Bet. 1992/93:UbU18

Utbildningsutskottets betänkande

1992/93:UBU18

Högskolor i stiftelseform

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga

1992/93

UbU18

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om

överföring av två statliga högskolor till stiftelseform.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Utskottet vill alltså att riksdagen skall ge regeringen

begärt bemyndigande att slutföra förhandlingar med endera

Tekniska högskolan i Stockholm eller Chalmers tekniska högskola

i Göteborg samt Högskolan i Jönköping i syfte att bilda resp.

stiftelse, högskolebolag och fastighetsbolag enligt de

riktlinjer som regeringen angivit. Riksdagen bör enligt

utskottet även godkänna regeringens förslag om principer för

ramavtal mellan staten, stiftelserna och högskolebolagen samt

om riktlinjer för finansiering av stiftelserna och bolagen. Som

stiftelsekapital och reservfond används löntagarfondsmedel om

sammanlagt högst 1,7 miljarder kronor för de båda

stiftelsehögskolorna tillsammans. Utskottet tillstyrker ett

tillägg i reglementet för Allmänna pensionsfonden, som i ett

sammanhang ger föreskrifter om användningen av

löntagarfondsmedel inte bara till de två stiftelsehögskolorna

utan också till tre forskningsstiftelser, vilka utskottet

behandlar i sitt betänkande 1992/93:UbU16.

Socialdemokraterna reserverar sig mot utskottets

ställningstagande för såväl privatisering av statliga högskolor

som användningen av medel från Allmänna pensionsfonden till

annat än pensioner. De avvisar därmed propositionen i sin

helhet. Reservationen stöds av Vänsterpartiet i en

meningsyttring.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:231 Högskolor i

stiftelseform -- Mångfald för kvalitet föreslagit

1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen

(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda

stiftelserna, högskolebolagen och fastighetsbolagen enligt de

riktlinjer som angivits i propositionen, inbegripet att bevilja

stiftelserna de lån för fastighetsförvärv som föreslagits i

propositionen,

3. att riksdagen godkänner de principer för ramavtal som

angivits i propositionen,

4. att riksdagen godkänner riktlinjerna för finansiering av

stiftelserna, högskolebolagen och fastighetsbolagen samt de

lösningar av pensions- och personalfrågor som berörts, allt i

enlighet med vad i propositionen förordats.

Lagförslaget är fogat som bilaga till detta betänkande.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1992/93:231

1992/93:Ub157 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1992/93:231 Högskolor i

stiftelseform.

1992/93:Ub158 av Rune Backlund och Stina Gustavsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om studerandeavgifter i

stiftelsehögskolor.

1992/93:Ub159 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar avslå proposition 1992/93:231.

Motioner från allmänna motionstiden 1993

1992/93:Ub644 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om Hantverkets högskola.

1992/93:Ub687 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om stiftelser.

Utskottet

Högskolor i stiftelseform

I de inledande avsnitten i propositionen tecknas en bild av

universitetens och högskolornas uppgifter i

samhällsutvecklingen och deras beroende -- i samspelet med

samhället -- av snabbheten i kunskapsutvecklingen, det ökade

kunskapsinnehållet i såväl varu- som tjänsteproduktion, den

ökade komplexiteten i kunskapsinnehållet och den tilltagande

internationaliseringen (s. 3--6). Den skisserade kunskaps- och

samhällsutvecklingen kommer att göra det omöjligt, anförs det,

att i framtiden centralt planera utbildningens inriktning och

innehåll. Detta understryker betydelsen av flexibilitet och

mångfald som drivkrafter för hög kvalitet.

Utbildningsministern erinrar om de riktlinjer han angav i

proposition 1992/93:1 Universitet och högskolor -- frihet för

kvalitet (bet. UbU3, rskr. 103) för den strukturella förändring

av universitet och högskolor som genomförs parallellt med

utbyggnaden av den högre utbildningen. Den strukturförändring

som han förespråkade var följande:

(1) ökad frihet och skapande av incitament för utveckling och

kvalitet inom statliga universitet och högskolor,

(2) fasta och entydiga regler för relationerna mellan staten

och fristående universitet och högskolor,

(3) förändrat, icke-statligt, huvudmannaskap för vissa

universitet och högskolor.

De tre delarna av strukturförändringen kompletterar varandra

för att göra hela universitets- och högskolesystemet mera

mångfacetterat, framhåller utbildningsministern. Genom

regeringens i proposition 1992/93:169, Högre utbildning för

ökad kompetens, framlagda förslag fullföljs frigörelsen av de

statliga universiteten och högskolorna, samtidigt som lagregler

införs om tillstånd för fristående universitet och högskolor

att utfärda vissa examina.

I den nu föreliggande propositionen fullföljs den tredje

delen av regeringens strategi för en frigörelse av den högre

utbildningen från statens detaljinflytande, nämligen genom

förslag om högskolor i stiftelseform. Utbildningsministern

anför att för den stiftelseägda högskolan avses inte den nya

högskolelagen eller den nya högskoleförordningen komma att

gälla. Det innebär att stiftelsehögskolan i jämförelse med de

statliga universiteten och högskolorna tillerkänns en högre

grad av frihet i fråga om planering och organisation av

verksamheten. Det innebär vidare att statsmakternas rätt att

genom ensidiga beslut styra verksamheten ersätts med en

relation grundad på avtal mellan staten och högskolan.

Stiftelsebildningen skall enligt förslaget göras möjlig genom

att staten tillskjuter kapital för ett klart definierat syfte,

nämligen att bedriva högre utbildning och forskning. För detta

avses medel från de tidigare löntagarfonderna tas i anspråk.

Staten skall därutöver ersätta stiftelsehögskolan för insatser

inom forskning och utbildning.

Motiven för en överföring av högskolor till stiftelseform är

flera, anges det. Utbildningsministern betonar att mångfald

även i institutionella former är ett starkt redskap för

främjande av den dynamik och den flexibilitet som i större

utsträckning kommer att behövas i framtiden. Han hävdar att i

andra länder anses mångfalden i ägandeformer berikande för

såväl studenternas valfrihet som utbildningens kvalitet.

Konkurrensen mellan olika huvudmän för skilda lärosäten kan

väntas ge upphov till högre effektivitet i resursanvändningen

och stimulera till ökad omsorg om studenterna. Med olika

huvudmän säkerställs vidare den beslutade frigörelsen inom

universitet och högskolor. Ett ökat antal icke-statliga

högskolor vars förhållande till staten bygger på avtal betyder

nämligen, enligt ministern, att det i framtiden kommer att

finnas referensobjekt som staten inte direkt förfogar över.

Därigenom kan t.ex. graden av central reglering av de statliga

universiteten och högskolorna alltid ställas i relation till

högskolor under annat huvudmannaskap.

Utbildningsministern redovisar i propositionen hur det

förberedande arbetet med att överföra vissa högskolor till

stiftelseform bedrivits och vilka diskussioner som därvid förts

under det senaste året (s.14--19). Särskilt intresse för en

stiftelsebildning har visats av Tekniska högskolan i Stockholm

(KTH), Chalmers tekniska högskola i Göteborg (CTH) och

Högskolan i Jönköping. De svar dessa högskolor avgivit är alla

tre villkorat positiva, dvs. styrelserna är intresserade av en

övergång till stiftelseform under redovisade förutsättningar

som bör preciseras genom fortsatta diskussioner.

Frågan har därmed enligt utbildningsministern blivit så

allsidigt beredd att regeringen nu bör begära riksdagens

bemyndigande att vidta de åtgärder som slutligt krävs för att

överföra KTH eller CTH samt Högskolan i Jönköping till

stiftelseform. I Jönköping skall därvid en del av högskolan

byggas ut till en internationell handelshögskola. Avsikten med

att välja endera KTH eller CTH är dels att högskolor med

likartat utbildningsutbud skall konkurrera med varandra, dels

att verksamheter som bedrivs av olika huvudmän skall kunna

jämföras.

I två motioner yrkas avslag på propositionen.

I motion 1992/93:Ub159 motsätter sig Socialdemokraterna såväl

en överföring av statliga högskolor till privaträttslig form

som att medel från de tidigare löntagarfonderna används i en

sådan transaktion. Motionärerna anser att de föreslagna

stiftelsehögskolorna inte kommer att öka friheten för studenter

och anställda i högskolan. De kommer inte heller att bidra till

ökad kvalitet i högskolesystemet. Regeringens förslag strider

mot idén om konkurrensneutralitet och leder till ett segregerat

högskolesystem. Förslaget inger dessutom starka

konstitutionella betänkligheter, hävdas det i motionen. Det är

orimligt och oförsvarbart att på detta sätt försöka binda

kommande riksdagsmajoriteter och skapa skattefinansierade

verksamheter utom räckhåll för demokratisk insyn och

kontinuerlig omprövning. Motionärerna betonar att Allmänna

Pensionsfonden skall användas till pensioner. -- Liknande

principiella synpunkter mot stiftelsebildning utvecklas i

motion 1992/93:Ub687 (s) yrkande 8, som väcktes under den

allmänna motionstiden och således innan denna proposition lades

fram.

I motion 1992/93:Ub157 avvisar Vänsterpartiet en ökad

privatisering inom utbildningssektorn. Det är enligt motionen

att dra en felaktig slutsats att tro att en sådan åtgärd skulle

främja en positiv konkurrenssituation. Den tänkta interaktionen

mellan högskolor med olika huvudmän i fråga om kreativitet,

utbyte, utmaningar och idéer är fullt möjlig att uppnå mellan

enbart statliga högskolor, anför motionärerna.

Innan utskottet tar ställning till motionerna och går in på

behandlingen av regeringens förslag i dess olika delar, vill

utskottet anmäla att det under utskottets beredning av detta

ärende från Socialdemokraterna i utskottet har framställts

yrkande om remissbehandling enligt 4 kap. 10 §

riksdagsordningen av propositionen. De skäl som därvid

åberopats är att regeringsförslaget inte har föregåtts av någon

offentligt redovisad utredning. Ej heller har enskilda eller

myndigheter lämnats tillfälle att yttra sig över förslaget, när

det väl tagit form.

Utskottet har gjort den bedömningen att den begärda remissen

skulle fördröja behandlingen av ärendet på ett sådant sätt att

det skulle leda till avsevärt men. Bl.a. skulle en fördröjning

av riksdagsbeslutet skapa osäkerhet i förhandlingsarbetet

mellan departement och berörda högskolor och försena den

administrativa processen inför omvandlingen till

stiftelsehögskolor. Därigenom skulle det troligen bli omöjligt

att genomföra stiftelsebildningen till den 1 juli 1994.

Utskottet har därför med stöd av 4 kap. 10 § riksdagsordningen

beslutat att inte sända ärendet på remiss.

Genom en offentlig utfrågning om högskolor i stiftelseform

den 13 maj 1993 har utskottet inhämtat fakta och synpunkter

under beredningen av ärendet. Deltagare i utfrågningen var

företrädare för Utbildningsdepartementet, ett antal universitet

och högskolor, Länsstyrelsen i Stockholms län, LO:s rättsskydd,

Sveriges Universitetslärarförbund, SULF, och Sveriges Förenade

Studentkårer, SFS.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionerna

1992/93:Ub157, 1992/93:Ub159 och 1992/93:Ub687 yrkande 8.

Utskottet har tidigare godkänt regeringens strategi för

förändringar av universitets- och högskolesystemet (bet.

1992/93:UbU3). Det förslag som regeringen nu lägger fram

innebär att den tredje och sista delen av reformstrategin kan

förverkligas. För de högskolor som enligt förslaget skall

övergå till stiftelseform ger det förändrade huvudmannaskapet

en ny frihet och speciella utvecklingsmöjligheter. Utskottet

ser det som positivt att det är fråga om en teknisk högskola

och en högskola, Högskolan i Jönköping, med inriktning mot

entreprenörskap och småföretag. De ökade statliga insatserna på

dessa områden som under alla förhållanden är nödvändiga kan

därmed, som anförs i propositionen, ske i en form som har

särskilda förutsättningar för framgång.

Utskottet tar här också upp motion 1992/93:Ub644 (m), vilken

väckts under den allmänna motionstiden och vari åberopas

regeringens planer på att ombilda vissa universitet och

högskolor till stiftelsehögskolor. Motionären anser att

Hantverkets folkhögskola i Leksand mycket väl skulle kunna

etableras som högskola och ingå i ett sådant försök.

Utskottet avstyrker motionsyrkandet som i detta sammanhang

saknar aktualitet.

Stiftelsebildning, organisationsstruktur m.m.

Regeringen begär således i propositionen ett bemyndigande av

riksdagen att till privaträttslig form få överföra två

högskolor. Den närmare innebörden och omfattningen av det

begärda bemyndigandet behandlas i det följande.

Enligt den principiella uppbyggnad av

stiftelsehögskolorna som utbildningsministern förordar skall

för var och en av de två högskolorna bildas en stiftelse, som

huvudman för högskolan. Med resp. stiftelse som ensam ägare

inrättas dels ett högskolebolag i vilket verksamheten vid

högskolan bedrivs, dels ett fastighetsbolag för förvaltning av

högskolans fastigheter.

Som stiftelsekapital tillförs stiftelsen enligt förslaget en

särskild värdepappersportfölj, som regeringen återkommer till

under avsnittet om finansiering. I stiftelsekapitalet ingår

också aktierna i högskolebolaget. Aktierna i fastighetsbolaget

tillförs inte som stiftelsekapital utan avses bli förvärvade av

stiftelsen genom köp från staten. För att finansiera köpet

föreslås stiftelsen få ett långfristigt lån från staten. Vid

sidan av det fasta stiftelsekapitalet -- som inte får förbrukas

-- tillförs stiftelsen medel att läggas i en reservfond.

Stiftelseformen innebär enligt utbildningsministern garantier

för att högskolan blir varaktigt autonom. Stiftelseformen

säkerställer också att det kapital staten avskiljer tjänar

utbildning och forskning vid högskolorna. Han anför att

stiftelsen dock är mer lämpad att utöva ägarrollen än att

direkt driva verksamheten. Vad gäller högskoleverksamheten och

fastighetsförvaltningen är aktiebolaget en lämpligare

driftform. Aktiebolagets främsta fördel, framhåller ministern,

är att frågor om ansvar, ledning och redovisning sedan länge är

väl reglerade.

I stiftelseförordnandet anges ändamålet med stiftelsen. I

detta bör enligt propositionen föreskrivas att stiftelsen såsom

ensam ägare till det särskilda högskolebolaget skall verka för

att det vid högskolan bedrivs utbildning och forskning på en

internationellt hög nivå. Vidare bör i stiftelseförordnandet

tas in delar av universitetens Magna Charta, undertecknad i

Bologna år 1988, nämligen att "frihet i forskning och

utbildning är högskolans grundläggande princip". -- Nämnda

ändamålsbestämmelser bör ha sin motsvarighet i bolagsordningen

för högskolebolaget som direkt bindande för bolagets ledning.

-- I stiftelseförordnandet bör också som ett särskilt ändamål

anges att stiftelsen skall lägga uppdrag, väsentligen

forskningsuppdrag, till högskolebolaget, utöver vad som blir

aktuellt till följd av statens utbildnings- och

forskningsuppdrag. För detta ändamål avses användas

avkastningen av den särskilda aktieportfölj som tillförs såsom

stiftelsekapital. Bland övriga föreslagna moment i ett

stiftelseförordnande finns en bestämmelse som innebär att, för

det fall att stiftelsen skulle upplösas, stiftelsens tillgångar

skall tillfalla staten för att användas till högre utbildning

och forskning.

När det gäller styrelsernas sammansättning anförs bl.a.

följande. I styrelsen för stiftelsen bör rektor vara

självskriven ledamot, en ledamot tillsättas av regeringen och

övriga ledamöter utses av en valförsamling på ca 15 personer.

Valförsamlingen bör första gången utses av regeringen efter

förslag från akademier eller liknande och också, när det gäller

Högskolan i Jönköping, från andra fristående organisationer med

intresse för högskolans verksamhet, vilka därefter ges rätt att

utse valförsamling. Styrelserna för högskolebolaget och

fastighetsbolaget utses av resp. bolagsstämma, där stiftelsen

förfogar över samtliga röster. En minoritet av

styrelseledamöterna i högskolebolaget bör utses på förslag av

lärarna och studenterna. Personalorganisationerna representeras

enligt vad som generellt gäller i aktiebolag. Rektor,

slutligen, bör enligt förslaget utses av styrelsen i

högskolebolaget efter en nominerings- och valprocedur som ger

de verksamma vid stiftelsehögskolan ett avgörande inflytande i

enlighet med vad som gäller när rektor utses vid de statliga

universiteten och högskolorna.

Enligt propositionen finns det inget som hindrar ett enskilt

rättssubjekt att själv bestämma att handlingar skall vara

tillgängliga. Ändå har det från de berörda högskolornas sida

bedömts ha ett särskilt värde att regler om offentlighet

finns med i bolagsordningen. Utbildningsministern anser därför

att grundläggande bestämmelser som syftar till att ge viss

offentlig insyn bör tas in i såväl bolagsordning som i de

ramavtal staten avses sluta med parterna. Frågor av betydelse i

detta sammanhang är t.ex. information om lärarnas meriter och

högskolans studiedokumentation samt, vad gäller studenterna,

deras studieresultat och examina. Ministern anför att de mer

detaljerade frågorna lämpligen regleras i avtal mellan staten

och stiftelsehögskolan.

Utskottet delar uppfattningen, som uttrycks i propositionen,

att egenskaperna hos en stiftelse som juridisk person -- att

den utgör en självägande förmögenhet med ändamålet för

verksamheten varaktigt fastlagt från början -- gör stiftelsen

särskilt lämpad att vara huvudman för en högskola med oavhängig

ställning. Den organisationsstruktur regeringen föreslår

uppfyller enligt utskottet de krav som kan ställas på en tydlig

rollfördelning i syfte att åstadkomma en effektiv drift av

stiftelsehögskolans verksamhet. Utskottet utgår från att den

närmare organisationsstrukturen anpassas till resp. högskolas

förutsättningar. Vad i övrigt anförts om verksamhetens

inriktning och styrelsernas sammansättning har inte gett

utskottet anledning till erinran. Utskottet vill understryka

betydelsen av att offentlig insyn i största möjliga

utsträckning garanteras.

Utskottet föreslår att riksdagen lämnar regeringen begärt

bemyndigande att bilda stiftelserna, högskolebolagen och

fastighetsbolagen enligt de riktlinjer som angivits i

propositionen, inbegripet att bevilja stiftelserna de lån för

fastighetsförvärv som föreslagits i propositionen.

Statens förhållande till högskolor i stiftelseform

Utbildningsministern anser att de långsiktiga relationerna

mellan staten och högskolor i stiftelseform bör anges i

ramavtal. Avtalet som bör utformas som ett trepartsavtal mellan

staten, stiftelsen och stiftelsens högskolebolag bör reglera

bl.a. frågor rörande konkurrensneutralitet, beräkning av

ersättningar, verksamhetens kvalitet och omfattning samt

revision.

Sålunda bör staten i ramavtalen åta sig att ge

stiftelsehögskolorna sådana förutsättningar för verksamheten

som i allt väsentligt är lika gynnsamma som de som gäller för

de statliga universiteten och högskolorna. Enligt

utbildningsministerns mening skall staten ersätta

stiftelsehögskolorna för prestationer och beräkna andra anslag

på samma grunder som för statliga universitet och högskolor.

Stiftelsehögskolorna skall dessutom ha samma möjligheter som

statliga universitet och högskolor att från andra statliga

myndigheter erhålla anslag, bidrag och uppdrag rörande

forskning och utbildning.

När det särskilt gäller verksamhetens kvalitet framhåller

utbildningsministern att det ankommer på stiftelsehögskolorna

att påvisa kvalitet genom att delta i nationella och

internationella utvärderingar. Stiftelsehögskolorna kommer, på

samma sätt som andra enskilda utbildningsanordnare, att

omfattas av det krav på tillstånd som enligt ett lagförslag i

proposition 1992/93:169 ställs upp för rätt att utfärda vissa

examina. Förutsatt att kvaliteten i verksamheten upprätthålls

bör staten garantera stiftelsehögskolorna en minsta omfattning

av grundläggande högskoleutbildning, forskarutbildning och

forskning på eget programansvar t.o.m. läsåret 1998/99, anför

utbildningsministern. Denna garanti bör ha innebörden att den

anslagsmässiga utvecklingen vid stiftelsehögskolorna inte blir

sämre än genomsnittligt vid de statliga universiteten och

högskolorna.

Ramavtalet bör enligt propositionen gälla för 15 år, dvs.

fr.o.m. den 1 juli 1994 t.o.m. den 30 juni 2009. Avtalstiden

förlängs därefter med 15 år om det inte minst två år

dessförinnan sagts upp av någon av parterna. Frånsett

uppsägning till avtalstidens slut bör avtalet inte ensidigt

kunna frånträdas av någondera parten under en löpande

giltighetsperiod.

Till utskottet har inkommit en begäran från

Utbildningsdepartementet om rättelse i det till propositionen

fogade exemplet på ramavtal (bil. 3). Rättelsen avser ett

tillägg sist i avsnittet om övertagande av rörelsen och gäller

medel på högskolans räntekonto i Riksgäldskontoret. Tillägget

har följande lydelse: "Likaledes förbinder sig staten att

överföra eventuellt överskott på kontot till högskolebolaget".

Regeringen har föreslagit riksdagen att godkänna de

principer för ramavtal som angivits i propositionen.

Utskottet, som inte har några invändningar mot vad som

redovisats, anser att riksdagen bör lämna begärt godkännande i

fråga om principer för ramavtal.

I detta sammanhang tar utskottet upp till behandling motion

1992/93:Ub158 (c) vari begärs ett tillkännagivande om att

studerandeavgifter inte skall få tas ut i

stiftelsehögskolor.

Utskottet har noterat att berörda högskolor i de diskussioner

som förts om en övergång till stiftelseform ansett att

studerandeavgifter inte bör få förekomma (prop. s. 18--19).

Enligt utskottets uppfattning bör avgifter inte tas ut för

sådana utbildningar som i allt väsentligt motsvarar dem som ges

vid statliga universitet och högskolor, såväl till omfattning

som till nivå och insatser i övrigt. Då utskottet utgår från

att vad som här anförts om studerandeavgifter beaktas vid den

slutliga utformningen av avtalen, finner utskottet det inte

påkallat att riksdagen gör något uttalande i frågan. Riksdagen

bör alltså avslå motion 1992/93:Ub158.

Stiftelsernas finansiering m.m.

När det gäller finansieringen av stiftelserna, vilken

fråga berörts i det föregående, hänvisar utbildningsministern

till att han i proposition 1992/93:171 Forskning i frontlinjen

framhöll att kapital finns tillgängligt i de förutvarande

löntagarfonderna för en övergång till stiftelseform för några

statliga högskolor. De börsnoterade aktier som avses kunna

användas vid den här förordade stiftelsebildningen hämtas

således från avvecklingsstyrelsen för löntagarfonderna (Fond

92--94).

Utbildningsministern framför nu att han anser att staten som

fast stiftelsekapital till de båda stiftelserna -- utöver

aktierna i resp. högskolebolag -- bör tillskjuta en särskild

aktieportfölj till ett sammanlagt värde om ca 1000 miljoner

kronor för de båda stiftelserna tillsammans. Detta fasta

stiftelsekapital får inte förbrukas, endast avkastningen av

detsamma.

För att bereda stiftelserna en större ekonomisk

handlingsfrihet förslås att staten därutöver skall tillskjuta

börsnoterade aktier till en reservfond, som får tas i anspråk i

verksamheten. Denna reservfond som rättsligt sett också är att

betrakta som stiftelsekapital bör uppgå till ett sammanlagt

värde om ca 650 miljoner kronor.

I fråga om bolagens finansiering anförs i propositionen

att högskolebolagens inkomster kommer att utgöras av ersättning

för utförda uppgifter inom grundläggande högskoleutbildning,

bidrag till forskning och forskarutbildning från

fakultetsanslag, externa medel för forskning, inkomster av

uppdragsutbildning samt gåvor och donationer.

Till fastighetsbolagen kommer i samband med bildandet att

föras de statliga fastigheter eller byggnader som upplåtits för

högskolans verksamhet. Fastighetsbolagens uppgift blir att äga

och svara för förvaltningen av fastigheter och byggnader.

Enligt propositionen kommer stiftelserna att erbjudas att köpa

fastighetsbolagen av staten till ett pris som sätts efter den

värderingsmetod som skall gälla när fastighetskoncernen för

högskolefastigheter övertar sådana fastigheter. Staten kommer

också att erbjuda stiftelserna lån som täcker hela

köpeskillingen och med en löptid på 99 år.

Bland övriga frågor tas i propositionen upp

pensionsfrågor, dvs. hur kostnaderna för resp. tidigare

statliga högskolas pensionsskuld skall finansieras vid

övertagandet av skulden, och personalfrågor.

Utbildningsministern framhåller att staten skall verka för att

all befintlig personal vid de aktuella högskolorna erbjuds

anställning med likvärdiga anställningsförmåner i

högskolebolagen vid en övergång till stiftelseform. Han anför

vidare att professorer med fullmaktstjänst och andra

befattningshavare med ordinarie tjänst bör kunna behålla sin

statliga tjänst och endast betraktas som tjänstlediga då de

tillträder en tjänst i högskolebolaget. För övriga anställda

avses anställningsvillkoren regleras i avtal med

personalorganisationerna.

Utskottet föreslår att riksdagen -- som regeringen begärt --

godkänner riktlinjerna för finansiering av stiftelserna,

högskolebolagen och fastighetsbolagen samt de lösningar av

pensions- och personalfrågor som berörts, allt i enlighet med

vad i propositionen förordats.

Utbetalning av medel från de förutvarande löntagarfonderna

Som framgått av vad utbildningsministern tidigare anfört om

stiftelsernas finansiering anser han att högskolestiftelsernas

stiftelsekapital till en del skall utgöras av en

värdepappersportfölj och att denna portfölj skall hämtas från

de förutvarande löntagarfonderna. Huvuddelen av portföljen

skall utgöra fast stiftelsekapital och en mindre del en

reservfond som får användas i verksamheten.

I proposition 1992/93:171 Forskning i frontlinjen föreslog

regeringen att ca 10 miljarder kronor ur de förutvarande

löntagarfonderna skulle tillföras som stiftelsekapital till tre

nybildade stiftelser med uppgift att stödja forskning.

Utbildningsministern förordar att beloppet nu bestäms till

högst 10 miljarder kronor.

Utanordnande av medel från de förutvarande löntagarfonderna

kräver ändring i reglementet för Allmänna pensionsfonden.

Utbildningsministern anser det vara till fördel att reglera

överförandet av medel till de olika stiftelserna i ett

sammanhang. Riksdagen föreläggs därför nu ett förslag till lag

om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna

pensionsfonden.

Lagtekniskt bör ändringen enligt propositionen göras så att

en ny punkt 10 fogas till de övergångsbestämmelser som hörde

till lagen (1991:1857) om ändring i reglementet. I den nya

punkten bör Riksförsäkringsverket åläggas att, efter beslut av

regeringen, under år 1994 överföra sammanlagt högst 11700

miljoner kronor från avvecklingsstyrelsen till fem skilda

stiftelser. Högst 1700 miljoner kronor av dessa tillförs två

stiftelser som bildas för att överföra två statliga högskolor

till privaträttslig form. Fördelningen av medlen mellan

högskolestiftelserna bör göras i enlighet med regeringens

bestämmande.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1993. Någon

överföring till stiftelserna kommer enligt propositionen inte

att ske förrän särskilda regeringsbeslut har fattats för resp.

stiftelses del.

Utskottet har tidigare i sitt betänkande 1992/93:UbU16

behandlat regeringens förslag (prop. 1992/93:171) om en

kulturvetenskaplig stiftelse med anknytning till Riksbankens

Jubileumsfond. Utskottet föreslog att motsvarande medel, högst

1500 miljoner kronor, i stället skall doneras till

Jubileumsfonden. Mot denna bakgrund bör den av regeringen

föreslagna lagtexten ändras i enlighet härmed.

Utskottet föreslår att riksdagen antar förslaget till lag om

ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna

pensionsfonden med den i bilagan som Utskottets förslag

betecknade lydelsen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub157, 1992/93:Ub159

och 1992/93:Ub687 yrkande 8,

res. (s)

2. beträffande etablering av Hantverkets högskola i

Leksand

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub644,

3. beträffande bildande av stiftelser, högskolebolag och

fastighetsbolag, m.m.

att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelserna,

högskolebolagen och fastighetsbolagen enligt de riktlinjer som

angivits i propositionen, inbegripet att bevilja stiftelserna

de lån för fastighetsförvärv som föreslagits i propositionen,

4. beträffande ramavtal mellan staten samt resp. stiftelse

och högskolebolag

att riksdagen godkänner de principer för ramavtal som

angivits i propositionen,

5. beträffande studerandeavgifter i stiftelsehögskolor

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub158,

6. beträffande finansiering av stiftelserna,

högskolebolagen och fastighetsbolagen, m.m.

att riksdagen godkänner riktlinjerna för finansiering av

stiftelserna, högskolebolagen och fastighetsbolagen samt de

lösningar av pensions- och personalfrågor som berörts, allt i

enlighet med vad i propositionen förordats,

7. beträffande utbetalning av medel från de förutvarande

löntagarfonderna

att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen

(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden med den

i bilagan som Utskottets förslag betecknade lydelsen.

Stockholm den 25 maj 1993

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:

Ann-Cathrine Haglund (m),

Lena Hjelm-Wallén (s),

Margitta Edgren (fp),

Berit Löfstedt (s),

Ewa Hedkvist Petersen (s),

Bo Arvidson (m),

Eva Johansson (s),

Jan Björkman (s),

Ulf Melin (m),

Inger Lundberg (s),

Krister Örnfjäder (s),

Ulf Kristersson (m),

Birgitta Carlsson (c),

Tuve Skånberg (kds) och Claus Zaar (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Avslag på propositionen (mom.1)

Lena Hjelm-Wallén, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Krister Örnfjäder

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.5

börjar med "Utskottet har" och slutar med "för framgång" bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det förslag om

överföring av två statliga högskolor till privaträttslig form,

som regeringen nu lagt fram, inte är tillräckligt preciserat

och berett för att kunna ligga till grund för riksdagens

beslut. Utskottet finner det sålunda ytterst anmärkningsvärt

och från konstitutionell synpunkt betänkligt att ett

regeringsförslag som bl.a. innebär ett 15-årigt oåterkalleligt

stiftelseavtal inte blivit föremål för den beredning och

remissbehandling som regeringsform och riksdagsordning

förutsätter. Riksdagen bör enligt utskottets mening ta

ställning i ett så viktigt ärende först när förhandlingarna med

berörda högskolor resulterat i ett färdigt förslag.

Genom en offentlig -- -- -- (= utskottet) -- -- --

Studentkårer, SFS. Vid denna utfrågning framgick bl.a. att

grundlagsregler om tryckfrihet, offentlighet och sekretess inte

kommer att bli tillämpliga i stiftelsehögskolor. Detta innebär

att studenter och lärare i stiftelsehögskolor får en försvagad

ställning, jämfört med i statliga högskolor.

Att överföra statliga högskolor till stiftelseägda bolag

minskar kraftigt regeringens och riksdagens möjligheter att

utöva kontroll över hur dess egna resurser används. Därtill kan

utskottet inte finna att regeringen redovisat några väl

grundade skäl för att överföra högskolor till stiftelseform. De

föreslagna stiftelsehögskolorna kommer varken att öka friheten

för studenter och anställda i högskolan eller bidra till ökad

kvalitet inom högre utbildning och forskning. Den frigörelse av

universitet och högskolor som eftersträvas kan uppnås inom det

reformerade högskolesystem som börjar tillämpas den 1 juli

1993. Regeringens förslag kan, som utskottet ser det, leda till

en segregering inom högskoleutbildningen. De berörda

högskolorna skulle om förslaget genomfördes få

konkurrensfördelar gentemot statliga universitet och högskolor.

Utskottet vill särskilt peka på att Högskolan i Jönköping genom

stiftelseförslaget får fasta forskningsresurser och därmed i

detta avseende gynnas framför andra mindre och medelstora

högskolor.

I likhet med motionärerna kan utskottet inte heller acceptera

att medel från de förutvarande löntagarfonderna skall utnyttjas

för att finansiera de föreslagna stiftelsehögskolornas

verksamhet.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört föreslår

utskottet att riksdagen med bifall till motionerna

1992/93:Ub157 och 1992/93:Ub159 samt med anledning av motion

1992/93:Ub687 yrkande 8 avslår propositionen.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub157 och

1992/93:Ub159 samt med anledning av motion 1992/93:Ub687

yrkande 8 avslår regeringens förslag,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Jag avvisar regeringens förslag om privatisering av två

statliga högskolor och att detta skall ske med hjälp av

löntagarfondsmedel. Därvid instämmer jag i reservationen om

avslag på propositionen. Detta mitt instämmande innebär

också att jag avvisar förslaget om användning av

löntagarfondsmedel för forskningsstiftelser (jfr bet.

1992/93:UbU16).

Regeringens lagförslag med av utskottet föreslagen ändring

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för

Allmänna pensionsfonden

Bilaga

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1092) med

reglemente för Allmänna pensionsfonden att det i

övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1857) om ändring i

nämnda lag skall införas en ny punkt, 10, av följande lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

10. 10.

Riksförsäkringsverket Riksförsäkringsverket

skall, efter beslut av skall, efter beslut av

regeringen, under år 1994 regeringen, under år 1994

överföra sammanlagt överföra sammanlagt

högst 11700 miljoner kronor högst 11700 miljoner kronor

från avvecklingsstyrelsen från avvecklingsstyrelsen

till högst fem stiftelser till högst fem stiftelser

enligt följande enligt följande

--högst 6000 miljoner --högst 6000 miljoner

kronor till en stiftelse som kronor till en stiftelse som

regeringen bestämmer och regeringen bestämmer och

som har till uppgift att som har till uppgift att

stödja strategisk stödja strategisk

forskning, främst inom forskning, främst inom

naturvetenskap och teknik, naturvetenskap och teknik,

--högst 2500 miljoner --högst 2500 miljoner

kronor till en stiftelse som kronor till en stiftelse som

regeringen bestämmer och regeringen bestämmer och

som har till uppgift att som har till uppgift att

stödja miljöstrategisk stödja miljöstrategisk

forskning, forskning,

--högst 1500 miljoner --högst 1500 miljoner

kronor till en stiftelse som kronor till Stiftelsen

regeringen bestämmer och Riksbankens Jubileumsfond

som har till uppgift att för det särskilda

stödja kulturvetenskaplig ändamålet att stödja

forskning samt kulturvetenskaplig forskning

samt

--högst 1700 miljoner

kronor till två stiftelser --högst 1700 miljoner

som bildas för att kronor till två stiftelser

överföra statliga som bildas för att

högskolor till överföra statliga

privaträttslig form; och högskolor till

skall fördelningen av privaträttslig form; och

medlen mellan dessa stiftelser skall fördelningen av

göras i enlighet med medlen mellan dessa stiftelser

regeringens bestämmande. göras i enlighet med

regeringens bestämmande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.