrkande 20

till Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1993/94

anvisar ett förslagsanslag på 90000000 kr,

men. (v) - delvis

22. beträffande sjöfartspolitikens långsiktiga

inriktning

att riksdagen avslår motion 1992/93:T216 yrkande 13,

res. 1 (s)

23. beträffande ett internationellt fartygsregister i FN:s

regi

att riksdagen avslår motion 1992/93:T642,

res. 2 (nyd)

Sjöfartens roll i trafikpolitiken

24. beträffande sjöfartens roll i trafikpolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T225 yrkande 3 och

1992/93:T633,

Sjösäkerhetsfrågor

25. beträffande sjösäkerhetsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T208 yrkande 22,

1992/93:T601, 1992/93:T603 yrkandena 1 och 3, 1992/93:T610,

1992/93:T612, 1992/93:T613 yrkandena 1--4 och 6, 1992/93:T619,

1992/93:T624, 1992/93:T631, 1992/93:T634 yrkande 2,

1992/93:T635 yrkandena 1--2 och 4--14, 1992/93:T636,

1992/93:T637, 1992/93:Jo675 yrkande 5 samt 1992/93:Jo676

yrkandena 6--7,

res. 3 (nyd)

men. (v) - delvis

Utredning om färjetrafiken i Stockholmsregionen

26. beträffande statlig styrning av rederiernas val av

hamn

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:T222 yrkande 2,

1992/93:T605, 1992/93:T618 yrkande 1 och 1992/93:Jo675 yrkande 6

lämnar utan erinran vad som i denna del anförs i propositionen

om utredningen om färjetrafiken i Stockholmsregionen,

27. beträffande Rödkobbsleden

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:T219 yrkande 4,

1992/93:T618 yrkande 2, 1992/93:T629, 1992/93:T643 och

1992/93:Jo676 yrkande 10 lämnar utan erinran vad som i denna del

anförs i propositionen om utredningen om färjetrafiken i

Stockholmsregionen,

28. beträffande skärpta internationella miljökrav för

färjetrafiken på Östersjön

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:T618 yrkande 3

lämnar utan erinran vad som i denna del anförs i propositionen

om utredningen om färjetrafiken på Östersjön,

29. beträffande utredningen om färjetrafiken på Östersjön

i övrigt

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförs i

propositionen om utredningen om färjetrafiken på Östersjön i de

delar som inte omfattas av utskottets hemställan ovan,

Avveckling av Hamnrådet

30. beträffande avveckling av Hamnrådet

att riksdagen godkänner vad som därom anförs i propositionen,

Helikopterberedskap för sjöräddning

31. beträffande helikopterberedskap för sjöräddning

att riksdagen godkänner vad som därom anförs i propositionen,

Statsisbrytarnas lokalisering

32. beträffande statsisbrytarnas lokalisering

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T606, 1992/93:T615,

1992/93:T617 och 1992/93:T623,

Vissa fritidsbåtsfrågor

33. beträffande återinförande av fritidsbåtsregistret

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T216 yrkande 14,

1992/93:T609 yrkande 1, 1992/93:T614, 1992/93:T626,

1992/93:T632 och 1992/93:T638,

res. 4 (s)

34. beträffande båthaverikommission

att riksdagen avslår motion 1992/93:T627,

35. beträffande fartbegränsningar för fritidsbåtar

att riksdagen avslår motion 1992/93:A417 yrkande 2,

Övriga frågor

36. beträffande Flintrännan

att riksdagen avslår motion 1992/93:T630,

37. beträffande sjökort på konstfibermaterial

att riksdagen avslår motion 1992/93:T608.

Stockholm den 11 mars 1993

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf

Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg

(m), Anita Jönsson (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors

(nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s),

Ulrica Messing (s), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c) och Tom

Heyman (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Sjöfartspolitikens långsiktiga inriktning (mom.22)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Bo Nilsson, Anita

Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Ulrica Messing (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "utskottet

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen

skyndsamt bör förelägga riksdagen förslag till en långsiktig

sjöfartspolitik med klara besked om vad rederinäringen har att

rätta sig efter under överskådlig framtid. En sådan politik bör

dessutom inriktas så att den närmar sig den sjöfartspolitik som

man inom EG för närvarande arbetar med att fastställa.

Utskottet vill också göra klart att svensk sjöfartspolitik

inte får anpassas i riktning mot ett svenskt internationellt

fartygsregister. Ett sådant register skulle innebära att

sjöfackliga organisationer i lag förbjuds att förhandla för

utländska medborgare. Det får inte bli så att utländska sjömän

blir billigare än svenska genom lägre löner och sämre sociala

villkor. Utskottet kommer inte att acceptera förslag som

inskränker arbetstagarnas rätt att fritt och utan inblandning av

staten organisera sig fackligt och låta fackföreningarna sluta

kollektivavtal om anställningsförhållanden.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att

motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 22 bort ha

följande lydelse:

22. beträffande sjöfartspolitikens långsiktiga

inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T216 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Ett internationellt fartygsregister i FN:s regi (mom.23)

Kenneth Attefors (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "utskottet

motionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen bör

ta initiativ i Förenta nationerna till ett särskilt

internationellt fartygsregister i organisationens regi.

Regeringen bör därvid förklara sig beredd att ställa expertis

till förfogande för att dra upp riktlinjerna för ett sådant

registers tillskapande och funktion. Utskottet tror i likhet med

motionärerna att ett FN-register skulle kunna bli en garant för

en effektiv och väl underhållen världshandelsflotta med väl

utbildade besättningar som effektivt och säkert skulle betjäna

världshandeln. En förutsättning för införande av ett fartyg i

registret -- och därmed rätt för detta att bära FN-flagg --

skulle vara att det uppfyllde av FN uppställda kvalitetsnormer i

fråga om fartyget självt, driften, rederiledningen och

besättningen. I takt med ett ökande antal registreringar skulle

FN-registret bli allmänt accepterat som en kvalitetsgaranti,

undermåligt tonnage rensas ut och sjösäkerheten höjas.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att utskottet

tillstyrker motionen -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 23 bort ha

följande lydelse:

23. beträffande ett internationellt fartygsregister i FN:s

regi

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T642 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Sjösäkerhetsfrågor (mom. 25)

Kenneth Attefors (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Riksdagen slog" och på s. 24 slutar med "lotsarna

där" bort ha följande lydelse:

Riksdagen har tidigare avslagit förslag om högre krav på

säkerhet vid fartygstransporter av miljöfarligt gods med

hänvisning till sjöfartens internationella karaktär och till att

Sverige inte ensidigt kan införa strängare regler. Därvid har

riksdagen sagt sig förutsätta att man från svensk sida

fortsätter att med kraft driva säkerhetskraven på det

internationella planet. Utskottet kan instämma i att sjöfarten

är mycket internationell och att varje nation inte var för sig

kan införa sina egna lagar och bestämmelser på

sjösäkerhetsområdet. Riksdagen frånhänder sig emellertid, enligt

utskottets mening, alltför lätt det ansvar för miljösäkerheten

till sjöss som trots sjöfartens internationella karaktär ändå

ligger på den lagstiftande församlingen i Sverige i fråga om

svenska farvatten.

Utskottet har dock ingen erinran mot att avvakta

redovisningen av Sjöfartsverkets uppdrag och regeringens

bedömningar och förslag på grundval härav. Enligt utskottets

mening är det särskilt angeläget att verket i sitt

utredningsarbete tar fasta på de förslag som väckts i motion

T610 (nyd).

Verket bör sålunda utreda förutsättningarna för att införa

krav på att tankfartyg som trafikerar svenska farvatten med

miljöfarlig last skall vara utrustade med två huvudmaskinerier

och två helt skilda försörjnings- och bränslesystem till

huvudmotorn samt två rodersystem. Vidare bör verket utreda

förutsättningarna att utöka antalet speciella rutter för

tankfartyg med miljöfarlig last. Verket bör också överväga

förslag till lagstiftning som skulle tvinga svenska

hamnförvaltningar att införa ekonomiska incitament för att

främja trafik med miljösäkrare fartyg.

Som framhålls i motion T610 (nyd) bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna att den svenska representationen

i IMO med kraft måste verka för att höja säkerheten hos fartyg

som transporterar olja eller annat farligt gods.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motion T610

(nyd) tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Utskottets ställningstagande innebär att syftet med motion

T601 (fp) yrkandena 1 och 2 torde få anses tillgodosett.

Detsamma gäller i växlande utsträckning även ett flertal övriga

nu aktuella motionsyrkanden. Samtliga övriga yrkanden avstyrks

emellertid i avvaktan på Sjöfartsverkets redovisning av sitt

uppdrag samt på regeringens därav föranledda bedömningar och

förslag.

dels att utskottets hemställan under moment 25 bort ha

följande lydelse:

25. beträffande sjösäkerhetsfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T610, med

anledning av motion 1992/93:T601 yrkandena 1--2 samt med avslag

på motionerna 1992/93:T208 yrkande 22, 1992/93:T601 yrkande 3,

1992/93:T603 yrkandena 1 och 3, 1992/93:T612, 1992/93:T613

yrkandena 1--4 och 6, 1992/93:T619, 1992/93:T624,

1992/93:T631, 1992/93:T634 yrkande 2, 1992/93:T635 yrkandena

1--2 och 4--14, 1992/93:T636, 1992/93:T637, 1992/93:Jo675

yrkande 5 och 1992/93:Jo676 yrkandena 6--7 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Återinförande av fritidsbåtsregistret (mom.33)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Bo Nilsson, Anita

Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Ulrica Messing (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Som framhålls" och slutar med "därför

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion T216 (s) är det av stort värde för

båtägare, allmänhet, polis och försäkringsbolag att kunna

identifiera en båt vid färd och i hamn. Tryggheten ökar

samtidigt som stora besparingar i form av uteblivna

räddningsinsatser kan göras. Utskottet delar motionärernas

uppfattning att ett väl fungerande fritidsbåtsregister är en

viktig sjösäkerhetsfråga och att ett sådant register därför

snarast bör återinföras. Registeravgiften bör bestämmas så att

registret blir självfinansierat.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motion T216

(s) yrkande 14 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande innebär att syftet med de

övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses

tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under moment 33 bort ha

följande lydelse:

33. beträffande återinförande av fritidsbåtsregistret

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T216 yrkande 14

samt med anledning av motionerna 1992/93:T609 yrkande 1,

1992/93:T614, 1992/93:T626, 1992/93:T632 och 1992/93:T638 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Medelsanvisning för Bidrag till svenska rederier

Som framhålls i motion T208 yrkande 20 bör riksdagen till

Bidrag till svenska rederier anvisa 360 miljoner kronor

utöver det belopp som regeringen föreslagit. 450 miljoner kronor

bör således anvisas under anslaget för nästa budgetår. Av detta

belopp bör 10 miljoner kronor användas för en ytterligare

sänkning av taxorna i färjetrafiken på Gotland.

Sjösäkerhetsfrågor

Som framhålls i motionerna T208 (v) yrkande 22 och T635 (v)

yrkande 6 bör regeringen förelägga riksdagen förslag i syfte att

skärpa lotstvånget. Krav måste ställas på att samtliga fartyg

oavsett storlek skall ha lots ombord under gång i svenska

farledsområden, då de är lastade med farligt gods.

Vidare bör regeringen, i enlighet med vad som anges i motion

T635 (v), se till

att svenska sjöfartsmyndigheter stärks (yrkande 1),

att alla större fartyg -- speciellt färjor -- som anlöper

svensk hamn inspekteras i Sverige (yrkande 2),

att endast fartyg av högsta tekniska standard tillåts

transportera olja och kemikalier till svenska hamnar (yrkande

4),

att åtgärder vidtas i syfte att påverka våra grannländer att

införa krav motsvarande dem som angivits i yrkande 4 (yrkande

5),

att trafikinformationssystemet TIC byggs ut till att omfatta

fler farvatten (yrkande 7),

att Sjöfartsverket i sin utredning ser över säkerhetssystemen

på färjor (yrkande 8),

att åtgärder vidtas i syfte att stärka IMO och ILO (yrkande

9),

att rederier tar det fulla ekonomiska och juridiska ansvaret

för sin verksamhet (yrkande 10),

att fartyg med miljöfarlig last förbjuds gå i känsliga områden

och nära kuster när så är möjligt (yrkande 11),

att utbildningskraven höjs för ombordanställda (yrkande 12),

att åtgärder vidtas i syfte att främja användningen av ett

gemensamt språk i den internationella sjöfarten (yrkande 13) och

att åtgärder vidtas i syfte att införa förbud för

plutoniumtransporter till sjöss (yrkande 14).

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

21 och 25 borde ha hemställt:

21. beträffande medelsanvisning för Bidrag till svenska

rederier

att riksdagen med anledning regeringens förslag och motion

1992/93:T208 yrkande 20 dels till Bidrag till svenska

rederier för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på

450 000 000 kr, dels som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

25. beträffande sjösäkerhetsfrågor

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:T208 yrkande

22 och 1992/93:T635 yrkandena 1--2 och 4--14 samt med avslag på

motionerna 1992/93:T601, 1992/93:T603 yrkandena 1 och 3,

1992/93:T610, 1992/93:T612, 1992/93:T613 yrkandena 1--4 och 6,

1992/93:T619, 1992/93:T624, 1992/93:T631, 1992/93:T634 yrkande

2, 1992/93:T636, 1992/93:T637, 1992/93:Jo675 yrkande 5 och

1992/93:Jo676 yrkandena 6--7 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen2

D. Sjöfart2

Sjöfartsverket2

Övriga frågor2

Anslagsfrågor2

Motionerna3

Utskottet10

1 Inriktningen av Sjöfartsverkets verksamhet m.m.10

2 Anslagsfrågor m.m.12

2.1 Anslaget D 1. Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.12

2.2 Anslaget D 2. Transportstöd för Gotland12

2.2.1 Bakgrund12

2.2.2 Regeringens förslag13

2.2.3 Motionsförslag13

2.2.4 Utskottets ställningstagande14

2.3 Anslaget D 3. Handelsflottans pensionsanstalt16

2.4 Anslaget D 4. Handelsflottans kultur- och fritidsråd16

2.5 Anslaget D 5. Ersättning till viss kanaltrafik m.m.17

2.6 Anslaget D 6. Bidrag till svenska rederier samt

sjöfartspolitikens långsiktiga inriktning19

3 Sjöfartens roll i trafikpolitiken20

4 Sjösäkerhetsfrågor21

5 Utredning om färjetrafiken i Stockholmsregionen24

6 Avveckling av Hamnrådet27

7 Helikopterberedskap för sjöräddning27

8 Statsisbrytarnas lokalisering28

9 Vissa fritidsbåtsfrågor28

9.1 Återinförande av fritidsbåtsregistret28

9.2 Andra fritidsbåtsfrågor29

10 Övriga frågor29

Hemställan30

Reservationer33

Meningsyttring av suppleant37