Bet. 1992/93:UbU12

Utbildningsutskottets betänkande

1992/93:UBU12

Skolans internationalisering

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

UbU12

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i

proposition 1992/93:158 om skolans internationalisering.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Till betänkandet

fogas en reservation (nyd) om studiebidrag för studier

utomlands och en reservation (s) om viss begränsning i

hemkommunens skyldighet att betala ersättning för

IB-utbildning. Meningsyttring föreligger från Vänsterpartiet,

som yrkar avslag på propositionen.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:158 Skolans

internationalisering föreslagit

1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i

skollagen (1985:1100),

2. att riksdagen godkänner riktlinjerna för statsbidrag till

utlandsundervisningen (avsnitt 5),

3. att riksdagen under åttonde huvudtitelns

reservationsanslag Stöd för utveckling av skolväsendet för

budgetåret 1993/94 anvisar 16000000 kr utöver vad som

föreslagits i prop. 1992/93:100 bil. 9.

Lagförslaget är fogat som bilaga till detta betänkande.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1992/93:158

1992/93:Ub97 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1992/93:158 och hos regeringen

begär ett nytt förslag om skolans internationalisering.

1992/93:Ub98 av Ingrid Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en modell och resurser för skolans

internationalisering.

1992/93:Ub99 av Ulrica Messing m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lärares fortbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kostnader för International

Baccalaureate-utbildning.

1992/93:Ub154 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

studiebidrag vid studier utomlands.

Motioner från allmänna motionstiden 1993

1992/93:Ub436 av Kent Olsson m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om meritvärdering för lärare som undervisar i

svenska skolor utomlands.

1992/93:Ub476 av Roland Lében (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om kommunal ersättning för svenska elever som studerar vid

svensk utlandsskola.

1992/93:A209 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om möjligheter för hemvändande barn att

upprätthålla sina språkkunskaper.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens

proposition 1992/93:158 Skolans internationalisering jämte

motioner som väckts dels med anledning av propositionen, dels

under den allmänna motionstiden år 1993.

Insatser för skolans internationalisering

Regeringen konstaterar i propositionen att

internationaliseringen av det svenska samhället påskyndats

under de senaste årtiondena. Ett viktigt skäl till detta är de

framsteg som gjorts i strävandena inom EG att skapa ett

gränslöst Europa. Insatserna för skolans internationalisering

måste därför också ses som en följd av det europeiska

integrationsarbetet och de nya förutsättningar för det arbete

som skapats genom frigörelsen och demokratiseringen i Öst- och

Centraleuropa.

Sveriges ökade kontakter med omvärlden ställer enligt

regeringen skolan inför nya och stimulerande utmaningar.

Regeringens långsiktiga ambition är att stödja internationella

kontakter och utbyten på skolans område och att i möjligaste

mån verka för att fler svenska elever bereds tillfälle att

studera i utlandet under en tid. Ett EES-avtal bör på sikt

innebära att svenska elever ges möjlighet att delta i de

utbytesprogram som finns inom EG. Elev- och lärarutbytet med

våra grannländer växer, inom Norden genom Nordplus junior, men

framför allt genom lokala initiativ av enskilda skolor. I

växande utsträckning sker utbytet också med de baltiska

länderna samt med Frankrike och Tyskland. Vidare framhålls i

propositionen att många har genom biståndsarbete och ideellt

intresse byggt upp kontakter och skolutbyte med tredje världen.

Elevutbytet på gymnasienivå med främst USA har stor omfattning

och en stark tradition. Slutligen är intresset för Asien,

Australien och Latinamerika också växande och viktigt för

skolans utveckling.

Regeringen framhåller att internationaliseringen ökar behovet

och betydelsen av de svenska utlandsskolorna och riksinternaten

i Sverige. Det växande antal svenska familjer som under någon

tid verkar i ett annat land måste kunna göra det utan att deras

barn riskerar att förlora sambandet med den egna kulturen och

det egna språket.

Lärare och skolledare är enligt regeringen en nyckelgrupp för

skolans internationalisering. Utbytesprogram för lärare och

skolledare kan höja lärarkompetensen, samtidigt som det tillför

skolan och dess elever nya perspektiv och erfarenheter.

Invandrare och den växande gruppen elever med ett annat

modersmål än svenska utgör också en stor tillgång i skolans

dagliga arbete för internationell kunskap och förståelse.

Regeringen föreslår att resurserna för skolans

internationalisering förstärks med totalt 16 miljoner kronor

för budgetåret 1993/94. Bl.a. föreslås att resurser satsas på

lärares, skolledares och elevers internationella kontakter samt

introduktionskurser i svenska för elever från utlandet som tas

emot i gymnasieskolan. En funktion bör finnas som kan ge råd

och stöd till huvudmän och enskilda skolor när det gäller

internationella kontakter. Regeringen föreslår även vissa

ändringar i skollagen, bl.a. att en elev på ett program i

gymnasieskolan skall ha rätt att fullfölja sin utbildning på

det aktuella programmet efter högst ett läsårs ledighet för

utlandsstudier, att en kommun eller en fristående skola som så

önskar vid sidan av sin gymnasieskola skall få anordna

IB-utbildning (International Baccalaureate) utan godkännande av

regeringen och att hemkommunen blir skyldig att betala

ersättning till utbildningsanordnaren för kostnaderna för

IB-utbildningen (exkl. vissa avgifter till International

Baccalaureate Office i Genève). Slutligen dras i propositionen

riktlinjerna upp för ett ändrat och förbättrat bidrag till

utlandsundervisningen från den 1 juli 1994.

I motion 1992/93:Ub97 (v) yrkas avslag på regeringens

förslag om skolans internationalisering. Motionärerna anser

att frågan om skolans internationalisering bör kopplas till det

pågående läroplansarbetet om utbildningens mål och innehåll.

Enligt motionärerna är regeringens perspektiv på skolans

internationalisering för snävt. Det kan inte begränsas till den

västeuropeiska integrationen utan bör också inbegripa de

grundläggande frågorna om förhållandet mellan rika och fattiga

länder, de globala problemen, mänskliga rättigheter, arbetet

mot rasism och fredsfostran. Motionärerna avstyrker regeringens

förslag om inrättandet av en funktion för skolans

internationella kontakter. Möjligheten att fullfölja

gymnasieutbildningen efter avbrott för studier utomlands bör

vidare inte begränsas till högst ett läsår. Slutligen

accepterar motionärerna inte regeringens förslag till

finansiering av insatserna för skolans internationalisering.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag

om skolans internationalisering i samband med förslag om nya

läroplaner för skolan.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

I direktiven (dir. 1991:9 och dir. 1991:117) till

Läroplanskommittén tas internationaliseringen upp som ett

viktigt kunskapsområde. Som föredragande statsrådet anför i

direktiven (dir. 1991:62) till den särskilda utredaren för

vissa frågor om skolans internationalisering

(Internationaliseringsutredningen) skall det genom

Läroplanskommitténs arbete och det kommande kursplanearbetet

inom Statens skolverk bli möjligt att tillgodose behovet av

internationalisering av skolan när det gäller utbildningens mål

och innehåll samt riktlinjer för undervisningen. Andra frågor

såsom åtgärder som främjar och underlättar rörlighet och utbyte

mellan Sverige och andra länder på skolans område samt formerna

för svensk undervisning i utlandet ansåg statsrådet det

naturligt att utreda i ett sammanhang.

Läroplanskommittén har i sitt betänkande (SOU 1992:94) Skola

för bildning och i sitt förslag till läroplan för grundskolan

särskilt markerat vikten av att eleverna får utveckla förmågan

att förstå och leva sig in i andras villkor och

värderingsgrunder samt att kontakten med skolor och ungdomar i

andra länder kan bidra verksamt till detta. Internationella

kontakter, utbyte och praktik i andra länder skall främjas. I

kommitténs förslag till läroplan för gymnasieskolan och komvux

anförs bl.a. att det genom internationaliseringen ställs höga

krav på vår förmåga att leva med kulturell mångfald. Skolan har

som social och kulturell mötesplats en möjlighet och ett ansvar

för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.

Regeringen avser återkomma till riksdagen med förslag i

läroplansfrågan. Emellertid vill föredragande statsrådet (prop.

s. 6) redan nu markera regeringens avsikt att låta den ökande

internationaliseringen få ett genomslag i läroplanerna för alla

skolformer. Med detta slår staten fast att

internationaliseringen är en central uppgift för skolan.

Utskottet har inget att erinra mot att regeringen väljer att

lägga fram förslag om organisatoriska ramar och medel för att

stärka skolans internationalisering utan en direkt koppling

till kommande läroplansförslag. Utskottet utgår från att de

aspekter på skolans internationalisering som framförs i motion

1992/93:Ub97 kommer att finnas med i ett kommande

regeringsförslag till läroplaner när det gäller undervisningens

mål och innehåll.

I såväl Internationaliseringsutredningens betänkande (SOU

1992:93) som propositionen ges exempel på skolors

internationella kontakter. Dessa kan omfatta stödprojekt,

brevskivning till vänskolor, utbytesresor och studieresor m.m.

Självfallet kan det därvid vara lockande för unga människor att

i första hand vilja knyta kontakter med avlägsna och exotiska

länder. Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att

betona värdet av kontakter med länder utanför EG och med länder

utanför Europa. Utskottet vill dock i detta sammanhang

understryka vikten av att arbetet med att stärka och fördjupa

förbindelserna med våra grannländer i Norden kan fortsätta.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det i första hand

är de enskilda skolorna och kommunerna som bär ansvaret för

internationaliseringen i skolan och för den konkreta

utformningen av den. Utskottet ser föreliggande

regeringsförslag som en viktig förutsättning för enskilda

skolor och kommuner att vidareutveckla sina internationella

kontakter. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen

avslår motion 1992/93:Ub97.

Utbyten och andra internationella kontakter

Enligt motion 1992/93:Ub98 (s) delvis bör ett svenskt centrum

för internationella kontakter skapas. Detta centrum bör bl.a.

ha kontakt med likartade centra i andra länder. Det bör vidare

hjälpa till med att finna vänskolor i andra länder, sprida

information till lärare och elever och genomföra regionala

kurser om skolans internationalisering för lärare.

Internationaliseringsutredningen föreslog i sitt betänkande

(SOU 1992:93) att ett centrum för skolans internationella

kontakter skulle skapas. Utredningen diskuterade en anknytning

av detta centrum till antingen Svenska institutet eller

Skolverket. Ett fristående centrum avstyrktes av ett flertal

remissinstanser. I stället förordades en anknytning till i

första hand Skolverket.

Regeringen föreslår att medel bör anvisas för en funktion

som kan ge sådant stöd som huvudmän och enskilda skolor kan

behöva för internationella kontakter. Regeringen vill

stryka under att det bör ankomma på varje kommun och varje

skola

att bära ansvaret för sina internationella kontakter och för

den praktiska hanteringen av dem. När det gäller

organisationsfrågan bör den lösas tillsammans med andra frågor

om rollfördelningen på central nivå när det gäller

internationella kontakter inom utbildningsområdet.

Utskottet anser att de idéer som förs fram i motion

1992/93:Ub98 när det gäller uppgifterna för ett centrum för

internationalisering bör kunna tas till vara i arbetet med att

förstärka skolans internationalisering. De ligger likaså i

linje med vad som föreslås i propositionen. Det bör ankomma på

regeringen att i samråd med berörda myndigheter lösa

organisationsfrågan på central nivå för skolans internationella

kontakter. Även utlandsskolornas behov av ett kontaktorgan när

det gäller såväl pedagogiska som administrativa skolfrågor bör

därvid beaktas.

Utskottet tillstyrker vad som i proposition 1992/93:158

förordats om en funktion för skolans internationalisering och

finner att syftet med motionärernas yrkande i huvudsak är

tillgodosett, varför motion 1992/93:Ub98 i denna del avstyrks.

I samma motion framläggs ett förslag om en modell för skolans

internationalisering. Bl.a. framhålls att alla elever oavsett

skolform bör genom dagens kommunikationsteknik och ett

engagerat skolprogram få delta i en dialog med en vänskola i

utlandet. Ett sådant utbyte kan omfatta allt ifrån

brevskrivande, datakommunikation till ett par veckors

studiebesök vid vänskolan, framhåller motionärerna. Vidare bör

projekt beträffande miljösamarbete, internationell säkerhet och

konfliktlösning främjas.

Regeringen föreslår att särskilda medel skall anvisas för

särskilt stöd till internationella kontakter på

skolområdet. För budgetåret 1993/94 beräknas medel för

förstärkning av resurserna för lärares, skolledares och elevers

internationella kontakter med 14000000 kronor. En viss del

av medlen bör användas till stöd för skolor vilka, som en väl

integrerad del av undervisningen, utnyttjar utbyten och andra

internationella kontakter, där också elever blir berörda.

Utskottet anser i likhet med regeringen att varje kommun och

varje skola bör bära ansvaret för sina internationella

kontakter och för den praktiska hanteringen av dem. Utskottet

delar motionärernas uppfattning att vänskolor i utlandet är ett

utmärkt sätt att utveckla den enskilda skolans internationella

kontakter. Inom ramen för i propositionen anvisade medel bör

sådana projekt kunna stödjas. I

Internationaliseringsutredningens betänkande (SOU 1992:93,

bilaga 2) ges en provkarta på svenska skolors internationella

kontakter och utbytesverksamhet. Det bör vara möjligt för

Skolverket att i sitt arbete med att utveckla skolväsendet

sprida information om olika modeller för kontakter mellan

svenska och utländska skolor på olika nivåer.

Med hänvisning till regeringens förslag om stöd till

internationella kontakter och till vad utskottet i övrigt

anfört anser utskottet att syftet med motion 1992/93:Ub98 i

denna del i huvudsak är tillgodosett, varför den avstyrks.

För att underlätta det internationella utbytet bör skolan

enligt vad som anförs i motion 1992/93:Ub99 (s) vara öppen för

nya undervisningsformer. Det kan t.ex. gälla att undervisa i

olika ämnen på engelska eller tyska. För att lärarna skall få

tillfälle att hålla sina språkkunskaper levande bör det vara

möjligt att anordna studiedagar på annat språk än svenska.

Hemspråkslärarna är enligt motionärerna en resurs som kan tas

till vara i skolans internationalisering. De bör ges möjlighet

att genom fortbildning bli behöriga att undervisa i andra ämnen

(yrkande 1).

För lärares fortbildning med inriktning mot

internationalisering finns i dag statliga medel för

resestipendier och fortbildningsstipendier som Svenska

institutet resp. Skolverket administrerar (totalt 3,5 miljoner

kronor för budgetåret 1992/93). I propositionen betonas att

frågor som rör internationalisering måste ges hög prioritet i

de samlade fortbildningsinsatserna för skolans personal. En

förstärkning av resurserna för bl.a. lärares internationella

kontakter föreslås. Regeringen anser det angeläget att stödja

enskilda lärares och skolledares deltagande i internationellt

skolsamarbete i form av konferenser m.m. Vidare bör särskilda

medel anvisas för direkt riktade insatser för fortbildning av

lärare som medverkar i s.k. bilingual education, dvs.

undervisning i olika ämnen på annat språk än svenska.

En förutsättning för att öka den svenska skolans

internationella kontakter är enligt utskottets mening

engagerade och aktiva lärare och skolledare. Initiativ till ett

ökat utbyte med andra länder måste komma från enskilda skolor

och kommuner. Utskottet delar såväl motionärernas som

regeringens uppfattning om vikten av lärares fortbildning när

det gäller skolans internationalisering. Utskottet finner att

de idéer och förslag om fortbildningen i språk som framförs i

motion 1992/93:Ub99 bör kunna genomföras inom ramen för den

förstärkning av insatserna för fortbildning som föreslås i

propositionen. Hemspråkslärarnas kompetens bör självfallet tas

till vara på det lokala planet när det gäller att utveckla den

enskilda skolans internationella verksamhet.

Beträffande frågan om hemspråkslärarnas

fortbildning/vidareutbildning, vilken aktualiseras i

motionen, vill utskottet erinra om att riksdagen sedan

budgetåret 1990/91 anvisat särskilda medel för att förbättra

lärartillgången. Riksdagen beslutade (prop. 1991/92:75, bet.

UbU20, rskr. 282) att medel även fortsättningsvis bör användas

för utbildning av oexaminerade lärare i områden där många sådan

finns. Dessa medel bör också användas för vidareutbildning av

bl.a. hemspråkslärare. I detta sammanhang vill utskottet också

peka på att det inom ramen för anslaget B 6. Fortbildning m.m.

sedan budgetåret 1990/91 anvisats medel (jfr prop. 1992/93:100,

bet. UbU21, rskr. 275) för fortbildning och kompletterande

utbildning för lärare i svenskundervisning för invandrare m.m.

(5 714 000 kr budgetåret 1992/93).

Med hänvisning till det anförda finner utskottet att syftet

med motion 1992/93:Ub99 yrkande 1 i huvudsak är tillgodosett,

varför den avstyrks.

Enligt motion 1992/93:Ub154 (m) är det angeläget att öka

antalet elever som deltar i det internationella skolutbytet.

Ett år i en utlandsskola berikar inte bara den enskilda eleven

utan också den svenska skolan och det svenska samhället.

Rekryteringen till studier utomlands skulle enligt motionären

underlättas om eleverna fick behålla det studiesociala stödet

under utlandsvistelsen. Regeringen bör kunna ta upp denna fråga

i samband med beredningen av rapporten Målrelaterade

statsstipendier.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande.

Internationaliseringsutredningen behandlade i sitt betänkande

(SOU 1992:93) Svensk skola i världen studiehjälpsfrågan för

ungdomars studier utomlands. Enligt utredningen är det

angeläget att ge studiestöd till ungdomar som deltar i

utbytesverksamhet eller studerar utomlands för en begränsad

period. Utredningen föreslog att studiebidrag och ett

merkostnadstillägg skulle utgå till svenska ungdomar för högst

ett års studier på gymnasial nivå utomlands. Studiebidraget

skulle utgå med samma belopp som vid studier i Sverige och

merkostnadstillägget skulle utgå med 1 150 kr i månaden. Den

totala kostnaden för 4 000 extra studiestödsår beräknades till

drygt 86 miljoner kronor. Därvid beräknades studiebidraget till

835 kr i månaden under tolv månader och merkostnadstillägget

enligt ovan under tio månader, dvs. till sammanlagt 21 520 kr

per år. På förslag av regeringen har riksdagen beslutat (prop.

1992/93:100 bil. 9, bet. SfU13, rskr. 208) att studiebidraget

för budgetåret 1993/94 skall uppgå till 750 kr per månad under

högst tio månader per år.

Med hänvisning till riksdagens nyligen fattade beslut om

studiebidraget för budgetåret 1993/94 skulle kostnaden för

4000 extra studiestödsår inklusive merkostnadstillägget

uppgå till 76 miljoner kronor, dvs. drygt 10 miljoner kronor

mindre än vad utredningen beräknat. Om studiehjälpen för

utlandsstudier begränsas till att omfatta endast studiebidraget

kan kostnaden beräknas till 30 miljoner kronor, dvs. 7 500 kr

per elev och år.

Enligt regeringens bedömning (prop. s. 6) är det inte möjligt

att i nuvarande statsfinasiella läge genomföra utredningens

förslag om studiesociala förmåner vid studier utomlands.

Utskottet delar regeringens uppfattning om svårigheten att i

dagens ekonomiska situation finansiera studiehjälp vid

ungdomars utlandsstudier under ett år, även om de nya

förutsättningarna för beräkningen av studiebidraget skulle

minska kostnaderna med ca 10 miljoner kronor i jämförelse med

tidigare beräkningar. Med hänvisning härtill föreslår utskottet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub154.

I motion 1992/93:A209 (m) yrkande 1 aktualiseras vissa

problem för familjer som efter tjänst i utlandet återvänder

till Sverige. Bl.a. anses det angeläget att de hemvändande

barnen får möjlighet att bevara de språkkunskaper som de

tillägnat sig utomlands.

I propositionen (s. 22) understryker regeringen vikten av att

från utlandet hemvändande elever ges tillfälle att underhålla

och utveckla sina språkfärdigheter. För bl.a. dessa elever bör

studierna i gymnasieskolan planeras individuellt i likhet med

de elever som studerat utomlands under ett år. Skolledningen

bör pröva möjligheterna till stöd för dessa elever i varje

enskilt fall.

Utskottet ansluter sig till såväl motionärens som regeringens

uppfattning att elever som genom vistelse i utlandet förvärvat

kunskaper i ett främmande språk bör få möjlighet att utveckla

sina språkfärdigheter i den svenska skolan. Det bör ankomma på

den lokala skolledningen och lärarna att i samråd med eleven

finna former för sådana insatser. Utskottet anser det angeläget

att elevers språkkunskaper och erfarenheter av ett främmande

lands samhällsförhållanden tas till vara på ett pedagogiskt

sätt i olika undervisningssituationer.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning beträffande

hemvändande elevers språkfärdigheter och finner att syftet

med motion 1992/93:A209 yrkande 1 är tillgodosett, varför den

avstyrks.

Internationell studentexamen

International Baccalaureate (IB) är en utbildning som leder

till examen godkänd för inträde till universitet i alla länder

som valt att ansluta sig till systemet att jämställa IB-examen

med nationella examina. IB administreras centralt av en

internationell organisation, International Baccalaureate Office

(IBO) i Genève. I Sverige finns IB-utbildning i dag i Stockholm

(Kungsholms gymnasium/Stockholms musikgymnasium), Göteborg

(Hvitfeldtska gymnasiet) och Sigtuna (Sigtunaskolan

Humanistiska Läroverket). IB-utbildningen i Stockholm och

Göteborg sker vid sidan av resp. kommuns gymnasieutbildning,

eftersom det bl.a. är nödvändigt för kommunerna att ta ut

elevavgifter. Utbildningen omfattar två läsår, men i Sverige

tillämpas tre, varav ett år som ett introduktionsår.

Undervisningen i Sverige sker på engelska. Den svenska staten

betalar till IBO dels anslutningsavgiften, dels baskostnaden,

dels en per capitaavgift för eleverna i årskurs tre. Skolorna

betalar själva resterande avgifter. Särskilt statsbidrag lämnas

till utbildningsanordnarna.

När det gäller IB-utbildningen innebär regeringens förslag

att en kommun i fortsättningen vid sidan av sin gymnasieskola

skall få anordna IB-utbildning utan godkännande av regeringen.

Ett godkännande av IBO förutsätts dock. Utbildningen skall

vidare omfattas av Skolverkets tillsyn. Staten skall även i

fortsättningen betala basavgifterna till IBO.

Om en elev väljer att gå en IB-utbildning i Sverige bör

enligt regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100) hemkommunen vara skyldig att betala ersättning för

kostnaderna för utbildningen. I första hand bör elevens

hemkommun och utbildningsanordnaren komma överens om

ersättningens storlek. Om de inte kan komma överens i

ersättningsfrågan skall den avgöras av regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer. Regeringen bör kunna

fastställa olika ersättningsbelopp för olika fall, bl.a. med

hänsyn till att särskilt statsbidrag kan utgå till vissa

anordnare av IB-utbildning. Regeringens förslag om kommunernas

betalningsskyldighet för IB-utbildning förutsätter att en ny

bestämmelse (26 a §) införs i 5 kap. skollagen.

Frågan om hemkommunens skyldighet att betala esättning för

IB-utbildning tas upp i motion 1992/93:Ub99 (s) yrkande 2.

Enligt motionärerna bör betalningsåtagandet från hemkommunen

motsvara samma kostnad som eleven i fråga skulle ha haft i den

egna gymnasieskolan eller i reguljär gymnasieutbildning i annan

kommun.

Utskottet delar regeringens bedömning att IB-utbildning i

Sverige av de skäl som framförs i propositionen inte kommer att

få någon större spridning. Det särskilda statsbidrag som lämnas

till nuvarande tre utbildningsanordnare kommer enligt vad som

redovisas i propositionen att ges i oförändrad omfattning. Mot

denna bakgrund och med hänsyn till den föreslagna bestämmelsen

i skollagen -- att regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer skall avgöra ersättningsfrågan om

hemkommunen och utbildningsanordnaren inte kommer överens --

anser utskottet att det finns garantier för att kommunerna inte

drabbas av oskäliga ersättningskrav för IB-utbildning.

Utskottet hemställer således att riksdagen med avslag på motion

1992/93:Ub99 yrkande 2 antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5kap. 26a§.

När det gäller lagförslaget i övrigt föreslår regeringen

att bestämmelserna i 5 kap. 5 och 13 §§ skollagen ändras så

att det framgår att hemkommunen inte är skyldig att erbjuda den

elev som avlagt IB-examen utbildning i den vanliga

gymnasieskolan. Vidare föreslås att det i 5 kap. 16 och 20 §§

skollagen införs en bestämmelse om rätt för den elev som

påbörjat utbildning på program i gymnasieskolan -- såväl

nationella som specialutformade och individuella program -- att

fullfölja sina studier i kommunen, samverkansområdet eller

landstinget efter ett studieavbrott på ett läsår för studier

utomlands. Motsvarande rätt skall gälla även för en elev som

fått s.k. grengaranti.

Utskottet, som inte har något att erinra mot lagförslaget i

förevarande del, vill i sammanhanget klargöra följande.

Utbildningen i gymnasieskolan kan enligt 5 kap. 1 § skollagen

påbörjas fram till och med det första kalenderhalvåret det år

eleven fyller 20 år. Den nu aktuella ändringen i skollagen

innebär att rätten att fullfölja påbörjade studier i

gymnasieskolan efter ett års utlandsstudier kommer att gälla

även elever som uppnått 20 års ålder i gymnasieskolan.

Utskottet tillstyrker sålunda att riksdagen antar

lagförslaget i övrigt i den mån det inte omfattas av vad

utskottet hemställt i det föregående.

Statsbidrag till utlandsskolor

I förordningen (1978:591, senaste ändring 1992:748) regleras

statsbidraget till svensk undervisning i utlandet. I

propositionen (s. 28 f.) föreslås riktlinjer för ett nytt

statsbidragssystem för utlandsskolorna, som avses träda i kraft

den 1 juli 1994. Förslaget överensstämmer delvis med vad

Internationaliseringsutredningen föreslog i sitt betänkande

(SOU 1992:93).

Enligt regeringens förslag skall statsbidraget beräknas med

ett schablonbelopp per elev i olika undervisningsformer -- dels

grundskoleundervisning, dels gymnasieundervisning, dels ock

kompletterande svensk undervisning. Beloppen fastställs av

regeringen för varje budgetår. Regeringen kommer därvid att

överväga om olika belopp skall användas för skolorna med

utgångspunkt i vissa kostnadsjämförelser. Huvudmannen för

utbildningen beslutar själv hur bidraget skall användas. Med

hänsyn till att det kommer att bli allt vanligare att människor

erbjuds arbete utomlands anser regeringen det rimligt att

staten ger ett visst ökat bidrag till utlandsskolorna så att

elevavgifterna kan hållas på en lägre nivå än i dag. En höjning

av bidraget bör bestämmas i samband med beräkningen av anslaget

för budgetåret 1994/95. Lokalbidraget, som i dag uppgår till 60

% av årskostnaden för de lokaler som behövs för undervisningen,

föreslås öka till 75 % av lokalkostnaderna. Statsbidraget för

kompletterande svensk undervisning bör schabloniseras och

beräknas med i princip oförändrat belopp per elev. Huvudmannen

för en utlandsskola skall även i fortsättningen ha rätt att ta

ut avgifter för kostnader som inte täcks genom statsbidrag.

Skolverket föreslås få besluta om en utlandsskola är

berättigad till statsbidrag för årskurserna 1--6 i grundskolan.

Regeringen bör besluta om en statsbidragsberättigad skola skall

få fullt och självständigt ansvar för högre årskurser i

grundskolan resp. för gymnasieundervisning. Studiebidrag inom

studiehjälpen bör lämnas till de elever som deltar i

gymnasieundervisningen.

I motion 1992/93:Ub476 (kds) föreslås att principen om

interkommunal ersättning skall tillämpas för kommunens elever

som studerar vid svensk statsbidragsberättigad utlandsskola.

Skyldigheten bör omfatta elever i grundskolan och

gymnasieskolan.

Enligt Internationaliseringsutredningens uppfattning (jfr SOU

1992:93, s. 80--95) bör statsbidraget för utlandsskolorna i

princip motsvara de kostnader som för skolorna i Sverige täcks

av stat och kommun tillsammans. Som regeringen framhåller i

propositionen är det rimligt att en höjning av statsbidraget

till utlandsskolorna sker från budgetåret 1994/95, då det nya

bidragssystemet för utlandsskolorna kommer att träda i kraft.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till

riktlinjer för statsbidrag till utlandsundervisningen från

budgetåret 1994/95. Det finns således inte skäl att komplettera

det av regeringen föreslagna systemet med ytterligare bidrag i

form av "interkommunal ersättning" från elevens hemkommun till

huvudmannen för utlandsskolan. Utskottet utgår från att

regeringen noggrant kommer att följa utfallet av de nya

riktlinjerna för statsbidraget till utlandsundervisningen och i

sammanhanget även bevaka frågan om behörighetsreglerna för

utlandsundervisning.

Riksdagen bör med bifall till proposition 1992/93:158 och med

avslag på motion 1992/93:Ub476 godkänna riktlinjerna för

statsbidrag till utlandsundervisningen.

Enligt motion 1992/93:Ub436 (m) är det viktigt att få så bra

lärare som möjligt till de svenska utlandsskolorna. Nu gällande

turordningsregler vid uppsägning försvårar för utlandsskolorna

att få kvalificerade lärare. Tjänstgöring utomlands bör vara en

merit och räknas in i tjänstgöringstiden för lärare, framhåller

motionärerna.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Enligt 22 § lagen om anställningsskydd (1982:80, senaste

ändring 1992:324) gäller vissa turordningsregler vid uppsägning

på grund av arbetsbrist. Arbetstagarnas plats i turordningen

bestäms med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda

anställningstid hos arbetsgivaren.

När det gäller frågan om att värdera tjänstgöring som lärare

utomlands vill utskottet erinra om att utskottet nyligen på

förslag av regeringen i budgetpropositionen tillstyrkt (prop.

1992/93:100, bet. UbU11) att den nu gällande

meritvärderingsförordningen, som utfärdats med stöd av 15 kap.

12 § skollagen, avskaffas. Utskottet hänvisade bl.a. till

skollagens bestämmelse om skyldigheten för kommunerna att

anlita behöriga lärare och reglerna om villkor för

tillsvidareanställning som lärare.

I samband med frågan om lärares ledighet för tjänstgöring vid

utlandsskola framhålls i propositionen (s. 31) att det borde

vara av värde för en kommun att ha lärare med erfarenhet från

andra länder, eftersom de vid återkomsten till Sverige kan

utnyttjas i den egna skolans internationaliseringsverksamhet.

Utskottet delar till fullo regeringens uppfattning och utgår

från att kommunerna vid anställning m.m. av lärare tar hänsyn

till värdet av utlandstjänstgöring. Mot bakgrund av att

kommunerna har det fullständiga arbetsgivaransvaret för lärare

och med hänsyn till utskottets tidigare ställningstagande

beträffande avskaffandet av meritvärderingsförordningen anser

utskottet det inte påkallat att riksdagen gör något uttalande i

enlighet med vad som i motion 1992/93:Ub436 yrkas om

meritvärdering för lärare vid svensk utlandsskola, varför

den avstyrks.

Medel för skolans internationalisering

Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 1993/94

anvisar 16 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i

proposition 1992/93:100 under åttonde huvudtitelns

reservationsanslag B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet.

Regeringen beräknar 14 miljoner kronor för särskilt stöd till

internationella kontakter och sammanlagt 2 miljoner kronor för

en funktion för internationella kontakter, introduktionskurser

i svenska för elever från utlandet som tas emot i

gymnasieskolan, vissa statsbidrag till avgifter för

IB-utbildning och Skolverkets administration och utökade

tillsyn m.m. av utlandsskolorna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medel för

skolans internationalisering och föreslår att riksdagen med

bifall till proposition 1992/93:158 för budgetåret 1993/94

anvisar 16 miljoner kronor utöver vad riksdagen tidigare

beslutat (prop. 1992/93:100, bet. UbU21, rskr. 275) under

åttonde huvudtitelns reservationsanslag Stöd för utveckling av

skolväsendet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på proposition 1992/93:158

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub97,

men. (v)

2. beträffande en funktion för skolans internationella

kontakter

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub98 (delvis)

godkänner vad som förordats i proposition 1992/93:158,

3. beträffande särskilt stöd till internationella

kontakter

att riksdagen med avslag på 1992/93:Ub98 (delvis) godkänner

vad som förordats i proposition 1992/93:158,

4. beträffande lärares fortbildning när det gäller skolans

internationalisering

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub99 yrkande 1,

5. beträffande studiebidrag för studier utomlands

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub154,

res. 1 (nyd)

6. beträffande hemvändande elevers språkfärdigheter

att riksdagen avslår motion 1992/93:A209 yrkande 1,

7. beträffande hemkommunens skyldighet att betala

ersättning för IB-utbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:158 och med

avslag på motion 1992/93:Ub99 yrkande 2 antar det i

propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap. 26a§,

res. 2 (s)

8. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:158 antar

det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i

skollagen i den mån det inte omfattas av vad utskottet

hemställt i det föregående,

9. beträffande riktlinjerna för statsbidrag till

utlandsundervisningen

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub476 bifaller

proposition 1992/93:158

10. beträffande meritvärdering för lärare vid svensk

utlandsskola

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub436,

11. beträffande medel för skolans internationalisering

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:158 för

budgetåret 1993/94 anvisar 16000000 kr utöver vad riksdagen

tidigare anvisat (prop. 1992/93:100, bet. UbU21, rskr. 275)

under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Stöd för

utveckling av skolväsendet.

Stockholm den 22 april 1993

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:

Ann-Cathrine Haglund (m),

Lena Hjelm-Wallén (s),

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Berit Löfstedt (s),

Ewa Hedkvist Petersen (s),

Bo Arvidson (m),

Eva Johansson (s),

Ingrid Näslund (kds),

Stefan Kihlberg (nyd),

Ulf Melin (m),

Inger Lundberg (s),

Krister Örnfjäder (s),

Christer Lindblom (fp) och

Birgitta Carlsson (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Studiebidrag för studier utomlands (mom.5)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.8

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "motion

1992/93:Ub154" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionären att det är viktigt

att på olika sätt öka antalet elever som deltar i det

internationella skolutbytet. Erfarenheter från de etablerade

utbytesorganisationerna visar att rekryteringsbasen i dagsläget

är alltför snäv. Det krävs nämligen en stor ekonomisk satsning

av familjen för att sända ett barn utomlands under ett

studieår. Mot denna bakgrund delar utskottet motionärens

uppfattning att rekryteringen skulle underlättas och breddas om

eleverna fick behålla det studiesociala stödet under det år de

är utomlands. Nu förlorar familjen inte bara studiebidraget för

det barn som är utomlands utan i många fall också

flerbarnstillägget.

Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen i

nästa års budgetproposition med förslag om studiebidrag för ett

års studier på gymnasial nivå utomlands och i sin beräkning av

kostnaderna utgå från riksdagens beslut (prop. 1992/93:100

bil.9, bet. SfU13, rskr. 208) om en reducering av

studiebidraget från budgetåret 1993/94. Detta bör riksdagen med

bifall till motion 1992/93:Ub154 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

5. beträffande studiebidrag för studier utomlands

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub154 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Hemkommunens skyldighet att betala ersättning för

IB-utbildning (mom.7)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Krister

Örnfjäder (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.9

börjar med "Utskottet delar" och på s.10 slutar med "5kap.

26a§" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att hemkommunens

betalningsåtagande för en IB-utbildning på annan ort måste

begränsas. Den bör i princip motsvara samma kostnad som eleven

skulle haft i den egna gymnasieskolan eller i reguljär

gymnasieutbildning i annan kommun. I annat fall kan elever som

väljer en IB-utbildning kosta betydligt mer för kommunen än

andra elever. Detta är inte rimligt med hänsyn till kommunernas

alltmer begränsade resurser och principen om likabehandling av

kommuninvånarna.

Med hänvisning härtill bör regeringen återkomma till

riksdagen med ett nytt förslag till lag om ändring i skollagen

såvitt avser 5 kap. 26a§. Detta bör riksdagen med bifall

till motion 1992/93:Ub99 yrkande 2 och med avslag på

proposition 1992/93:158 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

7. beträffande hemkommunens skyldighet att betala

ersättning för IB-utbildning

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub99 yrkande 2

och med avslag på proposition 1992/93:158 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Meritvärdering för lärare vid svensk utlandsskola (mom.10)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Krister

Örnfjäder (allas) anför:

I budgetpropositionen 1992/93:100 bil. 9 meddelade regeringen

att meritvärderingsförordningen skulle upphävas. I en

reservation till utbildningsutskottets betänkande 1992/93:UbU11

Vissa skollagsfrågor har vi motsatt oss detta. Riksdagen

fattade beslut i frågan den 16 april 1993 varvid vår

reservation avslogs. Vi kvarstår vid vår uppfattning men avstår

nu från att på nytt aktualisera ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Vänsterpartiet anser att ett beslut om skolans

internationalisering måste fattas i samband med beslut om

skolans läroplaner i övrigt och kopplas till utbildningens mål

och innehåll.

Enligt min mening föreslås inte några insatser för verklig

internationalisering av skolan i föreliggande proposition trots

att behovet är uppenbart. Den snabba internationaliseringen av

företagen, de globala problemen -- inte minst miljöhoten -- och

det växande internationella engagemanget är frågor som bör

återspeglas i skolans internationalisering. Vänsterpartiet

anser vidare att regeringens perspektiv på

internationaliseringen är för snävt. Det kan inte begränsas

till den västerländska integrationen utan bör också inbegripa

de grundläggande frågorna om förhållandet mellan rika och

fattiga länder, de globala problemen, mänskliga rättigheter,

arbetet mot rasism och uppfostran för fred.

Det saknas dessutom en diskussion om undervisningens mål

utifrån de behov som internationaliseringen idag ställer.

Vilka språkkunskaper kommer att efterfrågas? Vilka språk och

vilken art -- tal/skrift -- kommer exempelvis att behövas inom

olika yrkesgrenar på den västeuropeiska arbetsmarknaden?

Vänsterpartiet instämmer med vissa remissinstanser som

avstyrkt förslaget om en ny funktion för de internationella

kontakterna på skolområdet. En sådan funktion kommer endast att

leda till mer byråkrati. Möjligheten att fullfölja

gymnasieutbildningen efter avbrott för studier utomlands bör

enligt min uppfattning inte begränsas till högst ett läsår.

Slutligen kan jag inte acceptera regeringens förslag till

finansiering av insatserna för skolans internationalisering.

Vänsterpartiet anser att regeringen bör återkomma till

riksdagen med ett nytt förslag om skolans internationalisering

i samband med att den lägger fram förslag om nya läroplaner för

skolan.

Slutligen instämmer jag i Socialdemokraternas särskilda

yttrande beträffande meritvärdering för lärare vid svensk

utlandsskola.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

mom. 1 borde ha hemställt:

1. beträffande avslag på proposition 1992/93:158

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub97 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

Regeringens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Bilaga