Bet. 1992/93:TU27

Trafikutskottets betänkande

1992/93:TU27

Postväsende

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1992/93

TU27

Sammanfattning

I betänkandet behandlas i proposition 1992/93:100

(budgetpropositionen) bilaga 7, avsnittet J. Postväsende,

framförda förslag om Postverkets treårsplan för åren 1994--1996,

om rätt för Postverket att inom en ram av 1 miljard kronor ta

upp lån på marknaden eller i Riksgäldskontoret och rätt för

verket att inom en ram av 600 miljoner kronor låna ut pengar

till bolag i Postkoncernen, om Postverkets fortsatta samarbete

med Nordbanken och övriga banker samt om inriktningen mot en

bolagisering av Postverket senast den 1 januari l994. Vidare

behandlas förslag i propositionen om anvisning av 250 miljoner

kronor för nästa budgetår under anslaget till Ersättning till

Postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice.

Härjämte behandlas förslag i motioner som väcktes under den

allmänna motionstiden i år. Motionsförslagen avser frågor om

postservicen i skärgårdsområden, Nordenporto motsvarande

inrikesporto, prismål för vissa tidningar, bolagisering av

Postverket samt medelsanvisningen under ovannämnt anslag, m.m.

Utskottet tillstyrker motionsförslag om att riksdagen till

Ersättning till Postverket för rikstäckande betalnings- och

kassaservice skall anvisa 50 miljoner kronor utöver det belopp

som föreslås i propositionen -- dvs. totalt 300 miljoner kronor.

Vidare tillstyrks motionsförslag om att Postverket -- såsom

kompensation för att statsbudgeten sålunda belastas med

ytterligare 50 miljoner kronor -- av sitt överskott till

statsverket bör inleverera 50 miljoner kronor utöver det belopp

som har förutskickats i budgetpropositionen.

Utskottet tillstyrker i övrigt propositionsförslagen och

avstyrker motionsförslagen.

Vid betänkandet har fogats tre reservationer, nämligen av

s-ledamöterna beträffande prismål för portoavgifter för vissa

tidningar (1), inriktningen mot bolagisering av Postverket (2)

samt ett sammanhållet förslag till regional service (3).

Vid betänkandet har vidare fogats en meningsyttring av

v-suppleanten avseende två delavsnitt i betänkandet.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

Postväsende

Regeringen föreslår i proposition 1992/93:100 bilaga 7

(Kommunikationsdepartementet) i avsnitt J. Postväsende (s.

141--151)

1. att riksdagen godkänner Postverkets treårsplan för åren

1994--1996,

2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

Postverkets rätt att ta upp lån på marknaden eller i

Riksgäldskontoret och att låna ut pengar till bolag i

Postkoncernen,

3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

ram för Postverkets upplåning och Postverkets utlåning till

bolag i Postkoncernen,

4. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

Postverkets fortsatta samarbete med Nordbanken och övriga

banker,

5. att riksdagen godkänner inriktningen mot en bolagisering

av Postverket senast den 1 januari 1994.

Anslagsfrågor

J 1. Ersättning till Postverket för rikstäckande betalnings-

och kassaservice

Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 151) att riksdagen

till Ersättning till Postverket för rikstäckande betalnings- och

kassaservice för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 250000000 kr.

Motionerna

1992/93:T217 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas

1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förutsättningar för bolagisering

inom Postens, Televerkets och SJ:s verksamhetsområden,

2. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om statens regionala ansvar

beträffande postdistribution, kassaservice och

telekommunikationer.

1992/93:T801 av Marianne Jönsson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen begär att regeringen vidtar de åtgärder som krävs för

att bibehålla det nordiska enhetsportot.

1992/93:T806 av Bo Bernhardsson och Bengt Silfverstrand (båda

s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att återinföra prismålet för

mervärdesskattebefriade tidningar inom Fack- och

konsumentpressens postkommitté (FKP-gruppen).

1992/93:T811 av Bengt Rosén och Erling Bager (båda fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas för en svensk

återgång till ett gemensamt nordiskt porto.

1992/93:T813 av Stefan Attefall (kds) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att till Ersättning för

rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1993/94

anvisa ett reservationsanslag på 300000000 kr,

2. att riksdagen beslutar att beräkningen av Postverkets

inlevererade överskott bör höjas med 50000000 kr jämfört med

regeringens förslag för budgetåret 1993/94.

1992/93:T816 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Postverket,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att postgirots hemvist bör förbli i Postkoncernen,

4. att riksdagen till Postverket för rikstäckande

betalnings- och kassaservice för budgetåret 1993/94 anvisar

50000000 kr utöver regeringens förslag.

1992/93:T819 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att ersättningen till Postverket

för rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret

1993/94 skall öka med 50000000 kr jämfört med regeringens

förslag samt att statens krav på utdelning skall höjas med

50000000 kr.

1992/93:Jo675 av Karin Pilsäter och Christer Lindblom (båda

fp) vari yrkas

3. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en fullgod

samhällsservice i skärgården.

Bakgrund

Postverkets uppgifter och organisation

Enligt förordningen (1988:79) med instruktion för Postverket

har verket till huvuduppgift att driva poströrelse, vari det

ingår att (1) befordra och distribuera brev och paket samt (2)

förmedla betalningar. Postverket (Posten) får enligt

instruktionen också driva annan verksamhet som det har särskilda

förutsättningar för.

Vid utgången av år 1992 upphörde kungörelsen (1947:175)

angående Postverkets ensamrätt till brevbefordran m.m. att

gälla. Postverkets monopol hade varit en "ensamrätt till

regelbunden befordran mot avgift av slutna brev ävensom öppna

försändelser innehållande helt eller delvis skrivna

meddelanden".

Fram till utgången av år 1991 gällde förordningen (1981:193)

om vissa postavgifter. I denna hade regeringen föreskrivit en

normaltaxa för befordran av brev. För befordran av brev med

längre befordringstid än "normalbrev" bestämde Postverket

avgifterna såsom för s.k. ekonomibrev m.fl.

Numera gäller enligt instruktionen för Postverket att verket

meddelar föreskrifter om villkor och avgifter för befordran av

brev inom ramen för de mål och riktlinjer som regeringen

bestämmer samt -- om inte annat har föreskrivits i lag eller

förordning -- om övriga villkor och avgifter inom verkets olika

verksamhetsområden. Någon avgift skall emellertid inte tas ut

för befordran av blindskriftsförsändelser med en högsta vikt av

7000 g som inte sker med flyg.

För "normalbrev" med en vikt upp till 500 g gäller

emellertid enligt riksdagens beslut (prop. 1990/91:87 s. 159,

bet. TU29, rskr. 377) att avgiften får höjas med högst 80% av

den genomsnittliga förändringen av ett faktorprisindex för

lastbilstransporter.

Det inrikes brevsortimentet omfattar numera följande.

Brev. Vikt högst 1 kg Ersätter tidigare "normalbrev". Skall i

princip delas ut första vardagen (måndag--fredag) efter

inlämningen (övernattbefordran).

Ekonomibrev. Vikt högst 1 kg Skall utdelas senast tredje dagen

efter inlämningen, dock med undantag för vissa områden i övre

Norrland.

Brev kan kombineras med leveranstidsgaranti (ESS-brev).

Leveranstidsgarantin kan kombineras med utfästelse om

penningersättning upp till 5000 kr vid förlust (ESS-brev REK)

eller med utfästelse om full dylik ersättning vid förlust

(ESS-brev VÄRDE).

Postverkets (Postens) affärsidé är att över hela landet och

internationellt förmedla meddelanden, lättgods och pengar samt

erbjuda andra finansiella tjänster så att alla kan nå alla och

så att kundernas affärer stöds.

Poströrelsen är indelad i fem affärsområden, nämligen (1)

Posten Brev, som förmedlar meddelanden och lättare varor inom

landet, (2) Posten Lättgods, som förmedlar lättgods, i huvudsak

med vikter upp till 35 kg, (3) Posten Utrikes, som svarar för

utrikes försändelser, (4) Postgirot, som förmedlar betalningar

samt (5) Posten Bank och Kassa, som svarar för kassaservice och

banktjänster samt deltar i förmedlingen av brev och lättgods och

i förmedlingen av betalningar via Postgirot. För varje

affärsområde är landet indelat i regioner.

Inom Posten finns vidare ett antal särskilda resultatenheter

-- t.ex. Posten Finans och Posten Frimärken. Posten har två

verksamma dotterbolag -- Fastighets AB Certus och Postbolagen

AB. Postbolagen AB är i sin tur moderbolag för ett tiotal

rörelsedrivande bolag. Inom de särskilda resultatenheterna och

bolagen bedrivs verksamheter som stödjer och kompletterar

verksamheten inom affärsområdena.

Posten har vidare aktier och andelar i ett antal företag.

Posten och Postens bolag bildar en affärsverkskoncern.

Postens servicenät består av ca 2000 postkontor, 2700

lantbrevbäringslinjer, 8100 stadsbrevbäringsdistrikt samt

40000 brevlådor. Lantbrevbärarna både delar ut post i

postlådor och står till tjänst med kassaservice.

I mycket glest befolkade områden, där kostnaderna för

lantbrevbäring skulle bli orimligt höga, får hushållen sin

postservice genom postväskor (ca 10000) som sänds med

reguljära transportmedel till och från enskilda hushåll eller

till och från postombud hos vilka hushållen får hämta eller

lämna post. Enklare postservice bedrivs för närvarande genom ca

150 entreprenader i anslutning till butiker m.m.

I Postens distributionsnät sänds inlämnade försändelser till

"uppsamlingspostkontor" där försändelserna sorteras och därifrån

sänds vidare till "spridningspostkontor" för fortsatt befordran

till adressaterna.

Postens strategi anges vara att Posten skall vara säker,

nära och offensiv.

Statens ägarkapital i Posten uppgår till 822 miljoner kronor

som är lika fördelat med 411 miljoner kronor på ett

amorteringsfritt statslån och med 411 miljoner kronor på ett

verkskapital.

Kalenderår är verksamhetsår.

Postkoncernens rörelseintäkter för år 1991 uppgick till ca

22,1 miljarder kronor, varav aktiebolagen svarade för ca 1

miljard kronor. Resultatet för år 1992 blev ca 1,6 miljarder

kronor.

Medelantalet anställda i Posten uppgår till ca 53300,

varav ca 2200 inom bolagssektorn.

Former för styrning av Posten

Gällande former för statsmakternas styrning av Postens

verksamhet beslöts i huvudsak år 1985 (prop. 1984/85:100 bil. 8,

bet. TU11, rskr. 203) och har senare kompletterats. Styrningen

sker genom att servicemål, kvalitetsmål och ekonomiska mål

fastställs på grundval av rullande treårsplaner, som upprättas

av Posten.

Posten har i princip beslutanderätt över samtliga

investeringar men skall till regeringen anmäla planerade

investeringar i posthus över 10 miljoner kronor och planerade

förhyrningar av lokaler med byggnadskostnad över 10 miljoner

kronor. Posten får finansiera alla investeringar med i rörelsen

tillgängliga medel.

Investeringar i aktier skall underställas regeringens

prövning liksom överföringar av mer betydande verksamheter från

Postverket till bolag. Postens styrelse får besluta om

förändringar av bolag inom Postbolagsgruppen.

Postkoncernen leds av en koncernstyrelse. Postens

generaldirektör svarar för koncernens löpande verksamhet.

Riksdagens och regeringens krav på Posten

På förslag i proposition 1991/92:100 bilaga 7 preciserades

under förra riksmötet statsmakternas uppdrag, mål och

resultatkrav för Posten (bet. TU18, rskr. 276). Precisering

skedde under rubrikerna Service och kvalitet, Daglig service,

Rikstäckande service, Brevbefordran, Paketbefordran, Betalnings-

och kasservice, Beredskapsplanering, Utvärdering av utförd

service, Resultatkrav, Utdelning samt Produktivitetsmål (se bet.

TU18 s. 19--21).

Utskottet

Utskottet tar upp propositionsförslagen till behandling i den

ordning som de har framförts i budgetpropositionen.

1 Postverkets treårsplan för åren 1994--1996, m.m.

1.1 Propositionsförslaget

Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna Postverkets

treårsplan för åren 1994--1996.

I propositionen presenteras Postverkets förslag beträffande

inriktning av verksamheten, mål för verksamheten samt

investeringar.

Som inriktning av verksamheten föreslår sålunda Postverket

att verket skall över hela landet och internationellt förmedla

meddelanden, lättgods och pengar samt erbjuda andra finansiella

tjänster så att alla kan nå alla och så att kundernas affärer

stöds. Verket skall kännetecknas av att verksamheten är säker,

nära och offensiv. Strategin skall främst vara kundorientering,

kvalitet, kostnadseffektivitet och kompetens.

Som mål för verksamheten föreslås (1) tillräcklig

lönsamhet, (2) nöjda kunder samt (3) personal som trivs.

Postverket preciserar målet för tillräcklig lönsamhet

sålunda.

Resultatet skall långsiktigt (för perioden 1993--1996) vara

lägst 5% av rörelseintäkterna. Resultatmålen är 1150

miljoner kronor för år 1993 (5,1% av rörelseintäkterna),

1600 miljoner kronor för år 1994, 2100 miljoner kronor för

år 1995 och 2200 miljoner kronor för år 1996.

Räntabiliteten skall långsiktigt ligga på minst 15% av eget

kapital efter skatt vid normal soliditet.

Soliditeten skall på sikt nå 15%.

Totalproduktiviteten skall under perioden förbättras med minst

2% per år.

Målet beträffande nöjda kunder har preciserats sålunda.

Andelen nöjda kunder skall öka från 76% år 1992 till 77%

år 1993 och till 80% år 1995.

Alla brev skall komma fram inom utlovad tid. Detta mål skall

under hela perioden klaras till minst 98% för lokalbrev och

95% för riksbrev. Alla regioner skall ha nått denna nivå år

1994.

Väntetiderna på postkontor skall normalt vara högst fem

minuter under normaltrafik och högst tio minuter under

högtrafik.

En rikstäckande kassaservice med ca 2000 serviceställen

skall behållas.

Postverket beräknar att investeringarna skall uppgå till

ca 5390 miljoner kronor under hela perioden 1993--1996.

I motionerna har inte framförts någon erinran mot att

Postverkets treårsplan godkänns. Emellertid har motionsförslag

framförts som har avseende på Postverkets uppdrag m.m., nämligen

motionsförslag om postservicen i skärgårdsområden, om det s.k.

Nordenportot och om portoavgifter för vissa tidningar. Dessa

motionsförslag tas upp i det följande, varefter utskottet

redovisar sitt ställningstagande till Postverkets treårsplan.

1.2 Postservicen i skärgårdsområden

I motion Jo675 (fp) framhålls att en mycket liten andel av

alla svenska hushåll -- 0,04% -- inte har postservice fem

dagar i veckan men att en stor del av dessa hushåll utgörs av

hushåll i skärgårdsområden. Motionärerna anser att samverkan

mellan post, andra verk och myndigheter, företag samt kommuner

bör övervägas i syfte att Posten skall dra nytta av kompetens,

lokaler och transportmedel hos andra verksamheter och därigenom

förbättra postservicen. Motionärerna begär i här aktuell del av

yrkande 3 att riksdagen som sin mening skall ge regeringen detta

till känna.

Mot bakgrund av att en kraftig minskning av efterfrågan på

postkontorens tjänster hade skett under 1980-talet och att

efterfrågan på dessa tjänster beräknades avta i ökad takt under

1990-talet uppdrog Postens styrelse år 1990 åt Postens ledning

att framlägga ett förslag till servicemässig och ekonomisk

anpassning av Postens kontorsnät till den nya situationen.

En arbetsgrupp -- Nät 92 -- med representanter för Posten,

riksdag, fackföreningar och Kommunikationsdepartementet fick

sedan i uppdrag att göra en översyn av postkontorsnätet.

Arbetsgruppen redovisade i december 1991 sina överväganden i

rapporten Nät 92. Arbetsgruppen föreslog att Postverket skulle

behålla sitt stora rikstäckande servicenät med uppemot 2000

serviceställan utöver de 2700 brevbäringslinjerna. För att

Posten skulle kunna stanna kvar på landsbygden föreslogs nya

driftformer och utveckling av samarbete med annan

serviceverksamhet, t.ex. utbyggnad av postkontorsservice i

landsbygdsbutiker. Ett genomförande av arbetsgruppens förslag

skulle innebära att omkring år 1995 kommer att finnas omkring

(1) 1250 postkontor, varav 300 i samverkan med bank, (2) 350

postkontor i butik i samarbete med detaljhandeln, (3) 250

närpostenheter för enkel postservice i tätorter som ersättning

för vanliga postkontor som läggs ned, (4) 50 nya

lantbrevbäringslinjer samt (5) 150 postkontor i butik som skulle

utgöras av befintliga entreprenader som omvandlats till

serviceformen "Post i butik".

Efter remissbehandling av rapporten beslöt Postens styrelse

i juni 1992 att den i rapporten föreslagna inriktningen av

kontorsnätets struktur skulle genomföras.

För närvarande förekommer postkontorsservice i ca 110

butiker m.m. Inom Postverket räknar man med att serviceformen

"Post i butik" om några år kommer omfatta ca 500 butiker o.d.

Det under förra riksmötet preciserade uppdraget för Postverket

när det gäller daglig service innebär att Postverket skall

tillhandahålla daglig postservice till alla hushåll, företag och

organisationer och att dessa i normalfallet skall ha tillgång

till postutdelning och betalningsservice fem dagar i veckan.

Utskottet utgår från att Postverket i samband med

genomförandet av de förutskickade förändringarna av

servicestrukturen så långt möjligt beaktar önskemålen hos sådana

hushåll, som i dag inte har postservice fem dagar i veckan, att

få denna service. Något riksdagens initiativ med anledning av

motionen synes inte erforderligt. Det här aktuella yrkandet i

motionen avstyrks således.

1.3 Nordenporto motsvarande inrikesporto

Nordiska rådet antog år 1953 en allmän rekommendation om att

inrikes postavgifter skulle tillämpas inom hela det nordiska

området. Därefter har rådet antagit rekommendationer i samma

syfte avseende olika typer av försändelser.

När det gäller t.ex. brev har det svenska Postverket sedan

år 1955 medgett att brev upp till maximivikten l kg befordras

inom det nordiska området enligt taxan för inrikes brev.

Sedermera infördes inom ramen för det internationella

postsamarbetet en terminalhanteringsavgift för brev som sänds

från ett land till ett annat, som innebär att avsändarlandets

postverk skall till adresslandets postverk betala en andel av

gällande inrikesporto i detta land. Postverkets kostnader för

befordran och hantering i Sverige jämte

terminalhanteringsavgiften i adresslandet medför att kostnaderna

för befordran och hantering av en utrikes försändelse blir

avsevärt högre än kostnaderna i dessa hänseenden för en inrikes

försändelse i motsvarande viktklass. När det gäller försändelser

till de nordiska ländrna har nämnda slag av kostnader kommit att

överstiga intäkterna av "Nordenportot". I betänkandet (Ds

1991:44) Postens konkurrensförutsättningar beräknades sålunda

underskottet på postdistributionen till Nordenporto till ca l00

miljoner kronor per år.

Från och med den 1 januari 1993 medger det svenska Postverket

inte längre postbefordran inom Norden till inrikes porto. Medan

t.ex. avgiften för ett brev på högst 20 g i januari 1992 var

2:80 kr vid befordran inrikes och inom Norden samt 4:50 kr vid

befordran till länder i Europa utom Norden är avgiften fr.o.m.

den 1 januari 1993 för ett sådant brev 2:90 kr vid befordran

inrikes, 3:50 kr vid befordran ("Prioritaire") till ett nordiskt

land eller till Baltikum samt 5:00 kr vid befordran

("Prioritaire") till ett annat land i Europa.

I motion T801 (c) begärs att det nordiska enhetsportot skall

bibehållas. Motionärerna anser att avskaffandet av enhetsportot

försvårar det utbyte av erfarenhet och kunskap som pågår mellan

de nordiska länderna och skulle vara ett bakslag för den

nordiska gemenskapen.

I motion T811 (fp) begärs återgång till ett gemensamt

nordiskt porto.

På Island avskaffades det nordiska enhetsportot den 1 november

1992 samt i Finland och Norge den 1 mars 1993. Det beräknas bli

avskaffat i Danmark år 1994.

I ett medlemsförslag år 1992 begärdes att Nordiska rådet

skulle avge en rekommendation om att det nordiska enhetsportot

skulle bibehållas och motsvara nationellt inrikesporto. Efter

remissbehandling föreslog Nordiska rådets miljöutskott att rådet

inte skulle företa sig något med anledning av medlemsförslaget.

Vid rådets 42:a sessions fjärde möte i Oslo den 4 mars l993

bifölls utskottets förslag. De nordiska postverken hade i

yttranden till miljöutskottet framfört ekonomiska argument mot

bifall till medlemsförslaget. Miljöutskottet konstaterade att EG

-- som modell för avräkning mellan postorganisationerna av

ersättningar för försändelser mellan länderna -- förordar att

mottagarlandets postväsende skall erhålla en viss procentandel

av det inrikesporto som skulle ha gällt där.

Mot bakgrund av det anförda är trafikutskottet inte berett

att förorda något initiativ med anledning av motionerna, vilka

därmed avstyrks.

1.4 Prismål för portoavgifter för vissa tidningar

Den 1 juli 1991 upphävdes den postala tidningskungörelsen

(1968:489). I denna hade föreskrivits villkor och avgifter i

Postverkets tidningsrörelse. Befordringsavgifterna skulle

därefter bestämmas efter förhandlingar mellan Postverket och

tidningsutgivarna.

Under budgetåret 1991/92 gällde emellertid undantag från den

nya ordningen för sådana tidningar inom den s.k. FKP-gruppen

(FKP = Fack- och konsumentpressens postkommitté), som är

befriade från skatteplikt för mervärdeskatt med undantag för

personaltidningar. För de tidningar, som omfattades av

undantaget, gällde ett prismål som var anknutet till Statistiska

centralbyråns faktorprisindex för lastbilstransporter.

Den 1 juli 1991 höjdes avgifterna för de här aktuella

tidskrifterna i FKP-gruppen (ca 250 tidskriftstitlar) med 9,9%

och för de övriga tidskrifter som hade omfattats av postala

tidningskungörelsen (ca 2000 tidskriftstitlar) med 11,1%.

(Här bortses från dagstidningar.)

Den 1 januari 1992 höjdes avgifterna för "de övriga

tidskrifterna" med ytterligare 10% och den 1 juli 1992 för de

här aktuella tidskrifterna i FKP-gruppen med ytterligare

11,2%. Det har uppgetts att avgiftshöjningarna per den 1

januari och per den 1 juli 1992 skedde utan att parterna vid

förhandlingar hade enats.

I motion T806 (s) begärs att föreskrifterna om prismål för de

här aktuella tidskrifterna inom FKP-gruppen skall återinföras.

Motionärerna framhåller att tidskriftsgruppen är underkastad ett

faktiskt monopol utan möjlighet att pressa avgifterna.

Motionärerna pekar på att Posten under år 1992 har höjt

avgifterna kraftigt och att Posten inte förhandlar med FKP utan

ensidigt fastställer avgifterna.

I betänkandet (Ds 1991:44) Postens konkurrensförutsättningar

beräknades underskottet på distributionen av facktidskrifter

m.m. till ca 200 miljoner kronor per år.

I utskottets betänkande 1991/92:TU18 (s. 18--19) behandlade

utskottet regeringens förslag (prop. 1991/92:100, bil. 7, s.

160) om att det under budgetåret 1991/92 införda prismålet

skulle avskaffas samt motionsförslag om att prismålet skulle

bibehållas. Utskottet instämde därvid med föredragande

departementschefen i att marknadsmässiga villkor för

distributionen bör vara styrande även när det gäller här aktuell

del av FKP-gruppens tidskrifter. Utskottet beaktade härvid att

andra entreprenörer kunde finna anledning att ta upp konkurrens

med Posten om Posten missbrukar sin situation vid prissättningen

m.m. på en öppen marknad.

Utskottet -- som har samma principiella inställning i den nu

aktuella frågan -- vill understryka betydelsen av att

prisförhandlingarna mellan parterna kan föras i en konstruktiv

anda.

Utskottet är inte berett att nu förorda att ett prismål för

distributionen av här aktuella tidskrifter skall återinföras.

Motionen bör därför inte föranleda något initiativ av riksdagen.

Den avstyrks sålunda.

Utskottet har inhämtat att FKP har upplösts under hösten

1992.

1.5 Utskottets ställningstagande till treårsplanen

Som nämnts har i motionerna inte framförts någon erinran mot

att Postverkets treårsplan godkänns. Utskottet har inte heller

något att erinra häremot.

2 Postverkets upplåning samt utlåning till bolag inom

Postkoncernen

Postverket har för närvarande inte befogenheter att ta upp lån

i Riksgäldskontoret eller på marknaden. Verket har inte heller

möjlighet att låna ut medel till bolag i Postkoncernen.

Föredragande departementschefen erinrar om att riksdagen

under 1990/91 års riksmöte godkände riktlinjer för affärsverkens

lånefinansiering m.m. (prop. 1990/91:29, bet. FiU4, rskr. 38).

Med hänvisning till dessa riktlinjer och en framställning i

frågan av Postverket föreslår departementschefen att Postverket

inom en ram på 1 miljard kronor skall få ta upp lån på marknaden

eller i Riksgäldskontoret samt att verket inom en ram på 600

miljoner kronor skall få låna ut pengar till bolag i

Postkoncernen. I de föreslagna ramarna skall i överensstämmelse

med nämnda riktlinjer även borgensåtaganden inräknas.

Postgiroinlåningen förutsätts särskiljas även i fortsättningen

och skall inte användas för finansiering av Postverkets

verksamhet. Vidare förutskickas att lånemöjligheten i

Riksgäldskontoret skall upphöra och redan upptagna lån

avvecklas när Postverket bolagiseras.

Riksdagen föreslås godkänna vad föredragande

departementschefen har anfört om rätt för Postverket att ta upp

lån och att låna ut pengar samt om ramar för upplåningen och

utlåningen.

Utskottet har inte har något att erinra mot förslaget.

3 Det fortsatta samarbetet med Nordbanken och övriga banker

3.1 Bakgrund

Postverket har sedan bildandet år 1974 av Post- och

Kreditbanken (numera Nordbanken) haft samarbete med denna bank.

Sedan år 1990 har Postverket haft samarbete med sparbankerna.

Den 15 november 1990 fastställde regeringen riktlinjer för

Postverkets samarbete med banker, m.m.

Enligt dessa riktlinjer har Postverket rätt att sluta avtal

om samarbete med olika banker. När sådana avtal sluts får det

emellertid inte råda något tvivel om att avtalen bygger på

icke-exklusivitet. Avtal med banker måste bygga på

förutsättningen att Postverket inte helt eller delvis äger någon

bank. Postverket kan ha samarbete med olika banker, men en parts

tillträde till kontorsnätet får inte göra det omöjligt för andra

banker att teckna avtal av samma omfattning.

Vidare skall enligt riktlinjerna Postverkets engagemang i

banksektorn bygga på transaktioner och förmedling av affärer på

ett sådant sätt att banklagens regler om rätt att delegera inte

bryts. Postverket skall också kunna marknadsföra de tjänster

samarbetet omfattar. Postverket skall däremot inte bevilja

krediter och inte ha del i de kreditrisker som uppkommer till

följd av förmedlade affärer.

Gällande avtal mellan Postverkerket och Nordbanken resp.

Sparbankerna slöts den 5 mars 1991. Enligt avtalet med

Nordbanken skall Postverket förmedla Nordbankens tjänster på

samtliga postkontor. Avtalet med Sparbankerna avser

kontorssamverkan och transaktionsavtal.

3.2 Propositionsförslaget och utskottets ställningstagande

Till följd av ändringar (SFS 1992:1613 och 1992:1634) i

bankrörelselagen (1987:617) gäller numera bl.a. att -- om det

finns särskilda skäl -- regeringen eller, efter regeringens

bemyndigande, Finansinspektionen får tillåta att en bank

tillhandahåller posttjänster (2 kap. 2§) och att en bank låter

verksamheten bedrivas av annan än bankens egen personal och i

andra lokaler än i bankens egna (2 kap. 3a§).

Departementschefen pekar på att frågan om samverkan mellan

bank, post och butik bara har behandlats med avseende på

glesbygd och mindre orter. Han framhåller att frågan emellertid

är av principiell betydelse och kommer att bli föremål för

djupare och bredare behandling.

Postkontorsnätet är, framhåller departementschefen, beroende

av samarbetet med Nordbanken för att kunna upprätthålla service

av den omfattning som finns i dag. Han förordar därför att

Postverket fördjupar samarbetet med Nordbanken. Samarbetet bör

enligt departementschefen ske på affärsmässiga grunder, och det

bör inte längre finnas hinder för Postverket att sluta avtal med

Nordbanken som ger Nordbanken exklusiv rätt till distribution av

finansiella tjänster. Ett sådant avtal mellan Postverket och

Nordbanken bör dock, framhåller departementschefen vidare, inte

hindra att möjlighet ges för andra banker att knyta avtal i de

delar av Sverige där Finansinspektionen tillåter att bank- och

postärenden sker i andra lokaler än banks resp. postens.

Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna vad

departementschefen har anfört om Postverkets fortsatta samarbete

med Nordbanken och övriga banker.

Utskottet tillstyrker att så sker. Utskottet utgår härvid

från att även andra banker än Nordbanken kommer i fråga för

samarbete med Posten.

4 Inriktning mot bolagisering av Postverket

4.1 Bakgrund

Under förra riksmötet bemyndigade riksdagen (prop. 1991/92:100

bil. 7 (s. 154--160), bet. TU18, rskr. 276) regeringen att

fullfölja en påbörjad översyn av förutsättningarna och formerna

för Postverkets verksamhet med en i propositionen föreslagen

inriktning, som bl.a. avsåg bolagisering av Postverket. En

bolagisering av verket skulle dock kunna bli aktuell först när

en aviserad postlagsutredning hade slutförts och vissa andra

frågor hade utretts.

Postlagsutredningen har sedermera i januari i år framlagt

betänkandet (SOU 1993:9) Postlag, som för närvarande

remissbehandlas.

På förslag i finansplanen i årets budgetproposition (bil. 1,

s. 132--135) har riksdagen nyligen bemyndigat regeringen att

genomföra vissa förändringar av det statliga betalningssystemet

(bet. FiU10 och FiU20, rskr. 189). Beslutet innebär bl.a. att

det statliga koncernkontosystemet CassaNova skall byggas ut så

att det fr.o.m. den 1 juli 1993 kan förmedla betalningar såväl

via postgirot som bankgirot. Postgirots kvarvarande ensamrätt

som statens betalningsförmedlare kommer därmed att avskaffas.

Riksrevisionsverket skall få i uppdrag att utveckla

betalningssystemet. Finansministern har aviserat att ett förslag

till en ny lag som skall gälla för verksamheten i ett

bolagiserat postgiro skall underställas riksdagen vid ett senare

tillfälle.

Kommunikationsministern framhåller att det är angeläget att --

i samband med bolagisering av postgirot -- även resterande delar

av Postverket bolagiseras i enlighet med tidigare riktlinjer.

Han förutskickar att ett förslag till bolagisering av Postverket

och ett förslag till lag om postverksamhet kommer att föreläggas

riksdagen under år 1993.

4.2 Propositionens förslag, motionsförslag och utskottets

ställningstagande

Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna inriktningen

mot en bolagisering av Postverket senast den 1 januari 1994.

I motionerna T217 (s) och T816 (v) behandlas frågan om

bolagisering av Postverket. I den förstnämnda motionen anger

motionärerna vissa förutsättningar som skall uppfyllas för att

en bolagisering skall få ske. I den sistnämnda motionen

motsätter sig motionärerna en bolagisering.

I motion T217 (s) framhålls inledningsvis bl.a. att det är

en nationell angelägenhet att trygga en god och rättvis

kommunikationsförsörjning i hela landet och att det är en

nationell angelägenhet att utveckla och förvalta

infrastrukturen. Av detta följer enligt motionärerna att

infrastrukturen skall kontrolleras av staten. Diskussionen om

associationsform för Posten, Statens järnvägar och Televerket

bör enligt motionärerna inte i första hand handla om vilken

associationsrättslig form en viss verksamnhet bör ha. Viktigare

är, framhålls det, att klarlägga hur angelägna mål för en

verksamhhet skall kunna uppnås på det mest effektiva sättet,

såsom t.ex. tillgänglighet till service, kostnadseffektivitet,

valfrihet. På merparten av de områden inom vilka affärsverken

verkar kommer dessa enligt motionärerna att vara monopolister

oberoende av associationsform, då tekniska fördelar och

stordriftsfördelar innebär att en effektiv marknad kommer att

domineras av en stor aktör, såsom när det gäller t.ex.

brevbefordran. Som förutsättningar för bolagisering av Posten,

SJ och Televerket anger motionärerna bl.a. att det statliga

ägandet måste lämnas oförändrat, att praktiska lösningar för att

trygga sociala åtaganden måste garanteras, att regionala

förpliktelser måste uppfyllas på ett tillfredsställande sätt,

att riksdag och regering skall fastställa service- och

kvalitetsmål för verksamheterna, att konkurrensen mellan olika

aktörer måste ske på likvärdiga villkor samt att allmänhetens

insyn i ett till statligt ägt bolag omvandlat affärsverk skall

ske på i princip samma villkor som insynen i kommunala bolag.

Vidare måste enligt motionärerna resurstillskott tryggas med

hänsyn till att pensionsåtaganden kommer att belasta

balansräkningarna vid bolagisering. I yrkande 1 i här aktuell

del av motionen begär motionärerna att riksdagen som sin mening

skall ge regeringen till känna vad i motionen anförs om

förutsättningar för bolagisering inom Postens verksamhetsområde.

Motionärerna synes därmed mena att riksdagen inte bör godkänna

vad som anförs i propositionen om inriktningen mot en

bolagisering av Postverket.

I motion T816 (v) begärs att Posten även i fortsättningen

skall vara affärsverk (yrkande 2) och att postgirot även i

fortsättningen skall ingå i affärsverket (yrkande 3).

Motionärerna framhåller att inom ramen för organisationsformen

som affärsverk lönsamma delar av Postens verksamhet kan få

bekosta olönsamma delar. Motionärerna framhåller vidare att de

statligt anställda måste få utveckla en arbetsplatsdemokrati som

effektiviserar verksamheten men att möjligheterna härför

försvåras om Posten omvandlas till aktiebolag. Dessutom

reduceras enligt motionärerna möjligheterna till offentlig insyn

i verksamheten.

Frågor om lämplig associationsform för SJ, Televerket och

Posten med hänsyn till kostnadseffektivitet m.m. har behandlats

i rapporten (Ds 1991:77) SJ, Televerket och Posten -- bättre som

bolag?, vilken rapport i november 1991 avgavs till expertgruppen

för studier i offentlig ekonomi. Av rapporten (s. 46, 47 och 73)

kan utläsas att formen aktiebolag inte skulle behöva utgöra

hinder för korssubventionering inom organisationen och för att

nå uppställda regionalpolitiska och sociala mål.

I september 1992 avgav en av regeringen tillsatt expertgrupp

promemorian (Ds 1992:101) Bolagisering av affärsverk --

Konstitutionella aspekter. Expertgruppen visar på olika

möjligheter till insyn och kontroll i statliga aktiebolag (s.

46--49).

Verksamhetsformen aktiebolag synes sålunda inte behöva

utgöra hinder för att sådana villkor ställs på ett affärsverk

vid en bolagisering, som enligt motion T217 (s) skall utgöra

förutsättningar för att bolagisering skall få komma till stånd

och enligt motion T816 (v) inte skulle kunna förenas med en

bolagisering. Bestämmande blir de regler och riktlinjer för

verksamheten som fastläggs vid bolagsbildningen och senare.

Departementschefen framhåller att en förutsättning för att

Postverket skall lyckas hävda sig i den konkurrens verket har i

dag och kan förutse är att verksamheten bedrivs med samma

regelverk och konkurrensvillkor som övriga aktörer har att verka

under. Utskottet är av samma mening. Förberedelsearbetet för

bolagisering av Postverket bör därför fortgå med inriktning mot

bolagisering senast den 1 januari 1994. Utskottet tillstyrker

således propositionsförslaget och avstyrker därmed

motionsförslagen.

Utskottet vill inför bolagisering av Postverket erinra om

att utskottet tidigare under innevarande riksmöte i sitt av

riksdagen godkända betänkande 1992/93:TU11 (s. 11) framhöll att

en rikstäckande postservice med god kvalitet och till rimliga

priser utgör en väsentlig del av vårt lands infrastruktur,

varför det är nödvändigt att skapa villkor som möjliggör för

Postverket att uppfylla statsmakternas krav beträffande kvalitet

och service. Utskottet underströk att vid utformningen av dessa

villkor det starka samband som finns mellan Postverkets olika

affärsområden måste beaktas. Som exempel nämnde utskottet att

postgirot svarar för ungefär en tredjedel av kassanätets

intäkter och att postgirot tillsammans med Posten Brev också är

de affärsområden som svarar för Postverkets överskott.

5 Medelsanvisning till ersättning till Postverket för

rikstäckande betalnings- och kassaservice, m.m.

Under förra riksmötet anvisades 300 miljoner kronor för

budgetåret 1992/93 under ett nytt anslag till Ersättning till

postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice (prop.

1991/92:100 bil. 7 s. 163, bet. TU18, rskr. 276). I den

ovannämnda rapporten (Ds 1991:44) Postens

konkurrensförutsättningar angavs att nettokostnaden för att

upprätthålla den dagliga kassaservicen på orter där alternativ

till Postverket -- dvs. bank -- saknas uppgick till ca 300

miljoner kronor per år, vilket motsvarade kostnaden för 300--400

fasta serviceställen och för samtliga brevbäringslinjer.

Regeringen föreslår att 250 miljoner kronor anvisas under

anslaget för nästa budgetår, dvs. en neddragning av

medelsanvisningen med 50 miljoner kronor i förhållande till

medelsanvisningen för innevarande budgetår.

Med anledning av regeringens förslag har väckts förslag i fyra

motioner. I tre av motionerna framförs konkreta förslag om

medelsanvisningen m.m. för nästa budgetår. I den fjärde motionen

vänder sig motionärerna också mot den av regeringen föreslagna

neddragningen av medelsanvisningen. De begär vidare ett

övergripande förslag av regeringen när det gäller ersättning för

här aktuell postservice.

I motionerna T819 (s) yrkande 1, T813 (kds) yrkande 1 och T816

(v) yrkande 4 föreslås sålunda att 300 miljoner kronor anvisas

under anslaget för nästa budgetår, dvs. 50 miljoner kronor

utöver vad regeringen föreslår. I motionerna framförs farhågor

för att postservicen i glesbygd försämras vid en neddragning av

medelsanvisningen.

I motionerna T819 (s) yrkande 1 och T813 (kds) yrkande 2

föreslås vidare -- för att statsbudgeten inte skall belastas med

den i motionerna föreslagna ökningen av medelsanvisningen i

förhållande till regeringens förslag -- att det överskott som

Postverket förutsätts inleverera till Statsverket under nästa

budgetår skall beräknas till 50 miljoner kronor utöver det

belopp som har förutskickats i budgetpropositionen (vid

inkomsttitel 2111).

I motion T217 (s) vänder sig motionärerna också mot en

neddragning av anslaget. De anser att en neddragning kommer att

få stora negativa konsekvenser för dem som bor i glesbygd. En

minskning med 50 miljoner kronor motsvarar enligt motionärerna

kostnaderna för lantbrevbäring eller drift av postkontor i

glesbygd för en kundkrets om långt över 100000 hushåll.

Motionärerna anser vidare att riksdagen skall begära att

regeringen skall återkomma till riksdagen med ett sammanhållet

förslag till regional service beträffande postdistribution och

kassaservice och därvid beakta de ersättningsvillkor som krävs

för att servicen skall motsvara de krav som riksdagen har

ställt. I här aktuell del av yrkande 2 begärs att riksdagen som

sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen har

anförts om statens regionala ansvar beträffande postdistribution

och kassaservice.

Utskottet instämmer i de i motionerna uttalade farhågorna för

att en neddragning av medelsanvisningen under anslaget kan få

allvarliga konsekvenser för postservicen i glesbygd. Som

föreslås uttryckligen i de förstnämnda tre motionerna och

indirekt i den fjärde motionen bör 50 miljoner kronor utöver vad

regeringen har föreslagit -- dvs. 300 miljoner kronor -- anvisas

under anslaget för nästa budgetår.

Den med 50 miljoner kronor ökade belastning på

statsbudgeten, som följer av ett bifall till utskottets förslag

om medelsanvisning, bör som föreslås i motionerna T813 (kds) och

T819 (s) kompenseras genom att Postverket av sitt överskott

inlevererar 50 miljoner kronor utöver det belopp som har

förutskickats i budgetpropositionen.

Postlagsutredningen har i betänkandet (SOU 1993:9) Postlag med

ett förslag till en postlag m.m. lagt fram förslag till den

författningsreglering som behövs vid en ändrad

konkurrenssituation på postområdet och för att föra över

Postverkets myndighetsuppgifter till annan myndighet eller till

ett bolag. Enligt 1§ i lagförslaget skall det i landet finnas

en rikstäckande postservice som innebär att brev och paket kan

nå alla oavsett adressort. Det skall vidare enligt paragrafen

finnas möjlighet för alla att få brev befordrade till enhetligt

och rimligt pris, och privatpersoner skall också ha möjlighet

att få paket befordrade till enhetligt pris. Paragrafen innebär

att staten skall se till att det finns ett eller flera företag

som tillsammans åstadkommer en rikstäckande postservice. I

praktiken torde enligt utredningen den grundläggande

postservicen -- åtminstone under den närmaste tiden -- komma att

handhas av ett blivande statligt postbolag. En god grundläggande

postservice kan enligt utredningen garanteras t.ex. genom

bestämmelser i bolagsordningen för bolaget.

När det gäller Postverkets åligganden beträffande

betalnings- och kassaservice pekar Postlagsutredningen på att

det i budgetpropositionens bilaga 1 (finansplanen) har anförts

att postgiroverksamheten i fortsättningen skall regleras av en

särskild lag.

Då regeringen har för avsikt att redan under innevarande år

återkomma till riksdagen med förslag till grundläggande

lagstiftning om postbefordran och postgiroverksamhet samt i

samband därmed med förslag om bolagisering av Posten finns det

inte anledning att riksdagen nu skall begära ett sådant

sammanhållet förslag till regional service beträffande

postdistribution och kassaservice som åsyftas i motion T217 (s).

Utskottet är därför inte berett att förorda något riksdagens

initiativ med anledning av motionen i denna del, varför

motionsförslaget avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande postservice i skärgårdsområden

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo675 yrkande 3 i denna

del,

2. beträffande Nordenporto

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T801 och 1992/93:T811,

3. beträffande prismål för portoavgifter för vissa

tidningar

att riksdagen avslår motion 1992/93:T806,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

4. beträffande Postverkets treårsplan

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

Postverkets treårsplan för åren 1994--1996,

5. beträffande Postverkets upplåning och utlåning

att riksdagen

a) godkänner vad i propositionen har anförts om Postverkets

rätt att ta upp lån på marknaden eller i Riksgäldskontoret och

att låna ut pengar till bolag i Postkoncernen,

b) godkänner vad i propositionen har anförts om ram för

Postverkets upplåning och Postverkets utlåning till bolag i

Postkoncernen,

6. beträffande samarbete med Nordbanken och övriga

banker

att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om

Postverkets fortsatta samarbete med Nordbanken och övriga

banker,

7. beträffande inriktningen mot bolagisering av

Postverket

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:T217 yrkande 1

i denna del och 1992/93:T816 yrkandena 2 och 3 godkänner den i

propositionen föreslagna inriktningen mot en bolagisering av

Postverket senast den 1 januari 1994,

res. 2 (s)

men. (v) - delvis

8. beträffande medelsanvisning till rikstäckande

betalnings- och kassaservice, m.m.

att riksdagen

a) med anledning av regeringens förslag samt med bifall till

motionerna 1992/93:T217 yrkande 2 i denna del, 1992/93:T813

yrkande 1, 1992/93:T816 yrkande 4 och 1992/93:T819 yrkande 1 i

denna del till Ersättning till Postverket för rikstäckande

betalnings- och kassaservice för budgetåret 1993/94 anvisar

ett reservationsanslag på 300000000 kr,

b) med anledning av regeringens förslag samt med bifall till

motionerna 1992/93:T813 yrkande 2 och 1992/93:T819 yrkande 1 i

denna del godkänner att Postverkets inlevererade överskott under

budgetåret 1993/94 ökas med 50000000 kr utöver tidigare

beslutade avkastningskrav,

9. beträffande ett sammanhållet förslag till regional

service

att riksdagen avslår motion 1992/93:T217 yrkande 2 i denna

del.

res. 3 (s)

Stockholm den 15 mars 1993

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Sten

Andersson i Malmö (m), Håkan Strömberg (s), Kenth Skårvik (fp),

Sten-Ove Sundström (s), Elving Andersson (c), Jan Sandberg (m),

Anita Jönsson (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd),

Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s), Lars

Biörck (m) och Sigrid Bolkéus (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Prismål för portoavgifter för vissa tidningar (mom.3)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Anita

Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Sigrid Bolkéus (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "I betänkandet" och slutar med "hösten 1992" bort ha

följande lydelse:

Den tidigare ordningen med prismål för här aktuella

tidskrifter motiverades med det monopol som Posten har när det

gäller distributionen av de här aktuella tidskrifterna.

Postverket har också räknat fr.o.m. den 1 juli 1991 -- som

redovisas ovan -- höjt avgifterna för distributionen av

tidskrifter i två omgångar med sammanlagt 21,1%. De här

aktuella tidskrifterna omfattar fackföreningstidningar,

kulturtidskrifter samt religiösa och andra tidskrifter. Höga

avgifter för distributionen av tidskrifterna hämmar utgivningen

och spridningen av dem, vilket kan få stor betydelse för

opinionsbildning och informationsspridning.

Utskottet ställer sig därför bakom motionärernas förslag att

ordningen med prismål för portoavgifter för här aktuella

tidskrifter bör återinföras.

Vad utskottet sålunda har anfört om prismål för

portoavgifter för vissa tidningar bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande prismål för portoavgifter för vissa

tidningar

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T806 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Inriktningen mot bolagisering av Postverket (mom.7)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Anita

Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Sigrid Bolkéus (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Frågor om" och på s. 15 slutar med "Postverkets

överskott" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med motionärerna i motion T217 (s)

framhålla att det är en nationell angelägenhet att trygga en god

och rättvis kommunikationsförsörjning i hela landet och att det

är en nationell angelägenhet att utveckla och förvalta

infrastrukturen. Av detta följer, som motionärerna framhåller,

att infrastrukturen skall kontrolleras av staten. Diskussionen

om associationsform för Posten, Statens järnvägar och Televerket

bör, som motionärerna också framhåller, inte i första hand

handla om vilken associationsrättslig form en viss verksamhet

bör ha. Viktigare är att klarlägga hur angelägna mål för en

verksamhet skall kunna uppnås på det mest effektiva sättet,

såsom t.ex. tillgänglighet till service, kostnadseffektivitet,

valfrihet. På merparten av de områden inom vilka affärsverken

verkar kommer dessa att vara monopolister oberoende av

associationsform, då tekniska fördelar och stordriftsfördelar

innebär att en effektiv marknad kommer att domineras av en stor

aktör, såsom när det gäller t.ex. brevbefordran.

Om bolagisering av posten skall få ske måste -- i

överensstämmelse med den principiella inställning som ligger

bakom motion T217 (s) -- Posten i bolagsform kunna uppfylla

bl.a. följande krav som gäller för Posten i affärsverksform,

nämligen att det statliga ägandet är oförändrat, att praktiska

lösningar för att trygga sociala åtaganden garanteras, att

regionala förpliktelser uppfylls på ett tillfredsställande sätt,

att riksdag och regering fastställer service- och kvalitetsmål

för verksamheten, att konkurrens på området sker på likvärdiga

villkor samt att allmänheten har insyn i verksamheten. Med

hänsyn till att pensionsåtaganden vid en bolagisering kommer att

belasta balansräkningen måste vidare resurstillskott härför vara

tryggade. Regeringen har inte kunnat övertyga utskottet om att

ovannämnda krav kommer att uppfyllas vid en bolagisering av

Posten. Utskottet kan därför inte tillstyrka att riksdagen skall

godkänna vad i propositionen anförs om inriktning mot

bolagisering av Postverket.

Vad utskottet sålunda med anledning av motion T217 (s) har

anfört om inriktningen mot bolagisering av Postverket bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vad utskottet sålunda har anfört tillgodoser syftet med

motion T816 (v) i här aktuella delar. Yrkandena 2 och 3 i

motionen påkallar således inte något initiativ av riksdagen och

avstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande inriktningen mot bolagisering av

Postverket

att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motion

1992/93:T816 yrkandena 2 och 3 samt med bifall till motion

1992/93:T217 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

3. Ett sammanhållet förslag till regional service (mom.9)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Anita

Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Sigrid Bolkéus (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Postlagsutredningen har" och slutar med

"motionsförslaget avstyrks" bort ha följande lydelse:

Föredragande departementschefen anförde vid behandlingen i

1991/92 års budgetproposition beträffande frågan om rikstäckande

betalnings- och kassaservice att ersättning borde beräknas

särskilt för budgetåret 1992/93 och att ett nytt anslag borde

inrättas härför. För tiden därefter borde enligt

departementschefen emellertid ett flerårigt avtal slutas mellan

staten och Postverket för köp av betalnings- och kassaservice.

Utskottet vill för sin del förorda ett sådant avtal såsom en

bättre ordning än den nuvarande, varvid statsmakterna ensidigt

fastlägger de ekonomiska villkoren för här aktuell postservice.

Som underlag för en avtalslösning på området bör såsom

föreslås i motion T217 (s) ett förslag till regional service

beträffande postdistribution och kassaservice framläggas, vari

beaktas de ersättningsvillkor som krävs för att servicen skall

motsvara de krav som riksdagen har ställt.

Vad utskottet sålunda har anfört om ett sammanhållet förslag

till regional service bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande ett sammanhållet förslag till regional

service

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T217 yrkande 2 i

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Prismål för portoavgifter för vissa tidningar

Jag biträder hemställan i reservation 1.

Inriktningen mot bolagisering av Postverket

Som framhålls i motion T816 (v) bör Posten även i

fortsättningen vara affärsverk och postgirot även i

fortsättningen ingå i affärsverket. Som motionärerna framhåller

kan inom ramen för associationsformen affärsverk lönsamma delar

av Postens verksamhet få bekosta olönsamma delar. De statligt

anställda måste få utveckla en arbetsplatsdemokrati som

effektiviserar verksamheten, men möjligheterna härför försvåras

om Posten omvandlas till aktiebolag. Dessutom reduceras

möjligheterna till insyn i verksamheten. Utskottet kan därför

inte tillstyrka att riksdagen godkänner vad i propositionen har

anförts om bolagisering av Posten.

Riksdagen bör således inte godkänna vad i propositionen har

anförts om inriktning mot bolagisering av Postverket. Motion

T816 (v) tillstyrks sålunda i här aktuella delar. Vad utskottet

sålunda föreslår tillgodoser det här aktuella förslaget i motion

T217 (s), som därför inte påkallar något initiativ av riksdagen.

Detta motionsförslag avstyrks således.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

7 borde ha hemställt:

7. beträffande inriktningen mot bolagisering av

Postverket

att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motion

1992/93:T217 yrkande 1 i denna del samt med bifall till motion

1992/93:T816 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts,

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen2

Postväsende2

Anslagsfrågor2

J 1. Ersättning till Postverket för rikstäckande

betalnings- och kassaservice2

Motionerna2

Bakgrund3

Postverkets uppgifter och organisation3

Former för styrning av Posten5

Riksdagens och regeringens krav på Posten6

Utskottet6

1 Postverkets treårsplan för åren 1994--1996, m.m.6

1.1 Propositionsförslaget6

1.2 Postservicen i skärgårdsområden7

1.3 Nordenporto motsvarande inrikesporto8

1.4 Prismål för portoavgifter för vissa

tidningar9

1.5 Utskottets ställningstagande till treårsplanen10

2 Postverkets upplåning samt utlåning till bolag

inom Postkoncernen10

3 Det fortsatta samarbetet med Nordbanken och

övriga banker11

3.1 Bakgrund11

3.2 Propositionsförslaget och utskottets

ställningstagande12

4 Inriktning mot bolagisering av Postverket12

4.1 Bakgrund12

4.2 Propositionens förslag, motionsförslag och

utskottets ställningstagande13

5 Medelsanvisning till ersättning till Postverket för

rikstäckande betalnings- och kassaservice, m.m.15

Hemställan17

Reservationer18

Meningsyttring av suppleant20