Bet. 1992/93:UbU2

Utbildningsutskottets betänkande

1992/93:UBU02

Vissa högskolefrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1992/93

UbU2

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas ett antal motioner som väckts

under den allmänna motionstiden 1992 och som rör

högskolefrågor. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. En

reservation (c) har avgivits till förmån för en delning av

Högskolan i Eskilstuna--Västerås. Därtill finns en

meningsyttring (v) om vetenskaplig grundkurs.

Motionerna

1991/92:Ub217 av Inger René (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

förskollärarnas och barnskötarnas utbildning i kost- och

näringslära (delvis).

1991/92:Ub287 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om åtgärder för att motarbeta diskrimineringen av creationismen

i massmedia, läromedel i grundskola, gymnasium och högskola,

samt vid tillsättande av doktorandtjänster.

1991/92:Ub417 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att ett nytt ämne benämnt skuldsaneringsrätt införs inom

högskolan.

1991/92:Ub419 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om inrättande av forskartjänster inom medicinsk mykologi och

utökad undervisning i klinisk mykologi under primär- och

vidareutbildning av läkare.

1991/92:Ub434 av Pär Granstedt och Lennart Daléus (c) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning av frågan

om inrättandet av en högskola för södra Stockholmsregionen.

1991/92:Ub437 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om forskarutbildning och fasta

forskningsresurser till ett nätverksuniversitet i sydöstra

Sverige.

1991/92:Ub443 av Anita Jönsson och Bo Bernhardsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ett miljövetenskapligt

utbildningsråd.

1991/92:Ub469 av Birger Andersson och Larz Johansson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i

motionen anförts om en delning av högskolan i

Eskilstuna--Västerås i två separata högskoleenheter,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om den

framtida organisationen vid de två nya högskolorna.

1991/92:Ub494 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vetenskaplig grundkurs.

1991/92:Ub521 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att utreda förutsättningarna för att göra högskolan i Örebro

speciellt utrustad och organiserad för studenter med

hörselhandikapp.

1991/92:Ub548 av Larz Johansson m.fl. (c, s, fp, kds, nyd)

vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om en delning av högskolan i

Eskilstuna--Västerås i två separata enheter,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om den

framtida organisationen vid de två nya högskolorna.

1991/92:So223 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om läkarnas utbildning i alkoholfrågan.

1991/92:So271 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär att UHÄ får i uppdrag

att föra in en obligatorisk undervisning i universitetens

sjukvårdslinjer om alkoholen kontra folkhälsan.

1991/92:So527 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att utbildningen vid tandläkarhögskolorna snarast bör ses över

för att ge blivande tandläkare goda kunskaper om s.k.

alternativa tandlagningsmaterial (materialval,

appliceringsteknik, biverkningar m.m.) samt amalgamets

hälsorisker inkl. hur rätt utförd amalgamsanering skall gå

till,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att den komplicerade symptombilden vid tungmetallförgiftning

bör lyftas fram i utbildningsplanerna för läkare och

sjuksköterskor.

1991/92:A414 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utveckling av interaktiva TV-studios.

Utskottet

Riksdagen bör uttala sig för en delning av Högskolan i

Eskilstuna--Västerås i två separata enheter, hävdas det i

motionerna 1991/92:Ub469 (c) och 1991/92:Ub548 (c, s, fp, kds,

nyd). Samtidigt bör riksdagen hos regeringen begära förslag om

den framtida organisationen vid de två nya högskolorna.

Motionärerna påpekar att Västmanlands län och Södermanlands län

i dag är de enda länen som inte har egen högskola trots att

befolkningsunderlaget i resp. län väl medger detta.

Utskottet noterar att Högskolan i Eskilstuna--Västerås i sin

fördjupade anslagsframställning för 1993/94--1995/96 inte

berört frågan om en delning av högskolan. Däremot framhåller

högskolan det angelägna i en satsning på högskoleutbildning i

Nyköping och föreslår att resurser för denna anvisas under en

särskild anslagspost i statsbudgeten enligt den modell som i

dag finns för högskoleutbildning på Gotland.

Utskottet anser att en samlad bedömning av högskolornas

anslagsyrkanden och den fortsatta utbyggnaden av högskolan bör

göras vid behandlingen av regeringens budgetförslag våren 1993

inför kommande treårsperiod. Motionerna 1991/92:Ub469 och

1991/92:Ub548 bör avslås av riksdagen.

En utredning av frågan om inrättandet av en högskola för

södra Stockholmsregionen begärs i motion 1991/92:Ub434 (c).

Tillskapandet av en gemensam högskoleenhet för södra Stockholms

län bör enligt motionärerna inte innebära att all utbildning

samlas på ett ställe. Tvärtom kan flera utbildningsorter i

regiondelen vara aktuella. Den utbyggnad av forskning och högre

utbildning som redan finns i t.ex. Södertälje, Botkyrka,

Huddinge och Haninge bör tas till vara. Motionärerna anser att

initiativ nu bör tas för att på allvar utreda förutsättningarna

för att skapa ett universitet i södra Stockholms län. Det är

naturligt att staten, som huvudansvarig för

högskoleutbildningen, tar detta initiativ.

I ett betänkande (Ds 1989:33) av Utredningen om utbyggd

högskoleutbildning i bl.a. södra delen av Stockholms län pekas

på den inomregionala obalans som råder i länet. Som en del i

denna obalans har praktiskt taget all högre utbildning och

forskning lokaliserats till länets centrala och norra delar,

anförs det. Utredningen föreslår en kraftig förstärkning i

olika former av högskoleutbildningen på Södertörn. En utbyggnad

anses emellertid böra ske inom den högskoleorganisation som

redan finns i länet.

Utskottet erinrar i sammanhanget om att det ankommer på de

enskilda högskoleenheterna att avgöra olika utbildningars

förläggning i regionen. Regeringens överväganden om den

fortsatta utbyggnaden av högskoleutbildningen avses komma att

redovisas i samband med budgetförslaget våren 1993 för

treårsperioden 1993/94--1995/96. Utskottet anser att

regeringens förslag inte bör föregripas. Med hänvisning härtill

bör riksdagen avslå motion 1991/92:Ub434.

Enligt motion 1991/92:Ub437 (s) yrkande 1 är det viktigt att

högskolorna i Växjö, Kalmar och Karlskrona får utvecklas till

ett nätverksuniversitet i sydöstra Sverige med

forskarutbildning och fasta forskningsresurser.

I de direktiv som regeringen gav ut våren 1991 för

anslagsframställningar för högskola och forskning avseende

budgetåren 1993/94--1995/96 angavs att de mindre och medelstora

högskolorna skulle inför den kommande planeringsperioden

redovisa hur samspelet mellan universitet och högskolor med

fakultetsorganisation och mindre och medelstora högskolor

utvecklats. Med utgångspunkt i redovisningar och utvärderingar

kommer regeringen att ta ställning till de mindre och

medelstora högskolornas vidare utveckling i 1993 års

forskningsproposition.

Utskottet, som anser att regeringens förslag i

forskningspropositionen inför nästa budgetperiod bör avvaktas,

avstyrker motion 1991/92:Ub437 yrkande 1.

I motion 1991/92:Ub521 (fp) begärs ett uttalande om att

förutsättningarna för att göra Högskolan i Örebro speciellt

utrustad och organiserad för studenter med hörselhandikapp bör

utredas. Motionären anför att Högskolan i Örebro i dag kan

erbjuda en relativt väl fungerande studiemiljö för studenter

med hörselhandikapp. Det finns dock fortfarande en rad problem

att hantera. Dessa är enligt motionären såväl tekniska som

pedagogiska och attitydmässiga.

Utskottet konstaterar att den specialpedagogiska

påbyggnadsutbildningen för döva och hörselskadade försöksvis

lokaliseras till Högskolan i Örebro i enlighet med uttalanden

av regeringen i proposition 1991/92:75 om lärarutbildning. I

samma proposition har vidare aviserats ett uppdrag till

Universitetet i Stockholm, Högskolan för lärarutbildning i

Stockholm och Högskolan i Örebro att i samråd utreda

lärarutbildningen för döva och hörselskadade. Högskolan i

Örebro har också i sin fördjupade anslagsframställning för

budgetåren 1993/94--1995/96 tagit upp frågor om lärarutbildning

samt förskollärar- och fritidspedagogutbildning för döva och

hörselskadade.

Utskottet ser positivt på att Högskolan i Örebro profileras

till ett centrum för högskoleutbildning av studerande med

hörselhandikapp och därvid tar till vara den unika kunskap inom

området som finns samlad i Örebro. Förslag om den framtida

utvecklingen av högskolan, liksom av andra högskolors, bör

emellertid bedömas i ett sammanhang vid behandlingen av

regeringens budgetförslag våren 1993 för kommande treårsperiod.

Motion 1991/92:Ub521 avstyrks med det anförda.

Ett miljövetenskapligt utbildningsråd föreslås i motion

1991/92:Ub443 (s). Rådet skall bl.a. stimulera till en

nationell satsning på miljöutbildning.

Utskottet vill erinra om att regeringen i mars 1992 uppdrog

åt Rådet för grundläggande högskoleutbildning att följa arbetet

med att stärka miljöfrågornas ställning i högskoleutbildningen

samt att bedöma vilka åtgärder som i första hand bör

prioriteras. Rådet disponerar under anslaget D 13. (åttonde

huvudtiteln) Lokala och individuella linjer samt fristående

kurser medel som anvisats under anslagsposten Vissa insatser

inom miljöområdet (3,9 mkr vardera för budgetåren 1991/92 och

1992/93). Medlen skall användas till stöd för utvecklingen av

ett miljöinriktat synsätt inom den grundläggande

högskoleutbildningen. Utskottet anser att syftet med motion

1991/92:Ub443 därmed redan är tillgodosett, varför denna bör

avslås av riksdagen.

I motion 1991/92:A414 (s) om kvinnorna i framtidens Gävleborg

framhålls att en ökad användning av tekniken med interaktiva

TV-studios i anslutning till högskolan kan öppna nya

möjligheter till högskolestudier med distansundervisning

(yrkande 3). Motionärerna anför att särskilt kvinnor i stor

utsträckning på grund av familjeförhållanden är beroende av att

utbildning finns att tillgå i närheten av bostadsorten.

Utskottet hänvisar till att frågan om organisationen av

distansutbildning i högskolan m.m. på regeringens uppdrag

utretts av universiteten i Linköping och Umeå.

Utredningsuppdraget har redovisats i september 1992 och

innehåller bl.a. förslag om en organisation av nätverksmodell,

Svenska distansrådet, som skall vara öppen för högskoleenheter

som i samverkan vill främja svensk distansutbildnings vidare

utveckling. Rådets huvuduppgift föreslås bli att stödja

utvecklingen av distansutbildning på högskolenivå. För detta

ändamål skall enligt förslaget medel ställas till förfogande

för olika utvecklingsprojekt, gemensamma för ett par eller

flera högskoleenheter. Ansvaret för genomförande av

distansutbildning skall i första hand ligga på resp.

högskoleenhet. Vidare vill utskottet erinra om att Utredningen

om effektivare vuxenutbildning (dir. 1992:48) har i uppdrag att

föreslå hur statens roll som beställare av utbildning för vuxna

samt metoderna för distansutbildning kan utvecklas. Resultaten

av utredningarnas arbeten bör avvaktas. Motion 1991/92:A414

yrkande 3 avstyrks med det anförda av utskottet.

Studieskulder för vetenskaplig grundkurs bör enligt

motion 1991/92:Ub494 (v) yrkande 1 få avskrivas efter avlagd

examen i syfte att stimulera till sådana högskolestudier. Ett

problem som ofta förts fram som ett hinder för vetenskapliga

grundkurser eller moment är den ökade skuldsättningen för den

enskilde studenten, anförs det i motionen.

Utskottet anser att bestämmelser om en avskrivning av

studieskuld på det sätt som motionärerna förordar skulle föra

med sig vissa avgränsningssvårigheter vid tillämpningen.

Innehållet i vetenskaplig grundkurs bestäms nämligen av den

enskilda högskolan och kurserna kan även ha olika form och

längd. Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå motion

1991/92:Ub494 yrkande 1.

Enligt motion 1991/92:Ub417 (s) bör riksdagen uttala sig för

att ett nytt ämne, skuldsaneringsrätt, som tar upp moment

från bl.a. civilrätt, socialrätt och kommunalrätt, införs inom

högskolan.

Utskottet har tidigare vid behandling av ett liknande

motionsyrkande (bet. 1990/91:UbU12 s. 89) erinrat om att

riksdagen inte fattar beslut om att inrätta ämnen inom den

grundläggande högskoleutbildningen. Med samma motivering

avstyrker utskottet nu förevarande yrkande.

I flera motioner läggs fram förslag angående innehållet i

vissa vårdutbildningar m.m. En utökad undervisning i klinisk

mykologi under primär- och vidareutbildning av läkare m.m.

förordas i motion 1991/92:Ub419 (fp). Motionerna 1991/92:So223

(kds) yrkande 2 och 1991/92:So271 (v) yrkande 9 gäller en

bättre undervisning under läkarutbildningen om sambandet mellan

alkoholkonsumtion och sjukdomar. I motion 1991/92:So527 (s)

vill motionärerna att symptombilden vid tungmetallförgiftning

skall lyftas fram i utbildningsplanerna för läkare och

sjuksköterskor (yrkande 5). Enligt samma motion (yrkande 3) bör

utbildningen vid tandläkarhögskolorna snarast ses över för att

ge blivande tandläkare goda kunskaper om alternativa

tandfyllningsmaterial m.m. I motion 1991/92:Ub217 (m) i denna

del betonas vikten av att förskollärare får utbildning i kost-

och näringslära för att kunna motivera barn till goda

kostvanor.

Vad särskilt gäller grundutbildningen för tandläkare avseende

alternativa tandfyllningsmaterial vill utskottet hänvisa till

att denna fråga tagits upp i en expertrapport från

Socialstyrelsen i augusti 1992 (Ds 1992:95,

Socialdepartementet) med anledning av regeringsuppdrag.

Utredningen säger sig utgå från att de odontologiska

fakulteterna själva bearbetar dessa frågor vid översynen av

nuvarande utbildningsplaner.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden -- motionerna

1991/92:Ub217 i denna del, 1991/92:Ub419, 1991/92:So223 yrkande

2, 1991/92:So271 yrkande 9 och 1991/92:So527 yrkandena 3 och 5

-- under hänvisning till att det är de lokala högskoleenheterna

som svarar för det närmare innehållet i högskoleutbildningen.

Enligt motion 1991/92:Ub287 (kds) förekommer bl.a. inom

utbildningsväsendet diskriminering av kreationismen, dvs.

skapelseläran. Motionären begär att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförs om åtgärder mot

sådan diskriminering. Riksdagen bör ta ställning för ett öppet

forskningsklimat, där vetenskapliga teorier ges utrymme, även

om de för tillfället inte omfattas av majoriteten av svenska

forskare.

Motionären torde åsyfta begreppet vetenskaplig kreationism

som är inlånat från det amerikanska utrycket scientific

creationism. Enligt vad utskottet har inhämtat menas med

vetenskaplig kreationism en filosofisk uppfattning som anknyter

till bibelns skapelselära.

Utskottet anser att riksdagen genom den av riksdagen antagna

formuleringen i högskolelagen (1977:218) om forskningens frihet

redan tillgodosett motionärens önskemål. I 14 § nämnda lag

stadgas nämligen att som allmänna principer för forskningen

inom högskolan skall gälla att forskningsproblem får fritt

väljas och formuleras, att forskningsmetoder får fritt

utvecklas samt att forskningsresultat får fritt publiceras. En

motsvarande bestämmelse finns intagen i regeringens förslag

till ny högskolelag (prop. 1992/93:1), till vilket riksdagen

kommer att ta ställning under innevarande riksmöte. Med det

anförda avstyrks motion 1991/92:Ub287.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande delning av Högskolan i

Eskilstuna--Västerås

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub469 och

1991/92:Ub548,

res. (c)

2. beträffande högskola för södra Stockholmsregionen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub434,

3. beträffande nätverksuniversitet i sydöstra Sverige

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub437 yrkande 1,

4. beträffande Högskolan i Örebro

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub521,

5. beträffande miljövetenskapligt utbildningsråd

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub443,

6. beträffande högskolestudier med distansundervisning

att riksdagen avslår motion 1991/92:A414 yrkande 3,

7. beträffande vetenskaplig grundkurs

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub494 yrkande 1,

men. (v)

8. beträffande ämnet skuldsaneringsrätt

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub417,

9. beträffande innehållet i vissa vårdutbildningar m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub217 i denna del,

1991/92:Ub419, 1991/92:So223 yrkande 2, 1991/92:So271 yrkande 9

och 1991/92:So527 yrkandena 3 och 5,

10. beträffande diskriminering av kreationismen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub287.

Stockholm den 5 november 1992

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:

Ann-Cathrine Haglund (m),

Lena Hjelm-Wallén (s),

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Margitta Edgren (fp),

Ingvar Johnsson (s),

Larz Johansson (c),

Berit Löfstedt (s),

Bo Arvidson (m),

Ewa Hedkvist Petersen (s),

Stefan Kihlberg (nyd),

Eva Johansson (s),

Chris Heister (m),

Inger Lundberg (s) och

Tuve Skånberg (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Delning av Högskolan i Eskilstuna--Västerås (mom.1)

Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.3

börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "av riksdagen"

bort ha följande lydelse:

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna att det är

av avgörande betydelse för ett läns utveckling att ha tillgång

till en egen självständig högskola med ett brett utbud av

grundläggande högskoleutbildningar och resurser för fristående

kurser. Antalet utbildningsplatser inom högskoleväsendet

planeras att öka. Utskottet anser att det i detta sammanhang är

angeläget att positivt pröva en uppdelning av Högskolan i

Eskilstuna--Västerås i två separata enheter, där varje enhet

har sin egen högskolestyrelse och sin egen utbildningsprofil.

Regeringen bör lägga fram förslag till organisation av de två

nya högskolorna. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med

bifall till motionerna 1991/92:Ub469 och 1991/92:Ub548 yrkande

2 samt med anledning av motion 1991/92:Ub548 yrkande 1 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande delning av Högskolan i

Eskilstuna--Västerås

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub469 och

1991/92:Ub548 yrkande 2 samt med anledning av motion

1991/92:Ub548 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Jag anser att högskolestudier i form av vetenskaplig

grundkurs bör stimuleras. Sådana studier kan bredda

studenternas kritiska perspektiv på utbildningen och uppmuntra

tvärvetenskaplighet. Ett problem som ofta förts fram som ett

hinder för vetenskapliga grundkurser eller moment är den ökade

skuldsättningen för den enskilde studenten. Detta argument bör

enligt min mening beaktas. Jag föreslår därför att de

studieskulder som uppstår till följd av en genomgången

vetenskaplig grundkurs skall kunna få avskrivas efter avlagd

examen.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

mom. 7 bort ha hemställt:

7. beträffande vetenskaplig grundkurs

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub494 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan,