Bet. 1992/93:UbU4

Utbildningsutskottets betänkande

1992/93:UBU04

Skolskjuts m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1992/93

UbU4

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändringar i

skollagen. Förslagen innefattar dels begränsningar i kommuns

skyldighet att anordna kostnadsfri skolskjuts m.m., dels att

hemkommunen i fortsättningen skall ge ett stadierelaterat bidrag

till fristående skolor på grundskolenivå. Motionsyrkanden

avstyrks. Reservation föreligger från (s) och meningsyttring

från (v).

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:14 föreslagit att

riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag

om ändring i skollagen (1985:1100).

Lagförslaget återfinns som bilaga till detta betänkande.

Motionerna

1992/93:Ub27 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om resursfördelning till privata skolor som

är grundad på elevernas behov och med samma krav om rättvisa och

effektiv resursanvändning som gäller för kommunernas skolor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rätten för barn och föräldrar att välja

den närmast belägna skolan oavsett huvudmannaskap.

1992/93:Ub28 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen beslutar att 9 kap. 4 a § skollagen skall ha följande

lydelse: -- -- -- För varje elev skall lämnas ett belopp som

motsvarar den beräknade genomsnittliga kostnaden per elev i

hemkommunens grundskola för innevarande kalenderår på det

stadium som eleven tillhör. Vid tilldelningen får kommunen göra

ett avdrag som uppgår till högst 25 procent av den framräknade

genomsnittskostnaden. -- -- --

Utskottet

I förevarande proposition läggs fram förslag som begärts av

riksdagen i tillkännagivanden till regeringen under föregående

riksmöte vid behandlingen av proposition 1991/92:95 om valfrihet

och fristående skolor jämte motioner (bet. 1991/92:UbU22, rskr.

346). Riksdagen uttalade sig då för begränsningar i kommunernas

skyldighet att sörja för bl.a. kostnadsfri skolskjuts och för

ett stadierelaterat kommunbidrag till fristående skolor godkända

för vanlig skolplikt.

Regeringen föreslår vidare att varje elevs hemkommun, i

stället för den kommun där skolan är belägen, i fortsättningen

skall tilldela den fristående skolan på grundskolenivå medel för

verksamheten. Detta har blivit möjligt genom att det fr.o.m. år

1993 införs ett nytt generellt statsbidrag till kommunerna.

De nya bestämmelserna i lagen om ändring i skollagen

(1985:1100) föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.

Rätt till skolskjuts m.m.

Enligt 4 kap. 6 § skollagen (1985:1100) är varje kommun

skyldig att vid utformningen av sin grundskoleverksamhet beakta

vad som för eleverna är ändamålsenligt ur

kommunikationssynpunkt. Vid fördelningen av elever på olika

skolor skall kommunen eftersträva att placera eleverna så att de

får så kort skolväg som möjligt. Vårdnadshavares önskemål om att

deras barn skall tas emot vid en viss skola inom kommunen skall

beaktas så långt det är möjligt utan att man åsidosätter andra

elevers berättigade krav på placering i en skola nära hemmet.

Hemkommunen är enligt 4 kap. 7 § skollagen skyldig att sörja

för att det för eleverna i grundskolan anordnas kostnadsfri

skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd,

trafikförhållandena, fysiskt handikapp hos en elev eller någon

annan särskild omständighet. Vidare är hemkommunen skyldig att

svara för att en elev utan extra kostnader får

tillfredsställande förhållanden när eleven till följd av

skolgången måste bo utanför det egna hemmet.

I enlighet med riksdagens begäran föreslås nu en

lagbestämmelse som begränsar kommunens skyldigheter i fråga

om skolskjuts och inackordering m.m. Förslaget till ändrad

lydelse av 4 kap. 7 § skollagen innebär att en kommun inte skall

vara skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts för en elev som

valt att gå i en annan kommunal grundskola än den som kommunen

annars skulle ha placerat eleven i enligt principen om en så

kort skolväg som möjligt. Kommunen skall inte heller vara

skyldig att svara för sådana inackorderingskostnader och andra

kostnader som kan uppkomma till följd av att en elev -- på grund

av valet av skola -- måste bo utanför det egna hemmet.

Motsvarande begränsning i fråga om rätt till kostnadsfri

skolskjuts föreslås gälla också för det fall att en kommun

enligt 4 kap. 8 § skollagen från annan kommun tagit emot elev

som med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda

skäl att få gå i den mottagande kommunens grundskola och som

inom den kommunen fått välja skola.

Begränsningen i kommunens skyldighet att anordna kostnadsfri

skolskjuts m.m. avses alltså gälla när föräldrar och elever

väljer en grundskola som ligger längre bort från hemmet än den

som kommunen normalt skulle ha anvisat. Föräldrars och elevers

val av skola får inte leda till oacceptabelt höga kostnader för

kommunerna. Som utskottet anförde under föregående riksmöte

(bet. 1991/92:UbU22 s.15) är det rimligt att kommunen själv

får avgöra om den skall bekosta skolskjuts även till annan skola

än den som kommunen vill anvisa eleven.

Utskottet utgår från att kommunerna placerar elever med

funktionshinder i skolor där dessa elever bedöms kunna få den

med hänsyn till funktionshindret bästa skolgången. Om en kommun

har svårigheter att själv tillgodose en sådan elevs behov

förutsätts kommunen komma överens med någon annan kommun att

denna i sin grundskola skall ta emot eleven (jfr 4 kap. 5 §

tredje stycket skollagen). Därav följer självfallet att

hemkommunen inte kan friskriva sig från skyldighet att svara för

skolskjuts till den skola där eleven med funktionshinder således

placeras, även om denna skola inte är den närmast hemmet belägna

grundskolan eller ens finns inom den egna kommunen.

Utskottet föreslår med det anförda att riksdagen antar

förslaget till lag om ändring av skollagen såvitt avser 4 kap. 7

§.

I anslutning till regeringens förslag har i motion

1992/93:Ub27 (s) yrkande 2 tagits upp en fråga om

tillämpningen av närhetsprincipen. Motionärerna vill ha ett

uttalande av riksdagen att barn och föräldrar bör tillförsäkras

rätten att välja den närmast hemmet belägna skolan oavsett vem

som är huvudman för skolan. Närhetsprincipen skall alltså

omfatta också de fristående skolorna med undantag av särskilt

profilerade sådana skolor, t.ex. med viss konfessionell

inriktning.

Utskottet hänvisar till att förslag i syfte att ytterligare

öka valfriheten inom skolväsendet nyligen lagts fram i en

departementspromemoria, Valfrihet i skolan (Ds 1992:115), som

utarbetats av en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet. I

promemorian anförs att det är regeringens målsättning att skapa

största möjliga frihet för elever och föräldrar att välja skola.

Denna frihet bör innebära möjlighet att välja mellan det

offentliga skolväsendet och fristående skolor. Kommunens

skyldighet att informera om valmöjligheterna inom kommunens

grundskola bör enligt promemorian lagfästas. I samband med

informationen till eleverna och föräldrarna inför valet av skola

är det naturligt och önskvärt, betonas det, att kommunen även

talar om vilka fristående skolor som finns i kommunen.

Självklart skall kommunen, sägs det vidare i promemorian, även

informera om vad kommunens skyldighet i vad gäller skolskjuts

m.m. innebär. Utan sådan information kan inte föräldrar bedöma

effekten av ett visst val. Kommunen skall också göra klart för

föräldrarna var barnen kommer att beredas plats om några

särskilda önskemål inte uttalas. Statsrådet Ask aviserar i ett

förord till departementspromemorian att en proposition på

grundval av förslagen i denna beräknas kunna läggas fram för

riksdagen före utgången av mars 1993. Utskottet, som anser att

regeringens förslag inte bör föregripas, vill erinra om vad

föredragande statsrådet anförde i proposition 1991/92:95 om

valfrihet och fristående skolor (s. 12):

De krav som härigenom ställs på en fristående skola gäller

inte bara undervisningen och sådant som hör samman med denna.

Kraven gäller också skolans verksamhet i övrigt. Hit hör de

principer en skola tillämpar i fråga om vilka elever som skall

tas emot i skolan. En skola skall t.ex. inte godkännas om den

inte är öppen för alla av skäl som inte kan accepteras i vårt

demokratiska samhälle.

Med hänvisning till det anförda bör motion 1992/93:Ub27

yrkande 2 avslås av riksdagen.

Resurstilldelning till fristående skolor

Enligt 9 kap. 4 a § första stycket skollagen (1985:1100),

vilken paragraf infördes den 1 juli 1992 (prop. 1991/92:95, bet.

UbU22, rskr. 346), skall fristående skola, som är godkänd för

elever som har vanlig skolplikt, tilldelas medel för

verksamheten av den kommun där skolan är belägen. För varje elev

skall lämnas ett belopp som motsvarar den genomsnittliga

kostnaden per elev i kommunens grundskola det närmast föregående

kalenderåret. Vid tilldelningen får kommunen göra ett avdrag som

uppgår till högst 15 % av den framräknade genomsnittskostnaden.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får medge

ett större avdrag, om det finns särskilda skäl.

Regeringen föreslår nu att bestämmelsen i 9 kap. 4 a § första

stycket skollagen ändras så att varje elevs hemkommun och inte

den kommun där den fristående skolan är belägen skall lämna

bidrag till fristående skolor som är godkända för vanlig

skolplikt. Möjlighet att införa denna ordning -- som både

föredragande statsrådet och utbildningsutskottet vid

behandlingen föregående riksmöte fann vara lämpligare (jfr bet.

1991/92:UbU22 s. 12) -- har nu öppnats genom övergången den 1

januari 1993 till ett nytt generellt statsbidrag till

kommunerna, kallat statligt utjämningsbidrag.

Vidare föreslås, i enlighet med riksdagens begäran, att

hemkommunen vid tilldelning av medel till fristående skola på

grundskolenivå skall utgå från den genomsnittliga kostnaden per

elev på varje stadium i stället för genomsnittet i hela

grundskolan.

Om en elev slutar i en fristående skola efter den 15 september

under ett pågående bidragsår bör, enligt regeringens förslag

till ändring av 9 kap. 4 a § tredje stycket, hemkommunen inte

vara skyldig att tilldela skolan medel för längre tid än t.o.m.

kalendermånaden efter den då eleven slutade.

Statsbidragssystemet till fristående skolor bör snarast

omarbetas, hävdas det i motion 1992/93:Ub27 (s) yrkande 1. Detta

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Motionärerna anser att fristående skolor kan vara viktiga

pedagogiska komplement till den kommunala skolverksamheten och

som sådana förtjäna samhällets stöd. Men resursfördelningen

till fristående skolor skall vara grundad på elevernas behov

och ha samma krav i fråga om rättvisa och effektiv

resursanvändning som gäller för kommunernas skolor. Bl.a.

påpekas i motionen att enligt regeringens förslag kan en kommun

under en tid tvingas att betala dubbelt för en elev som byter

från en fristående till en kommunal skola. En elev kan alltså

kosta mer på en utbildningsplats eleven inte använder än i den

skola där eleven faktiskt går.

Utskottet tog föregående riksmöte vid behandlingen av

proposition 1991/92:95 jämte motioner ställning till ett

liknande motionsförslag. Utskottet anförde (bet. 1991/92:UbU22

s. 8) att syftet med då föreliggande förslag till 9 kap. 4 a §

skollagen var att ge de fristående skolorna på grundskolenivå

förutsättningar att verka på i stort sett samma villkor som de

kommunala grundskolorna. Samtidigt ansåg utskottet liksom

regeringen att man bör undvika ett system som innebär en sådan

detaljreglering av de fristående skolornas verksamhet och

arbetsmetoder att de riskerar sin särart. Inför kommunens

resursfördelning mellan kommunala och fristående skolor är de

fristående skolorna den svagare parten. Det var därför enligt

utskottets mening viktigt att i lagen garantera deras minsta

rätt så tydligt som möjligt, dels för att undvika tvister vid

tillämpningen, dels för att ge de fristående skolorna en så klar

bild som möjligt av vilka belopp de kan påräkna från kommunen.

Den modell som regeringen förespråkade och som kom till uttryck

i dess lagförslag tillgodosåg enligt utskottets mening detta.

Detsamma kan sägas om regeringens nu föreliggande lagförslag.

Utskottet finner inte anledning att ändra sitt ställningstagande

utan avstyrker motion 1992/93:Ub27 yrkande 1.

En ytterligare ändring av lagbestämmelsen om

medelstilldelningen till fristående skolor på grundskolenivå

föreslås i motion 1992/93:Ub28 (v). Motionärerna anger som sin

grundinställning att ett fastställande av en viss procentsats

som får dras av på kommunens bidrag till fristående skola är en

inskränkning av den kommunala självbestämmanderätten. Denna

detaljstyrning innebär dessutom att staten försvårar för

kommuner som har fristående skolor inom kommungränsen att

effektivt fördela resurser på ett behovsrelaterat sätt. Om det

över huvud taget skall finnas en procentsats för bidragen till

fristående skolor bör, enligt motionen, nuvarande nivå om minst

85 % sänkas till minst 75 % av kommunens genomsnittskostnad per

elev och stadium. Vidare bör bidraget till fristående skola -- i

stället för att utgå från förhållandet närmast föregående

kalenderår -- mera direkt följa kostnaderna för kommunens

grundskolor och således bestämmas utifrån kommunens beräknade

elevkostnad för innevarande kalenderår. Motionärerna lämnar

förslag till lagtext med denna innebörd.

I propositionen meddelar föredragande statsrådet (s. 9) att

det i samband med ställningstagande till betänkandet Fristående

skolor -- Bidrag och elevavgifter (SOU 1992:38) kan finnas

anledning, mot bakgrund av vunna erfarenheter, att överväga

ytterligare justeringar i bidragssystemet till fristående

skolor. Enligt utskottets mening bör regeringens beredning av

frågan och förslag till riksdagen under våren 1993 avvaktas.

Utskottet är inte nu berett att förorda en sådan ytterligare

ändring av lagbestämmelsen som anges i motionen.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion

1992/93:Ub28 antar regeringens förslag till ändrad lydelse av 9

kap. 4 a § skollagen.

Lagförslaget i övrigt

Föredragande statsrådet anför att han anser det vara angeläget

att föreslagna lagändringar kan träda i kraft den 1 januari

1993. Därvid fordras vissa övergångsbestämmelser som hänför sig

till bidragstilldelningen för tiden januari--juni 1993 och till

att nya fristående skolor på grundskolenivå startar sin

verksamhet efter den 15 september under bidragsåret 1992/93.

Utskottet har ingen erinran mot föreslagen lydelse av

övergångsbestämmelserna. Riksdagen bör således anta desamma.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagbestämmelsen om rätt till skolskjuts

m.m.

att riksdagen antar det i proposition 1992/93:14 framlagda

förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt

avser 4 kap. 7 §,

2. beträffande tillämpningen av närhetsprincipen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub27 yrkande 2,

3. beträffande resurstilldelningen till fristående skolor

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub27 yrkande 1,

res. (s)

4. beträffande lagbestämmelsen om kommuns skyldighet att

lämna bidrag till fristående skolor, godkända för vanlig

skolplikt

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub28 antar det i

proposition 1992/93:14 framlagda förslaget till lag om ändring i

skollagen såvitt avser 9 kap. 4 a §,

men. (v)

5. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar det i proposition 1992/93:14 framlagda

förslaget till lag om ändring i skollagen i den mån det inte

omfattas av vad utskottet hemställt under momenten 1 och 4.

Stockholm den 1 december 1992

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:

Ann-Cathrine Haglund (m),

Lena Hjelm-Wallén (s),

Ingvar Johnsson (s),

Larz Johansson (c),

Bo Arvidson (m),

Ingrid Näslund (kds),

Stefan Kihlberg (nyd),

Eva Johansson (s),

Ulf Melin (m),

Chris Heister (m),

Inger Lundberg (s),

Christer Lindblom (fp),

Inger Hestvik (s) och

Ulrica Messing (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Thommy Ohlsson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Resurstilldelningen till fristående skolor (mom. 3)

Lena Hjelm-Wallén, Ingvar Johnsson, Eva Johansson, Inger

Lundberg, Inger Hestvik och Ulrica Messing (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Utskottet tog" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande

lydelse:

Utskottet konstaterar att erfarenheterna av den reglering av

fristående skolors rätt till statliga bidrag som infördes den 1

juli 1992 redan visat att den kritik som bl.a. Svenska

kommunförbundet framfört mot modellen för medelstilldelning var

befogad. Enligt vad utskottet erfarit finns exempel på kommuner,

där kommunens uppgift att fördela resurserna efter behov mellan

skolorna i kommunen satts ur spel genom det

resursfördelningssystem med överkompensation till fristående

skolor som nu gäller. Denna överkompensation skulle reduceras om

i stället för nuvarande maximala avdrag på 15 %, detta ökas till

25 % i enlighet med Vänsterpartiets motion. Utskottets

principiella uppfattning är därför att skollagens reglering av

fristående skolors rätt att få bidrag bör utformas som en

skyldighet för kommunen att tillämpa samma beräkningsgrunder när

man fördelar medel till fristående skolor som när man fördelar

medel till de kommunala skolorna. Det innebär att kommunernas

bidrag minskar i de fall en privat skola inte åtar sig t.ex.

hemspråksundervisning, skolskjuts, elevhälsovård m.m.

Resursfördelningen bör grundas på elevernas behov och bidra till

en effektiv användning av kommunernas samlade resurser.

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion

1992/93:Ub27 yrkande 1 bör som sin mening ge regeringen till

känna vad utskottet anfört om resursfördelningen till fristående

skolor.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

3. beträffande resurstilldelningen till fristående skolor

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub27 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Thommy Ohlsson (v) anför:

I fråga om resurstilldelningen till fristående skolor

instämmer jag i reservationen av s-ledamöterna.

Enligt min mening bör riksdagen nu besluta om en ytterligare

ändring i lagbestämmelsen om medelstilldelningen till

fristående skolor på grundskolenivå. För att snarast möjligt

få en mera rättvis fördelning mellan kommunala skolor och

fristående skolor bör bidraget till fristående skola bestämmas

utifrån kommunens beräknade elevkostnad för innevarande

kalenderår i stället för kostnaden det närmast föregående

kalenderåret. Vidare bör nivån på bidraget till fristående skola

sänkas från minst 85 till minst 75 % av kommunens

genomsnittskostnad per elev och stadium.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

4 bort hemställa:

4. beträffande lagbestämmelsen om kommuns skyldighet att

lämna bidrag till fristående skolor, godkända för vanlig

skolplikt

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub28 och med

anledning av proposition 1992/93:14 antar 9 kap. 4 a § förslaget

till lag om ändring i skollagen med den ändringen att första

stycket andra och tredje meningen erhåller följande lydelse:

För varje elev skall lämnas ett belopp som motsvarar den

beräknade genomsnittliga kostnaden per elev i hemkommunens

grundskola för innevarande kalenderår på det stadium som eleven

tillhör. Vid tilldelningen får kommunen göra ett avdrag som

uppgår till högst 25 % av den framräknade genomsnittskostnaden.

Regeringens lagförslag

Bilaga