Bet. 1992/93:TU34

Trafikutskottets betänkande

1992/93:TU34

Transportforskning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Innehållsförteckning

1992/93

TU34

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas forskningspolitiken inom

Kommunikationsdepartementets område för åren 1993/94--1995/96.

Utgångspunkten är främst regeringens forskningspolitiska

proposition (prop. 1992/93:170 avsnitt 6) samt anknytande

motioner.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om hur

transportforskningen skall förstärkas och effektiviseras. Det

innebär att en beställar- och utförarmodell införs. Statens väg-

och trafikinstitut (VTI) ombildas till ett renodlat

forskningsinstitut. Transportforskningsberedningen (TFB) ges ett

ökat ansvar. Ökade resurser tillförs sektorn. Anslaget för

forskningsverksamhet ökar med ca 50% till sammanlagt drygt 150

miljoner kronor för nästa budgetår.

I betänkandet behandlas även ansvaret för

transportprognoser. Utskottet tillstyrker förslaget att ansvaret

överförs från VTI till en särskild delegation under

Kommunikationsdepartementet.

Till betänkandet har fogats en reservation från

Socialdemokraterna om att nuvarande organisation för

transportforskning bör bibehållas samt att ansvaret för

transportprognoser bör ligga kvar hos VTI.

Vänsterpartiets företrädare i utskottet har avgett en

meningsyttring som stöder s-reservationen.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionerna

Proposition 1992/93:170 avsnitt 6

Transportforskningsberedningens roll stärks

Regeringen föreslår i proposition 1992/93:170 Forskning för

kunskap och framsteg i avsnitt 6 Kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde (s. 129--157) under denna rubrik (140--144)

att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om

sektorsforskningsansvaret på telekommunikationsområdet.

Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom

kollektivtrafiken

Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 145--146)

1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts

om forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom

kollektivtrafik, inkl. dess finansiering,

2. att riksdagen godkänner att utgående reservation för

budgetåret 1992/93 inom delposten Bidrag till investeringar i

trafikmedel m.m. inom anslaget B 4. Byggande av

länstrafikanläggningar under budgetåret 1993/94 får disponeras

på anslaget G 3. Transportforskningsberedningen för forsknings-,

utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom

kollektivtrafikområdet.

Prognosverksamhet m.m. inom transportsektorn

Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 150--153) att

riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om

omorganisationen av prognosverksamhet m.m. inom

transportsektorn.

Anslagsfrågor

Regeringen föreslår under denna rubrik

1. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för

budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000 kr (G1, s.

153--155),

2. att riksdagen till Bidrag till Statens väg- och

trafikinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på

33639000 kr (G2, s. 153--155),

3. att riksdagen godkänner att ett belopp motsvarande

eventuell utgående reservation på reservationsanslaget Bidrag

till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1992/93 får

förbrukas på det nya ramanslaget under budgetåret 1993/94 (G2,

s. 153--155),

4. att riksdagen godkänner de av regeringen vidtagna

åtgärderna vad avser VTI:s resultat för budgetåret 1990/91

(G2, s. 153--155),

5. att riksdagen till Transportforskningsberedningen för

budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 119006000 kr

(G3, s. 155--156),

6. att riksdagen godkänner att ett belopp motsvarande en

eventuell utgående reservation på reservationsanslaget

Transportforskningsberedningen för budgetåret 1992/93 får

förbrukas på det nya ramanslaget och användas under budgetåret

1993/94 (G3, s. 155--156),

7. att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats

i fråga om bemyndigande för Transportforskningsberedningen att

inom en given ram -- utgörande en mindre del av beredningens

anslag -- besluta om medel för en sexårsperiod (G3, s.

155--156).

Proposition 1992/93:100 (budgetpropositionen) bilaga7

Utredningar m.m.

Regeringen föreslår i proposition 1992/93:100 bilaga 7

(Kommunikationsdepartementet) i avsnitt

A.Kommunikationsdepartementet m.m. under punkt A2 (s. 12)

att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94

anvisar ett ramanslag på 12490000 kr.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1992/93:170

avsnitt 6

1992/93:T30 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1992/93:170 i den del som avser

prognosverksamhetens förläggning till regeringskansliet.

1992/93:T31 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att prognosverksamheten också i

fortsättningen skall ligga under Statens väg- och

trafikinstitut,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Väg- och trafikinstitutets

forsknings- och utvecklingsarbete bör få fortsätta i nuvarande

omfattning inom de områden som anges i motionen,

3. att riksdagen till anslaget A2. Utredningar m.m anvisar

9000000 kr, dvs. 3490000 kr mindre än regeringens

förslag,

4. att riksdagen till anslaget G2. Statens Väg- och

trafikinstitut anvisar 57129000 kr dvs. 23490000 kr

utöver regeringens förslag,

5. att riksdagen till anslaget G3.

Transportforskningsberedningen anvisar 99006000 kr, dvs.

20000000 kr mindre än regeringens förslag.

1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

19. att riksdagen hos regeringen begär förslag om forskning

kring gång och cykel.

Motion väckt med anledning av proposition 1992/93:176

Investeringar i trafikens infrastruktur m.m.

1992/93:T84 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om informationsteknologins betydelse för de olika

trafikgrenarna.

Motion väckt med anledning av proposition 1992/93:161

Trafiksäkerheten på vägarna inför 2000-talet

1992/93:T90 av Harry Staaf (kds) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Väg- och trafikinstitutet för

forskning om hur gång- och cykeltrafik kan stimuleras, bör

avsätta 2 miljoner kronor per år under fyra års tid.

Motioner avgivna under den allmänna motionstiden i januari

1993

1992/93:T208 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

10. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att initiera och

stödja en informationsinsats som bl.a. beskriver

kvinnoperspektivet på trafiksystemet,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om samhällets ansvar för att ge

allmänheten och mindre företag möjligheter till och kunskap för

att i högre grad kunna tillgodogöra sig elektroniska

kommunikationsslag.

1992/93:T216 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett teknikutvecklingsprogram för

kombitrafik,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om transportforskningen.

1992/93:T230 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utveckling av miljövänliga bränslen

och kommunikationsmedel.

1992/93:T918 av Lars Bäckström (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om uppbyggande av ett nationellt centrum

för transportteknik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att bygga upp ett transporttekniskt

centrum i Fyrstadsregionen.

Bakgrund

Inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde bedrivs

och initieras forskning och utveckling (FoU) med inriktning på

transporter, post och telekommunikationer, meteorologi,

hydrologi och oceanografi samt geoteknik. Från departementets

huvudtitel anvisas forskningsanslag till

Transportforskningsberedningen (TFB) och Statens väg- och

trafikinstitut (VTI).

TFB har till uppgift att planera, initiera, stödja och

samordna forskning, utveckling och

demonstrationsprojekt som rör transporter, trafik och

trafiksäkerhet och om trafikens miljöeffekter.

I VTI:s ansvarsområde ingår att bedriva forsknings- och

utvecklingsverksamhet rörande trafikens miljöeffekter, vägar och

järnvägar, vägtrafik och järnvägstrafik samt säkerhet i sådan

trafik. Institutet skall vidare bedriva informations- och

dokumentationsverksamhet inom sitt verksamhetsområde. VTI har

även till uppgift att utarbeta trafikprognoser för

transportsektorn.

Sedan år 1984 har en ordning tillämpats med att riksdagen på

grundval av regeringsförslag beslutar om treåriga program för

forskningen. Som ett led i förberedelserna inför riksdagens

forskningspolitiska beslut våren 1993 tillsattes hösten 1991 en

särskild utredare med uppgift att se över den framtida statliga

forskningen inom transportsektorn (K1991:06, dir. 1991:91).

Utredaren har i betänkandet Råd för forskning om transporter

och kommunikationer (SOU 1992:55) kartlagt bl.a.

resursanvändningen inom den statliga transportforskningen samt

lämnat förslag till framtida struktur, inriktning och

målsättning inom området.

Som underlag för den nu framlagda propositionen med

forskningsriktlinjer för perioden 1993/94--1995/96 finns

därutöver bl.a. särskilda rapporter och fördjupade

anslagsframställningar från berörda myndigheter.

Utskottet

1 Kommunikationsforskningens organisation m.m.

1.1 Ansvaret för teleforskning

Som bakgrund till övervägandena om FoU-verksamheten på

teleområdet anges att statens övergripande ansvar för

kommunikationsforskning bör skiljas från det ansvar som staten

kan ha som producent och förvaltare av trafikanläggningar och

som ägare av företag med verksamhet inom kommunikationssektorn.

Affärsverkens FoU och den FoU som betingas av

förvaltningsmyndigheternas behov av egenutveckling bör därför

enligt propositionen inte räknas in i statens övergripande

ansvar för kommunikationsforskningen.

Mot denna bakgrund föreslås att Televerkets

sektorsforskningsansvar överförs till NUTEK och TFB. För TFB:s

och NUTEK:s samlade insatser inom telekommunikationsområdet

beräknas att totalt 75 miljoner kronor bör avsättas. Medlen bör

fördelas så att 35 miljoner kronor disponeras av TFB för

övergripande kommunikationspolitiskt inriktad forskning, medan

resterande 40 miljoner kronor anvisas till NUTEK för

övergripande forskning av industripolitisk karaktär.

Utskottet har inget att erinra mot vad som anförts i

propositionen om att förtydliga ansvarsfördelningen genom att

sektorsforskningsansvaret för forskning på

telekommunikationsområdet avskiljs från Televerket. Utskottet

tillstyrker därför regeringens förslag att ansvaret överförs

till NUTEK och TFB. Utskottet förutsätter att ett nära samarbete

kommer att utvecklas mellan de båda berörda myndigheterna.

Utskottet vill vidare framhålla vikten av att den FoU-verksamhet

som Televerket bedrivit på handikappområdet kan föras vidare och

utvecklas i den nya organisationsformen.

1.2 Ansvaret för transportforskning och transportprognoser

För att effektivisera forskningen, skapa bättre överblick och

underlätta samordningen bör enligt propositionen en klarare

rollfördelning eftersträvas inom den övergripande

kommunikationsforskningen. Beställar-, utförar- och

användarrollerna bör därför så långt som möjligt renodlas. I

sammanhanget betonas att utvärderingen av forskningens

vetenskapliga kvalitet och betydelse bör förbättras.

I propositionen föreslås mot denna utgångspunkt att TFB

skall stärkas och utvecklas som beställare av övergripande

kommunikationsforskning och att myndigheten skall ges bättre

förutsättningar att leva upp till sin samordningsroll. Vidare

anges att all sektorsforskning inom kommunikationsområdet bör

utföras i konkurrens. Universitet och högskolor och övriga

forskningsutförande organ, bl.a. VTI, bör i ökad utsträckning

ses som en samlad resurs för kommunikationsforskning.

Banverket och Vägverket skall ha ansvaret för

samhällsmotiverat tillämpad forskning inom sina respektive

verksamhetsområden. Ansvaret för all övrig övergripande

kommunikationsforskning samlas därmed till TFB. TFB ges vidare

enligt propositionen ett tydligare ansvar att dokumentera och

sprida information om forskning.

Som övergripande mål för beredningen anges att "TFB skall

planera, initiera, stödja och samordna övergripande

kommunikationspolitiskt motiverad forsknings-, utvecklings- och

demonstrationsverksamhet. TFB skall också ha ansvar för

informations- och dokumentationsverksamheten inom området".

Som ett led i den förordade omstruktureringen av

forskningsorganisationen föreslås att en betydande del av

anslaget till VTI för s.k. egen FoU förs över till TFB.

Härigenom anges att förutsättningar skapas för en friare

användning av resurserna för övergripande

kommunikationsforskning. Regeringens förslag innebär att TFB

även därutöver tillförs betydande resurser. Sammantaget föreslås

mot denna bakgrund att ett ramanslag anvisas till TFB på drygt

119 miljoner kronor för budgetåret 1993/94.

Beträffande VTI framhåller regeringen att institutet har en

viktig uppgift att fylla i svensk transportforskning. VTI bör

dock i största möjliga utsträckning renodlas till ett institut

för tillämpad transportforskning. VTI:s ansvar för att utarbeta

prognoser för trafikutvecklingen samt planeringsmodeller och

samhällsekonomiska bedömningar rörande utvecklingen av

transportsystemet bör därför enligt regeringens mening överföras

till en särskild delegation. Ramanslaget för VTI föreslås med

hänvisning härtill reducerat till drygt 33 miljoner kronor för

budgetåret 1993/94. Som mål för institutet anges att "VTI skall

utvecklas till ett kvalificerat institut för tillämpad

transportforskning".

Regeringens förslag innebär vidare att ansvaret för

prognosverksamheten inom transportsektorn fr.o.m. den 1 juli

1993 överförs till en särskild delegation under

Kommunikationsdepartementet, benämnd Delegationen för prognos-

och utvecklingsverksamhet (DPU). Enligt förslaget

skall DPU även svara för nulägesbeskrivningar och statistik

rörande transporter och trafik liksom för samordning av

riksomfattande resvaneundersökningar samt för samordning av

beställningar hos bl.a. SCB av transportstatistik.

I budgetpropositionen har mot bl.a. denna bakgrund

föreslagits att Kommunikationsdepartementets utredningsanslag

uppräknas från ca 5,7 miljoner kronor under innevarande budgetår

till ca 12,5 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Av

resursökningen avser ca 3,5 miljoner kronor en överföring av

medel för prognosverksamhet som i dag utförs av VTI.

Regeringens förslag om ökade resurser till forskningen har

inte föranlett några erinringar. Tre motioner har däremot väckts

som avstyrker att ansvar och resurser förs från VTI till TFB

respektive till Kommunikationsdepartementet.

I motionerna T31 (s) och T216 (s) framhålls att den forskning

som bedrivs vid VTI och den miljö som institutet utgör är en

värdefull resurs för transportforskningen. Detta gäller inte

minst i ett internationellt perspektiv, där VTI redan har goda

kontakter och aktivt medverkar i nätverk och FoU-projekt på

såväl nordisk som europeisk och global nivå. Att i detta läge

rasera en sådan tillgång genom att bygga upp en administrativ

apparat för att fördela förhållandevis små penningsummor anses

vara ett kvalificerat slöseri med statens resurser.

I motion T31 (s) betonas särskilt att ett alltför stort

beroende av uppdragsgivare riskerar att allvarligt försämra

forskningens möjligheter att arbeta fritt och oberoende av snäva

och kortsiktiga intressen. Inte minst riksdag och regering

behöver ett från olika intressenter fristående underlag för sina

beslut. Motionärerna förordar därför att VTI:s forskning och

utvecklingsarbete bör få fortsätta i nuvarande omfattning.

Förutom det egentliga forskningsarbetet bör institutet även

fortsättningsvis förmedla kunskap om trafik och transporter till

olika grupper i samhället.

I motion T31 (s) samt i motion T30 (s) behandlas även

regeringens förslag att ändra ansvaret för att ta fram

transportprognoser och nulägesbeskrivningar. Enligt motionerna

är VTI en trafikgrensneutral myndighet, som därför har goda

förutsättningar att göra objektiva och neutrala prognoser. VTI

har även en allmän kunskap om transporter, trafik, fordon och

effekter samt kunskap om vetenskapliga metoder.

Ansvaret för statistik/nulägesbeskrivningar, metod- och

modellutveckling samt prognoser bör därför enligt motionerna

ligga kvar på VTI. I sammanhanget anges att prognosfunktionen

vid VTI har bidragit till att institutet uppnått en lämplig

storlek för den transportekonomiska forskningen. En avveckling

av VTI:s prognosfunktion skulle därför få allvarliga effekter

för verksamheten. Det skulle vidare inte bli någon reell

besparing att lägga prognosuppgifterna på regeringskansliet,

eftersom verksamheten där knappast kan drivas effektivare än på

VTI. Det som i stället uppnås är enligt motionärerna lägre

effektivitet under ett antal år och en permanent

kapitalförstöring av de resurser som hittills investerats på

VTI. Som alternativ till regeringens förslag anges att om

kompetensen inom området behöver förstärkas bör i första hand

ett närmare samarbete utvecklas mellan VTI och

Konjunkturinstitutet (KI).

Mot denna bakgrund föreslås i motion T31 (s) att VTI får

anslag för att kunna fortsätta med ungefär nuvarande verksamhet.

Detta innebär att 3490000 kr från

Kommunikationsdepartementets utredningsanslag bör överföras till

VTI samt att 20000000 kr bör flyttas från TFB:s anslag till

VTI.

I motionerna T31 (s) och T216 (s) anges vidare att det finns

möjligheter att effektivisera forskningsverksamheten genom

samordning mellan VTI, SGI och TFB. I stället för att -- som

föreslås i forskningspropositionen -- enbart se över

möjligheterna till en administrativ samordning av de båda

instituten bör enligt motionärerna instituten slås samman till

en internationellt sett mycket slagkraftig enhet, som kan

tillgodose behov över hela spektrat från geoteknik och vägteknik

till trafikteknik. Även när det gäller ökad samverkan mellan

VTI/SGI och TFB uppges att det finns möjligheter till

samordningsvinster.

Utskottet anser att forskningsinsatser inom

kommunikationsområdet har en strategisk betydelse för

välfärdsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten. Det är

därför angeläget att forskningen bedrivs på ett effektivt och

kvalitativt högtstående sätt. Enligt utskottets mening kan en

tydligare rollfördelning medverka till att en bättre överblick

uppnås samtidigt som styrningen och samordningen underlättas.

Med en övergång till en mer utvecklad resultatstyrning ställs

också ökade krav på en bättre redovisning av uppnådda resultat,

vilket utskottet tycker är angeläget. Forskningens kvalitet och

relevans kan därmed även lättare utvärderas.

Utskottet har därför ingen erinran mot regeringens bedömning

att beställar-, utförar- och användarrollerna så långt som

möjligt renodlas inom området. Utskottet tillstyrker därmed

förslaget i forskningspolitiska propositionen om att VTI bör

anvisas ett ramanslag på 33639000 kr. För TFB bör enligt

utskottet anvisas ett ramanslag på 119406000kr. Utskottet

har härvid gjort en smärre korrigering och räknat upp

regeringens förslag med 400000 kr med hänsyn till att en

omföring skett av vissa förvaltningskostnader från

energiforskningsanslaget. Näringsutskottet föreslår i sitt

forskningsbetänkande (bet. 1992/93:NU30) en medelsberäkning som

beaktar denna omföring.

Utskottet är medvetet om att förslaget innebär ändrade

förutsättningar för VTI. Enligt utskottet representerar VTI en

värdefull forskningsresurs och forskningsmiljö genom institutets

tvärvetenskapliga uppbyggnad och den kontinuitet som finns i

verksamheten. Utskottet instämmer därför i vad som anförs i

propositionen om angelägenheten av att långsiktiga avtal kan

träffas mellan TFB och VTI för att underlätta planeringen och

för att möjliggöra en långsiktig kunskapsuppbyggnad hos

institutet. Utskottet anser det vidare viktigt att

erfarenheterna av konkurrensen mellan utförarna kommer att

följas upp och dokumenteras på lämpligt sätt.

Utskottet anser att det med den renodling som föreslås ske

av VTI:s verksamhet är riktigt att institutet samtidigt även

befrias från sitt ansvar för prognosverksamheten m.m. inom

transportsektorn. Utskottet finner, i likhet med vad som

anförs i propositionen, en fördel i att den särskilda

delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet (DPU)

lokalmässigt förläggs till Konjunkturinstitutet eller i nära

anslutning därtill. Utskottet tillstyrker därför den föreslagna

omorganisationen i den forskningspolitiska propositionen och

förslaget i budgetpropositionen att Kommunikationsdepartementets

utredningsanslag räknas upp till sammanlagt 12490000 kr.

Av utskottets ställningstagande följer att motionerna T30

(s), T31 (s) och T216 (s) i berörd del avstyrks av utskottet.

2 Kommunikationsforskningens inriktning och innehåll

2.1 Allmänna riktlinjer

Regeringen anser att forskningsinsatser inom

kommunikationssektorn är av strategisk betydelse för

välfärdsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten. Forskningen

inom området skall medverka till att ta fram underlag för att

uppnå de politiska mål som läggs fast för sektorns utveckling

samt öka handlingsberedskapen inför problem som inte kan

förutses i dag genom att bygga upp en kunskaps- och kompetensbas

för framtiden.

I propositionen betonas vidare att den långsiktiga

kunskapsuppbyggande forskningen bör prioriteras. I sammanhanget

anges att sju områden särskilt bör uppmärksammas. Det gäller

områdena

miljö,

infrastruktur,

telekommunikation,

informationsteknologi,

effekter av marknadsförändringar och avreglering,

kollektivtrafik och

trafiksäkerhet.

Informations- och kontaktverksamhet bör enligt propositionen

prioriteras, bl.a. för att Sverige skall få ett ökat utbyte av

och kunna påverka det europeiska forskningssamarbetet.

Utskottet vill understryka att med de viktiga satsningar som

nu sker och planeras för en fortsatt utbyggnad av

infrastrukturen måste ökade krav ställas på forsknings- och

utvecklingsarbete inom en rad områden. Den pågående

internationaliseringen och Sveriges närmande till Europa ökar

behovet av en vidgad och fördjupad forskningssamverkan över

gränserna liksom behovet av att forskningen medverkar till att

förbättra förutsättningarna för industriell produktion i

Sverige.

Som utskottet angett i olika sammanhang tidigare innebär

även kravet på att bemästra trafikens miljöproblem ökade anspråk

på

forskningsinsatser. Miljö-, energi- och trängselproblem kommer

sålunda med all sannolikhet att dominera trafikdebatten även

under det närmaste decenniet, varför kraven på kollektivtrafiken

som problemlösare kan förväntas öka. Transportforskningen bör

vidare enligt utskottets mening i ökad utsträckning kunna

medverka till att modern resurssnål teknik används och bidra

till att underhålls- och driftkostnader kan begränsas samtidigt

som stränga miljökrav tillgodoses. Till bilden hör vidare den

avreglering av olika transportmarknader som nu genomförs vilket

kräver nya aktörer och organisationsförhållanden. Detta gör att

kraven på FoU-insatser inom t.ex. tele-, post-, taxi- och

kollektivtrafikområdena kan komma att omformuleras och få ökad

styrka.

Utskottet delar regeringens uppfattning om vilka områden som

särskilt bör uppmärksammas.

2.2 Kollektivtrafik

Genom 1988 års trafikpolitiska beslut inrättades ett särskilt

engångsanslag på 100 miljoner kronor. Medlen var avsedda för att

främja försöks- och demonstrationsprojekt inom

kollektivtrafikområdet. Inom ramen för detta anslag skulle det

även ske en utveckling av fordon för lokal och regional

järnvägstrafik. Dessa medel är nu fördelade.

I propositionen anges att det är angeläget med fortsatta

utvecklingsinsatser för den lokala och regionala

kollektivtrafiken. Resultatet av det arbete som utförts med stöd

av anslag för bidrag till utvecklingsprojekt anges som goda.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att TFB skall, för

forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom

kollektivtrafikområdet, avsätta ett belopp i samma

storleksordning som man hittills gjort inom ramen för det

särskilda engångsanslag som disponerats för detta ändamål.

Enligt kommunikationsministerns beräkning innebär detta att

minst 15 miljoner kronor bör avsättas årligen till

kollektivtrafikprojekt som företrädesvis faller inom

trafikhuvudmännens ansvar.

I propositionen anges vidare att en delpost från det s.k.

länstrafikanslaget för bidrag till investeringar i trafikmedel

m.m. bör avskaffas (Anslaget B 4. Byggande av

länstrafikanläggningar, delposten Bidrag till investeringar i

trafikmedel). Utgående reservation för budgetåret 1992/93 för

detta ändamål föreslås få disponeras av TFB för att användas

under budgetåret 1993/94 för forsknings-, utvecklings- och

demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafikområdet.

Utskottet anser det angeläget att kollektivtrafiken kan

effektiviseras och göras mer miljövänlig. Tidigare erfarenheter

visar att genom statliga insatser kan samarbetet mellan

näringslivet och forskningen förstärkas, vilket kan leda till

såväl en snabb teknikutveckling som till ett ökat kollektivt

resande.

Utskottet har därför inga erinringar mot vad som anförts i

propositionen om inriktningen av insatserna inom

kollektivtrafikområdet. Utskottet tillstyrker vidare att den

utgående reservationen för den angivna delposten under

länstrafikanslaget får disponeras av TFB på avsett sätt.

2.3 Gång- och cykeltrafik

Två motioner har väckts som behandlar gång- och cykeltrafik. I

motion T90 (kds) konstateras att kunskapen om hur cyklismen

skall kunna stimuleras är bristfällig. Den dåliga säkerheten som

är ett hinder kan enligt motionen motverkas genom

infrastrukturella investeringar och riktade säkerhetsåtgärder.

Med hänvisning härtill föreslås att Vägverket och VTI inom sitt

anslag satsar 2 miljoner kronor per år under fyra års tid för

att genomföra en studie av hur cykel- och gångtrafik kan

stimuleras.

I motion Ub121 (v) framhålls att två kommunikationsslag är

helt bortglömda i propositionen, nämligen gång och cykel. Dessa

färdsätt kan utgöra viktiga delar av det framtida miljöanpassade

samhället. Motionärerna efterlyser mot denna bakgrund mer

kunskap och därmed åtgärder för att öka tillgängligheten,

framkomligheten och säkerheten för gångtrafikanter och

cyklister. Målet bör vara att dessa färdsätt skall stå för en

större andel av persontransporterna.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att cykeln kan

utgöra ett både attraktivt och lämpligt färdmedel för många

korta resor. Gångtrafiken utgör också ett viktigt inslag i

trafikbilden. Detta gäller inte minst i kombination med

kollektiva färdmedel. Staten har även under många år verkat för

att stimulera en ökad och trafiksäkrare cykelanvändning och

gångtrafik genom bl.a. insatser på forskningsområdet. Detta

arbete har i många fall koncentrerats kring olika

säkerhetsfrågor i syfte att minska antalet olyckor. I

trafiksäkerhetsarbetet har de s.k. oskyddade trafikanterna som

cyklister och gångtrafikanter prioriterats. Enligt vad utskottet

erfarit pågår även ett antal projekt på området såväl inom TFB:s

ram som hos VTI.

När det gäller motionärernas önskemål om ytterligare

insatser för gång- och cykeltrafik vill utskottet klargöra att

statsmakternas uppgift framför allt ligger i att ange de

övergripande ramarna och riktlinjerna för forskningen samt att

svara för att det skapas en effektiv organisation för att

förvalta de resurser som avsätts för detta ändamål. Att planera

och genomföra forskningen bör däremot överlåtas på ansvariga

myndigheter och på forskarna.

Utskottet vill vidare klargöra att de FoU-områden som

särskilt redovisas i propositionen inte är fördelade efter olika

transportmedel. Propositionen beskriver i stället olika

FoU-områden som kan komma att innefatta forskning om såväl

gångtrafik som cykelåkande.

Med hänsyn till den ansvarsfördelning som gäller på

forskningsområdet anser utskottet därmed att det är en uppgift i

första hand för berörda FoU-myndigheter att närmare pröva

insatser av den typ som aktualiseras i de båda motionerna.

Motionsyrkandena påkallar mot bakgrund av det anförda ingen

åtgärd från riksdagens sida och avstyrks därför av utskottet.

2.4 Kvinnoperspektiv på trafiksystemet

I motion T208 (v) anges att en fungerande kollektivtrafik är

en viktig jämlikhetsfråga. En satsning på spårburen trafik är

därför en satsning på kvinnorna, de äldre och ungdomarna.

Motionärerna begär mot denna bakgrund att regeringen initierar

och stödjer en informationsinsats om att beskriva

kvinnoperspektiv på trafiksystemet.

Utskottet kan konstatera att påtagliga skillnader finns i

resvanor mellan män och kvinnor. Kvinnor åker bl.a. relativt

sett mer kollektivt än männen. Kvinnor har också sämre tillgång

till bil än män och därmed i många fall en sämre

transportstandard.

Skillnader i resvanor föreligger också mellan bl.a. olika

åldersgrupper och skilda geografiska områden. Det är därför

enligt utskottets mening viktigt att trafiksystemet anpassas

till de skilda resbehov som finns i samhället. En sådan

inriktning ligger även väl i linje med gällande trafikpolitiska

riktlinjer där det anges bl.a. att en anpassning skall ske till

medborgarnas olika trafikbehov.

För att trafiksystemet skall kunna byggas upp på ett sådant

sätt att olika resenärers intressen vägs samman krävs ett

tillfredsställande planeringsunderlag. Enligt vad utskottet

erfarit har TFB projekt som behandlar hushållens resurser för

och värdering av trafikutbud. Som ett exempel kan anges

projektet Äldres livssituation i glesbygd -- betydelsen av

boende och transporter. I sammanhanget kan även hänvisas till de

nationella resvaneundersökningar som tidigare gjorts och som

åskådliggör hur resmönstret skiljer sig mellan olika

befolkningsgrupper. Enligt vad utskottet erfarit pågår vidare

arbete i syfte att genomföra en förnyad resvanestudie. I

sammanhanget kan även erinras om att kollektivtrafiken i det

treåriga forskningsprogrammet utpekats som ett område som

särskilt bör uppmärksammas bl.a. för att åstadkomma en jämnare

fördelning av välfärden

Utskottet anser det för egen del viktigt att olika

trafikinsatser grundas på en god insikt om trafikbehoven i

samhället. Inte minst den satsning som nu görs på investeringar

i trafikens infrastruktur ställer krav på ett tillfredsställande

planeringsunderlag som klarlägger resmönstret i samhället. Det

är därför angeläget att information om forskningsresultat inom

området på olika sätt förs ut till beslutsfattare och allmänhet.

Utskottet förutsätter att denna informations- och

kontaktverksamhet fortsättningsvis kan komma att förstärkas i

enlighet med vad som anförs i propositionens riktlinjer.

Utskottet är med hänvisning till vad som nu har anförts inte

berett att förorda något särskilt statligt initiativ på

informationsområdet med anledning av motionen och avstyrker

därför densamma i nu behandlad del.

2.5 Kombitrafik

I motion T216 (s) framhålls behovet av ett

teknikutvecklingsprogram för kombitrafiken. Motionärerna

konstaterar att under det senaste decenniet har stora

förhoppningar knutits till utvecklingen av kombitrafiken. Dessa

har dock endast delvis infriats. Tidigare exempel på samverkan

mellan offentlig verksamhet och svensk industri manar till

efterföljd.

Staten uppges mot denna bakgrund ha en viktig roll att fylla

för att kanalisera en efterfrågan som tillgodoser gemensamma

behov. Överlåts detta intresse helt till marknaden kommer det

att ta oerhört lång tid att lösa de problem som

finns, mycket beroende på de stora investeringar som gjorts i

dagens mindre effektiva system. Med aktiva insatser från staten

anges att svensk industri, med två av världens främsta

lastbilstillverkare och med en av världens ledande tillverkare

av rullande järnvägsmateriel och ett av världens effektivaste

järnvägsföretag, kan leda utvecklingen av ett effektivt,

internationellt gångbart kombitrafiksystem. Målet bör enligt

motionen vara att det snarast utvecklas ett system som möjliggör

en avsevärd sänkning av kostnaden för terminalhantering.

Utskottet kan konstatera att i tidigare trafikpolitiska beslut

har stora förhoppningar knutits till utvecklingen av

kombitrafiken. Utskottet anförde exempelvis i samband med 1985

års järnvägspolitiska beslut att det var av mycket stor

betydelse att transportnäringen fick klart för sig att det finns

en politisk vilja att ge SJ möjligheter att tillhandahålla

kapacitet, teknik och service i en omfattning som tillgodoser

långsiktiga behov (prop. 1984/85:114, bet. TU 22, rskr. 348).

Utskottet ansåg mot denna bakgrund att en målinriktad satsning

på kombitrafiken borde utgöra ett viktigt inslag i

trafikpolitiken under resten av 1980-talet och under 1990-talet.

I 1988 års trafikpolitiska beslut uttalades vidare att en

utveckling av kombitrafiken utgjorde ett strategiskt medel för

att de trafikpolitiska målen skulle kunna uppnås. Genom detta

beslut angavs också vissa riktlinjer i syfte att åstadkomma

en kraftfull satsning på kombitrafiken.

Som framhålls i den aktuella motionen har dock utvecklingen

hittills inte helt kunna leva upp till de förhoppningar som

knutits till denna trafikform. Även om trafiken i volym har ökat

procentuellt svarar den fortfarande för en tämligen blygsam

andel på den totala transportmarknaden. Kombitrafiken har också

under många år haft bristande lönsamhet. För att komma till

rätta med den dåliga lönsamheten har SJ påbörjat ett omfattande

åtgärdsprogram innefattande bl.a. en ny affärsmässig

organisation där trafiken drivs i ett särskilt bolag. En

koncentration har också skett av antalet terminaler.

Utskottet anser fortfarande att en positiv utveckling av

kombinerade transporter är av strategisk betydelse i den

fortsatta trafikutvecklingen. Med en närmare europeisk

integrering tillsammans med ökade krav på miljövänliga

transporter och önskemål om ett effektivt resursutnyttjande blir

det allt viktigare att varje transportmedel utnyttjas på ett

effektivt sätt. Genom en utveckling av kombitrafiken främjas en

integrering av landsvägs-, järnvägs- och sjötransporter. Med

hänsyn till att Sveriges läge i förhållande till de viktigare

marknaderna ofta innebär stora transportavstånd är

kombitrafikens utveckling enligt utskottets mening av särskilt

intresse för att öka industrins konkurrenskraft.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det är angeläget med

forsknings- och utvecklingsarbete som kan främja utvecklingen av

kombinerade transporter. Om stora volymer gods skall kunna föras

över till kombitrafiken måste terminalhanteringen utvecklas

vidare. Utskottet kan konstatera att TFB tidigare har valt att

prioritera forskning rörande kombitrafik lastbil/järnväg.

Projekt har bedrivits som berör bl.a. marknad, prissättning,

terminalverksamhet och hinder för etablering av sådan trafik.

Även andra typer av kombitrafik har studerats som möjligheter

till systemlösningar industri--järnväg--sjöfart. Utskottet

förutsätter att detta utvecklingsarbete kan drivas vidare och

genomföras inom ramen för de FoU-områden som särskilt bör

uppmärksammas.

Med hänvisning till vad som nu anförts bedömer utskottet att

syftet med yrkandet i motion T216 (s) till väsentlig del är

tillgodosett. Motionsyrkandet påkallar därför ingen åtgärd från

riksdagens sida och avstyrks följaktligen av utskottet.

2.6 Miljöfrågor

I motion T230 (c) om olika kommunikationsfrågor i Stockholms

län framhålls att staten bör stödja utveckling av miljövänliga

bränslen och kommunikationsmedel. Med hänsyn till att det är

lättast att börja en övergång till miljövänlig teknik inom

kollektivtrafiken bör ett utvecklingsprogram genomföras i syfte

att bl.a. förbättra tekniken och ge ekonomiska incitament.

Målsättningen bör vara att bussparken i Stockholmsregionen inom

en femårsperiod skall använda miljövänliga drivmedel.

I motionen framhålls vidare att en viktig fråga är att

stödja utveckling av ett system med spårtaxi för regionens

trafikförsörjning på 2000-talet. Enligt motionärerna har

utvecklingen inom informationsteknologin gjort det både möjligt

och ekonomiskt fördelaktigt att använda helautomatiska förarlösa

fordon i spårburen trafik. Tekniken behöver dock utvecklas. I

motionen anges att ett spårtaxisystem bör kunna bli ett

attraktivt referensprojekt för svensk industri.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet framhålla

vikten av att trafik- och miljösituationen i landets

storstadsområden förbättras. Därvid krävs, som utskottet

klargjort tidigare i samband med riksdagens miljöpolitiska

beslut på trafikområdet våren 1991, i de större städerna bl.a.

åtgärder som att begränsa partikelutsläpp från dieseldrivna

fordon genom en mer miljövänlig kollektivtrafik (prop.

1990/91:90 delvis, bet. TU30, rskr. 345).

Vad gäller kollektivtrafiken i Stockholmsområdet kan nämnas

att ett omfattande etanolbussprojekt med 32 bussar i reguljär

trafik startade år 1990 av AB Storstockholms Lokaltrafik (SL)

med stöd av Saab-Scania och staten. I SL:s regi har även

påbörjats försök med en hybridbuss. Detta fordon drivs av

elmotorer som får sin energi från ett batteri och från en

motorgenerator som drivs av en katalysatorrenad bensinmotor. I

sammanhanget kan vidare nämnas att även i många andra städer

runt om i landet pågår försök med alternativa drivmedel och

olika former av miljöanpassad kollektivtrafik.

Utskottet anser det angeläget att forskningen och

utvecklingen på området drivs vidare. Stora ansträngningar måste

göras för att utveckla ny teknik vad gäller motorer, drivsystem

och drivmedel. Det är därvid viktigt att teknikutvecklingen tar

hänsyn till ekonomi, effektivitet och komfort i

kollektivtrafiken. Utskottet ser det således som viktigt att en

målmedveten forskning, utveckling samt demonstrationsverksamhet

kommer till stånd som gör att ny teknik utvecklas för att

medverka till en omställning av transportsektorns

energianvändning.

Med de förslag i propositionen som utskottet tidigare ställt

sig bakom kan också en fortsatt utveckling främjas inom området.

Vad gäller statliga utvecklingsresurser för ändamålet kan vidare

nämnas att TFB enligt riksdagens energipolitiska beslut våren

1991 erhåller 30 miljoner kronor per år under fyra år för stöd

till utvecklings- och demonstrationsprojekt rörande användning

av

motoralkoholer i fordon. Enligt klimatpropositionen (prop.

1992/93:179) förordas vidare att ytterligare medel anvisas till

TFB för utveckling av bl.a. el- och hybridfordon.

Utskottet anser att transportsektorn har ett ansvar att

medverka till att trafiksystemet miljöanpassas. Det är därför

nödvändigt att forskningen inriktas på att öka kunskaperna härom

och ge underlag för kostnadseffektiva åtgärder. Utskottet

förutsätter med hänvisning till vad som nu har anförts att

åtgärder även fortsättningsvis vidtas för att stimulera den

miljötekniska utvecklingen på området.

I motionen berörs även utvecklingen av spårtaxi. Utskottet

anser i likhet med vad som anförs i motionen att det är

väsentligt att nya typer av trafiklösningar utvecklas.

Spårbilssystem har också, som utskottet angett tidigare, flera

fördelar ur miljösynpunkt. Enligt resultat från tidigare

FoU-projekt kan kostnaden för en resa bli ungefär som för dagens

busstrafik men resstandarden blir betydligt bättre. Vidare kan

nämnas att inom ramen för de s.k. storstadsförhandlingarna i

Göteborg har en överenskommelse träffats om bl.a. utveckling av

ett nytt förarlöst spårsystem. En mindre demonstrationsbana

planeras att anläggas i Göteborg.

Utskottet förutsätter mot denna bakgrund att en fortsatt

utveckling av nya trafiklösningar typ spårbilssystem kan komma

att prövas inom ramen för de insatser som avsätts för

teknikutveckling på transportområdet. Med hänvisning till det

anförda påkallar motionsyrkandet inte någon åtgärd från

riksdagens sida och avstyrks följaktligen av utskottet.

2.7 Telefrågor

I motion T208 (v) framhålls att utvecklingen av elektroniska

kommunikationer har många positiva drag. Deras negativa

miljöeffekter är exempelvis försumbara. Samhället bör därför med

utbildning, information och forskningsinsatser ge den breda

allmänheten och mindre företag möjlighet att tillgodogöra sig de

nya kommunikationsslagen.

Utskottet konstaterar att genom regeringens förslag ges ökade

möjligheter att utveckla sektorsforskningen inom området.

Forskning om telekommunikationer utpekas sålunda som ett område

som särskilt bör uppmärksammas under den kommande

planeringsperioden. Vidare förändras ansvarsförhållandena i

syfte att uppnå en ökad tydlighet så att de samhällsmotiverade

insatserna inom området kan främjas.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det nu

behandlade motionsyrkandet inte bör föranleda någon åtgärd från

riksdagens sida. Det avstyrks därför av utskottet.

2.8 Transportforskningens lokalisering

I motion T918 (v) framhålls en rad motiv för att bygga upp ett

transporttekniskt centrum. Uppgiften för detta centrum skall

vara att utveckla miljöanpasade lösningar för gods- och

persontransporter. Viktiga områden är bl.a. trafiksäkerhet,

energieffektivitet, transportekonomi, framkomlighet och

tidspassning samt förutsättningarna för industriell produktion.

Anläggningen bör byggas upp i ett område där det är lätt att

utveckla ett samarbete med industrin och där det finns naturliga

förutsättningar att pröva nya lösningar. Ett naturligt

lokaliseringsval är enligt motionären därmed Fyrstadsregionen,

dvs. den region som består av kommunerna Trollhättan,

Vänersborg, Uddevalla och Lysekil.

I motion T84 (s) anges att VTI:s framtida verksamhet kommer

att knytas hårt till beställarnas omedelbara behov av forskning.

Enligt motionärerna är mot denna bakgrund en omlokalisering av

VTI från Linköping till Borlänge välmotiverad. Därmed kan en

samlokalisering uppnås med Banverket och Vägverket, vilket

skulle bl.a. förstärka samspelet forskning--verk. I motionen

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som anförts om informationsteknologins betydelse för de olika

trafikgrenarna.

Enligt utskottets mening bör det främst vara en uppgift för

ansvariga myndigheter att pröva hur den långsiktiga

kunskapsuppbyggnaden bör se ut och bedöma vilka

forskningsmiljöer som är lämpliga att bygga upp. Utskottet

avstyrker därför motion T918 (v). Av motsvarande skäl avstyrker

utskottet även motion T84 (s).

3 Övriga anslagsfrågor

Förutom de anslagsfrågor som tidigare behandlats har i den

forskningspolitiska propositionen lämnats ytterligare några

förslag till medelsanvisningar och särskilda bemyndiganden.

För VTI föreslås sålunda att för verksamhetens redovisning

anvisas ett anslag på 1 000 kr för budgetåret 1993/94. Vidare

föreslås att institutet får disponera medel motsvarande

eventuell utgående reservation från bidragsanslaget innevarande

budgetår under budgetåret 1993/94. Slutligen föreslås att de

åtgärder som regeringen vidtagit för att reglera VTI:s resultat

för budgetåret 1990/91 godkänns.

Även för TFB förordas att medel motsvarande eventuell

utgående reservation från anslaget under innevarande budgetår

får förbrukas under budgetåret 1993/94. Vidare begärs

godkännande av vad som förordats i fråga om bemyndigande för TFB

att inom en given ram -- utgörande en mindre del av beredningens

anslag -- besluta om medel för en sexårsperiod.

Inga motionsyrkanden har väckts med anledning av dessa

förslag. Utskottet har heller inga erinringar och tillstyrker

därför desamma.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ansvaret för teleforskning

att riksdagen godkänner vad som i proposition 1992/93:170

anförts om sektorsforskningsansvaret på

telekommunikationsområdet,

2. beträffande ansvaret för transportforskning och

transportprognoser

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i

proposition 1992/93:170 yrkandet på s. 153, yrkande 2 på s. 155

och proposition 1992/93:100 bil. 7, med anledning av regeringens

förslag i proposition 1992/93:170 yrkande 1 på s. 156 samt med

avslag på motionerna 1992/93:T30, 1992/93:T31 och 1992/93:T216

yrkande 17

dels godkänner vad regeringen anfört om omorganisationen

av prognosverksamhet m.m. inom transportsektorn,

dels till Bidrag till Statens väg- och

trafikinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på

33639000 kr,

dels till Transportforskningsberedningen för

budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 119406000 kr,

dels till Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94

anvisar ett ramanslag på 12490 000 kr,

res. (s)

men. (v)

3. beträffande forsknings-, utvecklings- och

demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafiken

att riksdagen godkänner vad som i proposition 1992/93:170

anförts om forsknings-, utvecklings- och

demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafiken, inkl. dess

finansiering,

4. beträffande disposition av reservation för

kollektivtrafikinsatser

att riksdagen godkänner att utgående reservation för

budgetåret 1992/93 inom delposten Bidrag till investeringar i

trafikmedel m.m. inom anslaget B 4. Byggande av

länstrafikanläggningar under budgetåret 1993/94 får disponeras

på anslaget G 3. Transportforskningsberedningen för forsknings-,

utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom

kollektivtrafikområdet,

5. beträffande gång- och cykeltrafik

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T90 yrkande 4 och

1992/93:Ub121 yrkande 19,

6. beträffande kvinnoperspektiv på trafiksystemet

att riksdagen avslår motion 1992/93:T208 yrkande 10,

7. beträffande kombitrafik

att riksdagen avslår motion 1992/93:T216 yrkande 11,

8. beträffande miljöfrågor

att riksdagen avslår motion 1992/93:T230 yrkande 3,

9. beträffande telefrågor

att riksdagen avslår motion 1992/93:T208 yrkande 23,

10. beträffande transportforskningens lokalisering

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T84 och 1992/93:T918

11. beträffande anslag till VTI

att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för

budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000 kr,

12. beträffande disposition av reservation för VTI

att riksdagen godkänner att ett belopp motsvarande eventuellt

utgående reservation på reservationsanslaget Bidrag till Statens

väg- och trafikinstitut för budgetåret 1992/93 får förbrukas på

det nya ramanslaget under budgetåret 1993/94,

13. beträffande resultatreglering för VTI

att riksdagen godkänner de av regeringen vidtagna åtgärderna

vad avser VTI:s resultat för budgetåret 1990/91,

14. beträffande disposition av reservation för TFB

att riksdagen godkänner att ett belopp motsvarande en

eventuellt utgående reservation på reservationsanslaget

Transportforskningsberedningen för budgetåret 1992/93 får

förbrukas på det nya ramanslaget och användas under budgetåret

1993/94,

15. beträffande bemyndigande om medelsbeslut

att riksdagen godkänner vad som i proposition 1992/93:170

förordats i fråga om bemyndigande för

Transportforskningsberedningen att inom en given ram --

utgörande en mindre del av beredningens anslag -- besluta om

medel för en sexårsperiod.

Stockholm den 13 maj 1993

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf

Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Sten-Ove Sundström (s),

Elving Andersson (c), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita

Jönsson (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Jarl

Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s), Lars Biörck (m)

och Hugo Bergdahl (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Ansvaret för transportforskning och transportprognoser

(mom.2)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "av utskottet" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis klargöra att trafik och

transporter har en vital funktion i vårt samhälle. Det är därför

nödvändigt att landets samlade forskningsresurser används på ett

effektivt och ändamålsenligt sätt. Detta innebär att den

framtida strukturen och rollfördelningen mellan olika

forskningsbeställare och forskningsutövare är av ett strategiskt

intresse.

Med tanke på de stora belopp som krävs för investeringar i

infrastruktur och rullande materiel samt de dryga kostnaderna

för drift och underhåll är det angeläget att planerare och

beslutsfattare på olika nivåer har goda och tillförlitliga

kunskaper om hur transportsystemet kan tillgodose dagens och

morgondagens efterfrågan på transporttjänster. Framför allt är

det viktigt att ha kännedom om konsekvenser av olika åtgärder

och ingrepp i trafiksystemet samt kostnaderna för dessa

förändringar.

Det är utifrån detta perspektiv som behovet av forskning om

trafik och transporter skall bedömas, dvs. behovet av att ha ett

på forskning baserat fakta- och kunskapsunderlag inför beslut om

förändringar i transportsystemet.

Enligt utskottets mening har regeringen mot denna bakgrund

dragit felaktiga slutsatser när det gäller organisationen av

transportforskningen. Den renodling av beställar- och

utförarrollerna som regeringen förespråkar är intressant men

inte tillräckligt utredd varför det inte nu är möjligt att fatta

beslut i denna fråga. Det finns dessutom andra alternativ som

bör tas med i en diskussion om framtidens organisation när det

gäller transportforskningen.

Utskottet anser att den forskning som bedrivs vid VTI och

den miljö som institutet utgör är en värdefull resurs för

transportforskningen. Detta gäller inte minst i ett

internationellt perspektiv, där VTI redan har goda kontakter och

aktivt medverkar i nätverk och FoU-projekt på såväl nordisk som

europeisk och global nivå. Att i detta läge rasera en sådan

tillgång genom att bygga upp en administrativ apparat för att

fördela förhållandevis små penningsummor är slöseri med statens

resurser. Med den förordade modellen för hantering av FoU-medel

finns vidare en risk för ett alltför stort beroende av

uppdragsgivare. Därmed kan forskningens möjligheter att arbeta

fritt från och oberoende av snäva och kortsiktiga intressen

allvarligt försämras.

Utskottet anser därför att VTI:s forsknings- och

utvecklingsarbete bör få fortsätta i nuvarande omfattning.

Förutom det egentliga forskningsarbetet bör institutet förmedla

kunskap om trafik och transporter till olika grupper i samhället

också i fortsättningen. Till uppgifterna bör även framgent höra

att ansvara för transportprognoser och nulägesbeskrivningar. Mot

denna bakgrund bör VTI tilldelas anslag för att kunna fortsätta

med ungefär nuvarande verksamhet. Detta innebär i förhållande

till det aktuella förslaget i budgetpropositionen att från

Kommunikationsdepartementets utredningsanslag bör 3490000 kr

överföras till VTI. Vidare bör 20000000 kr överföras från

anslaget till TFB till VTI:s anslag. För TFB betyder dessa

förändringar att beredningen ändå får en anslagsökning med drygt

50 miljoner kronor. Utskottet har härvid gjort en uppräkning med

400000 kr med hänsyn till omföring av vissa

förvaltningskostnader från energiforskningsanslaget.

Utskottet anser vidare att det bör finnas möjligheter att

effektivisera forskningsverksamheten genom viss samordning

mellan VTI, SGI och TFB. I stället för att -- som föreslås i

forskningspropositionen -- enbart se över möjligheterna till en

administrativ samordning av de båda instituten bör enligt

utskottets mening instituten slås samman till en internationellt

sett mycket slagkraftig enhet, som kan tillgodose behov över

hela spektrat från geoteknik över vägteknik till trafikteknik.

Även när det gäller ökad samverkan mellan VTI/SGI och TFB bör

det finnas möjligheter till samordningsvinster. De tre

organisationerna bör komma tillbaka med förslag till hur man

genom samarbete av bl.a. administrationen kan göra besparingar

inom avsnittet transportforskning.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T30

(s), T31 (s) och T216 i berörd del tillstyrks medan regeringens

förslag i denna del avstyrks, bör av riksdagen ges regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande ansvaret för transportforskning och

transportprognoser

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:T30,

1992/93:T31 yrkandena 1--4 och 1992/93:T216 yrkande 17 och med

anledning av motion 1992/93:T31 yrkande 5 samt med avslag på

regeringens förslag i proposition 1992/93:170 yrkandet på s.

153, yrkande 2 på s. 155 och yrkande 1 på s. 156 och proposition

1992/93:100 bil. 7

dels till Bidrag till Statens väg- och

trafikinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på

57129000 kr,

dels till Transportforskningsberedningen för

budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 99406000 kr,

dels till Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94

anvisar ett ramanslag på 9000000 kr,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om prognosverksamheten m.m. inom

transportsektorn,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Ansvaret för transportforskning och transportprognoser

Jag biträder hemställan i reservationen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionerna2

Proposition 1992/93:170 avsnitt 62

Transportforskningsberedningens roll stärks2

Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet

inom kollektivtrafiken2

Prognosverksamhet m.m. inom transportsektorn2

Anslagsfrågor2

Proposition 1992/93:100 (budgetpropositionen) bilaga 73

Utredningar m.m.3

Motionerna3

Motioner väckta med anledning av proposition 1992/93:170

avsnitt 63

Motion väckt med anledning av proposition 1992/93:176

Investeringar i trafikens infrastruktur m.m.4

Motion väckt med anledning av proposition 1992/93:161

Trafiksäkerheten på vägarna inför 2000-talet4

Motioner avgivna under den allmänna motionstiden i januari

19934

Bakgrund5

Utskottet6

1 Kommunikationsforskningens organisation m.m.6

1.1 Ansvaret för teleforskningen6

1.2 Ansvaret för transportforskning och

transportprognoser6

2 Kommunikationsforskningens inriktning och innehåll10

2.1 Allmänna riktlinjer10

2.2 Kollektivtrafik11

2.3 Gång- och cykeltrafik11

2.4 Kvinnoperspektiv12

2.5 Kombitrafik13

2.6 Miljöfrågor15

2.7 Telefrågor16

2.8 Transportforskningens lokalisering17

3 Övriga anslagsfrågor17

Hemställan18

Reservation20

Meningsyttring av suppleant22