Bet. 1992/93:UbU16

Utbildningsutskottets betänkande

1992/93:UBU16

Löntagarfondsmedel för forskning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga 1

1992/93

UbU16

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att ca 10 miljarder kronor av

de tidigare löntagarfondsmedlen skall användas för forskning. I enlighet

med regeringens förslag skall 60% av medlen tillföras en stiftelse för

strategisk forskning för satsningar på i första hand naturvetenskaplig

och teknisk forskning, 25% av medlen skall tillföras en stiftelse för

miljöstrategisk forskning med uppgift att stödja forskning av strategisk

betydelse för en god livsmiljö. Regeringen hade föreslagit att 15% av

medlen skulle tillföras en stiftelse för kulturvetenskaplig forskning och

att denna skulle upprättas i anslutning till Riksbankens jubileumsfond.

Utskottet föreslår att motsvarande medel i stället tillförs

Jubileumsfonden direkt i form av en donation. Under jubileumsfondens

styrelse bildas ett organ för fördelningen av medlen.

Med löntagarfondsmedlen skall skapas förutsättningar för

forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för

utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft. Utskottet stryker för

egen del under hur viktig satsningen är för en långsiktig, positiv

utveckling av såväl svensk forskning som svenskt näringsliv.

Socialdemokraterna motsätter sig i en reservation förslaget att använda

löntagarfondsmedel för forskning och menar att medlen inte skall tas i

anspråk för andra ändamål än ATP-pensionärernas välfärd. Av statsmakterna

beslutade satsningar på forskning bör finansieras över statsbudgeten. I

reservationen instämmer Vänsterpartiets suppleant.

Denne föreslår i en meningsyttring i andra hand bl.a. att de fackliga

organisationerna skall vara representerade i stiftelsernas styrelser, att

en mindre del av medlen borde användas för fasta forskningsresurser vid

vissa medelstora högskolor och att de nu aktuella insatserna borde

kombineras med en satsning på vuxenutbildning.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:171 Forskning i frontlinjen

dels föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

användningen av löntagarfondsmedel till forskning, särskilt riktlinjerna

för val av och inriktning för satsningarna (avsnitt 3),

2. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om de

ekonomiska och organisatoriska grunddragen för stiftelserna (avsnitt 4),

3. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om stiftelsen

för strategisk forskning (avsnitt 5),

4. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om stiftelsen

för miljöstrategisk forskning (avsnitt 6),

5. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om stiftelsen

för kulturvetenskaplig forskning (avsnitt 7),

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen

anförts om

6. organisatoriska frågor i samband med bildandet av stiftelserna

(avsnitt 8).

Yttrande

Finansutskottets yttrande 1992/93:FiU5y återfinns som bilaga 1 till

detta betänkande.

Motionerna

1992/93:Ub91 av Sören Norrby (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning inom

buller- och akustikområdet.

1992/93:Ub92 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1992/93:171 i den del där 25 % av

löntagarfondsmedlen avsätts till miljöstrategisk forskning och att dessa

medel i stället tillförs teknisk, medicinsk och naturvetenskaplig

forskning,

2. att riksdagen avslår proposition 1992/93:171 i den del där 15 % av

löntagarfondsmedlen avsätts till kulturvetenskaplig forskning och att

dessa medel i stället tillförs teknisk, medicinsk och naturvetenskaplig

forskning,

3. att riksdagen avsätter sammanlagt ca 4 miljarder kronor av

löntagarfondsmedlen till en stiftelse för teknisk, medicinsk och

naturvetenskaplig forskning med särskild inriktning på tillämpad

forskning inom de angivna forskningsområdena, varvid tyngdpunkten skall

ligga på att få över forskningsresultaten i kommersiell exploatering

genom t.ex. nära samarbete med teknikparker, utvecklingsfonder och

näringsliv,

4. att riksdagen, vid avslag på yrkande 3, även avslår övriga delar i

proposition 1992/93:171,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att ledamöterna till styrelserna skall rekryteras

externt på marknadsmässiga villkor efter meriter och inte tillsättas

genom s.k. politiska utnämningar,

6. att riksdagen beslutar att forskningsstyrelserna endast får utdela

realavkastningen till forskningen varje år.

1992/93:Ub93 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen uttalar

att forskning och forskarutbildning om buller bör stärkas i enlighet med

vad i motionen anförts.

1992/93:Ub94 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1992/93:171,

2. att riksdagen antar förslaget till ändring i lagen (1983:1092) med

reglemente för allmänna pensionsfonden (APR) enligt bilaga 1.

1992/93:Ub95 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av framtidssatsningar som kan ge ny kunskap

för fler arbetstillfällen, bättre miljö och ökad förståelse för

samhälleliga och kulturella samband,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att den föreslagna 15-årsperioden endast bör vara ett

riktmärke,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att de föreslagna stiftelsernas verksamhet skall

kunna prövas kontinuerligt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att det i de föreslagna stiftelsernas styrelser bör

utses representanter från de fackliga organisationerna,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om fasta

forskningsresurser till de medelstora högskolorna enligt vad i motionen

anförts,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om nödvändigheten att kombinera framtidsinriktade

forsknings- och utvecklingsinsatser med satsning på vuxenutbildning.

1992/93:Ub96 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kds, v) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kansliet för den föreslagna stiftelsen för miljöstrategisk

forskning bör förläggas till Göteborg.

Utskottet

Inledning

Löntagarfonderna avvecklades vid utgången av år 1991 genom beslut av

riksdagen under hösten samma år (prop. 1991/92:36, bet. FiU9, rskr. 92).

I propositionen angavs alternativ till hur löntagarfondernas tillgångar

skulle användas. Det anfördes bl.a. att de medel som inte togs i anspråk

för sparstimulerande åtgärder borde användas för andra åtgärder som

stimulerade tillväxten i den svenska ekonomin. Medel borde avsättas för

att främja forskning och utbildning vid främst universitet och högskolor

på områden som bidrar till en varaktig tillväxt, bl.a. miljöstrategisk

och medicinsk forskning. Frågan om hur de samlade fondtillgångarna

slutligt skulle användas borde bli föremål för fortsatt beredning.

Finansutskottet anslöt sig till detta och menade att regeringen borde

återkomma med förslag om användningen av fonderna. Förvaltningen av

löntagarfondernas tillgångar överfördes till en avvecklingsstyrelse (Fond

92--94) vars uppgift blev att förbereda en total utskiftning av

tillgångarna.

I proposition 1991/92:92 om utskiftning av löntagarfondernas tillgångar

m.m.--vilken proposition behandlades av finansutskottet --

angav regeringen våren 1992 hur utskiftningen borde ske. Regeringen

menade att de tillgångar som frigjordes genom avveckling av

löntagarfonderna i stor utsträckning borde användas för långsiktigt

kunskapssökande genom grundforskning och forskarrekrytering inom områden

som väljs utifrån bedömningar av den relevans de kan ha för utvecklingen

av Sveriges framtida konkurrenskraft. Detta utvecklades av

utbildningsministern i en bilaga till propositionen, vari riksdagen

bereddes tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om forskning

för långsiktig kompetensutveckling. Regeringen avsåg att återkomma med

närmare förslag om användningen av löntagarfondernas tillgångar till den

del de skulle avse forskningsändamål. Finansutskottet anslöt sig till

huvuddragen i regeringens utskiftningsplan (bet. 1991/92:FiU21 s. 7 och

12).

I nu föreliggande proposition 1992/93:171 om forskning i frontlinjen

framlägger regeringen sina förslag om hur löntagarfondsmedlen bör

användas för forskning. För närvarande är värdet av det kapital som avses

bli använt för ändamålet ca 10miljarder kronor.

Finansutskottet har yttrat sig över propositionen och den med anledning

av propositionen väckta motionen 1992/93:Ub94 (s). Yttrandet återfinns

som bilaga 1.

Användningen av löntagarfondsmedel till forskning

Inledningsvis ges i propositionen en översiktlig redogörelse för vad

forskningsråd, vissa sektorsforskningsorgan och akademier har redovisat

om önskvärdheten av och möjligheten till utbyggnad av forskningen inom

skilda områden samt de förslag till användning av löntagarfondsmedlen som

lämnats av universitet, högskolor, företag, forskargrupper, enskilda

forskare, organisationer m.fl. (s. 4--6).

I ett följande avsnitt görs jämförelser mellan Sverige och vissa

viktiga industriländer när det gäller satsningar på forskning samt

samverkan och kunskapsutbyte mellan företag och offentligt finansierade

forskningsorgan (s.6f.). Det konstateras att program för sådana

satsningar redan har introducerats eller är under uppbyggnad i de flesta

länder. Det gäller program för att stimulera forskares rörlighet, program

för att ge företag incitament att samarbeta i finansiering och

genomförande av konkurrensneutral forskning etc.

I två avsnitt om svensk konkurrenskraft och svensk forskning av idag

(s.7--11) framhålls att det krävs bredd i forskningssatsningarna såväl

för att den högre utbildningen skall kunna ges en god kvalitativ bas som

för att Sverige skall kunna möta nya möjligheter inom vetenskapens

område. Bredden är också en förutsättning för att resultat från den

internationella forskningen skall kunna utvecklas i vårt land. Parallellt

med detta är det enligt regeringen emellertid nödvändigt att åstadkomma

kraftsamling och koncentration av resurserna till särskilt lovande

områden. Detta är en förutsättning för att Sverige skall kunna stärka sin

internationella konkurrenskraft, inom forskningen liksom inom

näringslivet och samhället i övrigt. Svensk forskning ställs inför en rad

utmaningar, och regeringen anser att löntagarfondsmedlen skapar särskilda

möjligheter att möta dessa.

De fondmedel som nu föreslås avsatta för forskning bör utnyttjas

framför allt för att tillgodose kravet på att främja tillkomsten av vissa

särskilt starka forskningsmiljöer och att inom dessa främja

forskarrekryteringen. I fråga om rekryteringen av forskare är det

särskilt viktigt att se till att flera kvinnor kan engageras.

Regeringen föreslår nu följande när det gäller användningen av

löntagarfondsmedel till forskning:

en stiftelse för strategisk forskning inrättas och tillförs 60% av

medlen,

en stiftelse för miljöstrategisk forskning inrättas och tillförs 25%

av medlen,

en stiftelse för kulturvetenskaplig forskning inrättas och tillförs

15% av medlen.

Som riktlinjer för val av och inriktning för satsningarna föreslås

sammanfattningsvis följande.

Resurserna bör inriktas på särskilda insatser, utöver och som

komplement till den forskning som finansieras i nuvarande former. Det är

särskilt angeläget att med löntagarfondsmedlen skapa starka

forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för

utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft. Resurserna bör också

användas så att tillgången på kvalificerade forskare i landet ökas. Det

förutsätts att verksamhet som stöds med medel från stiftelserna normalt

kommer att innefatta väsentliga inslag av handledning och

studiefinansiering för forskarutbildning.-- De föreslagna

stiftelserna har själva att göra såväl de konkreta

forskningsbedömningarna som att ta ansvar för besluten.--Projekt och

program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner bör

prioriteras.--De forskningsprogram eller forskningsområden som bör

komma i fråga för stöd bör finnas inom eller i nära anslutning till

universitet och högskolor. Samverkan med näringslivet bör ges särskild

prioritet när forskningen inom områden som är särskilt intressanta för

näringslivet kommer i fråga för stöd. Forskares rörlighet såväl

internationellt som mellan universitet/högskolor, institut och företag

bör uppmuntras.--Endast i begränsad utsträckning och som en del i

skapandet av en vetenskaplig miljö bör fondmedel också kunna användas

till t.ex. utrustning.

Stiftelsen för strategisk forskning skall stödja forskning inom

naturvetenskap och teknik, men också medicin, särskilt biomedicin. Ren

industriell produkt- eller processutveckling bör däremot inte bli föremål

för stöd. Exempel på viktiga områden för insatser omnämns (s.15f.).

Utbildningsministern pekar bl.a. på områden som informationsteknik,

bioteknik och materialteknik och framhåller dessa som exempel med

möjligheter till gränsöverskridande forskning.

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning bör särskilt stödja

forskning som bedrivs inom nätverk av samverkande forskargrupper och

institutioner. Huvuddelen av forskningsinsatserna bör utföras inom

existerande organisationer, i först hand inom universitet och högskolor.

Även forskningsgrupper utanför universitet och högskolor bör emellertid

kunna delta. Möjligheterna att uppnå industriella tillämpningar bör

tillvaratas. Bland de förslag till insatser som kommit in nämns

utveckling av resurssnål teknik liksom miljöanpassade produkter,

konstruerade för att ge minsta miljöpåverkan och kunna återanvändas.

Andra exempel på områden inom miljöforskningen som framhålls är

bevarandet av den biologiska mångfalden, utveckling av ekologiskt

anpassade brukningsmetoder i jordbruk, skogsbruk och fiske. Inom

transportområdet finns förslag till forskningsprogram med projekt som

motiveras av ökande krav på lägre miljöbelastning från transportsektorn.

Stiftelsen för kulturvetenskaplig forskning upprättas i anslutning

till Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Som skäl för skapandet av

stiftelsen anförs att forskning inom kulturvetenskaperna är särskilt

viktig i en värld som präglas av snabba tekniska, ekonomiska och sociala

förändringar. Historiska och rättskomparativa perspektiv på

samhällsförändringar är betydelsefulla. De ökade internationella

relationerna skärper kraven på kunskaper i Europas historia, kultur samt

rätts- och idéutveckling. Jubileumsfonden bör handha medelsförvaltning

och administration för stiftelsen, som dock bör ha en egen styrelse skild

från Jubileumsfonden. Det sista motiveras med angelägenheten av att välja

de nya stöd- och verksamhetsformer som förordas i propositionen.

I motion 1992/93:Ub94 (s) yrkas avslag på propositionen (yrk.1).

Motionärerna hänvisar till den överenskommelse mellan regeringen och

Socialdemokraterna som nåddes den 20 september 1992. Enligt denna skulle

den utdelning av medel ur de tidigare löntagarfonderna som planerades av

regeringen och Ny demokrati avbrytas och medlen skulle kvarstanna i

pensionssystemet. Undantag gjordes endast för de medel som skulle

användas till de s.k. riskkapitalbolagen och de sparpremier som vissa

aktieägare redan hade tjänat in då uppgörelsen träffades. I motionen

understryks att avvisandet av regeringens förslag inte innebär att

motionärerna vill satsa mindre på forskning och hänvisar till den

socialdemokratiska partimotionen med anledning av den forskningspolitiska

propositionen (mot. 1992/93:Ub128, prop. 1992/93:170). Den

forskningspolitiska betydelsen av regeringens förslag bör inte

överdrivas, anser motionärerna, som anför att direktavkastningen på

aktier är låg, för närvarande omkring 2% av aktiernas värde. Enligt

motionärerna är regeringens förslag inte förenligt med reglerna för

användningen av löntagarfondsmedlen. Propositionen visar att skyddet för

AP-fondens tillgångar är otillräckligt. Med hänvisning härtill föreslås

en ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden

i syfte att garantera att fondmedlen, dvs. de medel som tillförts

fondstyrelserna, inte tas i anspråk för andra ändamål än

ATP-pensionärernas välfärd (yrk.2).

I motion 1992/93:Ub92 (nyd) välkomnas koncentrerade satsningar på

områden där Sverige kan ta en världsledande roll; äntligen betonas vikten

av att forskningen i större utsträckning skall vara tillämpad och ske i

nära samarbete med näringslivet. Man har därmed inget att erinra mot

förslaget om en stiftelse för strategisk forskning. Däremot avvisas

förslaget om de två övriga stiftelserna (yrk. 1 och 2). Sverige, svensk

ekonomi och miljön skulle få mer för pengarna, om även dessa stiftelsers

4 miljarder kronor satsades på naturvetenskap, teknik och medicin (yrk.

3). Denna andra stiftelse föreslås sålunda ha samma mål och inriktning

som den av regeringen föreslagna stiftelsen för strategisk forskning, men

med en helt annan styrelse. Härigenom, menar motionärerna, möjliggörs ett

bredare urval av projekt och större objektivitet än om en enda styrelse

förfogar över samtliga medel. Stiftelsen bör särskilt sikta in sig på att

få över forskningsresultaten i kommersiell exploatering. Om riksdagen

avslår dessa tre yrkanden, bör riksdagen även avslå propositionen i

övrigt (yrk.4).

I motion 1992/93:Ub95 (v) yrkande 1 föreslås ett uttalande av riksdagen

i enlighet med vad i motionen anförts om behovet av framtidssatsningar

som kan ge ny kunskap för fler arbetstillfällen, bättre miljö och ökad

förståelse för samhälleliga och kulturella samband. Motionärerna

framhåller att strategisk forskning inom områdena naturvetenskap och

teknik är mycket viktig, inte minst för att svensk industri skall kunna

möta en internationell konkurrens. Dessutom finns det inom detta

strategiska fält också framtida möjligheter till resultat som har en

positiv inverkan för utveckling av ny miljövänlig produktion, ökad

hållbarhet och minskad sårbarhet i för samhället viktiga tekniska system.

Framtidssatsningar behövs för att skapa kunskap om nya produkter och nya

tekniker inom produktionen. En inriktning av långsiktig karaktär gäller

också i allt väsentligt de av regeringen föreslagna områdena strategisk

miljöforskning och kulturvetenskaplig forskning.

Utskottet ansluter sig till de motiveringar som regeringen anfört i den

föreliggande propositionen för sitt förslag om användningen av

löntagarfondsmedel för forskning och vill därtill stryka under följande,

vilket regeringen även i andra sammanhang anfört som skäl för

ifrågavarande satsning (jfr prop. 1991/92:92 och 1992/93:170). Det är

nödvändigt för Sverige att förstärka kapaciteten inom forskning och högre

utbildning, inte minst på områden som bidrar till en varaktig ekonomisk

tillväxt. Med hänvisning härtill är det, enligt utskottets uppfattning,

av strategisk betydelse att resurserna inriktas på särskilda insatser

utöver och som komplement till den forskning som finansieras i nuvarande

former. Medlen bör avsättas för grundforskning och forskarrekrytering

inom ett begränsat antal områden, som har stor betydelse för utvecklingen

av Sveriges konkurrenskraft. Insatserna måste vara effektiva, och det

måste röra sig om forskning på högsta internationella nivå för att det

enligt utskottets mening skall kunna motiveras att så stora resurser som

det nu är fråga om avsätts för ändamålet. Samtidigt vill utskottet betona

den betydelse som rekryteringen av goda forskare har för landets

långsiktiga utvecklingspotential. Löntagarfondsmedlen bör alltså användas

så att tillgången på kvalificerade forskare blir väsentligt större än vad

som är fallet idag. Utskottet delar regeringens uppfattning att de i

propositionen angivna riktlinjerna, så långt det är möjligt och lämpligt

med hänsyn till varje forskningsområdes speciella förutsättningar, bör

vara vägledande för val och inriktning av satsningar med

löntagarfondsmedel.

Utskottet vill härtill, bl.a. mot bakgrund av vad som anförs i motion

1992/93:Ub92, framhålla följande.

Ett kvalificerat utredningsarbete har nyligen genomförts för att

klarlägga vad som bör göras för att inte bara lösa dagens ekonomiska

problem utan även för att åstadkomma grundläggande förändringar i den

svenska ekonomin (Nya villkor för ekonomi och politik, SOU 1993:16).

Utredningen har visat på angelägenheten av breda ansatser och åtgärder

med stor spännvidd inom en rad skilda områden för att åstadkomma en

långsiktigt positiv utveckling. Strategiska insatser måste göras över en

bred front. Det gäller naturligtvis, menar utskottet, även forskningen,

vars insatser sålunda bör spänna över många vetenskaps- och

problemområden.

Forskning inom naturvetenskap, teknik och biomedicin får strategisk

betydelse, när den förenar hög vetenskaplig kvalitet med långsiktigt

industriell nytta. Det är naturligt att de generiska vetenskaps- och

teknikområdena tilldrar sig stort intresse i det perspektivet. Forskning

till stöd för en lägre miljöbelastning från transportsektorn är exempel

på sådan mångvetenskaplig forskning som har stor betydelse på sikt för

samhälle och näringsliv. En djupare kunskap om andra länders och

kulturers förhållanden är av stor betydelse för vårt lands förmåga att

samverka kulturellt, socialt och ekonomiskt med vår omvärld. Forskning

inom breda kulturvetenskapliga områden kommer att kunna ge betydelsefulla

bidrag i detta avseende.

Utskottet konstaterar att regeringens förslag om hur

löntagarfondsmedlen för forskning skall inriktas innebär insatser inom

skilda områden, men med det gemensamma syftet att främja en positiv

utveckling av Sverige och den svenska konkurrenskraften i vid mening och

i ett längre perspektiv. Regeringen framhåller att den närmare

fördelningen på forskningsområden av tillgängliga resurser givetvis är

stiftelsernas sak och ger endast för var och en av stiftelserna exempel

på vilken typ av forskningsinsatser som kan bli aktuell för att visa

karaktären av verksamheten. En sådan beskrivning kan inte få någon hög

grad av konkretion. Regeringens exemplifiering av insatser ådagalägger

emellertid en rad behov och möjligheter inom ett brett spektrum av

forskningsområden, som är centrala för den långsiktiga

samhällsutvecklingen. Enligt utskottets bedömning är således insatser

inom alla de tre verksamhetsområdena viktiga för att uppnå målet att

utveckla Sveriges framtida konkurrenskraft. Utskottet finner

resursfördelningen mellan ändamålen rimlig med beaktande av

forskningsbehoven och kostnader för olika slag av forskning.

Med hänvisning till det nu anförda finner utskottet att vad som

framförs i motionerna 1992/93:Ub92 yrkandena 1--3 och 1992/93:Ub95

yrkande 1 i allt väsentligt är tillgodosett. Utskottet vill med anledning

av den sistnämnda motionen dock stryka under vad i motionen anförs om

satsningarnas betydelse för att skapa ny kunskap och därmed åstadkomma

flera arbetstillfällen. Detta senare möjliggörs av en inte bara

bibehållen utan även, och främst, genom ökad konkurrenskraft. Lika

angeläget finner utskottet det att framhäva värdet av stiftelsernas

verksamhet när det gäller en bättre miljö och en ökad förståelse för de i

motionen angivna samhälleliga och kulturella sambanden, detta senare inte

minst i en värld som karakteriseras av snabba omvälvningar i teknik,

ekonomi och sociala förhållanden.

När det gäller den i motion 1992/93:Ub94 åberopade överenskommelsen

mellan regeringspartierna och Socialdemokraterna hänvisar utskottet till

vad som anförs i propositionen. Regeringen hävdar att uppgörelsen om

vissa ekonomisk-politiska åtgärder innebar en överenskommelse om att

samråd skulle äga rum om löntagarfondsmedlens användning för forskning.

Det konstateras nu att sådant samråd har genomförts (prop. s.4).

Beträffande möjligheten att använda nu ifrågavarande medel för

forskning har finansutskottet framfört följande i sitt yttrande till

utbildningsutskottet. Finansutskottet erinrar om att det vid behandlingen

av regeringens förslag till utskiftningsplan för löntagarfonderna inte

hade något att erinra mot huvuddragen i regeringens förslag (prop.

1991/92:92, bet. FiU21). Utskottet slog då fast att en del av

löntagarfondernas tillgångar borde användas för forskning. I det nu

föreliggande yttrandet finner finansutskottet inte anledning att frångå

sin tidigare uppfattning utan anser att utbildningsutskottet bör avstyrka

motion 1992/93:Ub94.

Finansutskottet nämner att det aktuella marknadsvärdet på de tidigare

löntagarfondernas tillgångar uppgår till 14,4 miljarder kronor efter det

att medel (6,5 miljarder kronor) betalats ut till riskkapitalbolag. Hur

mycket som kommer att finnas tillgängligt för forskningsinsatser kan inte

fastställas med säkerhet förrän längre fram. Avgörande är nämligen värdet

av de kvarvarande löntagarfondernas tillgångar vid tidpunkten för

överföringen, sedan avdrag gjorts för sparpremier och

fondbolagsersättningar i enlighet med tidigare gjorda utfästelser.

Av propositionen framgår att stiftelserna skall vara beredda att

besluta om insatser så att forskning som finansieras med medel från de

tidigare löntagarfonderna kan starta under budgetåret 1994/95.

Propositionen åtföljs inte av något lagförslag som gör det möjligt att

disponera medel för ändamålet. Regeringen har emellertid i proposition

1992/93:231 om högskolor i stiftelseform--mångfald för kvalitet

sedermera framlagt ett sådant förslag. Av lagförslaget framgår att

sammanlagt högst 10 miljarder kronor skall föras över till de stiftelser

som nu är i fråga. I samma proposition föreslår regeringen dessutom att

högst 1,7 miljarder kronor skall avsättas från löntagarfondsmedlen till

två stiftelser som bildas för att överföra statliga högskolor till

privaträttslig form. Utskottet behandlar dessa förslag i betänkande

1992/93:UbU18.

När det gäller frågan om omfattningen av de medel som kan föras över

till forskningsstiftelser vill utskottet anföra följande.

Som framgår av finansutskottets yttrande har riksdagen redan fattat

beslut om vissa ändamål för användningen av löntagarfondsmedlen. För en

riskkapitalstruktur har utbetalning av 6,5 miljarder kronor skett. För

ytterligare två ändamål har utbetalning av medel ännu inte verkställts,

nämligen ca 500 miljoner kronor i s.k. sparpremier till dem som deltagit

i det premiegrundande allemanssparandet samt 85 miljoner kronor i

ersättning till de fondbolag och andra institut som administrerat det

premiegrundande allemanssparandet på grund av att sparandet avbrutits i

förtid (prop. 1991/92:92, bet. FiU21, rskr. 339, prop. 1992/93:149, bet.

FiU12, rskr. 240).

Utbildningsutskottet anser att de två ändamål för vilka riksdagen redan

har gjort utfästelser och där utbetalningar ännu inte skett bör

prioriteras. För den händelse att utrymmet i övrigt för överföringar till

de föreslagna forsknings- och högskolestiftelserna inte skulle räcka till

på grund av att tillgångarnas värde har fallit avsevärt och sålunda

understiger 11,7 miljarder kronor, ankommer det på regeringen att besluta

om hur avvikelsen skall fördelas på nu aktuella ändamål, varvid

relationstalen för resp. forskningsstiftelse bör bibehållas. Om

ifrågavarande tillgångar överstiger 11,7 miljarder kronor bör regeringen

återkomma till riksdagen med förslag om hur dessa resurser skall

disponeras för forskning.

Med hänvisning till vad utskottet nu anfört föreslår utskottet att

riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om användningen av

löntagarfondsmedel till forskning. Utskottet, som i det följande

återkommer till regeringens förslag beträffande varje enskild stiftelse,

tillstyrker sålunda de föreslagna riktlinjerna för val av och inriktning

för satsningarna. Därmed avstyrker utskottet motionerna 1992/93:Ub92

yrkandena 1--4, 1992/93:Ub94 och 1992/93:Ub95 yrkande 1.

Utskottet har i det föregående redovisat regeringens förslag

beträffande stiftelsen för strategisk forskning och stiftelsen för

miljöstrategisk forskning. Utskottet har likaså i det föregående vid

sin motivering för bifall till riktlinjerna för val av och inriktning för

insatserna för egen del gjort överväganden och ytterligare klargjort

syftet med stiftelsernas verksamhet. Utskottet hänvisar till dessa och

föreslår därmed att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om

stiftelsen för strategisk forskning och stiftelsen för miljöstrategisk

forskning.

När det gäller stiftelsen för kulturvetenskaplig forskning vill

utskottet anföra följande.

Utskottet har inget att erinra mot syftet med förslaget att inrätta en

särskild stiftelse för kulturvetenskaplig forskning. Däremot ställer sig

utskottet tveksamt till den föreslagna organisationen.

Den avsedda stiftelsen skiljer sig enligt regeringens förslag från de

båda andra stiftelserna därigenom att den knyts till ett redan befintligt

organ, Riksbankens Jubileumsfond, som föreslås handha medelsförvaltningen

och administrationen åt stiftelsen. Samtidigt avses den nya stiftelsen ha

en egen styrelse skild från Jubileumsfonden. Därigenom kan stiftelsen

enligt propositionen bidra till en ökad pluralism och möjligheter att

välja nya stöd- och verksamhetsformer.

Utskottet finner skäl att erinra om vad riksdagen våren 1991 som sin

mening gav regeringen till känna beträffande kapitaltillskott till

Riksbankens Jubileumsfond (redog. 1990/91:6 och 1990/91:7, bet. UbU14,

rskr. 293). Med anledning av en motion om behovet av ökad

anslagsutdelning från Jubileumsfonden och med förslag att fonden borde

tillföras ytterligare kapital (mot. 1991/92:Ub177) ansåg riksdagen att

motionärernas förslag om kapitaltillskott borde prövas i samband med att

regeringen lägger fram nästa forskningsproposition. Utskottet vill

uppfatta det nu föreliggande förslaget som liggande i linje med vad

riksdagen då uttalade. Emellertid anser utskottet att steget bör tas

fullt ut och att medlen tillförs Jubileumsfonden. Till Stiftelsen

Riksbankens Jubileumsfond bör sålunda 1,5 miljarder kronor överlämnas som

donation. För donationen skall gälla att medlen skall användas i enlighet

med vad regeringen förordat i propositionen beträffande såväl de

generella riktlinjerna (prop. s.12f.) som kulturvetenskaplig

forskning (prop. s.18f.). Medlen bör fördelas efter förslag av ett

organ för prioritering m.m., som under Jubileumsfondens styrelse är skild

från fondens övriga verksamhet. Jubileumsfondens styrelse såsom

organisationskommitté bör utarbeta förslag till närmare föreskrifter, som

underställs regeringen för godkännande, innan donationen överlämnas.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av regeringens förslag

godkänner vad utskottet har förordat om donation till Riksbankens

Jubileumsfond för kulturvetenskaplig forskning.

Utöver vad som i det föregående framgått av regeringens förslag om

användningen av löntagarfondsmedel till forskning begär regeringen

riksdagens godkännande av vissa ekonomiska och organisatoriska

grunddrag för stiftelserna. Utbildningsministern anför att verksamhet

inom kvalificerade forskningsområden endast kan byggas upp etappvis.

Inledningsvis bör huvudsakligen avkastningen på tillgängliga medel

användas för de nya forskningsaktiviteterna. Successivt bör även

kapitalet tas i anspråk. Enligt utbildningsministerns bedömning skall den

totala tiden för de föreslagna insatserna uppgå till ca 15 år.

Verksamheten bör regelbundet bli föremål för kvalificerad utvärdering och

uppföljning, bl.a. för att ge stiftelserna underlag för omprövning och

omprioritering. Möjligheterna att långsiktigt binda fondmedlen i olika

forskningsinsatser bör därför begränsas.

Regeringen avser att tillsätta tre organisationskommittéer, en för

varje stiftelse. Det bör ingå i uppdraget till dessa att föreslå hur och

när resurserna från Fond 92--94 skall överföras till de nyinrättade

stiftelserna.

I ett par motioner framförs synpunkter på varaktigheten i de

föreslagna insatserna. Enligt motion 1992/93:Ub92 (nyd) yrkande 6 bör

det endast vara möjligt att dela ut realavkastningen till forskningen

varje år. Huvudsyftet med regeringens förslag är att på längre sikt

stärka Sveriges konkurrenskraft. Även om 15 år kommer forskning för detta

ändamål att behövas. I motion 1992/93:Ub95 (v) yrkande 2 hävdas att den i

propositionen förordade femtonårsperioden för stiftelsernas verksamhet

bör vara ett riktmärke. Mot bakgrund av behovet av långsiktighet vore det

olyckligt om riksdagen nu ensidigt slår fast att den aktuella tidsrymden

definitivt skall vara 15 år.

Utskottet har inte uppfattat regeringens förslag som ett slutligt

ställningstagande till hur länge verksamheten skall få pågå, utan just

som ett riktmärke. Den angivna ramen om 15 år vill utskottet se som en

tänkbar period mot bakgrund av den i propositionen angivna uppfattningen

att en tidsbegränsad, men i gengäld desto kraftigare förstärkning av

forskningen är att föredra framför mindre insatser över en lång tid.

Enligt utskottets uppfattning innebär propositionens förslag att en

sammanlagd resurs om ca 1000 miljoner kronor per år i 1993 års

penningvärde bör kunna ställas till forskningens förfogande efter en

uppbyggnadsperiod. En framgångsrik förmögenhetsförvaltning bör kunna

medföra att stiftelsernas verksamhet utsträcks på obestämd tid.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad i propositionen anförs

om att insatserna kan "generera livskraftiga arvtagare till de

forskningsmiljöer och strukturer som nu skapas". Det är sålunda enligt

utskottet rimligt att utgå från att verksamheter som igångsatts med stöd

av en stiftelse kommer att leva vidare i den mån statsmakterna eller

andra finansiärer finner det angeläget att så blir fallet. Det anförda

understryker vikten av en kvalificerad förmögenhetsförvaltning och att

stiftelsernas finansiella insatser byggs upp successivt på grundval av

deras självständiga bedömningar.

Med det anförda anser utskottet yrkande 6 i motion 1992/93:Ub92

besvarat. Motionen avstyrks därmed. Detsamma gäller motion 1992/93:Ub95

yrkande 2.

Utskottet vill vidare erinra om vad utskottet anfört i betänkande

1992/93:UbU15 rörande universitetens och högskolornas samt

forskningsrådens ansvar för forskningsinformation. Enligt utskottets

mening bör detta även gälla de nu föreslagna stiftelserna samt

Riksbankens Jubileumsfond.

Motion 1992/93:Ub95 (v) behandlar även frågan upp om formerna för

en kontinuerlig prövning av stiftelsernas verksamhet. När det

gäller det demokratiska inflytandet över forskningsverksamheten menar

motionärerna att stiftelsernas verksamhet skall kunna prövas som all

annan forskning inom ramen för de treåriga forskningspolitiska beslut som

tas av riksdagen (yrkande 3).

Utskottet delar regeringens uppfattning att stiftelsernas verksamhet

regelbundet bör bli föremål för kvalificerad utvärdering och uppföljning.

Frågan om kvalitetsbedömning berörs i propositionen under avsnittet

organisationsfrågor (s.19f.) till vilket utskottet återkommer i det

följande. Liksom utbildningsministern förutsätter utskottet att

stiftelserna till stor del använder externt tillgängliga erfarenheter,

bl.a. för bedömning av vetenskaplig kvalitet eller industriell betydelse.

När så bedöms lämpligt, skall internationell expertis anlitas, såväl för

bedömning av olika förslag som för utvärdering. Utskottet anser inte att

riksdagen bör biträda förslaget om regelrätt prövning av riksdagen vart

tredje år av stiftelsernas verksamhet. Som utskottet har uppfattat

förslaget med verksamheten i stiftelseform tar det sikte just på att

verksamheten skall kunna fungera utan fortlöpande prövning och omprövning

"utifrån". Utskottet utgår dock från att riksdagen, t.ex. i anslutning

till de forskningspolitiska besluten, hålls informerad om verksamheten,

dess resultat och de problem som till äventyrs kan komma att drabba den.

Stiftelsernas verksamhet ingår ju självfallet i ett större

forskningspolitiskt sammanhang och utgör därmed en av flera grundläggande

förutsättningar för statsmakternas forskningspolitiska beslut i

fortsättningen. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1992/93:Ub95

yrkande 3.

Utskottet har inget att erinra mot vad i propositionen i övrigt

förordas om de ekonomiska och organisatoriska grunddragen för

stiftelserna i den mån det inte berörts av utskottets ställningstaganden

i det föregående.

Organisatoriska frågor

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad i

propositionen anförts om organisatoriska frågor i samband med bildandet

av stiftelserna.

En organisationskommitté bör tillsättas för vardera stiftelsen för

strategisk forskning, stiftelsen för miljöstrategisk forskning och

stiftelsen för kulturvetenskaplig forskning. Organisationskommittéerna

bör få till uppgift att utarbeta förslag till stadgar och andra

erforderliga bestämmelser för resp. stiftelse. I propositionen anges

bl.a. följande riktlinjer för kommittéerna. Vardera stiftelse skall ledas

av en styrelse som inledningsvis utses av regeringen. Styrelserna för

strategisk forskning resp. miljöstrategisk forskning bör, med för varje

fall lämplig fördelning, sättas samman av ledande personer från såväl

forskningsvärlden som näringslivet. I styrelserna skall ingå någon eller

några ledamöter utsedda av regeringen. I propositionen anförs att

Riksbankens Jubileumsfond skall förvalta medlen för stiftelsen för

kulturvetenskaplig forskning, medan de två andra stiftelserna får

förvalta sina medel själva.

Två motioner tar upp frågan om styrelsernas sammansättning. I

motion 1992/93:Ub92 (nyd) yrkande 5 uttalas en mycket kritisk inställning

till politiska utnämningar, och motionärerna menar att styrelserna måste

ha absolut högsta kompetens inom områden där få, om ens någon, politiker

uppfyller kraven. Enligt motion 1992/93:Ub95 (v) yrkande 4 bör det i

stiftelsernas styrelser utses representanter från de fackliga

organisationerna av demokratiska skäl och med tanke på vikten av att

forskningen har en stark anknytning till samhället i övrigt.

Utskottet har inget att erinra mot vad i propositionen anförs om

sammansättningen av stiftelsernas styrelser. Utskottet vill stryka under

vad utbildningsministern säger om att styrelserna sätts samman så att

kravet på förmåga att bedöma olika insatsers betydelse för syftet med de

berörda verksamheterna tillgodoses. För egen del anser utskottet att

detta innebär att ledamöterna väljs ut så att det i styrelsen för varje

stiftelse uppnås största möjliga samlade kompetens och lämplighet för

uppgiften. Enligt utskottets mening strider inte denna strävan mot

möjligheten för regeringen att i styrelserna utse någon eller några

ledamöter. När det gäller formerna för facklig insyn i verksamheten utgår

utskottet från att denna fråga blir föremål för överväganden utan att

riksdagen nu gör något uttalande.

Mot bakgrund av vad utskottet i det föregående har förordat beträffande

överföring av medel till Jubileumsfonden, utgår utskottet från att vad

regeringen i propositionen föreslagit om styrelserna i tillämpliga delar

kommer att gälla för det organ under Jubileumsfondens styrelse som har

att fördela medel, m.m.

Utskottet anser att de båda nu förevarande yrkandena bör avslås.

Mot bakgrund av vad utskottet anfört rörande Riksbankens Jubileumsfonds

mottagande av medel för kulturvetenskaplig forskning som en donation,

utgår utskottet från att organisationskommitténs uppgifter fullgörs av

Riksbankens Jubileumsfond. Beträffande övrigt som i propositionen anförs

om organisatoriska frågor i samband med bildandet av stiftelserna

instämmer utskottet i regeringens bedömning, varför propositionen i denna

del -- i den mån den inte berörs av utskottets ställningstaganden i det

föregående -- bör läggas till handlingarna.

Övriga motionsledes framförda förslag

Enligt motion 1992/93:Ub95 (v) yrkande 5 bör regeringen återkomma med

förslag om medel för fasta forskningsresurser vid högskolorna i Växjö,

Örebro, Karlstad, Sundsvall-Härnösand-Östersund och Luleå, beträffande

den sistnämnda högskolan för de administrativa, ekonomiska och sociala

sektorerna. Regeringen borde enligt motionärerna vid sina överväganden om

användningen av löntagarfondsmedlen gjort seriösa inventeringar av

möjligheten till en utbyggnad av fasta forskningsresurser vid fler

högskolor och universitet än vad som idag är fallet.

Utskottet finner med anledning av motionen skäl att stryka under

behovet av ökade satsningar på forskning vid de mindre och medelstora

högskolorna. Denna fråga behandlas utförligt av utskottet i anslutning

till den forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170, bet.

UbU15). När det gäller möjligheten för de av motionärerna nämnda

högskolorna att få del av de resurser som kommer att disponeras av

stiftelserna är det enligt utskottets uppfattning inget som hindrar att

sådan kvalificerad forskning vid såväl dessa högskolor som de mindre

högskolorna som ligger i linje med stiftelsernas åtaganden skall kunna få

stöd från stiftelserna. Det ankommer på dessa senare att göra de

nödvändiga bedömningarna och prioriteringarna. Med det anförda avstyrker

utskottet yrkande 5 i motion 1992/93:Ub95.

I samma motion yrkande 6 anförs att frågan om en vidgad

forskarrekrytering hänger samman med frågor om den grundläggande

högskoleutbildningen. Det är nödvändigt att också de som har erfarenhet

av vuxen- och yrkesliv rekryteras till högre studier och

forskningsverksamhet. Härigenom förs viktiga erfarenheter in i

forskarvärlden och en "gymnasifiering" av högskolan motverkas.

Motionärerna anser att det för fullödighetens skull är nödvändigt att

kombinera de föreslagna framtidsinriktade forsknings- och

utvecklingsinsatserna med en rejäl satsning på vuxenutbildning.

Utskottet behandlar i annat sammanhang (bet. 1992/93:UbU15) frågan om

ökad forskarrekrytering och instämmer i motionärernas uppfattning att

denna fråga nära knyter an till omfattningen av den grundläggande

högskoleutbildningen. Som framgått av det föregående är avsikten att

projekt som stöds med de tidigare löntagarfondsmedlen skall kunna

innefatta ett väsentligt inslag av forskarutbildning. Beträffande

löntagarfondsmedlens användning för grundläggande högskoleutbildning vill

utskottet erinra om vad utbildningsministern tidigare anfört om

möjligheten att, i de fall det bedöms lämpligt, bedriva viss kvalificerad

högskoleutbildning i anslutning till forsknings-och

forskarutbildningsinsatserna (prop. 1991/92:92 s.39). När det gäller

vuxenutbildningens roll för rekrytering till högskoleutbildning,

instämmer utskottet i vad motionärerna anför om dess betydelse men

avstyrker förslaget om satsning på vuxenutbildning med användning av nu

aktuella medel.

I motionerna 1992/93:Ub91 och 1992/93:Ub93 (båda fp) framförs önskemål

om att forskning om buller skall anges som ett angeläget område för

insatser av stiftelsen för miljöstrategisk forskning. Buller som

miljöfaktor är ett viktigt problem för vårt samhälle och vår industri. I

båda motionerna anförs att det råder en uppenbar kompetensbrist på

området inom svensk industri och svenskt näringsliv.

Utskottet instämmer i vad motionärerna anför om buller som ett stort

problem. Emellertid anser utskottet, i likhet med vad som sägs i

propositionen, att det inte är en uppgift för regering och riksdag att ge

detaljerade anvisningar om forskningens inriktning. Det bör ankomma på

berörd stiftelse att bedöma förslag om projekt inom t.ex. buller-och

akustikområdet. Utskottet avstyrker därmed bifall till motionerna.

Slutligen föreligger det ett förslag i motion 1992/93:Ub96 (c, m, fp,

kds, v) att stiftelsen för miljöstrategisk forskning bör förläggas

till Göteborg. I motionen ges en tämligen utförlig redovisning av

miljösatsningar och forskning på miljöområdet i västra Sverige, den del

av landet som varit hårdast belastad av luftföroreningar och försurning.

Med hänsyn till den utomordentliga vikt som den miljöstrategiska

forskningens resultat kommer att ha för Västsverige och dess näringsliv

bör enligt motionärerna den organisatoriska basen för ifrågavarande

stiftelses verksamhet förläggas till Göteborg.

Som framgått i det föregående kommer organisationskommittéer att

tillsättas för var och en av stiftelserna. Utskottet anser att det bör

ankomma på kommittén för stiftelsen för miljöstrategisk forskning att

närmare överväga och föreslå en ort för kansliets placering. Utskottet

avstyrker sålunda ett uttalande av riksdagen i frågan.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande löntagarfondsmedel för forskning

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub92 yrkandena 1--4,

1992/93:Ub94 och 1992/93:Ub95 yrkande 1 godkänner vad regeringen förordat

om användningen av löntagarfondsmedel till forskning, särskilt

riktlinjerna för val av och inriktning för satsningarna,

res. (s)

2. beträffande stiftelsen för strategisk forskning

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

3. beträffande stiftelsen för miljöstrategisk forskning

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,

4 beträffande stiftelsen för kulturvetenskaplig forskning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag godkänner vad

utskottet förordat,

5 beträffande varaktigheten i de föreslagna insatserna

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub92 yrkande 6 och

1992/93:Ub95 yrkande 2 godkänner vad regeringen förordat,

6. beträffande formerna för prövning av stiftelsernas

verksamhet

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub95 yrkande 3 godkänner vad

regeringen förordat,

men. (v) - delvis

7. beträffande de ekonomiska och organisatoriska grunddragen för

stiftelserna i övrigt

att riksdagen godkänner vad regeringen förordat, i den mån det inte

omfattas av vad utskottet hemställt i det föregående,

8. beträffande styrelsernas sammansättning

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub92 yrkande 5 och

1992/93:Ub95 yrkande 4 lägger proposition 1992/93:171 i denna del till

handlingarna,

men. (v) - delvis

9. beträffande organisatoriska frågor i övrigt i samband med

bildandet av stiftelserna

att riksdagen lägger propositionen i denna del till handlingarna,

10. beträffande fasta forskningsresurser vid vissa högskolor

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub95 yrkande 5,

men. (v) - delvis

11. beträffande vuxenutbildning m.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:95 yrkande 6,

men. (v) - delvis

12. beträffande forskning om buller

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub91 och 1992/93:Ub93,

13. beträffande lokalisering av stiftelsen för miljöstrategisk

forskning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub96.

men. (v) - delvis

Stockholm den 25 maj 1993

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:

Ann-Cathrine Haglund (m),

Lena Hjelm-Wallén (s),

Margitta Edgren (fp),

Berit Löfstedt (s),

Marianne Jönsson (c),

Ewa Hedkvist Petersen (s),

Bo Arvidson (m),

Eva Johansson (s),

Jan Björkman (s),

Ulf Melin (m),

Inger Lundberg (s),

Chris Heister (m),

Krister Örnfjäder (s),

Tuve Skånberg (kds) och

Claus Zaar (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i

utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga

behandlingen av ärendet.

Reservation

Löntagarfondsmedel för forskning (mom.1)

Lena Hjelm-Wallén, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Krister Örnfjäder (allas)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.8 börjar med

"Utskottet ansluter" och på s.11 slutar med "yrkande 1" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill som sin principiella uppfattning markera att av

statsmakterna beslutade resurser till forskning skall anvisas över

statsbudgeten.

Utskottet anser att ökade satsningar på forskning är ytterst angelägna.

Utskottet återkommer till denna fråga i anslutning till behandlingen av

den forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170). Det är värt

att notera att, så långt utskottet nu kan bedöma, de av regeringen i

propositionen föreslagna åtgärderna för forskningens vidkommande endast

kommer att kunna bli av blygsam omfattning under de närmaste åren.

Utskottet anser att det krävs betydligt större resurser för forskning

under den kommande treårsperioden än vad som ligger i regeringens

förslag. Forskningens strategiska betydelse för att få i gång en uthållig

tillväxt i ekonomin måste bättre tas till vara.

Utskottet vill vidare erinra om att det i överenskommelsen mellan

regeringen och Socialdemokraterna den 20 september 1992 nåddes enighet om

att den utdelning av medel ur de tidigare löntagarfonderna som planerades

av regeringen och Ny demokrati skulle avbrytas och att medlen skulle

kvarstanna i pensionssystemet. Undantag gjordes endast för de medel som

skulle användas till de s.k. riskkapitalbolagen och de sparpremier som

vissa aktieägare redan hade tjänat in då uppgörelsen träffades.

Överenskommelsen ingick som en del i en uppgörelse som syftade till att

långsiktigt och bestående förstärka de offentliga finanserna i allmänhet

och pensionssystemet i synnerhet. Det nu föreliggande regeringsförslaget

strider uppenbart mot krisuppgörelsen och försvagar den offentliga

sektorns finansiella sparande med 10--15 miljarder kronor. Utskottet

föreslår att riksdagen med hänvisning till de här återgivna förhållandena

avslår propositionen i sin helhet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att AP-fondens tillgångar får

användas endast på det sätt som anges i lagen (1983:1092) med reglemente

för allmänna pensionsfonden (APR), dvs. för pensionsutbetalningar,

förvaltningskostnader och andra utgifter avseende försäkringen för

tilläggspension (APR3§). För att garantera att fondmedlen, dvs. de

medel som tillförts fondstyrelserna, inte tas i anspråk för andra ändamål

än ATP-pensionärernas välfärd föreslår utskottet att riksdagen antar det

genom motion 1992/93:Ub94 framlagda förslaget till lag om ändring i APR.

I lagförslaget bör en ikraftträdandebestämmelse föras in.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen

bifaller motion 1992/93:Ub94 och därjämte avslår propositionen och

motionerna 1992/93:Ub92 yrkandena 1--4 och 1992/93:Ub95 yrkande 1.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande löntagarfondsmedel för forskning

att riksdagen dels bifaller motion 1992/93:Ub94 yrkande 1 och

avslår proposition 1992/93:171 och motionerna 1992/93:Ub92 yrkandena 1--4

och 1992/93:Ub95 yrkande 1 dels med bifall till motion 1992/93:Ub94

yrkande 2 antar förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med

reglemente för allmänna pensionsfonden med i bilaga 2 som

Reservanternas lagförslag betecknade lydelse,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom

partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Vänsterpartiets grundläggande inställning till användningen av

löntagarfondsmedlen är att medlen skall bli kvar i pensionssystemet.

Därför instämmer jag i första hand i Socialdemokraternas reservation. Om

reservationen inte vinner, har jag -- i andra hand -- följande synpunkter

och förslag med anledning av propositionen.

När det gäller formerna för prövning av stiftelsernas verksamhet

bör prövningen ske i huvudsak på samma sätt som all annan forskning

prövas, dvs. inom ramen för de treåriga forskningspolitiska beslut som

riksdagen fattar. Härmed skapas ett demokratiskt inflytande över

forskningsverksamheten. Jag anser sålunda att riksdagen med bifall till

motion 1992/93:Ub95 yrkande 3 som sin mening bör ge regeringen det till

känna.

Likaledes av demokratiska skäl och med tanke på vikten av att

forskningen har en stark anknytning till samhället i övrigt bör

representanter från de fackliga organisationerna utses i

styrelserna. Det är ju de fackliga organisationernas medlemmar som

kommer att ta praktisk del av de resultat som kan komma fram ur de nu

aktuella forsknings-och utvecklingsverksamheterna. Jag tillstyrker

alltså ett tillkännagivande av riksdagen i enlighet med yrkande 4 i

motion 1992/93:Ub95.

Jag menar att det nu ges tillfälle att anvisa medel ur löntagarfonderna

för fasta forskningsresurser till de i motion 1992/93:Ub95 angivna

högskolorna. Förslagsvis skulle ca 200 miljoner kronor kunna fördelas på

dessa högskolor från budgetåret 1994/95. Efter ett par år, i anslutning

till nästa treåriga forskningspolitiska beslut, kan finansieringen av

dessa resurser successivt föras över till de reguljära

forskningsanslagen. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet

härmed.

De av regeringen föreslagna framtidsinriktade forsknings- och

utvecklingsinsatserna bör kombineras med en satsning på

vuxenutbildning i enlighet med som anförs i motion 1992/93:Ub95. Detta

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Slutligen bör riksdagen redan nu ge en klar signal om att stiftelsen

för miljöstrategisk forskning bör placeras i Göteborg. En

uttömmande motivering för en sådan lokalisering återfinns i motion

1992/93:Ub96, som jag alltså anser att riksdagen bör bifalla.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 6, 8,

10, 11 och 13 borde ha hemställt:

6. beträffande formerna för prövning av stiftelsernas

verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub95 yrkande 3 och med

anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna

vad som anförts ovan,

8. beträffande styrelsernas sammansättning

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub95 yrkande 4, med

anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Ub92

yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan,

10. beträffande fasta forskningsresurser vid vissa högskolor

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub95 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan,

11. beträffande vuxenutbildning, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub95 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan,

13. beträffande lokalisering av stiftelsen för miljöstrategisk

forskning

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub96 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts ovan.

Finansutskottets yttrande

1992/93:FiU5y

Bilaga 1

Forskning i frontlinjen

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 23 mars 1993 berett finansutskottet

tillfälle att yttra sig över proposition 1992/93:171 Forskning i

frontlinjen jämte motion 1992/93:Ub94 (s).

I propositionen föreslår regeringen att tre forskningsstiftelser skall

bildas med medel från de tidigare löntagarfondernas tillgångar. Värdet av

det kapital som avses bli utnyttjat för ändamålet uppgår till ca 10

miljarder kronor. Inledningsvis skall de nya forskningsaktiviteterna

stödjas främst genom avkastningen på tillgängliga medel, men successivt

avses även kapitalet tas i anspråk. Den totala tiden för de insatser som

regeringen föreslår bör enligt propositionen begränsas till ca 15 år.

Förslaget avvisas i motion Ub94 av Socialdemokraterna, som dessutom

föreslår ett tillägg till lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna

pensionsfonden i syfte att förhindra att fondmedel tas i anspråk för

andra ändamål än ATP-pensionärernas välfärd.

Med anledning av propositionen har ytterligare ett antal motioner

väckts. I dessa behandlas emellertid frågor som inte ligger inom

finansutskottets ansvarsområde, och utskottet har därför inte tagit upp

dem till prövning. Utskottets yttrande inriktas i stället på

principfrågan om finansieringen av den föreslagna forskningsverksamheten

kan ske med medel från de tidigare löntagarfonderna.

Finansutskottet vill i denna fråga anföra följande. Riksdagen har genom

en serie beslut slagit fast att de tidigare löntagarfonderna skall

avvecklas. Ett första steg i denna riktning togs på senhösten 1991 då

riksdagen fattade principbeslut om en avveckling av löntagarfonderna och

samtidigt avskaffade de fem löntagarfondernas styrelser (prop.

1991/92:36, FiU9, rskr. 91). Avvecklingen skulle vara definitiv och det

skulle inte finnas någon möjlighet att återskapa fonderna för samma eller

liknande syften. I propositionen angavs två tänkta användningsområden för

de utskiftade tillgångarna, nämligen som sparstimulans för att främja

näringslivets behov av riskvilligt kapital och som medel för att främja

forskning och utbildning vid universitet inom områden som bidrar till en

varaktig tillväxt. Som mål angavs att utskiftningen skulle vara genomförd

senast vid halvårsskiftet 1994.

Ett andra steg togs våren 1992 (prop. 1991/92:92, FiU21, rskr. 339) då

regeringen redovisade en utskiftningsplan enligt vilken löntagarfondernas

tillgångar skulle användas

för att främja forskning,

som premie för att stimulera ett ökat allemanssparande,

för att främja utvecklingen av små och medelstora företag samt

som utdelning till dem som av olika anledningar inte kunde eller inte

önskade delta i det premiegrundande sparandet.

För ett användningsområde -- sparpremien inom allemanssparandet --

framlades i propositionen ett i detalj utarbetat förslag, medan

regeringen inom övriga områden avsåg att återkomma med konkreta förslag

till riksdagen efter ytterligare beredning. Redan genom denna proposition

gavs riksdagen dock tillfälle att ta del av regeringens planer på hur

forskningsstödet skulle utformas, och av den lämnade redogörelsen

framgick att ca 10 miljarder kronor av de tidigare löntagarfondernas

tillgångar avsågs bli utnyttjade för detta ändamål.

Finansutskottet hade vid behandlingen av detta förslag inget att erinra

mot huvuddragen i regeringens utskiftningsplan men föreslog att vissa

preciseringar skulle göras i fråga om riskkapitalstödet till små och

medelstora företag. Finansutskottet slog således fast att en del av

löntagarfondernas tillgångar borde användas för forskning och avstyrkte

mot denna bakgrund en i sammanhanget väckt motion -- motion 1991/92:Ub805

av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) yrkande 20 -- med krav på att tillgångarna

inte skulle få användas för detta ändamål.

Den av finansutskottet förordade satsningen på riskkapitalstöd till små

och medelstora företag biträddes av riksdagen och gav bl.a. till resultat

att 6500 miljoner kronor av de tidigare löntagarfondernas tillgångar

under 1992 placerades i den riskkapitalkoncern som byggdes upp för detta

stöd.

Med anledning av krisuppgörelsen mellan regeringen och

Socialdemokraterna hösten 1992 har det premiegrundande allemanssparandet

avbrutits i förtid (prop. 1992/93:133, FiU9, rskr. 135 samt prop.

1992/93:149, FiU12, rskr. 240). I samband därmed klargjordes också att de

som avstått från att delta i sparandet inte skulle få del av någon

utdelning. Anspråken på de tidigare löntagarfondernas tillgångar för

dessa båda ändamål kommer därmed att begränsas.

I den nu aktuella proposition 171 föreslås att forskningen skall

tillföras tillgångar motsvarande ca 10 miljarder kronor i aktuellt värde.

Resterande del av löntagarfondernas tillgångar skall enligt vad som

aviseras i propositionen användas för att föra över minst två högskolor

till stiftelseform.

Såsom också framhålls i motion Ub94 (s) utgör de tidigare

löntagarfondernas tillgångar en del av AP-fonden och kan därför överföras

till de tilltänkta forskningsstiftelserna endast genom lagändring. Något

sådant lagförslag återfinns inte i propositionen. Utskottet noterar

emellertid att regeringen i en senare framlagd proposition om högskolor i

stiftelseform (prop. 1992/93:231) har redovisat ett lagförslag av denna

innebörd. Enligt lagförslaget, som har formen av en övergångsbestämmelse

till APR, skall under 1994 sammanlagt högst 10 miljarder kronor föras

över till de tre föreslagna forskningsstiftelserna samt högst 1,7

miljarder kronor till två stiftelser som skall bildas för att föra över

högskolor till privaträttslig form. Lagförslaget är utformat med förebild

i tidigare beslutade överföringar av löntagarfondsmedel till bl.a.

riskkapitalbolag.

Det samlade utnyttjandet av löntagarfondernas tillgångar skulle därmed

komma att fördela sig på följande sätt. Nämnas kan att det aktuella

marknadsvärdet på de tidigare löntagarfondernas tillgångar uppgår till

14,4 miljarder kronor efter det att medel till riskkapitalbolag betalats

ut.

_______________________________________________________________________

Ändamål Belopp År då överföringen

Miljoner kr väntas ske

_______________________________________________________________________

Riskkapitalbolag 6 500 1992

Sparpremie 400 (prel.) 1994 (december)

Kompensation till fondbolag

för avbrutet sparande 85 (högst) 1993

Forskningsstiftelser 10 000 (högst) 1994

Högskolestiftelser 1 700 (högst) 1994

_______________________________________________________________________

Det premiegrundande allemanssparandet har visserligen avbrutits, men en

sparare måste för att kvalificera sig för sparpremien ha gjort minst tolv

månadsinsättningar fram t.o.m. augusti 1994. Det innebär att det samlade

behovet av sparpremier inte är känt förrän tidigast i september 1994.

Enligt Riksgäldskontorets preliminära uppskattningar torde dock ca 400

miljoner kronor av de tidigare löntarfondernas tillgångar erfordras för

detta ändamål.

I anslutning till den redogörelse som här har lämnats gör

finansutskottet följande samlade bedömning av förslagen i proposition 171

och motion Ub94 (s). Finansutskottet finner inte anledning att frångå sin

tidigare redovisade uppfattning att en betydande del av de tidigare

löntagarfondernas tillgångar skall användas för att främja forskning. Med

hänsyn härtill anser finansutskottet att utbildningsutskottet bör

avstyrka motion Ub94 (s).

Den i propositionen föreslagna nivån på forskningsstödet har angivits

till ca 10 miljarder kronor, ett belopp som i proposition 231 preciserats

till högst 10 miljarder kronor. Hur mycket som kommer att finnas

tillgängligt för forskningsinsatser kan dock inte fastställas med

säkerhet förrän längre fram. Avgörande är nämligen värdet av de

kvarvarande löntagarfondernas tillgångar vid tidpunkten för överföringen

sedan avdrag gjorts för sparpremier och fondbolagsersättning. Skulle

t.ex. tillgångarnas värde falla avsevärt under det närmaste året kommer

med andra ord utrymmet för överföringar till de föreslagna

forskningsstiftelserna och högskolestiftelserna inte att räcka till.

Finansutskottet förutsätter nämligen att man i ett sådant läge reserverar

medel för de sparpremier som skall betalas ut i december 1994 enligt

tidigare gjorda utfästelser och att återstoden av de tillgångar som

förvaltas av avvecklingsstyrelsen får kvoteras eller på annat sätt

fördelas mellan forsknings- och utbildningsverksamhet.

Omvänt bör enligt finansutskottets mening gälla att man vid oförändrat

värde eller vid en påtaglig värdetillväxt av fondtillgångarna utgår från

att överskjutande medel fördelas mellan de föreslagna forsknings- och

högskolestiftelserna. Skall en sådan möjlighet finnas måste det i

proposition 231 framlagda lagförslaget jämkas.

Om utbildningsutskottet anser sig kunna göra ett förtydligande av denna

innebörd har finansutskottet från sina utgångspunkter inget att erinra

mot att löntagarfondsmedel används för att främja forskning i den

omfattning som föreslagits i proposition 171.

Stockholm den 20 april 1993

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans Gustafsson (s),

Lars Tobisson (m), Bengt Wittbom (m), Lars Leijonborg (fp), Roland

Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s),

Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland

Larsson (c), Sonia Karlsson (s) och Alf Egnerfors (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i

utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga

behandlingen av ärendet.

Avvikande meningar

1. Avslag på propositionen

Hans Gustafsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner,

Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Alf Egnerfors (allas) anser att den

del av utskottets yttrande som börjar med "Finansutskottet vill" och

slutar med "proposition 171" bort ha följande lydelse:

Propositionens förslag innebär att AP-fondens tillgångar används för

att finansiera löpande statsutgifter. I likhet med vad som anförs i

motion Ub94 (s) finner utskottet detta stötande, i synnerhet som

regeringen tidigare föreslagit att pensionärerna skall få vidkännas såväl

en sänkning av utgående pensionsnivåer med 2 % som en gradvis höjning av

pensionsåldern med ett år. Det är inte ägnat att skapa förståelse bland

pensionärerna för de uppoffringar som avkrävs dem om man samtidigt ger

den felaktiga bilden att pensionssystemet har tillgångar av en sådan

omfattning att de kan användas för att finansiera verksamheter som staten

för egen del inte anser tillräckligt viktiga för att prioritera i sin

ordinarie budget.

Forskningsstöd är en statlig angelägenhet och skall som sådan

finansieras med anslag över statsbudgeten. Den av regeringen föreslagna

ordningen står dessutom i strid med den krisuppgörelse som hösten 1992

träffades mellan regeringen och Socialdemokraterna. Då nåddes enighet om

att den "utskiftning" av medel ur de tidigare löntagarfonderna som

planerades av regeringen och Ny demokrati skulle avbrytas och medlen

skulle kvarstanna i pensionssystemet. Undantag gjordes endast för de

medel som skulle användas till de s.k. riskkapitalbolagen och de

sparpremier som vissa sparare redan hade tjänat in då uppgörelsen

träffades. Dessutom förklarade Socialdemokraterna att de efter samråd var

beredda att avsätta en mindre del till forskning. Något samråd har ej

förekommit.

Finansutskottet, som hyser uppfattningen att träffade uppgörelser bör

respekteras, anser även av detta skäl att regeringens förslag bör

avstyrkas av utbildningsutskottet.

Regeringens proposition visar att skyddet av AP-fondens tillgångar är

otillräckligt. I likhet med motionärerna vill utskottet förorda att lagen

(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden ytterligare

förtydligas för att säkerställa att fondmedel inte tas i anspråk för

andra ändamål än ATP-pensionärernas välfärd. Ett lagförslag av denna

innebörd har fogats till motion Ub94 (s). Enligt finansutskottets mening

bör utbildningsutskottet föreslå riksdagen att anta detta lagförslag.

Vad finasutskottet här anfört innebär sålunda att utbildningsutskottet

bör biträda motion Ub94 (s) och avstyrka proposition 171.

2. Om forskningsstödets inriktning

Bo G Jenevall (nyd) anför:

Ny demokrati anser i likhet med regeringen att 10 miljarder kronor av

de tidigare löntagarfondernas tillgångar skall kunna användas för

forskningsinsatser. Vi instämmer också i regeringens tidigare uttalanden

om att forskningsstödet skall ges en sådan inriktning att det bidrar till

att främja en varaktig tillväxt i den svenska ekonomin. Enligt vår mening

tillgodoser emellertid två av de föreslagna forskningsstiftelserna inte

detta syfte. Det gäller stiftelsen för s.k. miljöstrategisk forskning och

stiftelsen för kulturvetenskaplig forskning.

De 4 miljarder kronor som regeringen vill avdela för dessa båda

forskningsstiftelsers verksamhet skulle enligt vår mening komma till

bättre användning om de i stället avsätts till en stiftelse för teknisk,

medicinsk och naturvetenskaplig forskning med särskild inriktning på

tillämpad forskning inom dessa områden. Denna forskning skall vara

ändamålsinriktad och särskild tonvikt bör läggas på att överföra

forskningsresultaten i kommersiell exploatering genom t.ex. nära

samarbete med teknikparker, utvecklingsfonder och näringsliv. Två

stiftelser med skilda styrelser bör sålunda bildas. De angelägna

satsningar som erfordras inom miljöforskningen ryms enligt vår mening

otvetydigt inom ramen för dessa båda forskningsstiftelser.

Stiftelsernas kapital bör dock hållas intakt med en professionell

kapitalförvaltning, varför endast avkastningen bör delas ut. Tänk om

Nobelstiftelsen hade delat ut sitt kapital!

Det är som vi ser det självklart att de tidigare löntagarfondernas

tillgångar skall användas på ett sätt som bäst främjar utveckling och en

varaktig ekonomisk tillväxt.

Meningsyttring

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom

partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Om användningen av löntagarfondernas tillgångar

Johan Lönnroth (v) anför:

Vänsterpartiets grundläggande uppfattning är att löntagarfondernas

tillgångar är och bör förbli en del av AP-fonden. Vårt förstahandsyrkande

är således att dessa tillgångar läggs samman med AP-fonden.

Vi är emellertid medvetna om att denna uppfattning f.n. saknar

majoritet i riksdagen. För att i det läget göra bästa möjliga av

situationen är vi beredda att som ett andrahandsalternativ diskutera hur

tillgångarna skall kunna användas för att finansiera

forskningsstiftelser. Det bör då ske enligt de riktlinjer som redovisas i

Vänsterpartiets motion Ub95.

Reservanternas lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna

pensionsfonden

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 3§ lagen (1983:1092) med reglemente för

Allmänna pensionsfonden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Pensionsutbetalningar, De medel som har tillförts

förvaltningskostnader och allmänna pensionsfonden

andra utgifter avseende får användas bara för

försäkringen för pensionsutbetalningar,

tilläggspension skall, i förvaltningskostnader och

den mån andra medel inte andra utgifter avseende

står till förfogande, försäkringen för

betalas genom tillskott som tilläggspension. Om inte

Riksförsäkringsverket andra medel står till

erhåller från förfogande, skall

fondstyrelserna. De medel som Riksförsäkringsverket

behövs för ett från fondstyrelserna få

kalenderår skall medel för dessa

tillskjutas av varje ändamål. De medel som

fondstyrelse i behövs för ett

förhållande till de kalenderår skall

avgifter som under det tillskjutas av varje

närmast föregående fondstyrelse i

året har överförts förhållande till de

till dess förvaltning. avgifter som under det

närmast föregående

året har överförts

till dess förvaltning.

Varje fondstyrelse skall med de medel som den förvaltar betala

kostnaderna för dess verksamhet och för revision av dess förvaltning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.