Bet. 1992/93:TU24

Trafikutskottets betänkande

1992/93:TU24

Vägverket

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Innehållsförteckning

1992/93

TU24

Sammanfattning

Utskottet har för avsikt att behandla det stora flertalet

vägfrågor i samband med proposition 1992/93:176 om investeringar

i trafikens infrastruktur m.m. I avvaktan härpå behandlar

utskottet i detta betänkande vissa förslag i årets

budgetproposition med anknytning till vägväsendet. Dessa förslag

innebär främst att Vägverkets produktionsverksamhet skall

marknadsanpassas, utsättas för full konkurrens och -- med sikte

på år 1995 -- bolagiseras. Utskottet tillstyrker dessa förslag

och avstyrker avslagsyrkanden i en s-motion. S-ledamöterna

reserverar sig häremot och mot att utskottet avstyrker ett

s-yrkande om en utredning rörande samordning av Vägverkets och

Banverkets produktionsresurser.

Vidare behandlas vissa anslagsfrågor. Sålunda tillstyrker

utskottet t.ex. en medelsanvisning på 47,7 miljoner kronor

avseende Vägverkets försvarsuppgifter. Ett avslagsyrkande i en

v-motion avstyrks. V-suppleanten följer upp avslagsyrkandet

med en meningsyttring.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

Vägverkets verksamhet

Regeringen föreslår i proposition 1992/83:100 bilaga 7

(Kommunikationsdepartementet) i avsnitt B. Vägväsende m.m. under

denna rubrik (s. 14--21)

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

övergripande mål för Vägverket,

2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

marknads- och konkurrensförutsättningar för Vägverkets

verksamhet,

3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om en

bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet med inriktning

mot år 1995,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna

ändringar i bolagsordningen för Vägverkets Investerings

Aktiebolag i enlighet med vad i propositionen anförts,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna

överlåtelse av aktier från staten till Vägverkets Investerings

Aktiebolag.

Anslag för budgetåret 1993/94

Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 27--29)

1. att riksdagen till Vägverket: Försvarsuppgifter för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

47667000 kr (punkt B7),

2. att riksdagen godkänner att Vägverket ges ett

beställningsbemyndigande på 10700000 kr för att anskaffa

reservbromateriel år 1994 som avser år 1995 (punkt B7),

3. att riksdagen till Vägverket: Kostnader för

upprätthållande av bilregistret för budgetåret 1993/94 anvisar

ett ramanslag på 507500000 kr (punkt B8),

4. att riksdagen till Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m. för

budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000 kr (punkt B9).

Utredning om ett privat konsortium kan bygga och underhålla

E6 genom Bohuslän

Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 31--32) att

riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

trafikavgifter på E6 genom Bohuslän.

Motionerna

1992/93:T208 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

16. att riksdagen till Vägverket: Försvarsuppgifter (B8)

för budgetåret 1993/94 anvisar 48000000 kr mindre än vad

regeringen föreslagit.

1992/93:T334 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå vad som i proposition

1992/93:100 anförts om marknads- och konkurrensförutsättningar

för Vägverkets verksamhet,

2. att riksdagen beslutar avslå vad som i proposition

1992/93:100 anförts om bolagisering av Vägverkets

produktionsverksamhet med inriktning mot år 1995,

3. att riksdagen hos regeringen begär att frågan om

samordning av statens produktionsresurser utreds.

Utskottet

1 Inledning

I proposition 1992/93:176 om investeringar i trafikens

infrastruktur m.m. (infrastrukturpropositionen), som

överlämnades till riksdagen den 8 mars 1993, har regeringen

föreslagit att en långsiktig inriktning för utbyggnaden av väg-

och järnvägsnäten läggs fast. Väg- och järnvägsinvesteringar bör

enligt den propositionen planeras inom en ram om totalt 88

miljarder kronor för perioden 1994--2003. Utskottets arbete med

väg- och järnvägsfrågor våren 1993 kommer att ha sin tyngdpunkt

i behandlingen av infrastrukturpropositionen. I anslutning

därtill avser utskottet vidare att behandla så gott som samtliga

motioner om väg- och järnvägsfrågor som väcktes under den

allmänna motionstiden i år.

I det nu föreliggande betänkandet behandlar utskottet

förslag i årets budgetproposition om övergripande mål för

Vägverkets verksamhet, om marknads- och

konkurrensförutsättningar för verkets produktionsverksamhet samt

om en bolagisering av denna verksamhet. I anslutning till de två

sistnämnda förslagen behandlas en s-motion från den allmänna

motionstiden i år. Vidare behandlar utskottet två förslag i

budgetpropositionen avseende Vägverkets Investerings AB

(Väginvest). Utskottet behandlar nu även vissa anslagsfrågor i

budgetpropositionen. I samband med en av dessa frågor, som

gäller Vägverkets kostnader för vissa försvarsuppgifter,

behandlas också ett yrkande i en v-motion från den allmänna

motionstiden. I detta betänkande behandlas slutligen ett förslag

i budgetpropositionen med anledning av en utredning om

förutsättningarna för en privatfinansierad utbyggnad av E6

genom Bohuslän.

2 Övergripande mål för Vägverket

Vägverket är central förvaltningsmyndighet för väghållning,

dvs. byggande och drift av vägar. Till följd av avvecklingen av

Trafiksäkerhetsverket vid årsskiftet 1992/93 svarar Vägverket

numera också för flertalet av det nedlagda verkets uppgifter

(prop. 1992/93:2, bet. TU4, rskr. 58). Vidare förvaltar

Vägverket statens aktier i ett antal bolag. Av propositionen

framgår att Vägverket i en fördjupad anslagsframställning för

budgetåren 1993/94--1995/96 redovisat grunderna för sin

verksamhet med utgångspunkt i de delmål för vägtrafiken som

lades fast i riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988. Dessa

delmål är 1) att ansvaret för väghållningen skall vara väl

avgränsat, 2) att vägkapitalet skall säkras, 3) att en god miljö

skall åstadkommas, 4) att trafiksäkerheten skall förbättras, 5)

att vägnätet skall bidra till ett effektivt resursutnyttjande

och 6) att en tillfredsställande standard skall säkerställas

även på det lågtrafikerade vägnätet.

I propositionen betonas att 1988 års trafikpolitiska beslut

bör ligga fast. Vägverkets verksamhet bör inriktas så att

vägåtgärderna främjar tillväxt i syfte att bidra till uppnåendet

av de trafikpolitiska målen enligt det beslutet. Frågor som rör

miljö, trafiksäkerhet och regional balans skall ges en fortsatt

stor betydelse i verksamheten. Regeringen har för avsikt --

framhålls det vidare i propositionen -- att inom kort återkomma

till riksdagen med en proposition om inriktningen av det

framtida trafiksäkerhetsarbetet.

I avvaktan på den aviserade propositionen tillstyrker

utskottet regeringens förslag att riksdagen bör godkänna vad som

i nu förevarande proposition anförs om övergripande mål för

Vägverket.

3 Marknadsanpassning och bolagisering av Vägverkets

produktionsverksamhet m.m.

3.1 Marknadsanpassning

Riksdagen beslutade i maj 1991 om en förändrad

organisationsform för Vägverket (prop. 1990/91:87, bet. TU26,

rskr. 326). Den nya organisationen skulle enligt beslutet bestå

av en beställardel -- väghållningsdivisionen -- och en

produktionsdel -- produktionsdivisionen. Beslutet innebar också

en ändring av Vägverkets regionala förvaltning. Den nya

organisationen infördes fr.o.m. den 1 januari 1992.

Föredragande departementschefen erinrar om att staten genom

Vägverket för närvarande har ett samlat ansvar för den statliga

väghållningen och om att denna i huvudsak avser planering,

byggande och drift av det statliga vägnätet. I framtiden bör

statens roll som väghållare -- betonar departementschefen --

inskränkas till att verka som en beställare av

väghållningsprodukter och -tjänster inom ramen för de

trafikpolitiska mål som riksdagen har angivit. Denna uppgift bör

Vägverket såsom statens myndighet utföra. I och med en sådan

precisering av verkets väghållningsuppgift bör dess nuvarande

produktionsverksamhet marknadsanpassas och snarast möjligt

utsättas för full konkurrens.

För närvarande är -- fortsätter departementschefen --

Vägverkets produktionsverksamhet endast delvis konkurrensutsatt.

70--80% av nybyggnadsverksamheten utsätts i dag för

konkurrens, medan motsvarande siffra för drift- och

underhållsverksamheten är drygt 20%. I avvaktan på att

regeringen tar ställning till en departementspromemoria med ett

lagförslag om anbudskonkurrens vid offentlig produktion bör

följande gälla för Vägverkets del. Under år 1993 skall minst

75% av verkets nyinvesteringar upphandlas i konkurrens av

väghållningsdivisionen. Fr.o.m. inledningen av år 1994 bör

100% av nyinvesteringarna omfattas av konkurrens. Motsvarande

siffra för drift- och underhållsverksamheten bör vara minst

50% år 1994.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad sålunda

anförts om marknads- och konkurrensförutsättningar för

Vägverkets verksamhet.

3.2 Bolagisering

Departmentschefen framhåller att de förändringar han förordar

i fråga om Vägverkets produktionsverksamhet innebär att

förutsättningar kan skapas för att denna skall kunna bedrivas i

en form som är skild från övrig verksamhet. Han föreslår därför,

som ett led i avgränsningen av Vägverkets funktion till en

beställarroll, att produktionsverksamheten bolagiseras. Ett

sådant bolag bör vara fristående från Vägverket men ägas av

staten i ett första skede. En bolagisering kräver dock

omfattande förberedelser både inom Vägverket och i

regeringskansliet. Departementschefen ämnar föreslå regeringen

att en utredning tillkallas för ändamålet. Förberedelserna bör

ges en sådan inriktning att bolagiseringen kan genomföras år

1995. När bolaget arbetar på helt kommersiell grund och på en

fungerande marknad, bör en privatisering övervägas.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad sålunda

anförts om en bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet.

3.3 Motionsförslag

I motion T334 (s) yrkas avslag på regeringens förslag om

marknadsanpassning och bolagisering av Vägverkets

produktionsverksamhet. Motionärerna framhåller att

anläggningsbranschen för vägar och järnvägar kännetecknas av en

bristfällig konkurrens. Endast ett fåtal privata storföretag är

starka nog att kunna konkurrera med den statliga verksamheten i

egen regi om utförandet av stora projekt. Om regeringens förslag

genomförs, kommer sannolikt dessa företag att ta över och styra

marknaden för vägbyggande och underhåll. Därmed uppstår en risk

för ett privat monopol inom verksamheten.

Verksamhet i egen regi, med anknytning till beställarrollen,

är enligt motionärerna särskilt viktig på en marknad som

kännetecknas av bristfällig konkurrens. Utan sådan verksamhet

kommer Vägverket, i sin beställarroll, att sakna förutsättningar

att korrekt värdera de anbud som kommer in och att bryta lokala

monopol. Möjligheterna att på ett effektivt sätt förvalta

statens resurser minskar då.

I motion T334 (s) framhålls också att man bör överväga en

samordning av statens resurser inom anläggningssektorn, för

att garantera hög kvalitet till acceptabla kostnader, när de

ökade infrastruktursatsningarna genomförs. Enligt motionärerna

skulle i första hand Vägverket och Banverket kunna samordna sina

produktionsresurser i en av staten helägd produktionskoncern.

Koncernens uppgift skulle vara att bygga och underhålla vägar

och järnvägar. Den skulle därigenom medverka till att

upprätthålla kompetensen i beställarorganisationen hos resp.

verk och sålunda kunna utöva ett konkurrenstryck på de privata

företagen.

3.4 Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening skiljer sig inte produktion på

väghållningsområdet från annan konkurrensutsatt produktion av

varor eller tjänster på något avgörande sätt. Utskottet ser

därför inget skäl för att inte låta fördelarna med en fri och

öppen konkurrens till fullo komma produktionsverksamheten inom

vägsektorn till del. Som departementschefen framhåller är det

dock väsentligt -- inte minst med hänsyn till trafiksäkerheten

-- att en konkurrensutsatt drift- och underhållsverksamhet

bedrivs med höga kvalitetskrav. Såsom statens myndighet på

väghållningsområdet åligger det Vägverket att fastställa sådana

krav. Självfallet måste Vägverket också besitta eller ha

tillgång till erforderlig kompetens för att kunna värdera anbud

i fråga om produktion, drift och underhåll av vägar.

Som departementschefen framhåller bör konkurrensutsatt

verksamhet inte bedrivas i myndighetsform, om det inte finns

särskilda skäl för detta. Utskottet ser en bolagisering av

Vägverkets produktionsverksamhet som en naturlig följd av att

denna marknadsanpassas och utsätts för full konkurrens. Härav

följer att utskottet inte har någon erinran mot att

förberedelser görs med sikte på att genomföra bolagiseringen år

1995 eller mot att en privatisering härefter övervägs.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om

marknadsanpassning och bolagisering av Vägverkets

produktionsverksamhet samt avstyrker motion T334 (s) yrkandena 1

och 2.

Utskottet har i sitt betänkande 1992/93:TU21 ställt sig bakom

ett uttalande i årets budgetproposition enligt vilket Banverket

i så stor utsträckning som möjligt bör utnyttja marknaden inom

bygg- och anläggningssektorn vid nyinvesteringar och

underhållsarbeten. Vidare har utskottet ovan framhållit att

Vägverkets produktionsverksamhet bör marknadsanpassas, att den

bör utsättas för full konkurrens och att den -- med sikte på år

1995 -- bör bedrivas inom ramen för ett från Vägverket

fristående bolag. Mot bakgrund av dessa ståndpunkter är

utskottet för sin del inte berett att förorda etablering av en

statlig produktionskoncern inom väg- och järnvägssektorn.

Yrkande 3 i motion T334 (s), om en utredning av frågan, avstyrks

följaktligen.

4 Vissa frågor rörande Vägverkets dotterbolag Väginvest AB

Riksdagen beslutade i maj 1992 om inrättande av en särskild

enhet i Vägverket -- bolagsenheten -- för den kommersiella

verksamhet som är skild från myndighetsuppgifterna (prop.

1991/92:100 bil. 7, bet. TU15, rskr. 248). Enhetens uppgift är

att förvalta aktier i verkets dotterbolag och att bedriva

nödvändig affärsutveckling. Dotterbolagen är Swedish National

Road Consulting AB (SweRoad), Vägverkets Investerings AB

(Väginvest) och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB

(SVEDAB).

SweRoad bedriver på affärsmässiga grunder exportverksamhet

på väghållningsområdet.

Väginvest skall initiera och medverka till att etablera

projektbolag, svara för förvaltningen av aktier och tillvarata

verkets intressen i hel- eller delägda bolag för

avgiftsfinansierade vägprojekt samt på uppdragsbasis

tillhandahålla olika specialisttjänster inom

väghållningsområdet.

SVEDAB svarar för drift, byggande och finansiering av de

svenska anslutningarna till Öresundsförbindelsen. SVEDAB är

också svenskt ägarbolag i det konsortium som svarar för all

verksamhet avseende själva Öresundsförbindelsen.

Väginvest har i sin tur ett dotterbolag, Stockholmsleder AB,

som bildats till följd av det s.k. Dennispaketet, och ett

minoritetsägt bolag, Rödöbron AB, som bildats för uppgiften att

anlägga en avgiftsfinansierad broförbindelse i Storsjön i

Jämtland.

Departementschefen framhåller att Vägverket i vissa fall har

svårt att förena sin roll som beställare av de nämnda bolagens

tjänster med rollen som ägare av samma bolag. Väginvest torde

däremot kunna förena sin specialistverksamhet med uppgiften att

äga och förvalta aktier inte endast i avgiftsfinansierade

projekt, utan i samtliga till Vägverket knutna hel- eller

delägda bolag. Riksdagen bör därför bemyndiga regeringen att

godkänna ändringar i bolagsordningen för Väginvest samt

att överföra aktier från staten till Väginvest. Därigenom

ges möjlighet -- betonar departementschefen -- till en korrekt

utövad ägarroll. Med hänsyn till de speciella uppgifter som

SVEDAB har, bör emellertid det bolagets aktier även

fortsättningsvis förvaltas av Vägverket.

Utskottet tillstyrker att riksdagen lämnar regeringen de

begärda bemyndigandena.

5 Anslagsfrågor

5.1 Anslaget B 7. Vägverket: Försvarsuppgifter

Från anslaget betalas Vägverkets kostnader för planering m.m.

samt investeringar vad gäller försörjningsberedskapen inom

totalförsvarets civila delar.

Regeringen föreslår en medelsanvisning på 47,7 miljoner

kronor för nästa budgetår samt att Vägverket ges ett

beställningsbemyndigande att anskaffa reservbromateriel år

1994, avseende år 1995, på 10,7 miljoner kronor.

I motion T208 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar

48 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.

Utskottet avstyrker detta yrkande, som torde avse avslag på

regeringens förslag till medelsanvisning, och tillstyrker

regeringens förslag.

Vidare tillstyrker utskottet förslaget om

beställningsbemyndigandet för Vägverket.

5.2 Anslaget B 8. Vägverket: Kostnader för registerverksamhet

Riksdagen beslutade i december 1992 att Trafiksäkerhetsverket

skulle läggas ned vid årsskiftet 1992/93 och att dess

arbetsuppgifter från samma tidpunkt skulle övertas av Vägverket

(prop. 1992/93:2, bet. TU4, rskr. 9). I fråga om förarprövningen

gäller dock enligt beslutet att Vägverket endast tills vidare

skall svara för den uppgiften. Till de uppgifter som Vägverket

övertagit hör registerverksamheten. I denna ingår att föra

bilregistret, körkortsregistret och yrkestrafikregistret.

I propositionen föreslås en medelsanvisning på 507,5

miljoner kronor för nästa budgetår under ett anslag med

beteckningen Vägverket: Kostnader för upprätthållande av

bilregistret. Från regeringskansliet har under hand upplysts att

den föreslagna medelsanvisningen är avsedd att täcka kostnaderna

inte bara för bilregistret utan också för körkortsregistret och

yrkestrafikregistret. Utskottet tillstyrker förslaget till

medelsanvisning och föreslår att anslaget ges beteckningen

Vägverket: Kostnader för registerverksamhet.

Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om att den

bör bemyndigas att vidta vissa redovisningsåtgärder för att

avveckla konstruktionen med underskott på Trafiksäkerhetsverkets

anslag.

5.3 Anslaget B 9. Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m.

Regeringen föreslår att ett nytt s.k. tusenkronorsanslag

inrättas för viss uppdragsverksamhet som Vägverket har rätt att

utföra under förutsättning att full kostnadstäckning uppnås.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

6 Utredning om en avgiftsfinansierad utbyggnad av E6 genom

Bohuslän

I propositionen framhålls att regeringen på anmodan av

riksdagen låtit utreda möjligheten att genomföra en utbyggnad av

E6 genom Bohuslän genom att ett privat konsortium finansierar,

bygger och driver vägen. En redogörelse för utredningens

överväganden återfinns i propositionen. Enligt

departementschefen visar utredningen att det i dag inte finns

förutsättningar för att med trafikavgifter finansiera en

utbyggnad och underhållsinsatser på E6 genom Bohuslän. En

sådan lösning på projektet är -- betonar han -- inte

företagsekonomiskt lönsam och dessutom samhällsekonomiskt

ogynnsam.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen

godkänner vad han anfört i frågan.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande övergripande mål för Vägverket

att riksdagen godkänner vad som anförs härom i propositionen,

2. beträffande marknadsanpassning och bolagisering av

Vägverkets produktionsverksamhet m.m.

att riksdagen

a) med avslag på motion 1992/93:T334 yrkande 1 godkänner vad

som anförs i propositionen om marknads- och

konkurrensförutsättningar för Vägverkets verksamhet,

b) med avslag på motion 1992/93:T334 yrkande 2

godkänner vad som anförs i propositionen om en bolagisering av

Vägverkets produktionsverksamhet med inriktning mot år 1995,

c) avslår motion 1992/93:T334 yrkande 3,

res. (s)

3. beträffande ändringar i bolagsordningen för Väginvest

att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna ändringar i

bolagsordningen för Vägverkets Investerings Aktiebolag i

enlighet med vad som anförs i propositionen,

4. beträffande överföring av aktier från staten till

Väginvest

att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna överlåtelse

av aktier från staten till Vägverkets Investerings Aktiebolag,

5. beträffande medelsanvisning för Försvarsuppgifter

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:T208 yrkande 16

till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1993/94

anvisar ett reservationsanslag på 47667000 kr,

men. (v)

6. beträffande beställningsbemyndigande för

reservbromateriel

att riksdagen godkänner att Vägverket ges ett

beställningsbemyndigande på 10700000 kr för att anskaffa

reservbromateriel år 1994 som avser år 1995,

7. beträffande medelsanvisning för kostnader för

registerverksamhet

att riksdagen till Vägverket: Kostnader för

registerverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett

ramanslag på 507500000 kr,

8. beträffande vissa redovisningsåtgärder

att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta nödvändiga

redovisningsåtgärder för att avveckla konstruktionen med

underskott på Trafiksäkerhetsverkets anslag,

9. beträffande medelsanvisning för uppdragsverksamhet

att riksdagen till Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m. för

budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000 kr,

10. beträffande trafikavgifter på E6 genom Bohuslän

att riksdagen godkänner vad som anförs härom i propositionen.

Stockholm den 23 mars 1993

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf

Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Kenth Skårvik (fp), Sten-Ove

Sundström (s), Elving Andersson (c), Bo Nilsson (s), Jan

Sandberg (m), Anita Jönsson (s), Lars Svensk (kds), Kenneth

Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann

(s) och Lars Biörck (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Marknadsanpassning och bolagisering av Vägverkets

produktionsverksamhet m.m. (mom.2)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks följaktligen"

bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt

motion T334 (s) talar för att Vägverket bör behålla

produktionsverksamhet i egen regi. Av detta ställningstagande

följer att verksamheten inte bör överföras till en från

Vägverket fristående huvudman och i samband därmed bolagiseras.

Utskottet tillstyrker sålunda yrkandena 1 och 2 i motion T334

(s) och avstyrker regeringens förslag om marknadsanpassning och

bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet.

Vidare delar utskottet den i motion T334 (s) uttalade

uppfattningen att en samordning av Vägverkets och Banverkets

produktionsresurser inom ramen för en helstatlig

produktionskoncern är en fråga som bör utredas. Så bör ske genom

regeringens försorg.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motion T334

(s) yrkande 3 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande marknadsanpassning och bolagisering av

Vägverkets produktionsverksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T334 dels

avslår regeringens förslag om marknads- och

konkurrensförutsättningar för Vägverkets verksamhet och om

bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet, dels som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges att suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Medelsanvisning för Försvarsuppgifter

Med anledning av yrkande 16 i motion T208 (v) bör riksdagen

avslå regeringens förslag till medelsanvisning för

Försvarsuppgifter.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

moment 5 borde ha hemställt:

5. beträffande medelsanvisning för Försvarsuppgifter

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:T208 yrkande 16

avslår regeringens förslag,

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen1

Vägverkets verksamhet1

Anslag för budgetåret 1993/942

Utredning om ett privat konsortium kan bygga

och underhålla E6 genom Bohuslän2

Motionerna2

Utskottet3

1 Inledning3

2 Övergripande mål för Vägverket3

3 Marknadsanpassning och bolagisering av

Vägverkets produktionsverksamhet m.m.4

3.1 Marknadsanpassning4

3.2 Bolagisering5

3.3 Motionsförslag5

3.4 Utskottets ställningstagande6

4 Vissa frågor rörande Vägverkets dotterbolag

Väginvest AB6

5 Anslagsfrågor7

5.1 Anslaget B 7. Vägverket: Försvarsuppgifter7

5.2 Anslaget B 8. Vägverket: Kostnader för

registerverksamhet8

5.3 Anslaget B 9. Vägverket: Uppdrags-

verksamhet m.m.8

6 Utredning om en avgiftsfinansierad utbyggnad

av E6 genom Bohuslän8

Hemställan9

Reservation10

Meningsyttring av suppleant11