Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Ändring i körkortslagen (1977:477)

1993-05-18 · 5 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1992/93:TU37, Ändring i körkortslagen (1977:477)

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Trafikutskottets betänkande

1992/93:TU37

Ändring i körkortslagen (1977:477)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1992/93

TU37

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i proposition 1992/93:189 framlagt

förslag till två ändringar i körkortslagen (1977:477), som avses

träda i kraft den 1 juli 1993.

Den ena ändringen innebär att omständigheterna i det

enskilda fallet skall beaktas vid prövningen av

körkortsingripande vid allvarliga hastighetsöverträdelser och

att dagens ordning med nästan obligatorisk återkallelse

nyanseras. Ändringen begärdes av utskottet i betänkande

1991/92:TU2 (s. 24--25).

Den andra ändringen innebär att del av körkortsbehörighet

skall kunna återkallas vid vissa former av brottslighet.

Exempelvis skall en person som har dömts för våldtäkt kunna få

körkortsbehörighet för taxi eller buss återkallad.

Propositionen

Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i

proposition 1992/93:189 att riksdagen antar det i propositionen

framlagda förslaget till lag om ändring i körkortslagen

(1977:477).

Lagförslaget, som har granskats av Lagrådet, har tagits in

som bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Bestämmelser om körkortsingripande

Enligt bestämmelser i körkortslagen (1977:477) kan

körkortsingripande ske i form av (1) återkallelse av körkortet,

(2) varning av körkortshavaren och (3) omhändertagande av

körkortet.

Enligt 16 § skall återkallelse av körkortet ske

1. om körkortshavaren har brutit mot 1§ andra stycket,

4§ eller 4a§ lagen (1951:649) om straff för vissa

trafikbrott eller 30§ första, andra eller tredje stycket

järnvägssäkerhetslagen (1990:1157),

2. om körkortshavaren har brutit mot 5 § lagen om straff för

vissa trafikbrott och överträdelsen inte kan anses som ringa,

3. om körkortshavaren genom upprepade förseelser i väsentlig

grad har visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter

de bestämmelser som gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens

intresse för förare av motordrivet fordon eller spårvagn,

4. om körkortshavaren i annat fall vid förandet av ett

motordrivet fordon eller en spårvagn har överskridit högsta

tillåtna hastighet, kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta

stopplikt, kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon

annan från trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig regel, allt om

överträdelsen inte kan anses som ringa,

5. om körkortshavaren på grund av opålitlighet i

nykterhetshänseende ej bör ha körkort,

6. om det med hänsyn till brottslig gärning som

körkortshavaren har gjort sig skyldig till kan antagas att han

ej kommer att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

och ansvar i trafiken eller om han på grund av sina personliga

förhållanden i övrigt ej kan anses lämplig som förare av

körkortspliktigt fordon,

7. om körkortshavarens förutsättningar för rätt att föra

körkortspliktigt fordon är så väsentligt begränsade genom

sjukdom, skada eller dylikt att han från trafiksäkerhetssynpunkt

ej vidare bör ha körkort,

8. om körkortshavaren ej följer föreläggande att ge in

läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov,

9. om körkortshavaren ej följer föreläggande att förnya

körkort,

10. om körkortshavaren begär att körkortet skall återkallas.

De brott som avses i punkt 1 är grov vårdslöshet i trafik,

rattfylleri, grovt rattfylleri och onykterhet i spårtrafik.

Hänvisningen i punkt 2 avser avvikande från

trafikolycksplats, s.k. smitning.

Bestämmelserna i 16 § gäller i tillämpliga delar också i fråga

om körkortstillstånd.

Om körkortet återkallas i fall som avses i 16§ 7, 8, 9 eller

10 får enligt 17§ körkortslagen återkallelsen begränsas

till att avse viss del av körkortsbehörigheten.

I stället för återkallelse skall körkortshavaren enligt 22§

meddelas varning i sådana fall som avses i 16§ 2--6, om

varningen av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd

och han inte har avsevärt överskridit högsta tillåtna hastighet.

I 24 § KL finns en generell undantagsregel. Om synnerliga skäl

föreligger får nämligen återkallelse underlåtas om det kan

ske utan fara för trafiksäkerheten. Underlåtes återkallelse får

varning meddelas i stället.

Propositionsförslagen

I proposition 1992/93:189 framläggs förslag om en mer

nyanserad användning av återkallelse av körkort i samband med

hastighetsöverträdelser samt förslag om möjlighet att återkalla

behörigheterna D (för buss) och TAXI vid brottslig gärning av

visst slag.

En mer nyanserad användning av återkallelse av körkort i

samband med hastighetsöverträdelser

De refererade bestämmmelserna i 16 § 4 om återkallelse av

körkortet vid hastighetsöverträdelse tillkom år 1986 (prop.

1985/86:115, bet. TU 27, rskr. 348) och innebar en skärpning

i förhållande till vad som gällde dessförinnan. Ett

överskridande av den tillåtna hastigheten med mer än 30 km/tim

skulle anses vara av den arten att återkallelse kunde komma i

fråga. I vissa fall -- vid begränsningar till låga hastigheter

såsom till 30 km/tim utanför skolor m.m. -- skulle redan ett

överskridande med 20 km/tim anses vara av den karaktären att

återkallelse borde komma i fråga.

Efter den år 1986 beslutade skärpningen av återkallelsegrunden

väcktes under en följd av år motioner i riksdagen, vari

motionärerna vände sig mot en alltför onyanserad användning av

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

återkallelseinstitutet vid hastighetsöverträdelser.

Trafikutskottet framhöll att körkortslagstiftningen allmänt

förutsatte en individualiserad bedömning och uttalade med allt

större skärpa att bedömningen i fråga om körkortsåterkallelse

kunde -- och borde -- påverkas av omständigheterna i det

enskilda fallet. På förslag av utskottet i betänkande

1991/92:TU2 (s. 24--25), vari utskottet upprepade detta

uttalande, begärde riksdagen (rskr. 1991/92:27) att regeringen

skulle återkomma till riksdagen med förslag som tillgodosåg vad

utskottet uttalat.

För att tillmötesgå riksdagens begäran föreslås i

propositionen att körkortslagen ändras så att hänsyn tas till

omständigheterna i det enskilda fallet vid prövning av

körkortsingripande i samband med hastighetsöverträdelser. Detta

föreslås ske genom att den i 22§ inskrivna möjligheten att

meddela varning vid särskilda skäl inte längre skall vara

begränsad genom det år 1986 införda undantaget för fall då

körkortshavaren avsevärt har överskridit högsta tillåtna

hastighet.

Departementschefen framhåller att det inte är avsett att

ändra den i praxis fastlagda huvudprincipen att den som har kört

mer än 30 km/tim (eller i vissa fall 20 km/tim) för fort har

åsidosatt gällande regler på ett sådant sätt att återkallelse

skall komma i fråga. Departementschefen anför i detta sammanhang

att även hastighetsöverskridanden med mindre än 30 km/tim, som

sker inom tätbebyggda områden med begränsad sikt, utanför skolor

m.m., kan betecknas som så grova att en återkallelse av

körkortet bör ske. Å andra sidan bör det enligt

departementschefen inte alltid betraktas som en grov

hastighetsöverträdelse, som med nödvändighet kan medföra

körkortsåterkallelse, om en person kör mer än 30 km/tim för fort

på en motorväg där 110 km/tim är högsta tillåtna hastighet när

sikten är god och trafikintensiteten mycket låg.

Propositionsförslaget i här aktuell del tillgodoser utskottets

önskemål. Utskottet föreslår sålunda att lagförslaget antas,

såvitt avser 22§.

Möjlighet att återkalla behörigheterna D (för buss) och TAXI

vid brottslig gärning av visst slag

Körkort söks och utfärdas för behörigheten D tillsammans med

behörigheten E (DE, för buss och släpfordon oavsett antal och

vikt) i förening i olika kombinationer med behörigheterna A (för

motorcykel), B (för personbil m.m.), C (för tung lastbil och ett

lätt släpfordon) och E (för släpfordon oavsett antal och vikt).

Behörighet att i yrkesmässig trafik för personbefordran föra

personbil, lätt lastbil eller terrängvagn utmärks i körkort med

beteckningen TAXI.

Föreningen för allmänna ombud för körkortsfrågor har i en

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

skrivelse till regeringen i februari 1993 pekat på att nuvarande

lydelse av 17§ inte ger möjlighet att återkalla del av

behörighet, då en körkortshavare har gjort sig skyldig till

brottslig gärning enligt 16§6.

Departementschefen pekar på att det i dagens läge med en

avreglerad taxinäring inte kan uteslutas att en person som har

dömts för exempelvis våldtäkt arbetar som taxichaufför, vilket

kan skapa oro och rädsla hos allmänheten för att anlita taxi för

transport.

Mot nu nämnda bakgrund föreslås i propositionen att

körkortslagen ändras så att det blir möjligt att återkalla

körkortsbehörigheten till viss del, även när körkortshavaren har

gjort sig skyldig till vissa brott. Huvudsakligen bör det enligt

departementschefen vara fråga om sådana brott som enligt 83§

körkortsförordningen (1977:722) skall föranleda en underrättelse

från Rikspolisstyrelsen till Vägverket. Uppgifter om sådana

brott skall föras in i körkortsregistret.

Propositionsförslaget föreslås genomföras så att till 17§

körkortslagen fogas ett nytt (andra) stycke med bestämmelser om

att i fall då ett körkort omfattar behörigheten D eller

taxibehörighet, sådan behörighet får återkallas om

körkortshavaren har gjort sig skyldig till brottslig gärning som

visar att han inte är lämplig att inneha körkort med sådan

behörighet.

Departementschefen anför att han inte är beredd att föreslå

undantag från de föreslagna bestämmelserna när det gäller

D-behörighet för den som kör fordon som visserligen är

registrerade som bussar -- med krav på D-behörighet -- men som

inte används för personbefordran. Som exempel kan här nämnas

bussar för biblioteks- och blodgivningsverksamhet. Enligt

departementschefen torde andelen olämpliga och dömda personer

som kör sådana bussar inte vara så stor att en speciallösning är

motiverad. Utskottet vill i detta sammanhang peka på möjligheten

att meddela undantag från körkortslagen för fall då D-behörighet

har återkallats med stöd av de föreslagna bestämmelserna i 17§

för den som kör buss som nu sagts. Av 32§ andra stycket

körkortslagen följer nämligen att regeringen i enskilda fall får

medge undantag från körkortslagen.

Utskottet har inte något att erinra mot propositionsförslaget

i här aktuell del och föreslår att lagförslaget antas, såvitt

avser 17§.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen antar det i proposition 1992/93:189 framlagda

förslaget till lag om ändring i körkortslagen (1977:477).

Stockholm den 18 maj 1993

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Sten

Andersson i Malmö (m), Håkan Strömberg (s), Kenth Skårvik (fp),

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

Sten-Ove Sundström (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson (s),

Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars

Björkman (m), Ines Uusmann (s), Lars Biörck (m), Ulrica Messing

(s) och Rune Thorén (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.