Bet. 1992/93:UbU15

Utbildningsutskottets betänkande

1992/93:UBU15

Forskning

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1992/93:170 avsnitt 8

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1992/93

UbU15

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas inledningsavsnittet i den

forskningspolitiska propositionen för perioden 1993/94--1995/96

samt Utbildningsdepartementets avsnitt av denna med undantag för

lokalförsörjning m.m. (de s.k. G-anslagen) samt anslaget till

Arkivet för ljud och bild.

Regeringen anser att forskningspolitiken bör inriktas på en

större koncentration av insatserna till områden av strategisk

betydelse för Sveriges fortsatta utveckling, bättre samverkan

mellan universitet och högskolor inbördes, större flexibilitet

och förnyelseförmåga, ökad forskarrekrytering, ökad jämställdhet

mellan kvinnor och män samt en påskyndad internationalisering.

Kunskapsflödet mellan universiteten, högskolorna och

näringslivet bör förbättras.

Antalet avlagda doktorsexamina per år bör fördubblas till år

2000. Regeringen föreslår en ökning av de öronmärkta medlen för

doktorandtjänster med 163 miljoner kronor nästa budgetår.

Forskningsråd, sektorsforskningsorgan,

industriforskningsinstitut och andra externa

forskningsfinansiärer bör också finansiera doktorandtjänster.

Ett program i tio punkter för jämställdhet och kvinnoforskning

läggs fram. Bland punkterna ingår inrättande av en gästprofessur

i kvinnoforskning med inriktning på naturvetenskap. För

forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora

högskolorna föreslås en anslagsökning med 20 miljoner kronor

budgetåret 1993/94. Under samma anslag föreslås dessutom 40

miljoner kronor till stöd för nätverk för forskning och

forskarutbildning mellan sådana högskolor och universitet eller

större högskolor. En förstärkning med 5 miljoner kronor föreslås

för de juridiska fakulteterna med hänvisning till EES-avtalet

och ett framtida svenskt medlemskap i EG. För Centrum för

idrottsforskning föreslås en förstärkning med 2,5 miljoner

kronor. Forskningsrådsnämndens (FRN:s) insatser bör koncentreras

till områden som prioriterats av statsmakterna. Universitetens

och högskolornas ansvar för forskningsinformation markeras genom

att 10 miljoner kronor förs över från FRN. Uppdraget till FRN

att fördela medel för dyrbar vetenskaplig utrustning begränsas.

Anslaget till Europeisk forskningssamverkan föreslås öka med

drygt 95 miljoner kronor.

Utskottet föreslår att gästprofessuren i kvinnoforskning ges

inriktning på teknik och naturvetenskap och knyts till

Universitetet i Linköping i stället för till FRN. Utskottet

föreslår ett tillkännagivande till regeringen angående forskning

inom tjänstesektorn. För stöd till Stiftelsen Svenska

barnboksinstitutet föreslår utskottet 1 miljon kronor under en

treårsperiod, varför anslaget till Kungl. biblioteket ökas med

333 000 kr budgetåret 1993/94 och anslaget Vissa särskilda

utgifter för forskningsändamål minskas med samma belopp. I

övrigt ställer sig utskottet bakom regeringens förslag.

Socialdemokraterna framför i en reservation kritiska

synpunkter på den av regeringen föreslagna forskningspolitiken

när det gäller valet av åtgärder för att främja Sverige som

industrination. De föreslår utöver regeringens förslag 165

miljoner kronor till studiefinansiering i forskarutbildningen,

15 miljoner kronor till dyrbar vetenskaplig utrustning, 65

miljoner kronor till forskningsråden, 4 miljoner kronor till

fora/centra för kvinnoforskning, 2,5 miljoner kronor till

folkbildningsforskning, 2 miljoner kronor till juridisk

forskning, 24,5 miljoner kronor till FRN för forskning och

forskningsinformation och 730 000 kr för forskning om kultur i

skolan. De yrkar avslag på regeringens förslag att begränsa

FRN:s uppgifter när det gäller forskningsinformation och dyrbar

vetenskaplig utrustning. De begär att regeringen i

regleringsbrev skall ange hur stora resurser för forskningstid

som varje fakultetsnämnd skall avsätta för de mindre och

medelstora högskolornas lärare. Sammanlagt har 48

(s)-reservationer avgivits.

Ny demokrati begär i en reservation ett tillkännagivande om

behovet av forskning om kreditgivning.

Vänsterpartiets suppleant anför i sin meningsyttring att

forskningens öppenhet mot samhället och forskarnas frihet att

välja metoder och problem kringskärs med regeringens förslag.

Han vill ha en översyn av fakultetsorganisationen och motsätter

sig regeringens förslag om forskningsinformationen. Utöver

regeringens förslag föreslås 50 miljoner kronor till

forskningsstödjande åtgärder vid mindre högskolor, 5 miljoner

kronor till HSFR (tvärvetenskaplig forskning), 6 miljoner kronor

till MFR (forskning om plötslig spädbarnsdöd samt vårdkvalitet),

2,5 miljoner kronor till Centrum för idrottsforskning och drygt

1,6 miljoner kronor till fora/centra för kvinnliga forskare,

bl.a. Jämställdhetscentrum i Karlstad. Ett centrum för

dansforskning bör inrättas vid Stockholms universitet.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Proposition 1992/93:170 avsnitt 8

Inledande avsnitt

Regeringen har under avsnitt 8. Utbildningsdepartementets

verksamhetsområde (s.163--290) föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i

fråga om bemyndigande för forskningsråden och

forskningsrådsnämnden att besluta om medelstilldelning för högst

sex år,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för

forskarutbildningen med avseende på dimensionering,

studiefinansiering och vissa särskilda åtgärder för

forskarutbildning som beskrivs i propositionen,

3. att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet

Slutsatser förordat beträffande forskning vid de mindre och

medelstora högskolorna,

4. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats

beträffande superdatorer,

5. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar

beträffande nationella forskningsanläggningar,

6. att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet

Slutsatser beträffande de humanistiska fakulteterna,

7. att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet

Slutsatser beträffande de teologiska fakulteterna,

8. att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet

Slutsatser beträffande de juridiska fakulteterna,

9. att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet

Slutsatser beträffande de samhällsvetenskapliga fakulteterna,

10. att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet

Slutsatser beträffande Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet,

11. att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet

Slutsatser beträffande de medicinska fakulteterna,

12. att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet

Slutsatser beträffande de odontologiska fakulteterna,

13. att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet

Slutsatser beträffande den farmaceutiska fakulteten,

14. att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet

Slutsatser förordat beträffande Medicinska forskningsrådet,

15. att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet

Slutsatser beträffande de matematisk-naturvetenskapliga

fakulteterna,

16. att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet

Slutsatser förordat beträffande Naturvetenskapliga

forskningsrådet,

17. att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet

Slutsatser förordat beträffande de tekniska fakulteterna,

18. att riksdagen godkänner vad i propositionen i avsnittet

Slutsatser förordats beträffande Teknikvetenskapliga

forskningsrådet,

19. att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet

Slutsatser förordat beträffande rymdforskning,

20. att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet

Slutsatser förordat beträffande Forskningsrådsnämnden,

21. att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet

Slutsatser förordat beträffande den temaorienterade forskningen,

22. att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet

Slutsatser förordat för konstnärligt utvecklingsarbete,

23. att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet

Slutsatser förordat beträffande Rådet för forskning om

universitet och högskolor,

24. att riksdagen godkänner att reservationer på de nuvarande

fakultetsanslagen får föras till respektive universitets och

högskolas konto i Riksgäldskontoret,

25. att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet

Slutsatser förordat beträffande dyrbar vetenskaplig utrustning.

Anslag

Regeringen har under anslagen E1--E29 (s.291--332),

E31--E34 (s.335--338) samt B 5 (s. 355) föreslagit

E 1. Universitetet i Uppsala: Forskning och forskarutbildning

1. att riksdagen till Universitetet i Uppsala: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 667809000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 2. Universitetet i Lund: Forskning och forskarutbildning

1. att riksdagen till Universitetet i Lund: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 720782000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 3. Universitetet i Göteborg: Forskning och forskarutbildning

1. att riksdagen till Universitetet i Göteborg: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 502262000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 4. Universitetet i Stockholm: Forskning och

forskarutbildning

1. att riksdagen till Universitetet i Stockholm: Forskning

och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 534253000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 5. Universitetet i Umeå: Forskning och forskarutbildning

1. att riksdagen till Universitetet i Umeå: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 407368000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 6. Universitetet i Linköping: Forskning och

forskarutbildning

1. att riksdagen till Universitetet i Linköping: Forskning

och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 231766000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 7. Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning

1. att riksdagen till Karolinska institutet: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 344378000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 8. Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och

forskarutbildning

1. att riksdagen till Tekniska högskolan i Stockholm:

Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar

ett reservationsanslag på 303211000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 9. Chalmers tekniska högskola: Forskning och

forskarutbildning

1. att riksdagen till Chalmers tekniska högskola: Forskning

och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 257296000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 10. Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning

1. att riksdagen till Högskolan i Luleå: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 117269000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 11. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskoleenheter

1. att riksdagen till Konstnärligt utvecklingsarbete vid

vissa högskoleenheter för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 13292000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 12. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor

1. att riksdagen till Forskningsstödjande åtgärder vid mindre

och medelstora högskolor för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 106235000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 13. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

1. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för

forskningsändamål för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 308516000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 14. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning

att riksdagen till Vissa ersättningar för klinisk utbildning

och forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag

på 1446778000 kr.

E 15. Forskningsrådsnämnden: Forskning och

forskningsinformation

1. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Forskning och

forskningsinformation för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 83006000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 16. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning

1. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning för

budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 8936000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 17. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Forskning

1. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 208004000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 18. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning

1. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

ramanslag på 6963000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 19. Medicinska forskningsrådet: Forskning

1. att riksdagen till Medicinska forskningsrådet: Forskning

för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

357797000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 20. Medicinska forskningsrådet: Förvaltning

1. att riksdagen till Medicinska forskningsrådet: Förvaltning

för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 12485000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 21. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

1. att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet:

Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag

på 508447000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 22. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning

1. att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på

17236000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 23. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

1. att riksdagen till Teknikvetenskapliga forskningsrådet:

Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag

på 226677000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 24. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning

1. att riksdagen till Teknikvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på

7330000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 25. Rymdforskning

1. att riksdagen till Rymdforskning för budgetåret 1993/94

anvisar ett reservationsanslag på 41925000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 26. Rådet för forskning om universitet och högskolor

1. att riksdagen till Rådet för forskning om universitet och

högskolor för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag

på 7795000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 27. Europeisk forskningssamverkan

1. att riksdagen till Europeisk forskningssamverkan för

budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 445895000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 28. Kungl. biblioteket

1. att riksdagen till Kungl. biblioteket för budgetåret

1993/94 anvisar ett ramanslag på 90728000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 29. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

1. att riksdagen till Statens psykologisk-pedagogiska

bibliotek för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på

5992000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 31. Institutet för rymdfysik

1. att riksdagen till Institutet för rymdfysik för budgetåret

1993/94 anvisar ett ramanslag på 37824000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 32. Polarforskning

1. att riksdagen till Polarforskning för budgetåret 1993/94

anvisar ett ramanslag på 20588000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

E 33. Vissa bidrag till forskningsverksamhet

att riksdagen till Vissa bidrag till forskningsverksamhet för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

35678000 kr.

E 34. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning

1. att riksdagen till Medel för dyrbar vetenskaplig

utrustning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag

på 110000000 kr,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurser för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.

B 5. Forskning inom skolväsendet

1. att riksdagen godkänner vad regeringen förordat

beträffande den sektorsforskning som Skolverket initierar,

2. att riksdagen till Forskning inom skolväsendet för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

26117000 kr.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1992/93:170

1992/93:Ub100 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om s.k. fasta forskningsresurser.

1992/93:Ub102 av Hans Gustafsson m.fl. (s, m, fp, c, kds, nyd,

-) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att sydöstra Sverige på skäl som anförts i motionen

prioriteras vid fördelning av medel till nätverkslösningar och

samverkansprojekt mellan näringsliv och högskola.

1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att prioritera inrättandet av en professur

i kriminalpsykologi med anknytning till longitudinell forskning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att uppdra åt universitetskanslern att

noga följa de etiska frågorna i forskningen och övervaka att de

angivna etiska principerna följs,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om etikmoment som del i forskarutbildningen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om prioriteringar för forskning om etik.

1992/93:Ub105 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fördelning av forskningsmedel

för öststatsforskning.

1992/93:Ub106 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om forskning och ny kunskap för utveckling av

kvinnors kompetens.

1992/93:Ub107 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av forskning kring strategier om hur

lagtillämpande och myndighetsutövande verksamhet kan

effektiviseras sett ur ett medborgarperspektiv.

1992/93:Ub108 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av brukarorienterad forskning och

utveckling.

1992/93:Ub109 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av forskning kring elöverkänslighet.

1992/93:Ub110 av Doris Håvik m.fl. (s, m, fp, c, kds, nyd, v)

vari yrkas att riksdagen för odontologisk forskning och

forskarutbildning beslutar tilldela Universitetet i Göteborg

(anslag E 3) sammanlagt 7700000 kr utöver regeringens

förslag.

1992/93:Ub111 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om forskning och forskarutbildning inom området

genus och teknik vid Universitetet i Linköping.

1992/93:Ub112 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett institut för Central- och Östeuropa.

1992/93:Ub113 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om forskning inom tjänstesektorn.

1992/93:Ub114 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om forskningsinformation.

1992/93:Ub115 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förstärkning av forskningen vid Högskolan i

Skövde.

1992/93:Ub116 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ekonomiska resurser för forskning inom

socialförsäkringsområdet.

1992/93:Ub118 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökade forskningsresurser till nätverken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nätverkens egna forskningsresurser.

1992/93:Ub119 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att förstärka forskningsresurser för EG-rätt

vid rättsvetenskapliga institutionen i Umeå.

1992/93:Ub120 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Högskolan i Karlstad bör erhålla ökade

resurser för forskningsstödjande åtgärder enligt motionens

förslag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att den del av forskningsanslaget vid

Göteborgs universitet som enligt riksdagens tidigare beslut

skall öronmärkas och ökas för Högskolan i Karlstad, bör

preciseras till sin omfattning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Jämställdhetscentrum vid Högskolan i

Karlstad skall erhålla 856 000 kr av anslaget till Fora för

kvinnliga forskare.

1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskningens organisation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskarutbildningen,

forskarassistenttjänster och rekrytering till forskarutbildning,

3. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för

forskningsändamål för budgetåret 1993/94 anvisar 1661000 kr

utöver vad regeringen föreslagit eller således 310177000 kr,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om medel till Jämställdhetscentrum i

Karlstad,

5. att riksdagen till Forskningsstödjande åtgärder vid mindre

och medelstora högskolor för budgetåret 1993/94 anvisar

50000000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således

156235000 kr,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den kriminologiska forskningen

koncentreras till universiteten,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inrättandet av en professur i

kriminalpsykologi,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en professur i rättspsykologi,

30. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar

5000000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således

213004000 kr,

33. att riksdagen till Medicinska forskningsrådet: Forskning

för budgetåret 1993/94 anvisar 6000000 kr utöver vad

regeringen föreslår eller således 360797000 kr,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en översyn av fakultetsorganisationen,

35. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Forskning och

forskningsinformation för budgetåret 1993/94 anvisar

10000000 kr utöver regeringens förslag,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett centrum för dansforskning,

37. att riksdagen till Centrum för idrottsforskning anvisar

2500000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således

5000000 kr,

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Centrum för idrottsforskning.

1992/93:Ub122 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag om hur den högre utbildningen och

forskningen skall utvecklas i Stockholmsregionen med betoning på

regionens södra del.

1992/93:Ub123 av Eva Zetterberg och Elisabeth Persson (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om medel till Svenska barnboksinstitutet.

1992/93:Ub124 av Lennart Brunander och Birger Andersson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Idrottshögskolans möjligheter

att få medel under anslaget E 12. Forskningsstödjande åtgärder

vid mindre och medelstora högskolor.

1992/93:Ub125 av Karin Starrin m.fl. (c, m, fp, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om satsning på en Gävle--Dala-fakultet.

1992/93:Ub126 av Inger Lundberg och Maud Björnemalm (s) vari

yrkas att riksdagen beslutar att Kvinnovetenskapligt forum vid

Högskolan i Örebro tillförs ytterligare 500000 kr budgetåret

1993/94.

1992/93:Ub127 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fasta forskningsresurser vid Högskolan i

Örebro,

2. att riksdagen beslutar att anslaget till

forskningsstödjande åtgärder vid Högskolan i Örebro utökas med

ytterligare 8 miljoner kronor budgetåret 1993/94,

3. att riksdagen beslutar att utöka Utbildningsdepartementets

anslag för centra/fora för kvinnoforskning varvid

Kvinnovetenskapligt forum vid Högskolan i Örebro tillförs

ytterligare 500000 kr budgetåret 1993/94,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till miljöforskning och Centrum för

småföretagsutveckling vid Högskolan i Örebro,

5. att riksdagen beslutar anslå 2 miljoner kronor till

Högskolan i Örebro för verksamheten vid Centrum för

kommunikationshandikapp,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av utbyggnad av

omvårdnadsforskningen vid vårdhögskolorna.

1992/93:Ub128 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den juridiska och kriminalvetenskapliga

forskningen i framtiden,

4. att riksdagen beslutar anvisa 2000000 kr mer än

propositionens förslag till de juridiska fakulteterna i enlighet

med vad i motionen anförts,

10. att riksdagen beslutar att tillföra

Utbildningsdepartementets anslag för Centra/fora för

kvinnoforskning ytterligare 4000000 kr för utveckling av

befintliga kvinnofora och startbidrag till nystartade kvinnofora

i Karlstad, Gävle/Sandviken och Sundsvall/Härnösand,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av ett könsperspektiv i

forskningen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en kraftig ökning av

kvinnliga forskare,

13. att riksdagen anslår ytterligare 1000000 kr till

Konstfack för nordisk samverkan inom designområdet, samarbete

med industrin och stöd till intressanta utvecklingsprojekt inom

designområdet,

14. att riksdagen till E 6. Universitetet i Linköping,

filosofiska fakulteten, Nationella rådet för

folkbildningsforskning, för forskning om amatörverksamhet,

anvisar 1000000 kr utöver regeringens förslag,

15. att riksdagen till E 6. Universitetet i Linköping,

filosofiska fakulteten, Nationella rådet för

folkbildningsforskning därutöver anvisar 1500000 kr utöver

regeringens förslag,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ungdomsforskning,

27. att riksdagen till B5. Forskning inom skolväsendet, för

forskning om kultur i skolan, anvisar 730000 kr utöver

regeringens förslag,

38. att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar 2000000

kr till Kungl. Vetenskapsakademien för miljövårdsforskning,

41. att riksdagen beslutar tillföra ytterligare 165000000

kr utöver regeringens förslag för forskarutbildning för

budgetåret 1993/94,

42. att riksdagen beslutar godkänna riktlinjerna för

forskarutbildning och resurser för dessa för budgetåren 1994/95

och 1995/96 enligt vad som anförts i motionen,

43. att riksdagen beslutar uttala att principen för

sammansättning av Forskningsrådsnämndens styrelse även

fortsättningsvis skall vara att gruppen samhällsföreträdare,

främst riksdagsledamöter, skall utgöra majoriteten i nämnden och

att företrädarna så som hittills har att utse vetenskapliga

ledamöter,

44. att riksdagen beslutar anslå 24500000 kr mer än

regeringens förslag för budgetåret 1993/94 för

Forskningsrådsnämndens stöd till forskning och

forskningsinformation i enlighet med vad som anförts i motionen

samt i övrigt ansluter sig till riktlinjerna i denna motion,

45. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 15000000 kr

till Forskningsrådsnämnden utöver regeringens förslag för

budgetåret 1993/94 för tung vetenskaplig utrustning,

46. att riksdagen beslutar ansluta sig till de riktlinjer för

fördelning av medel till tung vetenskaplig utrustning som

anförts i denna motion,

47. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Forskningsrådsnämndens möjligheter

att ta egna initiativ och göra egna prioriteringar inte bör

inskränkas,

48. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 65000000 kr

utöver regeringens förslag för budgetåret 1993/94 för stöd till

Tekniska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet,

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet och Medicinska

forskningsrådet i enlighet med vad som anförts i denna motion,

49. att riksdagen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 ansluter

sig till riktlinjerna för de fyra nämnda forskningsråden i

enlighet med vad som anges i denna motion,

50. att riksdagen beslutar att ett schablonbelopp avsätts i

"moderuniversitetens" samtliga fakulteter, motsvarande 150000

kr per lektor och annan disputerad lärare i enlighet med vad som

anförts i motionen,

51. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av om den

nuvarande anknytningen av viss högskola till fakultet vid visst

universitet är den mest ändamålsenliga i enlighet med vad som

anförts i motionen,

52. att riksdagen beslutar att till anslaget E 12 för

forskningsstödjande åtgärder för budgetåret 1993/94 anvisa

80000000 kr utöver regeringens förslag samt att dessa medel

fördelas i enlighet med vad som här anförts,

53. att riksdagen beslutar ändra beteckning på anslaget E 12

till "För forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor samt uppbyggnad av ny fakultetsorganisation m.m.",

54. att riksdagen beslutar att till Högskolan i Luleå

tillföra 14000000 kr för forskningsstödjande åtgärder och

för att påbörja en uppbyggnad av en bredare

fakultetsorganisation i enlighet med vad som anges i motionen.

1992/93:Ub129 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fasta forskningsresurser och

handledarresurser vid institutionerna för hushållsvetenskap,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inrättandet av ett hushålls- och

konsumentvetenskapligt råd.

1992/93:Ub130 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om forskning rörande Central- och Östeuropa vid Lunds

universitet.

1992/93:Ub131 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en professur i alkohol- och

missbruksforskning vid Umeå universitet.

1992/93:Ub132 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om FRN:s sammansättning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om FRN:s forskningsstöd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om FRN:s forskningsinformation,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om FRN:s fördelning av medel till dyrbar

vetenskaplig utrustning.

1992/93:Ub133 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, c, kds, v)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om FRN och kvinno- och

jämställdhetsforskningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om satsning på forskning/forskare inom

området kvinnor och teknik.

1992/93:Ub135 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att anslaget för

forskningsstödjande åtgärder räknas upp med 3750000 kr för

vardera högskolorna i Borås, Halmstad och Skövde samt till

3000000 kr för Högskolan i Trollhättan/Uddevalla,

5. att riksdagen beslutar att en professur för

sågverks/träbranschens behov lokaliseras till Västsverige samt

att en ny professur för träanvändning och undervisning inrättas

vid Chalmers i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som i övrigt anförts i motionen om behovet av kompetenshöjning,

forskning, utveckling och utbildning i Västsverige.

1992/93:Ub136 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om initiativ för att skyndsamt inrätta ett

innovationscentrum och en Novum Academy vid Novum,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett centrum för fördjupad

forskarutbildning vid Novum för forskare från central- och

östeuropeiska länder,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om initiativ för att skyndsamt inrätta ett

centrum för kognition, kommunikation och logistik vid Novum.

1992/93:Ub137 av Pierre Schori m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av resurser för forskningsfrämjande

åtgärder vid Idrottshögskolan.

1992/93:Ub138 av Inga Berggren och Inger René (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vikten av hushållsvetenskaplig forskning.

1992/93:Ub139 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att inom ramen för föreslagna

forskningsanslag tillföra Mitthögskolan mera medel för forskning

än dem som propositionen anvisar.

1992/93:Ub140 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen sägs om forskningsrön för samhällspolitik i utveckling.

1992/93:Ub141 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar anvisa Högskolan i Luleå 14 miljoner kronor

under anslaget E 12.

1992/93:Ub142 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inrättandet av professurer vid Tekniska

högskolan i Luleå samt institutionen i Skellefteå.

1992/93:Ub143 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utbyggnad av forskningen vid högskolorna i

skogslänen.

1992/93:Ub144 av Christina Linderholm och tredje vice talman

Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

Forskningsrådsnämndens forskningsinformation.

1992/93:Ub145 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vikten av utveckling av ämnet

företagsekonomi vid Linköpings universitet.

1992/93:Ub146 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ökade forsknings- och FoU-resurser till

Högskolan i Gävle/Sandviken.

1992/93:Ub148 av Harald Bergström (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om tillvaratagande av Högskolans i

Karlskrona/Ronneby resurser och utvecklingsmöjligheter.

1992/93:Ub150 av Stefan Kihlberg och Bengt Dalström (nyd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskning inom kreditgivning,

2. att riksdagen, för att möjliggöra denna forskning inom

kreditområdet, för budgetåren 1993/94--1995/96 anvisar

18000000 kr,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskning inom tjänsteområdet,

4. att riksdagen, för att möjliggöra denna forskning inom

tjänsteområdet, för budgetåren 1993/94--1995/96 anvisar

18000000 kr.

1992/93:Ub151 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om finansiering av det nationella

reservexemplaret vid Lunds universitetsbibliotek för nästa

budgetår,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en permanent lösning av finansieringen av

det nationella reservexemplaret vid Lunds universitetsbibliotek.

1992/93:Ub153 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stödet till kooperationsforskning.

1992/93:Kr7 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen för budgetåret 1993/94 till anslaget E 6.

Universitetet i Linköping, filosofiska fakulteten, Nationella

rådet för folkbildningsforskning, för forskning om

amatörverksamhet, anvisar 1 000 000 kr utöver regeringens

förslag,

3. att riksdagen för budgetåret 1993/94 till anslaget B 5.

Forskning inom skolväsendet, för forskning om kultur i skolan,

anvisar 730000 kr utöver regeringens förslag,

4. att riksdagen för budgetåret 1993/94 till anslaget E 6.

Universitetet i Linköping, filosofiska fakulteten, Nationella

rådet för folkbildningsforskning anvisar 1 500 000 kr utöver

regeringens förslag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ungdomsforskning.

Motioner från allmänna motionstiden 1993

1992/93:Ub471 (delvis) av Lennart Fridén (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder rörande dyslexi.

1992/93:Ub601 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utbildning i omvårdnad vid universitet.

1992/93:Ub602 av Daniel Tarschys (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en satsning på forskning om turkiska språket och kulturen.

1992/93:Ub612 av Maja Bäckström och Berit Oscarsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kvinnoforskning.

1992/93:Ub613 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den högre utbildningens och forskningens

inriktning för att stödja näringslivets utveckling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om framtidsforskning.

1992/93:Ub617 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om investering i cyklotron i Linköping.

1992/93:Ub619 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om anslag till drömforskning.

1992/93:Ub622 av Hugo Bergdahl och Elver Jonsson (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det angelägna i att Sverige tar initiativ

till forskning och utveckling i Arktis.

1992/93:Ub624 av Leif Marklund och Monica Öhman (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av resurser till högskolan i Luleå

för professurer i processteknik, kemisk reaktionsteknik och

processanalys.

1992/93:Ub628 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att fler kvinnor uppmuntras till

forskarutbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fler doktorandtjänster.

1992/93:Ub630 av Lars Hedfors (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

forskning om vandalisering.

1992/93:Ub636 av Monica Widnemark m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inrättande av en professur med därtill

hörande fasta forskningsresurser vid Glasforskningsinstitutet i

Växjö.

1992/93:Ub646 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskarutbildning och fasta

forskningsresurser till ett nätverksuniversitet i sydöstra

Sverige.

1992/93:Ub655 (delvis) av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Högskolan i Östersund.

1992/93:Ub656 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av forskningsresurser till Högskolan

i Östersund för forskning i kooperativa frågor med inriktning på

regional utveckling och glesbygden.

1992/93:Ub663 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en professur i yrkesmedicin i Göteborg.

1992/93:Ub672 av Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om gammelsvenskbyn i Ukraina.

1992/93:Ub680 av Pontus Wiklund och Liisa Rulander (kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om omfördelning av anslag till förmån för

kvalificerad grundforskning om amalgamets effekter på människan.

1992/93:Ub681 av Håkan Holmberg m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en långsiktig uppbyggnad av ökade

resurser vid svenska universitet i de baltiska ländernas språk

samt i slaviska språk.

1992/93:Ub682 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att en professur i historia med inriktning på Förintelsen och

de faktorer som orsakade denna bör inrättas i Sverige.

1992/93:Ub685 av Torgny Larsson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen påpekats

om behovet av ökade forskningsinsatser för att bringa klarhet om

orsakerna till plötslig spädbarnsdöd.

1992/93:Ub693 av Ulrica Messing m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att forskningssamverkan mellan mindre

högskolor och universitet resp. högskolor och näringsliv bör

belysas ytterligare.

1992/93:Ub694 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Högskolan i Sundsvall--Härnösand utses

att bli nästa universitet.

1992/93:Ub696 (delvis) av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökad utbildning och forskning vid

Högskolan i Luleå.

1992/93:Ub901 av Bertil Persson (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stimulans till omstrukturering mot den

produktkonkurrerande sektorn inom den svenska industrin.

1992/93:Ub903 av Inger Hestvik och Sinikka Bohlin (s) vari

yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om egna forskningsresurser vid högskolorna i

Gävle--Sandviken och Falun--Borlänge.

1992/93:Ub904 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Skissernas museum i Lund.

1992/93:Ub909 (delvis) av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförs i motion 1992/93:A470 om satsningar på utbildning och

forskning i Skåne.

1992/93:Ju844 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den kriminologiska forskningen i

framtiden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om resurser för forskningsprofessurer inom

det kriminologiska området.

1992/93:Fö715 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att anslå medel till den

forskning om säkrare förpackningar och transporter av farligt

gods, som i dag bedrivs i blygsam skala på Lunds tekniska

högskola.

1992/93:So267 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, kds, v)

vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskning om snus.

1992/93:So450 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökad forskning kring sjukdomen plötslig

spädbarnsdöd.

1992/93:Kr213 av Olle Schmidt och Margitta Edgren (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bibehållande av det nationella

reservexemplaret vid Lunds universitetsbibliotek.

1992/93:Kr273 av Ingela Mårtensson och Sigge Godin (fp) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskningen när det gäller den s.k.

orienteringsdöden.

1992/93:Kr337 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Botaniska trädgården i Göteborg.

1992/93:Kr338 av Ingrid Näslund m.fl. (kds, m, fp, c) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inrättande av Kulturvårdsuniversitet Väst.

1992/93:N281 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om satsning på forskning och utveckling för

att långsiktigt öka den ekonomiska tillväxten.

1992/93:A410 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas

10. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att Högskolan i Örebro bör tillföras resurser för

civilingenjörsutbildning samt fasta forskningsresurser.

1992/93:A442 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

5. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökade resurser till

Västernorrlands/Jämtlands högskola.

1992/93:A475 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nätverksuniversitet i Sydostsverige

(Växjö, Kalmar och Karlskrona--Ronneby högskolor).

1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas

41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kvinnliga doktoranders och

forskarstuderandes möjligheter att fullgöra sina studier,

42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fortsatt stöd från

Forskningsrådsnämnden till kvinnovetenskaplig forskning och

jämställdhetsforskning.

1992/93:Bo207 av Berit Löfstedt och Viola Furubjelke (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stimulans av forskningen rörande

elallergi.

1992/93:Bo214 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av fortsatt allsidig forskning

kring elöverkänslighet och om att staten bör ha ett övergripande

ansvar för denna.

Utskottet

Inledning

Riksdagen har nu för femte gången att ta ställning till ett

samlat förslag till forskningspolitik, som läggs fram av

regeringen i enlighet med de riktlinjer för

forskningsplaneringen som antogs av riksdagen år 1979 (prop.

1978/79:119, bet. UbU 1978/79:44, rskr. 1978/79:391). Den

första forskningspolitiska propositionen enligt dessa

riktlinjer lades fram våren 1982, den andra våren 1984,

varefter de återkommit vart tredje år, en gång varje valperiod.

Vid samtliga tillfällen har vissa delar av

forskningspropositionen remitterats till andra utskott än

utbildningsutskottet i den mån regeringens förslag avsett resp.

utskotts verksamhetsområde.

Den föreliggande propositionen inleds med ett avsnitt där

regeringen tecknar bakgrunden till och anger förutsättningarna

för den föreslagna inriktningen av forskningspolitiken samt ger

en översiktlig presentation av sina prioriteringar och förslag.

Dessa sträcker sig över hela forskningsfältet och berör

samtliga departements verksamhetsområden. Något ärende till

riksdagen återfinns inte i detta inledande avsnitt (s.5--74).

Regeringens förslag till riksdagen om godkännande av vad som

förordas i propositionen samt anslagsberäkningarna återfinns

under resp. departements avsnitt, där regeringen alltså går

närmare in på redovisningen av sina förslag till riksdagen.

Kammaren har remitterat delar av propositionen till andra

utskott än utbildningsutskottet enligt följande. Inom parentes

återges utskottens betänkanden med anledning av propositionen.

Avsnitt 2 har remitterats till justitieutskottet (bet.

JuU30), avsnitt 3 till utrikesutskottet (bet. UU31), avsnitt 4

till försvarsutskottet (bet. FöU13), avsnitt 5 till

socialutskottet (bet. SoU25), avsnitt 6 till trafikutskottet

(bet. TU34), avsnitt 7 till finansutskottet (bet. FiU21),

avsnitt 8 punkt 12.5 Teknikvetenskapliga forskningsrådet till

näringsutskottet, vilket näringsutskottet sedermera överlämnat

till utbildningsutskottet, avsnitt 8 anslaget E 30. Arkivet för

ljud och bild till kulturutskottet (bet. KrU29), avsnitt 9

anslaget J 1. Bioenergiforskning till näringsutskottet (bet.

NU30), avsnitt 10 till arbetsmarknadsutskottet (bet. AU14),

avsnitt 11 till kulturutskottet med undantag för punkt 4

Forskning inom det invandrar- och migrationspolitiska området

samt punkt 5 Kvinno- och jämställdhetsforskning (bet. KrU29),

avsnitt 12 till näringsutskottet med undantag för punkt 6

Förnyelse och effektivisering av byggforskningen samt anslagen

F 10.Statens råd för byggnadsforskning:

Förvaltningskostnader, F 11. Byggforskning och F 12. Särskilda

avvecklingskostnader för Statens institut för byggnadsforskning

som remitterats till bostadsutskottet (bet. NU30 och BoU23),

avsnitt 13 punkt 4 Konsumentforskning och punkt 5 Ärendet till

riksdagen till lagutskottet (bet. LU48) och slutligen avsnitt

14 till jordbruksutskottet (bet. JoU18).

Övriga delar av propositionen har remitterats till

utbildningsutskottet och behandlas i detta betänkande med

följande undantag. Utbildning och forskning inom

Jordbruksdepartementets område (prop. s.372--382, i huvudsak

Sveriges lantbruksuniversitet) behandlar utskottet i sitt

betänkande 1992/93:Ub13. De s.k. G-anslagen under avsnitt 8

(Utbildningsdepartementet) som avser lokalförsörjning m.m.

(prop. s.339--346), tas upp i betänkande UbU22 tillsammans

med de övriga förslag om lokalförsörjningen, vilka lagts fram

för riksdagen genom proposition 1992/93:169 om högre utbildning

för ökad kompetens.

Jämte den forskningspolitiska propositionen behandlar

utskottet i detta betänkande 113 yrkanden i 48 motioner som

väckts med anledning av propositionen samt 47 yrkanden i 43

motioner väckta under den allmänna motionstiden 1993.

1. Huvuddragen i forskningspolitiken

Huvuddragen i regeringens förslag är följande.

Enligt propositionen bör forskningspolitiken inriktas på en

större koncentration av insatserna till områden av

strategisk betydelse för Sveriges fortsatta utveckling, bättre

samverkan mellan universitet och högskolor och

universitet/högskolor och näringslivet, flexibilitet och

förnyelseförmåga, ökad forskarrekrytering samt en

påskyndad internationalisering.

I fråga om världsunika forskningsmiljöer finns idag

förutsättningar för väsentliga förstärkningar. Om inte dessa

möjligheter tas till vara, riskerar Sverige att förlora i

internationellt intresse, och detta får konsekvenser för hela

det svenska samhällets utveckling. Målmedvetna

forskningsinsatser inom strategiska områden är därför

regeringens första prioritet. Genom koncentrerade satsningar

kan starka forskningsmiljöer skapas. Dessa kommer att verka som

en förnyande och pådrivande kraft i hela forskningssystemet.

För att kunna vara konkurrenskraftig på 2000-talet krävs inom

samtliga grenar av forskningen alltmer specialistkompetens,

kontinuitet, resurssamling och ett gränsöverskridande tänkande

med nära kontakt med avancerad metod-och teoriutveckling. För

att säkerställa och utveckla kompetensbasen och samtidigt svara

för kontinuiteten inom forskningen fordras därför relativt

stora grupper av forskare med hög och varandra kompletterande

vetenskaplig kompetens. Elitforskningscentra eller

elitforskningsområden, s.k. centers of excellence, bör skapas

inom eller i nära anslutning till universitet och högskolor i

syfte att göra det möjligt för Sverige att framgångsrikt

konkurrera med andra länder. Utgångspunkten bör härvid vara att

samla forskare av exceptionell kvalitet. Arbetsvillkoren bör

vara sådana att de attraherar utländska forskare av högsta

klass. Härigenom blir det också lättare att behålla de främsta

forskarbegåvningarna i landet. I detta sammanhang redovisar

regeringen det huvudsakliga innehållet i proposition

1992/93:171 om forskning i frontlinjen, vari förslag lagts fram

om användningen av löntagarfondsmedel för forskning. Tre

stiftelser föreslås bli inrättade, en för strategisk forskning

med naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk inriktning, en för

miljöstrategisk forskning och en för stöd till

kulturvetenskaplig forskning. Sistnämnda proposition kommer att

behandlas av utskottet i betänkande 1992/93:UbU16.

Att förstärka kunskapsutbytet mellan de vetenskapliga

institutionerna och framför allt forskningen och

utvecklingsarbetet i företagen är regeringens andra prioritet.

Det är uppenbart att kunskapsflödet mellan universiteten,

högskolorna och näringslivet är otillräckligt. Det krävs

väsentliga förbättringar när det gäller tillgången för företag

och offentlig sektor till den forskning som bedrivs vid

universitet, högskolor och andra forskningsenheter. Bristerna i

samspelet gör att tillgänglig kunskap inte når industriell

tillämpning i den utsträckning som borde vara möjlig. Att

stimulera kunskapsflödet blir därmed en viktig

forskningspolitisk uppgift. Produktidéer och forskningsrön

måste på ett effektivt sätt kunna föras vidare från universitet

och högskolor ut i kommersiell och teknisk-industriell

tillämpning. Näringslivets konkurrenskraft kan stärkas genom

bl.a. en god miljö för teknisk forskning och utveckling. Ett

förstärkt kunskapsutbyte är också viktigt mellan de

vetenskapliga institutionerna och intressenterna inom den

offentliga sektorn.

Regeringen går närmare in på frågor om olika former för

samverkan mellan högskola och näringsliv, såsom konsortier,

kompetenscentra och industriforskningsinstitut. Det bör nu slås

fast att universitet och högskolor skall ha rätt att äga bolag

för forskning. Regeringen avser att ge Riksrevisionsverket i

uppdrag att lämna förslag till vilka krav och rutiner som bör

beaktas vid bolagsbildning. Främst i Näringsdepartementets

avsnitt framläggs närmare förslag i syfte att åstadkomma bättre

samverkan mellan företag och universitet/högskolor.

Gemensamma doktorandprogram i samverkan mellan

universitet/högskolor och näringslivet kan främja

kunskapsutbytet ytterligare. Genom sådana program skapas en

ömsesidig och tidig relation mellan doktorand och företag.

Insatser av detta slag måste motsvaras av en tydlig vilja inom

näringslivet att anställa dem som utbildas.

Det föreligger behov av en större förnyelseförmåga inom

framför allt universitetens och högskolornas

forskningsverksamhet. Utan att äventyra den nödvändiga

långsiktigheten måste forskningssystemet bättre än idag förmå

att ta sig an nya problem och utmaningar. Det kan inte minst

ske genom att bereda bättre utvecklingsmöjligheter för unga

begåvningar.

I vissa fall är förnyelsens förutsättningar ökade resurser.

Oftast är emellertid en ökad flexibilitet och dynamik det

viktigaste. Genom ökade kontakter forskare emellan, gärna över

fakultetsgränserna, genom insatser för att öka andelen

kvinnliga forskare, genom förbättrade möjligheter för yngre

forskare samt genom prioriteringar till expanderande

forskningsinriktningar kan forskningsresurserna utnyttjas

bättre.

Med hänvisning till det forskningsstöd som kommer till stånd

genom användningen av de tidigare löntagarfondsmedlen anförs

att andelen konkurrensutsatt och vetenskapligt prövad forskning

kommer att öka. Samtidigt är det angeläget att förnyelse av den

inomvetenskapligt motiverade forskningen inte vilar enbart på

den externa finansieringen. I syfte att åstadkomma en ökad

vetenskaplig förnyelse bör, bl.a., fakulteterna stimuleras att

introducera rådsliknande procedurer vid fördelningen av anslag

forskare och forskargrupper emellan. Regeringen signalerar att

den, i samma syfte, senare under den kommande treårsperioden

kommer att införa ett system med aktivitetsrelaterad

resursfördelning på nationell nivå, där en del av

fakultetsanslagen relateras till forsknings- och

forskarutbildningsaktivitet. Forskningsråden bör särskilt

uppmärksamma yngre forskare samt särskilt främja

forskarrörlighet och gränsöverskridande forskning.

Regeringen berör de problem som kan vara förbundna med

uppdelning av forskningen på alltför små enheter. Den

utveckling som inletts vid vissa universitet och högskolor att

samla mindre institutioner till större enheter välkomnas.

Regeringen lägger fram förslag om insatser för att främja

datakommunikation samt förslag om lokal-och

infrastrukturinvesteringar.

I syfte att förnya forskningen, att stärka kvaliteten i den

högre utbildningen och att förse näringslivet och andra

samhällssektorer med ett ökat antal vetenskapligt utbildade

medarbetare bör, i enlighet med tidigare fastlagt mål,

examinationen av doktorer fördubblas till år 2000. Totalt

examineras f.n. ca 1100 doktorer per år. Forskarutbildningen

måste förbättras och effektiviseras för att säkerställa en

rimlig disputationsfrekvens. Det är viktigt att fler yngre

studenter rekryteras och att disputationsåldern sänks. Andelen

kvinnor bland de forskarstuderande och bland de nya doktorerna

måste öka.

Regeringens bedömning att en fördubbling är angelägen grundar

sig bl.a. på att andelen disputerade lärare vid universiteten

och de stora högskolorna är alltför låg, att ett stort antal av

dagens professorer och andra universitets- och högskolelärare

når pensionsåldern under de närmaste tio åren, att andelen

doktorer såväl inom industrin-- med undantag för

läkemedelsinsdustrin--som inom den offentliga verksamheten

utanför universiteten och högskolorna är liten samt att skolan

behöver fler vetenskapligt skolade lärare för att kunna hävda

kvalitetskraven. Regeringen anvisar en rad åtgärder för att

stärka forskarrekryteringen. Dessa innebär bl.a. att fler

doktorandtjänster bör inrättas med särskild tonvikt på de

tekniska, naturvetenskapliga och humanistiska fakulteterna samt

att utbildningsbidragen för doktorander bör omvandlas till

tjänster. Forskarutbildning bör integreras i forskning som

finansieras med löntagarfondsmedel. Forskarutbildning bör ske i

samverkan med industrin. Försöksverksamhet med forskarskolor

bör introduceras. Karriärmöjligheterna efter doktorsexamen bör

ökas.

Forskningens internationalisering behöver påskyndas.

Genom EES-avtalet får Sverige tillgång till alla EG:s program.

Det är viktigt att en vidgad forskningssamverkan på EG-nivå

kompletteras med samverkan med först och främst USA och Japan,

men också bilateralt med enskilda EG-länder. Särskilt

samarbetet med amerikanska forskningsinstitutioner är avgörande

på åtskilliga av de forskningsområden där Sverige idag har

särskilda förutsättningar.

För att möjliggöra en förstärkning av det bilaterala

forskningssamarbetet bör en utökning av antalet forskar- och

resestipendier ske. I Europa framstår vidgade forskarrelationer

med Tyskland och Frankrike som särskilt angelägna. Den

europeiska dimensionen måste dessutom ges särskilt utrymme i

den svenska juridiska forskningen som förberedelse för Sveriges

inträde i EG. Det gäller såväl forskning om EG-rätten som

forskning inom allmän rättslära avseende europeiska

rättstraditioner.

Som komplement till det internationella forskarutbytet är det

enligt regeringens uppfattning också av värde om fastare och

mera stadigvarande relationer kan upprättas mellan svenska

universitet och högskolor och världsledande universitet och

forskningsinstitutioner i andra länder.

I flera hänseenden är Sveriges forskningssamarbete med

Central- och Östeuropa angeläget. Säkerhetspolitisk forskning

bör stödjas.

Regeringen begär inte riksdagens godkännande av riktlinjer

för forskningspolitiken utan tar i propositionens avsnitt 2--14

departementsvis upp alla de avgränsade frågeställningar och

förslag som föranleds av vad regeringen anfört i avsnitt 1 om

forskningspolitikens inriktning. Utskottet återkommer i det

följande till regeringens förslag i den mån de inte--allt i

enlighet med vad utskottet redovisat inledningsvis --

remitterats till annat utskott eller behandlas i utskottets

betänkanden UbU13 eller UbU22. I förevarande sammanhang

tar utskottet upp till behandling ett antal motioner -- alla

väckta under allmänna motionstiden och således innan den

forskningspolitiska propositionen lades fram -- i vilka

framställs yrkanden i frågor av övergripande natur.

I motion 1992/93:N281 (s) behandlas utförligt frågor om

forskningens betydelse för Sverige som industrination (yrk.

4). Motionärerna redovisar sin grundläggande syn på behovet av

stöd och stimulans till industrirelaterad FoU. Investeringarna

i FoU måste öka för att bl.a. produktförnyelse skall komma till

stånd, vilket är en förutsättning för att Sverige skall kunna

återta sin position som ledande industriland. Sverige har sin

styrka i grundforskning, medan den del av FoU-systemet som

leder till industriell tillämpning inte är lika väl utvecklad.

En av utgångspunkterna för en FoU-politik som inordnas i de

näringspolitiska målen är insikten om det nödvändiga med

samverkan mellan företag och stat inom FoU-området. I mesta

möjliga mån bör balansen av FoU-insatser anpassas till behovet

av att snabbt öka Sveriges konkurrenskraft. Motionärerna

understryker behovet av insatser på områden där svenskt

näringsliv och svenska företag är internationellt

konkurrenskraftiga och samtidigt har förutsättningar att

ytterligare utvecklas. Det gäller t.ex. biomedicinsk teknik,

produktionsteknik, processteknik, transportteknik och

miljöteknik. Det krävs en rad åtgärder som stärker samverkan

mellan universitet och högskolor och industrin, framför allt de

mindre och medelstora företagen. För att nå främst de senare

krävs en omfattande kontaktyta med närvaro i företagens

hemmaregioner.

Likartade tankegångar såvitt avser forskningens betydelse för

industrin återfinns i ytterligare ett antal motioner. I motion

1992/93:Ub613 (kds) yrkandena 1 och 2 anförs det att

marknadskontakt och teknikinnehåll blir allt viktigare med den

ökade internationaliseringen. Det behövs noggranna analyser av

vilka produkter och vilken kunskap som kommer att bli viktiga i

framtiden. Motionären begär tillkännagivanden av riksdagen om

utbildningens och forskningens inriktning för att stödja

näringslivets utveckling samt om framtidsforskning. I motion

1992/93:Ub909 (s) delvis anförs att det är angeläget att staten

liksom kommuner och landsting tar hänsyn till de behov

industrin har för att kunna åstadkomma industriell utveckling.

Företagens möjligheter att via dataterminaler söka information

om forskningsprojekt bör underlättas. Motionen tar i

förevarande del främst sikte på satsningar på forskning i

Skåne. I motion 1992/93:Ub901 (m) yrkande 3 begärs ett

tillkännagivande av riksdagen om stimulans till omstrukturering

mot den produktkonkurrerande sektorn inom den svenska

industrin. Exempel ges där Sverige enligt motionären är extremt

svagt, såsom datakommunikation, gen- och bioteknik, solar- och

miljöteknik samt optik.

Olika typer av forskningssamverkan mellan mindre högskolor

och större universitet resp. högskolor och näringsliv bör

enligt motion 1992/93:Ub693 (s) yrkande 2 belysas grundligare.

De mindre och medelstora högskolorna skulle kunna ha en viktig

roll genom den geografiska närhet och det samarbete med

näringslivet som dessa högskolor enligt motionärerna varit mer

framgångsrika i än de etablerade universiteten.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Som framgått är förevarande motioner väckta innan den

forskningspolitiska propositionen lades fram. Utskottet

konstaterar att motionärernas önskemål i allt väsentligt

sammanfaller med vad i propositionen anförs om

forskningspolitikens inriktning. Regeringen prioriterar

uttryckligen åtgärder för att stärka kunskapsutbytet mellan de

vetenskapliga institutionerna och näringslivets forskning och

utvecklingsarbete i syfte att stärka det svenska näringslivets

konkurrenskraft och den svenska ekonomins attraktionskraft när

det gäller industriell verksamhet. Utskottet vill dessutom

erinra om de förslag som regeringen fört fram i proposition

1992/93:171 om forskning i frontlinjen, som utskottet behandlar

i annat sammanhang (bet. UbU16). Avsikten är att genom en

strategisk kraftsamling skapa förutsättningar för en

långsiktigt positiv utveckling av såväl svensk forskning som

svenskt näringsliv samt det svenska samhället i dess helhet.

I det föregående har utskottet redovisat huvuddragen i de

krav som enligt regeringen bör ställas på universitet och

högskolor för att utveckla förmågan till förnyelse på

forskningens område och ta sig an nya problem och utmaningar.

Utskottet, som inte har något att erinra mot vad regeringen

anfört om forskningspolitikens huvudsakliga inriktning, vill

för egen del stryka under vad i ett par av motionerna framhålls

om de mindre och medelstora högskolornas betydelse i nu berört

hänseende. Såsom påpekas i propositionen har dessa

läroanstalter ett stort ansvar när det gäller att genom

forskningsinformation och kontaktverksamhet bereda näringsliv,

kommuner och andra, vars utveckling kan främjas därigenom,

tillgång till sina kunskaper. Längre fram i detta betänkande

behandlar utskottet regeringens förslag om forskningsstödjande

åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna. Redan här

vill emellertid utskottet betona betydelsen av att dessa

högskolor utvecklas. Härigenom gynnas framför allt närområdena.

Även när det gäller de i några av motionerna angivna exemplen

på ämnesområden som enligt motionärerna är mycket angelägna när

det gäller forskningsinsatser, finner utskottet att exemplen

stämmer väl överens med vad regeringen bedömt som angeläget,

såväl i förevarande proposition som i proposition 1992/93:171.

Med hänvisning såväl till vad utskottet redovisat om

huvuddragen i den föreslagna forskningspolitiken som till vad

utskottet för egen del anfört anser utskottet att något

uttalande av riksdagen med anledning av motionsyrkandena inte

är påkallat. De är i allt väsentligt tillgodosedda. Därmed

avstyrker utskottet motionerna 1992/93:N281 yrkande 4,

1992/93:Ub693 yrkande 2, 1992/93:Ub613 yrkandena 1 och 2,

1992/93:Ub901 yrkande 3 och 1992/93:Ub909 delvis.

I motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 1 behandlas frågor om

forskningens organisation. Motionärerna menar att den

nuvarande ordningen i Sverige, med en stor del av forskningen

förlagd till högskolan och inte till institutioner som är

skilda från den grundläggande högskoleutbildningen, är av godo

för såväl forskning och grundutbildning som samhället utanför.

Det leder till en hög grad av öppenhet. Denna möjlighet till

insyn riskerar nu att begränsas genom de gemensamma bolag

mellan näringsliv och högskola och de

industriforskningsstiftelser som regeringen vill bygga upp.

Vidare riskerar forskning och undervisning att skiljas åt. En

forskning som baseras på industrins krav på styrning leder till

att forskares möjlighet att fritt välja problem och metoder och

att fritt publicera forskningsresultat kringskärs. När det

gäller elitforskningscentra, måste enligt motionärerna forskare

vid dessa ha undervisningsskyldighet inom grundutbildningen.

Detta gäller även forskare vars verksamhet finansieras via

forskningsråden.

Utskottet anser mot bakgrund av yrkandet att det är angeläget

att understryka forskningens frihet som en grundläggande

förutsättning för en framgångsrik forskning. Den har sitt

viktigaste ursprung i den enskilde forskarens kreativitet och

utvecklingsförmåga, vilket också framhålls i propositionen.

Nyfikenhet och intresset att ställa nya frågor, att kritiskt

ifrågasätta etablerade sanningar, att finna lösningar på gamla

eller nya problem och att vidga kunskapshorisonten är

forskningens viktigaste drivkrafter. Detta principiella synsätt

gäller oinskränkt för den s.k. inomvetenskapligt motiverade

forskningen. Emellertid har, vilket påpekas i propositionen,

universiteten och de tekniska högskolorna idag begränsningar

som miljöer för industriellt inriktad forskning. De viktigaste

begränsningarna härrör från de krav på organisation och

arbetsvillkor som huvuduppgifterna -- att bedriva

inomvetenskapligt genererad forskning, forskarutbildning och

grundläggande utbildning -- ställer. Den universitetsbaserade

forskningen kräver väsentlig frihet i fråga om val av problem,

rätt att publicera forskningsresultat, långsiktighet m.m., som

ofta är svår att förena med industriella krav på styrning,

tidsplanering och kommersiellt motiverad sekretess. Enligt

utskottet får dessa förhållanden emellertid inte hindra

forskare vid högskolan att själva eller tillsammans med

näringslivet eller offentliga sektorsorgan välja projekt för

forskning inom områden som är intressanta för industrin eller

viss samhällssektors verksamhet. Att den inomvetenskapligt

motiverade forskningen kan förenas med forskning också för mer

speciella och i förväg bestämda syften, finansierad av

sektorsorgan eller företag, är en styrka heter det i

propositionen (s. 164), och utskottet delar den uppfattningen.

Det är enligt regeringen varken motiverat eller realistiskt

att förändra den huvudsakliga rollfördelningen inom det svenska

forskningssystemet. Regeringen anser dock att vissa

förändringar i relationerna mellan de båda systemen behöver

genomföras och att det behövs nya former för universitetens

samverkan med näringslivet. Förslag härom framläggs

huvudsakligen i Näringsdepartementets avsnitt av propositionen

och bereds av näringsutskottet. Enligt utbildningsutskottets

bedömning rubbas dock inte den nuvarande strukturen i

forskningsorganisationens uppbyggnad genom de föreslagna

förändringarna.

Utskottet ansluter sig till motionärernas principiella

synsätt när det gäller öppenheten och rätten att fritt

publicera forskningsresultat. Beträffande doktorsavhandlingar

gäller från den 1 juli 1993 regler för tillgänglighet m.m. i

den nya högskoleförordningen (SFS 1993:100) som i sin mer

kortfattade utformning motsvarar de krav på tillgänglighet som

föreskrevs i den gamla förordningen.

När det gäller forskares, även de forskares vars verksamhet

finansieras med externa medel, medverkan i utbildning på skilda

nivåer vill utskottet erinra om och för egen del framhäva vad

regeringen på flera ställen i propositionen anför om

forskarutbildningen inte bara som en central uppgift för

högskolan utan även som en väsentlig angelägenhet i samspelet

mellan högskolan och näringslivet. Det ligger i alla

forskningsfinansiärers intresse att stödja forskarutbildningen

inom för dem angelägna områden. När det gäller den

grundläggande högskoleutbildningen bör enligt utskottet

generellt gälla att forskare medverkar i kvalificerad

högskoleutbildning oavsett nivå. Härvid får ej forskare vid

elitforskningscentra undantas.

Utskottet anser att yrkande 1 i motion 1992/93:Ub121 i allt

väsentligt är tillgodosett med vad utskottet nu har anfört och

avstyrker därmed bifall till förslaget om ett särskilt

tillkännagivande av riksdagen om forskningens organisation.

Nu pågår, heter det i motion 1992/93:Ub140 (s), en

omställning från industrisamhälle till ett tjänste- och

kunskapssamhälle. Statsmakterna måste stödja forskning för

kunskapssamhällets utveckling och ta till sig forskningens rön

för att i tid anpassa förvaltningspolitik och samhällsekonomi

till nya behov. Forskning och samhällspolitik bör samverka.

Motionärerna föreslår att regeringen tillsätter en

arbetsgrupp som i kontakt med etablerad forskning skall

belysa forskningsrönens konsekvenser i

samhällsstrukturerna.

Utskottet anser sig kunna konstatera att samspelet mellan

forskning och samhällspolitik redan idag är tämligen väl

utvecklat. Främst ekonomisk och samhällsvetenskaplig forskning

bidrar sedan länge till den kunskapsbas på vilken politiken

grundas. På senare tid har nya områden blivit aktuella där

forskningens resultat utgör ett viktigt underlag för politiska

beslut. Det gäller inte minst miljöpolitiken.

I propositionen påpekas att det fordras att kontakterna

mellan forskningsvärlden och det övriga samhället är intensiva

och ömsesidiga för att forskningens resultat skall kunna komma

till nytta. Information om forskningens rön och landvinningar

måste ges största möjliga spridning. Utskottet vill för egen

del tillägga att det är nödvändigt att kommuners, landstings

och övrig offentlig sektors kontakter med forskningen stärks,

bl.a. för att möta de speciella behov som finns i ett samhälle

som snabbt förändras. Riksdagen bör kunna utgå från att såväl

företrädare för forskningssamhället som politiker på skilda

nivåer inser nödvändigheten av samverkan och kunskapsutbyte och

tar erforderliga initiativ. Något beslut om särskild

arbetsgrupp anser utskottet inte påkallat, varför motionen bör

avslås.

I motion 1992/93:Ub103 (kds) föreslås att regeringen uppdrar

åt universitetskanslern att noga följa de etiska frågorna i

forskningen och övervaka att de etiska principer som utgör

grundvalarna för vårt samhälle följs. Det är av största värde,

anför motionärerna, att regeringen så klart som möjligt anger

att forskningen måste bedrivas inom de angivna etiska ramarna

(yrkande 8). Såsom ett konkret sätt att stärka forskarnas

etiska medvetenhet föreslås att man skall låta

forskarutbildningen innehålla en 5-poängskurs i "Forskning och

etik" (yrkande 9).

Utskottet erinrar om att den dåvarande regeringen år 1988

tillkallade en särskild utredare med uppdrag att utreda vissa

forskningsetiska frågor, Forskningsetiska utredningen.

Utredaren framlade följande år bl.a. förslag om hur den

forskningsetiska granskningen inom högskolan skulle byggas upp

och om ökad utbildning och information om forskningsetiska

frågor (Forskningsetisk prövning. Organisation, information och

utbildning. SOU 1989:74). På uppdrag av utredningen redovisades

samma år i ett särskilt betänkande den forskningsetiska

granskningens framväxt och de forskningsetiska kommittéernas

arbetssätt (Etisk granskning av medicinsk forskning. SOU

1989:75).

Som motionärerna själva anger har regeringen såväl i

regeringsförklaringen hösten 1991 som i föreliggande

proposition uppmärksammat de etiska frågeställningarna. I den

senare heter det att forskningen måste bedrivas inom de etiska

ramar som utgör grundvalarna för vårt samhälle. Det innefattar

ett värnande av den personliga integriteten, men också av de

rättsliga och andra regler som gäller för samhällets verksamhet

i övrigt. Etiska frågor är särskilt känsliga när

forskningsobjekt utgörs av människor. Forskarsamhället,

konstateras det i propositionen, har därför utarbetat etiska

regler i enlighet med internationella konventioner och ansvarar

för att det överallt finns en väl fungerande

granskningsorganisation.

Gen-etik behandlas i propositionen särskilt under avsnittet

Medicinska forskningsrådet (MFR), där det hänvisas till att det

sker en granskningsverksamhet i speciellt tillsatta

forskningsetiska kommittéer, som är direkt eller indirekt

knutna till de medicinska fakulteterna och har en

sammansättning av fackmän och lekmän. Regeringen avser att noga

följa de frågor som är förknippade med kunskapsutvecklingen

inom det gen-etiska området och därvid särskilt bevaka de

etiska aspekterna.

År 1985 inrättades Statens Medicinskt Etiska Råd (SMER) med

uppgift att belysa medicinskt-etiska frågor ur ett övergripande

samhällsperspektiv. Rådet är sammansatt av sju företrädare för

de politiska partierna och elva sakkunniga. I rådets direktiv

ingår att ur ett etiskt perspektiv bevaka och bedöma den

medicinska forskning, diagnostik och behandling som är särskilt

känslig för den mänskliga integriteten och som på sikt kan hota

människovärdet.

Syftet med motionärernas önskemål är enligt utskottet

tillgodosett med vad utskottet redovisat ovan och med vad

regeringen i propositionen anfört om etiska frågor. Ett uppdrag

till universitetskanslern i enlighet med yrkande 8 finner

utskottet inte påkallat, varför riksdagen bör avslå detsamma.

Med hänvisning till att det inte ankommer på riksdagen att ange

vilka kurser som skall förekomma inom högskoleutbildningen bör

yrkande 9 i förevarande motion avslås.

Enligt motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 34 finns det flera

områden som inte faller in i den nuvarande

fakultetsorganisationen. Ett sådant område är

omvårdnadsforskningen, eftersom den ligger i fältet mellan den

medicinska och den samhällsvetenskapliga fakulteten.

Motionärerna förslår en översyn av den nuvarande

fakultetsorganisationen.

I propositionen uppmärksammas den av motionärerna

aktualiserade frågan. Regeringen erinrar om att

fakultetsindelningen i vissa delar har djupa historiska rötter,

men konstaterar samtidigt att indelningen naturligtvis inte är

för alltid oföränderlig. Den nuvarande fakultetsindelningen har

dock visat sig vara ändamålsenlig både för statsmakternas

övergripande beslut och som organisatorisk ram för verksamheten

lokalt. Det har då och då framförts önskemål om etablerandet av

nya fakulteter, bl.a. en didaktisk. Regeringen menar att

forskningsområden inte får avgränsas så att den

kvalitetshöjande konkurrens som ligger i medelsfördelningen

inom vidare fakultetsområden begränsas. De nuvarande

fakulteterna har goda möjligheter att inrymma och ta det

vetenskapliga ansvaret för sådana ämnesområden, beträffande

vilka det gjorts framställningar om egna fakulteter.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning och anser

inte att riksdagen nu skall uttala sig i frågan om en översyn

av fakultetsorganisationen. Utskottet utgår från att regeringen

noga följer utvecklingen och i anslutning till kommande

forskningspolitiska propositioner redovisar sina överväganden

om ändamålsenligheten i den nuvarande fakultetsorganisationen.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet därtill stryka

under att det ingår i universitetens och berörda högskolors

normala ansvar att finna former för den samverkan som i olika

avseenden kan anses behövlig. Forskning, t.ex.

omvårdnadsforskning, bör självfallet inte hindras med

hänvisning till eller på grund av den nuvarande

fakultetsorganisationen. I sammanhanget erinrar utskottet om

att det ligger ett särskilt ansvar på forskningsråden att ge

stöd till gränsöverskridande forskning vare sig det gäller

samverkan mellan discipliner inom ett råds ansvarsområde eller

samverkan över rådsgränserna.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att

förslaget i motion 1992/93:Ub121 yrkande 34 om översyn av

fakultetsorganisationen avslås.

Utskottet har i det föregående redovisat huvuddragen i vad

regeringen anför om internationalisering och internationell

samverkan. Utskottet tar nu upp regeringens förslag under

anslaget till Europeisk forskningssamverkan. För svenskt

deltagande i europeiskt forskningssamarbete föreslås att

riksdagen anvisar ett ramanslag för budgetåret 1993/94 på

445895000kr. För de därpå följande två åren anger

regeringen en i förhållande härtill oförändrad planeringsram.

Från anslaget bestrids kostnader i huvudsak för dels

Sveriges deltagande i och Sveriges bidrag till en rad

europeiska forskningsorganisationer, dels Sveriges

FoU-samarbete med den europeiska gemenskapen EG.

Många frågetecken finns för närvarande vad gäller budgetering

av kostnaderna för EG-samarbetet. Detta problem, som Sverige

delar med andra länder, beror på en rad osäkra omständigheter.

Alla berörda länder prövar nu hur stor andel av forsknings- och

utvecklingsresurserna som skall finansieras och styras via

internationella program. EG:s fjärde ramprogram, som avses

gälla från 1994/95, berör flera samhällsområden än tidigare

program. Övergången enligt EES-avtalet till deltagande på

ramprogramnivå medför för EFTA-ländernas del nya

förutsättningar för budgetering.

Ökningen av kostnaderna för deltagande i Europasamarbetet

finansieras genom omfördelning från berörda fakulteter och råd,

framför allt de naturvetenskapliga men även de tekniska och

medicinska. Verksamheter inom dessa områden kommer enligt

regeringens bedömning att ha goda möjligheter till finansiering

ur EG:s budget.

Regeringen påpekar att den helt dominerande delen av

kostnaderna inom anslaget debiteras Sverige i utländska

valutor, varför växelkursen spelar en stor roll. Under en

övergångsperiod bör enligt regeringen kostnadsvariationer till

följd av valutakursförändringar kunna täckas delvis genom de

möjligheter till förskjutning av utgifterna över

budgetårsgränserna som ramanslaget genom anslagskrediten

medger.

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen föreslår

under anslaget Europeisk forskningssamverkan och tillstyrker

det i propositionen angivna anslagsbeloppet för nästa budgetår.

De av regeringen angivna riktlinjerna för resurserna under

återstoden av budgetperioden innebär oförändrad nivå. Utskottet

föreslår att riksdagen godkänner riktlinjerna.

2. Forskarutbildningen

Vid riksdagens beslut om forskningspolitiken inför den

innevarande planeringsperioden angavs att målet på sikt --

såvitt avser forskarutbildningen -- borde vara att

fördubbla antalet examinerade doktorer (prop. 1989/90:90, bet.

UbU25, rskr. 328). I nu föreliggande proposition anges att

regeringen har satt som mål att under 1990-talet fördubbla

antalet doktorsexamina. Det innebär en ökning från ca 1000

per år till ca 2000 år 2000.

Regeringens målsättning baseras på överväganden kring framför

allt följande tre sakförhållanden.

Det föreligger ett ökande behov av forskarutbildade i

näringslivet och på arbetsmarknaden i övrigt utanför

högskoleväsendet. Två tredjedelar av den FoU som bedrivs i

Sverige sker inom näringslivet. Samtidigt är en mycket liten

del av de anställda i näringslivet forskarutbildade. För att

öka utbytet av de svenska FoU-insatserna och därigenom höja

kvaliteten på svenska produkter och främja konkurrenskraften är

det inte minst nödvändigt att det sker en förstärkning av den

vetenskapliga kompetensen. Även i samhället i övrigt kommer

enligt regeringen mer personal med forskarutbildning att

efterfrågas.

Det föreligger ett ökande behov av lärare vid universitet och

högskolor. Många nu verksamma lärare är födda på 1940-talet.

Det kommer därför att bli stora pensionsavgångar fr.o.m. början

av 2000-talet. Den nuvarande examinationen räcker på många

områden inte till för att täcka de nyrekryteringsbehov som då

uppstår.

Det föreligger ett behov av forskarutbildade lärare i

gymnasieskolan.

I propositionen redovisas en del statistiska uppgifter om

forskarutbildningen, varav framgår bl.a. följande.

Efter en tidigare nedgång i examinationen har antalet

disputationer långsamt ökat under 1980-talet. Budgetåren

1990/91 och 1991/92 var det årliga antalet avlagda examina

omkring 1100. Andelen kvinnor bland de nydisputerade har ökat

från 18% budgetåret 1981/82 till 29% budgetåret 1991/92.

Det årliga antalet nyantagna, som under slutet av 1980-talet

var omkring 2400, ökade budgetåret 1991/92 till ca 2500.

Även bland de nyantagna har kvinnornas andel ökat, men inte

lika mycket som bland de examinerade. Andelen uppgår nu till

35%.

Av tabeller som finns intagna i propositionen (s. 173f.)

framgår att det föreligger stora skillnader mellan fakulteterna

när det gäller nyantagna forskarstuderande, avlagda

forskarexamina, den genomsnittliga studietiden och medianåldern

för dem som avlagt doktorsexamen. I tabellerna anges också

fördelning och skillnader i berörda hänseenden mellan kvinnor

och män.

Långa studietider, stor avbrottsfrekvens och låg examination

finns framför allt inom humanistisk och samhällsvetenskaplig

fakultet. Nettostudietiden är inom dessa fakulteter mellan sex

och sju år och genomsnittsåldern vid disputationen är över 40

år. Vid de tekniska, medicinska och

matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna är studietiderna

kortare. Vid de tekniska och matematisk-naturvetenskapliga

fakulteterna är den genomsnittliga examensåldern omkring 33 år.

I propositionen föreslås nu ett antal åtgärder för att främja

forskarrekryteringen och öka effektiviteten i studierna.

Enligt regeringens mening bör, trots det ansträngda

statsfinansiella läget, resurserna för studiefinansieringen

successivt öka. Inom fakultetsanslagen bör ökningen inför

budgetåret 1993/94 uppgå till ca 163 miljoner kronor.

Sammanlagt bör därmed ca 815 miljoner kronor av

fakultetsanslagen avsättas för studiefinansiering i

forskarutbildning. Regeringens förslag till fördelning mellan

fakulteterna redovisas i propositionen (s.182).

Med hänvisning till att forskarutbildning enligt regeringens

förslag i proposition 1992/93:171 avses bli en integrerad del

av den forskning som finansieras med löntagarfondsmedel

konstaterar utskottet att det vid riksdagens bifall till

förslaget sker ett tillskott från löntagarfonderna för

ändamålet.

Genom riksdagen beslut hösten 1992 (prop. 1992/93:42, bet.

UbU5, rskr. 159) avsätts särskilda medel för forskarutbildning

av universitets- och högskolelärare som saknar doktorsexamen.

För innevarande budgetår har anvisats 75 miljoner kronor för

detta. För vartdera av de tre följande budgetåren kommer enligt

regeringens förslag 100 miljoner kronor att avsättas,

motsvarande ca 300--400 doktorandtjänster.

Regeringen räknar med ökade insatser för forskarutbildning

från övriga forskningsfinansiärer såsom forskningsråd,

sektorsorgan, fonder, industriforskningsinstitut och företag.

Eftersom teknik och naturvetenskap spelar en nyckelroll för

Sveriges internationella konkurrensförmåga, koncentreras

insatserna för nya doktorandtjänster till motsvarande

fakulteter. Dessa fakulteter bör enligt regeringen avsätta en

viss del av studiefinansieringsmedlen för forskarutbildning med

näringslivsanknytning.

Idag kommer mycket få doktorander från de mindre och

medelstora högskolorna. Regeringen framhåller att dessa

högskolor utgör en potentiell rekryteringsbas för

forskarutbildning och nämner i det sammanhanget att även

studenter med medellång vårdutbildning bör stimuleras till

forskarutbildning. Den ökning av resurserna för

forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora

högskolorna som föreslås i annat sammanhang i propositionen

kommer att leda till en ökning av forskningsaktiviteten, anför

regeringen.

Med hänvisning till att doktorandtjänst är den form av

studiestöd som ger de bästa möjligheterna att bedriva effektiva

studier anser regeringen att det är angeläget att återstående

utbildningsbidrag skyndsamt omvandlas till tjänster. Dessutom

bör ytterligare doktorandtjänster inrättas för att främja

forskarutbildningens expansion. Det är väsentligt att de

möjligheter som finns till en flexibel lönesättning av

doktorandtjänster utnyttjas för att ge en bättre anpassning

till de skilda förhållanden som råder inom olika fakulteter.

Fler forskarstudenter skulle därigenom kunna få doktorandtjänst

inom flera av fakultetsområdena.

För att ytterligare öka genomströmningen avser regeringen

pröva en ordning med examenspremie till doktoranden omedelbart

efter avlagd doktorsexamen. Regeringen understryker betydelsen

av god handledning och erinrar om att det ankommer på

universitet och högskolor att svara för att resurser för

handledning avsätts i sådan omfattning att examinationen inom

forskarutbildningen kan öka. När det gäller

karriärmöjligheterna förutsätter regeringen att behovet av

rekryteringstjänster för unga doktorer ägnas stor uppmärksamhet

när de lokala resursfördelningsbesluten görs.

Enligt regeringen kan nya grepp i uppläggningen av

forskarutbildningen främja rekryteringen och öka effektiviteten

i studierna. Med hänvisning till att olika modeller bör kunna

prövas föreslår regeringen att 10 miljoner kronor anvisas under

anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för

försöksverksamhet med forskarskolor m.m. under perioden

1993/94--1995/96.

Regeringen begär att riksdagen godkänner de riktlinjer för

forskarutbildning med avseende på dimensionering,

studiefinansiering och vissa särskilda åtgärder som beskrivs i

propositionen.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkandena 41 och 42 påpekas

svårigheten ur statsfinansiell synpunkt att väsentligt öka

antalet studiestödsrum -- en fördubbling till år 2000, vilken

motionärerna förespråkar -- samtidigt med omvandling av

samtliga utbildningsbidrag till doktorandtjänster, detta mot

bakgrund av den väsentligt större kostnaden för tjänsterna.

Antalet återstående, icke omvandlade utbildningsbidrag kan

enligt motionen beräknas uppgå till 1000. Det betyder att 130

miljoner kronor av regeringens nu föreslagna utökning av

studiestödet åtgår, innan något enda nytt studiestödstillfälle

har tillkommit. Motionärerna önskar fullfölja ambitionen att

såväl omvandla bidragen till doktorandtjänster som fördubbla

antalet studiestödsrum. De begär att en plan upprättas för hur

samtliga återstående utbildningsbidrag skall omvandlas fram

till den 1 juli 1995. Vidare bör riksdagen besluta att tillföra

165 miljoner kronor utöver regeringens förslag för budgetåret

1993/94 för forskarutbildning. Man bör hålla fast vid principen

om öronmärkning av särskilda medel för studiestöd och reellt

öka förutsättningar för en examination i önskad storleksordning

vid slutet av nittiotalet genom en omfördelning inom ramen för

forskningsbudgeten som helhet. Slutligen begärs att riksdagen

godkänner de riktlinjer för forskarutbildning och resurser för

denna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som anförs i motionen.

I motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 2 (delvis) ansluter man

sig till den av regeringen uttalade ambitionen att fördubbla

antalet avlagda doktorsexamina och delar uppfattningen att det

är angeläget med en omvandling av utbildningsbidragen. Den

måste genomföras under treårsperioden fram till nästa

forskningspolitiska beslut. Motionärerna förordar möjligheten

att deltidsförordna doktorander om doktoranden själv begär ett

sådant förordande. Mot bakgrund av vad regeringen anfört om

flexibel lönesättning och att "fler forskarstudenter skulle

därigenom kunna få doktorandtjänster inom flera olika

fakulteter" avvisas tanken på lägre lön för vissa doktorander.

Den samverkan som regeringen föreslår med näringslivet i nu

berört hänseende får enligt motionärerna inte resultera i att

doktorander inte får publicera sitt arbete.

Ett antal motionsyrkanden behandlar åtgärder för att öka

rekryteringen av kvinnliga forskare. Utskottet tar upp dessa i

ett enda sammanhang under avsnittet Jämställdhet.

Kvinnoforskning i det följande.

Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och de

ovan redovisade motionsyrkandena anföra följande.

Utskottet konstaterar att det föreligger samstämmighet mellan

motionärerna och regeringen när det gäller ambitionen att

fördubbla antalet doktorsexamina under tiden fram till

sekelskiftet. Som utskottet ser det gäller enigheten även

strävandena att så snart som möjligt omvandla nu befintliga

utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Utskottet har erfarit

att svårigheterna hittills att till dags dato omvandla samtliga

utbildningsbidrag har sin grund i att nya utbildningsbidrag

sedan riksdagens förra forskningspolitiska beslut finansierats

med andra medel än sådana som anvisats över fakultetsanslagen.

Medlen för forskarutbildning som anvisats under dessa anslag

har nyttjats för omvandling av utbildningsbidrag och för nya

doktorandtjänster. Utskottet delar motionärernas uppfattning

att samtliga utbildningsbidrag bör omvandlas till tjänster

snarast möjligt och senast vid utgången av planeringsperioden

1993/94--1995/96. Utskottet har inhämtat att regeringen avser

att ändra förordningen (SFS 1976:536) om utbildningsbidrag för

doktorander så att utbildningsbidrag får innehas längst t.o.m.

utgången av budgetåret 1995/96 samt att inga nya

utbildningsbidrag får inrättas efter den 30 juni 1993.

Utskottet vill stryka under att de under fakultetsanslagen

för studiefinansiering "öronmärkta" medlen endast får användas

för doktorandtjänster. Regeringen bör vara oförhindrad att på

sätt som regeringen själv bedömer som lämpligt göra klart för

universiteten och berörda högskolor att de för varje

universitet/högskola under fakultetsanslagen angivna beloppen

för studiefinansiering utgör minimibelopp. De skall alltså inte

betraktas som ett högsta belopp att nyttjas för finansiering av

doktorandtjänster. Statsmakterna fastställer inga

planeringsramar eller antagningstal för forskarutbildningen.

Den dimensioneras utifrån lokala bedömningar. Det är alltså de

lokala besluten om medelsfördelningen som slutligen avgör den

totala utbildningskapaciteten liksom den närmare fördelningen

mellan olika ämnesområden. Utskottet utgår från att man vid

dessa beslut beaktar vad regeringen med utskottets instämmande

anfört om ambitionen att under en begränsad tidsperiod avsevärt

öka antalet doktorsexamina. Regeringen har dessutom i annat

sammanhang (prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen) lämnat

förslag som finansierar forskarutbildning.

Doktorandtjänsterna har tillkommit i en strävan att

effektivisera forskarutbildningen genom att möjliggöra

heltidsstudier på goda villkor. Enligt förordningen (SFS

1985:310) om doktorandtjänster skall tjänsterna inrättas för

heltidstjänstgöring. Utskottet delar regeringens uppfattning

att deltidstjänster inte bör införas, eftersom de skulle

innebära avsevärda nackdelar, såsom mer splittrade studier och

därmed sannolikt högre examensålder. Samtidigt vill utskottet

erinra om att doktorandtjänsterna följer reglerna för statliga

tjänster vad gäller tjänstledighet. Detta förhållande medger en

viss flexibilitet när det uppenbarligen är av värde för

utbildningen att en doktorand t.ex. kombinerar praktisk

verksamhet med studierna. Reglerna för statliga tjänster medger

också rätt till föräldraledighet, ledighet för sjuka barn m.m.

Därigenom är det möjligt att kombinera doktorandstudier med

föräldraskap och familjebildning. Utskottet är alltså inte

berett att tillstyrka ett uttalande av riksdagen i nu berört

hänseende i enlighet med motion 1992/93:Ub121. Likaså avstyrker

utskottet samma motion i den del den avser lönesättningen av

doktorandtjänsterna. Lönen bestäms genom lokala förhandlingar.

Utskottet utgår från att den i motionen åberopade skrivningen

har sin grund i att det inom vissa ämnesområden kan uppstå

konkurrens om utpräglade forskarbegåvningar mellan högskolan

och exempelvis industrin. Högskolan bör då ha vissa möjligheter

att genom en flexibel lönesättning rekrytera eller behålla

forskarstuderande.

Utskottet återkommer nedan till hur stort belopp som bör

anvisas för forskarutbildningen under fakultetsanslagen. I

förevarande sammanhang föreslår utskottet att riksdagen med

hänvisning till det ovan anförda godkänner de riktlinjer för

forskarutbildningen med avseende på dimensionering,

studiefinansiering och vissa särskilda åtgärder för

forskarutbildning som angivits i propositionen. Därjämte bör

riksdagen avslå motion 1992/93:Ub121 yrkande 2 och

1992/93:Ub128 yrkandena 41 och 42, alla yrkanden i motsvarande

delar.

Som redan framgått yrkas i motion 1992/93:128 (s) yrkandena

41 och 42 att riksdagen till fakulteterna anvisar 165 miljoner

kronor mer än vad regeringen föreslagit för

forskarutbildningen.

Mot bakgrund av det statsfinansiella läget anser sig

utskottet inte kunna tillstyrka mer än det av regeringen

angivna beloppet, sålunda totalt ca 815 miljoner kronor.

Utskottet har inget att erinra mot den i propositionen

redovisade fördelningen mellan fakulteterna. Utskottet

avstyrker motion 1992/93:Ub128 yrkandena 41 och 42 i

motsvarande delar.

3. Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna

Med hänvisning till vad i proposition 1992/93:1 om

universitet och högskolor -- frihet för kvalitet framhölls om

vikten av att universitet och högskolor främjar god kvalitet

och profilerar sin verksamhet för att kunna konkurrera om

studenter och forskningsmedel understryker regeringen i nu

föreliggande proposition att det är av betydelse att

kvalificerad forskning kan bedrivas vid alla universitet och

högskolor, inkl. de mindre och medelstora högskolorna.

Forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna

finansieras i huvudsak på tre sätt. För det första har

forskarutbildade lärare vid dessa högskolor möjlighet att få

del av den s.k. rörliga resursen inom fakultetsanslagen. Den

rörliga resursen är till för att bereda högskolelektorer och

högskoleadjunkter, som har avlagt doktorsexamen, tillfälle att

bedriva forskning. För det andra finansieras en hel del

forskning vid de mindre och medelstora högskolorna med externa

medel från olika anslagsbeviljande myndigheter, organisationer

och företag. För det tredje anvisas särskilda medel till

forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor. Medlen för forskningsstödjande åtgärder går direkt

till resp. högskola och avser bl.a. att underlätta för lärarna

att ansöka om forskningsstöd och projektanslag hos

forskningsråd och andra finansiärer. Ur dessa medel kan också

stöd ges för forskarutbildning av lärare.

I propositionen anförs att medlen för forskningsstödjande

åtgärder är betydelsefulla för dessa högskolors uppbyggnad av

forskning. Med anledning härav föreslår regeringen en

förstärkning av dessa medel med 20 miljoner kronor för

budgetåret 1993/94. Förstärkningen avser att skapa förbättrade

förutsättningar för de mindre och medelstora högskolorna att

initiera och stödja forskningsprojekt. Vid fördelningen av

denna medelsförstärkning har regeringen prioriterat de större

högskolorna -- Karlstad, Växjö, Örebro och

Sundsvall/Härnösand/Östersund.

Regeringen berör det samarbete som har vuxit fram mellan

grupper av mindre och medelstora högskolor och vissa

universitet. I propositionen nämns "sydostfakulteten", ett

samarbete mellan högskolorna i Växjö, Kalmar,

Karlskrona/Ronneby och Lunds universitet och överenskommelser

om samarbete inom ramen för Högskolerådet för regional

forskningssamverkan i Västsverige mellan högskolorna i

Karlstad, Borås, Trollhättan/Uddevalla och Universitetet i

Göteborg. Regeringen anser det angeläget att denna form av

nätverk förstärks och föreslår att 40 miljoner kronor avsätts

för stöd till nätverk för forskning och forskarutbildning

mellan mindre och medelstora högskolor och universiteten eller

större högskolor. Denna förstärkning finansieras inom ramen för

de medel som riksdagen tidigare under innevarande riksmöte

beslutat ställa till förfogande för kvalitetsförstärkande

åtgärder vid universitet och högskolor (prop. 1992/93:42, bet.

UbU5, rskr. 159).

Från och med budgetåret 1994/95 bör enligt regeringen

resurserna för de mindre och medelstora högskolorna ökas med

ytterligare 40 miljoner kronor i syfte att stödja ett

långsiktigt forskningssamarbete med näringslivet.

Regeringen begär att riksdagen godkänner vad i avsnittet

Slutsatser förordats beträffande forskning vid de mindre och

medelstora högskolorna samt föreslår att riksdagen till

Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag

på 106235000kr och godkänner de riktlinjer för resurserna

för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

Ett stort antal motioner har väckts med anledning av de nu

redovisade förslagen. De allra flesta tar sikte på fördelningen

mellan högskoleenheterna av anslaget Forskningsstödjande

åtgärder vid mindre och medelstora högskolor. Utskottet

återkommer till dem i det följande. Först tar utskottet upp

några yrkanden av mer övergripande karaktär.

Hanteringen av den s.k. rörliga resursen behandlas i

motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 50. Motionärerna saknar

förslag från regeringen om öronmärkning av vissa medel inom

varje fakultetsanslag för forskning vid de mindre och

medelstora högskolorna och hänvisar till riksdagens beslut

hösten 1992 om att sådan öronmärkning skulle ske. De redovisar

en schablon för beräkning av den rörliga resursen baserad på

150000kr per lektor och annan disputerad lärare samt hur

stor del av resursen som skulle tillfalla de mindre och

medelstora högskolorna alltefter förekomsten av disputerade

lärare vid dessa högskolor. Det understryks i motionen att

anknytningen till antalet disputerade lärare endast är en

beräkningsschablon. I praktiken bör medlen fördelas efter

kvaliteten på den vetenskapliga verksamheten. I motion

1992/93:Ub120 (s) yrkande 2 begärs att den del av

forskningsanslaget vid Göteborgs universitet som enligt

riksdagens beslut skall öronmärkas och ökas för Högskolan i

Karlstad bör preciseras till sin omfattning.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Den rörliga resursen är till för att bereda högskolelektorer

och högskoleadjunkter, som har avlagt doktorsexamen, tillfälle

att bedriva forskning (prop. 1984/85:57, UbU 1984/85:9, rskr.

115). Den används för att finansiera såväl längre sammanhållna

arbetsperioder för forskning som kortare insatser av karaktären

kompetensuppehållande forskning. Hur stora belopp som inom de

olika fakultetsanslagen skall avsättas till rörlig resurs

avgörs av universiteten och de högskolor till vilka fakulteter

är knutna. Resursen fördelas av fakultetsnämnd efter ansökan

från de högskolelektorer som hör till fakulteten. Idag finns

en viss garanti för medelstilldelning till ifrågavarande lärare

vid de mindre och medelstora högskolorna. Den innebär att dessa

tillsammans skall få "minst det belopp som i genomsnitt under

de tre närmast föregående åren har utgått ur resursen för

lärare vid enheten i fråga" (jfr 3§ Förordning om utnyttjande

av medel för högskolelektorers och högskoleadjunkters

forskning, SFS 1987:608). Bestämmelsen, som tillkom vid

avvecklingen av regionstyrelserna då den rörliga resursen lades

in under fakultetsanslagen, syftade till att garantera att

förändringen inte skulle leda till minskade resurser för de

mindre och medelstora högskolornas lärare.

De mindre och medelstora högskolornas ställning när det

gäller forskning och forskarutbildning behandlades utförligt av

utskottet tidigare under innevarande riksmöte i samband med

behandlingen av regeringens förslag till ny högskolelag m.m.

(prop. 1992/93:1, bet. UbU3, rskr. 103). Utskottet erinrade om

att forskarutbildade lärare vid mindre och medelstora högskolor

har möjlighet att få del av den rörliga resursen inom

fakultetsanslagen. Beträffande hanteringen av denna resurs

anförde utskottet:

Utskottet vill vidare förorda att det inom varje

fakultetsanslag genom statsmaktsbeslut avsätts en viss minsta

andel för lärare från mindre och medelstora högskolor. Den

andel som skall avsättas för de mindre och medelstora

högskolorna bör baseras på antalet disputerade lärare vid

dessa. Dessa medel skall liksom hittills fördelas efter

prövning i fakultetsnämnderna, som enligt vad utskottet ovan

erinrat om har ansvar för att god forskarutbildning och

forskning bedrivs inom hela deras resp. verksamhetsområden.

Utskottet vill betona detta ansvar. Styrelsen för den högskola

till vilken fakulteten är knuten skall däremot inte -- så som

hittills varit fallet med den rörliga resursen -- ha något

ansvar för dessa medel.

Utskottet vill understryka att lärare vid mindre och

medelstora högskolor skall bedömas med samma kvalitativa krav

som lärare vid högskolor med fasta forskningsresurser. Finns

vid ett visst fördelningstillfälle inte kvalificerade sökande

bör medlen få fonderas eller användning inom den avsedda

högskolan t.ex. för lärares forskarutbildning övervägas.

Utgångspunkten vid bedömningen av hur stor den del av

fakultetsanslagen skall vara som avsätts som rörlig resurs

måste enligt utskottet vara att ytterligare förbättra

möjligheterna för kvalificerad forskning vid de mindre och

medelstora högskolorna.

Utskottet har inhämtat att regeringen avser att i

regleringsbrev för budgetåret 1993/94 ge direktiv i enlighet

med riksdagens ställningstagande med anledning av proposition

1992/93:1. Utskottet förutsätter för sin del att utgångspunkten

för dessa direktiv blir de resurser som innevarande budgetår

avsätts under fakultetsanslagen för motsvarande ändamål. Den

erforderliga förändringen bör innebära att ett i förhållande

till innevarande budgetår förhöjt belopp budgeteras under

fakultetsanslagen för den kommande planeringsperioden.

Höjningen bör avvägas mot de övriga resurstillskott för

forskningsändamål som ställs till högskolornas förfogande genom

statsmakternas beslut och mot de ökade åtaganden vad avser

grundutbildning som dessa högskolor skall fullgöra under denna

period. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer

utvecklingen och återkommer till riksdagen med frågan i nästa

forskningsproposition.

Mot bakgrund av att det åligger fakultetsnämnd att ta

ställning till vad som bäst gynnar forskningen inom hela dess

verksamhetsområde ställer sig utskottet tveksamt till

motionärernas förslag att statsmakterna fastställer ett bestämt

belopp att avsättas som rörlig resurs.

Utskottet, som sålunda förutsätter att regeringen

föranstaltar om åtgärder i enlighet med vad utskottet nu

anfört, finner det inte erforderligt att riksdagen gör ett

uttalande i frågan. Utskottet är medvetet om de problem som

ligger i strävandena att öka omfattningen av den grundläggande

högskoleutbildningen och samtidigt vidareutbilda de pedagogiskt

erfarna lärarna. Den önskade expansionen av den grundläggande

högskoleutbildningen sätter en gräns för hur många lärare som

kan tas bort från undervisningen.

Med hänvisning till det anförda bör riksdagen avslå

motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 50 och 1992/93:Ub120 yrkande

1.

I motion 1992/93:Ub128 (s) anförs att flera av de

forskningssamverkande högskolorna har en bred teknisk

utbildning och forskning och att de i detta samarbete vänder

sig till fakulteter på annat håll än "moderuniversitetet".

Motionärerna ifrågasätter om anknytningen av viss högskola

till viss fakultets verksamhetsområde är den mest

ändamålsenliga och begär en översyn av den nuvarande ordningen

(yrkande 51).

Yrkandet tar sikte på bestämmelsen i högskoleförordningen

(SFS 1993:100) -- vilken i huvudsak överensstämmer med

motsvarande bestämmelse i den tidigare förordningen -- om vilka

högskolor som ingår i fakulteternas verksamhetsområden (3 kap.

1§ jämte bil. 2). I 3§ samma kapitel regleras vilka som är

medlemmar av fakultet. Där framgår bl.a. att till fakultet hör

de som inom en fakultets vetenskapsområde och verksamhetsområde

innehar eller uppehåller lärartjänst för vilken det krävs lägst

doktorsexamen.

Som framgår redan av motionen hindrar inte de nuvarande

reglerna om lärares fakultetstillhörighet att högskolor

etablerar samarbete med annan högskoleenhet än den till vars

fakultet berörd lärare hör. Utskottet utgår från att regeringen

och högskolorna tillsammans följer utvecklingen såvitt avser

förekomsten av olägenheter med den nuvarande ordningen, vilka

till äventyrs skulle uppväga de fördelar som ligger i den

nuvarande regleringen av verksamhetsområden och

fakultetstillhörighet. Denna är idag en förutsättning bl.a.

för en ändamålsenlig fördelning av vissa fakultetsresurser. Med

det anförda avstyrker utskottet yrkande 51 i motion

1992/93:Ub128.

När det gäller regeringens förslag om anslag till

forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor är de föreslagna förstärkningarna enligt motion

1992/93:Ub128 (s) i realiteten starkt begränsade. I motionen

förslås en uppräkning av anslaget med 94 miljoner kronor

(yrkandena 52 och 54). Av dessa avser 14 miljoner kronor

Högskolan i Luleå dels för forskningsstödjande åtgärder, dels

för att påbörja en uppbyggnad av en bredare

fakultetsorganisation i enlighet med vad som anförs i motionen.

Motionärerna pekar på att av högskolans drygt 5000 studenter

följer ungefär hälften utbildning utanför det tekniska och

naturvetenskapliga området. 80 miljoner kronor bör fördelas

mellan de mindre och medelstora högskolorna enligt en i

motionen redovisad sammanställning. Regeringen bör återkomma i

den aviserade uppföljningspropositionen år 1994 med förslag

till närmare fördelning för de två återstående åren av

planeringsperioden. I samma motion (yrkande 53) föreslås att

benämningen av anslaget E12. ändras till "För

forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor samt uppbyggnad av ny fakultetsorganisation m.m.".

Det är rimligt med en rejäl satsning på de mindre högskolorna

anförs det i motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 5. Motionärerna

föreslår att riksdagen under anslaget Forskningsstödjande

åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna anvisar 50

miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit. Den nu

föreslagna förstärkningen bör inte avse högskolorna i Växjö,

Örebro, Karlstad och Sundsvall/Härnösand/Östersund. När

det gäller dessa högskolor hänvisar motionärerna till

Vänsterpartiets motion med anledning av proposition 1992/93:171

om forskning i frontlinjen.

Med i huvudsak samma motivering som den i motion

1992/93:Ub128 yrkas i motion 1992/93:Ub141 (s) att riksdagen

anvisar 14 miljoner kronor till Högskolan i Luleå. Ett

uttalande av riksdagen om utbyggnad av forskningen vid

högskolorna i skogslänen begärs i motion 1992/93:Ub143 (s).

Motionärerna saknar i regeringens förslag ambitionen att

motverka snedfördelningen av forskningsresurserna till

storstadsregionerna. Det är särskilt viktigt att statsmakterna

med de åtgärder som fortlöpande vidtas ytterligare ökar

forskningen vid skogslänens högskolor. I motion 1992/93:Ub100

(s) anförs att regeringen inte anvisar medel som motsvarar den

uttalade ambitionen beträffande de mindre och medelstora

högskolorna. I motionen skisseras en modell för utveckling av

fasta resurser vid dessa högskolor.

Utskottet vill anföra följande med anledning av propositionen

och motionerna.

Utskottet erinrar inledningsvis om att Högskolan i Luleå, som

har fasta forskningsresurser inom teknisk fakultet, inte räknas

till de mindre och medelstora högskolorna.

Som framgått föreslås i de nu förevarande motionerna

avsevärda ökningar av medlen för forskningsstödjande åtgärder

vid de mindre och medelstora högskolorna. Samtidigt som

utskottet i likhet med motionärerna vill understryka betydelsen

av att forskningen vid de nu aktuella högskolorna ges allt

bättre villkor, är utskottet, mot bakgrund av det

statsfinansiella läget, likväl inte berett att tillstyrka så

omfattande resursförstärkningar. När det gäller fördelningen av

medlen mellan de olika högskoleenheterna delar utskottet

regeringens inställning beträffande prioritering av de större

högskolorna för att möjliggöra en fortsatt uppbyggnad av ett

relativt fast strukturerat samarbete kring främst

forskarutbildningen med universitet eller högskolor med fast

organisation för forskning. Utskottet tillstyrker vad

regeringen föreslår om en förstärkning av medlen för

forskningsstödjande åtgärder för budgetåret 1993/94 med 20

miljoner kronor.

Utskottet ansluter sig även till vad regeringen förordar om

särskilda medel, 40 miljoner kronor, för stöd till nätverk för

forskning och forskarutbildning mellan de mindre och medelstora

högskolorna och universiteten eller större högskolor. Utskottet

har ej heller något att erinra mot det som anförs om

ytterligare 40 miljoner kronor fr.o.m. budgetåret 1994/95 som

stöd för långsiktigt forskningssamarbete med näringslivet.

Utskottet föreslår med det anförda att riksdagen, utöver vad

utskottet i det föregående tillstyrkt under förevarande avsnitt

Slutsatser, godkänner vad regeringen förordat beträffande

forskning vid de mindre och medelstora högskolorna och därjämte

anvisar 106235000 kr till Forskningsstödjande åtgärder vid

mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1993/94 samt

godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95

och 1995/96 som regeringen angivit. Därmed avstyrker utskottet

motionerna 1992/93:Ub100, 1992/93:Ub121 yrkande 5,

1992/93:Ub128 yrkandena 52 delvis, 53 och 54, 1992/93:Ub141

samt 1992/93:Ub143.

I ett stort antal motioner föreslås -- jämfört med vad

regeringen förordat -- ökade resurser till i varje motion

angiven högskola eller i motionen angivna samverkande högskolor

i viss del av riket. Motiveringarna till förslagen är ofta

utförliga och tar alla sikte på att förutsättningarna för

utökad forskning är utmärkta vid de av resp. motionärer berörda

högskolorna. Man anför även att det är viktigt för

näringslivets utveckling i regionen, där högskolan är belägen,

att ökat stöd ges till den vid högskolan/högskolorna bedrivna

forskningen. Utskottet går i det följande inte närmare in på

motiveringarna.

I motion 1992/93:Ub127 (s) begärs ytterligare 8 miljoner

kronor till Högskolan i Örebro samt ett tillkännagivande av

riksdagen om dels fasta forskningsresurser vid högskolan,

dels stöd till miljöforskning och Centrum för

småföretagsutveckling vid samma högskola (yrkandena 1, 2 och

4). I motion 1992/93:A410 (s) yrkande 10 delvis -- som väcktes

under allmänna motionstiden -- begärs ett tillkännagivande om

fasta forskningsresurser vid Högskolan i Örebro. I enlighet med

yrkande 52 delvis i motion 1992/93:Ub128 (s) bör högskolan

tilldelas 7 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Med hänvisning till utskottets ställningstagande i det

föregående till vad regeringen förordat om resurser för

forskning vid de mindre och medelstora högskolorna och vad

utskottet bl.a. därvid anfört om den rörliga resursen föreslår

utskottet att motionerna avslås av riksdagen.

Enligt motion 1992/93:Ub135 (s) är de av regeringen

föreslagna förstärkningarna för de mindre högskolorna i

Västsverige klart otillräckliga. Motionärerna föreslår att

beloppen som avser högskolorna i Borås, Halmstad och Skövde

räknas upp med 3750000 kr för vardera högskolan och att

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla tillförs ytterligare 3

miljoner kronor (yrkande 4). I motion 1992/93:Ub115 (s) begärs

ett tillkännagivande av riksdagen om förstärkning av

forskningen vid Högskolan i Skövde. I enlighet med yrkande 52

delvis i motion 1992/93:Ub128 (s) bör högskolorna i Borås,

Halmstad, Skövde och Trollhättan/Uddevalla vardera tilldelas 4

miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.

I konsekvens med vad utskottet i det föregående förordat

beträffande forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och

medelstora högskolorna avstyrks motionerna.

Inom ramen för föreslagna forskningsanslag bör enligt motion

1992/93:Ub139 (m) mera medel för forskning tillföras

Mitthögskolan än vad som föreslås i propositionen. I

motion 1992/93:Ub655 (s) delvis -- som väcktes under den

allmänna motionstiden -- anförs att anslaget för de

forskningsstödjande åtgärderna måste ges en nivå som gör det

möjligt för Mitthögskolan att behålla och utveckla kompetens

och säkerställa kvaliteten. Ett tillkännagivande om ökade

resurser till Västernorrlands/Jämtlands högskola begärs i

motion 1992/93:A442 (fp) yrkande 5 delvis. En etablering av ett

universitet i Mittsverige med fast forskningsorganisation

skulle svara mot flera behov, menar motionären. Ett likartat

förslag, att Högskolan i Sundsvall/Härnösand utses att bli

nästa universitet, framförs i motion 1992/93:Ub694 (m) yrkande

3. I motion 1992/93:Ub656 (s) begärs ett uttalande av riksdagen

om behovet av forskningsresurser vid Högskolan i Östersund

för forskning i kooperativa frågor med inriktning på regional

utveckling och glesbygden. Enligt yrkande 52 delvis i motion

1992/93:Ub128 (s) bör Mitthögskolan tilldelas 11 miljoner

kronor utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet, som hänvisar till vad som i det föregående

förordats om resurserna för forskningsstödjande åtgärder vid de

mindre och medelstora högskolorna, avstyrker motionärernas

förslag om mera sådana resurser. Frågan om inrättande av

ytterligare universitet i landet har inte berörts i

propositionen. Utskottet avstyrker uttalanden av riksdagen i

den frågan med anledning av motionerna.

När det gäller den i motion 1992/93:Ub656 åberopade

kooperativa forskningen vill utskottet erinra om att sådan

forskning berörs i propositionen. Regeringen framhåller såvitt

avser kooperationsfrågor att det finns behov av ökad kunskap om

såväl traditionella kooperationsgrenar som nykooperativa

rörelser (prop. s.507). Utskottet konstaterar med

tillfredsställelse att regeringen avser att ta initiativ till

handlingsprogram för att utveckla forskningen om den ideella

sektorn och att medel för detta har beräknats i

budgetpropositionen under Civildepartementets huvudtitel.

Utskottet utgår från att de ytterligare medel som kan komma i

fråga för forskning om kooperativa frågor tilldelas de

högskoleenheter där förutsättningarna för fortsatt sådan

forskning är bäst. I övrigt bör det ankomma på den berörda

högskoleenheten att genom prioriteringar inom ramen för egna

medel eller med hjälp av externa medel stödja angelägen

kooperationsforskning.

Med det anförda avstyrks förevarande motionsyrkanden.

I motion 1992/93:Ub102 (s, m, fp, c, kds, nyd, -) redovisas

utförligt ett förslag om en Sydostfakultet omfattande

högskolorna i Kalmar, Karlskrona/Ronneby och Växjö.

Motionärerna föreslår att riksdagen -- med de skäl som anförs i

motionen -- som sin mening ger regeringen till känna att

sydöstra Sverige prioriteras vid fördelningen av medel till

nätverkslösningar och samverkansprojekt mellan näringsliv och

högskola. I huvudsak likartade förslag om resurser till ett

nätverksuniversitet i sydöstra Sverige framförs i motionerna

1992/93:Ub646 (s) yrkande 1 och 1992/93:A475 (v) yrkande 3. I

motion 1992/93:Ub148 (kds) erinras om Soft Center i Ronneby,

och motionären föreslår ett tillkännagivande av riksdagen om

att utvecklingsmöjligheterna vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby

bör tas till vara. Enligt yrkande 52 delvis i motion

1992/93:Ub128 (s) bör högskolorna i Kalmar och

Karlskrona/Ronneby tilldelas vardera 5 miljoner kronor och

Högskolan i Växjö 7 miljoner kronor utöver vad regeringen

föreslagit.

Utskottet finner det i motionerna beskrivna

nätverkssamarbetet lovvärt och anser att det är angeläget att

denna form av nätverk förstärks. Av propositionen framgår att

regeringen har uppmärksammat utvecklingen av ett nätverk i

sydöstra Sverige. Genom ett sådant samarbete mellan mindre och

medelstora högskolor och ett universitet säkerställs en god

kvalitet i forskningsverksamheten, samtidigt som de mindre och

medelstora högskolornas rekryteringspotential för

forskarutbildningen tas i anspråk och deras möjligheter att

rekrytera vetenskapligt kvalificerade lärare förbättras.

Utvecklingen vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby tas i

propositionen fram som ett exempel på en profil som vuxit fram

vid vissa högskolor som en följd av ett samarbete mellan

högskolan och ett eller flera företag eller organisationer med

kvalificerad vetenskaplig verksamhet.

Utskottet, som avstyrker förslag om att riksdagen skall

besluta om viss prioritering vid fördelningen av de särskilda

medel som avsätts för nätverkssamarbete, utgår från att

regeringen vid sin prövning av medelsanvändningen beaktar vad i

förevarande motioner redovisats om pågående nätverkssamarbete

vid högskolorna i Kalmar, Karlskrona/Ronneby och Växjö.

Utskottet biträder inte förslaget om resursförstärkning med

hänvisning till sitt ställningstagande i det föregående när det

gäller de samlade resurserna för forskningsstödjande åtgärder

vid mindre och medelstora högskolor.

Med det anförda avstyrks de förevarande motionsyrkandena.

Utskottet vill i sammanhanget något beröra begreppet

fakultet. Utskottet har noterat att ordet fakultet ofta används

som benämning på ett nätverkssamarbete mellan flera högskolor

utan egna fasta forskningsresurser och som är belägna inom en

och samma region ("Sydostfakulteten", "Gävle-Dalafakulteten").

Ordet fakultet betyder ett särskilt vetenskapsområde och

anger som organisatorisk term en däremot svarande del av ett

universitet/högskola. Utskottet erinrar om föreskriften i

högskolelagen (1992:1434) att det vid de högskolor som

riksdagen beslutar, skall finnas fakulteter, var och en för ett

särskilt vetenskapsområde (2kap. 5 §). I bilaga 2 till

högskoleförordningen (SFS 1993:100) anges de fakulteter som

skall finnas och de högskolor som fakulteterna skall vara

knutna till.

I motion 1992/93:Ub118 (s) yrkandena 1 och 2 begär

motionärerna ett tillkännagivande av riksdagen om ökade

forskningsresurser till nätverken. Ett likartat yrkande

framförs i motion 1992/93:Ub903 (s) yrkande 5, vari

uttryckligen nämns högskolorna i Gävle/Sandviken och

Falun/Borlänge, och motion 1992/93:Ub125 (c, m, fp, kds),

vari talas om en satsning på "en Gävle-Dalafakultet". Det av

regeringen föreslagna anslaget på 3,2 miljoner kronor till

Högskolan i Gävle/Sandviken bör enligt motion 1992/93:Ub146 (s)

ökas till 6 miljoner kronor. Enligt yrkande 52 delvis i motion

1992/93:Ub128 (s) bör högskolorna i Gävle/Sandviken och

Falun/Borlänge tilldelas vardera 5 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit.

Liksom vid behandlingen av de närmast föregående motionerna

vill utskottet uttrycka sin positiva inställning till det

pågående utvecklingsarbetet med ett nätverk som omfattar de i

motionerna nämnda högskolorna, vilket -- enligt vad utskottet

har erfarit -- även omfattar den del av den skogsvetenskapliga

fakultetens verksamhet vid Sveriges lantbruksuniversitet som är

belägen i Garpenberg. Även i nu förevarande sammanhang avstår

utskottet från att föreslå riksdagen att besluta om

fördelningen av de särskilda medel som enligt propositionen bör

avsättas för nätverkssamarbete.

Med hänvisning härtill och till vad utskottet i det

föregående har anfört om fördelningen av medel för

forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor bör motionerna avslås.

Högskolan i Karlstad bör enligt motion 1992/93:Ub120 (s)

yrkande 1 erhålla ökade resurser för forskningsstödjande

åtgärder. Motionärerna anser att den i propositionen föreslagna

ökningen för Högskolan i Karlstad är för liten. Det minsta

rimliga beloppet uppnås enligt motionen om den föreslagna

ökningen för 1993/94, 2,8 miljoner kronor, också utgår för de

följande båda åren. Enligt yrkande 52 delvis i motion

1992/93:Ub128 (s) bör Högskolan i Karlstad tilldelas 7 miljoner

kronor utöver vad regeringen föreslagit. I samma yrkande

föreslås att högskolorna i Eskilstuna/Västerås och i

Jönköping vardera erhåller 4 miljoner mer än vad regeringen

föreslagit.

Utskottet, som har uppfattat förslaget i motion 1992/93:Ub120

såsom en ökning med ytterligare 2,8 miljoner kronor för

vartdera av de två närmast följande åren, avstyrker yrkandet

med hänvisning till vad utskottet i det föregående förordat om

medlen för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och

medelstora högskolorna. Av samma skäl avstyrks yrkandet om mera

resurser till Högskolan i Eskilstuna/Västerås, som enligt

förslag i proposition 1992/93:169 fortsättningsvis skall kallas

Mälardalens högskola, och Högskolan i Jönköping.

I motionerna 1992/93:Ub124 (c) och 1992/93:Ub137 (s) begärs

ett tillkännagivande av riksdagen om att Idrottshögskolan i

Stockholm skall få del av medlen för forskningsstödjande

åtgärder. För skolans fortsatta utveckling är det nödvändigt

att dess behov av medel för forskning på idrottens område

tillgodoses. I den senare motionen anförs att Idrottshögskolan

bör tillföras 2 miljoner kronor.

Enligt utskottets uppfattning bör Idrottshögskolan i

Stockholm såvitt avser möjligheten att erhålla medel för

forskningsstödjande åtgärder jämställas med de övriga mindre

och medelstora högskolorna. Utskottet utgår från att regeringen

beaktar högskolans behov inför budgetåret 1993/94. Någon

särskild riksdagens åtgärd finner inte utskottet påkallad,

varför de båda förevarande motionerna avstyrks. Utskottet

återkommer i det följande (avsnitt9) till Centrum för

idrottsforskning.

En professur med därtill hörande fasta forskningsresurser

bör inrättas vid Glasforskningsinstitutet i Växjö föreslås

det i motion 1992/93:Ub636 (s) delvis.

Utskottet erinrar om att det från den 1 juli 1993 ankommer på

styrelsen för universitet/högskola att själv besluta om

inrättande av tjänst som professor. Vidare får sådan tjänst

inrättas endast vid en sådan högskola till vilken en fakultet

är knuten eller där konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs. Med

hänvisning härtill avstyrks motionen.

I motion 1992/93:Ub127 (s) yrkande 6 begärs ett uttalande av

riksdagen om behovet av utbyggnad av omvårdnadsforskningen

vid vårdhögskolorna. Brist på forskningsresultat inom

omvårdnadsområdet utgör en allvarlig hämsko på utvecklingen av

vården inom kommuner och landsting. Den stora andelen kvinnor

inom vårdutbildningarna innebär också att en satsning på

forskarutbildning vid vårdhögskolorna är betydelsefull ur

jämställdhetssynpunkt.

Utskottet delar motionärernas synpunkter både när det gäller

omvårdnadsforskningens alltmer ökande betydelse för vårdens

utveckling och kvalitet och vikten av att antalet

forskarutbildade ökar vid vårdhögskolorna för att uppnå bättre

jämställdhet mellan kvinnor och män. Utskottet noterar att

regeringen i propositionen har angivit att inom ramen för

anslagen till de medicinska resp. samhällsvetenskapliga

fakulteterna bör en viss del av studiestödsmedlen avsättas till

vård- och undervisningsområdena. Huvudmannaskapsutredningen,

HVU--92, behandlar i sitt betänkande Vårdhögskolor.

Kvalitet, utveckling, huvudmannaskap (SOU 1993:12) forskning

och forskarutbildning vid vårdhögskolorna. Enligt utredaren bör

vissa vårdhögskolor kunna utvecklas till centra för forsknings-

och utvecklingsarbete inom vård och omsorg. Det anges i

utredningens betänkande att endast 4% av vårdhögskolornas

lärare är forskarutbildade. En ökad rekrytering av unga

vårdforskare kräver fortsatta insatser för kompetensutveckling

av lärarna. Utredningens förslag bereds inom regeringskansliet.

Utskottet, som förutsätter att regeringen vid den fortsatta

beredningen av ärendet beaktar de synpunkter som såväl

motionärerna som utredaren redovisat i nu berört avseende,

anser att riksdagen bör avvakta regeringens ställningstagande i

frågan och avstår därför från att föreslå ett uttalande med

anledning av motion 1992/93:Ub127 yrkande 6.

Riksdagen bör, föreslås det i motion 1992/93:Ub122 (v), hos

regeringen begära förslag om hur den högre utbildningen och

forskningen skall utvecklas i Stockholmsregionen med

betoning på regionens södra del. I förhållande till den stora

folkmängd som bor i södra Stockholmsregionen är utbudet av

högre utbildning och forskning den sämsta i landet, heter det i

motionen.

Utskottet har inhämtat vissa uppgifter om

forskningsaktiviteter i Stockholmsregionen förlagda utanför

innerstaden och dess omedelbara närhet. Det framgår bl.a. att

Tekniska högskolan i Stockholm har en forskargrupp i organisk

kemi vid Novum i Huddinge kommun och att högskolan förhandlar

med kommunen om en professur i strukturbiokemi. En tredjedel av

Karolinska institutets verksamhet är förlagd till Huddinge

kommun. Inom kort kommer utbildningen till tandläkare, logoped

resp. sjukgymnast att vara placerad i nämnda kommun. Härtill

kommer delar av den medicinska fakultetens verksamhet. Vid

Novum finns fyra stiftelser. Karolinska institutet är

arbetsgivare för dem som är verksamma inom områdena bioteknik,

nutrition och toxikologi samt strukturbiokemi och dentalteknik.

Utskottet anser liksom motionären att det är angeläget att de

forskningsbedrivande högskoleenheterna i Stockholm sprider sina

verksamheter till områden i regionen på sådant sätt att de

medverkar till att råda bot på den obalans i Stockholmsregionen

som uppenbarligen föreligger när det gäller befintlig högre

utbildning och forskning. Det ankommer inte på statsmakterna

att besluta om var universitet/högskolor skall lokalisera sin

forskning. Utskottet utgår emellertid från att dessa vid sin

prövning av viss verksamhets placering väger in vad utskottet

pekat på när det gäller förhållandena i Stockholmsregionen.

Motion 1992/93:Ub122 bör sålunda inte föranleda någon

särskild åtgärd från riksdagens sida, varför den avstyrks.

4. Interdisciplinär forskning

Forskningsrådsorganisationen

Riksdagen beslutade våren 1992 med anledning av proposition

1991/92:76 om vissa förändringar av myndighetsstrukturen inom

högskole- och studiestödsområdena, m.m. att regeringen i nästa

forskningsproposition skulle redovisa en samlad bedömning av

forskningsrådsorganisationen (bet. 1991/92:UbU18, rskr. 195).

Regeringens överväganden och förslag i den nu föreliggande

propositionen innefattar i huvudsak följande.

Forskningsråden har i Sverige, liksom i de flesta jämförbara

länder, en strategisk betydelse för forskningen.

Forskningsråden har ett nationellt perspektiv och arbetar med

utgångspunkt i internationella kvalitetskriterier.

Forskningsråden är för närvarande sex, nämligen

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR),

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och Medicinska

forskningsrådet (MFR) inom Utbildningsdepartementets

verksamhetsområde, Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR)

inom Socialdepartementets verksamhetsområde, Skogs- och

jordbrukets forskningsråd (SJFR) inom Jordbruksdepartementets

verksamhetsområde samt Teknikvetenskapliga forskningsrådet

(TFR) inom Näringsdepartementets verksamhetsområde. SFR och

SJFR fungerar dessutom som sektorsorgan. Till

forskningsrådssystemet räknas också Forskningsrådsnämnden (FRN)

inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Rymdstyrelsen

har uppgifter inom sitt område som överensstämmer med

forskningsrådens. Byggforskningsrådet är, trots benämningen,

inte ett forskningsråd med uppgifter inom grundforskningen,

utan ett renodlat sektorsorgan inom Näringsdepartementets

verksamhetsområde.

I propositionen framhålls att den betydande överblick och

flexibilitet som forskningsråden har ger dem särskilda

möjligheter att beakta behovet av att stödja yngre forskare

liksom av att bidra till en ökad rörlighet. Det är angeläget

att råden fullt ut utnyttjar dessa möjligheter.

De krav på koncentration och kraftsamling som riktas mot

fakulteterna gäller i minst lika hög grad forskningsråden.

TFR inrättades efter förslag i 1990 års

forskningsproposition. Rådet tillhör, vilket redan framgått,

Näringsdepartementets verksamhetsområde. Rådets uppgifter är

helt parallella med forskningsrådens inom

Utbildningsdepartementets verksamhetsområde, dvs. att främja

och stödja vetenskapligt betydelsefull grundforskning. Genom

inrättandet av TFR har samtliga vetenskapsområden likartade och

goda förutsättningar för samspel mellan fakulteter och

forskningsråd. TFR bör enligt regeringen fortsättningsvis höra

till Utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Därigenom

kommer samtliga forskningsråd som har till uppgift att stödja

inomvetenskapligt motiverad forskning att få gemensam

departementstillhörighet. Vad gäller SFR och SJFR, vars

uppgifter huvudsakligen är inriktade på den sociala sektorns

resp. skogs- och jordbrukets behov, föreslås inga förändringar.

I propositionen anförs att det ligger ett särskilt ansvar på

forskningsråden att ge stöd till gränsöverskridande forskning

vare sig det gäller samverkan mellan discipliner inom ett råds

ansvarsområde eller samverkan över rådsgränserna.

Forskningsråden bör nu öka sina ansträngningar att stimulera

gränsöverskridande forskning.

Majoriteten av ledamöterna och suppleanterna i

forskningsråden utses av elektorer, som i sin tur väljs av

fakulteternas ledamöter. När det gäller valproceduren, vilken

regleras i förordningen (SFS 1979:728) om elektorsförsamling

vid forskningsråd, har det ibland föreslagits att den på olika

sätt skulle förenklas och begränsas. I propositionen framhålls

att det är av stor vikt att ledamöterna i ett forskningsråd har

bred förankring i forskarvärlden. Enligt regeringens mening

ligger det därför ett stort värde i att samtliga i en fakultet

ingående disputerade forskare och lärare ges möjlighet att i

val påverka sammansättningen av ledamöter i forskningsråden. De

gällande bestämmelserna ger universitets- och

högskolestyrelserna goda möjligheter att ge elektorsvalen den

praktiska utformning som är den mest ändamålsenliga, exempelvis

genom anordnande av poströstning, anförs det i propositionen.

Regeringen tar i anslutning till sina överväganden om

forskningsrådsorganisationen upp frågan om långsiktighet i

forskningen i ett speciellt hänseende. Med hänvisning till de

behov som kan föreligga av garanterad medelstilldelning för

viss grundläggande forskning föreslår regeringen att det skall

bli möjligt för forskningsråden att besluta om stöd för en

sexårsperiod. Idag kan råden besluta om beviljande av medel

avseende treårsperioder. Det bör ankomma på regeringen att ange

vilken högsta andel av rådens anslag som får bindas av

fleråriga beslut.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen

förordat i fråga om bemyndigande för forskningsråden och

Forskningsrådsnämnden (FRN) att besluta om medelstilldelning

för högst sex år.

Under förevarande avsnitt av propositionen föreligger i

övrigt inget ärende till riksdagen.

Forskningsrådsnämnden

Mot bakgrund av att FRN har ett särskilt ansvar för

gränsöverskridande forskning inom områden som är angelägna från

samhällets synpunkt anser regeringen att nämnden bör kunna få i

viss mån förändrade uppgifter.

Regeringen föreslår att nämndens verksamhet skall

koncentreras till att ge stöd till områden som i breda termer

anges av riksdag och regering. Med hänvisning till att

universitetens och högskolornas forskningsinformation bör

förstärkas, föreslås att medel för ändamålet (10 miljoner

kronor) förs över från FRN:s anslag till anslaget Vissa

särskilda utgifter för forskningsändamål. Även i fortsättningen

bör dock FRN ha ansvar för nationella informationsinsatser.

Regeringen föreslår -- i avsnittet Vissa anslagstekniska frågor

-- även förändringar i vad avser FRN:s fördelning av medel för

dyrbar utrustning. Detta senare förslag tar utskottet upp

längre fram (s.62 f.).

Regeringen anser att FRN genom omfördelning inom sitt anslag

bör fördubbla sina insatser för kvinno- och

jämställdhetsforskning. I enlighet med förslag från FRN bör en

gästprofessur i kvinnoforskning med inriktning på

naturvetenskap inrättas vid nämnden. Den bör enligt

propositionen finansieras genom omfördelning inom nämndens

anslag.

FRN bör öka insatserna för ungdomsforskning genom att FRN

avsätter ytterligare 500000kr härför.

Regeringen föreslår att FRN får ett fortsatt ansvar för

longitudinell forskning, särskilt interdisciplinär sådan med

inriktning på psykosociala frågeställningar.

Nämnden bör genom omfördelning kunna finansiera vissa

insatser inom energisystemområdet.

Då det är viktigt att forskarutbildningen ökar också inom

områden som FRN stöder, bör enligt regeringen nämnden inom

ramen för de medel som den disponerar fortsättningsvis avsätta

belopp för stöd till studiefinansiering inom forskarutbildning.

Regeringen begär ett godkännande av vad den i avsnittet

Slutsatser förordat beträffande Forskningsrådsnämnden. Vidare

föreslår regeringen att riksdagen till Forskningsrådsnämnden:

Forskning och forskningsinformation för budgetåret 1993/94

anvisar ett reservationsanslag på 83006000 kr samt

godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95

och 1995/96 som angetts i propositionen, nämligen oförändrade

resurser. Under anslaget Forskningsrådsnämnden: Förvaltning

beräknar regeringen ett ramanslag på 8936000kr samt begär

att riksdagen godkänner de riktlinjer för de närmast följande

två åren som angetts, nämligen oförändrade resurser.

Ett par motioner tar upp frågan om sammansättningen av

FRN:s styrelse. I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 43

begärs ett uttalande av riksdagen om principen för

sammansättningen. Den bör även fortsättningsvis vara att

gruppen samhällsföreträdare, främst riksdagsledamöter, skall

utgöra majoriteten i nämnden och att företrädarna såsom

hittills har att utse vetenskapliga ledamöter. Ett likartat

förslag framförs i motion 1992/93:Ub132 (fp) yrkande 1.

Utskottet konstaterar att något förslag om förändrad

sammansättning av FRN:s styrelse inte lagts fram av regeringen.

Mot bakgrund av de båda nu förevarande yrkandena vill utskottet

betona att de hittillsvarande principerna för styrelsens

sammansättning skall ligga fast. Med det anförda avstyrker

utskottet yrkandena.

Enligt motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 47 innebär

regeringens förslag beträffande inriktningen av FRN:s

arbete att nämndens möjligheter att ta egna initiativ och på

eget ansvar identifiera och stödja angelägen forskning minskas.

Förslaget bör därför avvisas. Goda möjligheter till

självständiga initiativ och nysatsningar i begränsad skala är

väsentliga förutsättningar för en av FRN:s viktigaste

uppgifter, nämligen att bidra till ökad pluralism och vitalitet

i forskningen genom att fånga upp nya, ofta tvärvetenskapliga,

frågeställningar. Yrkande 2 i motion 1992/93:Ub132 (fp) är av

likartad innebörd. Motionären menar att regeringens förslag

innebär att FRN:s möjligheter att bidra till pluralism och

förnyelse inskränks i takt med att de fria medlen minskar.

Som framgått av det föregående har FRN ett särskilt ansvar

för gränsöverskridande forskning inom områden som är angelägna

från samhällets synpunkt. Utskottet har inget att erinra mot

vad regeringen nu förordar, nämligen att verksamheten vid

nämnden koncentreras till att ge stöd till områden som i breda

termer anges av riksdag och regering. I propositionen anges ett

antal sådana ämnesområden. Utskottet har kortfattat redogjort

för dessa. Utskottet, som i det följande särskilt tar upp

regeringens förslag om en gästprofessur i kvinnoforskning med

inriktning på naturvetenskap, har inget att erinra mot vad

regeringen förordat i nu berört avseende och föreslår därmed

att motion 1992/93:Ub128 yrkande 47 och 1992/93:Ub132 yrkande 2

avslås.

I motionerna 1992/93:Ub114 (s), 1992/93:Ub132 (fp) yrkande 3

och 1992/93:Ub144 (c) begärs ett tillkännagivande av

riksdagen om vad i motionerna anförs om FRN:s

forskningsinformation. Motionärerna motsätter sig den

föreslagna ändringen i FRN:s nuvarande uppgift när det gäller

forskningsinformationen och åberopar att FRN byggt upp en

omfattande kompetens på området, som riskerar att gå förlorad.

Enligt motion 1992/93:Ub132 föreligger en risk i den föreslagna

överföringen av medlen till ett annat anslag för att användas

för universitetens och högskolornas forskningsinformation, då

denna kan användas i eget rekryteringssyfte. Enligt den

förstnämnda motionen bör inte bara 10 miljoner kronor återföras

till FRN, dess anslag bör även tillföras medel för

löntagarorganisationernas samarbete med universitet och

högskolor för kunskapsspridning.

Även i motionerna 1992/93:Ub121 (v) yrkande 35 och

1992/93:Ub128 (s) yrkande 44 delvis avstyrks med likartade

motiveringar förslaget om ändring i FRN:s

informationsverksamhet. I den senare yrkas i denna del att

riksdagen anslår 10 miljoner kronor till FRN:s

forskningsinformation och 7 miljoner kronor för spridning av

forskningsinformation med syfte att forskningsresultat skall

kunna utnyttjas inom arbetslivet. Även i den förra motionen

yrkas att riksdagen anvisar 10 miljoner kronor till FRN:s

verksamhet utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet, som återkommer i det följande till

medelsberäkningen under anslaget till FRN, vill med anledning

av regeringens förslag och motionerna anföra följande.

Utskottet instämmer i vad motionärerna har anfört om FRN:s

insatser hittills när det gäller att sprida information om

forskning. Det finns all anledning att uppskatta nämndens

kompetens och erfarenhet på området.

Utskottet delar emellertid regeringens uppfattning att det nu

bör läggas ett större ansvar på universitet och högskolor att

ansvara för forskningsinformationen och att därmed även vissa

särskilda medel bör avsättas för ändamålet. Dessa avses

fördelas av regeringen till universitet och högskolor. Av

propositionen framgår att effekterna på läroanstalternas arbete

med forskningsinformation kommer att bli föremål för en

särskild uppföljning. FRN bör, anför regeringen, även i

fortsättningen ha ansvar för nationella informationsinsatser,

för vilka FRN kommer att ha särskilda medel. Det kan enligt vad

utskottet inhämtat röra sig om insatser riktade till skolor,

ungdomar och om insatser för populärversioner av

forskningsresultat till medborgarna. Utskottet vill också peka

på att alla forskningsråd inom sina ramar har ansvar för att

informera om forskningsinsatsernas resultat. Regeringen bör

noga följa hur råden uppfyller detta sitt informationsansvar

och delge riksdagen detta i nästa forskningsproposition.

Utskottet tillstyrker vad regeringen förordat om FRN:s

forskningsinformation, och riksdagen föreslås sålunda avslå

motionerna 1992/93:Ub114, 1992/93:Ub121 yrkande 35 i denna

del, 1992/93:Ub128 yrkande 44 i denna del, 1992/93:Ub132

yrkande 3 och 1992/93:Ub144.

I motionerna 1992/93:Ub128 (s) yrkande 26 och 1992/93:Kr7 (s)

yrkande 5 begärs tillkännagivande av riksdagen om

intensifierade insatser för ungdomsforskning. Motionärerna

åberopar satsningar som gjordes i den förra forskningspolitiska

propositionen, som möjliggjort att en mer mångfacetterad

forskning har uppnåtts. Det är av stor vikt att denna mångfald

kan bibehållas och stödjas även i fortsättningen. I motion

1992/93:Ub128 (s) yrkande 44 i denna del föreslås att 7,5

miljoner kronor avsätts för bl.a. forskning om ungdomars

levnadsförhållanden.

Av propositionen framgår att FRN i samband med 1990 års

forskningspolitiska beslut fick i uppdrag att fördela medel

till ungdomsforskning. För budgetåret 1992/93 avsätter FRN

drygt 4 miljoner kronor för detta ändamål. Från de

ungdomsforskningscentra som byggts upp redovisas övervägande

positiva erfarenheter. I propositionen noteras att flera

forskarstuderande arbetar med avhandlingsprojekt inom

ungdomsforskningens område. Utskottet anser liksom motionärerna

att det är angeläget att det görs insatser för ungdomsforskning

och erinrar om att regeringen -- vilket redan framgått -- anser

att FRN bör avsätta ytterligare en halv miljon kronor för denna

forskning. Härutöver avser regeringen att från trettonde

huvudtitelns (Civildepartementet) anslag E 2. Bidrag till

central och lokal ungdomsverksamhet m.m. ställa en halv miljon

kronor till FRN:s förfogande för ändamålet. Utskottet

konstaterar att FRN därmed kan stödja forskning om ungdom med

minst 5 miljoner kronor.

Utskottet anser att motionärernas önskemål beträffande

ungdomsforskningen i huvudsak är tillgodosett med de åtgärder

som redovisats i propositionen och som utskottet ställer sig

bakom. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna

1992/93:Ub128 yrkandena 26 och 44, det senare yrkandet i denna

del, samt 1992/93:Kr7 yrkande 5.

Som utskottet redan har redovisat föreslår regeringen att

en gästprofessur i kvinnoforskning med inriktning på

naturvetenskap inrättas vid FRN.

Utskottet tillstyrker förslaget såvitt avser själva

inrättandet av gästprofessuren, men anser att den bör inriktas

mot teknik och naturvetenskap samt placeras vid Universitetet i

Linköping och ingå i den temaorienterade forskningen vid Tema

Teknik och Social Förändring (Tema T). För ändamålet bör 1

miljon kronor föras över från anslaget E 15.

Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation och

för en femårsperiod anvisas under anslaget till Universitetet i

Linköping: Forskning och forskarutbildning. Utskottet, som

återkommer till beräkningen av anslagen till

Forskningsrådsnämnden och Universitetet i Linköping föreslår

att riksdagen med anledning av regeringens förslag under

Slutsatser som sin mening ger regeringen detta till känna.

I övrigt har utskottet inget att erinra mot vad regeringen

förordat beträffande Forskningsrådsnämnden.

När det gäller medelsberäkningen under anslaget E 15.

Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation har

regeringen beräknat 83006000kr för budgetåret 1993/94

samt oförändrat anslag för återstoden av planeringsperioden.

Dock avses medel för verksamheten vid Kollegiet för

samhällsforskning, SCASSS, föras över till Universitetet i

Uppsala inför det sista året i perioden. I anslagsbeloppet för

budgetåret 1993/94 ingår 3 miljoner kronor för dyrbar

vetenskaplig utrustning.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 44 i denna del föreslås,

som redan framgått, att riksdagen anvisar 24500000 kr mer

än vad regeringen föreslagit. Av förstärkningen avser 10

miljoner kronor FRN:s forskningsinformation, 7 miljoner kronor

spridning av sådan information om forskningsresultat som kan

nyttjas inom arbetslivet samt 7,5 miljoner kronor bl.a.

forskning om kooperation, folkrörelser och ungdomars

levnadsförhållanden. I samma motion yrkande 46 föreslås att

medel för dyrbar vetenskaplig utrustning inte skall beräknas

under detta anslag. Med hänvisning till att samhällets

särskilda stöd via FRN till forskning på kooperationens område

upphörde i och med budgetåret 1991/92 begärs i motion

1992/93:Ub153 (s) ett tillkännagivande av riksdagen om vad i

motionen anförts om stödet till kooperationsforskning. Enligt

förslag i motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 35 i denna del bör

10 miljoner kronor anvisas utöver regeringens förslag.

Utskottet har i det föregående förordat att den av regeringen

föreslagna gästprofessuren i kvinnoforskning skall placeras i

Linköping och att motsvarande medel (1 miljon kronor) skall

föras över från förevarande anslag till Universitetet i

Linköping.

I övrigt hänvisar utskottet till sina ställningstaganden i

det föregående beträffande Forskningsrådsnämnden och föreslår

att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar 82006000kr.

Beträffande förslaget om stöd till kooperationsforskning,

hänvisar utskottet till sin motivering i det föregående

(s.44) för avslag på motion 1992/93:Ub656 om forskning i

kooperativa frågor vid Högskolan i Östersund.

Utskottet tillstyrker de i propositionen angivna riktlinjerna

för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 med den

ändring som följer av den nu av utskottet förordade

minskningen. Motionärernas förslag om ökade resurser för

nämnden bör avslås av riksdagen.

Såvitt avser anslaget Forskningsrådsnämnden: Förvaltning

tillstyrker utskottet såväl det av regeringen föreslagna

anslagsbeloppet som de i propositionen angivna riktlinjerna för

resurserna för de båda närmast följande budgetåren, vilka

innebär en oförändrad nivå.

Utskottet behandlar till sist i detta avsnitt yrkande 5 i

motion 1992/93:Ub127 (s), vari föreslås att riksdagen skall

anslå 2 miljoner kronor till Högskolan i Örebro för

verksamheten vid Centrum för kommunikationshandikapp. Detta

är en relativt nybildad nätverksorganisation som samordnar FoU

inom området kommunikationshandikapp i landet. Motionärerna

åberopar att förutsättningarna för att bedriva forskning inom

området är särskilt gynnsamma i Örebro.

Utskottet vill med anledning av motionen understryka

betydelsen av forskning och utveckling på handikappområdet och

konstaterar att det i Örebro ges goda förutsättningar för sådan

verksamhet. Som påpekas i motionen är flera verksamheter

förlagda till Örebro vilka spelar en viktig roll för döva och

hörselskadade och deras möjligheter till utbildning. Liksom

regeringen konstaterar utskottet att olika nätverk och

centrumbildningar har skapat nya möjligheter för en positiv

utveckling av interdisciplinär handikappforskning.

Utskottet är emellertid inte nu berett att tillstyrka

yrkandet.

Temaorienterad forskning

Temaorienterad forskning är gränsöverskridande

vetenskaplig verksamhet som tar sin utgångspunkt i olika

forsknings- eller problemområden. Den bedrivs vid Universitetet

i Linköping och utgör en sektion av den filosofiska fakulteten

samt leds av ett temaråd. Verksamheten är uppdelad på fem

teman. Forskning och forskarutbildning har bedrivits vid Tema

Teknik och Social Förändring (Tema T) samt Tema Vatten i Natur

och Samhälle (Tema V) sedan år 1980. Året därefter tillkom två

teman: Tema Hälso- och Sjukvården i Samhället (Tema H) och Tema

Kommunikation (Tema K). Det femte temat, Tema Barn (Tema B),

inleddes år 1988.

Universitetsstyrelsen och temarådet har föreslagit ett nytt

forskarutbildningsprogram benämnt Natur-teknik-samhälle.

Om temarådet vill skapa ett nytt forskarutbildningsprogram

kring grundläggande frågor om naturen och det moderna

samhället, anser regeringen att detta bör ske genom

omfördelning av tillgängliga resurser. Vidare tillstyrker

regeringen att universitetet undersöker förutsättningarna för

ett nytt tema om etnicitet. Detta bör ske inom befintliga

ramar. Regeringen föreslår att till temaorienterad forskning

anvisas sammanlagt 42434000kr och oförändrade resurser

för de därpå två följande budgetåren. Regeringen återkommer

till medelsberäkningen under anslaget till Universitetet i

Linköping.

Utskottet har i det föregående föreslagit att medel (1 miljon

kronor) tillförs den temaorienterade forskningen vid Tema

Teknik och Social Förändring för en gästprofessur i

kvinnoforskning med inriktning på teknik och naturvetenskap.

Den temaorienterade forskningen bör sålunda anvisas sammanlagt

43434000kr för budgetåret 1993/94. Utskottet har i övrigt

inget att erinra mot vad regeringen förordat beträffande den

temaorienterade forskningen.

5. Jämställdhet. Kvinnoforskning

I de forskningspropositioner som har lagts fram under

1980-talet har jämställdhetsforskning hört till de områden som

prioriterats. Vid Universitetet i Göteborg inrättades år 1982

en professur i kvinnohistoria. Genom 1984 års

forskningspolitiska beslut tillkom fem forskartjänster i

jämställdhetsforskning vid Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet (HSFR). Ytterligare en sådan tjänst har senare

inrättats där. Sedan den 1 juli 1987 finns vidare vid rådet en

gästprofessur för framstående kvinnlig forskare (Kerstin

Hesselgrens professur).

Vid riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1990 beslöts

om ökat stöd till kvinno- och jämställdhetsforskningen dels

genom resursförstärkning till fora för kvinnliga forskare

och kvinnoforskning, dels genom inrättande av tre professurer i

kvinno- och jämställdhetsforskning, varav två inom

samhällsvetenskaplig och en inom medicinsk fakultet. Mot

bakgrund av förslaget i den då föreliggande propositionen att

lägga ned Delegationen för jämställdhetsforskning (JÄMFO) och

med anledning av ett antal motioner beslöt riksdagen att

tillföra Forskningsrådsnämnden (FRN) ytterligare medel för att

stödja kvinno- och jämställdhetsforskning.

Hösten 1992 antog riksdagen en ny högskolelag (1992:1434). I

denna föreskrivs uttryckligen att jämställdhet alltid skall

iakttas i högskolornas verksamhet (5§). I specialmotiveringen

anför lagstiftaren att bestämmelsen inskärper en skyldighet att

i alla sammanhang i verksamheten vid våra universitet och

högskolor se till att inte någon missgynnas på grund av sitt

kön. Upprätthållandet av regeln har setts som en av

förutsättningarna för en god utveckling vid våra lärosäten.

I den nu föreliggande propositionen konstaterar regeringen

att alltför få kvinnor idag deltar i forskning och

forskarutbildning. Det är ett jämställdhetsproblem, men också

ett kvalitetsproblem. Värdefull förmåga går förlorad för

forskningen genom den könsmässiga snedrekryteringen.

I propositionen (s.173f.) redovisas en del statistiska

uppgifter om fördelningen mellan fakulteterna och andelen

kvinnor när det gäller nyantagna forskarstuderande och avlagda

doktorsexamina och hur den förändrats från 1981/82 till

1991/92. Där ges också en redovisning av den genomsnittliga

nettostudietiden (medianantal läsår) för dem -- män resp.

kvinnor -- som avlade doktorsexamen 1990/91 och medelåldern

för dem som avlade doktorsexamen läsåret 1990/91. Det framgår

bl.a. att andelen kvinnor bland de nyexaminerade doktorerna

ökade från 18% till 29% under tioårsperioden. Under samma

tid steg andelen kvinnor bland de nyantagna forskarstuderande

från 28% till 35%. Kvinnorna är sålunda fortfarande i klar

minoritet totalt sett, även om det finns stora skillnader

mellan fakulteterna. Kvinnornas andel bland de nydisputerade

har ökat vid alla fakulteter utom teologisk och juridisk. Den

mest markanta ökningen har skett inom medicinsk fakultet. Där

utgjorde de kvinnliga doktoranderna 44% av de nyintagna

läsåret 1991/92 och svarade för en tredjedel av doktorsexamina

samma år. Inom teknisk fakultet har kvinnornas andel bland de

nyintagna nästan fördubblats sedan 1981 och uppgick läsåret

1991/92 till 23%. Kvinnornas andel av avlagda doktorsexamina

vid teknisk fakultet läsåret 1991/92 var 23%.

Fördelningen mellan kvinnor och män bland universitets- och

högskolelärarna har ändrats ytterst litet de senaste åren.

Under perioden 1987--1991 har andelen kvinnor bland

forskarassistenterna legat något över 20%. Under samma tid

har kvinnornas andel bland dem som avlagt doktorsexamen ökat

från 24% till 29%. Inom tjänstekategorin högskoleadjunkt

har andelen kvinnor varit drygt 40%. Bland högskolelektorerna

har andelen kvinnor stigit från 17 till 19%. Andelen

kvinnliga professorer ligger på en fortsatt synnerligen låg

nivå; en ökning från 5 till 6% kan noteras för denna grupp

under perioden 1987--1991.

I propositionen framhålls att en stor outnyttjad

begåvningsreserv finns bland kvinnorna.

Chefen för Utbildningsdepartementet tillsatte i juni 1992 en

arbetsgrupp, den s.k. JÄST-gruppen, med uppgift att lämna

förslag till åtgärder som på kort och lång sikt förbättrar

jämställdheten inom högre utbildning och forskning. Med

utgångspunkt i rapporter från JÄST-gruppen och FRN föreslår nu

regeringen ett tiopunktsprogram som i korthet innebär följande.

Rådet för grundläggande högskoleutbildning anvisas 5 miljoner

kronor årligen under treårsperioden för insatser i syfte att

främja jämställdheten.

För särskilda åtgärder i syfte att främja jämställdheten vid

universitet och högskolor avsätts 7,75 miljoner kronor årligen

under treårsperioden.

FRN:s projektmedel för kvinno- och jämställdhetsforskning

fördubblas genom omprioriteringar inom FRN:s anslag.

Anslaget till Högskolan i Luleå ökas med 1 miljon kronor för

forskning och forskarutbildning inom området genus och teknik.

En gästprofessur i kvinnoforskning med inriktning på

naturvetenskap inrättas vid FRN. Den finansieras genom

omprioriteringar inom FRN:s anslag.

Ett nationellt jämställdhetspris om 250000kr instiftas.

Återstående utbildningsbidrag omvandlas till

doktorandtjänster. Genom de sociala förmåner som är förenade

med innehav av tjänst är förändringen av betydelse för

jämställdheten.

Vissa riktlinjer ges för den närmare fördelningen av

studiefinansieringen i syfte att prioritera områden med stora

inslag av kvinnliga studerande.

En samlad utvärdering skall göras av de projekt som bedrivits

på senare år inom universitet och högskolor med sikte på ökad

jämställdhet.

Chefen för Utbildningsdepartementet avser att hålla ett

seminarium med landets kvinnliga professorer och andra kvinnor

engagerade i vetenskapligt arbete. Syftet med seminariet är att

samla in erfarenheter, synpunkter och idéer och att stimulera

det programarbete som avses bli finansierat med de medel om

7,75 miljoner kronor som nämnts i det föregående.

Jämställdhetsarbetet kommer också att beaktas i det pågående

arbetet med förändringar avseende anslagssystemet för forskning

och forskarutbildning.

Utskottet konstaterar liksom regeringen att det är alldeles

för få kvinnor som idag ägnar sig åt forskning. Även om

tendensen, som framgår ovan, är positiv, har utvecklingen gått

mycket långsamt och fortfarande är takten alltför långsam.

Trots att den första kvinnan disputerade år 1883, var andelen

kvinnor som disputerade i början av 1960-talet endast ca 15%.

Nu, i början av 1990-talet, är ca 30% av dem som disputerar

kvinnor. Till detta kommer att andelen examinerade kvinnliga

doktorer inom vissa vetenskapsområden fortfarande är mycket

liten, t.ex. det tekniska. Andelen kvinnor i traditionell

högskoleutbildning, som utgör basen för rekryteringen till

forskarutbildningen, är sedan mitten av 1980-talet något högre

än andelen män, 55%.

Utskottet finner sammantaget de av regeringen föreslagna

åtgärderna tillfredsställande. Vissa förslag under

tiopunktsprogrammet har regeringen lagt fram för riksdagens

prövning i skilda avsnitt av propositionen. De behandlas av

utskottet i motsvarande avsnitt i detta betänkande. I det

föregående har utskottet behandlat forskarutbildningen och de

motioner som väckts med anledning därav (s. 33 f.). Likaså har

utskottet i det föregående behandlat förslag om FRN:s

verksamhet (s.53), där utskottet föreslår en förändring av

regeringens förslag om gästprofessuren i kvinnoforskning. Denna

professur med inriktning mot teknik och naturvetenskap bör

enligt utskottet placeras vid Universitetet i Linköping mot

bakgrund av att där finns utbildning av lärare i teknik samt en

teknisk högskola och att det i fortsättningen inte skall

tillsättas professorer vid forskningsråden (utskottet

återkommer till detta senare i det följande, s. 68). Utskottet

behandlar i det följande anslaget E 13. Vissa särskilda

utgifter för forskningsändamål, under vilket anslag bl.a.

anvisas medel för fora för kvinnliga forskare och för åtgärder

för jämställdhet inom universitet och högskolor.

Det är också med uppskattning som utskottet kan konstatera

att fora/centra för kvinnliga forskare fungerar som nätverk för

de kvinnliga forskarna. De olika former av utåtriktad

verksamhet och nätverksarbete som fora/centra bedriver --

framhålls det i propositionen -- är av stor betydelse för

rekrytering av kvinnor till forskarstudier och forskning samt

för att förbättra arbetsvillkoren för kvinnliga forskare och

forskarstuderande. Fora/centra är också av stort värde för

kvinno- och jämställdhetsforskningens fortsatta utveckling.

Utskottet går i det följande närmare in på vad som menas med

denna forskning med anledning av några motioner, som utskottet

nu tar upp till behandling.

I motion 1992/93:Ub128 (s) anförs att forskningens förändring

i mer könsmedveten inriktning innebär ett kreativt nytänkande,

som kan bidra till ett bättre samhälle, där båda könens kunskap

och erfarenheter kan tas till vara. Motionärerna vill

understryka vikten av att forskarsamhället tillför ökad kunskap

om förhållanden av betydelse för ett gott liv för både kvinnor

och män. Därför får könsperspektivet aldrig begränsas till den

s.k. kvinnoforskningen. Kvinno- och jämställdhetsforskningen

skall i stället vara pådrivande i en utveckling mot att

könsperspektivet beaktas av det samlade forskarsamhället.

Erfarenheterna från kvinnoforskningen visar att en

särredovisning av kvinnor och män röjer mönster, som eljest

inte kommer fram. På de allra flesta områden är kvinnors och

mäns villkor olika, olika beslut påverkar kvinnor och män på

olika sätt. I motionen anges en rad områden, där detta synsätt

bör göra sig gällande. Exempelvis måste kvinnors hälsa,

kvinnosjukdomar och mäns och kvinnors biologiska skillnader

ägnas ökad uppmärksamhet inom medicinsk forskning. Motionärerna

begär att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av ett könsperspektiv i

forskningen (yrkande 11).

Liknande tankegångar beträffande forskningen om sjukdomars

uppkomst och förekomst återkommer i motion 1992/93:Ub612 (s),

där det påpekas att det många gånger visat sig att den aktuella

forskning som finns gäller män och att man sedan förutsätter

att resultat och slutsatser kan överföras på kvinnorna. Det är

viktigt att kvinnoforskningen utvecklas och att

kvinnorepresentationen ökar i de organ som fördelar berörda

forskningsanslag. Enligt motion 1992/93:Ub106 (s) är det

viktigt att belysa och finna nya möjligheter för de

kunskapsbehov som samhälls- och arbetslivsförändringar skapar.

Enahanda och osjälvständiga rutinuppgifter försvinner alltmer.

Traditionella kvinnoarbetsuppgifter är säkert inte drömjobben

för flertalet kvinnor idag -- om de får möjlighet att välja

fritt. Att satsa på kvinnor är strategiskt viktigt för

näringsliv och samhälle. Universitet och högskolor måste ges i

uppdrag att bedriva forskning om kvinnors framtidsyrken och

identifiering av kunskapsbehov.

Utskottet instämmer till fullo i vad motionärerna anfört om

kvinnoforskningen och har inget att erinra mot vad som sägs om

betydelsen av ett könsperspektiv i forskningen. Utskottet anser

sig kunna konstatera att utvecklingen inom kvinno- och

jämställdhetsforskningen går i den riktning som är angiven i

motionerna. FRN har i sin fördjupade anslagsframställning

beskrivit områdets utveckling. Utskottet finner anledning att i

detta sammanhang kortfattat återge vad FRN anför.

Utvecklingen av kvinnoforskningen vid universiteten började

som "tilläggsforskning". Man har tidigare i allmänhet utgått

från männen som grupp och antagit att de erfarenheter männen

har också är kvinnornas. Kvinnoforskning som tilläggsforskning

kan då illustreras med frågor som: Får en historisk förändring

samma konsekvenser för båda könen? Kan man använda resultaten

från de blodtrycksmätningar man utsätter unga värnpliktiga män

för till att dra slutsatser som gäller gamla kvinnor? Har

automatiseringen av kontoren samma konsekvenser för kvinnor som

för män?

Kvinnoforskningen utgår numera från förhållandet mellan

könen. På engelska bedrivs därför den forskning som här är

aktuell inte längre som "kvinnoforskning" utan som "gender

research". Man utgår från könets och könsrelationernas stora

betydelse i samhällets utformning och för individerna. På

svenska har termen börjat användas bland kvinnoforskarna i

formen "genusforskning". Genusforskningen är inte bara en fråga

om att lägga till. Den anlägger ett nytt perspektiv --

könsrelationerna -- och tar fram nya fakta och påverkar annan

forskning. Den ger därmed i en del fall bättre forskning,

bättre information om verkligheten när det gäller båda könen,

än tidigare forskning gjort. Den definieras alltså som

kvinno/genusforskning inte av sitt objekt, utan av sitt

perspektiv. Som kvinnoforskarna ser det representerar

genusforskningen något nytt och fruktbart genom att ge en

helhetsbild.

Så långt FRN. Utskottet har i det föregående tillstyrkt

förslag om förstärkning av kvinno- och jämställdhetsforskning

och återkommer vid behandlingen av anslaget E13. Vissa

särskilda utgifter för forskningsändamål till frågan om medel

till fora för kvinnliga forskare. Enligt utskottets uppfattning

går utvecklingen i den aktuella forskningen i den av

motionärerna önskade riktningen och de perspektiv på forskning

över huvud taget som anläggs i motionerna förefaller vinna

terräng. Utskottet är angeläget om att förutsättningarna för en

fortsatt önskad utveckling alltmer förbättras, men anser inte

att särskilda uppdrag till universitet och högskolor skall ges

för viss forskning på området. Ej heller är det enligt

utskottet, mot bakgrund av vad FRN redovisat, påkallat att

riksdagen nu gör uttalanden om könsperspektiv i forskningen

eller om kvinnoforskning. Med hänvisning härtill bör riksdagen

avslå motionerna 1992/93:Ub106, 1992/93:Ub128 yrkande 11 och

1992/93:Ub612.

I flera motioner framställs krav på uttalande av riksdagen om

behovet av fler kvinnliga forskare. Andelen kvinnor inom

teknisk forskning måste bli väsentligt större under

planeringsperioden framhålls det i motion 1992/93:Ub128 (s)

yrkande 12. De bakomliggande faktorerna till att det vid vissa

fakulteter inte skett någon ökning av andelen forskarutbildade

kvinnor under senare år bör särskilt analyseras. Inom

utbildningsområden som omvårdnad och utbildning är andelen

kvinnliga studenter stor. Samtidigt är möjligheterna till

forskarutbildning få och andelen forskarutbildade lärare

anmärkningsvärt låg. Motionärerna kräver en betydande satsning

på forskarutbildning inom dessa områden. I motion 1992/93:Ub628

(fp) yrkande 1 begärs att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att fler

kvinnor bör uppmuntras till forskarutbildning. För att få fler

kvinnor att engagera sig i forskning behövs enligt samma motion

yrkande 2 och motion 1992/93:A811 (c) yrkande 41 fler

doktorandtjänster.

Utskottet är överens med motionärerna om att det är mycket

angeläget att antalet kvinnliga forskare ökar. Kravet på fler

kvinnor i forskning och fler kvinnliga lärare på hög nivå är

inte bara att betrakta som en del i jämställdhetssträvandena,

det är också fråga om ett krav som bör ställas för att uppnå

högsta möjliga kvalitet i utbildning och forskning.

Forskarbegåvningar tas i stor utsträcknng inte till vara genom

den nuvarande könsmässiga snedrekryteringen.

Av de uppgifter som redovisats ovan framgår att det sker en

långsam men stadig ökning av andelen kvinnor inom

forskarutbildningen. Takten i förändringen måste enligt

utskottet öka. Det är därför med tillfredsställelse som

utskottet noterar de åtgärder som regeringen nu föreslår och de

ytterligare åtgärder som regeringen för sin del avser att vidta

utan att riksdagen behöver godkänna dem. Utskottet har i det

föregående redovisat det s.k. tiopunktsprogrammet, som bl.a.

innefattar omvandling av återstående utbildningsbidrag till

doktorandtjänster och att områden med stora inslag av kvinnliga

studerande skall prioriteras vid fördelningen av medlen för

studiefinansiering. Utskottet har i det föregående behandlat

regeringens förslag om forskarutbildningen och slagit fast att

utbildningsbidragen såsom studiestödsform snarast möjligt bör

avvecklas. Denna åtgärd är angelägen inte minst mot bakgrund av

de sociala rättigheter som är förknippade med innehav av

doktorandtjänst och att sådan tjänst liksom andra tjänster

kan uppehållas på deltid i samband med föräldraledighet.

Kvinnorna är särskilt underrepresenterade inom de

naturvetenskapliga och tekniska områdena, där behovet av fler

forskarutbildade är störst. Detta traditionella studiemönster

utgör ett problem när det gäller att öka antalet kvinnliga

doktorander. För att en ändring skall kunna komma till stånd

krävs enligt regeringen åtgärder i hela skolsystemet.

Regeringen har mot bakgrund härav beslutat genomföra ett

program -- framgår det av propositionen -- som täcker alla

nivåer från grundskolan till universitet och högskolor och som

syftar till att stimulera intresset för teknik och

naturvetenskap, inte minst bland kvinnorna. Utskottet vill

stryka under det angelägna i sådana insatser.

Utskottet noterar också att regeringen avser att göra

särskilda stimulansinsatser för kvinnliga doktorander vid

teknisk fakultet inom ramen för forskarutbildningsprogram i

samverkan med näringslivet.

Enligt utskottets uppfattning är samtliga nu förevarande

motionsyrkanden tillgodosedda med vad utskottet dels har

redovisat beträffande regeringens åtgärder i den nu aktuella

frågan, dels för egen del anfört. Med hänvisning härtill finner

inte utskottet att någon särskild riksdagens åtgärd med

anledning av yrkandena är påkallad. Riksdagen bör sålunda avslå

motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 12, 1992/93:Ub628 yrkandena 1

och 2 samt 1992/93:A811 yrkande 41.

Med hänvisning till forskarassistenttjänsternas särskilda

betydelse för jämställdheten, eftersom de utgör den

huvudsakliga rekryteringsbasen för lektorat och professurer,

föreslås i motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 2 i denna del att

kvotering till dessa tjänster bör övervägas.

Utskottet konstaterar att motionärerna och regeringen är

överens om uppfattningen att forskarassistenttjänsterna har

en särskild betydelse för att främja jämställdheten. Regeringen

pekar på att kvinnornas andel bland forskarassistenterna,

22--23%, förblivit oförändrad sedan 1987, trots att deras

andel bland de nyutexaminerade doktorerna under samma tid

stigit från 23% till 29%. Av tiopunktsprogrammet framgår

att de medel, 7,75 miljoner kronor, som regeringen vill avsätta

för särskilda åtgärder i syfte att främja jämställdheten vid

universitet och högskolor bl.a. avser att främja åtgärder som

leder till en ökad andel kvinnor bland universitets- och

högskolelärarna. Inte minst gäller detta, framgår det av

propositionen, forskarassistenttjänsterna.

Utskottet är inte berett att tillstyrka förslaget om

överväganden beträffande kvotering av de aktuella tjänsterna. I

sammanhanget finns det skäl att erinra om vad utskottet anförde

i sitt betänkande tidigare under innevarande riksmöte

(1992/93:UbU3) med anledning av regeringens då framlagda

förslag till ny högskolelag och motioner om jämställdhet i

högskolan. Utskottet konstaterade att könsdiskriminering

gentemot anställda eller arbetssökande enligt

jämställdhetslagen är förbjuden. Vidare framhöll utskottet:

Dock är s.k. positiv särbehandling tillåten, t.ex. att

tillsätta en kompetent sökande av underrepresenterat kön trots

att han eller hon har sämre meriter än en medsökande av det

andra könet, under förutsättning att åtgärden är ett led i en

systematisk strävan att åstadkomma en jämn fördelning mellan

kvinnor och män på en arbetsplats.

Sedan flera år har det ansetts förenligt med gällande

bestämmelser att låta jämställdhetsintresset fälla avgörandet,

när flera sökande till en statlig tjänst bedöms vara jämbördiga

eller i det närmaste jämbördiga. Enligt 11 kap. 9 §

regeringsformen skall "vid tillsättning av statliga tjänster

avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och

skicklighet". Jämställdhetsintresset betraktas då som en

ytterligare saklig grund. Enligt Jämställdhetsutredningen (SOU

1990:41 s. 222) har denna princip i en rad fall tillämpats i

regeringens praxis vid tillsättning av tjänster.

Riksdagen bör med hänvisning till vad utskottet anfört avslå

förevarande del av yrkande 2 i motion 1992/93:Ub121.

Frågan om forskning och forskarutbildning inom området

genus och teknik tas upp i motionerna 1992/93:Ub111 (s) och

1992/93:Ub133 (fp, s, c, kds, v) yrkande 3. I den förra

motionen anser man det olyckligt att de av regeringen

föreslagna medlen (1 miljon kronor) för forskning på området

endast skall avse Luleå. Motionärerna åberopar en

mångfacetterad verksamhet vid Universitetet i Linköping och

anser att en satsning i Linköping i linje med en av FRN gjord

utredning bättre motsvarar de krav samhället har anledning att

ställa på forskningen om genus och teknik. Med liknande

motivering föreslås i den senare motionen att medel motsvarande

en professors-/högskolelektorstjänst med inriktning mot genus

och teknik tilldelas såväl Universitetet i Linköping som

Högskolan i Luelå.

Utskottet har i det föregående vid behandlingen av FRN

föreslagit den ändringen i regeringens förslag om gästprofessur

vid FRN med inriktning på naturvetenskap att professuren

placeras i Linköping vid Tema Teknik och Social Förändring

(Tema T) med inriktning mot naturvetenskap och teknik och att

motsvarande medel anvisas under anslaget till Universitetet i

Linköping. Med hänvisning härtill och till den motivering för

åtgärden som utskottet tidigare anfört får motionärernas

önskemål anses tillgodosett, varför yrkandena bör avslås av

riksdagen.

I detta sammanhang behandlar utskottet ett par

motionsyrkanden som tar sikte på regeringens förslag att FRN

skall prioritera satsning på kvinno- och

jämställdhetsforskning. I motion 1992/93:Ub133 (fp, s, c, kds,

v) yrkande 1 är det olyckligt att det sker på bekostnad av

andra angelägna satsningar inom nämnden. Enligt motion

1992/93:A811 (c) yrkande 42 -- väckt under allmänna

motionstiden och således innan propositionen lades fram -- är

det nödvändigt med fortsatt stöd från FRN för

kvinnovetenskaplig forskning och jämställdhetsforskning.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt vad regeringen

förordat beträffande FRN:s prioriteringar inom sin verksamhet

med den förändring beträffande gästprofessuren i

kvinnoforskning som redovisats i det föregående. Likaså har

utskottet i det föregående framhållit sin uppfattning om hur

angelägen den ifrågavarande forskningen är. Mot bakgrund av det

statsfinansiella läget är utskottet inte berett att nu

tillstyrka ett tillkännagivande om ytterligare medel till FRN

för ändamålet. Utskottet avstyrker med detta motionerna

1992/93:Ub133 yrkande 1 och 1992/93:A811 yrkande 42.

6. Dyrbar vetenskaplig utrustning

Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning anvisas

innevarande budgetår under den i utrustningsplanen uppförda

kostnadsramen Dyrbar vetenskaplig utrustning under anslaget G

1. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna

m.m. För vartdera budgetåret 1993/94 och 1994/95 finns

kostnadsramar m.m. uppförda. Medlen fördelas av FRN till

utrustningsobjekt med en kostnad överstigande 300000kr.

Medlen fördelas efter bl.a. beredning i en kommitté där

representanter för forskningsråden ingår.

Av propositionen framgår att flera forskningsråd i de

fördjupade anslagsframställningarna har föreslagit att

kostnadsgränsen höjs och/eller att medel överförs till

forskningsråden. Fördelningen av medel till dyrbar vetenskaplig

utrustning har fungerat väl inom FRN. Emellertid finns det

enligt regeringen svagheter i systemet. En sådan är att det

inte finns en direkt koppling mellan forskningsrådens bedömning

av bidrag till projekt och bedömningen av medel till dyrbar

utrustning och driftkostnader av den aktuella utrustningen.

Regeringen föreslår nu -- beträffande forskningsråden under

Utbildningsdepartementet -- att beslut om anslag till

utrustning upp till 2 miljoner kronor fortsättningsvis skall

fattas av råden och att medel i motsvarande mån skall överföras

från utrustningsanslaget till anslagen till de berörda

forskningsråden. Härigenom ges större möjlighet till en samlad

bedömning av projektstöd, stöd till utrustning och

driftkostnader. Under anslagen till berörda forskningsrådsorgan

föreslår regeringen medel anvisade i enlighet med förslaget.

För fördelning av FRN återstår 110 miljoner kronor under ett

nytt anslag Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning. För

övriga råd t.ex. sektorsråd och NUTEK föreslås i fortsättningen

samma regler som tidigare gälla, dvs. att gränsen för egen

bedömning är 300000 kr. För inköp av utrustning över den

gränsen skall FRN fördela och besluta.

I motion 1992/93:Ub128 (s) anförs att statsmakternas

möjlighet att överblicka behoven upphör genom regeringens

förslag. Vidare försvåras enligt motionärerna samordning av

prioritering och anslagsgivning som berör flera

forskningsfinansierande organ. Man förordar att riksdagen

avslår förslaget att överföra medel till tung vetenskaplig

utrustning från FRN till de andra forskningsråden. Dessutom bör

det därmed av FRN disponerade anslaget tillföras ytterligare 15

miljoner kronor (yrkande 46). Ett likartat förslag såvitt avser

FRN:s fördelning av medel till dyrbar vetenskaplig utrustning

framläggs i motion 1992/93:Ub132 (fp) yrkande 4 med

motiveringen att det nuvarande systemet har fungerat bra och

ger en maximal möjlighet till samordning mellan

forskningsråden.

Regeringen begär riksdagens godkännande av vad i

propositionen förordats beträffande dyrbar vetenskaplig

utrustning. Vidare föreslås att riksdagen under det nya

anslaget Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning för

budgetåret 1993/94 anvisar 110miljoner kronor samt att

riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för de två

närmast följande åren som angetts i propositionen och som

innebär oförändrade resurser.

Utskottet noterar att förändringarna är kostnadsmässigt

neutrala.

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen förordat om

hur medlen för dyrbar vetenskaplig utrustning skall anvisas och

tillstyrker även i övrigt vad regeringen föreslagit beträffande

dyrbar utrustning. Utskottet utgår från att det årliga nya

beställningsbemyndigande beträffande dyrbar vetenskaplig

utrustning som hittills har uttryckts genom den s.k. FRN-ramen

-- för budgetåren 1992/93--1994/95 tidigare fastställd till

218,4 miljoner kronor årligen i prisläget den 1 januari 1991 --

skall finnas kvar på motsvarande sätt. Riksdagen bör med detta

klarläggande godkänna de i propositionen angivna riktlinjerna

för resurserna för återstoden av planeringsperioden. Riksdagen

bör därjämte avslå motionerna 1992/93:Ub128 yrkandena 45 och 46

samt 1992/93:Ub132 yrkande 4.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen anvisar det av

regeringen begärda beloppet för budgetåret 1993/94 under det

nya anslaget Medel för dyrbar utrustning.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motion 1992/93:Ub617

(kds) -- väckt under allmänna motionstiden -- vari begärs ett

uttalande av riksdagen om investering i cyklotron i

Linköping. Motionären åberopar ett pågående cyklotronprojekt

i Linköping, vars förverkligande förutsätter att man förfogar

över en tillräckligt kraftfull cyklotron för bl.a.

tumörbehandling och strålbiologisk forskning. Motionären menar

att det rör sig om ett högteknologiskt projekt som borde ligga

i linje med regeringens uppfattning om hur exempelvis medlen

från löntagarfonderna kan användas.

Utskottet behandlade ett likartat motionsyrkande under

föregående riksmöte (mot. 1991/92:Ub560, bet. 1991/92:UbU16)

och anförde då att frågor om dyrbar vetenskaplig utrustning

handläggs inom forskningsrådsorganisationen. När det gäller

användningen av löntagarfondsmedlen för forskning anser

regeringen att det inte är en uppgift för regering och riksdag

att ge detaljerade anvisningar om forskningens inriktning

(prop. 1992/93:171). Utskottet ansluter sig till denna

bedömning och anser för sin del dessutom att riksdagen inte bör

uttala sig om enskilda forskningsprojekts behov av medel.

Fördelningen av medel som anvisas av riksdagen bör beslutas

efter beredning av sakkunniga organ. Motionen bör enligt

utskottets uppfattning avslås av riksdagen.

7. Vissa infrastrukturella frågor m.m.

Informationsförsörjning

I propositionen (s.202f.) redovisar regeringen

översiktligt verksamheten vid universitets- och

högskolebiblioteken, Kungl. biblioteket (KB) och Statens

psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB).

Informationsförsörjningens betydelse för forskningen, oavsett

forskningsområde, framhålls. Den tekniska utvecklingen gör det

idag möjligt för forskaren att i stor utsträckning själv

svara för sin informationsförsörjning. Forskare kan, åtminstone

på vissa områden, utnyttja databaser från hela världen och i

många fall beställa kopior av originaldokumenten.

Regeringen framhåller att universitet och högskolor måste ta

sitt ansvar att sörja för tillräckliga anslag till bibliotek

och lokala nätverk och för god anknytning till nationella och

internationella nätverk och databaser. Detta är en

förutsättning för att framgångsrik forskning skall kunna

bedrivas och forskarutbildningen leda till en kraftig ökning av

antalet avlagda doktorsexamina.

Under anslaget till KB beräknas medel bl.a. till arbetet med

att bevara äldre material (2 miljoner kronor) samt till ett

projekt tillsammans med Riksarkivet och Arkivet för ljud och

bild som syftar till att utreda metoder för att på lång sikt

bevara i första hand elektroniska dokument (1 miljon kronor).

Under anslaget beräknas även medel till Stiftelsen Svenska

barnboksinstitutet (3,1 miljoner kronor). Sammanlagt begär

regeringen till KB 90728000kr för budgetåret 1993/94.

Vidare föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer för de

två närmast följande budgetåren som anges i propositionen.

I motion 1992/93:Ub123 (v) anförs bl.a. att

forskningsverksamheten vid Stiftelsen Svenska

barnboksinstitutet (SBI) bör stärkas. Motionärerna åberopar

SBI:s anslagsframställning vari man bl.a. begärt medel för

forskning om barn- och ungdomslitteratur samt permanentning av

en litteraturpedagogtjänst.

Utskottet anser att verksamheten vid SBI är viktig och finner

det angeläget att det ges goda förutsättningar för fortsatt

forskning om barnlitteratur vid institutet. Utskottet föreslår

därför att sammanlagt 1 miljon kronor anvisas till SBI under

anslaget till KB under planeringsperioden. För budgetåret

1993/94 bör sålunda 333000kr under KB:s anslag avse en

förstärkning av resurserna till SBI. Samma ökning av SBI:s

resurser bör beräknas för vart och ett av de två återstående

åren av planeringsperioden. Den föreslagna förstärkningen till

SBI bör finansieras genom en överföring av motsvarande belopp

från anslaget E 13. Vissa särskilda utgifter för

forskningsändamål.

Med hänvisning till det anförda bör riksdagen med anledning

av propositionen och motion 1992/93:Ub123 till Kungl.

biblioteket för budgetåret 1993/94 anvisa 91061000kr.

Riksdagen bör godkänna de av regeringen angivna riktlinjerna

för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 --

oförändrade resurser -- med den ändring som följer av vad

utskottet föreslår beträffande mera medel till

Barnboksinstitutet.

Regeringen beräknar under anslaget till Statens

psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret 1993/94

5992000kr. Utskottet har inget att erinra mot

medelsberäkningen och föreslår att riksdagen anvisar det av

regeringen föreslagna anslagsbeloppet. Utskottet har ej heller

något att erinra mot vad regeringen angett såsom riktlinjer

för resurserna för de närmast följande två åren, nämligen

oförändrade resurser.

Pliktleveranser

Lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och

bildupptagningar innebär att exemplar av i stort sett allt som

trycks och förläggs i Sverige skall levereras till KB och

samtliga universitetsbibliotek (sammanlagt sju exemplar). KB

har i egenskap av nationalbibliotek skyldighet att bevara allt

inlevererat material. Universitetsbiblioteket i Lund har

dessutom skyldighet att bevara det s.k. nationella

reservexemplaret.

I propositionen redogör regeringen för förslag från

Utredningen om reglerna för bevarande av skrifter och ljud- och

bildupptagningar (Pliktleverans, SOU 1992:92). Utredningen

föreslår bl.a. att den bestämmelse om bevarande för framtiden

som nu gäller för exemplaret i Lund skall upphöra att gälla.

Regeringen avser att senare förelägga riksdagen förslag om

pliktleveranslag. Dock anförs nu i propositionen att antalet

pliktexemplar även framdeles bör vara sju och att det s.k.

reservexemplaret i Lund bör bibehållas.

I motion 1992/93:Kr213 (fp) -- som väcktes under den allmänna

motionstiden och således innan propositionen lagts fram för

riksdagen -- argumenteras utförligt mot utredningens förslag

att avskaffa reservexemplaret vid Lunds universitetsbibliotek.

Motionärerna menar att en förlust av reservexemplaret skulle

försämra forskningsmiljön rent allmänt och framför allt i

Sydsverige. Utredningens förslag bör sålunda enligt motionen

avvisas. Även motion 1992/93:Ub151 (fp) behandlar

pliktexemplaret i Lund men tar sikte på merkostnaderna för

universitetsbiblioteket att ta hand om exemplaret. Det är högst

rimligt, menar motionären, att staten tillskjuter extra medel

för denna nationella funktion och att det för ändamålet bl.a.

förs över medel från KB för nästa budgetår. Regeringen bör ta

initiativ till ytterligare utredning i frågan.

Utskottet konstaterar att motionärernas önskemål såvitt avser

bevarandet av det s.k. reservexemplaret i Lund är tillgodosett

med vad regeringen nu föreslår i propositionen. När det gäller

finansieringen beräknar regeringen under anslaget E 2.

Universitetet i Lund: Forskning och forskarutbildning

500000kr för att pliktexemplar för framtiden skall bevaras

med största möjliga fullständighet vid Lunds

universitetsbibliotek. Utskottet är inte berett att föreslå

ytterligare medel eller tillstyrka den i motion 1992/93:Ub151

förordade omfördelningen av medel.

Med hänvisning till det anförda bör riksdagen avslå de båda

förevarande motionerna.

Superdatorer

För att behålla och utveckla god kvalitet i svensk forskning

kommer det enligt regeringen att krävas stora satsningar på

mycket kraftfulla datorer, s.k. superdatorer. Delar av

svensk forskning och utveckling är helt beroende av tillgång

till mycket avancerad beräkningskraft.

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) har haft i uppdrag

att tillsammans med FRN fortlöpande bevaka frågan om samordning

och behov av superdatorkapacitet. Efter samråd med FRN

tillsatte NFR i maj 1990 en kommitté med uppgift att utreda

behoven och föreslå åtgärder som säkrar svensk forsknings behov

av superdatorer. Superdatorkommittén redovisade förra året

sina förslag till regeringen.

I propositionen konstateras att Danmark, Finland, Norge och

Sverige har gjort stora insatser inom området, men står alla

inför ett behov av att förnya sina superdatoranläggningar. För

närvarande pågår beredning inom regeringskansliet i syfte att

åstadkomma en samordning inom superdator- och

datorkommunikationsområdet i de nämnda länderna. Regeringen

begär ett bemyndigande av riksdagen att, om så skulle behövas,

inrätta en superdatorstyrelse som tilldelas adekvata resurser.

Utskottet tillstyrker vad regeringen förordat beträffande

superdatorer.

Universitetsdatornätet SUNET

SUNET, det gemensamma universitetsdatornätet i Sverige, är

ett viktigt hjälpmedel för svensk forskning. Det ger möjlighet

till datakommunikation mellan högskolorna samt med

organisationer och företag. Hösten 1992 uppgraderades delar av

SUNET:s datakommunikationslinjer från överföringskapaciteten 64

kbit/s till 1Mbit/s. Det finns emellertid behov av en

uppgradering av SUNET:s linjer till betydligt högre

hastigheter.

Regeringen finner det angeläget att svensk forskning får

tillgång till de avancerade funktioner som ett höghastighetsnät

erbjuder och avser att göra omfattande satsningar på

datakommunikationens område. En uppgradering av SUNET till 34

Mbit/s har kostnadsberäknats till 10 miljoner kronor per år.

Under budgetåret 1993/94 kommer medel att ställas till

förfogande för att möjliggöra en kraftfull förstärkning av

datakommunikationen inom Sverige.

Högskolornas lokala datornät behöver uppgraderas för att de

skall kunna dra nytta av de nya funktionerna. Regeringen

förutsätter att berörda högskolor inom sina ordinarie

budgetramar prioriterar medel till en adekvat uppgradering av

de lokala näten. För att stärka organisationen av SUNET

föreslås Verket för högskoleservice (VHS) bli ansvarigt

administrativt organ. Från den 1 juli 1994 kommer VHS att

tilldelas ett driftsanslag för SUNET.

Det föreligger inget ärende till riksdagen i frågan.

Nationella forskningsanläggningar

De nationella forskningsanläggningarna möjliggör att

svensk forskning kan bedrivas inom områden som kräver så

avancerad och dyr utrustning att ett universitet eller en

högskola inte ensamt kan svara för verksamheten. En nationell

anläggning innebär koncentration av resurser och kompetens

samtidigt som tillgängligheten säkras för forskare i hela

landet. De fyra nuvarande nationella anläggningarna är The

Svedberg laboratoriet (TSL) vid Universitetet i Uppsala,

MAX-laboratoriet vid Lunds universitet, Onsala

Rymdobservatorium vid Chalmers tekniska högskola och det

Nationella superdatorcentret vid Universitetet i Linköping.

På grundval av rapporten Nationella forskningsanläggningar

och nationella forskningsresurser (UHÄ-rapport 1992:5)

utarbetad av NFR och det tidigare Universitets- och

högskoleämbetet (UHÄ), vilken har remissbehandlats, föreslår

regeringen vissa förändringar beträffande de nationella

forskningsanläggningarna. I sammandrag innebär de bl.a.

följande.

På förslag av ansvariga forskningsråd bör regeringen besluta

om inrättande resp. avveckling av nationella

forskningsanläggningar. Ett avtal reglerar relationerna mellan

ansvarigt forskningsråd, värduniversitet och anläggning. Varje

anläggning bör ledas av en styrelse där forskningsrådet utser

ordförande. Till styrelsen knyts ett vetenskapligt råd. Medel

till drift av de nationella anläggningarna anvisas via

forskningsråden. Förändringarna bör träda i kraft den 1 juli

1994.

Regeringen anser att de fyra existerande nationella

anläggningarna väl uppfyller de krav som ställs på en nationell

forskningsanläggning. De bör behålla sin status.

CRYRING-laboratoriet vid Manne Siegbahninstitutet för fysik bör

från den 1 juli 1994 ges status av nationell

forskningsanläggning.

Regeringen avser att ge NFR i uppdrag att tillsammans med

berörda universitet och övriga forskningsråd bedöma

medelsbehovet för anläggningarna inför överföring av

driftsmedel för de nationella anläggningarna från

fakultetsanslagen.

Regeringen ämnar återkomma till riksdagen inför budgetåret

1994/95 med en bedömning av resursbehovet hos anläggningarna.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen

förordat beträffande nationella forskningsanläggningar.

Tjänsteorganisatoriska frågor

Utskottet redovisar i det följande en del förändringar när

det gäller tjänsteorganisationen, vilka regeringen redogör för

i propositionen och som enligt den nya högskoleförordningen

(SFS 1993:100) kommer att gälla vid universitet och högskolor.

De lärartjänster som enligt förordningen får inrättas vid

universitet och högskolor är professor (inbegripet adjungerad

professor), lektor, adjunkt, forskarassistent, nordisk lektor,

utländsk lektor, timlärare och gästlärare. Särskilt högt

kvalificerade lektorer kan ges ställning som biträdande

professor.

När det gäller tidsbegränsning av anställning görs vissa

förändringar. För att underlätta rekryteringen och ge ökad

flexibilitet blir det möjligt att inledningsvis anställa

högskolelektor för en treårsperiod.

Enligt den nya förordningen kan innehavare av professur som

är förenad med konstnärligt utvecklingsarbete förordnas tills

vidare. Möjligheten att tidsbegränsa förordnandena kvarstår

dock. Eventuella kostnader för framtida specialarrangemang för

professorer som anställs på tidsbegränsade förordnanden skall

helt bäras av den berörda högskolan. Avgångsvederlag kan inte

påräknas från regeringen.

De nya regler som träder i kraft den 1 juli 1993 innebär att

regering och riksdag inte längre skall besluta om inrättande av

professurer vid universitet och högskolor. De avgör själva

antalet professurer och deras inriktning. Professurer som är

inrättade vid forskningsråden bör föras över till de

universitet och högskolor där tjänsterna nu är placerade. Detta

bör ske med verkan fr.o.m. den 1 juli 1994. Medel för dessas

tjänster bör fr.o.m. budgetåret 1994/95 anvisas under anslaget

till resp. universitet. Inga nya professurer bör inrättas vid

forskningsråd.

Vid andra myndigheter än forskningsråden finns ett sjuttiotal

tjänster som professor inrättade. Det bör även framgent vara

regeringen som inrättar och tillsätter professurer vid andra

myndigheter än universitet och högskolor. Sådana tjänster bör

endast avse högre utbildning och forskning.

Universitet och högskolor kan idag inrätta lektorstjänster

med tidsbegränsade förordnanden om högst sex år med

finansiering från andra externa källor än forskningsråd. Denna

rätt bör utsträckas till att gälla lektorstjänster finansierade

av externa medel generellt, dvs. inkl. forskningsrådsmedel.

Regeringen avser att återkomma till denna fråga i annat

sammanhang.

För tjänster som forskare inrättade av råden med

tidsbegränsade förordnanden bör i fortsättningen inte

universiteten eller högskolorna åläggas något ansvar efter

förordnandetidens utgång. Enligt utskottets mening bör detta

självfallet inte utesluta att överenskommelser med en sådan

innebörd träffas mellan forskningsråd och universitet.

Det föreligger inget ärende till riksdagen om

tjänsteorganisationen.

8. Kulturvetenskapliga forskningsområdet

Humanistiska fakulteterna

I propositionen konstaterar regeringen att det humanistiska

forskningsområdet har mycket stor bredd, och att de olika

fakulteterna har utarbetat genomtänkta utvecklingsstrategier

för att täcka forskningsområdets väsentligaste delar.

Ett område där regeringen anser det viktigt att det finns

tillfredsställande vetenskaplig kompetens är kulturvården. Det

är angeläget att universitetens verksamhet på detta område kan

utvecklas och att forskningen och forskarutbildningen på

området får en fastare organisation. Det är av stor vikt att

forskningen och forskarutbildningen i språk har god täckning

och hög standard. Regeringen framhåller vidare att forskning

och forskarutbildning inom språken inte bara gäller rent

språkvetenskapliga frågor utan även innefattar litteratur och

kultur. Det är enligt regeringens mening värdefullt att

universiteten har gjort prioriteringar rörande såväl de mer

näraliggande europeiska språken som vissa utomeuropeiska språk,

t.ex. östasiatiska. I en värld av ökande internationella

relationer spelar även de historiska perspektiven en avgörande

roll. Vidare anförs i propositionen att en mer fördjupad och

allsidig vetenskaplig diskussion och kunskapsuppbyggnad när det

gäller världs- och livsåskådningsproblem liksom olika etiska

frågor bör inta en väsentlig plats inom det humanistiska

forskningsområdet.

Regeringens förslag innebär att till de humanistiska

fakulteterna anvisas sammanlagt 438126000 kr för

budgetåret 1993/94. För de därpå följande två budgetåren

föreslås oförändrade resurser.

Som utskottet i det föregående (avsnitt 2) redovisat,

föreslås i motion 1992/93:Ub128 (s) en kraftig förstärkning av

resurserna till forskarutbildningen. För de humanistiska

fakulteterna föreslås i motionen en förstärkning av de

öronmärkta medlen för detta ändamål med 10 miljoner kronor

utöver regeringens förslag (yrkande 41). För de två följande

budgetåren i perioden föreslår motionärerna oförändrade

resurser (yrkande 42).

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala

medelsökning för forskarutbildningen som föreslås i motion

1992/93:Ub128, föreslår att riksdagen med avslag på nämnda

motion yrkandena 41 och 42, båda delvis, godkänner vad

regeringen under avsnittet Slutsatser förordat om

medelsanvisning till de humanistiska fakulteterna.

När det gäller de humanistiska fakulteterna i övrigt

föreligger fem motionsyrkanden.

En ökad satsning på forskning om turkiska språket och

kulturen bör enligt motion 1992/93:Ub602 (fp) komma till stånd.

I motion 1992/93:Ub681 (fp) föreslås ett tillkännagivande

till regeringen om behovet av en långsiktig uppbyggnad av ökade

resurser vid svenska universitet i de baltiska ländernas språk

och i slaviska språk. Motionärerna vill se en uppbyggnad över

fem år i Uppsala och Göteborg. Behoven är mycket stora och kan

inte täckas av omprioriteringar inom de humanistiska

fakulteterna, hävdar motionärerna.

En professur i historia med inriktning på "Förintelsen" bör

enligt motion 1992/93:Ub682 (fp) inrättas i Sverige som ett

första steg mot upprättande av ett forskningscentrum med

internationell utblick och inriktat mot rasism och folkmord i

vår tid. The Raoul Wallenberg Centre for Human Rights upprättas

för närvarande i Canada och avsikten är enligt motionären att

liknande centra skall upprättas i de länder som har speciell

anknytning till Raoul Wallenberg.

Gammelsvenskbyn i Ukraina bör enligt motion 1992/93:Ub672

(fp) göras till föremål för ett forskningsprojekt. Ättlingar

till svenskar som på 1780-talet förvisades till Ukraina lever

fortfarande och talar gammelsvenska, men de har nu nått mycket

hög ålder. Efter Sovjetunionens sönderfall bör

förutsättningarna för att genomföra ett sådant

forskningsprojekt vara goda, heter det i motionen.

I motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 36 anförs att ett centrum

för dansforskning, som riksdagen enligt motionärerna beslutat

om år 1987, bör komma till stånd vid Stockholms universitet.

Utskottet erinar om att professurer enligt riksdagens beslut

(prop. 1990/91:150 bil. II:7, bet. UbU21, rskr. 389) fr.o.m.

den 1 juli 1993 inte längre skall inrättas av regeringen utan

av resp. universitet eller högskola. Det bör enligt utskottets

mening ankomma på resp. universitet att besluta om

dispositionen av tillgängliga medel och om eventuella

omprioriteringar.

Vid Lunds universitet finns sedan år 1984 Raoul

Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter.

Forskning om gammelsvenskbyn i Ukraina pågår enligt vad

utskottet erfarit, bl.a. vid Universitetet i Uppsala.

Riksdagen har fyra gånger under 1980-talet (bet. UbU

1984/85:33, UbU 1985/86:3, UbU 1985/86:32 och UbU 1986/87:26)

avslagit motioner om inrättande av ett centrum för

dansforskning. Även inrättande av ett sådant centrum är en

fråga som enligt utskottets mening bör avgöras av berörda

läroanstalter. I fråga om dansforskning erinrar utskottet också

om att regeringen under anslaget till konstnärligt

utvecklingsarbete föreslår en betydande förstärkning av medlen

till Danshögskolan. Av Danshögskolans anslagsframställning

framgår också att flera forskningsprojekt pågår i samverkan

mellan Danshögskolan och olika universitet. De berör såväl

humanistiska som samhällsvetenskapliga discipliner.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 36,

1992/93:Ub602, 1992/93:Ub672, 1992/93:Ub681 och 1992/93:Ub682

godkänner vad regeringen utöver medelsanvisningen förordat

under avsnittet Slutsatser beträffande de humanistiska

fakulteterna.

Teologiska fakulteterna

Regeringen anför i avsnittet Slutsatser att den

religionsvetenskapliga forskningen har många och aktuella

uppgifter i det moderna samhället inte minst när det gäller

studiet av värderingsförskjutningar. Livsåskådnings- och

etikfrågor behöver belysas. Regeringen anser att den

religionsvetenskapliga forskningen har många angelägna

uppgifter i dagens mångkulturella och internationella samhälle,

där religionen spelar en stor roll.

Regeringens förslag innebär att det till de teologiska

fakulteterna anvisas sammanlagt 33583000 kr för

budgetåret 1993/94. För de därpå följande två budgetåren

föreslås oförändrade resurser.

Som utskottet i det föregående (avsnitt 2) redovisat,

föreslås i motion 1992/93:Ub128 (s) en kraftig förstärkning av

resurserna till forskarutbildningen. För de teologiska

fakulteterna föreslås i motionen en förstärkning av de

öronmärkta medlen för detta ändamål med 2 miljoner kronor

utöver regeringens förslag (yrkande 41). För de två följande

budgetåren i perioden föreslår motionärerna oförändrade

resurser (yrkande 42).

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala

medelsökning för forskarutbildningen som föreslås i motion

1992/93:Ub128, föreslår att riksdagen med avslag på nämnda

motion yrkandena 41 och 42, båda delvis, godkänner vad

regeringen under avsnittet Slutsatser förordat om

medelsanvisningen till de teologiska fakulteterna.

Den etiska forskningen bör enligt motion 1992/93:Ub103 (kds)

yrkande 10 prioriteras vid de teologiska fakulteterna.

Utskottet hänvisar till vad som i det föregående anförts om

regeringens slutsatser. Något särskilt uttalande av riksdagen i

denna fråga är enligt utskottets mening inte påkallat, varför

riksdagen bör avslå motionsyrkandet.

Riksdagen bör enligt utskottets mening även godkänna vad

regeringen i övrigt anfört i avsnittet Slutsatser om de

teologiska fakulteterna.

Juridiska fakulteterna

Regeringen anser att EES-avtalet och framför allt ett svenskt

medlemskap i EG innebär den största omvandlingen av svensk rätt

någonsin. Det är väsentligt att Sverige inte begränsar sig till

att enbart anpassa sig till den existerande EG-rätten utan

aktivt bidrar till rättsutvecklingen inom Europa genom att

också ägna sig åt olösta problem som diskuteras inom EG.

Medelsanvisningen till de juridiska fakulteterna föreslås

i propositionen öka budgetåret 1993/94 med sammanlagt 5

miljoner kronor till knappt 46 miljoner kronor.

I motion 1992/93:Ub128 (s) anförs att Sverige bör bidra till

rättsutvecklingen i Europa. Mot denna bakgrund föreslås en

ökning med 2 miljoner kronor utöver regeringens förslag

(yrkande 4). Som utskottet i det föregående (avsnitt 2)

redovisat, föreslås i samma motion en kraftig förstärkning av

resurserna till forskarutbildningen, nämligen för de juridiska

fakulteterna en förstärkning av de öronmärkta medlen för detta

ändamål med 2 miljoner kronor utöver regeringens förslag

(yrkande 41). För de två senare budgetåren i perioden föreslås

oförändrade resurser (yrkande 42).

Utskottet konstaterar att regeringen har samma uppfattning

som motionärerna om att Sverige bör bidra till

rättsutvecklingen i Europa. Mot bakgrund av det

statsfinansiella läget kan utskottet dock inte tillstyrka den

ytterligare medelsökning som föreslås i yrkande 4 i motionen.

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala

medelsökning för forskarutbildningen som föreslås i motion

1992/93:Ub128, föreslår att riksdagen med avslag på motion

1992/93:Ub128 yrkandena 4, 41 och 42, samtliga delvis,

godkänner vad regeringen under avsnittet Slutsatser förordat om

medelsanvisningen till de juridiska fakulteterna.

Forskningsresurserna för EG-rätt vid rättsvetenskapliga

institutionen vid Universitetet i Umeå bör enligt motion

1992/93:Ub119 (fp) förstärkas. EG-centret vid nämnda

universitet har hittills enligt motionärerna varit helt

beroende av externa anslag. De anser att balans bör skapas

mellan den juridiska grundutbildningen vid Universitetet i Umeå

och dess forskningsresurser i juridik.

Utskottet erinrar om att någon juridisk fakultet inte finns

inrättad vid Universitetet i Umeå. Med hänvisning härtill

föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionen

godkänner vad som i övrigt anförts om de juridiska

fakulteterna under avsnittet Slutsatser i propositionen.

Samhällsvetenskapliga fakulteterna

Regeringen föreslår under avsnittet Slutsatser att medel (3

miljoner kronor) för budgetåret 1993/94 anvisas till

Universitetet i Uppsala för koncentrerade insatser rörande

Central- och Östeuropa med inriktning på samhällsvetenskap,

juridik och humaniora. Vidare föreslår regeringen, i enlighet

med riksdagens beslut i samband med den förra

forskningspolitiska propositionen (prop. 1989/90:90, bet.

UbU25, rskr. 328), att anslaget till Latinamerika-institutet

vid Stockholms universitet förstärks med 1658000 kr.

Universitetet i Uppsala skall enligt regeringen fr.o.m.

budgetåret 1995/96 överta ansvaret för Kollegiet för

samhällsforskning (SCASSS) från

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) och

FRN.

En särskild utredningsman har på regeringens uppdrag sett

över hur resurserna för kriminologisk forskning bäst kan

utnyttjas för en verksamhet av hög kvalitet och

samhällsrelevans. I betänkandet (SOU 1992:80) Kriminologisk och

kriminalpolitisk forskning har utredaren kartlagt den forskning

och utredningsverksamhet som bedrivs inom universitet och

högskolor och vid de s.k. sektorsmyndigheterna. Regeringen

framlägger i propositionen vissa förslag om verksamheten vid

Brottsförebygande rådet (BRÅ), vilka behandlas av

justitieutskottet. De samhällsvetenskapliga fakulteterna vid

Lunds och Stockholms universitet tillförs i propositionen

750000 kr resp. 2miljoner kronor för budgetåret 1993/94 för

kriminalvetenskaplig forskning.

I motion 1992/93:Ub128 (s) anförs att BRÅ -- till skillnad

från vad regeringen föreslagit -- även i fortsättningen skall

ha en central roll i den kriminalvetenskapliga forskningen, och

att en tydlig uppdelning av forskningsansvaret behövs mellan

BRÅ, polisen, universitet m.fl. (yrkande 1). Samma uppfattning

framförs i motion 1992/93:Ju844 (s), där det också anförs att

fler professurer och doktorandtjänster behövs inom det

kriminalvetenskapliga området (yrkandena 3 och 4). Denna motion

väcktes under allmänna motionstiden och således innan

propositionen lades fram för riksdagen.

Vänsterpartiet anför i motion 1992/93:Ub121 (v) att den

kriminologiska forskningen bör koncentreras till universiteten

varvid den del av BRÅ:s forskning som kan övertas av

universiteten bör avvecklas vid BRÅ (yrkande 26). Vidare anförs

i motionen att en professur bör inrättas i kriminalpsykologi,

som är den del av den kriminalvetenskapliga forskningen som

främst behöver förstärkas (yrkande 27). En professur i

rättspsykologi bör enligt motionärerna också inrättas för att

bidra till att sanera vittnespsykologisk verksamhet och

tillföra domstolarna underbyggd sakkunskap (yrkande 28).

Motion 1992/93:Ub103 (kds) (yrkande 2) tar upp inrättandet av

en professur i kriminalpsykologi med anknytning till

longitudinell forskning, som enligt motionärerna bör vara en av

regeringen prioriterad åtgärd.

Utskottet konstaterar att regeringens förslag ger utrymme för

en utbyggnad av den kriminalvetenskapliga forskningen vid

universiteten, varför yrkandena 3 och 4 i motion 1992/93:Ju844

får anses i huvudsak tillgodosedda. Vidare erinrar utskottet om

att inrättande av professurer inte längre ankommer på

regeringen och riksdagen utan på resp. universitet eller

högskola. Regeringen föreslår att två av universiteten tillförs

resurser för kriminalvetenskaplig forskning. Dessa universitet

får därmed ansvaret för att besluta vilket eller vilka ämnen

som skall få del av de nya resurserna, och hur dessa skall

användas.

När det gäller uppdelningen av forskningsansvaret mellan BRÅ,

universiteten och övriga instanser utgår utskottet från att

regeringen kommer att klargöra vad resp. organ skall ansvara

för. Något tillkännagivande i enlighet med vad som anförs i

motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 1 och 1992/93:Ub121 yrkande 26

är därför enligt utskottets mening inte påkallat.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1992/93:Ub103 yrkande 2, 1992/93:Ub121 yrkandena 26,

27 och 28, 1992/93:Ub128 yrkande 1 och 1992/93:Ju844 yrkandena

3 och 4.

Enligt regeringens förslag skall 3 miljoner kronor tillföras

Universitetet i Uppsala för koncentrerade insatser rörande

Central- och Östeuropa. Enligt motionerna 1992/93:Ub105 (s)

och 1992/93:Ub130 (fp) bör dessa resurser inte koncentreras

till ett enda universitet. Motionärerna pekar på att det är ett

område som skapat ett omfattande engagemang även på flera andra

håll, bl.a. vid Lunds universitet. De anser det rimligt att

medlen fördelas på flera universitet som i likhet med Lunds

universitet har kompetens för uppgiften. I den förstnämnda

motionen framförs som ett alternativ att medlen ställs till

förfogande centralt så att intresserade och kvalificerade

forskare kan söka i likvärdig konkurrens. Ett särskilt institut

för Central- och Östeuropaforskning, som nämns i propositionens

sammanfattning s. 3, bör enligt motion 1992/93:Ub112 (c) inte

inrättas med statliga medel. Motionären anför ingen motivering.

Utskottet har inte funnit skäl att i denna fråga göra någon

annan bedömning än den regeringen har gjort. Riksdagen bör

således enligt utskottets mening avslå motionerna 1992/93:Ub105

delvis, 1992/93:Ub112 och 1992/93:Ub130 delvis.

Tillkännagivanden om behovet av forskning inom

tjänstesektorn föreslås i tre motioner. Enligt motionerna

1992/93:Ub113 (s) och 1992/93:Ub150 (nyd) yrkande 3 är

tjänstesektorn av mycket stor betydelse för landets ekonomi,

men forskningen inom detta område har ringa omfattning. I den

sistnämnda motionen föreslås att 6 miljoner kronor anvisas

under vart och ett av de tre åren i budgetperioden för sådan

forskning, fördelade på Stockholms universitet, Högskolan i

Karlstad och Mitthögskolan (yrkande 4). Motion 1992/93:Ub107

(s) tar upp behovet av forskningsstöd för utvecklingen av en

speciell del av tjänstesektorn, nämligen lagtillämpande och

myndighetsutövande verksamhet. Den forskning som motionärerna

föreslår skulle kunna ta sin utgångspunkt i en grundlig

utvärdering av det förnyelsearbete som redan utförts på flera

verk med i huvudsak myndighetsutövande och lagtillämpande

verksamhet.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Utskottet konstaterar att tyngdpunkten i forskningspolitiken

och i den tekniska utbildningen är inriktad mot varuproduktion

för att förbättra och utveckla olika varors egenskaper. I dag

består samhället till två tredjedelar av personer som är

anknutna till tjänstesektorn. Forskningen på detta område är

eftersatt, trots att den stora konkurrenspotentialen i

framtiden kommer att ligga i hur tjänsterna utformas. När det

gäller det offentliga området anfördes i den förra

forskningspolitiska propositionen (prop. 1989/90:90 s. 452) att

det behövs inte bara ett ökat utvecklingsarbete utan också en

mer omfattande grundforskning än hittills. I proposition

1991/92:16 framlades förslag om ett program för forskning om

den offentliga sektorn (bet. FiU4, rskr. 14). Inom dess ram har

innevarande budgetår ca 4 miljoner kronor anvisats vardera till

Stockholms universitet och Universitetet i Göteborg och ca 9,5

miljoner kronor anvisats till HSFR för förstärkning av sådan

forskning. Utskottet anser det angeläget att forskning kommer

till stånd om hur lagtillämpande och myndighetsutövande

verksamhet kan effektiviseras sett ur ett medborgarperspektiv.

Den kompetens som finns inom vissa högskolor och universitet

när det gäller tjänsteforskning bör tas till vara. Forskningen

bör också inriktas mot den privata tjänstesektorn och dess

utveckling. Utskottet anser dock inte att riksdagen bör peka ut

vilka forskare eller läroanstalter som skall tilldelas medel

för sådan forskning.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna

1992/93:Ub107, 1992/93:Ub113 och 1992/93:Ub150 yrkande 3 samt

med avslag på motion 1992/93:Ub150 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om forskning inom

tjänstesektorn.

Motion 1992/93:Ub116 (s) tar upp behovet av resurser till

forskning inom socialförsäkringsområdet. Motionärerna

beskriver ett påbörjat nätverk knutet till Högskolan i

Östersund, i vilket deltar forskare vid nämnda högskola samt

Stockholms universitet och Karolinska institutet och dessutom

försäkringskassorna i Stockholms och Jämtlands län.

Utskottet erinrar ånyo om fakultetsnämnders och

forskningsråds möjligheter att efter prövning av ansökningar ge

stöd till forskning bl.a. inom det i motionen berörda området.

Även här kan den föreslagna förstärkningen av anslaget till

forskningsstödjande åtgärder -- inom vars ram bl.a. nätverk

mellan högskolor och universitet skall kunna stödjas -- bli av

betydelse. Yrkandet om ett tillkännagivande av riksdagen

avstyrks.

Mot bakgrund av finanskrisen begärs i motion 1992/93:Ub150

(nyd) yrkandena 1 och 2 särskilda medel för att forskning

inom kreditgivning skall kunna startas omgående.

Motionärerna namnger fem forskare vid fyra läroanstalter som

särskilt lämpade och kompetenta inom området, och föreslår att

under vart och ett av budgetåren i budgetperioden 6 miljoner

kronor fördelas mellan dessa läroanstalter för att man där

snarast skall komma i gång med forskning och undervisning.

Därigenom skulle samhället enligt motionärerna erhålla en

kompetens som kan förmedlas vidare till dagens studenter och

med internutbildning till banktjänstemän som arbetar med

kreditgivning.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att

Sverige har en fungerande kreditmarknad. Empirisk forskning och

vetenskaplig teoriutveckling är enligt utskottets mening

generellt sett av mycket stor betydelse för möjligheterna att

utveckla och förbättra olika delar av samhällslivet. Riksdagen

bör dock enligt utskottets mening inte avgöra vilka forskare

eller vilka forskningsprojekt som skall få medel. Inte heller

bör riksdagen fatta beslut om vare sig innehållet i olika

utbildningar eller vilket kursutbud som bör finnas vid

universitet och högskolor. Detta ankommer på resp.

forskningsråd och läroanstalter. Mot denna bakgrund föreslår

utskottet att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub150 yrkandena 1

och 2.

Motionerna 1992/93:Ub129 (c) och 1992/93:Ub138 (m) tar upp

behovet av hushållsvetenskaplig forskning. Motionärerna

anser att de tre hushållsvetenskapliga institutionerna i landet

(vid universiteten i Uppsala, Göteborg och Umeå) bör få

resurser för forskarutbildning och forskningsförberedande

grundutbildning. I den förstnämnda motionen påpekas att

samhället hittills har underlåtit att göra kvinnodominerade

utbildningar, till vilka den hushållsvetenskapliga utbildningen

hör, forskningsförberedande (yrkande 1). Vidare anförs i

motionen (yrkande 2) att ett hushålls- och

konsumentvetenskapligt forskningsråd bör inrättas.

Där utbildningar i dag har en alltför svag vetenskaplig grund

är det, som utskottet påpekade i betänkandet 1992/93:UbU3 (s.

18), angeläget att denna stärks t.ex. genom att forskning på

området utvecklas. För det hushållsvetenskapliga området

bedrivs relevant forskning bl.a. vid Chalmers tekniska högskola

inom ramen för ämnet konsumentteknik och vid Universitetet i

Linköping inom ramen för temat Teknik och social förändring,

där även genusperspektivet uppmärksammas. Utskottet erinrar om

att det ankommer på resp. läroanstalt att fördela de resurser

som statsmakterna tilldelat för forskning och forskarutbildning

mellan olika ämnen och institutioner.

För närvarande pågår en konsumentpolitisk översyn

(Konsumentpolitiska kommittén, dir. 1992:63), som skall

slutföras under år 1993. Utskottet anser inte att riksdagen nu

bör göra något uttalande om ett hushålls- och

konsumentvetenskapligt råd.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub129 och 1992/93:Ub138.

I motion 1992/93:Ub630 (s) föreslås att riksdagen klart,

tydligt och med stort eftertryck skall uttala att forskning

om vandalisering måste ges resurser.

Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något sådant

uttalande, varför motionen avstyrks.

Regeringens förslag innebär att till de

samhällsvetenskapliga fakulteterna anvisas sammanlagt

510559000 kr för budgetåret 1993/94. För de därpå följande

två budgetåren föreslås oförändrade resurser.

Som utskottet i det föregående (avsnitt 2) redovisat,

föreslås i motion 1992/93:128 (s) en kraftig förstärkning av

resurserna till forskarutbildningen. För de

samhällsvetenskapliga fakulteterna föreslås i motionen en

förstärkning av de öronmärkta medlen för detta ändamål med 12

miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 41). För de

två senare budgetåren i perioden föreslås oförändrade resurser

(yrkande 42).

I motionerna 1992/93:Ub128 och 1992/93:Kr7 föreslås ökade

medel till Universitetet i Linköping för det nationella

programmet för folkbildningsforskning. Motionärerna föreslår

att 1,5 miljoner kronor utöver regeringens förslag skall

anvisas för att programmet skall kunna byggas ut till den

omfattning som föreslogs från början (yrkande 15 resp. 4).

Vidare föreslås att 1 miljon kronor utöver regeringens förslag

skall anvisas för forskning om amatörverksamhet och att

programmet utvidgas till att gälla även amatörkulturell

verksamhet (yrkande 14 resp. 2).

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala

medelsökning för forskarutbildningen som föreslås i motion

1992/93:Ub128, anser inte att medelsanvisningen till de

samhällsvetenskapliga fakulteterna bör ökas utöver regeringens

förslag. Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på

motionerna 1992/93:Ub128 yrkandena 14, 15, 41 delvis och 42

delvis samt 1992/93:Kr7 yrkandena 2 och 4, samtliga delvis,

godkänner vad regeringen under avsnittet Slutsatser förordat om

medelsanvisning till de samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner vad

regeringen under avsnittet Slutsatser i övrigt förordat om

de samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

Regeringen anser att den kriminalvetenskapliga forskningen

bör utvecklas och förstärkas, vilket bl.a. föreslås ske genom

att medel (budgetåret 1994/95 1,5 miljoner kronor och

budgetåret 1995/96 2,5 miljoner kronor) överförs från BRÅ till

HSFR. Intill dess ansvaret för SCASSS fr.o.m. budgetåret

1995/96 överförs till Universitetet i Uppsala bör HSFR

fortsätta att tillsammans med FRN finansiera kollegiet. HSFR

bör vidare enligt regeringen liksom tidigare fördela de

särskilda medlen till en gästprofessur i konstnärligt

utvecklingsarbete.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen

under avsnittet Slutsatser förordat om

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Regeringen föreslår ett anslagsbelopp under

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

på 208004000 kr för budgetåret 1993/94. I beloppet ingår 6

miljoner kronor för dyrbar vetenskaplig utrustning.

I motion 1992/93:Ub128 (s) föreslås att HSFR budgetåret

1993/94 skall tillföras 15 miljoner kronor utöver regeringens

förslag (yrkande 48). Vidare föreslår motionärerna att medel

för dyrbar vetenskaplig utrustning inte skall anvisas under

detta anslag (yrkande 46).

I motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 30 föreslås att HSFR för

budgetåret 1993/94 skall tillföras 5 miljoner kronor utöver

regeringens förslag. Rådet har de senaste två åren fått ansvar

för flera större forskningsområden utan att medlen räknats upp

i samma takt som ansvarsområdet utvidgats och motionärerna

befarar att den tvärvetenskapliga forskningen därigenom

riskerar att bli lidande.

Utskottet anser inte att det finns ekonomiskt utrymme för de

i motionerna föreslagna förstärkningarna av anslaget. Utskottet

har i det föregående (avsnitt 6) avstyrkt de riktlinjer för

fördelning av medel för dyrbar vetenskaplig utrustning som

föreslagits i motion 1992/93:Ub128. Riksdagen bör därför med

bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna

1992/93:Ub121 yrkande 30 och 1992/93:Ub128 yrkandena 46 och 48

(båda delvis) till Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisa ett

reservationsanslag på 208004 000 kr. I konsekvens med sitt

ställningstagande i det föregående angående forskning om

Central- och Östeuropa avstyrker utskottet även motion

1992/93:Ub105 (s) i denna del.

Regeringens riktlinjer för resurserna för budgetåren

1994/95 och 1995/96 innebär följande. För de två senare åren

i budgetperioden föreslås som nyss nämnts en medelsförstärkning

för kriminalvetenskaplig forskning samt en medelsöverföring

till Universitetet i Uppsala för SCASSS. I övrigt föreslår

regeringen oförändrade resurser.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 49 föreslås för de två

senare åren i perioden också oförändrade resurser i förhållande

till vad motionärerna föreslagit för budgetåret 1993/94.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion

1992/93:Ub128 yrkande 49 (delvis) godkänner de riktlinjer för

resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 till

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

som angivits i propositionen.

Till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning föreslås i propositionen ett ramanslag för

budgetåret 1993/94 på 6963000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett ramanslag på

nämnda belopp.

Regeringens förslag till riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 under nämnda anslag innebär

oförändrade resurser.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer som

angivits i propositionen.

Forskning inom skolväsendet

På skolans område svarar Statens skolverk för att behoven av

forskning och utveckling för att uppnå angelägna samhällsmål

inom denna sektor blir tillgodosedda.

Skolforskningen bör enligt regeringen vara något mer än ett

stöd för Skolverket i dess övriga uppgifter. Det är viktigt att

se till att också en genuint fri forskning kommer till stånd.

Mot bakgrund av Skolverkets förslag att drygt hälften av

anslaget skall användas för en forskning organiserad i fem

långsiktiga basprogram framhåller regeringen vikten av att

forskningsinsatserna på skolområdet har en pluralistisk prägel.

Forskning har enligt regeringen en viktig roll som bidrag till

att bygga upp kompetens och ett alltmer professionellt

förhållningssätt i skolväsendet. Samtidigt understryker

regeringen att skolforskningen också måste sättas in i ett

skolpolitiskt perspektiv.

Regeringen framhåller att varje lärare själv måste utforma

sin undervisning efter sina egna och undervisningsgruppens

förutsättningar. Det skolforskningen kan hjälpa till med är att

hjälpa läraren med de professionella instrument för förståelse

och analys som är en förutsättning för en professionell

lärarroll. Även på det samhälleliga planet är det forskningens

uppgift -- vid sidan av den deskriptiva -- att analysera och

utveckla analysmetoder. Den decentralisering som präglar det

svenska skolsystemet medför behov av forskning som kan stödja

lärares och lärarutbildares yrkesfunktioner. Det är då enligt

regeringen viktigt att forskningen ger kunskaper om skolan som

öppnar nya perspektiv och erbjuder nya synvinklar. Regeringen

delar Skolverkets uppfattning att forskningen i framtiden i

högre grad kommer att inriktas på intresseområden och gå på

tvären över administrativa indelningar som huvudmannaskap eller

skolform. Skolverket lyfter bl.a. fram forskningsinsatser som

syftar till utveckling av begrepp och begreppsystem, vilka

skulle vara användbara för förståelsen av och perspektivet på

skolans verksamhet och förutsättningar. Regeringen betonar

betydelsen av sådana insatser framför allt i ett alltmer

decentraliserat och mångfaldigt skolsystem.

I propositionen framhålls också betydelsen av att jämförelser

i en mängd olika avseenden kan göras både över tiden och mellan

olika skolor/huvudmän och därvid även internationellt. De

internationella jämförelserna och samverkan med utländska

forskare bör ges större tyngd i den framtida

forskningsinriktningen.

Intressanta forskningsområden är enligt regeringen de stora

förändringar som genomförts på skolområdet de senaste åren.

Många av de frågor som från skolpolitisk synpunkt gör sig

gällande är sådana att de i mer eller mindre hög grad faller

inom ramen för Skolverkets uppföljning och utvärdering, men de

kan också i en mera fördjupad form bli föremål för forskning.

Regeringen ser det som möjligt att forskningen kan bidra till

metodutvecklingen inom uppföljningen och utvärderingen, varvid

det är en fördel att Skolverket ansvarar för både

sektorsforskningen och uppföljningen och utvärderingen på

skolområdet.

Forskning om dyslexi bör enligt motion 1992/93:Ub471 (m)

av Skolverket göras till ett prioriterat område vid fördelning

av medel till skolforskning. Enligt motionären har det inom

forskningen om dyslexi hänt mycket under de senaste fem åren.

Stora framsteg har gjorts internationellt, och omfattande

resultat har nåtts av vissa svenska forskare.

Frågor om dyslexi i skolan behandlades i utskottets

betänkande 1992/93:UbU21 s. 7 f. Utskottet hänvisar till vad

som där anfördes om att ett antal projekt rörande dyslexi/läs-

och skrivsvårigheter pågår i landet och att det i många projekt

med försöksverksamhet i skolan pågår ett nära samarbete mellan

medicinsk och pedagogisk forskning. Detta framkom vid ett

seminarium om dyslexi som Socialdepartementet arrangerade den

27 januari 1993. Utskottet meddelade i nämnda betänkande också

sitt beslut att under hösten 1993 anordna en offentlig

utfrågning om dyslexi i skolan. Till utfrågningen kommer bl.a.

att inbjudas företrädare för olika forskningsområden.

Mot bakgrund av den uppmärksamhet som dyslexiproblemet

sålunda är föremål för anser utskottet inte att riksdagen

behöver göra något tillkännagivande av den innebörd som

föreslås i motionen. Den bör således avslås av riksdagen.

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot vad regeringen

förordat beträffande den sektorsforskning som Skolverket

initierar och föreslår därför att riksdagen godkänner detta.

Regeringen föreslår ett anslagsbelopp till Forskning

inom skolväsendet på 26117000 kr.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 27 föreslås att anslaget

utökas med 730000 kr för forskning om kultur i skolan. Samma

förslag framförs i motion 1992/93:Kr7 (s) yrkande 3. Enligt

motionärerna bör forskning om kultur i skolan och om skolans

kulturmål ha hög prioritet inom skolforskningen.

Utskottet anser inte att anslagsbeloppet bör utökas utöver

vad regeringen föreslagit. Riksdagen bör således med bifall

till regeringens förslag och med avslag på motionerna

1992/93:Ub128 yrkande 27 och 1992/93:Kr7 yrkande 3 till

Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisa ett

reservationsanslag på 26117000 kr.

9. Medicinska forskningsområdet

Medicinska fakulteterna

Regeringens slutsatser av den fördjupade prövning som gjorts

av de medicinska fakulteternas verksamhet innebär

sammanfattningsvis följande.

Stora delar av svensk medicinsk forskning ligger i den

internationella frontlinjen. Den medicinska forskningen har

stora utvecklingsmöjligheter. En strävan mot allt högre

kvalitet bör vara basen för de omprioriteringar och den

kontinuerliga uppföljning av verksamheten som hela tiden är

nödvändiga. Detta bör enligt regeringens mening ske inom de

medicinska fakulteternas befintliga resursramar. Regeringen

understryker det angelägna i att effekterna av den pågående

omstruktureringen av hälso- och sjukvården på den kliniska

forskningen följs upp.

Regeringen föreslår att sammanlagt 6 miljoner kronor tillförs

Universitetet i Umeå för att bygga upp ett centrum för

molekylär patogenes. Av beloppet beräknas 3 miljoner kronor för

medicinska fakulteten.

Centrum för idrottsforskning föreslås bli omstrukturerat.

Centrumet bör få ett nationellt samordningsansvar för

forskningen inom idrottsområdet samt initiera och stödja

forskning inom idrottens område. Huvudmannaskapet för Centrum

för idrottsforskning övertas av Karolinska institutet, i nära

samarbete med Idrottshögskolan i Stockholm. För Centrums

verksamhet föreslås en förstärkning med 2,5 miljoner kronor

budgetåret 1993/94 och en ytterligare ökning med lika stort

belopp påföljande budgetår.

Regeringens förslag innebär att sammanlagt 920206000 kr

anvisas budgetåret 1993/94 till de medicinska

fakulteterna. För de två senare åren i budgetperioden

föreslås ingen förändring utöver den nyss nämnda ökningen för

Centrum för idrottsforskning.

Medelsanvisningen till Centrum för idrottsforskning bör

enligt motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 37 i förhållande till

regeringens förslag höjas med 2,5 miljoner kronor för att

motsvara vad som enligt motionärerna staten har åtagit sig i

diskussionerna som föregått Centrum.

Som utskottet i det föregående (avsnitt 2) redovisat,

föreslås i motion 1992/93:Ub128 (s) en kraftig förstärkning av

resurserna till forskarutbildningen. För de medicinska

fakulteterna föreslås i motionen en förstärkning av de

öronmärkta medlen för detta ändamål budgetåret 1993/94 med 25

miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 41).

Motionärerna föreslår för de två följande budgetåren i perioden

oförändrade resurser för detta ändamål (yrkande 42).

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala

medelsökning för forskarutbildningen som föreslås i motion

1992/93:Ub128, ansluter sig till den bedömning som regeringen

gjort att utvecklingen av den medicinska forskningen bör ske

genom omprioriteringar inom befintliga resursramar. Utskottet

föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub121

yrkande 37 och 1992/93:Ub128 yrkandena 41 och 42, båda delvis,

godkänner vad regeringen under avsnittet Slutsatser förordat om

medelsanvisning till de medicinska fakulteterna.

Den av regeringen förordade omstruktureringen av Centrum

för idrottsforskning ifrågasätts i motion 1992/93:Ub121 (v)

yrkande 38. Motionärerna är tveksamma till att Karolinska

institutet övertar huvudmannaskapet, som de snarare anser borde

placeras på Idrottshögskolan i Stockholm. De anser vidare att

SISU (idrottens studieförbund) borde få en plats i Centrums

styrelse.

Utskottet utgår från att Karolinska institutet kommer att

utöva sitt huvudmannaskap i nära samarbete med Idrottshögskolan

i Stockholm. Den sistnämnda högskolan upprättades den 1 juli

1992 och har alltså ännu inte avslutat sitt första

verksamhetsår. Frågan om huvudmannaskapet bör avgöras av vad

som bäst gagnar idrottsforskningen och kan självfallet prövas

på nytt i ett senare skede. Utskottet konstaterar att

regeringen avser att idrottsrörelsen skall vara representerad i

styrelsen för Centrum för idrottsforskning, något som utskottet

finner angeläget. Detta skall enligt regeringen ske genom

Riksidrottsförbundet.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1992/93:Ub121 yrkande 37 och godkänner vad regeringen

förordat om omstrukturering av Centrum för idrottsforskning.

Ett flertal motioner tar upp behov av medicinsk forskning

om vissa frågor.

I motion 1992/93:Ub131 (fp) anförs att en professur i

alkohol- och missbruksforskning bör inrättas vid Universitetet

i Umeå. Motionärerna framhåller att det i norra Sverige saknas

professurer för forskning inom områdena alkohol och narkotika.

I motion 1992/93:Ub680 (kds) föreslås riktade

forskningsanslag till kvalificerad grundforskning om amalgamets

effekter på människan. Detta kan enligt motionärerna ske genom

en omfördelning av anslag.

Att arbeta med drömmar kan enligt motion 1992/93:Ub619 (v)

vara ett sätt att förebygga psykisk ohälsa. Motionären anser

att det bör ges möjligheter till en ökad drömforskning.

Motionerna 1992/93:Ub109 (s), 1992/93:Bo207 (s) yrkande 1 och

1992/93:Bo214 (m) yrkande 1 tar upp behovet av forskning kring

elöverkänslighet.

Enligt motion 1992/93:Kr273 (fp) yrkande 4 har samhället ett

ansvar när det gäller forskningen om orienteringsdöden. Det är

enligt motionärerna bra att regeringen snabbt har ställt medel

till förfogande. Det fortsatta arbetet får inte hindras av

brist på resurser, heter det i motionen.

Behovet av ökad forskning om plötslig spädbarnsdöd tas upp i

motionerna 1992/93:Ub685 (s) och 1992/93:So450 (fp) yrkande 1.

Motion 1992/93:So267 (fp, s, m, c, kds, v) handlar om

åtgärder mot tobaksskador. Riskerna som är förenade med

användningen av snus är enligt motionärerna mindre väl

kartlagda. De anser att det är angeläget att den pågående

forskningen om snus fortsätter (yrkande 7).

En professur i yrkesmedicin bör enligt motion 1992/93:Ub663

(fp) inrättas vid Universitetet i Göteborg. Det är enligt

motionärerna skandal att Göteborg som enda universitetsort

saknar sådan professur.

Utskottet erinrar med anledning av alla dessa motioner om att

det numera ankommer på universiteten och de högskolor som har

fasta forskningsresurser att själva bestämma om inrättande av

professurer och andra forskartjänster och om fördelningen av

tillgängliga medel mellan olika ämnen inom resp.

fakultetsområde. Vid sidan av de anslag som riksdagen anvisar

direkt till resp. läroanstalt disponerar forskningsråden

betydande resurser för forskning. Forskningsråden avgör själva

vilka forskare och forskningsprojekt som skall få stöd av dessa

medel.

Utskottet anser inte att riksdagen bör göra några

tillkännagivanden med anledning av motionerna 1992/93:Ub109,

1992/93:Ub131, 1992/93:Ub619, 1992/93:Ub663,

1992/93:Ub680, 1992/93:Ub685, 1992/93:So267 yrkande 7,

1992/93:So450 yrkande 1, 1992/93:Kr273 yrkande 4,

1992/93:Bo207 yrkande 1 och 1992/93:Bo214 yrkande 1, varför

dessa bör avslås av riksdagen.

Forskarutbildning i omvårdnad bör enligt motion

1992/93:Ub601 (kds) knytas till samtliga universitet som en

autonom disciplin.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Enligt Omvårdnadsforskningen i Sverige -- en lägesrapport, som

nyligen utgivits av Medicinska forskningsrådet, finns det

institutioner och centrumbildningar med fasta

forskningsresurser och forskarutbildning i omvårdnadsforskning

vid universiteten i Uppsala, Linköping och Umeå. Utöver dessa

har vid Nordiska hälsovårdshögskolan ett

forskarutbildningsprogram i folkhälsoforskning inrättats,

vilket även omfattar en inriktning mot vårdvetenskap. En stor

del av omvårdnadsforskningen sker enligt samma rapport vid

institutioner som inte är primärt inriktade på detta

ämnesområde. Utskottet erinrar om att det inte ankommer på

riksdagen utan på resp. fakultetsnämnd att bestämma i vilka

ämnen forskarutbildning skall anordnas inom en fakultet.

Utskottet föreslår mot bakgrund av det anförda att riksdagen

avslår motion 1992/93:Ub601.

Enligt motion 1992/93:Ub136 (s) yrkande 1 har det inom Novum

i Huddinge utarbetats planer på ett innovationscentrum. Ett

sådant centrum kan enligt motionärerna spela en huvudroll när

det gäller att bygga upp en samverkan mellan samhälle och

företag för att råda bot på bristerna i det svenska

näringslivets förmåga att genom en patentstrategi skaffa sig

konkurrensfördelar av våra FoU-satsningar. Vidare finns planer

på en s.k. Novum Academy med särskild finansiering av ett

litet antal internationellt renommerade forskare som en kärna i

de mest strategiska disciplinerna. Motionärerna anser det

nödvändigt att skynda på dessa planer. De anser dessa projekt

angelägna för att nå en jämnare fördelning av resurserna för

högre utbildning och forskning i Stockholmsområdet.

Utskottet konstaterar att möjligheterna att realisera de i

motionen nämnda planerna är avhängiga av vilka prioriteringar

som görs av de berörda läroanstalterna. Utskottet har i det

föregående (avsnitt 3) uttryckt sin förväntan att de statliga

universiteten och högskolorna i Stockholmsområdet känner ett

ansvar för att vid sina beslut om lokalisering av olika

verksamheter bidra till en inomregional balans.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1992/93:Ub136 yrkande 1.

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen i

övrigt anfört under avsnittet Slutsatser om de medicinska

fakulteterna och föreslår att riksdagen godkänner vad

regeringen förordat.

Odontologiska fakulteterna

Regeringen anser att odontologisk forskning är angelägen för

den samlade kunskapen om människornas hälsa och sjukdomar. Det

är bl.a. viktigt att få kunskapsunderlag för de orala problem

som uppstår genom att befolkningens åldersstruktur förändras.

Regeringens förslag innebär att till de odontologiska

fakulteterna anvisas sammanlagt 96381000 kr för

budgetåret 1993/94. För de två följande åren i budgetperioden

föreslås oförändrade resurser.

Som utskottet i det föregående (avsnitt 2) redovisat,

föreslås i motion 1992/93:Ub128 (s) en kraftig förstärkning av

resurserna till forskarutbildningen. För de odontologiska

fakulteterna föreslås i motionen en förstärkning av de

öronmärkta medlen för detta ändamål med 3 miljoner kronor

utöver regeringens förslag för budgetåret 1993/94 (yrkande 41).

Motionärerna föreslår för de två följande budgetåren i perioden

oförändrade resurser för detta ändamål (yrkande 42).

I motion 1992/93:Ub110 (s, m, fp, c, kds, nyd, v) föreslås

att Universitetet i Göteborg för den odontologiska fakulteten

skall tillföras sammanlagt 7700000 kr utöver regeringens

förslag. Motionärerna påpekar att den uppdelning i sektors- och

fakultetsanslag som gjordes i samband med 1977 års

högskolereform för Universitetet i Göteborg innehöll ett för

lågt anslag till odontologisk forskning medan anslaget till

tandläkarutbildningen blev proportionellt högre än vid övriga

universitet som hade sådan utbildning. När nu en förändring

görs av beräkningsgrunderna för tandläkarutbildningen måste

därför enligt motionärerna en motsvarande justering göras av

anslaget till den odontologiska fakulteten.

Utskottet konstaterar att motionärernas beskrivning av

anslagsuppdelningen år 1977 är riktig. Universitetet i Göteborg

har under sexton år disponerat ett större anslag per

utbildningsplats inom tandläkarutbildningen än övriga

universitet med motsvarande utbildning, samtidigt som det

odontologiska fakultetsanslaget varit lägre än vid övriga

universitet. Såvitt utskottet erfarit har detta inte från

universitetets sida påtalats förrän i en skrivelse till

regeringen i januari 1993.

Utskottet erinrar om att det nya resurstilldelningssystemet

för grundutbildningen innebär att alla universitet och

högskolor får samma ersättning för helårsstudenter och

helårsprestationer inom resp. utbildningsområde. Regeringen har

vid beräkningen av anslagen till grundläggande utbildning

omfördelat mellan universiteten och högskolorna i enlighet med

denna princip, vilket medför en minskning av medlen för

tandläkarutbildningen i Göteborg. Liknande problem på grund av

tidigare felaktigheter kan enligt vad utskottet erfarit

förekomma på andra håll inom universitet och högskolor.

Utskottet har erfarit att man inom regeringskansliet för

närvarande överväger möjligheterna att lösa de problem av detta

slag som har uppkommit. Utskottet är inte berett att anvisa de

ytterligare medel till odontologiska fakulteten i Göteborg som

begärs i motionen.

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala

medelsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub128 yrkande 41,

föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen med

avslag på motionerna 1992/93:Ub110 och 1992/93:Ub128 yrkandena

41 och 42, samtliga delvis, godkänner vad regeringen förordat

om medelsanvisningen till de odontologiska fakulteterna.

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen i

övrigt förordat om de odontologiska fakulteterna i

avsnittet Slutsatser och föreslår att riksdagen godkänner

detsamma.

Farmaceutiska fakulteten

Regeringen anser att svensk farmaceutisk forskning håller en

mycket god kvalitet och har potential att även fortsättningsvis

hålla internationellt högsta standard. De av farmaceutiska

fakulteten prioriterade områdena bör enligt regeringen så långt

möjligt tillgodoses genom omfördelningar inom

fakultetsanslaget. Regeringens förslag innebär att till den

farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1993/94 anvisas

35172000 kr. För de därpå följande två budgetåren föreslås

oförändrade resurser.

Inom ramen för den i motion 1992/93:Ub128 (s) föreslagna

kraftiga förstärkningen av resurserna för forskarutbildningen

för budgetåret 1993/94 föreslås en förstärkning av de

öronmärkta medlen för detta ändamål inom den farmaceutiska

fakulteten med 3 miljoner kronor utöver regeringens förslag

(yrkande 41). För de två följande budgetåren i perioden

föreslår motionärerna oförändrade resurser för detta ändamål

(yrkande 42).

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala

medelsökning för forskarutbildningen som föreslås i motion

1992/93:Ub128, har inte något att erinra mot vad regeringen

anfört under avsnittet Slutsatser. Utskottet föreslår att

riksdagen godkänner vad regeringen förordat om den

farmaceutiska fakulteten.

Medicinska forskningsrådet

Regeringen anför under avsnittet Slutsatser att Medicinska

forskningsrådet (MFR) har prioriterat ett antal angelägna

forskningsområden, däribland forskning inom områdena

proteinkemi och glykobiologi. Andra områden som MFR har

prioriterat är folkhälsoforskning, speciellt molekylärbiologisk

epidemiologi, och kartläggningen av människans och andra

organismers arvsmassa. Regeringen utgår från att MFR på bästa

sätt tillgodoser dessa områden inom ramen för de resurser rådet

disponerar.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen

under avsnittet Slutsatser förordat om Medicinska

forskningsrådet.

Regeringen föreslår ett anslagsbelopp under Medicinska

forskningsrådet: Forskning på 357797000 kr för budgetåret

1993/94. För dyrbar vetenskaplig utrustning har därvid

beräknats 18 miljoner kronor.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 48 föreslås att MFR för

budgetåret 1993/94 skall tillföras 20 miljoner kronor utöver

regeringens förslag. Vidare föreslår motionärerna att medel för

dyrbar vetenskaplig utrustning inte skall anvisas under detta

anslag (yrkande 46).

I motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 33 föreslås att MFR för

budgetåret 1993/94 skall anvisas sammanlagt 6 miljoner kronor

utöver regeringens förslag, nämligen 5 miljoner kronor för

forskning om plötslig spädbarnsdöd samt 1 miljon kronor för

forskning för en bättre kontroll av vårdkvalitet.

Utskottet anser inte att det finns ekonomiskt utrymme för de

i motionerna föreslagna förstärkningarna av anslaget. Utskottet

har i det föregående avstyrkt de riktlinjer för fördelning av

medel till dyrbar vetenskaplig utrustning som föreslagits i

motion 1992/93:Ub128. Det finns enligt utskottets mening inte

anledning att riksdagen särskilt anger en medelsram för MFR:s

forskningsstöd till de i motion 1992/93:Ub121 angivna

forskningsområdena. Utskottet föreslår således att riksdagen

med bifall till regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 33 och 1992/93:Ub128 yrkandena

46 och 48 (båda delvis) till Medicinska forskningsrådet:

Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag

på 357797000 kr.

Regeringens förslag till riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 innebär en planeringsram på

355297000 kr för budgetåret 1994/95 och samma belopp för

budgetåret 1995/96.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 49 föreslås att MFR för de

två senare budgetåren i perioden skall anvisas lika stora

resurser som motionärerna föreslagit för budgetåret 1993/94.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion

1992/93:Ub128 yrkandena 46 och 49 (båda delvis) godkänner de

riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96

till Medicinska forskningsrådet: Forskning som angivits i

propositionen.

Till Medicinska forskningsrådet: Förvaltning föreslås i

propositionen ett ramanslag för budgetåret 1993/94 på

12485000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett ramanslag på

nämnda belopp.

Regeringens förslag till riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 under nämnda anslag innebär en

planeringsram på 12485000 kr för resp. budgetår, dvs.

oförändrade belopp i förhållande till vad som föreslagits för

budgetåret 1993/94.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer som

angivits i propositionen.

Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning

Från anslaget E 14. Vissa ersättningar för klinisk utbildning

och forskning utgår ersättning till vissa landsting och

kommuner enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och

forskning m.m. samt även till Göteborgs kommun och

Västerbottens läns landsting enligt avtal om samarbete om

tandläkarutbildning och forskning i Göteborg och Umeå.

Regeringen föreslår ett anslagsbelopp för budgetåret

1993/94 på 1446778000 kr. Vid beräkningen av anslaget har

regeringen tagit hänsyn till konsekvenserna av vissa beslut om

ökad läkarutbildning. Ett förslag till nytt avtal mellan staten

och tandvårdshuvudmännen i Göteborg och Umeå bereds för

närvarande inom regeringskansliet. I avvaktan på beslut har

beloppen till berörda universitet förts upp oförändrade.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till

Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på

1446778000 kr.

10. Naturvetenskapliga forskningsområdet

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

Manne Siegbahninstitutet för fysik (MSI) har hittills

varit ett självständigt institut för forskning och utbildning i

fysik, särskilt acceleratorbaserad atom-, kärn- och

elementarpartikelfysik med angränsande områden.

Regeringen föreslår i propositionen att verksamheten vid MSI

blir gemensam för Stockholms universitet och Tekniska högskolan

i Stockholm (KTH). Anslaget till MSI föreslås bli fördelat

mellan de båda läroanstalterna i enlighet med förslag från

dessa. Som utskottet i det föregående (avsnitt 7) redovisat

föreslås den s.k. CRYRING-anläggningen vid MSI fr.o.m. den 1

juli 1994 få status som nationell forskningsanläggning med

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) som ansvarigt

forskningsråd.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen

förordat om Manne Siegbahninstitutet för fysik.

Regeringen anför under avsnittet Slutsatser om de

matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna att den

naturvetenskapliga grundforskningen ger ökade kunskaper om de

grundläggande naturlagarna och därigenom även bildar basen för

de medicinska, tekniska och industriella framstegen.

Fakultetsanslagen skapar långsiktighet i forskningen och

möjliggör den infrastruktur i form av bl.a. laboratorier och

utrustning som är nödvändig för den naturvetenskapliga

forskningen. Regeringens förslag innebär att till de

matematisk-naturvetenskapliga och den

teknisk-naturvetenskapliga fakulteten för budgetåret 1993/94

anvisas sammanlagt 1009195000 kr. För de två därpå

följande budgetåren föreslås oförändrade resurser.

Som utskottet i det föregående (avsnitt 2) redovisat,

föreslås i motion 1992/93:Ub128 (s) en kraftig förstärkning av

resurserna till forskarutbildningen. För de naturvetenskapliga

fakulteterna, inkl. den teknisk-naturvetenskapliga vid

Universitetet i Uppsala, föreslås i motionen en förstärkning av

de öronmärkta medlen för detta ändamål för budgetåret 1993/94

med 57 miljoner kronor (yrkande 41). Motionärerna föreslår för

de två följande budgetåren i perioden oförändrade resurser för

detta ändamål (yrkande 42).

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala

medelsökning som föreslås i motion 1992/93:Ub128, anser inte

att medelsanvisningen till de naturvetenskapliga fakulteterna

bör ökas utöver regeringens förslag. Utskottet föreslår att

riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 41 och

42 (båda delvis) godkänner vad regeringen under avsnittet

Slutsatser förordat om de naturvetenskapliga fakulteterna.

Polarforskning

Från anslaget Polarforskning bestrids vissa kostnader för

planering och genomförande av svensk polarforskningsverksamhet

i Arktis och Antarktis. Polarforskningssekretariatet svarar

för planering och genomförande av expeditioner och

Vetenskapsakademiens Polarforskningskommitté är vetenskapligt

rådgivande organ. Den svenska polarforskningen har på

regeringens uppdrag utvärderats av FRN.

Mot bakgrund av utvärderingen och remissyttrandena över denna

konstaterar regeringen att polarforskningen, genom de långa

planeringstiderna för expeditioner, kräver en hög grad av

långsiktighet och kontinuitet. Detta främjas genom en bas av

fasta polarforskartjänster. Regeringen framhåller att NFR vid

utlysningen av forskartjänster särskilt bör beakta behovet av

tjänster för polarforskning.

Regeringen anser det angeläget att finansieringen av de

vetenskapliga projekten och expeditionsplaneringen samordnas så

att ett vetenskapligt och kostnadsmässigt effektivt arrangemang

uppnås.

Regeringen anser också att den intensifiering av forskningen

i Arktis som Polarforskningssekretariatet betonar och som även

stöds av utvärderingen är angelägen.

I motion 1992/93:Ub622 (fp), som väcktes under allmänna

motionstiden och således innan proposition 1992/93:170 lades

fram för riksdagen, anförs att det är angeläget att Sverige tar

initiativ till forskning och utveckling i Arktis.

Utskottet konstaterar att regeringen är av samma uppfattning

som motionärerna om vikten av forskning i Arktis. Något

tillkännagivande från riksdagen därom är enligt utskottets

mening mot den bakgrunden inte behövligt, varför riksdagen bör

avslå motion 1992/93:Ub622.

Regeringen föreslår att riksdagen till Polarforskning för

budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 20588000

kr.

Utskottet, som inte har något att erinra mot

medelsberäkningen, föreslår att riksdagen med bifall till

regeringens förslag till Polarforskning för budgetåret 1993/94

anvisar ett ramanslag på 20588000 kr.

Regeringens förslag till riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 under nämnda anslag innebär en

planeringsram på samma belopp som föreslås bli anvisat för

budgetåret 1993/94.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer som

angivits i propositionen.

Naturvetenskapliga forskningsrådet

Regeringen framhåller att den naturvetenskapliga forskningen

är av stor vikt och i många fall utgör basen även för andra

vetenskaper. Den är vidare dynamisk till sin natur och

regeringen anser det vara av största vikt att NFR fortsatt

bidrar till forskningens förnyelse. NFR:s initiativ att

utvärdera den samlade fysik- och astronomiforskningen är

utmärkt. Genom utvärderingar av samlade områden som fysik,

biologi osv. kan rådet finna instrument för att jämföra

kvaliteten mellan olika vetenskaper och därmed få underlag för

omfördelningar. Omfördelningar bör dock enligt regeringen ske

över längre tidsperioder för att rådet skall uppfylla sina

åtaganden att stödja högkvalitativ, långsiktig grundforskning.

Regeringen anser det också vara av största vikt att

utvärderingarna av avgränsade delområden fortsätter för att den

höga kvaliteten skall upprätthållas inom forskningen.

Regeringen finner det mycket angeläget att svenska forskare

bereds möjlighet att vistas utomlands i livaktiga

forskningsmiljöer och att svenska forskningsgrupper får ökade

möjligheter att bjuda in gästforskare bland annat i form av

post-doktorstipendier.

NFR har enligt regeringen prioriterat flera angelägna

forskningsområden. Som exempel nämns matematiska modeller inom

kemi och fysik, biologisk diversitet, klimatforskning samt

materialkonsortier. De områden som NFR prioriterar bör enligt

regeringens mening så långt möjligt ges utrymme inom NFR:s

ramar. Flera av dessa områden har både samhällelig och

inomvetenskaplig betydelse och prioriteringarna utgör viktiga

led i forskningens förnyelse.

Regeringen anser det angeläget att NFR stödjer grundläggande

biologisk och kemisk forskning inom det gränsöverskridande

forskningsprogram kring träråvara, för vilket medel föreslås

under Jordbruksdepartementets och Näringsdepartementets avsnitt

i propositionen.

Regeringen avser att i annat sammanhang anvisa särskilda

medel för åtgärder i syfte att förbättra det industriella

utbytet av svensk medverkan i internationella

forskningsanläggningar, framför allt CERN, den internationella

forskningsanläggningen för högenergifysik. CERN:s upphandling i

Sverige har ökat, men borde enligt regeringen öka ännu mera.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen

under avsnittet Slutsatser förordat om Naturvetenskapliga

forskningsrådet.

Regeringen föreslår ett anslagsbelopp under

Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning på

508447000 kr för budgetåret 1993/94. I beloppet ingår 46

miljoner kronor för dyrbar vetenskaplig utrustning.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 48 föreslås att NFR

budgetåret 1993/94 skall tillföras 15 miljoner kronor utöver

regeringens förslag. Vidare föreslår motionärerna att medel för

dyrbar vetenskaplig utrustning inte skall anvisas under detta

anslag (yrkande 46).

Utskottet anser inte att det finns ekonomiskt utrymme för den

i motionen föreslagna förstärkningen. Utskottet, som i det

föregående har avstyrkt de riktlinjer för fördelning av medel

till dyrbar vetenskaplig utrustning som föreslås i motion

1992/93:Ub128, föreslår att riksdagen med bifall till

regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Ub128

yrkandena 46 och 48 (båda delvis) till Naturvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 508447000 kr.

Regeringens förslag till riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 innebär en planeringsram på

508447000 kr för vartdera året, dvs. oförändrade resurser.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 49 föreslås att NFR för de

två senare budgetåren i perioden skall anvisas lika stora

resurser som motionärerna föreslagit för budgetåret 1993/94.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion

1992/93:Ub128 yrkandena 46 och 49 (båda delvis) godkänner de

riktlinjer som regeringen föreslagit.

Till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning

föreslås i propositionen ett ramanslag för budgetåret

1993/94 på 17236000 kr.

Innevarande budgetår disponerar NFR även vissa medel under

anslaget Energiforskning (Näringsdepartementets huvudtitel). En

del av dessa medel avser NFR:s förvaltning. Under nämnda anslag

finns även i förevarande proposition medel som avses disponeras

av NFR. Enligt uppgift från Näringsdepartementet borde den del

därav som avser förvaltningskostnader vid NFR ha förts över

till det nya ramanslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning. Det belopp som avses är 750000 kr.

Utskottet föreslår därför, efter samråd med näringsutskottet,

att riksdagen med anledning av regeringens förslag tilll

Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret

1993/94 anvisar ett ramanslag på (17236000 + 750000 =)

17986000 kr.

Regeringens förslag till riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 under nämnda anslag innebär en

planeringsram på 17236000 kr för resp. budgetår, dvs.

oförändrade belopp i förhållande till vad som föreslagits för

budgetåret 1993/94.

Utskottet noterar att regeringen i Näringsdepartementets

avsnitt av propositionen föreslår oförändrad nivå på anslaget

Energiforskning för de två senare budgetåren i treårsperioden.

Utskottet förordar mot den bakgrunden att resurserna under

anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 skall vara oförändrade i

förhållande till vad utskottet förordat för budgetåret 1993/94.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av regeringens

förslag godkänner vad utskottet här förordat.

I motion 1992/93:Ub136 (s) yrkande 3 beskrivs planer som

sedan flera år funnits vid Novum på att inrätta ett

centrum för kognition, kommunikation och logistik. Detta

centrum kan enligt motionärerna inte inordnas i någon av de

existerande fakulteterna och högskolorna. Det som hindrat

förverkligande av projektet har varit att det är komplicerat

och rör många intressenter bland kommunikationsverken,

högskolorna och företagen. Motionärerna anser därför att

regeringen bör ta erforderliga initiativ.

Utskottet anser att möjligheterna att realisera de i

motionsyrkandet beskrivna planerna får prövas av de berörda

högskolorna, myndigheterna och företagen inom ramen för

tillgängliga anslag. Med det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1992/93:Ub136 yrkande 3.

11. Tekniska forskningsområdet

Tekniska fakulteterna

I propositionen framhålls den tekniska forskningens

betydelse. Teknisk forskning spelar en nyckelroll som bas för

utveckling av internationellt konkurrenskraftiga produkter och

för utvecklingen av det svenska samhället över huvud taget. De

tekniska fakulteterna bör enligt propositionen ge särskild

prioritet åt gränsöverskridande insatser, gärna i nya

organisatoriska former samt forskning som stöd för

grundutbildning. Fortsatta satsningar bör göras på

informationsteknologi och bioteknik. Vidare bör enligt

propositionen samarbetet mellan universitet, högskolor och

företag öka. De tekniska fakulteterna bör ytterligare beakta

och utnyttja de möjligheter som bjuds genom samverkan med

industriforskningsinstitut. En fortsatt internationalisering är

angelägen.

Regeringens förslag innebär att ett anslag till de tekniska

fakulteterna på sammanlagt 943 313 000 kr anvisas för

budgetåret 1993/94. För de därpå följande två budgetåren

föreslås oförändrade resurser.

Som utskottet i det föregående (avsnitt 2) redovisat,

föreslås i motion 1992/93:Ub128 (s) en kraftig förstärkning av

resurserna till forskarutbildningen (yrkande 41). För de

tekniska fakulteterna föreslås i motionen en förstärkning av de

öronmärkta medlen med 48 000 000 kr (exkl. Universitetet i

Uppsala som behandlats i det föregående -- avsnitt 13) för

budgetåret 1993/94 utöver regeringens förslag. För de två

följande budgetåren i perioden föreslås i motionen oförändrade

resurser (yrkande 42).

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt den totala

medelsökning för forskarutbildning som föreslås i motion

1992/93:Ub128, föreslår att riksdagen med avslag på nämnda

motion, yrkandena 41 och 42, (båda delvis) godkänner vad

regeringen under avsnittet Slutsatser förordat om

medelsanvisning till de tekniska fakulteterna.

När det gäller de tekniska fakulteterna i övrigt

föreligger sju motionsyrkanden.

I motion 1992/93:Ub135 (s) yrkande 6 föreslås ett

tillkännagivande till regeringen om behovet av kompetenshöjning

och kraftfulla insatser inom forsknings- och utbildningsområdet

i Västsverige. Detta är en förutsättning för industrins

förnyelse i denna del av landet och skall, enligt motionärerna,

ses som ett led i en långsiktig regional näringspolitik. I

samma motion begärs att riksdagen skall besluta att en

professur för träanvändning och undervisning inrättas vid

Chalmers tekniska högskola (yrkande 5). Det västsvenska

näringslivets beroende av statens medverkan i FoU-program inom

olika områden, bl.a. det träråvarubaserade, betonas.

Fem professurer bör enligt motion 1992/93:Ub142 (s) inrättas

vid Högskolan i Luleå. Motionärerna framhåller att det för

skogsindustrins långsiktiga utveckling behövs en kraftfull

satsning på forskning och utbildning inom det

träråvaruinriktade området.

Även i motion 1992/93:Ub624 (s) framhålls behovet av ökade

resurser till Högskolan i Luleå. I motionen föreslås

professurer i processteknik, kemisk reaktionsteknik och

processanalys med hänvisning till det stora behovet av

processanalytisk kompetens för processindustrin i Norrbotten.

Det är vidare enligt motionärerna angeläget att antalet

professurer är av en sådan omfattning att utbildning och

forskning på hög nivå kan säkerställas.

I motion 1992/93:Ub636 (s) föreslås att en

glasforskningsprofessur med tillhörande fasta

forskningsresurser inrättas vid Glasforskningsinstitutet i

Växjö. Förslaget är enligt motionärerna ett led i att samla

resurserna för utbildning och forskning inom glasområdet till

Glasforskningsinstitutet.

I motion 1992/93:Fö715 (kds) yrkande 2 begär motionären att

riksdagen skall uttala sig om behovet av medel till Lunds

tekniska högskola/Lunds universitet för forskning om säkrare

transporter av farligt gods. Motionären hänvisar till de

omfattande transporterna av farligt gods och

olyckor/olycksrisker, dessas orsaker samt behovet av ökade

forskningsinsatser på området.

I motion 1992/93:Ub108 (s) framhålls behovet av

brukarorienterad forskning och utveckling. Bl.a. föreslås ökade

basresurser, att signaler skall ges till sektorsorganen om att

ställa resurser till förfogande för ändamålet och att NUTEK bör

ges i uppdrag att beakta behovet. Enligt motionärerna bör 40

miljoner kronor avsättas under en treårsperiod genom

omprioriteringar och förstärkningar och fördelas på Chalmers

tekniska högskola, Lunds universitet (CERTEC), Tekniska

högskolan i Stockholm, Universitetet i Linköping samt

Konsumentverket.

Utskottet vill erinra om att professurer inte längre skall

inrättas av regeringen utan av resp. universitet och högskola

(högskoleförordningen 1993:100). Det ankommer inte på riksdagen

att avgöra forskningsämnen. Varje universitet och högskola har

att besluta om dispositionen av tillgängliga medel och om

eventuella behov av omprioriteringar.

Utskottet vill vidare framhålla att regeringen i

propositionen prioriterat skogsforskning och insatser för

träråvaruinriktad forskning. Ett särskilt program för

träteknisk forskning föreslås. Programmet bör enligt förslaget

innefatta insatser för hela det skogsindustriella området och

förutsätter medfinansiering från industrin.

Beträffande brukarorienterad forskning noterar utskottet vad

regeringen anför i propositionen, nämligen att den

konsumentpolitiska översynen (Konsumentpolitiska kommittén, C

1992:04, dir. 1992:63) bör avvaktas innan några

ställningstaganden görs angående särskilda forskningsinsatser

på konsumentområdet. Utskottet delar regeringens bedömning.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att

riksdagen, med avslag på motionerna 1992/93:Ub108,

1992/93:Ub135 yrkandena 5 och 6, 1992/93:Ub142, 1992/93:Ub624,

1992/93:Ub636 (delvis) och 1992/93:Fö715 yrkande 2, godkänner

vad regeringen utöver medelsanvisningen förordat under

avsnittet Slutsatser beträffande de tekniska fakulteterna.

Teknikvetenskapliga forskningsrådet

I propositionen framhåller regeringen att det

teknikvetenskapliga forskningsrådet har en viktig roll inom

teknisk och naturvetenskaplig forskning. Vidare anförs att

rådet fungerar som en länk till den industriellt inriktade

forskning och det utvecklingsarbete som stöds av NUTEK och

andra liknande organ.

Utskottet föreslår att riksdagen beträffande det

Teknikvetenskapliga forskningsrådet godkänner vad regeringen

förordat under avsnittet Slutsatser.

Regeringen föreslår ett anslagsbelopp under

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning på 226 677 000

kr för budgetåret 1993/94. Under anslaget har 26 700 000 kr

beräknats för inköp av dyrbar utrustning.

I motion 1992/93:Ub128 (s) begärs att riksdagen skall anvisa

65000000 kr utöver regeringens förslag till forskningsråden

varav 15000000 kr till det Teknikvetenskapliga

forskningsrådet (yrkande 48 delvis). Vidare föreslår

motionärerna att medel för dyrbar vetenskaplig utrustning inte

skall anvisas under förevarande anslag (yrkande 46 delvis).

Utskottet anser, med hänsyn till det ekonomiska läget, att

det inte finns utrymme för den i motionen föreslagna

anslagsökningen. Utskottet har i det föregående (avsnitt 6)

avstyrkt de förslag till riktlinjer för fördelning av medel för

dyrbar vetenskaplig utrustning som föreslagits i motion

1992/93:Ub128.

Utskottet har från Utbildningsdepartementet fått besked om

att det föreligger en felaktig beräkning av anslaget, som bör

räknas upp med 2000000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av regeringens

förslag och med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 46 och

48 (båda delvis) till Teknikvetenskapliga forskningsrådet:

Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag

på 228 677 000 kr.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner förslaget

till riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och

1995/96. Regeringens förslag innebär en planeringsram på 231

677 000 kr för budgetåret 1994/95 och samma belopp för

budgetåret 1995/96.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 49 (delvis) föreslås för

de två följande budgetåren oförändrade belopp i förhållande

till motionärernas förslag avseende budgetåret 1993/94.

Utskottet, som inte kan ställa sig bakom förslaget i motion

1992/93:Ub128 yrkande 49 (delvis), föreslår att riksdagen

godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95

och 1995/96 till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

som angetts i propositionen.

Till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning

föreslås i propositionen ett ramanslag på 7 330 000 kr för

budgetåret 1993/94.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett ramanslag på

nämnda belopp.

Regeringens förslag till riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 till Teknikvetenskapliga

forskningsrådet: Förvaltning innebär oförändrade resurser.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för

resurserna som regeringen angivit.

Rymdforskning

Området avser forskningsdelen av programmet för nationell

rymdverksamhet. Rymdstyrelsen har myndighetsansvar för

rymdforskning och fungerar därvid som ett forskningsråd.

I propositionen framhålls att framgångarna med de nationella

små satelliterna och experimenten ombord har väckt stor

internationell uppmärksamhet. Verksamheten bör fortsätta av

såväl vetenskapliga som industriella skäl. Anslagen bör öka och

fördelas av Rymdstyrelsen.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen i

avsnittet Slutsatser förordat beträffande rymdforskningen.

I propositionen föreslås att riksdagen till Rymdforskning

anvisar ett reservationsanslag på 41 925 000 kr för

budgetåret 1993/94. I beloppet ingår 3 000 000 kr för inköp av

dyrbar utrustning, 4 000 000 kr för det s.k.

småsatellitprogrammet,

1 500 000 kr som förstärkning av resurserna för rymdforskning

samt kostnaderna för förvaltning av Rymdstyrelsen.

I motion 1992/93:Ub128 (s) föreslår motionärerna att medel

för dyrbar vetenskaplig utrustning inte skall anvisas under

förevarande anslag (yrkande 46 delvis).

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 6) avstyrkt de

förslag till riktlinjer för fördelning av medel för dyrbar

vetenskaplig utrustning som föreslagits i motion 1992/93:Ub128

yrkande 46 (delvis), föreslår att riksdagen bifaller

regeringens förslag och till rymdforskning för budgetåret

1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 41 925 000 kr.

I propositionen föreslås att riksdagen för rymdforskning

godkänner förslaget till riktlinjer för resurserna för

budgetåren 1994/95 och 1995/96. Regeringens förslag innebär

en planeringsram på 41 925 000 kr för resp. budgetår, dvs.

oförändrat belopp i förhållande till vad som föreslagits för

budgetåret 1993/94.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för

resurserna som regeringen angivit.

Institutet för rymdfysik bedriver observatorieverksamhet

rörande tillståndet i övre atmosfären, i jonosfären och i

magnetosfären. Vidare bedrivs teoretisk och experimentell

grundforskning. I propositionen föreslås ett anslag på

37 824 000 kr för budgetåret 1993/94.

Utskottet, som inte har något att erinra mot

medelsberäkningen, föreslår att riksdagen med bifall till

regeringens förslag till Institutet för rymdfysik för

budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 37824000

kr.

I propositionen föreslås att riksdagen beträffande Institutet

för rymdfysik godkänner förslaget till riktlinjer för

resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96. Regeringens

förslag innebär en planeringsram på 37824000 kr för resp.

budgetår, dvs. oförändrat belopp i förhållande till förslaget

för budgetåret 1993/94.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer som

angetts i propositionen.

12. Konstnärligt utvecklingsarbete

Konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs vid Danshögskolan,

Dramatiska institutet, Grafiska institutet och Institutet för

högre kommunikations- och reklamutbildning (GI/IHR), Konstfack,

Konsthögskolan, Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i

Stockholm, Teaterhögskolan i Stockholm, universiteten i Lund,

Göteborg och Umeå samt Högskolan i Luleå.

Konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs som en konstnärlig

motsvarighet till forskningen vid fakulteterna.

I propositionen begärs riksdagens godkännande till vad

regeringen förordat för det konstnärliga

utvecklingsarbetet.

Regeringen föreslår att för konstnärligt utvecklingsarbete

anvisas sammanlagt 24 780 000 kr och i propositionen

prioriteras följande.

Basorganisationen för det konstnärliga utvecklingsarbetet vid

Danshögskolan bör förstärkas med 1 000 000 kr.

GI/IHR bör ges fakultetsanknytning. Stockholms universitet

och Tekniska högskolan i Stockholm skall tills vidare ansvara

för ett fördjupat och utvidgat konstnärligt utvecklingsarbete

vid GI/IHR. Anslaget till konstnärligt utvecklingsarbete vid

GI/IHR bör ökas med 900 000 kr.

Anslaget till Universitetet i Göteborg bör ökas med 700 000

kr för förstärkning av basorganisationen vid institutionen för

Musikhögskolan.

Det är viktigt att det konstnärliga utvecklingsarbetet vid

Musikhögskolan i Piteå kan få en förstärkt basorganisation.

Högskolan i Luleå bör få en förstärkning med 450 000 kr för

detta ändamål.

En överföring av medel från Konstfacks anslag för

grundutbildning till konstnärligt utvecklingsarbete bör göras.

HSFR bör även i fortsättningen fördela medlen för

gästprofessuren i konstnärligt utvecklingsarbete. Medel för

denna professur beräknas i propositionen under anslaget till

HSFR.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 13 begärs att riksdagen

skall anslå 1 000 000 kr utöver regeringens förslag till

Konstfack för nordisk samverkan på designområdet samt stöd till

utvecklingsprojekt i samverkan med industrin.

Utskottet anser, med hänsyn till det ekonomiska läget, att

det inte är möjligt att förorda ytterligare medelsökningar.

Finansiering av nordiskt samarbete bör kunna sökas inom ramen

för Nordiska ministerrådets budget.

Utskottet föreslår att riksdagen, med avslag på motion

1992/93:Ub128 yrkande 13 i denna del, godkänner vad

regeringen i Slutsatser förordat för konstnärligt

utvecklingsarbete.

Regeringens förslag innebär att ett anslag till

Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor på

sammanlagt

13 292 000 kr anvisas för budgetåret 1993/94. Därvid har

inberäknats resursförstärkningar till Danshögskolan, GI/IHR och

Konstfack.

Utskottet, som i det föregående avstyrkt förslaget i motion

1992/93:Ub128 yrkande 13 om mera medel till Konstfack, föreslår

att riksdagen med bifall till förslaget i propositionen och med

avslag på motionsyrkandet i denna del till Konstnärligt

utvecklingsarbete vid vissa högskolor för budgetåret 1993/94

anvisar ett reservationsanslag på 13 292 000 kr.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner de

riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och

1995/96 som regeringen angett. Regeringens förslag innebär

oförändrade resurser i förhållande till budgetåret 1993/94.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion

1992/93:Ub128 yrkande 13 i denna del godkänner regeringens

förslag till riktlinjer.

13. Anslag till

universitet och högskolor samt vissa övriga anslagsfrågor

Anslagen till forskning och forskarutbildning har tidigare

anvisats fakultetsvis till universitet och högskolor. I

enlighet med riksdagens tidigare beslut (prop. 1988/89:65, bet.

1988/89:UbU9, rskr. 148) anvisas i fortsättningen ett

sammanlagt anslag för forskning och forskarutbildning till

resp. universitet och högskola. Anslagen anvisas som

reservationsanslag.

E 1. Universitetet i Uppsala: Forskning och forskarutbildning

Vid Universitetet i Uppsala bedrivs forskning och

forskarutbildning inom de humanistiska, teologiska, juridiska,

samhällsvetenskapliga, medicinska, farmaceutiska och

teknisk-naturvetenskapliga områdena.

I propositionen föreslås att Universitetet i Uppsala skall

tilldelas ett sammanlagt anslag på 667 809 000 kr för

budgetåret 1993/94. Därvid har regeringen räknat med 1 700 000

kr för förstärkning av den juridiska forskningen, 3 000 000 kr

för insatser för studier av Östeuropa samt 800 000 kr för en

personlig tjänst.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 4 (delvis) föreslås att

riksdagen skall anvisa 2 000 000 kr utöver regeringens förslag

till de juridiska fakulteterna varav 700 000 kr till

Universitetet i Uppsala. I samma motion (yrkande 41 delvis)

föreslås att riksdagen skall anvisa 165000000 kr utöver

regeringens förslag till forskarutbildning varav 30500000

kr till Universitetet i Uppsala. Vidare anförs i motionerna

1992/93:Ub105 (s) och 1992/93:Ub130 (fp) att resurserna som

regeringen beräknat för insatser för studier av Östeuropa inte

skall koncentreras till Universitetet i Uppsala.

Utskottet, som i det föregående (avsnitten 2 och 8) avstyrkt

de anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128

yrkandena 4 och 41 (båda delvis) samt de ändringar som

föreslagits i motionerna 1992/93:Ub105 och 1992/93:Ub130 (båda

delvis), föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag

och till Universitetet i Uppsala: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 667 809 000 kr.

I propositionen föreslås vidare att riksdagen godkänner

förslaget till riktlinjer för resurserna för budgetåren

1994/95 och 1995/96. Regeringens förslag innebär en

planeringsram på 669 409 000 kr för resp. budgetår. För

budgetåret 1994/95 förordas en förstärkning av den juridiska

forskningen med 1 600 000 kr. Beloppet är inberäknat i

förslaget till planeringsram för detta år. Enligt förslaget

bör Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) överföras till

Universitetet i Uppsala fr.o.m. budgetåret 1995/96. Medel för

verksamheten bör samtidigt överföras från FRN och HSFR till

universitetet. Dessa medel ingår inte i den för budgetåret

1995/96 föreslagna planeringsramen.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 42 (delvis) föreslås för

de två senare budgetåren oförändrade belopp i förhållande till

förslagen avseende budgetåret 1993/94 i samma motion.

Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) avstyrkt motion

1992/93:Ub128 yrkande 42 (delvis) och föreslår att riksdagen

godkänner regeringens förslag till riktlinjer för resurserna

för Universitetet i Uppsala: Forskning och forskarutbildning

för budgetåren 1994/95 och 1995/96.

E 2. Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning

Vid Lunds universitet bedrivs forskning och forskarutbildning

inom de humanistiska, teologiska, juridiska,

samhällsvetenskapliga, medicinska, odontologiska,

matematisk-naturvetenskapliga och tekniska områdena samt

konstnärligt utvecklingsarbete.

I propositionen föreslås att Lunds universitet tilldelas ett

sammanlagt anslag på 720 782 000 kr för budgetåret 1993/94.

Därvid har regeringen inberäknat 500 000 kr för bevarande av

pliktexemplaret vid Lunds universitetsbibliotek, 1 300 000 kr

för förstärkning av den juridiska forskningen samt 750 000 kr

för förstärkning av den kriminalvetenskapliga forskningen.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 4 föreslås att riksdagen

skall anvisa 2 000 000 kr utöver regeringens förslag till de

juridiska fakulteterna med anledning av EG-samarbetet och det

ökade behovet av juridisk forskning varav 500 000 kr till Lunds

universitet. I samma motion (yrkande 41) föreslås att riksdagen

skall anvisa 165 000 000 kr utöver regeringens förslag till

forskarutbildning varav 33 900 000 kr till Lunds universitet.

Utskottet som i det föregående (avsnitten 2 och 8) avstyrkt

de anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128

yrkandena 4 och 41 (båda delvis) föreslår att riksdagen

bifaller regeringens förslag och till Lunds universitet:

Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar

ett reservationsanslag på 720 782 000 kr.

I propositionen föreslås vidare att riksdagen godkänner

förslaget till riktlinjer för resurserna för budgetåren

1994/95 och 1995/96. Regeringens förslag innebär en

planeringsram på

722 882 000 kr för resp. budgetår. För budgetåret 1994/95

förordas en ytterligare förstärkning för den juridiska

forskningen om 2 100 000 kr. Beloppet är inräknat i

planeringsramen för detta år och ingår som en konsekvens av

detta också i planeringsramen för 1995/96.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 42 (delvis) föreslås

oförändrade belopp i förhållande till förslagen avseende

budgetåret 1993/94 i samma motion.

Utskottet har i det föregående avstyrkt yrkande 42 (delvis)

och föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till

riktlinjer för resurserna till Lunds universitet: Forskning och

forskarutbildning för budgetåren 1994/95 och 1995/96.

I motion 1992/93:Ub904 (fp) yrkande 2 väckt under allmänna

motionstiden föreslås att riksdagen uttalar sig för att

Skissernas museum i Lund bör göras till ett ansvarsmuseum

och finansieras som museer med denna ställning.

Utskottet har erfarit att en skrivelse i denna fråga kommit

in till regeringen från Lunds universitet. Denna har

överlämnats till den kommitté som för närvarande utreder

museifrågor (Översyn av mål och strukturfrågor m.m. inom det

statliga och statsunderstödda museiväsendet, dir. 1993:26).

Utskottet anser att beredningen av ärendet bör avvaktas.

Motionen avstyrks med hänvisning härtill.

E 3. Universitetet i Göteborg: Forskning och

forskarutbildning

Vid Universitetet i Göteborg bedrivs forskning och

forskarutbildning inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga,

medicinska, odontologiska och matematisk-naturvetenskapliga

områdena samt konstnärligt utvecklingsarbete.

I propositionen föreslås att Universitetet i Göteborg

tilldelas ett sammanlagt anslag på 502 262 000 kr för

budgetåret 1993/94. Därvid har regeringen beräknat 2 718 000 kr

för utnyttjande av fartyg för marin forskning samt 700 000 kr

för förstärkning av det konstnärliga utvecklingsarbetet vid

institutionen Musikhögskolan.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 41 föreslås att riksdagen

skall anvisa 165 000 000 kr utöver regeringens förslag till

forskarutbildning varav 18 700 000 kr till Universitetet i

Göteborg.

I motion 1992/93:Ub110 (s, m, fp, c, kds, nyd, v) begärs att

riksdagen för odontologisk forskning och forskarutbildning

beslutar tilldela Universitetet i Göteborg 7 700 000 kr utöver

regeringens förslag.

Utskottet som i det föregående (avsnitten 2 och 9) avstyrkt

de anslagsökningar som föreslagits i motionerna 1992/93:Ub128

yrkande 41 delvis och 1992/93:Ub110 (delvis) föreslår att

riksdagen bifaller regeringens förslag och till Universitetet i

Göteborg: Forskning och forskarutbildning anvisar ett

reservationsanslag på 502 262 000 kr.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner förslaget

till riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och

1995/96. Regeringens förslag innebär en planeringsram på

502 262 000 kr för vartdera året, dvs. oförändrade belopp i

förhållande till vad som föreslagits för budgetåret 1993/94.

I motion 1992/93:128 (s) yrkande 42 (delvis) föreslås

oförändrade belopp i förhållande till förslaget avseende

budgetåret 1993/94 i samma motion.

Utskottet har i det föregående avstyrkt motion 1992/93:Ub128

yrkande 42 (delvis) och föreslår att riksdagen godkänner

regeringens förslag till riktlinjer för resurserna till

Universitetet i Göteborg: Forskning och forskarutbildning för

budgetåren 1994/95 och 1995/96.

I motion 1992/93:Kr337 (fp) yrkande 4 begärs att riksdagen

uttalar sig för att staten bör ta på sig ett större ansvar för

Botaniska trädgården i Göteborg och att ett förslag om

stiftelse med delat ansvar mellan stat och kommun bör utredas.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Frågan var senast föremål för utskottets behandling i samband

med föregående forskningsproposition (prop. 1989/90:90,

bet. 1989/90:UbU25, rskr. 328). Utskottet konstaterar att de

botaniska trädgårdarna vid universiteten skiljer sig från

varandra i vissa avseenden. Botaniska trädgården i Göteborg är

huvudsakligen en anläggning för allmänheten. Sedan frågan

senast var föremål för utskottets behandling har staten i ett

avtal kommit överens med Göteborgs kommun om villkoren för

Universitetets i Göteborg utnyttjande av Botaniska trädgården

för sin verksamhet. Statsbidraget har höjts kraftigt. Avtalet

löper till år 1996. Önskemål om förändringar i

ansvarsförhållandet mellan staten och Göteborgs kommun bör

kunna tas upp i samband med att avtalet löper ut. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

I motion 1992/93:Kr338 (kds, m, fp, c) yrkande 3 begärs att

riksdagen skall göra ett tillkännagivande om inrättande av

Kulturvårdsuniversitet Väst. Enligt motionärerna skulle

FoU- resurserna för kulturvården komma bättre till gagn om de i

större utsträckning än idag fördelades till

universitet/högskolor. Universitet och högskolor har i många

avseenden en svag relation till samhällets kulturvårdande

sektor, till nackdel för kulturvården.

Utskottet anser att det ankommer på berörda myndigheter att

ta ställning till samarbete av det slag som föreslagits i

motionen. Tvärvetenskapligt samarbete är värdefullt och

angeläget. Vid Universitetet i Göteborg finns redan ett sådant

inom området kulturvård. I propositionen framhålls betydelsen

av tillfredsställande vetenskaplig kompetens inom kulturvårdens

område och den viktiga roll Universitetet i Göteborg därvid

spelar. Det är viktigt att verksamheten kan utvecklas och att

forskningen och forskarutbildningen får en fastare

organisation. Detta bör ske i nära samverkan mellan berörda

myndigheter. Något uttalande av riksdagen i enlighet med

motionen är utskottet inte berett att tillstyrka, varför

motionen avstyrks.

E 4. Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning

Vid Stockholms universitet bedrivs forskning och

forskarutbildning inom de humanistiska, juridiska,

samhällsvetenskapliga och matematisk-naturvetenskapliga

områdena.

I propositionen föreslås att Stockholms universitet tilldelas

ett sammanlagt anslag på 534 253 000 kr för budgetåret

1993/94. Därvid har regeringen inberäknat 2 000 000 kr för

förstärkning av den juridiska forskningen, 2 000 000 kr för

förstärkning av den kriminalvetenskapliga forskningen, 1 658

000 kr för förstärkning av verksamheten vid

Latinamerika-institutet, 9 351 000 kr för sådan verksamhet som

tidigare bedrivits inom Manne Siegbahninstitutet för fysik samt

3 225 000 kr för utnyttjande av fartyg för marin forskning.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 4 föreslås att riksdagen

skall anvisa 2 000 000 kr utöver regeringens förslag till de

juridiska fakulteterna med anledning av EG-samarbetet och det

ökade behovet av juridisk forskning varav 800 000 kr till

Stockholms universitet. I samma motion (yrkande 41) föreslås

att riksdagen skall anvisa 165000000 kr utöver regeringens

förslag till forskarutbildning varav 18600000 kr till

Stockholms universitet.

Utskottet som i det föregående (avsnitten 2 och 8) avstyrkt

de anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128

yrkandena 4 och 41 (båda delvis) föreslår att riksdagen

bifaller regeringens förslag och till Stockholms universitet:

Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar

ett reservationsanslag på 534 253 000 kr.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner förslaget

till riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och

1995/96. Regeringens förslag innebär en planeringsram på

535 553 000 kr för resp. budgetår. För budgetåret 1994/95

förordas en ytterligare förstärkning för den juridiska

forskningen om 1 300 000 kr. Beloppet är inberäknat i

planeringsramen för budgetåret 1994/95 och konsekvenserna av

detta i planeringsramen för budgetåret 1995/96.

I motion 1992/93:128 (s) yrkande 42 (delvis) föreslås

oförändrade belopp i förhållande till förslagen avseende

budgetåret 1993/94 i samma motion.

Utskottet har i det föregående avstyrkt motion 1992/93:Ub128

yrkande 42 (delvis) och föreslår att riksdagen godkänner

regeringens förslag till riktlinjer för resurserna för

Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning för

budgetåren 1994/95 och 1995/96.

E 5. Universitetet i Umeå: Forskning och forskarutbildning

Vid Universitetet i Umeå bedrivs forskning och

forskarutbildning inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga,

medicinska, odontologiska, matematisk-naturvetenskapliga

områdena och konstnärligt utvecklingsarbete.

I propositionen föreslås att Universitetet i Umeå tilldelas

ett sammanlagt anslag på 407368000 kr för budgetåret

1993/94. Därvid har regeringen inberäknat 1 387 000 kr för

förstärkning av den medicinska forskningen som en konsekvens av

tidigare utökning av läkarutbildningen, 3 743 000 kr för

utnyttjande av fartyg för marin forskning samt 6 000 000 kr för

verksamheten vid ett centrum för molekylär patogenes.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 41 föreslås att riksdagen

skall anvisa 165 000 000 kr utöver regeringens förslag till

forskarutbildning varav 13 200 000 kr till Universitetet i

Umeå.

Utskottet som i det föregående (avsnitt 2) avstyrkt de

anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128 yrkande

41 (delvis) föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag

och till Universitetet i Umeå: Forskning och forskarutbildning

anvisar ett reservationsanslag på 407368000 kr.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner förslaget

till riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och

1995/96. Regeringens förslag innebär en planeringsram på 407

368 000 kr för resp. budgetår, dvs. oförändrade belopp i

förhållande till vad som föreslagits för budgetåret 1993/94.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 42 (delvis) föreslås

oförändrade belopp i förhållande till förslagen avseende

budgetåret 1993/94 i samma motion.

Utskottet har i det föregående avstyrkt motion 1992/93:Ub128

yrkande 42 (delvis) och föreslår att riksdagen godkänner

regeringens förslag till riktlinjer för resurserna till

Universitetet i Umeå: Forskning och forskarutbildning för

budgetåren 1994/95 och 1995/96.

E 6. Universitetet i Linköping: Forskning och

forskarutbildning

Vid universitetet i Linköping bedrivs forskning och

forskarutbildning inom de filosofiska, medicinska och tekniska

områdena samt temaorienterad forskning.

I propositionen föreslås att Universitetet i Linköping

tilldelas ett sammanlagt anslag på 231 766 000 kr för

budgetåret 1993/94.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 41 föreslås att riksdagen

skall anvisa 165 000 000 kr utöver regeringens förslag till

forskarutbildning varav 10 700 000 kr till Universitetet i

Linköping.

Ökat stöd till Nationella rådet för folkbildningsforskning

vid filosofiska fakulteten tas upp i två motioner. I motion

1992/93:Ub128 (s) yrkandena 14 och 15 samt motion 1992/93:Kr7

(s) yrkandena 2 och 4 föreslås 1 000 000 kr utöver regeringens

förslag för forskning om amatörverksamhet resp. 1 500 000 kr

utöver regeringens förslag för fortsatt arbete med ett samlat

nationellt forskningsprogram på folkbildningsområdet.

Utskottet har i det föregående (avsnitten 2 och 8) avstyrkt

de anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128

yrkandena 14, 15 och 41 (alla delvis) och i motion 1992/93:Kr7

yrkandena 2 och 4 (båda delvis) och vidare i det föregående

(avsnitt 4) föreslagit en förstärkning av anslaget till

Universitetet i Linköping med 1 000 000 kr för en

gästprofessur. Utskottet föreslår således att riksdagen med

anledning av regeringens förslag bifaller vad utskottet

förordat och till Universitetet i Linköping: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 232 766 000 kr.

I propositionen föreslås vidare att riksdagen godkänner

förslaget till riktlinjer för resurserna för budgetåren

1994/95 och 1995/96. Regeringens förslag innebär en

planeringsram på

231 766 000 kr för resp. budgetår, dvs. oförändrat belopp i

förhållande till vad som föreslagits för budgetåret 1993/94.

Som en konsekvens av utskottets förslag om medelstillskott för

kvinnoforskning föreslår utskottet en ökning av

planeringsramarna med 1 000 000 kr för budgetåren 1994/95 och

1995/96.

I motion 1992/93:128 (s) yrkande 42 (delvis) föreslås

oförändrade belopp i förhållande till förslagen i yrkande 41.

Utskottet, som i det föregående avstyrkt motion 1992/93:128

yrkande 42 (delvis), föreslår att riksdagen godkänner vad

utskottet förordat angående riktlinjer för resurserna till

Universitetet i Linköping: Forskning och forskarutbildning för

budgetåren 1994/95 och 1995/96.

Enligt motion 1992/93:Ub145 (kds) bör riksdagen uttala sig

för en förstärkning av ämnet företagsekonomi vid

Universitetet i Linköping. Motionären refererar till bildandet

av Linköping School of Management och behovet av nationell och

internationell förstärkning av forskning och forskarutbildning

i ämnet företagsekonomi.

Det bör enligt utskottet ankomma på resp. universitet att

besluta om dispositionen av tillgängliga medel och om

eventuella omprioriteringar. Utskottet avstyrker motionen med

hänvisning härtill.

E 7. Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning

Vid Karolinska institutet bedrivs forskning och

forskarutbildning inom de medicinska och odontologiska

områdena.

I propositionen föreslås att Karolinska institutet tilldelas

ett sammanlagt anslag på 344 378 000 kr för budgetåret

1993/94. I beloppet ingår 2 500 000 kr för förstärkning av

forskningen vid Centrum för idrottsforskning.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 41 föreslås att riksdagen

skall anvisa 165 000 000 kr utöver regeringens förslag till

forskarutbildning varav 8 400 000 kr till Karolinska

institutet.

Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) avstyrkt de

anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128 (s)

yrkande 41 (delvis) och föreslår att riksdagen bifaller

regeringens förslag och till Karolinska institutet: Forskning

och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 344 378 000 kr.

I propositionen föreslås vidare att riksdagen godkänner

förslaget till riktlinjer för resurserna för budgetåren

1994/95 och 1995/96. Regeringens förslag innebär en

planeringsram på

346 878 000 kr för de båda budgetåren. Därvid har inräknats en

ytterligare förstärkning på 2500000 kr för forskning vid

Centrum för idrottsforskning.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 42 (delvis) föreslås

oförändrade belopp i förhållande till yrkande 41 i samma

motion.

Utskottet som i det föregående (avsnitt 2) avstyrkt motion

1992/93:Ub128 yrkande 42 (delvis) föreslår att riksdagen

godkänner regeringens förslag till riktlinjer för resurserna

till Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning för

budgetåren 1994/95 och 1995/96.

E 8. Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och

forskarutbildning

Vid Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) bedrivs forskning

och forskarutbildning inom det tekniska området.

I propositionen föreslås att KTH tilldelas ett sammanlagt

anslag på 303211000 kr för budgetåret 1993/94. Därvid

har inberäknats 14763000 kr för verksamhet som tidigare

bedrivits inom Manne Siegbahninstitutet för fysik.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 41 (delvis) föreslås att

regeringen skall anvisa 165 000 000 kr utöver regeringens

förslag till forskarutbildning varav 12 000 000 kr till

Tekniska högskolan i Stockholm.

Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) avstyrkt de

anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128 yrkande

41 (delvis) och föreslår att riksdagen bifaller regeringens

förslag och till Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 303 211 000 kr.

I propositionen föreslås vidare att riksdagen godkänner

förslaget till riktlinjer för resurserna för budgetåren

1994/95 och 1995/96. Regeringens förslag innebär en

planeringsram på

303 211 000 kr för resp. budgetår, dvs. oförändrat belopp i

förhållande till budgetåret 1993/94.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 42 (delvis) föreslås

oförändrade belopp i förhållande till förslaget i yrkande 41.

Utskottet, som i det föregående avstyrkt motion 1992/93:Ub128

yrkande 42 (delvis), föreslår att riksdagen godkänner

regeringens förslag till riktlinjer för resurserna till

Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och forskarutbildning

för budgetåren 1994/95 och 1995/96.

E 9. Chalmers tekniska högskola: Forskning och

forskarutbildning

Vid Chalmers tekniska högskola (CTH) bedrivs forskning och

forskarutbildning inom det tekniska området.

I propositionen föreslås att CTH tilldelas ett sammanlagt

anslag på 257296000 kr för budgetåret 1993/94.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 41 (delvis) föreslås att

riksdagen skall anvisa 165 000 000 kr utöver regeringens

förslag till forskarutbildning varav 15 000 000 kr till CTH.

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 2) avstyrkt de

anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128 yrkande

41 (delvis), föreslår att riksdagen bifaller regeringens

förslag och till Chalmers tekniska högskola: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 257 296 000 kr.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner förslaget

till riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och

1995/96. Regeringens förslag innebär en planeringsram på

257 296 000 kr för resp. budgetår, dvs. oförändrat belopp i

förhållande till vad som föreslagits för budgetåret 1993/94.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 42 (delvis) föreslås

oförändrade belopp i förhållande till yrkande 41.

Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) avstyrkt motion

1992/93:Ub128 yrkande 42 (delvis) och föreslår att riksdagen

godkänner regeringens förslag till riktlinjer för resurserna

till Chalmers tekniska högskola: Forskning och

forskarutbildning för budgetåren 1994/95 och 1995/96.

E 10. Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning

Vid Högskolan i Luleå bedrivs forskning och forskarutbildning

inom det tekniska området och konstnärligt utvecklingsarbete.

I propositionen föreslås att Högskolan i Luleå tilldelas ett

sammanlagt anslag på 117 269 000 kr. Därvid har beräknats

1 000 000 kr för forskning och forskarutbildning inom området

genus och teknik samt 450 000 kr för förstärkning av det

konstnärliga utvecklingsarbetet vid institutionen

Musikhögskolan i Piteå.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 41 (delvis) föreslås att

riksdagen skall anvisa 165 000 000 kr utöver regeringens

förslag till forskarutbildning varav 4 000 000 kr till

Högskolan i Luleå.

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 2) avstyrkt de

anslagsökningar som föreslagits i motion 1992/93:Ub128 yrkande

41 (delvis), föreslår att riksdagen bifaller regeringens

förslag och till Högskolan i Luleå: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 117 269 000 kr.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner förslaget

till riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och

1995/96. Regeringens förslag innebär en planeringsram på

117 269 000 kr för resp. budgetår, dvs. oförändrat belopp i

förhållande till vad som föreslagits för budgetåret 1993/94

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 42 (delvis) föreslås

oförändrade belopp i förhållande till förslaget i yrkande 41

(delvis) i samma motion.

Utskottet, som i det föregående (avsnitt 2) avstyrkt motion

1992/93:Ub128 yrkande 42 (delvis), föreslår att riksdagen

godkänner regeringens förslag till riktlinjer för resurserna

till Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning för

budgetåren 1994/95 och 1995/96.

Enligt motion 1992/93:Ub696 (s) (delvis) bör riksdagen uttala

sig för att Högskolan i Luleå skall tillföras resurser för

samhällsvetenskaplig forskning. Motionärerna framhåller att

det är angeläget att forskningen vid högskolan breddas och att

detta i sin tur ökar förutsättningarna för att bygga ut

grundutbildningen inom detta område.

Utskottet kan med hänsyn till det ekonomiska läget för

närvarande inte tillstyrka motionen.

E 13. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

Under anslaget har medel beräknats till olika internationella

forskningsändamål, forskarutbildning av högskolelärare utan

doktorsexamen och andra särskilda åtgärder till stöd för

forskarutbildning, fora för kvinnliga forskare, åtgärder för

jämställdhet vid universitet och högskolor, kontaktsekretariat,

kontaktforskare, forskningsinformation samt till regeringens

disposition.

I propositionen föreslås till Vissa särskilda utgifter för

forskningsändamål ett sammanlagt anslagsbelopp på

308 516 000 kr för budgetåret 1993/94.

Bidraget till kvinnofora tas upp i fem motioner. I motion

1992/93:Ub128 (s) yrkande 10 begärs 4 000 000 kr för utveckling

av befintliga fora samt för start av nya vid högskolorna i

Karlstad, Gävle/Sandviken och Sundsvall/Härnösand (numera

benämnd Mitthögskolan). I motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 3

föreslås att riksdagen för kvinnofora skall anvisa

1 661 000 kr utöver regeringens förslag och att Högskolan i

Karlstad skall kunna få del av dessa medel (yrkande 4). I

motion 1992/93:Ub120 yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om

att Högskolan i Karlstad skall erhålla 856 000 kr för ett

Jämställdhetscentrum. I motionerna 1992/93:Ub126 och

1992/93:Ub127 yrkande 3 begärs att Högskolan i Örebro tillförs

en förstärkning om 500 000 kr för Kvinnovetenskapligt forum.

Utskottet vill med anledning av motionerna framhålla

följande. Det är synnerligen angeläget att jämställdhetsarbetet

på forskningsområdet intensifieras genom olika insatser. De

olika former av utåtriktad verksamhet och det nätverksarbete

som de särskilda fora/centra för kvinnliga forskare m.m. vid

universitet och högskolor bedriver är av stor betydelse för

rekrytering av kvinnor till forskarstudier och forskning. Dessa

fora/centra är också av stort värde för kvinno- och

jämställdhetsforskningen. Det är angeläget att verksamheten

utvecklas. Utskottet har i det föregående utförligare behandlat

frågan om fora/centra för kvinnliga forskare m.m. och

jämställdhetsarbetet och vill understryka betydelsen av det

tiopunktsprogram som presenterats i det föregående (avsnitt 5)

och de resurser som föreslås för programmet. Under förevarande

anslag föreslås 8000000 kr för åtgärder för att främja

jämställdheten inom forskning och forskarutbildning. Utskottet

vill slutligen hänvisa till förslaget i det föregående (avsnitt

4) att Universitetet i Linköping skall tillföras 1000000 kr

för en gästprofessur i kvinnoforskning med inriktning på teknik

och naturvetenskap.

I motion 1992/93:Ub136 (s) yrkande 2 begärs att riksdagen

skall uttala sig för ett centrum för fördjupad

forskarutbildning vid Novum för forskare från Central- och

Östeuropa som ett led i biståndet.

Utskottet vill understryka betydelsen av forskningssamarbetet

med länder i Central- och Östeuropa. Det ankommer dock inte på

riksdagen att uttala sig om forskarutbildningens förläggning

eller om fördelning av medel för enskilda internationella

projekt. Fördelningen av medel för samarbete med Central- och

Östeuropa är en fråga för de enskilda universitetens och

högskolornas prioriteringar samt för de myndigheter som har att

fördela medel för samarbetet med Central- och Östeuropa t.ex.

Svenska institutet.

Utskottet har i det föregående (avsnitt 7) förordat att

Bidraget till Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet under

anslaget till Kungl. biblioteket tillförs 333 000 kr fr.o.m.

budgetåret 1993/94. Utskottet föreslår att förevarande anslag

minskas med motsvarande belopp, 333 000 kr, för detta ändamål.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna

1992/93:Ub120 yrkande 3, 1992/93:Ub121 yrkandena 3 och 4,

1992/93:Ub126, 1992/93:Ub127 yrkande 3, 1992/93:Ub128 yrkande

10 och 1992/93:Ub136 yrkande 2 och med anledning av regeringens

förslag och vad utskottet förordat till Vissa särskilda

utgifter för forskningsändamål anvisar ett reservationsanslag

på 308 183 000 kr för budgetåret 1993/94, dvs. en minskning om

333 000 kr jämfört med regeringens förslag.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner förslaget

till riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och

1995/96. Regeringens förslag innebär en planeringsram på

308 516 000 kr för resp. budgetår, dvs. oförändrade belopp i

förhållande till vad som föreslagits för budgetåret 1993/94.

Som en konsekvens av utskottets förslag om överföringar av

medel till Kungl. biblioteket för Stiftelsen Svenska

barnboksinstitutets verksamhet om 333 000 kr föreslår utskottet

en minskning av planeringsramen för budgetåren 1994/95 och

1995/96 med motsvarande belopp. I övrigt har utskottet ingen

invändning mot regeringens förslag.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad utskottet

förordat om riktlinjer för resurserna för Vissa särskilda

utgifter för forskningsändamål för budgetåren 1994/95 och

1995/96.

E 26. Rådet för forskning om universitet och högskolor

Rådet för forskning om universitet och högskolor har till

uppgift att främja och stödja forskning och utvecklingsarbete

rörande universitet och högskolor. Verksamheten har utvärderats

och resultaten presenterats i rapporten Kunskap om kunskap --

forskning och utveckling för universitet och högskolor (Ds

1992:28).

I propositionen begärs riksdagens godkännande angående

regeringens slutsatser rörandet Rådet för forskning om

universitet och högskolor. Regeringen framhåller att

universitet och högskolor är inne i en genomgripande

förändringsprocess. Ökat självbestämmande och ökat ansvar för

kvalitet i såväl grundutbildning som forskning och

forskarutbildning ställer stora krav på självinsikt och

självkännedom. Behovet av forskning om universitet och

högskolor är därför stort. Forskningen bör utöver att uppfylla

självklara kvalitetskrav

ha långsiktig relevans för universitetens och högskolornas

problem och framtid

i ökad utsträckning stödja forskning som utgår från angelägna

frågor inom universitetens och högskolornas verksamhet

återföra forskningsresultaten till verksamheten.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen

under avsnittet Slutsatser förordat angående inriktningen för

Rådet för forskning om universitet och högskolor.

Utskottet, som inte har något att erinra mot beräkningen av

anslagsbeloppet, föreslår att riksdagen bifaller

regeringens förslag och till Rådet för forskning om universitet

och högskolor för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 7 795 000 kr.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner förslaget

till riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och

1995/96. Regeringens förslag innebär en planeringsram på

7 795 000 kr för respektive budgetår dvs. oförändrade belopp i

förhållande till vad som föreslagits för budgetåret 1993/94.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens

förslag till riktlinjer.

E 33. Vissa bidrag till forskningsverksamhet

Under anslaget beräknas de statliga bidragen till

Vetenskapsakademien, de svenska instituten i Rom och Aten, det

svenska forskningsinstitutet i Istanbul samt till Nämnden för

svensk-amerikanskt forskarutbyte.

I propositionen föreslås till Vissa bidrag till

forskningsverksamhet ett sammanlagt anslagsbelopp på 35

678 000 kr för budgetåret 1993/94.

I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 38 begärs att riksdagen

anvisar 2000000 kr utöver regeringens förslag. Motionärerna

vill öka bidraget till Vetenskapsakademien varvid

förstärkningen bör avse miljövårdsforskning.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande. Till Vetenskapsakademiens uppgifter hör att stimulera

forskarutbyte mellan länder och vidare att vara regeringens

referensorgan. Senast har Vetenskapsakademien haft regeringens

uppdrag att utvärdera svensk miljöforskning och har därvid,

enligt vad utskottet erfarit, haft många värdefulla synpunkter.

I propositionen prioriteras den grundläggande miljöforskningen

och bl.a. föreslås en förstärkning av

forskningsrådsorganisationen.

Med hänsyn till det ekonomiska läget kan utskottet inte

tillstyrka ytterligare medel. Det ankommer på de

forskningsfinansierande organen att fördela tillgängliga

resurser till olika forskningsändamål.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till regeringens

förslag och med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 38 till

Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret 1993/94

anvisar ett reservationsanslag på 35 678 000 kr.

Anslagsteknisk fråga

Som framgått av det föregående anvisas medel för forskning

och forskarutbildning under reservationsanslag till resp.

universitet och högskola. Dessa anslag bör enligt regeringen

utbetalas och avräknas månadsvis med en tolftedel av

anslagsbeloppet.

Vid utgången av budgetåret 1992/93 kan reservationer komma

att finnas kvar på de nuvarande reservationsanslagen till

fakulteterna för forskning och forskarutbildning. I

propositionen begärs att riksdagen godkänner att

reservationerna på de nuvarande fakultetsanslagen får föras

över till resp. universitets och högskolas konto i

Riksgäldskontoret.

Utskottet, som inte har något att erinra, föreslår att

riksdagen godkänner förslaget i propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. Huvuddragen i forskningspolitiken

1. beträffande forskningens betydelse för Sverige som

industrination

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub613 yrkandena 1 och

2, 1992/93:Ub693 yrkande 2, 1992/93:Ub901 yrkande 3,

1992/93:Ub909 delvis och 1992/93:N281 yrkande 4,

res. 1 (s)

2. beträffande forskningens organisation

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub121 yrkande 1,

men. (v) - delvis

3. beträffande arbetsgrupp för belysning av forskningsrön,

m.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub140,

4. beträffande de etiska frågorna i forskningen, m.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub103 yrkandena 8 och 9,

5. beträffande översyn av fakultetsorganisationen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub121 yrkande 34,

men. (v) - delvis

6. beträffande anslagsbeloppet under Europeisk

forskningssamverkan

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1993/94

anvisar ett ramanslag på 445895000kr,

7. beträffande riktlinjer för resurserna under anslaget

till Europeisk forskningssamverkan

att riksdagen godkänner vad regeringen angivit för budgetåren

1994/95 och 1995/96,

2. Forskarutbildningen

8. beträffande forskarutbildningen utom såvitt avser vissa

medel under fakulteterna

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande

2 i denna del och 1992/93:Ub128 yrkandena 41 och 42, båda i

denna del, godkänner de riktlinjer för forskarutbildningen med

avseende på dimensionering, studiefinansiering och vissa

särskilda åtgärder för forskarutbildning som regeringen

angivit,

res. 2 (s)

men. (v) - delvis

9. beträffande medel för forskarutbildningen

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 41

och 42, båda i denna del, godkänner vad regeringen förordat,

res. 3 (s)

3. Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna

10. beträffande den rörliga resursen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 50 och

1992/93:Ub120 yrkande 2,

res. 4 (s)

11. beträffande fakulteternas verksamhetsområden

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub128 yrkande 51,

res. 5 (s)

12. beträffande forskning vid de mindre och medelstora

högskolorna

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub100,

1992/93:Ub121 yrkande 5 delvis, 1992/93:Ub128 yrkandena 52 och

54, båda delvis, 1992/93:Ub141 delvis samt 1992/93:Ub143

godkänner vad regeringen förordat i avsnittet Slutsatser,

res. 6 (s) - delvis

men. (v) - delvis

13. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsstödjande

åtgärder vid mindre och medelstora högskolor

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 5 delvis,

1992/93:Ub128 yrkandena 52 delvis, 53 och 54 delvis samt

1992/93:Ub141 (delvis) till Forskningsstödjande åtgärder vid

mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1993/94

anvisar ett reservationsanslag på 106235000 kr,

res. 6 (s) - delvis

men. (v) - delvis

14. beträffande riktlinjer för resurserna under anslaget

till Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 52

(delvis) godkänner de riktlinjer som regeringen angivit för

budgetåren 1994/95 och 1995/96,

res. 6 (s) - delvis

15. beträffande fasta forskningsresurser vid Högskolan i

Örebro

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub127 yrkandena 1, 2

och 4, 1992/93:Ub128 yrkande 52 delvis och 1992/93:A410 yrkande

10 delvis,

res. 6 (s) - delvis

16. beträffande ytterligare medel till högskolorna i Borås,

Halmstad, Skövde och Trollhättan/Uddevalla

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub115, 1992/93:Ub128

yrkande 52 delvis och 1992/93:Ub135 yrkande 4,

res. 6 (s) - delvis

17. beträffande ökade resurser till högskolorna i

Sundsvall/Härnösand och Östersund, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 52

delvis, 1992/93:Ub139, 1992/93:Ub655 delvis, 1992/93:Ub656,

1992/93:Ub694 yrkande 3 och 1992/93:A442 yrkande 5 delvis,

res. 6 (s) - delvis

18. beträffande nätverkssamarbetet vid och resurser till

högskolorna i Kalmar, Karlskrona/Ronneby och Växjö,

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub102, 1992/93:Ub128

yrkande 52 delvis, 1992/93:Ub148, 1992/93:Ub646 yrkande 1 och

1992/93:A475 yrkande 3,

res. 6 (s) - delvis

19. beträffande egna forskningsresurser m.m. vid

högskolorna i Gävle/Sandviken och Falun/Borlänge

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub118 yrkandena 1 och

2, 1992/93:Ub125, 1992/93:Ub128 yrkande 52 delvis,

1992/93:Ub146 och 1992/93:Ub903 yrkande 5,

res. 6 (s) - delvis

20. beträffande ökade resurser till högskolorna i Karlstad,

Eskilstuna/Västerås och Jönköping

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub120 yrkande 1 och

1992/93:Ub128 yrkande 52 delvis,

res. 6 (s) - delvis

21. beträffande medel till Idrottshögskolan i Stockholm

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub124 och

1992/93:Ub137,

22. beträffande professur vid Glasforskningsinstitutet i

Växjö

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub636 delvis,

23. beträffande omvårdnadsforskningen vid vårdhögskolorna

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub127 yrkande 6,

24. beträffande lokalisering av forskning i

Stockholmsregionen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub122,

4. Interdisciplinär forskning

25. beträffande beslut om rådsmedel

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat i fråga om

bemyndigande för forskningsråden och Forskningsrådsnämnden att

besluta om medelstilldelning för högst sex år,

26. beträffande Forskningsrådsnämndens styrelse

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub128 yrkande 43 och

1992/93:Ub132 yrkande 1,

27. beträffande inriktningen av Forskningsrådsnämndens

arbete

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub128 yrkande

47 och 1992/93:Ub132 yrkande 2 godkänner vad regeringen i

Slutsatser förordat beträffande Forskningsrådsnämnden,

res. 7 (s)

28. beträffande tillkännagivande om Forskningsrådsnämndens

forskningsinformation

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub114,

1992/93:Ub121 yrkande 35 delvis, 1992/93:Ub128 yrkande 44

delvis, 1992/93:Ub132 yrkande 3 och 1992/93:Ub144 godkänner vad

regeringen förordat i Slutsatser beträffande

Forskningsrådsnämnden såvitt avser nämndens

informationsverksamhet,

res. 8 (s)

men. (v) - delvis

29. beträffande ungdomsforskning

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub128

yrkandena 26 och 44, det senare yrkandet delvis, samt

1992/93:Kr7 yrkande 5 godkänner vad regeringen förordat i

Slutsatser beträffande Forskningsrådsnämnden,

res. 9 (s)

30. beträffande gästprofessur i kvinnoforskning, m.m.

att riksdagen dels med anledning av regeringens förslag

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels godkänner vad regeringen i avsnittet Slutsatser i

övrigt har förordat beträffande Forskningsrådsnämnden,

31. beträffande anslagsbeloppet under

Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 35 delvis och

1992/93:Ub128 yrkandena 44 och 46, båda delvis, samt

1992/93:Ub153 till Forskningsrådsnämnden: Forskning och

forskningsinformation för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 82006000kr,

res. 10 (s)

32. beträffande riktlinjer för resurserna under anslaget

till Forskningsrådsnämnden: Forskning och

forskningsinformation

att riksdagen med anledning av regeringens förslag godkänner

vad utskottet angivit för budgetåren 1994/95 och 1995/96,

res. 11 (s) - motiv. - villk. 10

33. beträffande anslagsbeloppet under

Forskningsrådsnämnden: Förvaltning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Forskningsrådsnämnden: Förvaltning för budgetåret 1993/94

anvisar ett ramanslag på 8936000kr,

34. beträffande riktlinjer för resurserna under anslaget

till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning

att riksdagen godkänner vad regeringen angivit,

35. beträffande Centrum för kommunikationshandikapp i

Örebro

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub127 yrkande 5,

36. beträffande den temaorienterade forskningen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i

avsnittet Slutsatser godkänner vad utskottet förordat,

5. Jämställdhet. Kvinnoforskning

37. beträffande vikten av ett könsperspektiv i

forskningen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub106, 1992/93:Ub128

yrkande 11 och 1992/93:Ub612,

men. (v) - delvis

38. beträffande behovet av fler kvinnliga forskare

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 12,

1992/93:Ub628 yrkandena 1 och 2 samt 1992/93:A811 yrkande 41,

res. 12 (s)

39. beträffande kvotering av forskarassistenttjänsterna

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub121 yrkande 2 delvis,

men. (v)

40. beträffande forskning och forskarutbildning inom

området genus och teknik

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub111 och

1992/93:Ub133 yrkande 3,

41. beträffande fortsatt stöd till kvinnoforskning och

jämställdhetsforskning

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub133 yrkande 1 och

1992/93:A811 yrkande 42,

6. Dyrbar vetenskaplig utrustning

42. beträffande dyrbar vetenskaplig utrustning

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub128 yrkande

46 delvis och 1992/93:Ub132 yrkande 4 godkänner vad regeringen

förordat,

res. 13 (s)

43. beträffande anslagsbeloppet under Medel för dyrbar

vetenskaplig utrustning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 45 (delvis) till Medel

för dyrbar vetenskaplig utrustning för budgetåret 1993/94

anvisar ett reservationsanslag på 110000000kr,

res. 14 (s) - villk. 13

44. beträffande riktlinjer för resurserna under anslaget

till Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 45

(delvis) godkänner vad regeringen angivit för budgetåren

1994/95 och 1995/96,

45. beträffande cyklotron i Linköping

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub617,

7. Vissa infrastrukturella frågor m.m.

46. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. biblioteket

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1992/93:Ub123 (delvis) till Kungl. biblioteket för

budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 91061000kr,

47. beträffande riktlinjer för resurserna under anslaget

till Kungl. biblioteket

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1992/93:Ub123 (delvis) godkänner vad utskottet angivit för

budgetåren 1994/95 och 1995/96,

48. beträffande anslagsbeloppet under Statens

psykologisk-pedagogiska bibliotek

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret

1993/94 anvisar ett ramanslag på 5992000kr,

49. beträffande riktlinjer för resurserna under anslaget

till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

att riksdagen godkänner vad regeringen angivit för budgetåren

1994/95 och 1995/96,

50. beträffande det s.k. reservexemplaret i Lund

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub151 och

1992/93:Kr213,

51. beträffande superdatorer

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

52. beträffande nationella forskningsanläggningar

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

8. Kulturvetenskapliga forskningsområdet

53. beträffande medelsanvisningen till de humanistiska

fakulteterna

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 41

och 42, båda delvis, godkänner vad regeringen förordat,

res. 15 (s) - villk. 3

54. beträffande de humanistiska fakulteterna i övrigt

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande

36, 1992/93:Ub602, 1992/93:Ub672, 1992/93:Ub681 och

1992/93:Ub682 godkänner vad regeringen förordat under avsnittet

Slutsatser,

men. (v) - delvis

55. beträffande medelsanvisningen till de teologiska

fakulteterna

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 41

och 42, båda delvis, godkänner vad regeringen förordat,

res. 16 (s) - villk. 3

56. beträffande de teologiska fakulteterna i övrigt

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub103 yrkande 10

godkänner vad regeringen förordat under avsnittet Slutsatser,

57. beträffande medelsanvisningen till de juridiska

fakulteterna

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 4,

41 och 42, samtliga delvis, godkänner vad regeringen förordat,

res. 17 (s)

58. beträffande de juridiska fakulteterna i övrigt

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub119 godkänner

vad regeringen förordat under avsnittet Slutsatser,

59. beträffande kriminalvetenskaplig forskning

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub103 yrkande 2,

1992/93:Ub121 yrkandena 26, 27 och 28, 1992/93:Ub128 yrkande 1

och 1992/93:Ju844 yrkandena 3 och 4,

res. 18 (s)

men. (v) - delvis

60. beträffande resurser för forskning om Central- och

Östeuropa

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub105 delvis,

1992/93:Ub112 och 1992/93:Ub130 (delvis) godkänner vad som

anförts i propositionen,

res. 19 (s)

61. beträffande forskning inom tjänstesektorn

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub107,

1992/93:Ub113 och 1992/93:Ub150 yrkande 3 och med avslag på

motion 1992/93:Ub150 yrkande 4 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

62. beträffande forskning inom socialförsäkringsområdet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub116,

63. beträffande forskning om kreditgivning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub150 yrkandena 1 och 2,

res. 20 (nyd)

64. beträffande hushållsvetenskaplig forskning

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub129 och

1992/93:Ub138,

65. beträffande forskning om vandalisering

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub630,

66. beträffande medelsanvisningen i övrigt till de

samhällsvetenskapliga fakulteterna

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena

14, 15, 41 och 42 samt 1992/93:Kr7 yrkandena 2 och 4, samtliga

delvis, godkänner vad regeringen förordat,

res. 21 (s)

67. beträffande de samhällsvetenskapliga fakulteterna i

övrigt

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat under

avsnittet Slutsatser,

68. beträffande regeringens slutsatser rörande

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

69. beträffande anslagsbeloppet under

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1992/93:Ub105 delvis, 1992/93:Ub121

yrkande 30 och 1992/93:Ub128 yrkandena 46 och 48 (båda delvis)

till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 208004000 kr,

res. 22 (s)

men. (v) - delvis

70. beträffande riktlinjer för resurserna till

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 46

och 49, båda delvis, godkänner de riktlinjer för budgetåren

1994/95 och 1995/96 som angivits i propositionen,

res. 23 (s) - villk. 22

71. beträffande anslagsbeloppet under

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på

6963000 kr,

72. beträffande riktlinjer för resurserna till

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning

att riksdagen godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95

och 1995/96 som angivits i propositionen,

73. beträffande forskning om dyslexi

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub471 delvis,

74. beträffande den sektorsforskning som Skolverket

initierar i övrigt

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

75. beträffande anslagsbeloppet under Forskning inom

skolväsendet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 27 och 1992/93:Kr7

yrkande 3 till Forskning inom skolväsendet för budgetåret

1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 26117000 kr,

res. 24 (s)

9. Medicinska forskningsområdet

76. beträffande medelsanvisningen till de medicinska

fakulteterna

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande

37 och 1992/93:Ub128 yrkandena 41 och 42, båda delvis,

godkänner vad regeringen förordat,

res. 25 (s) - villk. 3

men. (v) - delvis

77. beträffande omstruktureringen av Centrum för

idrottsforskning

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub121 yrkande 38

godkänner vad regeringen förordat,

men. (v) - delvis

78. beträffande medicinsk forskning om vissa frågor

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub109, 1992/93:Ub131,

1992/93:Ub619, 1992/93:Ub663, 1992/93:Ub680, 1992/93:Ub685,

1992/93:So267 yrkande 7, 1992/93:So450 yrkande 1,

1992/93:Kr273 yrkande 4, 1992/93:Bo207 yrkande 1 och

1992/93:Bo214 yrkande 1,

79. beträffande forskarutbildning i omvårdnad

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub601,

80. beträffande innovationscentrum och Novum Academy vid

Novum

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub136 yrkande 1,

81. beträffande de medicinska fakulteterna i övrigt

att riksdagen godkänner vad regeringen under avsnittet

Slutsatser förordat,

82. beträffande medelsanvisningen till de odontologiska

fakulteterna

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub110 delvis

och 1992/93:Ub128 yrkandena 41 och 42, båda delvis, godkänner

vad regeringen förordat,

res. 26 (s) - villk. 3

83. beträffande de odontologiska fakulteterna i övrigt

att riksdagen godkänner vad regeringen under avsnittet

Slutsatser förordat,

84. beträffande farmaceutiska fakulteten

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 41

och 42, båda delvis, godkänner vad regeringen under avsnittet

Slutsatser förordat,

res. 27 (s) - villk. 3

85. beträffande regeringens slutsatser rörande Medicinska

forskningsrådet

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

86. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska

forskningsrådet: Forskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 33 och 1992/93:Ub128

yrkandena 46 och 48, båda delvis, till Medicinska

forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 357797000 kr,

res. 28 (s)

men. (v) - delvis

87. beträffande riktlinjer för resurserna till Medicinska

forskningsrådet: Forskning

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 46

och 49 (båda delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren

1994/95 och 1995/96 som angivits i propositionen,

res. 29 (s) - villk. 28

88. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska

forskningsrådet: Förvaltning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Medicinska forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret

1993/94 anvisar ett ramanslag på 12485000 kr,

89. beträffande riktlinjer för resurserna till Medicinska

forskningsrådet: Förvaltning

att riksdagen godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95

och 1995/96 som angivits i propositionen,

90. beträffande anslagsbeloppet under Vissa ersättningar

för klinisk utbildning och forskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på

1446778000 kr,

10. Naturvetenskapliga forskningsområdet

91. beträffande Manne Siegbahninstitutet för fysik

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

92. beträffande de matematisk-naturvetenskapliga

fakulteterna i övrigt

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 41

och 42, båda delvis, godkänner vad regeringen under avsnittet

Slutsatser förordat,

res. 30 (s) - villk. 3

93. beträffande forskning och utveckling i Arktis

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub622,

94. beträffande anslagsbeloppet under Polarforskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Polarforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag

på 20588000 kr,

95. beträffande riktlinjer för resurserna till

Polarforskning

att riksdagen godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95

och 1995/96 som angivits i propositionen,

96. beträffande regeringens slutsatser rörande

Naturvetenskapliga forskningsrådet

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

97. beträffande anslagsbeloppet under Naturvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 46 och 48 (båda

delvis) till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

508447000 kr,

res. 31 (s)

98. beträffande riktlinjer för resurserna till

Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 46

och 49 (båda delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren

1994/95 och 1995/96 som angivits i propositionen,

res. 32 (s) - villk. 31

99. beträffande anslagsbeloppet under Naturvetenskapliga

forskningsrådet: Förvaltning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag till

Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för

budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 17986000 kr,

100. beträffande riktlinjer för resurserna till

Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag godkänner

de riktlinjer för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som utskottet

förordat,

101. beträffande centrum för kognition, kommunikation och

logistik vid Novum

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub136 yrkande 3,

11. Tekniska forskningsområdet

102. beträffande medelsanvisningen till de tekniska

fakulteterna

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 41

och 42 (båda delvis) godkänner vad regeringen förordat,

res. 33 (s) - villk. 3

103. beträffande de tekniska fakulteterna i övrigt

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub108,

1992/93:Ub135 yrkandena 5 och 6, 1992/93:Ub142, 1992/93:Ub624,

1992/93:Ub636 delvis och 1992/93:Fö715 yrkande 2 godkänner vad

regeringen förordat under avsnittet Slutsatser,

104. beträffande regeringens slutsatser rörande

Teknikvetenskapliga forskningsrådet

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

105. beträffande anslagsbeloppet under Teknikvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 46 och 48 (båda

delvis) till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

228677000 kr,

res. 34 (s)

106. beträffande riktlinjer för resurserna under anslaget

till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 46

och 49 (båda delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren

1994/95 och 1995/96 som regeringen angivit,

res. 35 (s) - villk. 34

107. beträffande anslagsbeloppet under Teknikvetenskapliga

forskningsrådet: Förvaltning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för

budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 7 330 000 kr,

108. beträffande riktlinjer för resurserna till

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning

att riksdagen godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95

och 1995/96 som regeringen angivit,

109. beträffande Rymdforskning

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat i avsnittet

Slutsatser,

110. beträffande anslagsbeloppet under Rymdforskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 46 (delvis) till

Rymdforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på

41925000 kr,

res. 36 (s) - villk. 13

111. beträffande riktlinjer för resurserna till

Rymdforskning

att riksdagen godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95

och 1995/96 som angetts i propositionen,

112. beträffande anslagsbeloppet under Institutet för

rymdfysik

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Institutet för rymdfysik för budgetåret 1993/94 anvisar ett

ramanslag på 37824000 kr,

113. beträffande riktlinjer för resurserna till Institutet

för rymdfysik

att riksdagen godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95

och 1995/96 som regeringen angivit,

12. Konstnärligt utvecklingsarbete

114. beträffande regeringens slutsatser rörande

konstnärligt utvecklingsarbete

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 13

(delvis) godkänner vad regeringen förordat,

res. 37 (s) - delvis

115. beträffande anslagsbeloppet under Konstnärligt

utvecklingsarbete vid vissa högskolor

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motion 1992/93:Ub128 yrkande 13 (delvis) till Konstnärligt

utvecklingsarbete vid vissa högskolor för budgetåret 1993/94

anvisar ett reservationsanslag på 13 292 000 kr,

res. 37 (s) - delvis

116. beträffande riktlinjer för resurserna till

Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 13

(delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95 och

1995/96 som regeringen angivit,

res. 37 (s) - delvis

13. Anslag till universitet och högskolor samt vissa övriga

anslagsfrågor

117. beträffande anslagsbeloppet under Universitetet i

Uppsala: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1992/93:Ub105, 1992/93:Ub128 yrkandena 4

och 41 och 1992/93:Ub130 (samtliga delvis) till Universitetet

i Uppsala: Forskning och forskarutbildning för budgetåret

1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 667 809 000 kr,

res. 38 (s) - delvis - villk. 3, 17 och 19

118. beträffande riktlinjer för resurserna till

Universitetet i Uppsala: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 42

(delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95 och

1995/96 som angetts i propositionen,

res. 38 (s) - delvis - villk. 3

119. beträffande anslagsbeloppet under Lunds universitet:

Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 4 och 41 (båda delvis)

till Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

720782000 kr,

res. 39 (s) - delvis - villk. 3 och 17

120. beträffande riktlinjer för resurserna till Lunds

universitet: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 42

(delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95 och

1995/96 som angetts i propositionen,

res. 39 (s) - delvis - villk. 3

121. beträffande Skissernas museum i Lund

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub904 yrkande 2,

122. beträffande anslagsbeloppet under Universitetet i

Göteborg: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1992/93:Ub110 och 1992/93:Ub128 yrkande 41

(båda delvis) till Universitetet i Göteborg: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 502 262 000 kr,

res. 40 (s) - delvis - villk. 3

123. beträffande riktlinjer för resurserna till

Universitetet i Göteborg: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 42

(delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95 och

1995/96 som angetts i propositionen,

res. 40 (s) - delvis - villk. 3

124. beträffande Botaniska trädgården i Göteborg

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr337 yrkande 4,

125. beträffande Kulturvårdsuniversitet Väst

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr338 yrkande 3,

126. beträffande anslagsbeloppet under Stockholms

universitet: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 4 och 41 (båda delvis)

till Stockholms universitet: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 534253 000 kr,

res. 41 (s) - delvis - villk. 3 och 17

127. beträffande riktlinjer för resurserna till Stockholms

universitet: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 42

(delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95 och

1995/96 som angetts i propositionen,

res. 41 (s) - delvis - villk. 3

128. beträffande anslagsbeloppet under Universitetet i

Umeå: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 41 (delvis) till

Universitetet i Umeå: Forskning och forskarutbildning för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 407 368

000 kr,

res. 42 (s) - delvis - villk. 3

129. beträffande riktlinjer för resurserna till

Universitetet i Umeå: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 42

(delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95 och

1995/96 som angetts i propositionen,

res. 42 (s) - delvis - villk. 3

130. beträffande anslagsbeloppet under Universitetet i

Linköping: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med

avslag på motionerna 1992/93:Ub128 yrkandena 14, 15 och 41

(alla delvis) och 1992/93:Kr7 yrkandena 2 och 4 (båda delvis)

till Universitetet i Linköping: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 232 766 000 kr,

res. 43 (s) - delvis - villk. 3 och 21

131. beträffande riktlinjer för resurserna till

Universitetet i Linköping: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 42 (delvis) godkänner de

riktlinjer för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som utskottet

förordat,

res. 43 (s) - delvis - villk. 3

132. beträffande förstärkning av ämnet företagsekonomi

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub145,

133. beträffande anslagsbeloppet under Karolinska

institutet: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 41 (delvis) till

Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

344378000 kr,

res. 44 (s) - delvis - villk. 3

134. beträffande riktlinjer för resurserna till Karolinska

institutet: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 42

(delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95 och

1995/96 som angetts i propositionen,

res. 44 (s) - delvis - villk. 3

135. beträffande anslagsbeloppet under Tekniska högskolan i

Stockholm: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 41 (delvis) till

Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 303211000 kr,

res. 45 (s) - delvis - villk. 3

136. beträffande riktlinjer för resurserna till Tekniska

högskolan i Stockholm: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 42

(delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95 och

1995/96 som angetts i propositionen,

res. 45 (s) - delvis - villk. 3

137. beträffande anslagsbeloppet under Chalmers tekniska

högskola: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 41 (delvis) till

Chalmers tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning

för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

257296000 kr,

res. 46 (s) - delvis - villk. 3

138. beträffande riktlinjer för resurserna till Chalmers

tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 42

(delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95 och

1995/96 som angetts i propositionen,

res. 46 (s) - delvis - villk. 3

139. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå:

Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 41 (delvis) till

Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

117269000 kr,

res. 47 (s) - delvis - villk. 3

140. beträffande riktlinjer för resurserna till Högskolan i

Luleå: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 42

(delvis) godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95 och

1995/96 som angetts i propositionen,

res. 47 (s) - delvis - villk. 3

141. beträffande resurser för samhällsvetenskaplig

forskning vid Högskolan i Luleå

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub696 delvis,

142. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda

utgifter för forskningsändamål

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1992/93:Ub120 yrkande 3, 1992/93:Ub121

yrkandena 3 och 4, 1992/93:Ub126, 1992/93:Ub127 yrkande 3,

1992/93:Ub128 yrkande 10 och 1992/93:Ub136 yrkande 2 till

Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

308183000 kr,

res. 48 (s)

men. (v) - delvis

143. beträffande riktlinjer för resurserna till Vissa

särskilda utgifter för forskningsändamål

att riksdagen med anledning av regeringens förslag godkänner

de riktlinjer för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som utskottet

förordat,

144. beträffande regeringens slutsatser rörande Rådet för

forskning om universitet och högskolor

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

145. beträffande anslagsbeloppet under Rådet för forskning

om universitet och högskolor

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Rådet för forskning om universitet och högskolor för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 7 795 000

kr,

146. beträffande riktlinjer för resurserna till Rådet för

forskning om universitet och högskolor

att riksdagen godkänner de riktlinjer för budgetåren 1994/95

och 1995/96 som angetts i propositionen,

147. beträffande anslagsbeloppet under Vissa bidrag till

forskningsverksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 38 till Vissa bidrag

till forskningsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 35 678 000 kr,

res. 49 (s)

148. beträffande reservationer på de nuvarande

fakultetsanslagen

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om att

reservationerna får föras till resp. universitets och högskolas

konto i Riksgäldskontoret.

Stockholm den 18 maj 1993

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:

Ann-Cathrine Haglund (m),

Lena Hjelm-Wallén (s),

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Margitta Edgren (fp),

Berit Löfstedt (s),

Marianne Jönsson (c),

Ewa Hedkvist Petersen (s),

Bo Arvidson (m),

Eva Johansson (s),

Stefan Kihlberg (nyd),

Jan Björkman (s),

Ulf Melin (m),

Inger Lundberg (s) och Tuve Skånberg (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Forskningens betydelse för Sverige som industrination

(mom.1)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.27

börjar med "Som framgått" och på s.28 slutar med

"1992/93:Ub909 delvis" bort ha följande lydelse:

Utskottet välkomnar att regeringen i den nu föreliggande

propositionen i stora delar följer forskningspolitiken som den

utformades under 1980-talet. Det finns alltså skäl att i

korthet erinra om de många förbättringar som åstadkommits genom

forskningspoprositionerna åren 1984, 1987 och 1990 och vilka

det nu är mycket angeläget att bygga vidare på:

resurstillskott för forskarutbildning och forskningsråd,

åtgärder för ökade internationella engagemang,

satsningar på bl.a. energirelaterad forskning, rymd- och

försvarsforskning, miljöforskning,

en reformering av sektorsforskningen med ökat inslag av

forskarstyrning,

utvecklingsprogram för vissa produktionsinriktade

forskningsområden,

mer av forskningsinriktad verksamhet vid de mindre och

medelstora högskolorna.

Uskottet, som i det följande kommer att ta ställning till en

rad förslag som framlagts genom propositionen och i ett stort

antal motioner, vill i det här sammanhanget framför allt peka

på den strategiska betydelse som forskning och utveckling har

för att Sverige åter skall få en uthållig tillväxt i ekonomin.

Ur ett tillväxtperspektiv finns det vissa problem i det svenska

FoU-systemet. Starkt förenklat kan sägas att Sverige har sin

styrka i grundforskning, medan den del av FoU-systemet som

leder till industriell tillämpning inte är lika utvecklad. Ett

annat grundläggande problem är att den svenska industrin sedan

ett tiotal år inte fortsatt att utvecklas mot mer kunskaps- och

forskningsintensiv produktion. Om inte produktionen -- såväl

varu- som tjänsteproduktion -- får högre kunskapsinnehåll

riskerar vi en ekonomisk, miljömässig och kulturell stagnation

eller tillbakagång. Utskottet anser att de förändringar till

det bättre som är nödvändiga bör kunna ske genom en fortsatt

forskningspolitik huvudsakligen i enlighet med de riktlinjer

som angivits tidigare under 1980-talet.

Svenskt näringsliv liksom den offentliga sektorn måste

samverka mer med forskare, inom och utom högskolan, och basera

mer av sitt arbete på forskningsresultat. Detta kräver större

insikt om forskningens betydelse hos näringsliv och samhälle,

som också måste finna former för samverkan med vårt lands

offentligt finansierade forskningssystem. Utskottet vill i det

här sammanhanget framhålla betydelsen av forskning även för

tjänstesektorn. Denna sektor svarar både för cirka 2/3 av BNP

och för cirka 2/3 av de yrkesverksamma. Forskningen med

anknytning till denna sektor är dock svagt utvecklad. Det är

därför angeläget att denna utvecklas och förstärks.

Det finns enligt utskottet anledning att vara kritisk mot det

som regeringen förefaller att gå ut med som ideologiska

huvudpunkter i sin forskningspolitik, nämligen att frammana en

bild av svensk forskning som om den led av stora brister och

att tillämpa ett spektakulärt elittänkande. Utskottet reagerar

mot försöken att bygga upp ett mer marknadsanpassat system med

olika "stiftelser" som aktörer, i stället för dagens offentliga

huvudmän inom högskolan. Regeringen åberopar i propositionen

sitt förslag i proposition 1992/93:171 att överföra medel från

löntagarfonderna till stiftelser för forskningsändamål. Detta

förslag behandlas av utskottet i annat sammanhang, men

utskottet vill även här som sin principiella uppfattning

framhålla att av statsmakterna beslutade resurser till

forskning skall anvisas över statsbudget. För att långsiktigt

kunna vidmakthålla den svenska modellan för organisering av

forskning och högre utbildning vill utskottet lägga relativt

större vikt än vad regeringen vill göra vid att finansieringen

via fakultetsanslagen och forskningsråden håller jämna steg med

den finansiering med vidhörande styrning som kommer från andra

håll. Det finns i regeringens föreslagna system en inbyggd risk

för underdimensionering av den grundläggande verksamheten.

Utskottet återkommer till frågan om storleken på anslagen till

fakulteterna och forskningsråden.

Utskottet vill stryka under vad i förevarande motioner anförs

om den betydelse för svenskt näringsliv i stort och den

regionala utvecklingen i synnerhet som forskningen vid de

mindre och medelstora högskolorna har. Strukturomvandlingen i

svensk ekonomi är en komplicerad process. Utskottet är

emellertid övertygat om att dessa högskolor är viktiga för att

skapa förutsättningar för ekonomisk förnyelse i de olika

regionerna. De bör bl.a. kunna främja utvecklingen av mindre

och medelstora företag. Utskottet återkommer i det följande

till förslag om resurser för att främja forskningen vid de

mindre och medelstora högskolorna.

Med det anförda förslår utskottet att riksdagen med bifall

till motion 1992/93:N281 yrkande 4, med anledning av motionerna

1992/93:Ub693 yrkande 2 och 1992/93:Ub909 i denna del och med

avslag på motionerna 1992/93:Ub613 yrkandena 1 och 2 samt

1992/93:Ub901 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om forskningens betydelse för

Sverige som industrination.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande forskningens betydelse för Sverige som

industrination

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N281 yrkande 4,

med anledning av motionerna 1992/93:Ub693 yrkande 2 och

1992/93:Ub909 delvis och med avslag på motionerna 1992/93:Ub613

yrkandena 1 och 2 samt 1992/93:Ub901 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Forskarutbildningen utom såvitt avser vissa medel under

fakulteterna (mom. 8)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37

börjar med "Utskottet återkommer" och slutar med "motsvarande

delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet återkommer nedan till hur stort belopp som bör

anvisas för forskarutbildningen under fakultetsanslagen. Inom

vissa fakultetsområden återstår ett betydande antal

utbildningsbidrag att omvandla. Ett absolut stopp för

nyinrättande eller nybesättande av utbildningsbidrag per 1 juli

1993 är därför inte möjligt. Om särskilda skäl föreligger bör

utbildningsbidrag även kunna ges åt nya innehavare, så att det

samlade antalet studiestöd för doktorander inte minskar. En

plan bör upprättas för hur samtliga återstående

utbildningsbidrag skall omvandlas till doktorandtjänster fram

till den 1 juli 1995. Vad utskottet här anfört bör riksdagen

med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena 41 och 42 i

denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag

på motion 1992/93:Ub121 yrkande 2 i denna del som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

8. beträffande forskarutbildningen utom såvitt avser vissa

medel under fakulteterna

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena

41 och 42 i denna del, med anledning av regeringens förslag

och med avslag på motion 1992/93:Ub121 yrkande 2 i denna del

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Medel för forskarutbildningen (mom. 9)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37

börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "motsvarande delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att öronmärkta medlen för

forskarutbildningen måste öka mer än vad regeringen föreslår

för att det ska vara möjligt att fördubbla examinationen av

doktorer under loppet av 90-talet och fullt ut ta till vara de

forskarbegåvade i den nu tillkommande generationen. Anslagen

till forskarutbildning vid universitet och högskolor bör därför

ökas med sammanlagt 165 miljoner kronor mer än vad regeringen

föreslår för budgetåret 1993/94. Denna summa skall vara

riktlinje för resurstilldelningen även för budgetåren 1994/95

och 1995/96. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till

motion 1992/93:Ub128 yrkandena 41 och 42 (båda delvis)

godkänner vad utskottet förordat.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

9. beträffande medel för forskarutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena

41 och 42 (båda delvis) godkänner vad utskottet förordat,

4. Den rörliga resursen (mom.10)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.40

börjar med "Utgångspunkten vid" och slutar med "1992/93:Ub120

yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är av stor vikt att de mindre och

medelstora högskolorna får en större del av fakulteternas

rörliga resurs.

Utskottet konstaterar att regeringen, trots riksdagens beslut

hösten 1992 om öronmärkning av vissa medel inom varje

fakultetsanslag för forskning vid de mindre och medelstora

högskolorna inte har lagt fram något förslag härom. Det är

redan fastlagt att fördelningen skall relateras till antalet

disputerade lärare. Riksdagens beslut innebär vidare att den

rörliga resursen skall fördelas så att de mindre och medelstora

högskolorna får den andel som svarar mot deras andel av de

disputerade lektorerna och adjunkterna inom fakulteten. För att

garantera detta bör därför enligt utskottet en schablon

avsättas under de samlade fakultetsanslagen vid universiteten

och högskolor med fasta forskningsresurser motsvarande ett

visst belopp per disputerad lektor eller adjunkt. I motion

1992/93:Ub128 har räknats fram ett sådant belopp på

150000kr. Enligt motionen innebär det att minst 60 miljoner

kronor eller ca 1,7% av de samlade fakultetsanslagen

(1991/92) om 3600 miljoner kronor skulle behöva öronmärkas

för de mindre och medelstora högskolorna. Utskottet anser att

beräkningen enligt motionen bör var ett riktmärke under

treårsperioden för regeringens fastställande av ett belopp per

lärare. Regeringen bör i regleringsbrev inför nästa budgetåret

meddela föreskrifter i enlighet med vad utskottet här förordat.

Vidare bör regeringen i nästkommande budgetproposition för

riksdagen redovisa underlaget för sin beräkning av den rörliga

resursens omfattning och därmed göra det möjligt för riksdagen

att i fortsättningen följa utvecklingen och eventuellt besluta

om förändringar om sådana är påkallade.

Utskottet vill understryka att knytningen till antalet

disputerade lärare endast är en beräkningsgrund. I praktiken

bör medlen fördelas efter kvalitetsaspekter på den

vetenskapliga verksamheten och de projekt den består av,

oberoende av hur inriktningen överensstämmer med

beräkningsunderlagets fördelning på discipliner och ämnen.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

10. beträffande den rörliga resursen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93Ub:128 yrkande 50

och med anledning av motion 1992/93:Ub120 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Fakulteternas verksamhetsområden (mom. 11)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "Som framgår" och slutar med "1992/93:Ub128" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att möjligheter bör öppnas för parterna att

ta upp förhandlingar om att knyta verksamheten inom det

tekniska området till annan enhet än den, till vars

verksamhetsområde högskolan hör enligt bilagan till

högskoleförordningen. Därvid bör lärarna bli medlemmar av

fakulteten vid den enhet med vilken de samarbetar. Utskottet

förordar också att den nu gällande indelningen i

verksamhetsområden ses över.

Vad utskottet här anför bör riksdagen med bifall till motion

1992/93:Ub128 yrkande 51 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

11. beträffande fakulteternas verksamhetsområden

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 51

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna, m.m.

(mom. 12--20)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.42

börjar med "Som framgått" och slutar med "samt 1992/93:Ub143"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag om medel till

forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora

högskolorna i realiteten innebär ett starkt begränsat

tillskott. Utskottet föreslår en kraftig uppräkning av

ifrågavarande resurser med sammanlagt 94 miljoner kronor.

Utskottet vill peka på att det vid Högskolan i Luleå vid

sidan av den tekniska utbildningen finns utbildning av lärare

samt ekonom-, systemvetar- och kyrkomusikerutbildning liksom

ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt kursutbud. För dessa

senare utbildningar har högskolan inte något anslag för

forskningsstödjande åtgärder. Mot bakgrund härav och med

hänvisning till vad i övrigt anförs om Högskolan i Luleå i

motion 1992/93:Ub128 föreslår utskottet att 14 miljoner kronor

av den uppräkning som utskottet föreslår av nu ifrågavarande

medel skall avse Högskolan i Luleå. Utskottet ansluter sig till

vad regeringen förordar om särskilda medel, 40 miljoner kronor,

för stöd till nätverk för forskning och forskarutbildning

mellan de mindre och medelstora högskolorna och universiteten

eller större högskolor. Utskottet har heller inget att erinra

mot det som anförs om ytterligare 40 miljoner kronor fr.o.m.

budgetåret 1994/95 som stöd för långsiktigt forskningssamarbete

med näringslivet.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall

till motionerna 1992/93:Ub128 yrkandena 52 och 54, båda delvis,

och 1992/93:Ub141 delvis, med anledning av regeringens förslag

under avsnittet Slutsatser samt motionerna 1992/93:Ub121

yrkande 5 delvis och 1992/93:Ub143 samt med avslag på motion

1992/93:Ub100 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet förordat om forskning vid de mindre och medelstora

högskolorna. Därjämte bör riksdagen med bifall till motionerna

1992/93:Ub128 yrkandena 52 delvis och yrkande 54 samt

1992/93:Ub141 och med anledning av motion 1992/93:Ub121 yrkande

5 anvisa 200235000kr under förevarande anslag för

budgetåret 1993/94 samt som riktlinjer för resurserna de

närmast följande två åren godkänna vad som följer av den högre

nivå på anslaget som utskottet nu förordat. Utskottet

tillstyrker förslaget i motion 1992/93:Ub128 yrkande 53 att

anslaget E 12. fortsättningsvis bör benämnas

"Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor samt uppbyggnad av ny fakultetsorganisation m.m."

dels att den del av utskottets yttrande som på s.43

börjar med "Med hänvisning till" och slutar med "av riksdagen"

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en kraftig ökning

av resurserna för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre

och medelstora högskolorna. Av denna ökning bör Högskolan i

Örebro tillföras 7 miljoner kronor. Detta bör riksdagen med

bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 52 i denna del och med

anledning av motion 1992/93:Ub127 yrkande 2 och 4 som sin

mening ge regeringen till känna. Något uttalande av riksdagen

om fasta forskningsresurser vid högskolan i fråga är utskottet

inte berett att tillstyrka, varför motionerna 1992/93:Ub127

yrkande 1 och 1992/93:A410 yrkande 10 i denna del bör avslås.

dels att den del av utskottets yttrande som på s.43

börjar med "I konsekvens med" och slutar med "avstyrks

motionerna" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en kraftig ökning

av resurserna för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre

och medelstora högskolorna. Av denna ökning bör högskolorna i

Borås, Halmstad, Skövde och Trollhättan/Uddevalla tillföras

vardera 4 miljoner kronor. Detta bör riksdagen med bifall till

motion 1992/93:Ub128 yrkande 52 i denna del samt med anledning

av motionerna 1992/93:Ub115 och 1992/93:Ub135 yrkande 4 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s.44

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "förevarande

motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en kraftig ökning

av resurserna för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre

och medelstora högskolorna. Av denna ökning bör högskolorna i

Sundsvall/Härnösand och Östersund tillsammans, i forsättningen

samlade under namnet Mitthögskolan, tillföras 11 miljoner

kronor. Detta bör riksdagen med bifall till motion

1992/93:Ub128 yrkande 52 i denna del och med anledning av

motionerna 1992/93:Ub139, 1992/93:Ub655 i denna del,

1992/93:Ub656 och 1992/93:A442 yrkande 5 i denna del som sin

mening ge regeringen till känna. Frågan om inrättande av

ytterligare universitet i landet har inte berörts i

propositionen. Utskottet avstyrker uttalande av riksdagen i den

frågan, varför motion 1992/93:Ub694 yrkande 3 bör avslås.

dels att den del av utskottets yttrande som på s.45

börjar med "Utskottet, som avstyrker" och slutar med "de

förevarande motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av vad i motionerna redovisats om

nätverkssamarbetet i sydöstra Sverige och med hänvisning till

vad utskottet i det föregående har föreslagit om ökning av

resurserna till forskningsfrämjande åtgärder vid de mindre och

medelstora högskolorna anser utskottet att Högskolan i Växjö

bör tillföras 7 miljoner kronor utöver vad regeringen

föreslagit samt högskolorna i Kalmar och Karlskrona/Ronneby

likaså 5 miljoner kronor vardera. Detta bör riksdagen med

bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 52 i denna del och med

anledning av motion 1992/93:Ub148 som sin mening ge regeringen

till känna. Därjämte bör motionerna 1992/93:Ub102,

1992/93:Ub646 yrkande 1 och 1992/93:A475 yrkande 3 avslås.

dels att den del av utskottets yttrande som på s.46

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "motionerna avslås"

bort ha följande lydelse:

Dock finner utskottet det angeläget att de båda högskolorna i

Gävle/Sandviken och Falun/Borlänge tillförs mera resurser ur

anslaget till forskningsstödjande åtgärder för de mindre och

medelstora högskolorna än vad regeringen föreslagit. Med

hänvisning till utskottets ställningstagande i det föregående

om en kraftig ökning av ifrågavarande anslag bör de nämnda

högskolorna tillföras 5 miljoner kronor vardera utöver vad

regeringen föreslagit. Detta bör riksdagen med bifall till

motion 1992/93:Ub128 yrkande 52 i denna del och med anledning

av motionerna 1992/93:U118 yrkande 1, 1992/93:Ub146 och

1992/93:Ub903 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till

känna. Riksdagen bör därjämte avslå motionerna 1992/93:Ub118

yrkande 2 och 1992/93:Ub125.

dels att den del av utskottets yttrande som på s.46

börjar med "Utskottet, som har" och slutar med "Högskolan i

Jönköping" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till den av utskottet föreslagna kraftiga

utökningen av medlen till forskningsstödjande åtgärder vid de

mindre och medelstora högskolorna jämfört med regeringens

förslag föreslår utskottet att Högskolan i Karlstad tillförs

ytterligare 7 miljoner kronor samt högskolorna i

Eskilstuna/Västerås och Jönköping vardera 4 miljoner kronor,

allt utöver regeringens förslag. Detta bör riksdagen med bifall

till motion 1992/93:Ub128 yrkande 52 i denna del och med

anledning av motion 1992/93:Ub120 yrkande 1 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att momenten 12--20 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande forskning vid de mindre och medelstora

högskolorna

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub128

yrkandena 52 och 54, båda delvis, och 1992/93:Ub141 delvis, med

anledning av dels regeringens förslag under avsnittet

Slutsatser, dels motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 5 delvis och

1992/93:Ub143 och med avslag på motion 1992/93:Ub100 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet förordat,

13. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsstödjande

åtgärder vid mindre och medelstora högskolor

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub128

yrkandena 52 delvis, 53 och 54 delvis, 1992/93:Ub141 delvis och

med anledning av regeringens förslag och motion 1992/93:Ub121

yrkande 5 (delvis) till Forskningsstödjande åtgärder vid

mindre och medelstora högskolor samt uppbyggnad av ny

fakultetsorganisation m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 200235000kr,

14. beträffande riktlinjer för resurserna under anslaget

till Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 52

delvis och med anledning av regeringens förslag godkänner de

riktlinjer som utskottet angivit för budgetåren 1994/95 och

1995/96,

15. beträffande fasta forskningsresurser vid Högskolan i

Örebro, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 52

delvis och med anledning av motion 1992/93:Ub127 yrkande 2 och

4 samt med avslag på motionerna 1992/93:Ub127 yrkande 1 och

1992/93:A410 yrkande 10 (delvis) som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande ytterligare medel till högskolorna i Borås,

Halmstad, Skövde och Trollhättan/Uddevalla

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 52

delvis och med anledning av motionerna 1992/93:Ub115 och

1992/93:Ub135 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

17. beträffande ökade resurser till högskolorna i

Sundsvall/Härnösand och Östersund, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 52

delvis, med anledning av motionerna 1992/93:Ub139,

1992/93:Ub655 delvis, 1992/93:Ub656 och 1992/93:A442 yrkande 5

delvis samt med avslag på motion 1992/93:Ub694 yrkande 3 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. beträffande nätverkssamarbetet vid och resurser till

högskolorna i Kalmar, Karlskrona/Ronneby och Växjö

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 52

delvis, med anledning av motion 1992/93:Ub148 samt med avslag

på motionerna 1992/93:Ub102, 1992/93:Ub646 yrkande 1 och

1992/93:A475 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

19. beträffande egna forskningsresurser m.m. vid

högskolorna i Gävle/Sandviken och Falun/Borlänge

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 52

delvis, med anledning av motionerna 1992/93:Ub118 yrkande 1,

1992/93:Ub146 och 1992/93:Ub903 yrkande 5 samt med avslag på

motionerna 1992/93:Ub118 yrkande 2 och 1992/93:Ub125 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. beträffande ökade resurser till högskolorna i Karlstad,

Eskilstuna/Västerås och Jönköping

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 52

delvis och med anledning av motion 1992/93:Ub120 yrkande 1 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Inriktningen av Forskningsrådsnämndens arbete (mom. 27)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51

börjar med "Som framgått" och slutar med "yrkande 2 avslås"

bort ha följande lydelse:

Som framgått i det föregående har FRN ett särskilt ansvar för

gränsöverskridande forskning inom områden som är angelägna från

samhällets synpunkt. Utskottet anser att goda möjligheter till

självständiga initiativ och nysatsningar i begränsad skala är

väsentliga förutsättningar härför. Utskottet anser därför inte

att FRN:s möjligheter att ta egna initiativ och göra egna

prioriteringar skall inskränkas. Detta bör riksdagen med bifall

till motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 47 och 1992/93:Ub132

yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

27. beträffande inriktningen av Forskningsrådsnämndens

arbete

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub128

yrkande 47 och 1992/93:Ub132 yrkande 2 och med avslag på

regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

8. Tillkännagivande om Forskningsrådsnämndens

forskningsinformation (mom. 28)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "och 1992/93:Ub144"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att FRN har den bästa

kompetensen för att sprida forskningsinformation utanför den

vetenskapliga världen. Regeringens förslag att minska anslaget

till FRN med 10 miljoner kronor bör därför inte realiseras.

Vidare anser utskottet att FRN:s nuvarande anslag för

forskningsinformation bör utökas med 7 miljoner kronor för

spridning av forskningsinformation med syfte att

forskningsresultaten skall kunna utnyttjas inom arbetslivet.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1992/93:Ub128 yrkande 44, med anledning av motionerna

1992/93:Ub114, 1992/93:Ub121 yrkande 35 delvis, 1992/93:Ub132

yrkande 3 och 1992/93:Ub144 och med avslag på regeringens

förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

28. beträffande tillkännagivande om Forskningsrådsnämndens

forskningsinformation

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 44

delvis, med anledning av motionerna 1992/93:Ub114,

1992/93:Ub121 yrkande 35 delvis, 1992/93:Ub132 yrkande 3 och

1992/93:Ub144 och med avslag på regeringens förslag som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Ungdomsforskning (mom. 29)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 5" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att ungdomsforskningen är så viktig att

ökningen av stödet till sådan forskning bör bli större än vad

regeringen föreslagit. Utskottet förordar att anslaget till FRN

tillförs 7,5 miljoner kronor för ökade insatser bl.a. inom

ungdomsforskningen. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena 26 och 44 delvis

samt med anledning av regeringens förslag och motion

1992/93:Kr7 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

29. beträffande ungdomsforskning

att riksdagen med bifall till motion 1929/93:Ub128 yrkandena

26 och 44 delvis samt med anledning av regeringens förslag och

motion 1992/93:Kr7 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

10. Anslagsbeloppet under Forskningsrådsnämnden: Forskning

och forskningsinformation (mom. 31)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54

börjar med "I övrigt" och slutar med "i Östersund" bort ha

följande lydelse:

I övrigt hänvisar utskottet till sina ställningstaganden i

det föregående beträffande Forskningsrådsnämnden vad avser

forskningsinformation och ungdomsforskning. Beträffande dyrbar

vetenskaplig utrustning kommer utskottet i det följande att

förorda en annan ordning än den regeringen föreslagit. Det

innebär att utskottet anser att medel för dyrbar vetenskaplig

utrustning inte skall anvisas under detta anslag. Det finns

enligt utskottets mening anledning att riksdagen markerar

behovet av ökade resurser från samhället för grundforskning om

kooperativa mål och metoder.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till

motionerna 1992/93:Ub128 yrkandena 44 och 46 (båda delvis) samt

1992/93:Ub153 och med anledning av regeringens förslag och

motion 1992/93:Ub121 yrkande 35 (delvis) för budgetåret 1993/94

anvisar (82006000 + 24500000 - 3000000 =)

103506000 kr samt som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om kooperationsforskning.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

31. beträffande anslagsbeloppet under

Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub128

yrkandena 44 och 46 (båda delvis) och 1992/93:Ub153 och med

anledning av regeringens förslag samt motion 1992/93:Ub121

yrkande 35 (delvis) till Forskningsrådsnämnden: Forskning och

forskningsinformation för budgetåret anvisar ett

reservationsanslag på 103506000 kr samt som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om

kooperationsforskning,

11. Riktlinjer för resurserna under anslaget till

Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation

(mom. 32, motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 10

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (allas) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med

"Utskottet tillstyrker" och slutar med "av riksdagen" bort ha

följande lydelse:

Utskottet tillstyrker att resurserna under detta anslag för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 ligger kvar på en oförändrat

högre nivå i förhållande till vad regeringen föreslagit för

budgetåret 1993/94.

12. Behovet av fler kvinnliga forskare (mom. 38)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60

börjar med "Enligt utskottets" och på s.61 slutar med

"yrkande 41" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det anledning att närmare

anlysera de bakomliggande faktorerna till att det vid vissa

fakulteter inte har skett någon ökning av andelen

forskarutbildade kvinnor. Det är också angeläget att det sker

en betydande satsning på forskarutbildning inom vård- och

omsorgsområdena, där andelen kvinnor är stor. Vad utskottet här

anfört bör riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128

yrkande 12 och med anledning av motionerna 1992/93:Ub628

yrkandena 1 och 2 samt 1992/93:A811 yrkande 41 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

38. beträffande behovet av fler kvinnliga forskare

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 12

och med anledning av motionerna 1992/93:Ub628 yrkandena 1 och 2

samt 1992/93:A811 yrkande 41 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

13. Dyrbar vetenskaplig utrustning (mom. 42)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 4" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att medel för

dyrbar vetenskaplig utrustning även i fortsättningen bör

fördelas av FRN. Den av regeringen föreslagna

medelsöverföringen till de olika forskningsrådens samt FRN:s

anslag för forskning och forskningsinformation bör därför inte

genomföras. Anslagsbeloppet under anslaget Medel för dyrbar

vetenskaplig utrustning bör alltså ökas med 102700 kr,

motsvarande de belopp som regeringen föreslagit under anslagen

till FRN, HSFR, MFR, NFR, TFR samt Rymdforskning. Anslaget till

dyrbar utrustning bör dessutom ökas med ytterligare 15 miljoner

kronor.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1992/93:Ub128 yrkande 46 delvis och med anledning av

regeringens förslag och motion 1992/93:Ub132 yrkande 4

godkänner de riktlinjer för anvisningen av medel för dyrbar

utrustning som utskottet förordat.

dels att moment 42 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

42. beträffande dyrbar vetenskaplig utrustning

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 46

delvis och med anledning av regeringens förslag och motion

1992/93:Ub132 yrkande 4 godkänner de riktlinjer som utskottet

förordat,

14. Anslagsbeloppet under Medel för dyrbar vetenskaplig

utrustning (mom. 43)

Under förutsättning av bifall till reservation 13

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64

börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "dyrbar

utrustning" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår vidare att riksdagen med bifall till

motion 1992/93:Ub128 yrkande 45 och med anledning av

regeringens förslag till Medel för dyrbar vetenskaplig

utrustning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på (110000000 + 102700000 +

15000000=) 227700000 kr.

dels att moment 43 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

43. beträffande anslagsbeloppet under Medel för dyrbar

vetenskaplig utrustning

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 45

delvis och med anledning av regeringens förslag till Medel

för dyrbar vetenskaplig utrustning för budgetåret 1993/94

anvisar ett reservationsanslag på 227700000 kr,

15. Medelsanvisningen till de humanistiska fakulteterna

(mom.53)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69

börjar med "Utskottet, som" och på s.70 slutar med

"humanistiska fakulteterna" bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående har tillstyrkt den i motion

1992/93:Ub128 förordade ökade medelsanvisningen för

forskarutbildningen, förordar med tillstyrkan av nämnda motion

yrkande 41 delvis att de humanistiska fakulteterna för

forskarutbildning tillförs 10 miljoner kronor utöver

regeringens förslag för budgetåret 1993/94. För de två följande

budgetåren i perioden förordar utskottet oförändrade resurser

för detta ändamål (yrkande 42 delvis).

dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

53. beträffande medelsanvisningen till de humanistiska

fakulteterna

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena

41 och 42, båda delvis, och med anledning av regeringens

förslag godkänner vad utskottet förordat,

16. Medelsanvisningen till de teologiska fakulteterna

(mom.55)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "teologiska

fakulteterna" bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående har tillstyrkt den i motion

1992/93:Ub128 yrkande 41 förordade ökade medelsanvisningen för

forskarutbildningen, förordar att de teologiska fakulteterna

för forskarutbildning tillförs 2 miljoner kronor utöver

regeringens förslag för budgetåret 1993/94. För de två följande

budgetåren i perioden förordar utskottet oförändrade resurser

för detta ändamål.

dels att moment 55 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

55. beträffande medelsanvisningen till de teologiska

fakulteterna

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena

41 och 42, båda delvis, och med anledning av regeringens

förslag godkänner vad utskottet förordat,

17. Medelsanvisningen till de juridiska fakulteterna

(mom.57)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "juridiska

fakulteterna" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att regeringen har samma uppfattning

som motionärerna om att Sverige bör bidra till

rättsutvecklingen i Europa. Mot bakgrund av denna bedömning

anser utskottet att medelsanvisningen till de juridiska

fakulteterna bör ökas med 2 miljoner kronor för budgetåret

1993/94. Utskottet, som i det föregående har tillstyrkt den i

motion 1992/93:Ub128 förordade ökade medelsanvisningen för

forskarutbildningen, förordar att medelsanvisningen till de

juridiska fakulteterna för budgetåret 1993/94 utökas med 2

miljoner kronor utöver regeringens förslag för detta ändamål.

Totalt bör alltså medelsanvisningen till de juridiska

fakulteterna för budgetåret 1993/94 öka med 4 miljoner kronor

utöver regeringens förslag. För de två följande budgetåren i

perioden förordar utskottet oförändrade resurser.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1992/93:Ub128 yrkandena 4, 41 och 42, samtliga delvis, och med

anledning av regeringens förslag godkänner vad utskottet

förordat om medelsanvisningen till de juridiska fakulteterna.

dels att moment 57 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

57. beträffande medelsanvisningen till de juridiska

fakulteterna

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena

4, 41 och 42, samtliga delvis, och med anledning av regeringens

förslag godkänner vad utskottet förordat,

18. Kriminalvetenskaplig forskning (mom. 59)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74

börjar med "När det" och på s. 74 slutar med "3 och 4" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att BRÅ även i framtiden bör ha en central

roll i den kriminalvetenskapliga forskningen, samtidigt som

universitetens resurser förstärks. En tydlig uppdelning måste

göras av forskningsansvaret mellan BRÅ, polisen, universitet

m.fl. i syfte att motverka dubbelarbete och resursslöseri.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att

riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 1 och

med avslag på motionerna 1992/93:Ub103 yrkande 2, 1992/93:Ub121

yrkandena 26, 27 och 28 samt 1992/93:Ju844 yrkandena 3 och 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 59 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

59. beträffande kriminalvetenskaplig forskning

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 1

och med avslag på motionerna 1992/93:Ub103 yrkande 2,

1992/93:Ub121 yrkandena 26, 27 och 28 samt 1992/93:Ju844

yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

19. Resurser för forskning om Central- och Östeuropa

(mom.60)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74

börjar med "Utskottet har" slutar med "och 1992/93:Ub130

delvis" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att de särskilda resurser som

nu kan tillföras för forskning om Central- och Östeuropa bör

göras tillgängliga för forskare vid flera universitet. De medel

(3 miljoner kronor) som regeringen föreslagit skall anvisas

till Universitetet i Uppsala bör enligt utskottets mening

därför i stället anvisas till Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet (HSFR).

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av regeringens

förslag och motionerna 1992/93:Ub105 delvis och 1992/93:Ub130