Bet. 1992/93:UbU11

Utbildningsutskottets betänkande

1992/93:UBU11

Vissa skollagsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1992/93

UbU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i

budgetpropositionen till vissa ändringar i skollagen jämte

motioner.

Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande när det

gäller förutsättningar att anordna gymnasial vuxenutbildning

och påbyggnadsutbildning. Utskottet avstyrker regeringens

förslag beträffande ändrat tillsynsansvar för den medicinska

delen av skolhälsovården. I övrigt tillstyrks regeringens

förslag.

Till betänkandet fogas en reservation (s) beträffande

upphävandet av meritvärderingsförordningen. Meningsyttring från

Vänsterpartiet föreligger när det gäller upphävandet av

meritvärderingsförordningen och skolplikt för barn som vårdas

på sjukhus.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:100 bil. 9 (s.53)

föreslagit

8. att riksdagen antar ett inom Utbildningsdepartementet

upprättat förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).

Lagförslaget återfinns som bilaga till detta betänkande.

Motionerna

1992/93:Ub406 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att reglerna för tillträde till specialkurser i

gymnasieskolan och till gymnasial vuxenutbildning bör

preciseras så att den enskildes rätt till utbildning på lika

villkor och hemkommunens betalningsskyldighet regleras på ett

tydligt sätt.

1992/93:Ub410 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om statsbidrag till Hässleholms tekniska

skola.

1992/93:Ub413 av Ingbritt Irhammar och Lennart Brunander (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om specialkurser inom naturbruk.

1992/93:Ub419 av Birger Andersson och Rosa Östh (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ändrade och tydligare regler för

tillträde till gymnasial vuxenutbildning och

påbyggnadsutbildning.

1992/93:Ub447 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att Hässleholms tekniska skola erhåller statsbidrag för

riksrekryterande utbildning i likhet med vad som gäller för

Katrineholms tekniska skola (SKOLFS 1991:52).

1992/93:Ub461 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skolhälsovården (delvis).

1992/93:Ub493 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att reglerna för tillträde till

gymnasial vuxenutbildning och specialkurser bör ses över och

göras tydliga.

1992/93:Ub502 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om meritvärderingsförordningen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om obligatorium för handikappade elever

att delta i undervisningen.

1992/93:Ub505 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om resurser för kommunal vuxenutbildning.

Utskottet

Interkommunal ersättning för gymnasial vuxenutbildning och

påbyggnadsutbildning, m.m.

Teknikerutbildningen, som är en påbyggnadsutbildning inom

komvux, skall vara ett alternativ för elever som avslutat

årskurs 3 på teknisk linje eller motsvarande eller som gått

teknisk gren inom naturvetenskapsprogrammet men också en

påbyggnad på tekniskt-industriella yrkesprogram. Föredragande

statsrådet konstaterar i propositionen (s.27) att antalet

elever som söker teknisk utbildning i gymnasieskolan har

minskat för fjärde året i rad. En av orsakerna till det dåliga

rekryteringsläget synes vara att tekniskt intresserade ungdomar

inte har en garanti för att de kan bygga på en treårig

utbildning med ett mer yrkesinriktat fjärde år. Enligt

statsrådet har det framkommit att många kommuner inte anordnar

teknikerutbildning eller ens är beredda att betala

interkommunal ersättning för elever som önskar gå en sådan

utbildning i annan kommun.

Då det är av utomordentligt stor vikt att det finns ett utbud

av teknikerutbildningar över hela landet, bör kommunerna enligt

statsrådet inom sin kommunala vuxenutbildning prioritera

anordnandet av teknikerutbildningen. De bör även bli skyldiga

att betala interkommunal ersättning för en elev som önskar

påbörja teknikerutbildning i en annan kommun, när hemkommunen

inte själv anordnar eller erbjuder den genom samverkansavtal.

En sådan skyldighet bör även gälla vissa starkt specialiserade

utbildningar som förekommer bara på en plats eller på ett fåtal

platser i landet eller utbildningar som det finns ett allmänt

intresse av att de står öpppna för sökande från hela landet.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen en ändring i skollagen

(11 kap. 24 §), som innebär att regeringen bemyndigas att

meddela föreskrifter om interkommunal ersättning för

ifrågavarande utbildningar inom komvux. Följdändringar bör

göras i 20 och 21 §§ samma kapitel. Vidare föreslår regeringen

att bestämmelsen i 11 kap. 20 § om en kommuns skyldighet att ta

emot sökande från annan kommun förtydligas genom att där ange

att skyldigheten endast omfattar behöriga sökande.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är av stor

vikt att det finns ett utbud av teknikerutbildning över hela

landet. Det är angeläget att tekniskt intresserade ungdomar kan

planera för att genomgå en tekniskt inriktad yrkesutbildning

efter avslutad gymnasieutbildning. Utskottet konstaterar vidare

-- vilket berörs i propositionen -- att det finns vissa

specialiserade påbyggnadsutbildningar inom andra yrkesområden

som bör stå öppna för sökande från hela landet. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag om ett bemyndigande att meddela

föreskrifter om interkommunal ersättning för ifrågavarande

utbildningar och föreslår att riksdagen antar det i proposition

1992/93:100 bilaga 9 framlagda förslaget till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser 11 kap. 20, 21 och 24 §§.

I två motioner, 1992/93:Ub410 (c) och 1992/93:Ub447 (m),

begärs att Hässleholms tekniska skola skall erhålla

statsbidrag för riksrekryterande utbildningar. Motionärerna

anför bl.a. att övergången till ett nytt statsbidragssystem för

kommunerna har lett till att bl.a. teknikerutbildning inte

kunnat bedrivas i den omfattning som är önskvärt från elevernas

och näringslivets synpunkt, då elevernas hemkommuner inte tagit

sitt ansvar för elevernas yrkesutbildning.

Med hänvisning till utskottets ställningstagande i det

föregående till regeringens förslag om bemyndigande att meddela

föreskrifter om interkommunal ersättning för bl.a.

teknikerutbildning anser utskottet att syftet med motionerna

1992/93:Ub410 och 1992/93:Ub447 i huvudsak är tillgodosett,

varför de avstyrks.

I motion 1992/93:Ub505 (c) framhålls att det är kommunerna

själva som har det yttersta ansvaret för hur stor del av

resurserna som skall användas för vuxenutbildning. Att

teknikerutbildning bör anordnas i kommunerna är enligt

motionärerna välmotiverat, men samtidigt finns det andra

angelägna vuxenutbildningsbehov. Mot denna bakgrund är

motionärerna tveksamma till beslut, som innebär att staten

vidgar kommunernas åtaganden utan att anvisa ytterligare medel.

Motionärerna anser att ett effektivt utnyttjande av statens

samlade resurser som i dagens arbetsmarknadssituation ställs

till förfogande för såväl utbildnings- som

arbetsmarknadspolitiken skulle kunna ge kommunerna bättre

förutsättningar att anordna gymnasial vuxenutbildning.

Regeringen bör göra en förnyad och samlad bedömning på vilket

sätt man kan främja en god tillgång på personal med teknisk

utbildning utan att begränsa andra angelägna utbildningsbehov

och utan att göra avkall på principerna om det kommunala

ansvaret för skolan.

I motionerna 1992/93:Ub406, 1992/93:Ub413 och 1992/93:Ub419

samtliga (c) samt 1992/93:Ub493 (s) yrkande 1 aktualiseras

ytterligare ett antal frågor i vad gäller gymnasial

vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Enligt motionärerna

sätts principen om likvärdig utbildning ur spel, då antagningen

till en utbildning enligt nuvarande bestämmelser inte avgörs på

grundval av de sökandes meriter utan beroende på hemkommunens

betalningsvilja och egna urvalskriterier. Den ettåriga

teknikerutbildningen och andra påbyggnadsutbildningar måste

vara tillgängliga på lika villkor. Hemkommunens skyldighet att

bekosta elevens utbildning bör regleras på ett tydligare sätt,

framhåller motionärerna.

Utskottet anser att syftet med motionerna 1992/93:Ub406,

1992/93:Ub413, 1992/93:Ub419 och 1992/93:Ub493 yrkande 1 i

huvudsak är tillgodosett såvitt avser bestämmelser om

interkommunal ersättning inom komvux genom utskottets

ställningstagande i det föregående till regeringens förslag om

bemyndigande. Beträffande utbudet av kommunal vuxenutbildning

vill dock utskottet med anledning av dessa motionsyrkanden och

motion 1992/93:Ub505 anföra följande.

Enligt 11kap. 17§ skollagen skall kommunerna sträva efter

att erbjuda kommuninvånarna sådan gymnasial vuxenutbildning och

påbyggnadsutbildning som svarar mot efterfrågan och behov.

Landstingen får anordna gymnasial vuxenutbildning endast inom

områdena naturbruk och omvårdnad. Kommuner och landsting är

skyldiga att till sin gymnasiala vuxenutbildning och

påbyggnadsutbildning ta emot sökande från andra kommuner, om

hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna för

elevens utbildning (11kap. 20§ skollagen).

Många begär att få studera i en annan kommun än hemkommunen.

Ett vanligt skäl är att hemkommunen inte anordnar den önskade

utbildningen. Då det enligt nuvarande bestämmelser inte finns

någon rätt för vuxna till gymnasial vuxenutbildning och

påbyggnadsutbildning är det således hemkommunen som avgör vilka

utbildningar i annan kommun och inom landstinget som man åtar

sig ett betalningsansvar för. Utskottet förutsätter att

kommunerna i sin planering av den kommunala vuxenutbildningen

noggrant följer upp vilka utbildningar som kommuninvånarna i

första hand efterfrågar och att de antingen i den egna kommunen

eller i samverkan med annan utbildningsanordnare erbjuder

sådana utbildningar som svarar mot efterfrågan och behov.

Utskottet har emellertid erfarit att många ungdomar med ett

bestämt mål för sin utbildning inte kunnat fullfölja sina

studier för mindre vanliga yrken på grund av att vissa

hemkommuner vägrat betala en efterfrågad utbildning inom komvux

i en annan kommun. Utskottet anser, vilket också framhålls i

motionerna, att principen om likvärdiga förutsättningar för

studier inom komvux därmed sätts ur spel (jfr bet. 1990/91:UbU4

s. 41--43).

Utskottet konstaterar att det i dagens situation på

arbetsmarknaden finns ytterst begränsade möjligheter för

ungdomar med en ofullständig yrkesutbildning att få ett

varaktigt arbete. Genom arbetsmarknadspolitiska insatser kan de

på vissa villkor erbjudas viss utbildning eller

ungdomspraktikplats. Som utskottet redovisat i sitt betänkande

1992/93:UbU8 är det mycket som tyder på att den minskade

yrkesutbildningen inom komvux under det senaste året ersatts av

upphandlad utbildning inom komvux genom Arbetsmarknadsstyrelsen

(AMS) och finansierad med AMS-medel. Utskottet anser i likhet

med vad som framhålls i motion 1992/93:Ub505 att regeringen i

det löpande arbetet för att begränsa arbetslösheten främst

bland ungdomar och för att höja deras yrkesmässiga kompetens

bör söka lösningar som vid en samlad bedömning och i ett

helhetsperspektiv ger bästa utfall från samhällsekonomisk

synpunkt.

Mot denna bakgrund och med hänvisning till att regeringen

genom den av utskottet i det föregående tillstyrkta

lagändringen kommer att ges ett bemyndigande att meddela

föreskrifter om interkommunal ersättning för vissa utbildningar

inom komvux finner utskottet det angeläget att regeringen för

riksdagen redovisar dels vilka utbildningar som i enlighet

med i det föregående förordad ändring i skollagen kommer att

omfattas av regeringens föreskrifter om interkommunal

ersättning inom komvux, dels vilka av nuvarande

påbyggnadsutbildningar som i framtiden bör anordnas inom komvux

och vilka som kommer att förläggas till högskolan, dels ock

vilka ytterligare möjligheter kommunerna kan ges för att de

skall kunna erbjuda sina ungdomar en adekvat yrkesutbildning

inom komvux med hänsyn till såväl arbetsmarknadsmässiga som

individuella behov.

Vad utskottet anfört om kommunernas förutsättningar att

anordna gymnasial vuxenutbildning bör riksdagen med anledning

av motionerna 1992/93:Ub406, 1992/93:Ub413, 1992/93:Ub419,

1992/93:Ub493 yrkande 1 och 1992/93:Ub505 som sin mening ge

regeringen till känna.

Tillsynen av skolhälsovården

Regeringen biträder Skolverkets och Socialstyrelsens förslag

om ändrad ansvarsfördelning när det gäller den medicinska delen

av skolhälsovården. Ett inom Utbildningsdepartementet upprättat

lagförslag såvitt avser 14kap. 8§ skollagen innebär att den

medicinska delen av skolhälsovården skall stå under tillsyn

av Socialstyrelsen.

I motion 1992/93:Ub461 (m) delvis framhålls skolsköterskans

roll i det elevvårdande arbetet i skolan. Det är olyckligt att

dela upp skolhälsovårdens ansvar på olika huvudmän. Enligt

motionären fungerar det nuvarande systemet med skolhälsovården

mycket tillfredsställande.

Enligt 14kap. 1§ skollagen skall skolhälsovård anordnas

för eleverna i grundskolan, gymnasieskolan, särskolan,

specialskolan och sameskolan. För skolhälsovården skall finnas

skolläkare och skolsköterska. Huvudmannen för skolan har

skyldighet att anordna skolhälsovård enligt 14kap. 2 resp.

7§§ nämnda lag.

Ett förändrat tillsynsansvar för den medicinska delen av

skolhälsovården skulle enligt vad utskottet inhämtat innebära

att Socialstyrelsen övertar ansvaret för bl.a. den centrala

uppföljningen av vaccinationsprogrammet och smittskyddsfrågor,

utveckling och uppföljning av hälsokontroller och övrig

medicinsk verksamhet, eventuell central fortbildning och

utfärdande av allmänna råd som gäller skolhälsovården.

I samband med riksdagens behandling av vissa skollagsfrågor

under riksmötet 1990/91 (prop. 1990/91:115, bet. UbU:17,

rskr.357) tillstyrkte utskottet bl.a. regeringens förslag att

tillsynsuppgiften för skolhälsovården skulle överföras till det

nya Skolverket. Utskottet erinrade om att skolhälsovården inte

bara ingår i skolans elevvårdande verksamhet utan också är en

del av samhällets allmänna medicinska insatser. Skolhälsovården

berör därmed även Socialstyrelsens verksamhet. Utskottet fann

det angeläget att Skolverket skulle samverka med andra

myndigheter, bl.a. Socialstyrelsen, i syfte att samordna vissa

förebyggande insatser på hälso- och sjukvårdens område.

Som framhålls i propositionen (s.36) har

skolhälsovårdspersonalen en utomordentligt viktig funktion i

skolans elevvårdande arbete. Skolsköterskan är med sin

kompetens viktig för bl.a. samarbetet mellan hem och skola.

Utskottet har erfarit att olika organisatoriska modeller för

skolhälsovården har börjat tillämpas i kommunerna bl.a. i syfte

att göra besparingar. På många håll sker ett närmande mellan

skolhälsovård och primärvård. Mot denna bakgrund finns det

anledning att bevaka utvecklingen inom skolhälsovården.

Utskottet har inhämtat att Skolverket påbörjat ett

utvärderingsprojekt beträffande skolhälsovården,

"Skolhälsovårdsläget sett ur ett elevperspektiv". Syftet är att

i en första etapp genomföra en enkät i 25% av landets

kommuner beträffande olika modeller och organisatoriska

lösningar inom skolhälsovården. Därefter skall en ingående

studie göras i ett begränsat antal kommuner. Avsikten är att

skolhälsovården skall studeras med utgångspunkt i elevernas

behov och önskemål. Skolhälsovårdspersonalens kontakter med

elever med särskilt behov av stöd skall uppmärksammas.

Utskottet anser att det finns risk för att ett förändrat

tillsynsansvar i enlighet med regeringens förslag skulle kunna

ge kommunerna fel signal och inverka menligt på det praktiska

elevvårdsarbetet i skolorna. Med hänvisning härtill och till

den nyligen påbörjade utvärderingen av skolhälsovården bör

riksdagen inte besluta om någon ändring av tillsynsansvaret för

den medicinska delen av skolhälsovården. Utskottet föreslår

sålunda att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub461 i

denna del avslår det i proposition 1992/93:100 bilaga 9

framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt

avser 14kap. 8§. Utskottet utgår från att Skolverket och

Socialstyrelsen även i fortsättningen kommer att samverka när

det gäller de medicinska frågorna inom skolhälsovården.

Regler om anställning som lärare

Regeringen föreslår att skollagens regler om villkor för

tillsvidareanställning som lärare skall ändras så att de blir

förenliga med Sveriges förpliktelser på grund av det väntade

EES-avtalet.

I skollagen regleras dessa villkor i 2 kap. 4 §. Villkoren är

definierade i termer av svensk eller nordisk lärarutbildning.

För sökande med annan utbildning krävs att denna av Statens

skolverk förklarats i huvudsak motsvara sådan lärarutbildning.

Ändringsförslaget innebär att lärarutbildning inte bara från

annat nordiskt land utan från varje annat land som ingår i EG

eller EFTA skall jämställas med svensk lärarutbildning. Vidare

föreslås att det skall införas ett krav på kunskaper i svenska

språket och på insikter i de föreskrifter som gäller

beträffande det offentliga skolväsendet, särskilt de

föreskrifter som gäller målen för utbildningen. Om det finns

synnerliga skäl -- t.ex. att anställningen avser undervisning

som meddelas på främmande språk -- kan undantag medges från

kravet på kunskaper i svenska. Regeringen föreslår också att

uppgiften att bedöma om en annan utbildning kan anses i

huvudsak motsvara sådan lärarutbildning som avses skall

överflyttas från Skolverket till Verket för högskoleservice.

Utskottet, som inte har något att erinra mot lagförslaget,

tillstyrker att riksdagen antar det i proposition 1992/93:100

framlagda förslaget till ändring i skollagen såvitt avser 2

kap. 4 §.

Föredragande statsrådet anför i propositionen att det system

hon förordat beträffande regleringen av villkoren för

tillsvidareanställning som lärare inte låter sig förenas med

den nu gällande meritvärderingsförordningen (1990:1476,

ändr. 1992:747), som utfärdats med stöd av 15 kap. 12 §

skollagen. Denna förordning framstår enligt statsrådet för

övrigt redan under gällande förhållanden som en diskutabel

reglering. Hon avser att föreslå regeringen att förordningen

upphävs.

I motion 1992/93:Ub502 (v) yrkande 3 anförs att

meritvärderingsförordningen bör bestå. Motionärerna pekar på

att förordningen bygger på att utbildning, erfarenhet och

kompetens skall väga tungt vid anställning, vilket är ett

kvalitetskrav. Huruvida ett EES-avtal eller ett medlemskap i EG

skulle förhindra ett bibehållande av förordningen får enligt

motionärerna prövas i domstol.

Kraven på hög kvalitet i skolverksamheten kommer enligt

utskottets mening främst till uttryck i läroplanerna.

Skollagens bestämmelse om skyldighet för kommunerna att anlita

behöriga lärare och reglerna om villkor för

tillsvidareanställning som lärare är redskap för att värna om

kvaliteten. Systemet med tillsyn och utvärdering genom

Skolverket har samma syfte. I samband med fördjupad

anslagsprövning för Skolverket, som normalt skall ske vart

tredje år, kommer regeringen att redovisa sin bedömning av hur

väl redskapen för att värna kvaliteten har fungerat. Utskottet

anser inte att riksdagen bör motsätta sig regeringens avsikt

att avskaffa meritvärderingsförordningen och föreslår därför

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub502 yrkande 3.

Svårt rörelsehindrade gymnasieelever

För svårt rörelsehindrade elever finns speciellt anpassad

gymnasieutbildning i Göteborgs, Stockholms och Umeå kommuner.

Skollagens 5 kap. 27 § anger en definition av "svårt

rörelsehindrad", som ligger till grund för avgörandet av

vilka elever som har rätt att bli antagna till den speciellt

anpassade utbildningen.

Regeringen föreslår en ändring av 5 kap. 27 § som förtydligar

att en rörelsehindrad elev har rätt till den speciellt

anpassade utbildningen om han eller hon behöver habilitering

och inte kan följa reguljär studiegång i gymnasieskolan. Behov

av boende i elevhem och omvårdnad i boendet är inte ett

nödvändigt villkor.

Utskottet konstaterar att förslaget ligger i linje med vad

som anfördes när bestämmelserna om speciellt rh-anpassad

gymnasieutbildning infördes (prop. 1989/90:92, bet. SoU20,

rskr. 271). Utskottet tillstyrker att riksdagen antar det i

proposition 1992/93:100 framlagda förslaget till lag om ändring

i skollagen såvitt avser 5 kap. 27 §.

Hemkommunens betalningsansvar för elever i speciellt

rh-anpassad gymnasieutbildning skall enligt propositionen

inte omfatta skyldighet att lämna ekonomiskt stöd till

inackordering, eftersom staten ansvarar för finansieringen av

boende i elevhem, omvårdnad i boendet och habilitering i dessa

fall. För att klargöra detta föreslås ett tillägg i 5 kap. 33 §

skollagen.

Utskottet, som inte har något att erinra mot förslaget,

tillstyrker att riksdagen antar det i proposition 1992/93:100

framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt

avser 5 kap. 33 §.

Överlåtelsen av huvudmannaskap för särskolan och särvux

Riksdagen beslutade våren 1992 (prop. 1991/92:94, bet. UbU21

och UbU28, rskr. 285) att huvudmannaskapet för särskolan och

särvux skall föras över från landstingen till kommunerna.

Överlåtelsen skall kunna ske successivt men skall vara

genomförd före utgången av år 1995.

I enlighet med riksdagens beslut utfärdades lagen (1992:598)

om ändring i skollagen (1985:1100) som trädde i kraft den 1

juli 1992. Enligt punkten 2 i övergångsbestämmelserna till

lagen gäller fram till den tidpunkt då huvudmannaskapet

överlåts vissa bestämmelser, däribland 6 kap. 5 §, i sin

lydelse vid utgången av juni 1992. Den äldre bestämmelsen i 6

kap. 5 § medger en ekonomisk reglering i form av bidrag mellan

landsting och kommun och mellan kommuner för det fall att

kommun tagit över ansvaret att sörja för särskoleutbildning.

Som nuvarande bestämmelser är formulerade upphör möjligheten

till en reglering via bidrag i och med att överlåtelse sker av

huvudmannaskapet. Landsting och kommuner får inbördes avtala om

den ekonomiska regleringen i form av skatteväxling.

Regeringen föreslår nu ett tillägg i punkten 2 i

övergångsbestämmelserna till lagen (1992:598) om ändring i

skollagen, att möjlighet skall finnas för landsting och

kommuner att även efter det att överlåtelse av huvudmannaskap

för särskolan och särvux ägt rum lämna bidrag sinsemellan som

ett alternativ till skatteväxling. Denna möjlighet bör stå

öppen under en övergångstid fram till utgången av år 1995, dvs.

till den tidpunkt då huvudmannaskapet för särskolan och särvux

till fullo skall ha förts över från landsting till kommuner.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till alternativ

reglering av ersättningsfrågor mellan de landsting och kommuner

som redan före slutdatum överför huvudmannaskapet. Riksdagen

bör således anta lagförslaget såvitt avser ändring i

ifrågavarande övergångsbestämmelser.

Skolplikt för barn som vårdas på sjukhus

I motion 1992/93:Ub502 (v) yrkande 13 refereras till

bestämmelser om att elever som under en längre tid på grund av

sjukdom eller handikapp inte kan delta i det ordinarie

skolarbetet har rätt till särskild undervisning på sjukhus

eller i hemmet. Motionärerna efterlyser ett motsvarande

obligatorium för eleverna att delta i denna undervisning om

ansvarig läkare så medger.

Bestämmelserna angående särskild undervisning på sjukhus m.m.

finns i 10 kap. 3 § skollagen (1985:1100) och 5 kap. 17--20 §§

grundskoleförordningen (1988:655). Den särskilda undervisningen

anordnas av skolhuvudmannen. Delegation får ske till huvudman

för sjukhus, barnhem eller liknande institution. Undervisningen

skall i den utsträckning det är möjligt motsvara den utbildning

eleven inte kan delta i. Endast om läkare som ansvarar för

elevens vård medger det får särskild undervisning ges.

Att eleverna skall delta i sådan särskild undervisning får

anses följa av reglerna om skolplikt (3 kap. 1 och 2 §§

skollagen). Någon bestämmelse som speciellt avser elevs

skyldighet att delta i sjukhusundervisning behövs inte enligt

utskottet. Utskottet föreslår med det anförda att riksdagen

avslår motion 1992/93:Ub502 yrkande 13.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande interkommunal ersättning för gymnasial

vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning

att riksdagen antar det i proposition 1992/93:100 bilaga 9

framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

såvitt avser 11kap. 20, 21 och 24§§,

2. beträffande statsbidrag för riksrekryterande

utbildning

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub410 och

1992/93:Ub447,

3. beträffande förutsättningar att anordna gymnasial

vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Ub406,

1992/93:Ub413, 1992/93:Ub419, 1992/93:Ub493 yrkande 1 och

1992/93:Ub505 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. beträffande tillsynsansvaret för den medicinska delen av

skolhälsovården

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub461 (delvis)

avslår det i proposition 1992/93:100 bilaga 9 framlagda

förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 14kap.

8§,

5. beträffande villkor för tillsvidareanställning som

lärare

att riksdagen antar det i proposition 1992/93:100 framlagda

förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt

avser 2 kap. 4 §,

6. beträffande upphävande av meritvärderingsförordningen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub502 yrkande 3,

res. (s)

7. beträffande definitionen av "svårt rörelsehindrad"

att riksdagen antar det i proposition 1992/93:100 framlagda

förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt

avser 5 kap. 27 §,

8. beträffande hemkommunens betalningsansvar för svårt

rörelsehindrade elevers gymnasieutbildning

att riksdagen antar det i proposition 1992/93:100 framlagda

förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt

avser 5 kap. 33 §,

9. beträffande överlåtelsen av huvudmannaskap för särskolan

och särvux

att riksdagen antar det i proposition 1992/93:100 framlagda

förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt

avser punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:598)

om ändring i nämnda lag,

10. beträffande skolplikt för barn som vårdas på sjukhus

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub502 yrkande 13,

men. (v)

11. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag i den mån det inte

omfattas av vad utskottet hemställt i det föregående.

Stockholm den 30 mars 1993

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:

Ann-Cathrine Haglund (m),

Lena Hjelm-Wallén (s),

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Margitta Edgren (fp),

Berit Löfstedt (s),

Bo Arvidson (m),

Ingrid Näslund (kds),

Stefan Kihlberg (nyd),

Jan Björkman (s),

Ulf Melin (m),

Inger Lundberg (s),

Krister Örnfjäder (s),

Birgitta Carlsson (c) och

Ingegerd Sahlström (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Upphävande av meritvärderingsförordningen (mom.6)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Jan

Björkman, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Ingegerd

Sahlström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7

börjar med "Kraven på" och på s. 8 slutar med "yrkande 3" bort

ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att riksdagen i samband med beslutet om

kommunalisering av lärartjänsterna (prop. 1989/90:41, bet.

UbU9, rskr. 58) gav regeringen till känna att det var viktigt

att det även i fortsättningen skulle finnas centralt

fastställda regler för behörighet och meritvärdering vid

tillsättning av bl.a. lärartjänster (1989/90:UbU9 s. 9).

Behovet av sådana centralt fastställda regler har enligt

utskottets mening inte minskat sedan dess. En

meritvärderingsförordning bör således finnas kvar även i

fortsättningen. Detta bör utskottet som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

6. beträffande upphävande av meritvärderingsförordningen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub502 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

I fråga om upphävande av meritvärderingsförordningen

instämmer jag med reservationen. Det huvudmotiv som regeringen

åberopar för att avskaffa meritvärderingsförordningen --

EES-avtalet -- håller inte. Det nya EES-avtalet är ännu inte

ratificerat och det står inte klart när det träder i kraft

eller ens om det kommer att göra det.

När det gäller skolplikt för barn som vårdas på sjukhus

vill jag anföra följande. Eftersom deltagande i särskild

undervisning på sjukhus eller i hemmet inte är obligatorisk,

finns det risker för att sjuka eller handikappade elever kan

komma efter i skolarbetet och få framtida svårigheter i sin

skolgång. Jag anser därför att det bör föreskrivas en

skyldighet för elever att delta i sådan undervisning om

ansvarig läkare medger detta. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med ett lagförslag av denna innebörd.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

moment 10 bort hemställa:

10. beträffande skolplikt för barn som vårdas på sjukhus

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub502 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan,

Regeringens lagförslag

Bilaga