Bet. 1992/93:TU22

Trafikutskottets betänkande

1992/93:TU22

SMHI och Eumetsat

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Innehållsförteckning

1992/93

TU22

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens förslag i

årets budgetproposition om övergripande mål och affärsidé för

SMHI. Detta innebär att SMHI till lägsta möjliga kostnad skall

producera planerings- och beslutsunderlag för väder- och

vattenberoende verksamheter av en bestämd kvalitet och innehåll.

SMHI skall vidare bl.a. bedriva en lönsam affärsverksamhet och

betraktas som en resurs i miljöarbetet. Utskottet förutsätter

att en fortsatt utveckling sker av SMHI:s verksamhetsmål och

resultatmått. När det gäller anslagsfrågor förordar utskottet

bl.a. att SMHI ges ett bidrag för myndighetsuppgifter på

sammanlagt drygt 120 miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker vidare förslaget att riksdagen

godkänner en konventionsändring för Eumetsat, som är den

europeiska organisationen för satellitsamarbete på

meteorologiområdet. Detta innebär bl.a. att Sverige förbinder

sig att under perioden 1993--2002 betala i storleksordningen 500

miljoner kronor för uppsändning och drift av vädersatelliter som

en del i det globala observationssystemet. Satsningen motiveras

av informationsbehovet för meteorologisk verksamhet samt för

klimat- och miljöövervakning och för forskningsändamål.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Regeringen föreslår i proposition 1992/93:100 bilaga 7

(Kommunikationsdepartementet) i avsnittet H. Övriga ändamål

under denna rubrik (s. 115--121)

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

den övergripande målsättningen för verksamheten inom SMHI:s

ansvarsområde i avsnittet Mål och framtida inriktning,

2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

ökad avgiftsfinansiering samt uppdrags- och affärsverksamhet.

Anslagsfrågor

Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 121--122 och s.

130)

1. att riksdagen till Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag

på 1000 kr (punkt H1),

2. att riksdagen till Bidrag till Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut för budgetåret 1993/94 anvisar ett

ramanslag på 121636000 kr (punkt H2),

3. att riksdagen godkänner att eventuell utgående

reservation på reservationsanslaget Bidrag till Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret 1992/93

får användas för SMHI:s myndighetsverksamhet under budgetåret

1993/94 (punkt H2), 4. att riksdagen godkänner vad i

propositionen anförts om fördelningen av medlen mellan SMHI och

Naturvårdsverket för mätningar av havsmiljön (punkt H2),

5. att riksdagen till Eumetsat för budgetåret 1993/94

anvisar ett reservationsanslag på 70 000000 kr (punkt H6).

Eumetsat

Regeringen föreslår i avsnittet Särskilda frågor under denna

rubrik (s.166--174)

1. att riksdagen godkänner konventionsändringen, med angiven

förklaring beträffande artikel 8 paragraf 1,

2. att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i

propositionen anförts om skälen för att delta i

Eumetsat-samarbetet, beräknade kostnader för fortsatt svenskt

deltagande liksom om användarfinansiering.

I fråga om lydelsen av ändringsprotokoll till konventionen den

24 maj 1983 om upprättandet av en europeisk organisation för

utnyttjande av meteorologiska satelliter (Eumetsat) hänvisas

till propositionen (s.175--193).

Utskottet

1 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)

1.1 Inledning

SMHI är central förvaltningsmyndighet för meteorologiska,

hydrologiska och oceanografiska frågor. SMHI skall bedriva

uppdragsverksamhet samt tillämpad forskning och utveckling inom

sitt verksamhetsområde. Verksamheten finansieras dels med bidrag

över statsbudgeten, dels med ersättning för uppdrags- och

affärsverksamhet. Uppdrags- och affärsverksamheten skall enligt

propositionen i ökad utsträckning prissättas i syfte att öka

avgiftsfinansieringen. Denna verksamhet redovisas över

1000-kronorsanslaget H1. Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut. Kostnaderna för myndighetsuppgifter

betalas från anslaget H2. Bidrag till Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut. Investeringar finansieras genom lån i

Riksgäldskontoret.

SMHI ingår i det treåriga budgetsystemet och har lämnat en

fördjupad anslagsframställning för perioden 1993/94--1995/96.

1.2 Mål och framtida inriktning

Kommunikationsministern har som övergripande mål och affärsidé

för SMHI:s verksamhet, vilken omfattar meteorologi, hydrologi

och oceanografi, angett följande utgångspunkter:

Mål

SMHI skall till lägsta möjliga kostnad producera planerings-

och beslutsunderlag för väder- och vattenberoende verksamheter

av bestämd kvalitet och innehåll,

SMHI skall med denna bastjänstproduktion som grund bedriva en

lönsam affärsverksamhet,

SMHI skall uppfattas som ett modernt, kundorienterat

kunskapsföretag, som är minst lika effektivt som jämförbara

organisationer inom den privata sektorn,

SMHI skall ses som en resurs i miljöarbetet.

Affärsidé

SMHI skall tillhandahålla planerings- och beslutsunderlag för

väder- och vattenberoende verksamheter och därigenom

skydda liv och egendom i Sverige,

främja samhällsutvecklingen i Sverige och

öka lönsamheten i nationellt och internationellt näringsliv.

I propositionen anförs vidare att SMHI:s uppdrags- och

affärsverksamhet successivt bör öka sitt bidrag till

basverksamheten.

Utskottet konstaterar att SMHI omfattas av den nya

budgetprocessen och följaktligen har lämnat en fördjupad

anslagsframställning för treårsperioden 1993/94--1995/96.

Regeringen har mot denna bakgrund bl.a. presenterat en

resultatredovisning för den gångna verksamhetsperioden och

formulerat förslag till övergripande målsättning och framtida

inriktning för SMHI. Om riksdagen godkänner dessa övergripande

mål och den föreslagna affärsidén, avser kommunikationsministern

att återkomma till regeringen med förslag till närmare

verksamhetsmål för SMHI. Någon treårig planeringsram, som

normalt gäller för myndigheter ingående i det nya

budgetsystemet, har dock inte SMHI tilldelats.

Utskottet vill med anledning härav och för SMHI:s

verksamhetsinriktning erinra om att den nya budgetprocessen

har introducerats i syfte att bl.a. stärka regeringens och

riksdagens inflytande över statliga myndigheter och den

verksamhet de bedriver eller ansvarar för. Genom att i ökad

utsträckning arbeta med uppföljning och utvärdering av

verksamheten skall omprövningar underlättas. Samtidigt skall

budgetprocessen ges ökad betydelse som styrinstrument.

Utskottet anser att resultatredovisningen visar att SMHI

utvecklats på ett förtjänstfullt sätt som väl motsvarar kravet

på en ökad effektivitet inom den offentliga sektorn. Utskottet

bedömer vidare att förslagen till övergripande målsättning utgör

en god grund för arbetet med nya verksamhetsmål och resultatmått

och tillstyrker således regeringens förslag. Utskottet

förutsätter dock att de övergripande målen och affärsidén

fortsättningsvis kommer att utvecklas ytterligare i enlighet med

riksdagens intentioner med den nya budgetprocessen och att dessa

mål kommer att redovisas för riksdagen.

Vad gäller riktlinjerna för den fortsatta finansieringen

av SMHI:s verksamhet delar utskottet regeringens uppfattning att

syftet bör vara att uppnå en ökad avgiftsfinansiering samt att

uppdrags- och affärsverksamheten skall öka sitt bidrag till

basverksamheten.

1.3 Anslagsfrågor

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till

SMHI för budgetåret 1993/94 anvisar dels ett anslag på 1000

kr, dels ett ramanslag på 121636 000 kr som bidrag för

myndighetsuppgifter.

Utskottet tillstyrker vidare förslaget i propositionen att

riksdagen godkänner att eventuell utgående reservation på

reservationsanslaget Bidrag till Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut för budgetåret 1992/93 får användas för

SMHI:s myndighetsverksamhet under budgetåret 1993/94. Utskottet

har heller inget att erinra mot att riksdagen godkänner vad som

i propositionen anförts om fördelningen av medlen mellan SMHI

och Naturvårdsverket för mätningar av havsmiljön.

Utskottet tillstyrker slutligen även förslaget att riksdagen

till Eumetsat för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 70000000 kr.

2 Eumetsat

2.1 Vad är Eumetsat?

Eumetsat (European Organization for the Exploitation of

Meteorological Satellites) är en europeisk organisation för ett

operationellt satellitsamarbete för övervakning av jorden, dess

väder och klimat och speciellt uppföljning och upptäckt av

klimatförändringar. Organisationen grundas på en konvention från

år 1983. Eumetsat har ett operationellt ansvar i det europeiska

rymdsamarbetet ESA (European Space Agency) och är starkt knuten

till den europeiska rymdteknikutvecklingen.

2.2 Nya förutsättningar och villkor

Enligt propositionen har förutsättningarna och kostnaderna för

Eumetsat ändrats avsevärt under de senaste åren. Prognosen för

den kommande tioårsperioden är att årskostnaden för Sveriges del

kommer att uppgå till i storleksordningen 50 miljoner kronor.

Detta beror huvudsakligen på att att nya satelliter måste

utvecklas för perioden 1996 och ca 15 år framåt, som ersättning

för det ursprungliga programmet som avslutas år 1995. Det nya

satellitprogrammet omfattar kontinuerligt en geostationär och en

polär satellit.

I propositionen förordas att riksdagen mot denna bakgrund

godkänner en konventionsändring för Eumetsat. Ändringen grundar

sig bl.a. på att den gällande konventionen inte tar hänsyn till

att nya program måste utvecklas och införas. Dessa krävs för den

kontinuitet som är grundläggande för klimatövervakning och för

det meteorologiska observationssystemet. Andra orsaker till

konventionsändringen är att röstningsprocedurerna behöver

förändras för programstyrningen så att en koppling finns till

det ekonomiska bidraget. Konventionsändringen på engelska och en

översättning till svenska är som bilaga fogat till

propositionen.

2.3 Tolkningsförklaring behövs

Enligt kommunikationsministern kommer Sverige vid ett

godkännande att avge en förklaring beträffande tolkningen av

artikel 8 som behandlar äganderätten till all data. Denna

tolkning innebär att de nationella meteorologiska instituten i

Eumetsats medlemsländer är de primära användarna av Eumetsats

data, produkter och tjänster och att de har full rätt att

använda data utan ytterligare avgifter. Medlemsländernas

distribution av data i andra medlemsländer kräver medgivande

från dessa länders nationella meteorologiska institut.

Medlemsländernas intressen i icke medlemsländer representeras

genom Eumetsat-sekretariatet.

För att säkerställa att Sveriges tolkning av Eumetsats

inställning är korrekt kan det enligt kommunikationsministern

finnas skäl för Sverige att i samband med godkännandet av

konventionsändringen ange en särskild förklaring. Enligt denna

förklaring förutsätts att artikel 8 inte innebär några

inskränkningar i Sveriges möjligheter att utnyttja utvecklade

och bearbetade produkter från Eumetsat i utvecklingssamarbete

med tredje land.

2.4 Ökade kostnader

Den förändrade verksamheten innebär ökade kostnadsanspråk.

Enligt kommunikationsministern kan det svenska bidraget, om

deltagande sker i alla obligatoriska program utöver den allmänna

budgeten, beräknas uppgå till drygt 500 miljoner kronor för

perioden 1992--2002. En av orsakerna till de ökade kostnaderna

för svensk del är att varje bidragsland fortsättningsvis måste

bidra i proportion till bruttonationalprodukten. En annan

förklaring är det utökade satellitprogrammet som är en följd av

att Europa hittills inte burit sin andel av kostnaderna för det

internationella satellitburna observationssystemet.

För att minska belastningen på statsbudgeten framhålls

angelägenheten av att användarfinansieringen ökas genom att

satellitbilder som efterfrågas av organisationer, myndigheter,

företag och privatpersoner avgiftsbeläggs.

Kommunikationsministern bedömer att samhällsnyttan av

Eumetsat är hög genom att satelliterna ger en informationsmängd

med tillämpning som sträcker sig utanför väderprognoserna.

Eumetsat är också en viktig resurs i miljöövervakningen.

Deltagandet i Eumetsat motiveras främst av nyttan för det

svenska samhället att försäkra sig om tillgång till

satellitinformation för meteorologisk verksamhet,

miljöövervakning och klimatforskning. Eumetsat kan också

betraktas som ett samlat europeiskt bidrag till det globala

observationssystemet.

2.5 Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen erinran mot den i propositionen angivna

utvecklingen av Eumetsat-samarbetet. Utskottet förordar därför

att riksdagen godkänner den föreslagna konventionsändringen.

Utskottet har inte heller något att erinra mot vad som anförts

om skälen för att delta i Eumetsat-samarbetet, beräknade

kostnader för fortsatt svenskt deltagande liksom om

användarfinansiering.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande verksamhetsinriktning

att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om den

övergripande målsättningen för verksamheten inom SMHI:s

ansvarsområde i avsnittet Mål och framtida inriktning,

2. beträffande riktlinjer för den fortsatta

finansieringen

att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om

ökad avgiftsfinansiering samt uppdrags- och affärsverksamhet,

3. beträffande anslaget Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut

att riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000

kr,

4. beträffande anslaget Bidrag till Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut

att riksdagen till Bidrag till Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut för budgetåret 1993/94 anvisar ett

ramanslag på 121636000 kr,

5. beträffande överförande av anslagsreservation

att riksdagen godkänner att eventuellt utgående reservation på

reservationsanslaget Bidrag till Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut för budgetåret 1992/93 får användas för

SMHI:s myndighetsverksamhet under budgetåret 1993/94,

6. beträffande medel till havsmiljömätning

att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om

fördelningen av medlen mellan SMHI och Naturvårdsverket för

mätningar av havsmiljön,

7. beträffande anslag till Eumetsat

att riksdagen till Eumetsat för budgetåret 1993/94 anvisar

ett reservationsanslag på 70 000 000 kr,

8. beträffande ändring av Eumetsat-konventionen

att riksdagen godkänner konventionsändringen, med angiven

förklaring beträffande artikel 8 paragraf 1,

9. beträffande det fortsatta Eumetsat-samarbetet

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i

propositionen om skälen för att delta i Eumetsat-samarbetet,

beräknade kostnader för fortsatt svenskt deltagande liksom om

användarfinansiering.

Stockholm den 16 mars 1993

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf

Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Håkan Strömberg (s),

Sten-Ove Sundström (s), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita

Jönsson (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Jarl

Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s), Rune Thorén

(c), och Lennart Fremling (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen1

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut1

Anslagsfrågor2

Eumetsat2

Utskottet2

1 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

(SMHI)2

1.1 Inledning2

1.2 Mål och framtida inriktning3

1.3 Anslagsfrågor4

2 Eumetsat4

2.1 Vad är Eumetsat?4

2.2 Nya förutsättningar och villkor5

2.3 Tolkningsförklaring behövs5

2.4 Ökade kostnader5

2.5 Utskottets ställningstagande6

Hemställan6