Bet. 1992/93:UbU5

Utbildningsutskottets betänkande

1992/93:UBU05

Förstärkning av den grundläggande högskoleutbildningen m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

1992/93

UbU5

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag

till förstärkning av den grundläggande högskoleutbildningen

m.m. jämte två motioner.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till

propositionen skall anvisa medel för innevarande budgetår för

att förbättra tillgången på forskarutbildade lärare, för

pedagogisk utbildning för universitetens och högskolornas

lärare samt per capita-förstärkningar till vissa utbildningar.

Utskottet tillstyrker att medel anvisas för en utökning av

högskoleutbildningen under innevarande budgetår med 4000

platser i enlighet med vad regeringen tidigare beslutat.

Utskottet förslår vidare att riksdagen skall fastställa

planeringsramar och anvisa medel för tillkommande 2000

utbildningsplatser för vårterminen 1993. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om 86 mkr för studiemedel m.m. för

budgetåret 1992/93.

Utskottet föreslår slutligen att riksdagen med bifall till

ett motionsyrkande (nyd) skall uttala sig för att Högskolan för

lärarutbildning i Stockholm bör behållas vid Rålambshov i

Stockholm.

Till betänkandet fogas tre reservationer (s) och en

meningsyttring (v).

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:42 föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om

fördelningen av tillkommande utbildningsplatser mellan

universitet och högskolor,

2. att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt

fristående kurser på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 251000000 kr,

3. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för

forskningsändamål på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 75000000 kr,

4. att riksdagen till Studiemedel m.m. på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 86000000 kr.

Motionerna

1992/93:Ub29 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens hemställan att bemyndiga

regeringen att besluta om fördelningen av tillkommande

utbildningsplatser och därmed klargör att det är riksdagen som

fastställer planeringsramarna för statlig högskoleutbildning,

2. att riksdagen beslutar fastställa planeringsramarna för

högskolan i enlighet med den fördelning av de 2000

tillkommande platserna vårterminen 1993 som anförs i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om program för den fortsatta utbyggnaden

av högskolan.

1992/93:Ub30 av Stefan Kihlberg och Johan Brohult (nyd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kvalitet inom akademisk utbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om efterfrågestyrd resurstilldelning

inom akademisk utbildning,

3. att riksdagen med hänvisning till kravet på kvalitet i

lärarutbildningen och kravet på kostnadseffektivitet som sin

mening ger regeringen till känna att Högskolan för

lärarutbildning i Stockholm bör behållas på det nuvarande

området i Rålambshov,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kvaliteten inom lärarutbildningen.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1992/93:42

om förstärkning av den grundläggande högskoleutbildningen m.m.

jämte två motioner, som väckts med anledning av propositionen.

I propositionen konstaterar utbildningsministern att vid en

internationell jämförelse är övergångsfrekvensen från gymnasial

utbildning till längre utbildningar på universitetsnivå i

Sverige en av de lägsta i hela OECD-området. Detta har fått

till följd att andelen per årskull som examineras från längre

universitets- och högskoleutbildningar är lägre än i flertalet

andra större industriländer.

För ett litet land som Sverige är en lägre andel akademiskt

utbildade än motsvarande andel i jämförbara länder oacceptabel,

framhåller utbildningsministern. Vårt land måste ha en högre

bildningsnivå än andra länder för att vi skall vara

konkurrenskraftiga på världsmarknaden. En utbyggnad av den

högre utbildningen är mot denna bakgrund av avgörande

betydelse. Den måste dock ske på ett sådant sätt att högt

ställda kvalitetskrav, bl.a. ifråga om lärarkompetens,

samtidigt kan uppfyllas.

I syfte att höja kvaliteten i den högre utbildningen föreslår

regeringen dels att ett program för att förbättra tillgången på

forskarutbildade lärare introduceras, dels att pedagogisk

utbildning av universitetens och högskolornas lärare genomförs,

dels ock att en per capita-förstärkning görs för humanistisk,

samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning. Vidare hemställer

regeringen att riksdagen skall anvisa medel för dels 4000 nya

platser på linjer och fristående kurser för läsåret 1992/93,

dels 2000 nya platser på fristående kurser för vårterminen

1993.

Kvaliteten i högre utbildning

I propositionen framhålls att akademisk utbildning skall

förmedlas av forskarutbildade lärare. Samtidigt konstaterar

regeringen att andelen disputerade lärare är alltför låg för

närvarande för att tillgodose kvalitetskraven. Uppgifter från

universiteten och högskolorna visar att sammanlagt drygt

hälften av lärarna (högskolelektorer och högskoleadjunkter)

saknar doktorsexamen. Vid vissa högskolor har närmare 80

procent av lärarna inte disputerat. Mot denna bakgrund föreslår

regeringen att riksdagen skall anvisa 75 mkr för innevarande

budgetår för att förbättra tillgången på vetenskapligt

meriterade lärare. Medel för detta ändamål beräknas till

100 mkr per år för budgetåren 1993/94--1995/96.

Vidare hänvisar regeringen till Högskoleutredningen som i

sitt betänkande Frihet, Ansvar, Kompetens (SOU 1992:1) bl.a.

föreslår ett handlingsprogram för pedagogisk utbildning för

universitetens och högskolornas lärare inom ramen för deras

tjänstgöring. Enligt regeringen bör ett sådant program

genomföras med början redan under läsåret 1992/93. För detta

ändamål beräknas 20 mkr för innevarande budgetår. Programmet

bör löpa under en fyraårsperiod för att därefter dras ned till

en lägre nivå från budgetåret 1996/97.

Universitet och högskolor har av regeringen fått i uppdrag

att redovisa program för att förbättra tillgången på

forskarutbildade lärare och övriga kvalitetsförstärkande

åtgärder. I propositionen (s.6) redovisas några av de

frågeställningar som föredragande statsrådet förutser kommer

att tas upp i dessa program. Regeringen avser fatta beslut om

fördelningen av medel för ifrågavarande förstärkningsåtgärder

när underlag föreligger från universitet och högskolor.

Regeringen föreslår vidare att humanistisk,

samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning skall

tillföras sådana resurser att kvaliteten i dessa utbildningar

säkras på god internationell nivå. För per

capita-förstärkningar beräknas 50 mkr för budgetåret 1992/93.

Föredragande statsrådet beräknar en lika stor höjning för de

två därpå följande budgetåren, vilket innebär en nivåhöjning av

resurserna för dessa utbildningar med 150 mkr.

Frågan om kvaliteten inom akademisk utbildning tas upp i

motion 1992/93:Ub30 yrkande 1 (nyd). Motionärerna framhåller

att satsningar inom den högre utbildningen är särskilt

angelägna. Utvecklingen bör dock inte styras av

regeringskansliet, däremot uppmuntras och underlättas. Hög

kvalitet och dynamik inom den akademiska utbildningen och

forskningen skapas genom individuella insatser och genom stort

personligt ansvar.

I inledningen av proposition 1992/93:1 om universitet och

högskolor -- Frihet för kvalitet (s. 10), som riksdagen nyligen

behandlat (bet. 1992/93:UbU3, rskr. 103), anförde

utbildningsministern att det är regeringens strävan att finna

vägar för en ökad frihet för viktiga delar av den högre

utbildningen och forskningen från dagens direkta statliga

inflytande. På så sätt gagnas både kvaliteten i verksamheten

och friheten i samhället i stort. Förslagen i propositionen var

de första stegen i en serie nödvändiga förändringar i syfte att

förbättra villkoren för den högre utbildningen och forskningen.

Riksdagen beslutade i allt väsentligt i enlighet med

regeringens förslag.

Enligt utskottets mening är förslagen i förevarande

proposition ytterligare viktiga steg i riktning mot bättre

kvalitet i såväl grundutbildning som forskning inom högskolor

och universitet. Utskottet har sålunda inget att erinra mot

innehållet i förslagen. Emellertid finner utskottet ärendets

hantering otillfredsställande. Regeringen borde ha förelagt

riksdagen förslaget om de ifrågavarande

kvalitetsförstärkningarna -- om vilka regeringen gav ut

pressmeddelande den 10 augusti -- tidigare under innevarande

riksmöte.

Utskottet anser att det nu föreliggande förslaget om

kvalitetshöjande åtgärder samt den strategi för förändringar av

universitets- och högskolesystemet som bl.a. innebär ökad

frihet och skapande av incitament för utveckling och kvalitet

inom statliga universitet och högskolor och som riksdagen

nyligen godkänt ger goda grundläggande förutsättningar för ett

fortsatt reformarbete. Mot denna bakgrund anser utskottet att

syftet i motionärernas yrkande i stort är tillgodosett, varför

riksdagen bör avslå motion 1992/93:Ub30 yrkande 1.

I samma motion yrkande 3 aktualiseras lokaliseringen av

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS). Motionärerna

erinrar om riksdagens behandling av denna fråga vid föregående

riksmöte, då riksdagen uttalade sig för att förlägga HLS i

Södertälje. Ett noggrannare studium av flyttningens

konsekvenser i kvalitetshänseende för utbildningen har lett

till att motionärerna omprövat sitt tidigare ställningstagande.

Enligt motionärerna förutsätter en högkvalitativ

lärarutbildning integrerade studier med universitet och

fackhögskolor, tillgång till referensbibliotek och en

praktikorganisation. Vidare är det angeläget att rekrytera

kvalificerade studenter och välmeriterade lärarutbildare för

att trygga försörjningen av lärare i Storstockholmsområdet. Av

bl.a. dessa skäl och med hänvisning till kravet på

kostnadseffektivitet bör riksdagen uttala sig för att HLS

bibehålls på nuvarande område vid Rålambshov i Stockholm.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande.

I maj 1992 behandlade riksdagen (prop. 1991/92:75, bet.

UbU20, rskr. 282) frågan om lokaliseringen av HLS. I ett antal

motioner yrkades att HLS skulle lokaliseras till Södertälje. I

propositionen hade utbildningsministern redovisat sina

överväganden kring faktorer som borde vägas in vid beslut om

lokalisering av HLS. Utskottets majoritet delade

utbildningsministerns bedömning såvitt gäller skälen för ett

fortsatt planeringsarbete med inriktning på placering i

Stockholm av HLS och avstyrkte samtliga motioner. I en

reservation av Socialdemokraterna förordades en lokalisering av

HLS till Södertälje. I denna reservation instämde

Vänsterpartiets företrädare i utskottet. Vid behandlingen av

ärendet i kammaren segrade reservationen genom att bl.a.

ledamöterna från Ny demokrati inte stödde utskottsmajoritetens

förslag.

Utskottet finner inte anledning att ändra sitt tidigare

ställningstagande när det gäller lokaliseringen av HLS.

Inriktningen bör således vara att behålla HLS som självständig

högskoleenhet och med placering i Stockholm av de skäl som

utbildningsministern framförde i proposition 1991/92:75.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till

motion 1992/93:Ub30 yrkande 3 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om lokalisering av HLS.

Betygens betydelse för kvaliteten i lärarutbildningen tas

upp i motion 1992/93:Ub30 (nyd) yrkande 4. Avsaknaden av såväl

graderade betyg i utbildningen som betyg och prövning i

lärarskicklighet är enligt motionärerna anmärkningsvärd.

Enligt utbildningsplanen för grundskollärarlinjen skall betyg

sättas på kurs eller del av kurs i utbildningen. Något av

uttrycken Underkänd och Godkänd skall därvid användas. Efter

fullgjord praktikutbildning skall likaså betyg sättas i

lärarskicklighet. Samma betygsuttryck som för kurs skall

användas. Om tveksamhet uppstår om en studerandes möjligheter

att med godkänt resultat fullfölja en påbörjad utbildning eller

om dennes lämplighet att utöva läraryrket, skall det prövas om

den studerande bör rådas att avbryta sin utbildning.

Utskottet har nyligen behandlat frågan om betyg i

grundutbildningen i högskolan i samband med beslutet om ny

högskolelag m.m. (prop. 1992/93:1, bet. UbU3, rskr. 103). I

propositionen hänvisade utbildningsministern till vad som

föreslagits i departementspromemorian (Ds 1992:1) Fria

universitet och högskolor, nämligen att som betyg borde

användas något av uttrycken Underkänd, Godkänd och Väl godkänd.

Det borde dock vara möjligt att för varje universitet och

högskola besluta om annan betygsskala. Remissinstanserna hade

inte haft några invändningar mot detta förslag.

Utbildningsministern räknade med att en bestämmelse om

graderade betyg skulle införas i den nya högskoleförordningen.

Utskottet, som i detta sammanhang behandlade ett

motionsyrkande om avskaffande av graderade betyg, förutsatte

att den kommande högskoleförordningen skulle ge högskolorna

betydande frihet att själva avgöra t.ex. i vilken utsträckning

betyg i den grundläggande utbildningen skall vara graderade

(bet. 1992/93:UbU3 s.29).

Med hänvisning till gällande bestämmelser om betyg i

utbildningsplanen för grundskollärarlinjen och vad utskottet

nyligen anfört om betyg i grundutbildningen föreslår utskottet

att riksdagen avslår yrkande 4 i motion 1992/93:Ub30.

Dimensioneringsfrågor

Regeringen beslutade den 20 augusti 1992 om en ökning av

planeringsramarna för budgetåret 1992/93 med ca 4000 platser

i avvaktan på att förslag om ökade medel skulle hinna

föreläggas riksdagen. Motivet för att regeringen fattade sitt

beslut innan riksdagen samlats till innevarande riksmöte var

att platstillskottet skulle kunna tas i anspråk redan från

höstterminens start. Regeringens beslut med bl.a. fördelning av

platserna mellan universitet och högskolor redovisas i bilaga 1

till propositionen.

Den ifrågavarande utökningen av högskoleplatserna innebär en

tidigareläggning av den planerade utbyggnaden av antalet

platser inom den högre utbildningen. Ca 3100 platser avsåg

fristående kurser och ca 900 platser lades ut på linjer. För

denna förstärkning beräknas i förevarande proposition

sammanlagt 148 mkr för budgetåret 1992/93 inkl. lokalkostnader.

Utbildningsministern räknar med att medel för ytterligare

4000 platser skall utgå även budgetåren 1993/94 och 1994/95.

Regeringen och Socialdemokraterna träffade i september 1992

överenskommelse om ett antal ekonomisk-politiska åtgärder i

syfte att stabilisera den svenska ekonomin. I proposition

1992/93:50 lämnades som en följd av överenskommelsen förslag

till sådana åtgärder. Bl.a. aviserades en utökning av antalet

högskoleplatser med 2000 för våren 1993. Dessa tillkommande

platser skulle om möjligt förläggas till de mindre och

medelstora högskolorna.

Universitet och högskolor har haft tillfälle att inkomma till

regeringen med förslag hur denna dimensioneringsökning skall

fördelas. Föredragande statsrådet har bedömt att huvudparten av

de tillkommande platserna bör avse fristående kurser.

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att besluta om

fördelningen av tillkommande platser mellan universitet och

högskolor.

Kostnaden för de tillkommande 2000 platserna för

vårterminen 1993 beräknas till 33 mkr. Regeringen överväger

behovet av att engångsvis beräkna medel motsvarande dessa

platser för kommande budgetår inom ramen för det ordinarie

budgetarbetet inför 1993 års budgetproposition.

I motion 1992/93:Ub29 (s) yrkande 1 avvisas regeringens

begäran om bemyndigande att besluta om fördelningen av

tillkommande platser mellan universitet och högskolor. Det

finns enligt motionärerna inget skäl att frångå regeln att det

är riksdagen som fastställer planeringsramarna för de statliga

högskoleutbildningarna. Enligt samma motion (yrkande 2) bör

samtliga 2000 platser fördelas mellan de mindre och

medelstora högskolorna. Motionärerna pekar på att fördelningen

av de 4000 nya platserna som gjordes i augusti i hög grad

gynnat universiteten på de mindre och medelstora högskolornas

bekostnad. Således föreslås att riksdagen fastställer

planeringsramarna för högskolan enligt följande fördelning av

tillkommande 2000 platser på lokala och individuella linjer

samt fristående kurser (LIF) för vårterminen 1993: högskolorna

i Borås, Trollhättan--Uddevalla, Halmstad och

Karlskrona--Ronneby tilldelas vardera 145 platser, högskolorna

i Eskilstuna--Västerås, Jönköping och Östersund vardera 135

platser, högskolorna i Falun--Borlänge, Växjö, Karlstad,

Skövde, Gävle--Sandviken, Örebro, Kalmar, Kristianstad och

Sundsvall--Härnösand vardera 100 platser, Högskolan i Luleå 85

platser och slutligen högskoleutbildningen på Gotland 30

platser.

Regeringen har under förutsättning av riksdagens bemyndigande

gjort en preliminär fördelning av tillkommande 2000 platser

på LIF för vårterminen 1993 (regeringsbeslut den 26 november

1992). Fördelningen baseras på uppgifter från universitet och

högskolor om sökandetryck till olika utbildningar, tillgång på

lärare och lokaler m.m. Utskottet konstaterar att skillnaden

mellan den av regeringen preliminärt beslutade fördelningen och

den i motion 1992/93:Ub29 föreslagna fördelningen är att

regeringen vill lägga ut 300 av de tillkommande 2000

platserna till de sex universiteten med 50 platser till vart

och ett av universiteten och således färre platser till de

mindre och medelstora högskolorna.

Utskottet är av den uppfattningen att det inte nu finns skäl

att frångå den hittillsvarande ordningen att det är riksdagen

som fastställer planeringsramarna för högskoleutbildningen.

Även för de tillkommande 2000 platserna på lokala och

individuella linjer samt fristående kurser (LIF) för

vårterminen 1993 bör således riksdagen fastställa

planeringsramarna.

Utskottet anser med beaktande av de uppgifter som inkommit

till regeringskansliet från universitet och högskolor

beträffande möjligheten att med kort varsel ta emot ytterligare

studerande under vårterminen 1993 att fördelningen av

ifrågavarande utbildningsplatser bör ske i huvudsak enligt

regeringens preliminära fördelning. Denna återfinns som bilaga

till detta betänkande.

Utskottet föreslår således att riksdagen utöver vad riksdagen

tidigare beslutat (prop. 1991/92:100, bet. UbU14, rskr. 242) om

planeringsramar för grundläggande högskoleutbildning och

utöver vad regeringen beslutat den 20 augusti 1992 om en

utökning av planeringsramarna för budgetåret 1992/93 med 4000

platser dels med bifall till motion 1992/93:Ub29 yrkande 1

avslår proposition 1992/93:42 såvitt avser bemyndigande om

fördelning av tillkommande utbildningsplatser, dels med

anledning av proposition 1992/93:42 och med avslag på motion

1992/93:Ub29 yrkande 2 fastställer planeringsramar för Lokala

och individuella linjer samt fristående kurser för vårterminen

1993 i enlighet med vad utskottet anfört.

För att det skall vara möjligt att göra systematiska

avvägningar mellan olika utbildningsområden och

lokaliseringsalternativ föreslås i motion 1992/93:Ub29 (s)

yrkande 3 att regeringen skall utarbeta ett samlat program

för den fortsatta utbyggnaden av högskolan för den kommande

treåriga planeringsperioden, dvs. budgetåren 1993/94--1995/96.

I budgetpropositionen 1991/92:100 (bil. 9 s. 16) redovisade

utbildningsministern vissa principer och utgångspunkter för

bl.a. utbyggnaden av den högre utbildningen. När det gäller den

fortsatta dimensioneringen av högskolan under återstoden av

1990-talet anförde utbildningsministern att han avser återkomma

till denna fråga i samband med budgetarbetet inför nästa

treårsperiod.

Utskottet förutsätter således att riksdagen under våren 1993

kommer att få ta ställning till regeringens långsiktiga

planering av den grundläggande högskoleutbildningen i samband

med propositionen om den högre utbildningen för nästa

treårsperiod. Därmed anser utskottet att syftet i motion

1992/93:Ub29 yrkande 3 är tillgodosett, varför motionen

avstyrks.

I motion 1992/93:Ub30 (nyd) yrkande 2 hävdas att nuvarande

planeringssystem för högskoleutbildningen är centralstyrt och

planekonomiskt. I stället bör resurstilldelningen inom

akademisk utbildning vara efterfrågestyrd. Detta innebär att

varje universitet och högskola antar ett så stort antal av de

behöriga sökande som de anser sig klara av utan att tumma på

kvalitetsaspekterna. Alla som har begåvningsförutsättningar för

akademiska studier bör få möjlighet att studera vid universitet

och högskolor, anser motionärerna.

I betänkande 1992/92:UbU3 om ny högskolelag m.m. behandlade

utskottet nyligen ett liknande yrkande med anledning av

regeringens förslag till bl.a. ett nytt system för

dimensionering av och resurser till grundläggande

högskoleutbildning. Principen för den framtida

resurstilldelningen skall enligt regeringen bygga på tre

grunder, nämligen kvalitet, studenternas val och effektivitet i

resursanvändningen. I propositionen angavs vissa riktlinjer för

hur resurstilldelningssystemet för grundutbildning bör

utformas. Utskottet behandlade utförligt denna fråga och ansåg

att riksdagen med de klarlägganden som utskottet då gjorde

kunde godkänna de i propositionen anförda principerna för

dimensionering och resurstilldelning. Riksdagen anslöt sig till

utskottets ställningstagande.

Utskottet finner ingen anledning att ändra sitt tidigare

ställningstagande när det gäller principerna för

resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning,

varför riksdagen bör avslå motion 1992/93:Ub30 yrkande 2.

Anslagsfrågor

För finansieringen av ett program för att förbättra

tillgången på vetenskapligt meriterade lärare vid universitet

och högskolor föreslår regeringen -- vilket framgått av det

föregående -- att riksdagen skall anvisa 75 mkr för innevarande

budgetår. Avsikten är att detta program skall introduceras

innevarande läsår och fortgå under ett antal år.

Riksdagens nyligen fattade beslut (prop. 1992/93:1, bet.

UbU3, rskr. 103) om ny högskolelag innebär bl.a. att

utbildningen i högskolan skall vila på vetenskaplig eller

konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet (1 kap. 2 §

högskolelagen). I 1 kap. 3 § högskolelagen föreskrivs vidare

att verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära

samband mellan forskning och utbildning. I detta sammanhang

framhöll utskottet i sitt betänkande (s.18) att där

utbildningar i dag har en alltför svag vetenskaplig grund är

det angeläget att denna stärks, t.ex. genom att forskning

utvecklas på områden där sådan saknas eller är svag. Mot denna

bakgrund finner utskottet regeringens förslag om ett program

för att förbättra tillgången på forskarutbildade lärare väl

motiverat.

Utskottet, som inte har något att erinra mot

medelsberäkningen, föreslår att riksdagen till Vissa

särskilda utgifter för forskningsändamål på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 75000000 kr.

Regeringen föreslår att riksdagen till Lokala och

individuella linjer samt fristående kurser på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 251000000 kr.

I anslagsbeloppet beräknas 20 mkr för pedagogisk utbildning av

universitetens och högskolornas lärare, 50 mkr för per

capita-förstärkningar för vissa utbildningar, 148 mkr för

4000 nya platser på allmänna linjer och LIF för budgetåret

1992/93 enligt regeringens beslut den 20 augusti 1992 och 33

mkr för tillkommande 2000 platser på LIF för vårterminen

1993.

När det gäller behovet av pedagogisk utbildning av

universitetens och högskolornas lärare hänvisar utskottet till

Högskoleutredningens betänkande Frihet, Ansvar, Kompetens (SOU

1992:1, s.216), i vilket en lärarenkät om pedagogisk

utbildning redovisas. Av den framgår att ungefär hälften av

lärarna vid universiteten och fackhögskolorna och en fjärdedel

av dem som arbetar vid de mindre och medelstora högskolorna

helt saknar pedagogisk utbildning. Utskottet anser mot denna

bakgund att det föreligger ett stort behov av pedagogisk

utbildning av vissa lärargrupper vid universitet och högskolor.

Det är angeläget att sådan pedagogisk utbildning kan starta

redan under innevarande budgetår.

Resursfrågorna för den högre utbildningen har

Högskoleutredningen behandlat i betänkandet Resurser för

högskolans grundutbildning (SOU 1992:44). Utredningen

konstaterar bl.a. när det gäller resursnivåerna att "den

undervisningsvolym som erbjuds studenterna i humaniora, juridik

och flera samhällsvetenskapliga ämnen är mindre än vad som

rimligen bör betraktas som en rimlig basnivå för akademisk

utbildning." Utskottet finner att de av regeringen föreslagna

per capita-förstärkningarna är väl motiverade.

Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen

föreslår utskottet att riksdagen till Lokala och

individuella linjer samt fristående kurser på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under

åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

251000000 kr.

Studiestöd

För dels 4000 nya platser till universitet och högskolor

för läsåret 1992/93, dels tillkommande 2000 platser för

vårterminen 1993 beräknas i propositionen ytterligare 86 mkr

till studiestöd under budgetåret 1992/93.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen

nyligen anvisat (prop. 1992/93:50, bet. FiU1, rskr. 134)

ytterligare medel till bl.a. studiemedel på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln

med anledning av ytterligare platser i folkhögskolorna samt

inom den kommunala vuxenutbildningen och gymnasieskolan under

vårterminen 1993.

Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen

i föreliggande proposition när det gäller studiestöd föreslår

utskottet att riksdagen till Studiemedel m.m. på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 86000000 kr utöver vad

riksdagen enligt finansutskottets betänkande 1992/93:FiU1

tidigare beslutat.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kvalitet inom akademisk utbildning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub30 yrkande 1,

2. beträffande lokalisering av Högskolan för

lärarutbildning i Stockholm

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub30 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 1 (s)

3. beträffande kvalitet inom lärarutbildningen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub30 yrkande 4,

4. beträffande fördelningen av tillkommande

utbildningsplatser mellan universitet och högskolor

att riksdagen dels med bifall till motion 1992/93:Ub29

yrkande 1 avslår proposition 1992/93:42 såvitt avser

bemyndigande om fördelning av tillkommande utbildningsplatser,

dels med anledning av proposition 1992/93:42 och med avslag

på motion 1992/93:Ub29 yrkande 2 fastställer planeringsramar

för Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för

vårterminen 1993 i enlighet med vad utskottet anfört,

res. 2 (s)

5. beträffande program för den fortsatta utbyggnaden av

högskolan

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub29 yrkande 3,

res. 3 (s)

6. beträffande efterfrågestyrd resurstilldelning inom

akademisk utbildning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub30 yrkande 2,

7. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda

utgifter för forskningsändamål

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:42 till

Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 75000 000 kr,

8. beträffande anslagsbeloppet under Lokala och

individuella linjer samt fristående kurser

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:42 till

Lokala och individuella linjer samt fristående kurser på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 251000000 kr,

9. beträffande anslagsbeloppet under Studiemedel m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:42 till

Studiemedel m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 86000000

kr utöver vad riksdagen tidigare anvisat (bet. 1992/93:FiU1,

rskr. 134).

Utskottet hemställer dessutom att ärendet avgörs efter endast

en bordläggning.

Stockholm den 16 december 1992

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:

Ann-Cathrine Haglund (m),

Lena Hjelm-Wallén (s),

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Margitta Edgren (fp),

Ingvar Johnsson (s),

Berit Löfstedt (s),

Bo Arvidson (m),

Ewa Hedkvist Petersen (s),

Ingrid Näslund (kds),

Stefan Kihlberg (nyd),

Eva Johansson (s),

Ulf Melin (m),

Chris Heister (m) och

Inger Lundberg (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Thommy Ohlsson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Lokalisering av Högskolan för lärarutbildning i Stockholm

(mom.2)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.5

börjar med "I maj" och slutar med "av HLS" bort ha följande

lydelse:

Riksdagen har vid föregående riksmöte uttalat sig för att

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS) bör förläggas i

Södertälje (prop. 1991/92:75, bet. UbU20, rskr. 282). Beslutet

grundades på ett utförligt utredningsarbete med nogranna

överväganden. Utskottet anser det anmärkningsvärt att

regeringen inte vidtagit några åtgärder för att verkställa

riksdagens beslut.

I reservation 14, som bifölls av kammaren, redovisades

utförligt vilka skäl som ligger till grund för en sådan

lokalisering av lärarutbildningen i Storstockholmsområdet. I

Södertälje finns möjligheter till en ändamålsenlig och samlad

lösning i campusmiljö, och en finansiering som tillåter ett

snabbt genomförande. En sådan lokalisering skulle bidra till en

bättre inomregional balans i Stockholms län samt utjämna den i

dag ojämlika tillgången på utbildade lärare mellan olika delar

av regionen. Den skulle också ha betydelse för stora delar av

södra Mälardalsområdet. Utöver dessa från utbildningssynpunkt

viktiga skäl skulle en lokalisering av HLS till Södertälje

innebära en förstärkning av arbetsmarknaden i området.

Utskottet anser inte att det framkommit något nytt i ärendet

som bör föranleda riksdagen att ändra sitt tidigare

ställningstagande. Med hänvisning härtill förslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1992/93:Ub30 yrkande 3.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande lokalisering av Högskolan för

lärarutbildning i Stockholm

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub30 yrkande 3,

2. Fördelningen av tillkommande utbildningsplatser mellan

universitet och högskolor (mom.4)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.7

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "utskottet anfört"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att samtliga

tillkommande 2000 platser på lokala och individuella linjer

samt fristående kurser (LIF) för vårterminen 1993 bör fördelas

uteslutande mellan mindre och medelstora högskolor. Enligt

uppgift från ifrågavarande högskolor finns det förutsättningar

att med bibehållen kvalitet i undervisningen ta emot

ytterligare 2000 studerande under vårterminen 1993.

Fördelningen mellan de mindre och medelstora högskolorna bör

ske enligt följande: högskolorna i Borås,

Trollhättan--Uddevalla, Halmstad och Karlskrona--Ronneby

tilldelas vardera 145 platser, högskolorna i

Eskilstuna--Västerås, Jönköping och Östersund vardera 135

platser, högskolorna i Falun--Borlänge, Växjö, Karlstad,

Skövde, Gävle--Sandviken, Örebro, Kalmar, Kristianstad och

Sundsvall--Härnösand vardera 100 platser, högskolan i Luleå 85

platser och slutligen högskoleutbildningen på Gotland 30

platser.

Utskottet föreslår att riksdagen utöver vad riksdagen

tidigare beslutat (prop. 1991/92, bet. UbU14, rskr. 242) om

grundläggande högskoleutbildning m.m. och utöver vad regeringen

beslutat den 20 augusti 1992 om en utökning av

planeringsramarna för budgetåret 1992/93 med 4000 platser

dels med bifall till motion 1992/93:Ub29 yrkande 1 avslår

proposition 1992/93:42 såvitt avser bemyndigande om fördelning

av tillkommande utbildningsplatser, dels med bifall till motion

1992/93:Ub29 yrkande 2 och med avslag på proposition 1992/93:42

fastställer planeringsramar för Lokala och individuella linjer

samt fristående kurser för vårterminen 1993 huvudsakligen i

enlighet med vad utskottet anfört.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

4. beträffande fördelningen av tillkommande

utbildningsplatser mellan universitet och högskolor

att riksdagen dels med bifall till motion 1992/93:Ub29

yrkande 1 avslår proposition 1992/93:42 såvitt avser

bemyndigande om fördelning av tillkommande utbildningsplatser,

dels med bifall till motion 1992/93:Ub29 yrkande 2 och med

avslag på proposition 1992/93:42 fastställer planeringsramar

för Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för

vårterminen 1993 i enlighet med vad utskottet anfört,

3. Program för den fortsatta utbyggnaden av högskolan

(mom.5)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.8

börjar med "I budgetpropositionen" och slutar med "motionen

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens beslut i augusti att utöka

planeringsramarna för högskolan med 4 000 platser var motiverat

med hänsyn till det stora antalet sökande till

högskoleutbildningar och det besvärliga läget på

arbetsmarknaden. Emellertid borde regeringen i ett tidigt skede

ha förvissat sig om riksdagspartiernas stöd när det gäller

fördelningen av platser mellan universitet och högskolor.

Genom sitt beslut om fördelningen av de 4000

nybörjarplatserna för innevarande budgetår har regeringen gjort

ett långsiktigt åtagande utan att riksdagen fått möjlighet att

behandla ärendet. I dag kan riksdagen bara acceptera

regeringens åtgärd, eftersom utbildningarna redan startat.

Utskottet anser dock mot denna bakgrund att det bör vara

möjligt att till kommande år justera fördelningen av platserna.

Ett beslut av denna omfattning bör enligt utskottets bestämda

uppfattning föregås av ett noggrant beredningsarbete med bl.a.

analyser och överväganden om behovet av kompetenshöjning inom

olika samhällssektorer och med hänsynstagande till regionala

skillnader i befolkningens utbildningsbakgrund. Utskottet anser

att riksdagen bör begära att regeringen i kommande

budgetproposition presenterar ett adekvat underlag för

riksdagens ställningstagande när det gäller ett samlat program

för utbyggnaden av den högre utbildningen för den kommande

treårsperioden. Detta bör riksdagen med bifall till motion

1992/93:Ub29 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

5. beträffande program för den fortsatta utbyggnaden av

högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:29 yrkande 3 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Thommy Ohlsson (v) anför:

När det gäller lokalisering av Högskolan för

lärarutbildning i Stockholm ansluter jag mig till reservation

1.

Fördelning av 2000 platser på individuella linjer samt

fristående kurser för vårterminen 1993

Bilaga

Universitet/högskola 69>Antal platser

Universitetet i Stockholm 78>50

00>Högskoleutbildning på Gotland 78>30

00>Universitetet i Uppsala 78>50

00>Högskolan i Eskilstuna--Västerås 78>100

00>Högskolan i Falun--Borlänge 78>75

00>Högskolan i Gävle--Sandviken 78>75

00>Högskolan i Örebro 78>100

00>Universitetet i Linköping 78>50

00>Högskolan i Jönköping 78>120

00>Universitetet i Lund 78>50

00>Högskolan i Halmstad 78>120

00>Högskolan i Kalmar 78>100

00>Högskolan i Karlskrona--Ronneby 78>120

00>Högskolan i Kristianstad 78>50

00>Högskolan i Växjö 78>100

00>Universitetet i Göteborg 78>50

00>Högskolan i Borås 78>120

00>Högskolan i Karlstad 78>100

00>Högskolan i Skövde 78>100

00>Högskolan i Trollhättan--Uddevalla 78>120

00>Universitetet i Umeå 78>50

00>Högskolan i Luleå 78>70

00>Högskolan i Sundsvall--Härnösand 78>100

00>Högskolan i Östersund 78>100

Summa

78>2000