Bet. 1992/93:UbU13

Utbildningsutskottets betänkande

1992/93:UBU13

Anslag till Lantbruksuniversitetet, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1992/93:170 avsnitt 9

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

UbU13

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas den del av

forskningspropositionen -- proposition 1992/93:170 Forskning för

kunskap och framsteg -- som rör forskning och utbildning vid

Sveriges lantbruksuniversitet m.m. Vidare behandlas motioner

väckta med anledning av propositionen och ett antal under

allmänna motionstiden väckta motioner.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till riktlinjer för

forskningen inom de areella näringarna. Verksamheten bör bli

alltmer inriktad på naturresursernas användning och forskning

för en bättre miljö. Behovet av samverkan mellan SLU och andra

forskningsorganisationer och sektorsintressen betonas.

Skogsforskningen prioriteras. Vidare tillstyrker utskottet

regeringens förslag till anslag m.m.

Utskottet avstyrker samtliga motioner.

Socialdemokraterna har i en reservation framhållit att

ytterligare medel bör anvisas till riksskogstaxeringen och att

detta bör ske genom omfördelning.

NIONDE HUVUDTITELN

Proposition 1992/93:170 avsnitt 9

Sveriges lantbruksuniversitet

Regeringen har under anslaget I 1 (s. 372--376) föreslagit

1. att riksdagen godkänner det övergripande målet för

verksamheten inom Sveriges lantbruksuniversitets ansvarsområde i

enlighet med vad som har förordats i avsnittet Slutsatser,

2. att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för

budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 984 246 000 kr.

Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet m.m.

Regeringen har under anslaget I 2 (s. 376) föreslagit att

riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 7 700 000 kr.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning

Regeringen har under anslaget I 3 (s. 376--379) föreslagit

1. att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen för

verksamheten inom Skogs- och jordbrukets forskningsråds

ansvarsområde i enlighet med vad som har förordats i avsnittet

Slutsatser,

2. att riksdagen godkänner vad som har förordats i fråga om

bemyndigande för Skogs- och jordbrukets forskningsråd att inom

en given ram -- utgörande en mindre del av dess anslag --

besluta om fördelning av medel för en sexårsperiod,

3. att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd:

Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag

på 185 552 000 kr.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader

Regeringen har under anslaget I 4 (s. 379) föreslagit att

riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningråd:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar ett

ramanslag på 6 129 000 kr.

Stöd till kollektiv forskning

Regeringen har under anslaget I 5 (s. 380--381) föreslagit att

riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret

1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 88 000 000 kr.

Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Regeringen har under anslaget I 6 (s. 381--382) föreslagit att

riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 811 000 kr.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1992/93:170

1992/93:Ub117 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att inrätta en centrumbildning för

småskaligt skogsbruk.

1992/93:Ub128 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

19. att riksdagen beslutar att medel överförs från Skogs- och

jordbrukets forskningsråd till fasta resurser hos Sveriges

lantbruksuniversitet,

20. att riksdagen beslutar att riksskogstaxering tilldelas

4 000 000 kr inom ramen för de medel som anvisats till Sveriges

lantbruksuniversitet.

Motioner från allmänna motionstiden 1993

1992/93:Ub609 av Karin Falkmer och Birgit Henriksson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokaliseringen av den nya

skogsmästarutbildningen.

1992/93:Ub610 av Holger Gustafsson (kds) vari yrkas

2. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär att under 1993

50 utbildningsplatser avsätts för Högskolan i Skövde och att 30

utbildningsplatser reserveras för den nya livsmedelstekniska

högskoleutbildningen vid SLU i Skara.

1992/93:Ub629 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ett bevarande och en sammanhållen jägmästareutbildning i Umeå

enligt skisserad modell.

1992/93:Ub632 av Inga Berggren och Per Stenmarck (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av skoglig utbildning och

forskning i södra Sverige.

1992/93:Ub633 av Stina Gustavsson m.fl. (c, m, fp, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sydsvensk skoglig utbildning och forskning

knuten till Högskolan i Växjö.

1992/93:Ub637 av Carl Olov Persson m.fl. (kds) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att forskningsmedel omfördelas så

att forskningen om skogsbruket kan fortsätta.

1992/93:Ub639 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om statlig satsning på livsmedelsforskningen i

Skåne.

1992/93:Ub641 av Lena Boström (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

forskning kring lantbruksnäringar i norra Sverige.

1992/93:Ub642 av Lena Boström (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

renforskning.

1992/93:Ub643 av Sten Svensson m.fl. (m, c, kds) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om den fortsatta inriktningen av forskning

rörande

djurmiljö--djurhälsa--djurbeteende--djurskydd--omgiv

ningshygien.

1992/93:Ub645 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Skinnskatteberg även i framtiden bör

vara lokaliseringsort för skoglig utbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att skogsmästarutbildningen i

Skinnskatteberg bör bestå,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att resurser för forskning bör tillföras

Skogmästarskolan i Skinnskatteberg.

1992/93:Ub646 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett helhetsgrepp på den

skogliga FoU-verksamheten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokalisering till Växjö av den sydsvenska

skogsforskningen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokalisering av skogsteknikerutbildning

till Växjö,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokalisering av del av

jägmästarutbildningen till Växjö,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokalisering av skogligt FoU-centrum till

Växjö.

1992/93:Ub648 av Ulf Melin m.fl. (m, fp, c, kds) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av högre skoglig utbildning och

forskning i södra Sverige.

1992/93:Ub659 av Jan Backman och Inga Berggren (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ett skånskt livmedelstekniskt

forskningscentrum och ett livsmedelstekniskt forsknings- och

utvecklingsprogram.

1992/93:Ub664 av Rosa Östh och Birger Andersson (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en kraftfull satsning på Sveriges

lantbruksuniversitet i samband med kommande

forskningsproposition.

1992/93:Ub665 av Rosa Östh och Marianne Andersson (c) vari

yrkas att riksdagen beslutar tillgodose det behov av stöd till

forskning och forskningsinformation som föreligger hos

Metallbiologiskt centrum i Uppsala inom forskningsanslaget.

1992/93:Ub671 av Bengt Kindbom och Birgitta Carlsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om livsmedelsteknisk högskoleutbildning i

Skara.

1992/93:Ub675 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förstärkning av forskningsresurser för

rennäringen med förläggning till Umeå.

1992/93:Ub676 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjligheter till samverkan i ett regionalt

nätverk för att stärka de tre högskoleenheterna Falun/Borlänge,

Gävle/Sandviken och Skogshögskolan i Garpenberg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beaktande av regionalpolitiska

konsekvenser i beslut som berör utbildningsverksamhetens

organisation, avseende SLU:s verksamhet i Garpenberg,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bibehållen skoglig utbildning vid

Skogshögskolan i Garpenberg samt om möjligheterna till

vidareutveckling av SLU:s forskningsverksamhet med nya

forskningscentra som CEL ochCEREF.

1992/93:Ub689 av Bert Karlsson (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att rörflensforskningen i Röbäcksdalen

snarast skall få ett tillskott på 2 miljoner kronor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en kraftfull satsning på rörflens- och

gräsforskningen i syfte att snabbt få fram en alternativ gröda

för åkermark.

1992/93:Ub690 av Nils Nordh och Martin Nilsson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av högre skoglig utbildning och

forskning i södra Sverige.

1992/93:So476 av Gullan Lindblad och Birger Hagård (m) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskningen vid Metallbiologiskt centrum.

1992/93:So514 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av ekonomiskt stöd till forskningen

vid Metallbiologiskt centrum i Uppsala.

1992/93:Jo308 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skogsmästarutbildningen i Skinnskatteberg.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i

propositionen Forskning för kunskap och framsteg (prop.

1992/93:170) avsnitt 9 Jordbruksdepartementets område.

Forskningspolitiken -- allmänna riktlinjer

Utskottet behandlar de allmänna riktlinjerna för

forskningspolitiken för budgetperioden 1993/94--1995/96 i sitt

betänkande 1992/93:UbU15. Regeringens förslag innebär

sammanfattningsvis följande prioriteringar. Målmedvetna

forskningssatsningar bör göras inom strategiska områden.

Koncentration av forskningsinsatser förordas för att göra

forskningen slagkraftig och därmed öka Sveriges konkurrenskraft.

Vidare bör samverkan mellan universitet/högskolor och

näringslivet öka. En gynnsam utveckling av näringslivet är en

grundläggande förutsättning för fortsatt välstånd i landet.

Forskningssystemet måste bättre än i dag ta sig an nya problem

och utmaningar och förnyelseförmågan öka. Forskarutbildningen

måste förbättras och examinationen av doktorer fördubblas.

Forskningens internationalisering behöver påskyndas.

Sveriges lantbruksuniversitet

Inledning

Vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bedrivs högre

utbildning och forskning rörande skogsbruk, jordbruk,

trädgårdsnäring, landskapsplanering, veterinärmedicin och

djurskydd, fiske, rennäring, livsmedel, jakt och viltvård samt

bioenergi. Vid universitetet finns tre fakulteter --

lantbruksvetenskaplig, skogsvetenskaplig och veterinärmedicinsk.

Verksamheten bedrivs vid ett sextiotal institutioner, elva

försöksdistrikt, en försöksgård i Skara, sex försöksparker samt

ett antal jordbruksegendomar och fältstationer. Verksamheten är

förlagd till ett trettiotal orter över hela landet.

SLU har varit föremål för utredning. Denna har omfattat en

utvärdering av verksamheten -- dess innehåll, omfattning,

inriktning och styrning. Förslagen har redovisats i betänkandet

(SOU 1991:101) Landskap Näring Kunskap. Betänkandet har

remissbehandlats. Förslagen har legat till grund för regeringens

bedömningar angående den framtida verksamheten vid SLU.

Det övergripande målet för SLU:s verksamhet

Regeringen begär riksdagens godkännande av det övergripande

målet för SLU:s verksamhet i enlighet med vad som föreslås i

propositionen.

Enligt propositionen bör det övergripande målet för SLU:s

verksamhet vara att genom forskning, utbildning och

information öka kunskaperna om förutsättningarna för en varaktig

och effektiv biologisk produktion och om hur denna skall

bedrivas och utnyttjas. Verksamheten bör bli alltmer inriktad på

naturresursernas användning och forskning för en bättre miljö.

Forskningen på Jordbruksdepartementets område har ett särskilt

ansvar för att kunskapen inom naturresursområdet utvecklas så

att kommande generationers fortlevnad säkras.

Forskningen bör ta sikte på att klargöra de grundläggande

sambanden mellan produktivitet och de biologiska systemens

uthållighet. Forskning för att säkra miljövänlig produktion och

svensk konkurrenskraft måste bygga på integrerat samarbete

mellan grundläggande och tillämpad forskning.

Forskning för att lösa problem inom det biologiska kretsloppet

bör enligt regeringen ges hög prioritet. Genom att miljövänligt

producera råvaror för olika ändamål blir jordbruket en resurs i

miljöarbetet men ockå genom att ta emot avfall som är biologiskt

nedbrytbart och fritt från giftiga ämnen. Allt avfall måste

återföras till naturens kretslopp eller till ny användning.

I propositionen betonas att forskningen bör inriktas mot de

grundläggande sambanden i ekosystemen och de restriktioner dessa

ställer upp. Forskningsinsatserna måste styras av krav på omsorg

om miljön i vid bemärkelse. Regeringen betonar att

forskningsstrategin måste vara tvärsektoriell för att det skall

vara möjligt att lösa olika miljöproblem.

Enligt propositionen bör den areella forskningen utgå från

bl.a. följande bedömningar.

Markens långsiktiga produktionsförmåga är en grundläggande

förutsättning för den framtida utvecklingen. Den biologiska

produktionen som utgår från vad marken kan producera måste

säkerställas och utvecklas. I propositionen nämns olika

angelägna forskningsområden för att nå dessa mål.

Det framtida odlingssystemet måste ge förutsättningar för

biologisk mångfald, ett öppet och varierat landskap rikt på

kulturvärden.

Forskning och utbildning i Sverige måste planeras så att ett

internationellt perspektiv på nyttjandet av naturresurserna

beaktas och utvecklas.

Vidare understryker regeringen

att kunskapsuppbyggnaden måste fortsätta vad gäller den senare

delen i livsmedelskedjan så att Sverige kan hävda sina

livsmedelsprodukter i utländsk konkurrens,

betydelsen av ett uthålligt skogsbruk där staten stimulerar

forskningen, eftersom den är långsiktig och allmängiltig, men

där näringslivet i högre grad måste ta sitt forskningsansvar,

att större vikt måste läggas vid djurskyddsintresset,

genteknikens betydelse,

betydelsen av förnybara bränslen t.ex. biobränslen från jord

och skog.

Regeringen framhåller skogsnäringens betydelse för Sverige.

Skogsforskningen prioriteras. Sålunda föreslås att medel, genom

omprioriteringar, tillförs den skogsvetenskapliga fakulteten.

Forskningen om skogen och skogsråvaran bör vidare förskjutas i

riktning mot de senare leden i förädlingskedjan.

I propositionen framhålls att grundläggande forskning,

tillämpad forskning och försöksverksamhet skall samverka. Det är

nödvändigt att SLU samverkar med andra forskningsorganisationer

och sektorsintressen. Behovet av en flexibel

universitetsorganisation framhålls. Kombinationen av SLU och

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) är en värdefull

tillgång för forskningen inom de areella näringarna.

Enligt regeringens bedömning skall utbildningarna vid SLU

genom framförhållning och planering sörja för att samhällets

behov av utbildade inom SLU:s kompetensområde tillgodoses. I

propositionen framhålls att det är angeläget att SLU:s

utbildningar till sin struktur följer vad som beslutats av

riksdag och regering angående den högre utbildningen i landet

och som kommit till uttryck i propositionen Universitet och

högskolor Frihet för kvalitet (prop.1992/93:1) samt i

högskolelagen (1993:1434) och högskoleförordningen (1993:100). I

propositionen informeras om krav på resultatmål och avsikten att

föreskriva vilka examina som skall finnas inom grundutbildningen

inom Jordbruksdepartementets område. I sistnämnda fråga har

regeringen fattat beslut den 4 april 1993 (Förordning för

Sveriges lantbruksuniversitet 1993:221).

Utskottet återkommer senare (s. 15 f.) till fördelningen av

resurser mellan SLU och SJFR samt till beräkningen av anslaget

till Lantbruksuniversitetet.

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen förordat om

det övergripande målet för SLU:s verksamhet och föreslår att

riksdagen tillstyrker propositionen i denna del.

Utskottet vill i sammanhanget understryka vad som i

propositionen framhållits om behovet av flexibilitet och

samarbete över universitets- och fakultetsgränser. Utskottet har

erfarit och ser positivt på att SLU under året kommer att

undersöka möjligheterna till samordning mellan fakulteterna.

Vidare vill utskottet framhålla vad regeringen i propositionen

anfört om försöksverksamheten vid SLU. Denna bör som andra

verksamheter fortlöpande prövas vad gäller omfång och

resurstilldelning.

Den mer produktionsinriktade försöksverksamheten bör enligt

regeringen i allt högre grad finansieras av näringen och på sikt

finansieras av resp. bransch. Det är enligt utskottet angeläget

att förändringarna sker på ett sådant sätt och i en sådan takt

att värdefulla erfarenheter och tillgångar tas till vara.

I fem motioner framförs synpunkter och önskemål beträffande

skoglig forskning i södra Sverige. Det sydsvenska

skogsforskningsprogrammet behöver utvecklas och samordnas samt

omfatta såväl forskning som utbildning enligt motion

1992/93:Ub646 (s). Motionärerna framhåller behovet av ett

helhetsgrepp på den skogliga FoU-verksamheten i södra Sverige

(yrkande 4). Det geografiska läget i det sydsvenska

skogsområdet, närheten till avnämare av forskningsresultat utgör

enligt motionärerna argument för lokalisering av verksamheten

till Växjö (yrkande 5). Ett skogligt FoU-centrum förlagt till

Växjö bör omfatta skoglig forskning, skogsteknikerutbildning

samt en del av jägmästarutbildningen. Lokalisering bör enligt

motionärerna ske i anslutning till Högskolan i Växjö (yrkande

8). Även i motion 1992/93:Ub633 (c, m, fp, kds) (delvis)

framhålls den sydsvenska skogens särdrag och det sydsvenska

skogsbrukets särskilda behov. Enligt motionärerna bör ett

skogligt FoU-centrum lokaliseras till södra Sverige. Växjö

föreslås som lokaliseringsort med hänvisning till den närbelägna

forskningsverksamheten i Asa.

Även i motionerna 1992/93:Ub648 (m, fp, c, kds) delvis,

1992/93:Ub632 (m) delvis och 1992/93:Ub690 (s) (delvis)

framhålls behovet av skoglig forskning förlagd till södra

Sverige. Motionärerna anför i huvudsak samstämmiga motiveringar.

En stor andel av skogstillväxten och skogsbruksvärdet ligger i

de sydsvenska skogarna. Särskilda förhållanden gäller för den

sydsvenska skogen avseende t.ex. artbestånd och skadebenägenhet.

Motionärerna ser det som ytterst angeläget att frågan om skoglig

forskning i södra Sverige får sin lösning under våren 1993.

Utskottet behandlade senast vid förra riksmötet frågan om

skoglig utbildning och forskning i södra Sverige (bet.

1991/92:UbU17). Utskottet noterade då att satsningarna på södra

Sverige hade varit små jämfört med övriga landet. Utskottet

utgick från att regeringen och SLU skulle beakta behovet av

kunskap om sydsvenska skogliga förhållanden i den fortsatta

beredningen av den framtida utbildnings- och

forskningsverksamheten.

Utskottet instämmer i vad som framförts i motionerna när det

gäller den sydsvenska skogsnäringens och skogsforskningens

betydelse för landet. Som motionärerna framhållit skiljer sig

det sydsvenska skogsbruket i flera hänseenden från skogsbruket i

övriga Sverige. Mot bakgrund av det sydsvenska skogsbrukets

karaktär och speciella förutsättningar bör behovet av kunskap om

sydsvenska skogliga förhållanden beaktas. I propositionen

föreslås 1,7 miljoner kronor som fortsatt stöd till sydsvensk

skogsforskning. Enligt regeringens förslag bör vidare skoglig

forskning prioriteras. Detta skapar ett utrymme också för ökade

forskningsinsatser för skogsforskning rörande södra Sverige.

Utskottet vill i sammanhanget dessutom framhålla följande.

SLU har en unik ställning som ensamt ansvarigt universitet i

landet för högre utbildning och forskning inom en

samhällssektor. Detta innebär ett särskilt ansvar när det gäller

organisation och lokalisering av verksamheten. Samtidigt bör SLU

mot regionala intressen hävda de särskilda inomdisciplinära krav

som verksamheten ställer och ta ansvar för att organisationen

har en rimlig geografisk täckning utan att resurserna för den

skull splittras.

Det ankommer sålunda på SLU att ansvara för hur utbildning och

forskning inom universitetets verksamhetsområde skall

organiseras och lokaliseras för att olika behov och intressen

skall kunna tillgodoses.

Utskottet anser med hänvisning härtill att riksdagen inte bör

vidta någon särskild åtgärd med anledning av motionerna

1992/93:Ub632 delvis, 1992/93:Ub633 delvis, 1992/93:Ub646

yrkandena 4, 5 och 8, 1992/93:Ub648 delvis och 1992/93:Ub690

delvis, varför de bör avslås av riksdagen.

Forskningsverksamheten i Garpenberg m.m. tas upp i tre

motioner. I motionerna 1992/93:Ub117 (s) och 1992/93:Ub637 (kds)

framhålls behovet av garantier för att forskningen om det

privata småskogsbruket skall kunna fortsätta. Som angelägna

forskningsuppgifter anges skogsteknik, skogsskötsel och ekonomi.

Det påpekas att forskning om småskogsbruket tidigare delvis

finansierats genom skogsvårdsavgifterna. Motionärerna tror inte

att de privata småskogsägarna i landet kommer att kunna

kompensera det bidrag till forskningen som uteblir genom att

skogsvårdsavgiften avskaffats. I motion 1992/93:Ub117 begärs att

riksdagen skall uttala sig för att ett centrum för forskning om

småskaligt skogsbruk inrättas i Garpenberg. Förslaget grundar

sig på att Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut

(Skogsforsk) bedriver tillämpad forskning och utveckling för det

storskaliga skogsbrukets behov. I motion 1992/93:Ub637

framhåller motionärerna att det är viktigt att det

forskningsprogram som delvis finansierats genom

skogsvårdsavgifter kan bibehållas. Riksdagen bör av regeringen

begära att forskningsmedel omfördelas så att verksamheten kan

fortsätta.

I ytterligare tre motionsyrkanden föreslås satsningar i

Garpenberg. I motion 1992/93:Ub676 (kds) begärs ett

tillkännagivande om att skoglig utbildning vid Skogshögskolan i

Garpenberg bibehålls samt att SLU:s verksamhet där

vidareutvecklas genom nya forskningscentra. Satsningarna

föreslås med anledning av befarade neddragningar av verksamheter

i Garpenberg (yrkande 3). Motionären framhåller verksamhetens

regionalpolitiska betydelse (yrkande 2). Vidare framhålls i

samma motion (yrkande 1) betydelsen av nätverkssamarbete mellan

de tre högskoleenheterna i Falun/Borlänge, Gävle/Sandviken samt

Skogshögskolan i Garpenberg. Nätverkssamarbetet framhålls som

viktigt för att stärka dessa orters konkurrenskraft.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Tidigare tillfördes privatskogsbrukets forskning medel genom

skogsvårdsavgiften, ca 10 miljoner kronor per år. I och med att

skogsvårdsavgiften avskaffats upphör denna finansieringskälla

till forskning om det småskaliga skogsbruket. Regeringen har

förutsatt att detta skall kompenseras genom att de privata

skogsägarna träder in som finansiärer av forskningen. Utskottet

anser liksom motionärerna att det är synnerligen angeläget att

forskningen inom det här aktuella området kan fortsätta -- inte

minst av näringspolitiska skäl. Småskogsbruket utgör en viktig

del i landsbygdens ekonomi. I propositionen har den skogliga

forskningen prioriterats och förutsättningar för ett ökat

samarbete mellan näringslivet och forskningsorganen har skapats.

Det ankommer på de forskande organen att avgöra hur

forskningsmedel skall fördelas. SLU har ett nationellt ansvar

för att forskning bedrivs på för samhället angeläga områden och

således för att forskningen inom det i motionerna angivna

området kan fortsätta. Det bör inom ramen för SLU:s resurser

vara möjligt att stödja kvalificerade och angelägna

forskningsprojekt inom privatskogsbrukets/det småskaliga

skogsbrukets område.

Det ankommer, som utskottet tidigare anfört, på SLU att avgöra

hur forskningen skall organiseras och lokaliseras. Utskottet

hänvisar till SLU:s ansvar som ensamt ansvarigt för högre

utbildning och forskning på nu berört område.

Regeringen har i propositionen beträffande Garpenberg

framhållit att verksamheten där utgör en enhet i det samarbete

som utvecklats mellan högskolorna i Falun/Borlänge och

Gävle/Sandviken och Institutet för byggnadsforskning och att

Garpenbergsanläggningen är en värdefull resurs som bör kunna

utnyttjas även i fortsättningen. Utskottet instämmer i

regeringens bedömning och har inget att erinra mot vad i

propositionen och motionerna anförts om Garpenbergsanläggningens

betydelse.

Med hänvisning till vad utskottet anfört om den fortsatta

forskningen om småskaligt skogsbruk och verksamheten i

Garpenberg anser utskottet att något särskilt uttalande av

riksdagen i frågan inte är påkallat. Motionerna 1992/93:Ub117,

1992/93:Ub637 och 1992/93:Ub676 yrkandena 1, 2 och 3 bör

därför avslås av riksdagen.

I motion 1992/93:Ub645 (fp) yrkande 3 föreslås vad gäller

skoglig forskning att resurser bör tillföras för forskning vid

Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg. Motionären hänvisar till

framtida skärpta krav på undervisning i ekologi och

samarbetsmöjligheterna med den till SLU knutna

forskningsstationen i Grimsö.

Utskottet erinrar om att det ankommer på SLU att fatta beslut

om ämnen för forskning samt lokalisering av forskningsresurser.

Frågan om lokalisering av forskningsresurser hänger delvis

samman med ställningstaganden till lokaliseringen av den

skogliga utbildningen. Det pågår f.n. en omstrukturering av

denna. Utskottet anser att yrkandet bör avslås med hänvisning

härtill.

Lantbruksforskningen tas upp i två motioner. I motion

1992/93:Ub641 (s) uttrycks oro över framtida resurser till

försöksverksamhet och utvecklingsarbete i Norrland, närmast

SLU:s försöksverksamhet i Röbäcksdalen. Även i motion

1992/93:Ub689 (nyd) berörs Röbäcksdalen. Motionären begär en

kraftfull satsning på rörflens- och gräsforskning i syfte att

snabbt få fram en alternativ gröda för åkermark (yrkande 2). Han

framhåller att rörflenet kan bli en konkurrent till olja, gas

och el för uppvärmning och att forskningsresurser bör satsas.

När det gäller forskning om rörflen har utskottet erfarit att

det pågår flera forskningsprojekt, inte bara i Röbäcksdalen utan

även t.ex. vid Jordbrukstekniska institutet. Utskottet vill

erinra om att SJFR har tillförts medel för växtförädling av

Norrlandsgrödor. Det ankommer inte på riksdagen att avgöra hur

forskningsresurser skall fördelas på enskilda forskningsprojekt

eller om deras lokalisering. Utskottet avstyrker

motionsyrkandena.

Djurforskning behandlas i motion 1992/93:Ub643 (m, c,

kds). Motionärerna betonar värdet av den miljö- och

djurhälsovårdsforskning som bedrivs vid Skarainstitutionen och

begär att institutionen skall ges förutsättningar för fortsatt

verksamhet. Det framhålls att forskningen är den svenska

konsumenten till gagn när det gäller animaliska livsmedel men

också att den bidrar till att ge Sverige internationella

konkurrensfördelar till gagn för svensk livsmedelsexport.

Utskottet vill med anledning av motionen understryka vad

regeringen i propositionen framhåller om att större vikt måste

läggas vid djurskyddsintresset och att det finns ett stort behov

av forskning om djurens hälsa och behov. Det är viktigt att

förbättra djurmiljön inom animalieproduktionen. Utskottet vill

ännu en gång erinra om att det ankommer på de forskande organen

att besluta hur anvisade forskningsresurser skall fördelas. Med

hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandet.

I motion 1992/93:Ub639 (m) föreslås statlig satsning på

livsmedelsforskningen i Skåne och att statligt stöd skall

utgå till forskning med inriktning på livsmedelsförpackning.

Likaledes föreslås i motion 1992/93:Ub659 (m) statliga

satsningar på livsmedelsforskning i Skåne. Motionärerna föreslår

en samlad insats för att bevara och vidareutveckla skånsk

livsmedelsindustri.

Utskottet anser beträffande forskningen på livsmedelsområdet

att det är angeläget att kunskapsuppbyggnaden fortsätter när det

gäller den senare delen av livsmedelskedjan, framför allt för

att Sverige skall kunna hävda sina livsmedelsprodukter i en

utländsk konkurrens. Utskottet erinrar om att det ankommer på

berörda forskningsorgan att besluta om hur forskningsresurserna

skall fördelas på olika forskningsprojekt och hur de skall

lokaliseras. Utskottet avstyrker motionerna med hänvisning

härtill.

De skogliga utbildningarnas innehåll, organisation och

lokalisering har tagits upp i flera motioner, samtliga väckta

under den allmänna motionstiden.

I fem motioner om skoglig utbildning i södra Sverige anser

motionärerna att riksdagen bör uttala sig för att skoglig

utbildning skall förläggas till denna del av landet. I motion

1992/93:Ub646 (s) yrkande 6 framhålls behovet av

skogsteknikerutbildning i södra Sverige och att utbildningen bör

förläggas i anslutning till Högskolan i Växjö och utgöra en del

av ett skogligt FoU-centrum. Motionärerna anser vidare att delar

av jägmästarutbildningen bör lokaliseras till Växjö (yrkande 7).

I motion 1992/93:Ub633 (c, m, fp, kds) (delvis) föreslås att ett

skogligt utbildningscentrum i Götaland skapas med hänvisning

till utbildningsbehovet i denna del av landet och med

utgångspunkt i den skogsforskning som bedrivs där.

Lokaliseringen föreslås till Växjö med hänvisning till

samverkansfördelar med försöksparken i Asa och Högskolan i

Växjö. I motionerna 1992/93:Ub648 (m, fp, c, kds) delvis,

1992/93:Ub690 (s) delvis och 1992/93:Ub632 (m) delvis framförs

också behovet av högre skoglig utbildning i södra Sverige.

Motionärerna hänvisar till vad utbildningsutskottet anförde

under förra riksmötet om behovet av kunskap om sydsvenska

skogliga förhållanden. Vidare framhålls med anledning av ett

internt SLU-förslag om en ny treårig skogsmästarutbildning med

lokalisering till Skinnskatteberg och Bispgården att ett

rimligare förslag hade varit en lokaliseringsort i södra och en

i norra Sverige.

Utskottet anförde under föregående riksmöte att vid den

pågående översynen av den skogliga utbildningen bör behovet av

kunskap om sydsvenska skogliga förhållanden särskilt beaktas

(bet. 1992/93:UbU17). Utskottet erinrar om detta och vill nu

påpeka följande.

Den skogliga utbildningen har under flera år varit föremål för

utredningar och överväganden inom SLU utan att några slutliga

ställningstaganden har kunnat göras. Det ankommer, enligt

högskolelagen (1992:1434), på regeringen att besluta vilka

examina som skall finnas och vilka krav som skall vara uppfyllda

för att en viss examen skall få utfärdas. Det ankommer på SLU

att bestämma om utbildnings- och kursutbud, studieorganisation

samt lokaliseringen av olika utbildningar. Det ankommer vidare

på SLU att komma med förslag till regeringen om behov av

förändringar i de utbildningar som regeringen har att fatta

beslut om. Utskottet har erfarit att SLU nyligen fattat beslut

om skogstekniker- och skogsmästarutbildningarnas utformning och

lokalisering. Beslutet innebär att utbildningarna de kommande

åren kommer att bedrivas oförändrat. Det betyder att de förslag

till förändringar som aviserats har skjutits på framtiden.

Utskottet anser detta beklagligt. Utskottet utgår från att

frågan om de framtida skogliga utbildningarnas innehåll,

organisation och lokalisering snarast skall få en lösning.

Utskottet vill i sammanhanget vidare framhålla att det bör

vara en självklarhet att det i de skogliga utbildningarna

förmedlas kunskaper om den svenska skogen som är oberoende av

var utbildningen är lokaliserad. Utskottet utgår från att det i

utbildningen, var den än lokaliseras, skall finnas utrymme för

undervisning om särskilda förhållanden i olika delar av landet.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om vad utskottet i det

föregående anfört om SLU:s ansvar såsom enda universitet för de

areella näringarna. Med hänvisning till det anförda och till att

universitetet har att besluta om utbildningens innehåll samt

dess organisation och lokalisering föreslår utskottet att

följande motionsyrkanden avslås nämligen 1992/93:Ub632 delvis,

1992/93:Ub633 delvis, 1992/93:Ub646 yrkande 6, 1992/93:Ub648

delvis och 1992/93:Ub690 delvis.

Skogsmästarutbildningens lokalisering till Skinnskatteberg

tas upp i motionerna 1992/93:Ub609 (m), 1992/93:Ub645 (fp)

yrkandena 1 och 2 och 1992/93:Jo308 (s) yrkande 4. Motionärerna

anser att riksdagen bör uttala sig för att

skogsmästarutbildningen även i framtiden bör vara förlagd till

Skinnskatteberg. I motionen 1992/93:Ub609 framhålls att

resurserna är begränsade och därför inte bör splittras på fler

orter och att utbildningen bör vara upplagd så att den

tillgodoser hela landets behov.

Det är enligt utskottet angeläget att utbildningsresurserna

används effektivt samt att utbildningen sker där de bästa

förutsättningarna finns. Det ankommer på SLU att bedöma var och

hur utbildningsresurserna skall användas. Som framgår av det

föregående har SLU inte tagit ställning i frågan om de skogliga

utbildningarnas innehåll, omfattning och lokalisering.

Utskottet avstyrker bifall till motionerna 1992/93:Ub609,

1992/93:Ub645 yrkandena 1 och 2 samt 1992/93:Jo308 yrkande 4.

Jägmästarutbildningen tas upp i två motioner. I motion

1992/93:Ub629 (fp) framhålls att jägmästarutbildningen bör vara

en sammanhållen utbildning, och förutom det första året i

Garpenberg, lokaliserad till Umeå. I motion 1992/93:Ub646 (s)

yrkande 7 framförs att en del av jägmästarutbildningen bör

lokaliseras till Växjö och ingå i ett av motionärerna föreslaget

sydsvenskt skogligt FoU-centrum.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Den utbildningsöversyn som genomförts av den

skogsvetenskapliga fakulteten tyder på att jägmästarutbildningen

är mycket uppskattad bland avnämarna. Samtidigt har de problem

belysts som sammanhänger med en obalans mellan Uppsala- och

Umeådelarna i utbildningen och med den svaga rekryteringen av

jägmästare till forskarutbildningen. Fakulteten föreslår en

fristående förberedande kandidatexamen i Uppsala som lösning på

problemen. Utredaren av verksamheten vid SLU föreslår i stället

en jägmästarexamen liknande civilingenjörsexamen utformad som en

kombination av yrkesexamen och forskningsförberedande

utbildning. Utredaren föreslår vidare att den första delen i

jägmästarutbildningen, som är förlagd till Garpenberg, flyttas

till Uppsala. Enligt utredaren är forskningen i Garpenberg

alltför isolerad och skulle vinna på ett samgående med

näraliggande verksamheter inom SLU i övrigt.

Utskottet vill liksom tidigare framhålla att det ankommer på

regeringen att avgöra vilka examina som skall finnas och vilka

krav som skall ställas på en viss examen. Vidare ankommer det på

SLU att besluta om utbildningarnas utformning och lokalisering.

Utskottet vill dock erinra om vad som i propositionen

Universitet och högskolor -- Frihet för kvalitet (prop.

1992/93:1) anförts om studenternas valfrihet och vad som i det

föregående anförts om behovet av ökad forskarutbildning och

målsättningen att fördubbla antalet avlagda doktorsexamina.

Utskottet vill slutligen peka på vad som framhållits angående

koncentration av forskningsresurser samt den prioritet som

givits den skogsvetenskapliga forskningen.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att

motionerna 1992/93:Ub629 och 1992/93:Ub646 yrkande 7 avslås.

Livsmedelsteknisk utbildning har tagits upp i två motioner. I

motion 1992/93:Ub610 (kds) yrkande 2 begärs att 30

utbildningsplatser skall reserveras för livsmedelsteknisk

utbildning i Skara. I motion 1992/93:Ub671 (c) begärs att

riksdagen bör uttala sig för att en högre livsmedelsteknisk

utbildning med SLU som huvudman startas i Skara.

Utskottet konstaterar att motionärernas förslag berör såväl

SLU som Högskolan i Skövde och Länsstyrelsen i Skaraborgs län

samt livsmedelsföretag i området. Genom högskoleförordningen

(1993:100) och förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet

(1993:221) regleras vilka universitet och högskolor som har rätt

att utfärda olika examina. I övrigt ankommer det på universitet

och högskolor att bestämma vilka utbildningar man vill satsa på

och var dessa skall lokaliseras. Det står vidare universitet och

högskolor fritt att samarbeta på det sätt man anser

ändamålsenligt såväl sinsemellan som med näringslivet.

Motionerna avstyrks med hänvisning till vad som anförts.

Anslagsfrågor m.m.

Från anslaget till SLU bekostas utbildning, forskning och

försöksverksamhet samt djursjukvård vid SLU.

I propositionen föreslås att SLU skall tilldelas ett ramanslag

om 984246000 kr. I beloppet har medel beräknats även för

lokaler. Vid beräkningen av anslagsbeloppet har regeringen

räknat med följande.

Ett program för träteknisk forskning och träfiberforskning

föreslås. Programmet bör enligt förslaget utarbetas av SLU och

SJFR i samarbete och under medverkan av bl.a.

Teknikvetenskapliga forskningsrådet, Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK), Träforskningsinstitutet och

Byggforskningsrådet. SLU bör enligt regeringens förslag inom

ramen för befintliga resurser avsätta minst 5 miljoner kronor

för sin medverkan i programmet.

Genom omprioriteringar inom Jordbruksdepartementets område bör

SLU tillföras medel enligt följande.

För sydsvensk skogsforskning har beräknats 1,7 miljoner

kronor.

Regeringen föreslår vidare att 6 miljoner kronor tillförs SLU

för riksskogstaxeringens verksamhet. I övrigt bör kostnaderna

för denna verksamhet i ökad utsträckning täckas med avgifter.

Ett metallbiologiskt centrum inrättades i Uppsala den 1 juli

1992 med uppgift att fungera som samverkansorgan för forskning

och information om hur spårelement påverkar hälsan hos människor

och djur. Genom samarbete över institutions- och ämnesgränser

kan en samlad kunskapsbas skapas och initiativ tas för att genom

ny forskning fylla kunskapsluckor. Centret är för närvarande

knutet till Universitetet i Uppsala. I propositionen föreslås

att Metallbiologiskt centrum i fortsättningen knyts till SLU och

att 1 miljon kronor tillförs SLU för att säkra

basfinansieringen.

Omprioriteringar bör enligt propositionen göras till förmån

för skogsvetenskaplig forskning.

Enligt regeringens bedömning bör SLU inom ramen för sina

resurser bygga upp egna forskningsprogram. Någon generell

överföring av forskningsmedel till SLU från SJFR bör inte ske.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 19 (delvis) begärs att

riksdagen skall besluta om överföring av medel till SLU från

SJFR. I motionen uttrycks en positiv inställning till förslaget

angående omfördelning till skogsforskning, men motionärerna

anser att en för stor andel av skogsforskningen är

externfinansierad och att en större del borde finansieras med

fasta medel över SLU:s budget. I samma motion (yrkande 20

delvis) begärs att riksdagen beslutar att riksskogstaxeringen

tilldelas 4 miljoner kronor utöver regeringens förslag och inom

ramen för de medel som anvisats till SLU. Detta bör vara möjligt

genom en överföring av motsvarande belopp till SLU från SJFR i

enlighet med yrkande 19 i motionen.

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionen

anföra följande.

Fördelningen mellan fasta och rörliga resurser är av stor

betydelse för möjligheterna att uppnå såväl stabilitet som

förnyelse. SLU har en omfattande fast forskningsorganisation.

Enligt utskottets bedömning är fördelningen av medel mellan SLU

och SJFR väl avvägd. Utskottet anser det fördelaktigt att en

rimligt stor andel obundna forskningsresurser kan bibehållas

genom att förläggas till SJFR. Det främjar flexibiliteten och

ger stora möjligheter till nysatsningar och omprioriteringar i

forskningen samt underlättar gränsöverskridande forskning. Någon

överföring av medel till SLU från SJFR bör enligt utskottets

mening således inte ske. Utskottet föreslår sålunda att

riksdagen avslår motion 1992/93:Ub128 yrkande 19 delvis.

Riksskogstaxeringens verksamhet behandlades av utskottet under

föregående riksmöte (bet. 1991/92:UbU17). Utskottet betonade då

riksskogstaxeringens värde. Beträffande finansieringen framhölls

det angelägna i att pröva formerna för anslagsgivningen och

utskottet förutsatte att regeringen skulle komma med förslag i

detta ärende. Riksskogstaxeringen har tidigare finansierats via

Skogsstyrelsen och genom medel som influtit genom

skogsvårdsavgifter. Dessa har numera avskaffats. I förevarande

proposition föreslås att 6 miljoner kronor tillförs SLU för att

garantera riksskogstaxeringens fortsatta verksamhet. Vidare

framhålls att kostnaderna i ökad utsträckning bör täckas med

avgifter.

Utskottet anser att riksskogstaxeringen är betydelsefull och

att medel bör tillföras verksamheten. Förslaget i propositionen

är väl avvägt, både vad gäller konstruktion och belopp. Det

ankommer i övrigt på SLU och andra berörda

forskningsfinansierande organ att göra lämpliga prioriteringar

och fördela tillgängliga resurser till olika forskningsändamål.

Utskottet avstyrker motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 20 delvis.

I tre motioner 1992/93:Ub665 (c), 1992/93:So514 (v) yrkande 6

och 1992/93:So476 (m) yrkande 3 begärs att riksdagen skall

uttala sig för att tillräckligt stöd tillkommer Metallbiologiskt

centrum i Uppsala.

Motionsyrkandena har väckts under allmänna motionstiden och

således innan riksdagen förelades förevarande proposition.

Utskottet delar motionärernas åsikt att verksamheten vid

Metallbiologiskt centrum är angelägen och tillstyrker därför

regeringens förslag om att SLU tillförs 1 miljon kronor för att

säkra basfinansieringen av centret. Utskottet anser att syftet

med motionerna är tillgodosett med detta, varför de bör avslås

av riksdagen.

I motionen 1992/93:Ub664 (c) framhålls bl.a. att den stora

bredd verksamheten vid SLU har i dag motiverar omfördelning av

de samlade forskningsresurserna till SLU:s förmån. I motionen

begärs att riksdagen skall uttala sig för en kraftfull satsning

på SLU.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att SLU bedriver en

värdefull verksamhet som spänner över olika områden. I det

föregående har utskottet tillstyrkt vad regeringen föreslagit om

det övergripande målet för verksamheten inom

lantbruksuniversitetets ansvarsområde. Utskottet vill

understryka värdet av den tvärsektoriella verksamhet som bedrivs

vid SLU.

Utskottet finner inte anledning att föreslå riksdagen

omfördelningar från annan forskningsverksamhet till SLU med

anledning av vad som anförs i motionen. I stället vill utskottet

understryka värdet av samarbete mellan olika forskningsorgan och

universitet/högskolor. Utskottet finner regeringens

budgetförslag väl avvägt och anser det av statsfinansiella skäl

inte heller möjligt att förorda att SLU tillförs ytterligare

medel. Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att

riksdagen avslår motion 1992/93:Ub664.

I motionen 1992/93:Ub689 (nyd) yrkande 1 begärs att riksdagen

bör uttala sig för att rörflensforskningen i Röbäcksdalen skall

få ett tillskott på 2 miljoner kronor.

Utskottet, som tidigare behandlat rörflensforskningen i

Röbäcksdalen (s.11f.), avstyrker motionen 1992/93:Ub689

yrkande 1 med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört.

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot den i

propositionen redovisade anslagsberäkningen och föreslår därmed

att riksdagen med bifall till propositionen till Sveriges

lantbruksuniversitet anvisar ett anslag på 984 246 000 kr för

budgetåret 1993/94.

Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet m.m.

Enligt propositionen bör medel anvisas för att täcka

kostnaderna för att avsluta tidigare beslutade utrustningsramar

för Sveriges lantbruksuniversitet.

Utskottet har inget att erinra mot det i propositionen

föreslagna anslagsbeloppet och föreslår att riksdagen med bifall

till propositionen för Inredning och utrustning av lokaler vid

Sveriges lantbruksuniversitet m.m. anvisar ett anslag på

7 700 000 kr för budgetåret 1993/94.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning

Regeringen begär riksdagens godkännande av den huvudsakliga

inriktningen av verksamheten vid Skogs- och jordbrukets

forskningsråd (SJFR).

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) skall enligt sin

instruktion främja och stödja i första hand sådan grundläggande

och långsiktig forskning som är till gagn för skogsbruket,

jordbruket och trädgårdsnäringen.

Regeringen föreslår i propositionen att det övergripande målet

för SJFR skall vara att främja och stödja i första hand

grundläggande och långsiktig forskning som gagnar ett hållbart

nyttjande av biologiska naturresurser med särskild inriktning på

de areella näringarna. SJFR bör vidare, enligt propositionen, i

samarbete med forskningsutförande organ utveckla resultatmått

som utvisar forskningsstödets effektivitet och utveckling över

tiden.

SJFR har huvudansvaret för Sveriges medverkan i EG:s

agroindustriella program AAIR och kostnaderna för detta har av

regeringen beräknats till 17,5 miljoner kronor.

För SJFR:s medverkan i det tidigare nämnda

träforskningsprogrammet har regeringens beräknat 4,5 miljoner

kronor.

Regeringen föreslår att SJFR för dyrbar utrustning upp till

ett värde av 2 miljoner kronor även i fortsättningen får ansöka

om medel hos Forskningsrådsnämnden.

SJFR bör ges bemyndigande att göra fleråriga ekonomiska

åtaganden.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till regeringens

förslag godkänner den huvudsakliga inriktningen för verksamheten

vid Skogs- och jordbrukets forskningsråd.

Utskottet vill i sammanhanget lägga till följande. Satsningar

på skoglig forskning är mycket angelägen inte minst av

näringspolitiska skäl. Utskottet ser mycket positivt på

förslaget om ett program för träteknisk forskning och

träfiberforskning. Det är synnerligen angeläget att projektet

kan komma till stånd utan dröjsmål och att berörda

forskningsorgan snabbt kan finna en ändamålsenlig

ansvarsfördelning.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i

fråga om bemyndigande för Skogs- och jordbrukets

forskningsråd att -- inom en given ram utgörande en mindre del

av dess anslag -- besluta om medel för en sexårsperiod.

I propositionen föreslås att SJFR skall tilldelas ett

anslag på 185552000 kr för budgetåret 1993/94.

I motion 1992/93:Ub128 (s) tas frågan om fördelning av

forskningsresurser mellan SJFR och SLU upp (yrkande 19 delvis).

Motionärerna begär att riksdagen skall besluta om att medel

skall överföras från SJFR till SLU och vidare att 4 miljoner

kronor skall gå till riksskogstaxeringens verksamhet via SLU:s

anslag genom denna överföring (yrkande 20 delvis).

Utskottet, som i det föregående (s.16f.) behandlat frågan

om ökat stöd till riksskogstaxeringen, avstyrker yrkandena med

hänvisning till vad som där anförts.

Renforskningen tas upp i två motioner nämligen

1992/93:Ub642 (s) och 1992/93:Ub675 (fp). I båda motionerna

föreslås förstärkta resurser till renforskning samt att

verksamheten skall förläggas till Umeå.

Utskottet vill erinra om följande.

Genom omprioriteringar inom SJFR har renforskningen

innevarande år tillförts 1,2 miljoner kronor. Utskottet har

erfarit att tillsättningen av en professur i ämnet f.n. pågår.

Placeringen av denna avgörs vid tillsättningen av tjänsten som

professor och det ankommer inte på riksdagen att uttala sig i

denna fråga.

Utskottet har inget att erinra mot den i propositionen

redovisade anslagsberäkningen och föreslår att riksdagen med

bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna

1993/94:Ub642 och 1992/93:Ub675 till Skogs- och jordbrukets

forskningsråd: Forskning anvisar ett reservationsanslag på

185 552000 kr för budgetåret 1993/94.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader

Utskottet har inget att erinra mot den i propositionen

redovisade anslagsberäkningen och föreslår att riksdagen med

bifall till propositionen till Skogs- och jordbrukets

forskningsråd för förvaltningskostnader anvisar ett ramanslag på

6 129 000 kr för budgetåret 1993/94.

Stöd till kollektiv forskning

Över anslaget anvisas medel till stöd för kollektiv

jordbruksteknisk forskning samt stöd till viss skogsforskning.

Vidare anvisas medel för kollektivt forsknings- och

utvecklingsarbete inom jordbruks- och växtförädlingsområdena

samt till trädgårdsforskning. De olika forskningsprojekten

bedrivs i samarbete mellan staten och företag och

organisationer. SJFR får för statens räkning ingå avtal med

dessa parter om forsknings- och utvecklingsprojekt under

förutsättning av gemensam finansiering av projekten. I

propositionen finns en redogörelse för nu aktuella avtal

angående forskning på det jordbrukstekniska området samt på

skogsforskningsområdet.

Regeringen föreslår ett anslag på 88 000 000 kr för budgetåret

1993/94 till Stöd till kollektiv forskning.

Enligt propositionen bör finansiering av växtförädling inte

vara en statlig angelägenhet i samma utsträckning som tidigare.

För insatser för förädling av specifika Norrlandsgrödor och

trädgårdsväxter samt för viss annan jordbruksforskning föreslås

dock att SJFR tillförs 7 miljoner kronor.

I propositionen konstateras att FoU-verksamhet på

hemträdgårdsområdet och när det gäller grönytemiljöer i tätorter

hittills finansierats med prisregleringsavgifter på

handelsgödsel och bekämpningsmedel. I och med att avgiften

slopades i december 1992 har finansieringen bortfallit för

viktiga forskningsuppgifter. För att kompensera detta föreslår

regeringen att forskning på området i fortsättningen skall

finansieras genom förevarande anslag. För ändamålet har,

inklusive verksamheten inom det s.k. MOVIUM-sekretariatet,

beräknats 11 miljoner kronor.

Frågan om stöd till trädgårdsnäringen har vidare behandlats i

propositionen om vissa frågor rörande jordbruket och

trädgårdsnäringen (prop. 1992/93:183). Regeringen tar i den

propositionen upp behovet av anpassningsåtgärder inför ett

svenskt EG-medlemskap. Jordbruksutskottet har med anledning av

förslaget i propositionen anfört följande (bet. 1992/93:JoU20).

Mot bakgrund av trädgårdsnäringens avsaknad av kollektiva medel

för information, marknadsföring och utvecklingsarbete efter

utgången av 1993 och behovet av anpassningsåtgärder inför ett

EG-inträde är det motiverat att anslå medel för att stärka

näringens långsiktiga konkurrenskraft. Jordbruksutskottet

tillstyrker regeringens förslag att 25 miljoner kronor anvisas

för ändamålet för perioden 1juli 1993--31 december 1994.

Medlen skall bl.a. kunna användas till utvecklingsverksamhet

såsom produktutveckling inom trädgårdsnäringen.

Jordbruksutskottet konstaterar vidare, med anledning av två

motioner om fritidsodlingens betydelse och regeringens förslag

att anvisa 11 miljoner kronor till stöd för trädgårdsforskningen

under anslaget Stöd till kollektiv forskning, att mycket av den

forskning som bedrivs vid SLU även kommer fritidsodlarna till

del. Med hänsyn till fritidsodlingens speciella behov anser

jordbruksutskottet att det är av stor vikt att de

informationskanaler som finns mellan forskning och praktik kan

bibehållas och utvecklas. Enligt jordbruksutskottets mening är

det ett samhällsintresse att berörda organisationer erhåller en

väsentlig del av de föreslagna medlen och att det skapas

förutsättningar för en fortsatt informations- och

rådgivningsverksamhet inom trädgårdsområdet. I övrigt går

jordbruksutskottet inte närmare in på hur medlen skall fördelas.

Utskottet vill även i detta sammanhang erinra om att det

ankommer på de forskande organen att fördela forskningsresurerna

samt att göra nödvändiga prioriteringar utifrån de kriterier som

uppställts vad gäller angelägenhet, kvalitet i verksamheten etc.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall

till förslaget i propositionen till Stöd för kollektiv forskning

för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

88 000 000 kr.

Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av

vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja

jord- och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet. Från

anslaget bestrids kostnader för administration, experter,

bibliotek, internationella forskarkontakter m.m.

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens

förslag anvisar ett förslagsanslag på 811 000 kr som Bidrag till

Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1993/94.

Hemställan

Utskottet hemställer

I 1. Sveriges lantbruksuniversitet

1. beträffande verksamhetens inriktning vid Sveriges

lantbruksuniversitet

att riksdagen godkänner det övergripande målet för

verksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet i enlighet med

vad regeringen förordat i avsnittet Slutsatser,

2. beträffande skoglig forskning i södra Sverige

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub632 delvis,

1992/93:Ub633 delvis, 1992/93:Ub646 yrkandena 4, 5 och 8,

1992/93:Ub648 delvis och 1992/93:Ub690 delvis,

3. beträffande forskningsverksamheten i Garpenberg, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub117, 1992/93:Ub637,

1992/93:Ub676 yrkandena 1, 2 och 3,

4. beträffande forskning i Skinnskatteberg

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub645 yrkande 3,

5. beträffande försöksverksamheten i Röbäcksdalen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub641 och

1992/93:Ub689 yrkande 2,

6. beträffande djurforskning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub643,

7. beträffande livsmedelsforskning i Skåne

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub639 och

1992/93:Ub659,

8. beträffande skoglig utbildning i södra Sverige

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub632 delvis,

1992/93:Ub633 delvis, 1992/93:Ub646 yrkande 6, 1992/93:Ub648

delvis och 1992/93:Ub690 delvis,

9. beträffande skogsmästarutbildning i Skinnskatteberg

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub609, 1992/93:Ub645

yrkandena 1 och 2 och 1992/93:Jo308 yrkande 4,

10. beträffande jägmästarutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub629 och

1992/93:Ub646 yrkande 7,

11. beträffande livsmedelsteknisk utbildning i Skara

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub610 yrkande 2 delvis

och 1992/93:Ub671,

12. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges

lantbruksuniversitet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1992/93:Ub128 yrkandena 19 och 20, båda

delvis, 1992/93:Ub664, 1992/93:Ub665, 1992/93:Ub689 yrkande 1,

1992/93:So476 yrkande 3 och 1992/93:So514 yrkande 6 till

Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1993/94 anvisar

ett ramanslag på 984 246 000 kr.

res. 1 (s)

I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet m.m.

13. beträffande anslagsbeloppet under Inredning och

utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 7 700 000 kr,

I 3. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning

14. beträffande verksamheten vid Skogs- och jordbrukets

forskningsråd

att riksdagen godkänner vad regeringen beträffande den

huvudsakliga inriktningen för verksamheten vid Skogs- och

jordbrukets forskningsråd förordat i avsnittet Slutsatser,

15. beträffande bemyndigande för Skogs- och jordbrukets

forskningsråd

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat i fråga om

bemyndigande för Skogs- och jordbrukets forskningsråd att inom

en given ram -- utgörande en mindre del av dess anslag --

besluta om fördelning av medel för en sexårsperiod,

16. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets

forskningsråd: Forskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och avslag

på motionerna 1992/93:Ub128 yrkandena 19 och 20, båda delvis,

1992/93:Ub642 och 1992/93:675 till Skogs- och jordbrukets

forskningsråd: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 185 552 000 kr,

res. 2 (s) - villk. 1

I 4. Skogs- och jordbrukets forskningsråd:

Förvaltningskostnader

17. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets

forskningsråd: Förvaltningskostnader

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Skogs- och jordbrukets forskningsråd:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar

ett ramanslag på 6 129 000 kr,

I 5. Stöd till kollektiv forskning

18. beträffande anslagsbeloppet under Stöd till kollektiv

forskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd

till kollektiv forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 88 000 000 kr,

I 6. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

19. beträffande anslagsbeloppet till Bidrag till Skogs- och

lantbruksakademien

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till bidrag

till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1993/94

anvisar ett förslagsanslag på 811 000 kr.

Stockholm den 13 maj 1993

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:

Ann-Cathrine Haglund (m),

Lena Hjelm-Wallén (s),

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Margitta Edgren (fp),

Berit Löfstedt (s),

Marianne Jönsson (c),

Ewa Hedkvist Petersen (s),

Bo Arvidson (m),

Eva Johansson (s),

Stefan Kihlberg (nyd),

Ulf Melin (m),

Inger Lundberg (s),

Krister Örnfjäder (s) och

Tuve Skånberg (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet

(mom. 12)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Krister

Örnfjäder (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Fördelningen mellan" och på s. 17 slutar med

"yrkande 20 delvis" bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås att medel genom omfördelningar inom

SLU bör tillföras den skogsvetenskapliga forskningen. Utskottet

anser att detta är positivt. Det är enligt utskottets mening

fördelaktigt om en rimligt stor andel obundna resurser förläggs

till SJFR, men utskottet anser samtidigt att SLU:s verksamhet i

för stor utsträckning finansieras med externa medel. Enligt

utskottets mening bör vissa medel överföras från SJFR till SLU.

Utskottet tillstyrker därför motion 1992/93:Ub128 yrkande 19

delvis.

Riksskogstaxeringens -- -- -- (= utskottet) -- -- -- med

avgifter.

Utskottet anser att riksskogstaxeringen är mycket angelägen

och ett viktigt instrument för miljö- och naturvårdsforkningen

och att ytterligare medel därför bör tillföras verksamheten,

Utskottet tillstyrker därmed motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 20

delvis.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "budgetåret

1993/94" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1992/93:Ub128 yrkandena 19 och 20, båda delvis, och med

anledning av propositionen till Sveriges lantbruksuniversitet

anvisar ett anslag på 988 246 000 kr för budgetåret 1993/94.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges

lantbruksuniversitet

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena

19 och 20, båda delvis, med anledning av regeringens förslag och

med avslag på motionerna 1992/93:Ub664, 1992/93:Ub665,

1992/93:Ub689 yrkande 1, 1992/93:So476 yrkande 3 och

1992/93:So514 yrkande 6 till Sveriges lantbruksuniversitet

för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 988 246 000 kr.

2. Anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets forskningsråd:

Forskning (mom. 16)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Krister

Örnfjäder (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Utskottet, som i" och slutar med "där anförts" bort

ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående (s.16f.) behandlat frågan

om ökat stöd till riksskogstaxeringen tillstyrker yrkandena med

hänvisning till vad som där anförts.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Utskottet har" och slutar med "budgetåret 1993/94."

bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1992/93:Ub128 yrkandena 19 och 20, båda delvis, med anledning av

propositionen och med avslag på motionerna 1992/93:Ub642 och

1992/93:Ub675 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd:

Forskning anvisar ett reservationsanslag på 181 552 000 kr för

budgetåret 1993/94.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

16. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets

forskningsråd: Forskning

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena

19 och 20, båda delvis, med anledning av regeringens förslag och

avslag på motionerna 1992/93:Ub642 och 1992/93:Ub675 till

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 181 552 000

kr.