Bet. 1992/93:UbU21

Utbildningsutskottets betänkande

1992/93:UBU21

Vissa anslag för utveckling av skolväsendet, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1992/93:100 bilaga 9

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1992/93

UbU21

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet dels regeringens

förslag i budgetpropositionen under anslagen Statens skolverk,

Stöd för utveckling av skolväsendet, Fortbildning m.m. och

Genomförande av skolreformer, dels Riksdagens revisorers

förslag Gymnasieskolan -- Resurser, resultat och utveckling.

Utskottet tillstyrker regeringens samtliga förslag i

budgetpropositionen med ett undantag, nämligen vad beträffar

medel för Skolverkets tillsynsansvar för den medicinska delen

av skolhälsovården. Utskottet föreslår att riksdagen bifaller

revisorernas förslag om gymnasieskolan.

Meningsyttring från Vänsterpartiet föreligger när det gäller

fortbildning om medicinska handikapp.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Proposition 1992/93:100 bilaga 9

Statens skolverk

Regeringen har under anslaget B 1 (s. 32--36) föreslagit

1. att riksdagen till Statens skolverk för budgetåret

1993/94 anvisar ett ramanslag på 227024000 kr.

Stöd för utveckling av skolväsendet

Regeringen har under anslaget B 4 (s. 43--46) föreslagit

4. att riksdagen till Stöd för utveckling av skolväsendet

för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

55613000 kr.

Fortbildning m.m.

Regeringen har under anslaget B 6 (s. 47--49) föreslagit

6. att riksdagen till Fortbildning m.m. för budgetåret

1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 85560000 kr.

Genomförande av skolreformer

Regeringen har under anslaget B 7 (s. 49--50) föreslagit

7. att riksdagen till Genomförande av skolreformer för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

125000000 kr.

Riksdagens revisorers förslag 1992/93:RR4

Riksdagens revisorer har i förslag 1992/93:RR4 Gymnasieskolan

-- Resurser, resultat och utveckling föreslagit att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i förslaget

anförts om uppgifter för regeringen.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1993

1992/93:Ub433 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om läromedelsgranskningen.

1992/93:Ub435 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om lektorstjänster på gymnasiet.

1992/93:Ub449 av Pontus Wiklund (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fortbildning och utbildning av lärare

i syfte att hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om obligatorisk test i första klass för

att på ett tidigt stadium kunna anpassa dyslektikerns

undervisning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av speciella läromedel inom

grund- och gymnasieskolan samt anpassning av högskoleprovet för

elever med läs- och skrivsvårigheter.

1992/93:Ub452 av Rune Rydén och Lennart Hedquist (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

Skolverkets fältorganisation i syfte att bryta rådande

isolering i de förhållanden under vilka de enskilda

undervisningsråden arbetar, och åstadkomma en bredare samverkan

inom resp. fältregion.

1992/93:Ub453 av Rolf L Nilson och Eva Zetterberg (v) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket utreder

om punktskriftsundervisning för vuxna kan bedrivas inom ramen

för den grundläggande vuxenutbildningen enligt vad i motionen

anförts om behovet för alla synskadade att få ett skriftspråk.

1992/93:Ub455 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fortbildning av skolpersonal.

1992/93:Ub456 av Jan Andersson och Börje Nilsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av punktskriftsundervisning

inom den grundläggande vuxenutbildningen.

1992/93:Ub458 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder med syfte

att på sikt minska antalet studieavbrott på gymnasieskolorna.

1992/93:Ub459 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om lektorer i gymnasieskolan.

1992/93:Ub461 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skolhälsovården (delvis).

1992/93:Ub466 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildning av skolpersonal i

handikappkunskap.

1992/93:Ub471 av Lennart Fridén (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om åtgärder rörande dyslexi (delvis).

1992/93:Ub485 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att uppdra åt Skolverket att i samarbete

med industrins och arbetstagarnas organisationer medverka till

att gymnasieskolans industriprogram får rätt inriktning för

industrins behov och att informationen till grundskolans elever

blir sådan, att de yrken, för vilka industriprogrammet

utbildar, får en relevant presentation.

1992/93:Ub502 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Skolverket tillsammans med SIH

bör undersöka behovet och möjligheten att anordna fortbildning

på nationell basis.

1992/93:Ub508 av Maja Bäckström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om prioritering av barn- och fritidsprogrammet

vad avser anslag till läromedelsproduktion, lärarfortbildning,

internationalisering, kontakter mellan forskare och

lärare/elever samt uppbyggandet av en högskoleutbildning med

fritidsvetenskaplig inriktning (delvis).

1992/93:Ub519 av Marianne Andersson och Birger Andersson (c)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om spridning av Alingsåsmodellen för

ökade kunskaper om och ökat intresse för teknik hos flickor i

grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utnyttjande av arbetslösa ingenjörer

som lärare/handledare i teknik/data för arbetslösa.

Motioner med anledning av Riksdagens revisorers förslag

1992/93:RR4

1992/93:Ub31 av Barbro Westerholm och Lars Sundin (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att behålla och utveckla

forskningsanknytningen inom gymnasieskolan genom att värna om

lektorstjänsterna.

1992/93:Ub33 av Leif Carlson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av lektorer i gymnasieskolan.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i

budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 9) under anslagen B

1. Statens skolverk, B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet,

B 6. Fortbildning m.m. och B 7. Genomförande av skolreformer

samt Riksdagens revisorers förslag 1992/93:RR4 om

Gymnasieskolan -- Resurser, resultat och utveckling jämte

motioner.

1 Statens skolverk

Statens skolverks arbetsuppgifter och organisation framgår i

stort av förordningen (1991:1121) med instruktion för Statens

skolverk. Från anslaget bestrids även kostnader för nationell

utvärdering och prov samt statistikproduktion.

I motion 1992/93:Ub452 (m) begärs en översyn av

Skolverkets fältorganisation. Motionärerna framför

kritiska synpunkter på främst tjänstekonstruktionen för

undervisningsråden och deras ansvarsområde. Det är enligt

motionärerna inte realistiskt att varje undervisningsråd skall

täcka ett undervisningsområde från grundskolans lågstadium

t.o.m. gymnasieskolans högsta årskurs. En större samverkan inom

resp. region bör ske. Det är vidare angeläget att tjänsterna i

fältorganisationen tidsbegränsas i enlighet med riksdagens

tidigare uttalande beträffande bl.a. Skolverkets organisation.

I regeringens särskilda direktiv för Statens skolverks

fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1994/95--1996/97

framhålls att det är av största vikt att myndigheten redan från

början av sin verksamhet präglas av en kostnadseffektiv och

resultatinriktad förvaltning. I den fördjupade

anslagsframställningen bör Skolverket särskilt belysa

fältorganisationen. Med utgångspunkt i riksdagens uttalande

beträffande Skolverkets organisation i samband med behandlingen

av ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76)

bör en analys göras av den beslutade organisationen, varvid

även möjligheterna till tidsbegränsade förordnanden skall

belysas. Vidare bör enligt direktiven effektiviteten med den

nuvarande regionindelningen av landet, den organisatoriska

lösningen med fördelning av personal i fältorganisationen och

personalens placering analyseras.

Med hänvisning till att Skolverket i den fördjupade

anslagsframställningen för budgetåren 1994/95--1996/97, vilken

kommer att avlämnas till regeringen i september månad 1993,

skall belysa de i motion 1992/93:Ub452 aktualiserade frågorna

om Skolverkets organisation finner utskottet att syftet med

motionen i huvudsak är tillgodosett, varför den avstyrks.

Regeringen bör enligt motion 1992/93:Ub433 (s) ges i uppdrag

att utvärdera den nuvarande läromedelsgranskningen inom

Skolverket och komma med förslag om hur den bör effektiviseras.

Genom riksdagens beslut (prop. 1990/91:115, bet. UbU17, rskr.

357) upphörde den av Statens institut för läromedel (SIL)

ombesörjda objektivitetsgranskningen av läromedel. SIL

avvecklades år 1991. I stället skulle en motsvarande

läromedelsgranskning ingå i Skolverkets ordinarie utvärdering

av skolverksamheten i kommunerna. Läromedlen skulle även

granskas och belysas från pedagogisk synpunkt.

Den gällande ansvarsfördelningen på skolområdet innebär att

skolhuvudmännen har det direkta ansvaret för genomförandet av

skolans verksamhet, medan staten genom Skolverket skall följa

upp, utvärdera och utveckla skolverksamheten. Insatser inom

läromedelsområdet är enligt utskottets uppfattning en av flera

åtgärder som kan komma i fråga för att förbättra

undervisningssituationen i skolan. Utskottet har inhämtat att

Skolverket i den fördjupade anslagsframställningen för

budgetåren 1994/95--1996/97 kommer att redovisa sina

erfarenheter av den hittillsvarande verksamheten i vad gäller

granskning av läromedel. Utskottet utgår från att Skolverket

snarast kommer att initiera åtgärder om bristande

måluppfyllelse konstateras på läromedelsområdet. Med hänvisning

härtill anser utskottet att riksdagen inte nu bör vidta någon

särskild åtgärd i denna fråga, varför motion 1992/93:Ub433

avstyrks.

I motionerna 1992/93:Ub453 (v) och 1992/93:Ub456 (s) begärs

att Skolverket skall utreda om punktskriftsundervisning för

vuxna kan bedrivas inom ramen för den grundläggande

vuxenutbildningen. För närvarande är möjligheterna för vuxna

synskadade att lära sig punktskrift enligt motionärerna mycket

splittrade. Det framhålls bl.a. att syncentralerna har

otillräckliga resurser för denna undervisning.

Utskottet konstaterar att nuvarande bestämmelser om

grundläggande vuxenutbildning i skollagen (11 kap. 8--16 §§)

och vad som gäller rätten att delta i sådan utbildning (10 §)

inte är tillämpliga på vuxnas behov av undervisning i

punktskrift.

Riksdagen kommer under innevarande riksmöte att ta ställning

till proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa

funktionshindrade. Regeringen föreslår bl.a. att landstingen

skall få en i hälso- och sjukvårdslagen fastlagd skyldighet att

bedriva habiliterings- och rehabiliteringsverksamhet. Vidare

föreslås att ett särskilt statligt stimulansbidrag skall

inrättas för att påskynda utvecklingen inom habiliterings- och

rehabiliteringsområdet. Under en fyraårsperiod beräknas

1700 miljoner kronor för detta ändamål. Enligt propositionen

skall stimulansbidraget kunna användas för att utveckla

verksamheter vid exempelvis syncentralerna.

Med hänvisning till att riksdagen inom kort kommer att

behandla regeringens förslag om stöd och service till vissa

funktionshindrade anser utskottet det inte påkallat att

riksdagen gör något särskilt uttalande i enlighet med vad som

yrkas om punktskriftsundervisning för vuxna i motionerna

1992/93:Ub453 och 1992/93:Ub456, varför de avstyrks.

Regeringen föreslår att tillsynsansvaret för den medicinska

delen av skolhälsovården överförs till Socialstyrelsen. Medel

för detta ändamål (700 000 kr) har därför beräknats under

anslaget G 3. Socialstyrelsen under femte huvudtiteln.

Enligt motion 1992/93:Ub461 (m) delvis är det olyckligt att

dela upp ansvaret för skolhälsovården på olika huvudmän.

Skolhälsovården fungerar i dag på de flesta ställen mycket

tillfredsställande, framhåller motionären.

Utskottet har i sitt betänkande 1992/93:UbU11 avstyrkt

regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (14 kap. 8

§) när det gäller tillsynsansvaret för den medicinska delen av

skolhälsovården. I konsekvens med utskottets ställningstagande

till ifrågavarande lagförslag bör medlen för tillsynsansvaret

för den medicinska delen av skolhälsovården således anvisas

under förevarande anslag.

Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen

i övrigt föreslår utskottet att riksdagen med anledning av

proposition 1992/93:100 och motion 1992/92:Ub461 delvis till

Statens skolverk för budgetåret 1993/94 anvisar ett

ramanslag på 227724000 kr, dvs. 700000 kr utöver vad som

föreslås i proposition 1992/93:100.

2 Stöd för utveckling av skolväsendet

Medel som innevarande budgetår disponeras under detta anslag

av Statens institut för handikappfrågor i skolan för

utvecklingsarbete i skolan för elever med handikapp har

beräknats under anslaget B3. Skolutveckling och produktion av

läromedel för elever med handikapp.

I motionerna 1992/93:Ub471 (m) delvis och 1992/93:Ub449 (kds)

aktualiseras ett antal frågor om dyslexi i skolan. I båda

motionerna (yrkande 1 i motion 1992/93:Ub449) understryks

vikten av att detta problem måste tas upp i lärarutbildningen

och i lärarnas fortbildning. Enligt den sistnämnda motionen

(yrkande 2) bör kommunerna åläggas skyldighet att genomföra

test av alla elever i årskurs 1 för att på ett tidigt stadium

kunna identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter. De bör

i såväl grundskolan som gymnasieskolan få tillgång till

läromedel inlästa på band, lästräningsprogram på dator m.m.

Vidare bör högskoleprovet anpassas för studerande med läs- och

skrivhandikapp (yrkande 3).

Enligt föredragande statsrådet är läs- och skrivsvårigheter i

skolan primärt ett pedagogiskt problem. Det bör ankomma på

Skolverket att följa utvecklingen. Statsrådet erinrar om att

Skolverket inför 1994 års budgetproposition skall avge en

fördjupad anslagsframställning och enligt regeringens direktiv

för denna redovisa utvecklingen när det gäller elevgrupper med

behov av särskilt stöd. Läs- och skrivsvårigheter är bl.a. ett

område som då kommer att behandlas. I propositionen (s.45)

redovisas att försöksverksamhet inom området läs- och

skrivsvårigheter pågår med stöd från bl.a. Allmänna arvsfonden.

Under anslaget B 6. Fortbildning m.m. redovisas vidare att

Skolverket fördelat medel för utveckling av

fortbildningsmodeller för lärare som undervisar elever med läs-

och skrivsvårigheter. Med statligt stöd bedrivs också

verksamheten vid Skrivknuten i Stockholm.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att frågor om

dyslexi/läs- och skrivsvårigheter måste behandlas i

lärarutbildningen. Då utskottet tidigare tagit upp liknande

frågor (jfr bet. 1989/90:UbU3) har utskottet bl.a. pekat på de

specialpedagogiska inslagen i grundskollärarutbildningen --

motsvarande minst 10 poäng enligt utbildningsplanen för

grundskollärarlinjen. Utskottet vill nu understryka vikten av

att alla blivande lärare delges vad forskningen kommit fram

till när det gäller orsakerna till dyslexi och möjligheterna

att på ett tidigt stadium identifiera elevers problem med att

läsa och skriva. De bör också få tillfälle att i konkreta

undervisningssituationer se vilka specialpedagogiska åtgärder

som kan vidtas för att hjälpa dyslektiska elever i skolarbetet.

Utskottet har erfarit att ett antal projekt rörande

dyslexi/läs- och skrivsvårigheter pågår i landet. Detta framkom

bl.a. vid det seminarium om dyslexi som Socialdepartementet

arrangerade den 27 januari 1993. I många projekt med

försöksverksamhet i skolan pågår ett nära samarbete mellan

medicinsk och pedagogisk forskning. Kunskapsbilden är dock

fortfarande något splittrad och insatserna från samhällets sida

är ännu inte samordnade. De frivilliga organisationernas

verksamhet är likaså betydande, men även på detta område finns

det behov av information och utbyte av erfarenheter för att de

samlade resurserna skall nyttjas så effektivt som möjligt.

Mot denna bakgrund har utskottet funnit det angeläget att ett

utbyte sker av forskningsresultat och övrig kunskap om dyslexi.

Utskottet har därför beslutat (1993-02-18) att under hösten

1993 anordna en offentlig utfrågning om dyslexi i skolan. Till

utfrågningen kommer att inbjudas företrädare för bl.a.

myndigheter, kommuner och landsting, skolan och högskolan,

olika forskningsområden och frivilliga organisationer.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört finner utskottet

det inte påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande

med anledning av motionerna 1992/93:Ub449 och 1992/93:Ub471

delvis, varför de avstyrks.

I motion 1992/93:Ub519 (c) redovisas en modell för kurser i

teknik för flickor. Motionärerna beskriver

fritidsverksamheten vid den s.k. Teknikstugan i Alingsås. Då

ifrågavarande verksamhet har utfallit med gott resultat när det

gäller att få flickor att söka till tekniska och

naturvetenskapliga studievägar i gymnasieskolan, bör modellen

få ökad spridning (yrkande 1). Unga arbetslösa ingenjörer bör

kunna medverka i bl.a. denna verksamhet (yrkande 2).

Utskottet vill erinra om att statliga medel sedan ett antal

år anvisats för teknikkurser för flickor. I sin

anslagsframställning för budgetåret 1993/94 redovisar

Skolverket att drygt 2,5 miljoner kronor fördelats till

kommunerna för sådan verksamhet innevarande år. Enligt

Skolverket är erfarenheterna av kurserna relativt goda,

samtidigt som många kommuner börjar söka nya vägar för att

stimulera flickor till tekniska och naturvetenskapliga

utbildningar.

Utskottet förutsätter att Skolverket bl.a. genom sin

fältorganisation ger spridning åt väl fungerande verksamhet

såsom den s.k. Alingsåsmodellen för att öka andelen flickor på

tekniska och naturvetenskapliga studievägar i gymnasieskolan.

Utskottet anser att det bör ankomma på kommunerna som ansvariga

för ifrågavarande verksamhet och som arbetsgivare för skolans

personal att bedöma i vad mån unga arbetslösa ingenjörer kan

medverka i verksamheten. Med det anförda avstyrker utskottet

motion 1992/93:Ub519. Utskottet vill till detta lägga följande.

I inledningen av budgetpropositionen (bil. 9 s. 4) aviserar

utbildningsministern att regeringen, på grund av att den

tidigare låga andelen kvinnor på naturvetenskapliga och

tekniska utbildningar ser ut att sjunka ytterligare, kommer att

initiera ett brett program för att -- från grundskolan till

universitet och högskolor -- skapa nya möjligheter och ett nytt

intresse för utbildning inom den naturvetenskapliga och

tekniska sektorn. Vidare kommer inom Utbildningsdepartementet

en särskild grupp att tillsättas med uppgift att planera ett

försöksprogram för att öka intresset för främst teknisk

utbildning på olika skolstadier.

Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen

under förevarande anslag föreslår utskottet att riksdagen med

bifall till proposition 1992/93:100 till Stöd för utveckling

av skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 55613000 kr.

3 Fortbildning

Under anslaget Fortbildning m.m. beräknas medel för statlig

rektorsutbildning samt för sådan fortbildning som Statens

skolverk beslutar om. Från anslaget bekostas vidare bidrag till

lärarorganisationer m.fl. för fortbildningsverksamhet och

publikationer, bidrag till skolpersonal för deltagande i

internationella kurser och konferenser samt medel för

lärarstipendier för individuellt motiverad fortbildning. Inom

anslaget disponerar Skolverket också medel för information om

personalutbildning i skolan. Medel som hittills utgått ur detta

anslag för fortbildning för sameskolans personal har beräknats

under anslaget B10. Sameskolor.

Enligt motion 1992/93:Ub455 (fp) har statens möjligheter att

styra fortbildningens inriktning minskat genom

kommunaliseringen av lärare. Den ämnesbreddande fortbildningen

för högstadiets lärare har inte fullföljts enligt tidigare

planer. Motionären framhåller att fortbildningen bör vara

likvärdig över landet, att möjligheterna till

distansundervisning tas till vara och att Skolverket bör

upprätta en databank över aktuella fortbildningskurser i

landet.

Utskottet vill erinra om att kommunerna har det primära

ansvaret för fortbildning och kompetensutvecklingen av

skolans personal (jfr prop. 1991/92:75, bet. UbU20, rskr.

282). Skolverket har till uppgift att se till att det finns

tillgång till fortbildning av god kvalitet i alla delar av

landet. Genom bl.a. sin fältorganisation och s.k.

tillståndsbeskrivningar kan Skolverket fånga upp behov och

problem som kräver centrala insatser för kompetensutveckling av

skolans personal. Under budgetåret 1991/92 har Skolverket

genomfört en inventering av fortbildningsplaneringen i

kommunerna. Den kommer i första hand att användas som underlag

för diskussioner med kommunerna om fortbildningen som

instrument för skolans utveckling. När det gäller informationen

om det aktuella kursutbudet i landet har utskottet inhämtat att

universiteten och högskolorna tar fram egna kataloger över sitt

utbud av fortbildningskurser.

För innevarande budgetår har Skolverket fördelat närmare 34

miljoner kronor till kommunernas fortbildning enligt tidigare

planering. Ca 70% av medlen avsåg grundskolans lärare, främst

den s.k. kompletteringsfortbildningen, medan ca 30% hade

utnyttjas för ämnesinriktad fortbildning för lärare i

gymnasieskolan och inom komvux. Enligt vad utskottet inhämtat

kommer satsningen på kompletteringsfortbildning att fortsätta

enligt tidigare planer. När det gäller den i motionen

aktualiserade frågan om distansundervisning vill utskottet peka

på att medel för produktion av utbildningsprogram avsedda för

etersändning i samband med fortbildning av lärare i grundskolan

anvisas under förevarande anslag. Slutligen vill utskottet

erinra om att Skolverket enligt de myndighetsspecifika

direktiven för en fördjupad anslagsframställning för budgetåren

1994/95--1996/97 skall presentera en plan för lärarnas och

skolledarnas fortbildning och kompetensutveckling.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att syftet

med motion 1992/93:Ub455 i stort är tillgodosett, varför den

avstyrks.

I två motioner, 1992/93:Ub502 (v) yrkande 14 och

1992/93:Ub466 (c), framhålls vikten av fortbildning om

medicinska handikapp för skolpersonal. Enligt den förstnämnda

motionen bör Skolverket tillsammans med Statens institut för

handikappfrågor i skolan (SIH) undersöka möjligheten att

anordna sådan fortbildning på nationell nivå. Enligt den

sistnämnda motionen bör elever med medicinska handikapp

särskilt uppmärksammas i lärarfortbildningen om handikappade

elevers situation i skolan.

Vid utskottets behandling föregående riksmöte av anslaget

till Statens institut för handikappfrågor i skolan och

motionsyrkanden om stöd till elever med medicinska handikapp

(prop. 1991/92:100 bil. 9, bet. UbU9, rskr. 192) ställde sig

utskottet bakom föredragande statsrådets uppfattning att det

ankommer på skolhälsovården att sprida kunskap om medicinska

handikapp till lärarna. Därmed kan förutsättningar skapas,

framhöll utskottet, för att skolans verksamhet anpassas också

till de medicinskt handikappade elevernas behov. Utskottet

utgår från att kommunerna, som har det fulla ansvaret för

lärarnas fortbildning, uppmärksammar behovet av

fortbildningsinsatser när det gäller elever med medicinska

handikapp i samband med beslut om fortbildning i kommunens

skolplan. Fortbildningen på kommunnivå bör ta sin utgångspunkt

i lokala förhållanden och behov. Om det i Skolverkets

uppföljnings- och utvärderingsverksamhet skulle föreligga ett

allmänt behov av fortbildning om medicinska handikapp utgår

utskottet vidare från att Skolverket i sin plan för den

centralt organiserade fortbildningen, som kommer att

presenteras i den fördjupade anslagsframställningen för

budgetåren 1994/95--1996/97, kommer att ta upp fortbildning med

sådant innehåll. Det är enligt utskottets mening inget som

hindrar att den kompetens som finns inom SIH skulle kunna

nyttjas för detta fortbildningsändamål.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen beträffande

fortbildning om medicinska handikapp avslår motionerna

1992/93:Ub466 och 1992/93:Ub502 yrkande 14.

När det gäller anslagsbeloppet under förevarande anslag

föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition

1992/93:100 till Fortbildning m.m. för budgetåret 1993/94

anvisar ett reservationsanslag på 85560000 kr.

4 Genomförande av skolreformer

Förevarande anslag är ett nytt anslag. Under sjunde

huvudtitelns anslag Statligt utjämningsbidrag till kommuner har

483miljoner kronor beräknats för gymnasieskolans reformering

för budgetåret 1993/94.

I motionerna 1992/93:Ub485 (fp) och 1992/93:Ub508 (s) delvis

föreslås att särskilda åtgärder vidtas för att förbättra

utbildningen på vissa nationella program i gymnasieskolan.

I den förstnämnda motionen uppmärksammas den dåliga

rekryteringen till industriprogrammet i den nya gymnasieskolan.

Det är angeläget att gymnasieskolan och näringslivet

ytterligare utvecklar sitt samarbete för att dels ge

ifrågavarande utbildning ett för industrins behov relevant

innehåll, dels förbättra informationen till eleverna i

grundskolan. I den sistnämnda motionen framhålls behovet av

särskilda insatser inom barn- och fritidsprogrammet med hänsyn

till att detta program endast delvis kan bygga på tidigare

erfarenheter i gymnasieskolan. Insatserna gäller bl.a.

lärarfortbildning och läromedelsproduktion inom fritidsområdet.

Med hänvisning till föreliggande budgetproposition (bil. 9 s.

10) bör enligt motion 1992/93:Ub508 barn- och fritidsprogrammet

prioriteras när det gäller frågan om hur lärarkåren i

gymnasieskolan skall kunna tillföras kvalificerad kompetens

från universitetens forskningsutbildning och yrkesliv.

Skolverket har ett särskilt ansvar när det gäller att

tillhandahålla fortbildning som är föranledd av statliga

reformbeslut. Universitetet i Linköping har med medel anvisade

av Skolverket i samarbete med andra universitet och högskolor

utvecklat och genomfört en introduktionsfortbildning under

läsåret 1991/92 inför reformeringen av gymnasieskolan och

vuxenutbildningen.

Som föredragande statsrådet framhåller i propositionen (s.

50) kommer särskilda insatser för bl.a. information och

fortbildning att bli nödvändiga med anledning av reformeringen

av gymnasieskolan. Skolledarna är i detta sammanhang en

nyckelgrupp. Medel för detta ändamål anvisas under förevarande

anslag och kommer att disponeras av Skolverket. Regeringen

kommer att närmare besluta om medelsfördelningen. Utskottet

förutsätter att regeringen därvid tar hänsyn till att vissa

nationella program, t.ex. barn- och fritidsprogrammet, har helt

nya utbildningsinslag som kan kräva särskilda

fortbildningsinsatser. Utskottet anser att även frågor om

lämpliga läromedel för ifrågavarande utbildning bör kunna

behandlas i fortbildningssammanhang.

I propositionen beräknas 500 kr per elev i årskurs 1 för

kommunernas planering och information vid införandet av de nya

programmen i gymnasieskolan. Avsikten är att utbetalningen av

dessa medel skall påbörjas under budgetåret 1993/94. Utskottet

anser att det bör ankomma på skolledningen och

syo-funktionärerna i såväl grundskolan som gymnasieskolan att

medverka till att eleverna i årskurs 9 i grundskolan får en

adekvat information om samtliga studievägar i den nya

gymnasieskolan.

Med hänvisning till att regeringen nu föreslår att 125

miljoner kronor skall anvisas i syfte att finansiera bl.a.

informations- och fortbildningsinsatser beträffande

reformeringen av gymnasieskolan och till vad utskottet i övrigt

anfört finner utskottet ingen anledning att riksdagen gör något

särskilt uttalande med anledning av motionerna 1992/93:Ub485

och 1992/93:Ub508 delvis, varför de avstyrks.

Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen

föreslår utskottet när det gäller anslagsbeloppet att

riksdagen till Genomförande av skolreformer för budgetåret

1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 125 000 000 kr.

5 Riksdagens revisorers förslag

Riksdagens revisorer har granskat gymnasieskolans verksamhet

och överlämnat sitt förslag 1992/93:RR4 Gymnasieskolan --

Resurser, resultat och utveckling till riksdagen. Till grund

för revisorernas anmälan till riksdagen av granskningen ligger

en s.k. granskningsrapport.

Som en utgångspunkt för granskningen beskrivs de politiska

besluten och skolformens hittillsvarande utveckling.

Granskningen berör vidare tre centrala aspekter av

gymnasieskolan. Den första aspekten gäller gymnasieskolans

resurser -- lärare, annan personal, lokaler m.m. -- och

resursutnyttjande. Den andra aspekten avser utbildningens

måluppfyllelse och resultat ur ett avnämarperspektiv, dvs. hur

lärare på universitet och högskolor resp. chefer i arbetslivet,

vilka möter ungdomarna efter gymnasieskolan, upplever att

gymnasieskolan fyllt sin uppgift. Den tredje aspekten handlar

om elevernas perspektiv mot bakgrund av att riksdagen betonat

gymnasieskolans ansvar för elevernas personlighetsutveckling

och ett utvecklat elevinflytande.

Enligt revisorerna är tillgången på behöriga lärare relativt

god i gymnasieskolan. Emellertid har sedan början av 1970-talet

antalet lektorer minskat både totalt och i relation till

antalet elever på de tre- och fyraåriga linjerna.

Revisorerna konstaterar bl.a. att det saknas ett

redovisningssystem som visar gymnasieskolans kostnader i

kommunerna.

Då någon samlad utvärdering av hur gymnasieskolan uppfyller

målen för sin verksamhet inte tidigare genomförts har

revisorerna uppdragit åt pedagogiska institutionen vid

Universitetet i Uppsala att genomföra en enkät till

gymnasieskolans avnämare. En högskolegrupp och en

arbetslivsgrupp har besvarat frågor om gymnasieskolans

teoretiska och yrkesinriktade utbildningar. Båda grupperna

redovisar en mycket positiv syn på ungdomarnas självförtroende

och samarbetsförmåga. Däremot har de en negativ syn på

ungdomarnas förmåga till skriftlig framställning och på deras

matematiska färdigheter. Högskolegruppen anser vidare att

ungdomarnas förmåga till kritiskt tänkande och självständigt

arbete har allvarliga brister. I flera fall noteras stora

skillnader mellan elever med högsta betyg från olika skolor.

Detta är enligt revisorerna ett tecken på att principen om

likvärdig utbildning inte helt har kunnat följas.

Revisorerna har vidare genomfört en studie av frånvaron bland

ca 2000 elever i gymnasieskolan. Den visar på en mycket

spridd ströfrånvaro från lektionerna. Under en

tvåveckorsperiod hade nästan hälften av eleverna varit

frånvarande minst en gång. Eleverna kopplar sin frånvaro till

en kritisk inställning till lektioner som man inte upplever som

meningsfulla. Enligt studien upplever eleverna inte några

reella möjligheter till inflytande i skolan.

Revisorernas granskningsrapport har remissbehandlats.

Remissinstanserna är till övervägande del positiva i sina

allmänna omdömen om revisorernas granskning. Flera

remissinstanser ser det som värdefullt att granskningen

genomförts vid ett tillfälle när gymnasieskolan står inför

förändringar. Sakliga invändningar mot revisorernas beskrivning

av problem och brister är mycket få. Många menar att

revisorernas påpekanden är väl underbyggda. Skolverket anser

att avnämarundersökningen liksom beskrivningen av

gymnasieskolans resultat ur ett elevperspektiv är intressanta

ur metodsynpunkt. Pedagogiska institutionen vid Universitetet i

Umeå är däremot kritisk till avnämarstudien. Man anser att

läroplanen för gymnasieskolan saknar absoluta målkriterier och

att de svarandes tolkningar därmed blir subjektiva i brist på

gemensamma bedömningskriterier. Man kritiserar även

revisorernas tyngdpunkt på elevernas egna synpunkter när det

gäller bl.a. orsakerna till frånvaron i skolan.

Vid granskningen av gymnasieskolans verksamhet har

revisorerna funnit behov av åtgärder på en rad områden. Mot

denna bakgrund anser revisorerna att regeringen bör

fortlöpande följa upp och informera riksdagen om

effektiviteten i de styrformer som tillämpas för

gymnasieskolan,

följa upp och informera riksdagen om hur kravet på likvärdig

utbildning följs,

följa och minst en gång under varje mandatperiod informera

riksdagen om lektoratens besättning samt forskarkompetens hos

dem som innehar lektoraten,

bevaka Skolverkets uppföljning och utvärdering av

gymnasieskolan samt ta initiativ till oberoende utvärdering av

gymnasieskolan.

Regeringen bör vidare ge Skolverket i uppdrag att

vidareutveckla den metod för utvärdering av gymnasieskolans

utbildning via avnämarna som revisorerna använt i sin

granskning samt även i övrigt utveckla metoder för att

utvärdera kvalitet i gymnasieskolans verksamhet,

med enhetliga definitioner på studieavbrott och linjebyten

kontinuerligt följa upp studieavbrotten och deras orsaker samt

betydelsen av kommunal vuxenutbildning och annan

vuxenutbildning för ungdomar som mer definitivt avbryter sin

gymnasieutbildning,

följa och dokumentera elevernas syn på gymnasieskolan och hur

elevinflytandet utvecklas samt se över lärarnas behov av

utbildning och stöd för att göra eleverna mer aktiva och

delaktiga i undervisningens planering, genomförande och

uppföljning,

analysera lärarnas roll och betydelse för gymnasieskolans

resultat och utveckling,

följa och utvärdera förändringar i verksamheten som prövas i

syfte att öka de studerandes utbyte av utbildningen i enlighet

med fastställda mål och i samband därmed klarlägga, analysera

och sprida kunskaper om skolans framgångsfaktorer,

redovisa gymnasieskolans kostnader på nationell nivå såväl

inkl. som exkl. lokalkostnader.

Riksdagens revisorer hemställer att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad revisorerna anfört om uppgifter

för regeringen.

I motionerna 1992/93:Ub31 (fp) och 1992/93:Ub33 (m), vilka

båda väckts med anledning av Riksdagens revisorers förslag,

samt motionerna 1992/93:Ub435 och 1992/93:Ub459 (båda m), vilka

väckts under den allmänna motionstiden 1993, framhålls behovet

av lektorer i gymnasieskolan. Det är angeläget att behålla och

förstärka forskningsanknytningen i gymnasieskolan. Enligt

motionärernas uppfattning är det alarmerande att antalet

lektorstjänster i gymnasieskolan har minskat, bl.a. till följd

av att kommunerna inte anställer lektorer av besparingsmässiga

skäl. I motion 1992/93:Ub458 (m) begärs förslag till åtgärder

med syfte att på sikt minska antalet studieavbrott i

gymnasieskolan.

Utskottet vill med anledning av Riksdagens revisorers förslag

och motionsyrkandena anföra följande.

Regeringen har den 18 juni 1992 fattat beslut om särskilda

direktiv för Statens skolverks fördjupade anslagsframställning

för budgetåren 1994/95--1996/97. Mot bakgrund av det förändrade

styrsystemet är det enligt direktiven av särskild vikt att

verket skaffar sig instrument för en långsiktig bedömning av

genomslagskraften för den nationella skolpolitiken, liksom

variationer mellan kommuner och möjliga förklaringar till

sådana variationer. Skolverket skall inleda ett arbete för att

utveckla olika mått som beskriver produktivitetsutvecklingen i

det svenska skolväsendet. Internationella erfarenheter skall

tas till vara. Regeringen framhåller att uppföljningsdata som

inhämtas från kommuner och landsting och som har betydelse för

lärarförsörjningen är av särskilt intresse. Verket bör redovisa

tillgången på behöriga lärare på såväl riksnivå som läns- och

kommunnivå.

Med hänvisning till skollagens bestämmelser att kommunerna är

skyldiga att erbjuda alla ungdomar en utbildning i

gymnasieskolan skall Skolverket enligt direktiven följa

utvecklingen när det gäller hur kommunerna uppfyller sin

skyldighet att erbjuda ett allsidigt urval av gymnasial

utbildning. Verket skall bl.a. följa utvecklingen när det

gäller i vilken utsträckning eleverna får sina

förstahandsönskemål tillgodosedda.

I direktiven framhålls elevernas rätt till inflytande när det

gäller undervisningens utformning och innehåll samt skolans

arbetsprocesser och dess arbetsmiljö i vid mening. Skolverket

skall belysa graden av inflytande och ansvarstagande för den

enskilde eleven. Av intresse är hur eleverna själva bedömer

sitt inflytande. Skolverket bör kunna ge en första bild av de

organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna av de senaste

årens reformarbete. Särskilda analyser skall göras när det

gäller strukturella förändringar, t.ex. kommunala

prioriteringar inom skolan och hur det nya styrsystemet inom

skolan påverkat den enskilda skolenheten.

Riksdagen har flera gånger uttalat sig för behovet av

lektorstjänster i gymnasieskolan, bl.a. i samband med

behandlingen av propositionen om ansvaret för skolan (prop.

1990/91:18, bet. 1990/91:UbU4, rskr. 76). Utskottet underströk

betydelsen av gymnasielektorer vid behandlingen av den nya

gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85, bet.

UbU16, rskr. 356) och återkom till frågan våren 1992 (bet.

1991/92:UbU20 s. 35). Utskottet vidhåller sin uppfattning att

anställning som lektor bör komma till stånd i en omfattning som

motsvarar tidigare bestämmelser om sådana tjänster. Av

föreliggande budgetproposition (bil. 9 s. 10) framgår att

regeringen under det kommande året avser att ta initiativ för

att ytterligare belysa frågorna om hur lärarkåren i

yrkesutbildningen i synnerhet och den nya gymnasieskolan i

allmänhet skall kunna tillföras kvalificerad kompetens från

universitetens forskningsutbildning och yrkesliv. I den nyligen

framlagda forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170)

redovisar regeringen sin bedömning att en fördubbling av

examinationen av doktorer till år 2000 är angelägen. Denna

bedömning grundar sig bl.a. på att skolan behöver flera

vetenskapligt skolade lärare för att kunna hävda

kvalitetskraven.

När det gäller studieavbrotten i gymnasieskolan delar

utskottet motionärens och revisorernas uppfattning att deras

antal måste minskas. Utskottet finner det inte uteslutet att

den reformerade gymnasieskolan i större utsträckning kommer att

kunna tillgodose elevernas val av utbildning. Det är

ungdomarnas förstahandsval av utbildningsprogram som skall

styra kommunens planering av gymnasieskolan. Härigenom ökar med

stor sannolikhet andelen ungdomar som fullföljer sin

utbildning. Vidare innefattar gymnasieskolans nya timplan ett

stort utrymme för elevernas fria val av ämnen och kurser. De

individuella programmen och de specialutformade programmen

innebär likaså ökade möjligheter för eleverna att själva

påverka utbildningens inriktning.

Utskottet, som ställer sig bakom revisorernas förslag, anser

att regeringen i samband med den fördjupade anslagsprövningen

för skolväsendet för budgetåren 1994/95--1996/97 bör informera

riksdagen om dels effektiviteten i de styrformer som tillämpas

för gymnasieskolan, dels hur kravet på likvärdig utbildning i

gymnasieskolan uppfylls i kommunerna, dels ock lektoratens

besättning och forskarkompetensen i gymnasieskolan. Regeringen

bör i övrigt beakta vad revisorerna föreslagit när det gäller

uppdrag till Skolverket. Vad utskottet här anfört bör riksdagen

med bifall till Riksdagens revisorers förslag 1992/93:RR4 och

med anledning av motionerna 1992/93:Ub31, 1992/93:Ub33,

1992/93:Ub435, 1992/93:Ub458 och 1992/93:Ub459 som sin mening

ge regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

Statens skolverk

1. beträffande översyn av Skolverkets fältorganisation

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub452,

2. beträffande läromedelsgranskning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub433,

3. beträffande undervisning i punktskrift för vuxna

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub453 och

1992/93:Ub456,

4. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:100 och

motion 1992/93:Ub461 delvis till Statens skolverk för

budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 227724000 kr,

Stöd för utveckling av skolväsendet

5. beträffande dyslexi i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub449 och

1992/93:Ub471 delvis,

6. beträffande teknikkurser för flickor

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub519,

7. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av

skolväsendet

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 till

Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1993/94

anvisar ett reservationsanslag på 55613000 kr,

Fortbildning

8. beträffande fortbildning av skolpersonal

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub455,

9. beträffande fortbildning om medicinska handikapp

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub466 och

1992/93:Ub502 yrkande 14,

men. (v)

10. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 till

Fortbildning m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 85560000 kr,

Genomförande av skolreformer

11. beträffande information m.m. om vissa nationella

program i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub485 och

1992/93:Ub508 delvis,

12. beträffande anslagsbeloppet under Genomförande av

skolreformer

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 till

Genomförande av skolreformer för budgetåret 1993/94 anvisar

ett reservationsanslag på 125000000 kr,

Riksdagens revisorers förslag

13. beträffande Gymnasieskolan -- Resurser, resultat och

utveckling

att riksdagen med bifall till Riksdagens revisorers förslag

1992/93:RR4 och med anledning av motionerna 1992/93:Ub31,

1992/93:Ub33, 1992/93:Ub435, 1992/93:Ub458 och 1992/93:Ub459

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 30 mars 1993

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:

Ann-Cathrine Haglund (m),

Lena Hjelm-Wallén (s),

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Margitta Edgren (fp),

Berit Löfstedt (s),

Bo Arvidson (m),

Ingrid Näslund (kds),

Stefan Kihlberg (nyd),

Jan Björkman (s),

Ulf Melin (m),

Inger Lundberg (s),

Krister Örnfjäder (s),

Birgitta Carlsson (c)

och

Ingegerd Sahlström (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Många elever i skolan har handikapp som inte syns, t.ex.

allergier av olika slag. Kunskapen om sådana handikapp är

vanligen begränsad på lokal nivå. Mot denna bakgrund föreslår

jag att Skolverket tillsammans med Statens institut för

handikappfrågor i skolan närmare undersöker behovet och

möjligheten att centralt anordna fortbildning för lärare om

medicinska handikapp.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

mom. 9 bort hemställa:

9. beträffande fortbildning om medicinska handikapp

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub502 yrkande 14

och med anledning av motion 1992/93:Ub466 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,