Bet. 1992/93:UbU8

Utbildningsutskottets betänkande

1992/93:UBU08

Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1992/93:100 bil. 9

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

UbU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag i

budgetpropositionen under anslaget Bidrag till viss verksamhet

inom det kommunala skolväsendet. Regeringens förslag

tillstyrks. Mot bakgrund av en överenskommelse mellan

riksdagspartierna i finansutskottet om arbetsmarknadspolitiska

åtgärder föreslår utskottet att riksdagen uttalar sig för ett

stimulansbidrag till förbättringar av skolans fysiska miljö med

anledning av en socialdemokratisk motion.

Till betänkandet är fogade fyra reservationer från

Socialdemokraterna och två reservationer från Ny demokrati.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Proposition 1992/93:100 bil. 9

Regeringen har under anslaget B 9. Bidrag till viss

verksamhet inom det kommunala skolväsendet (s. 53--57)

föreslagit

10. att riksdagen till Bidrag till viss verksamhet inom det

kommunala skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 42839000 kr.

Motionerna

1992/93:Ub431 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av utökad lärlingsutbildning i syfte att stävja

arbetslösheten och rädda kulturhistoriska värden.

1992/93:Ub502 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att sektorsbidraget till skolan skall

återinföras,

7. att riksdagen på särskilt anslag till Inredning och

utrustning av skollokaler för budgetåret 1993/94 anvisar

100000000 kr,

18. att riksdagen till Kommunal vuxenutbildning för

budgetåret 1993/94 anvisar 100000000 kr utöver vad

regeringen föreslagit.

1992/93:Ub520 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen till hemspråksundervisning inom Statligt

utjämningsbidrag för kommuner budgetåret 1993/94 anvisar 0

(noll) kr,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om hemspråksundervisning,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana

ändringar i erforderliga lagar (bl.a. SFS 1991:1083 och

grundskoleförordningen) att staten och kommunerna fullständigt

befrias från sina skyldigheter att anordna

hemspråksundervisning.

1992/93:Ub529 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen till Svenskundervisning för invandrare

(sfi) inom den s.k. flyktingschablonen och det statliga

utjämningsbidraget för budgetåret 1993/94 anvisar 0 (noll) kr.

1992/93:Ub903 av Inger Hestvik och Sinikka Bohlin (s) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om det tredje gymnasieåret,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vuxenutbildningar.

1992/93:Ub905 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

7. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1993/94 anvisa

1500000000 kr till kommunerna för stöd till anordnande av

"det tredje gymnasieåret" i enlighet med vad som i motionen

anförts,

8. att riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer som i denna

motion anförts beträffande behovet av satsning på "det tredje

gymnasieåret" även budgetåret 1994/95,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om teknikerutbildningarna inom kommunal

vuxenutbildning,

10. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1993/94 anvisa

600000000 kr till stöd för de kommuner som anordnar

ytterligare kommunal vuxenutbildning i enlighet med vad som i

motionen anförts,

11. att riksdagen beslutar att de medel som anvisas till

stöd för kommunerna att anordna "det tredje gymnasieåret" och

till kommunal vuxenutbildning i enlighet med vad som anförts i

denna motion skall tillföras Skolverket genom anslag B 9.

Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet,

15. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1993/94 anvisa

600000000 kr till särskilt anslag som stimulansbidrag till

kommunerna för förbättringar av skolans fysiska arbetsmiljö.

1992/93:Ub906 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inrättande av ett tredje gymnasieår i

Östergötland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ytterligare resurser till kommunal

vuxenutbildning och ettårig teknikerutbildning i Östergötland.

1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att hemspråksundervisningen ej bör

bekostas av skattebetalarna.

1992/93:Ju618 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om reformerad

sfi-undervisning i enlighet med vad i motionen anförts.

1992/93:Sf515 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas

2. att riksdagen vid avslag på yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna att kommunernas ansvar för dessa

ungdomars [ungdomar med eget boende] gymnasieutbildning måste

fastslås.

1992/93:T221 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ökad teoretisk

gymnasieutbildning i Stockholms län.

1992/93:Jo675 av Karin Pilsäter och Christer Lindblom (fp)

vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ändrade beräkningsgrunder för

sektorsbidraget till skolan.

1992/93:N281 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en kraftig utbyggnad av

antalet platser i högskole-, gymnasie- och vuxenutbildningen

för att långsiktigt öka den ekonomiska tillväxten (delvis).

1992/93:N317 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utbyggnad av gymnasieskolan,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en satsning på vuxenutbildningen.

Utskottet

Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag

under anslaget B 9. Bidrag till viss verksamhet inom det

kommunala skolväsendet i proposition 1992/93:100 bil. 9 jämte

motioner.

Enligt riksdagens beslut med anledning av 1992 års

kompletteringsproposition del II om kommunal ekonomi (prop.

1991/92:150 del II, bet. FiU29, rskr. 345) har sektorsbidraget

till skolväsendet avvecklats och inordnats i det nya statliga

utjämningsbidraget till kommunerna. Detta medför att

föreliggande anslag minskas med 18 783 717 000 kr för

budgetåret 1993/94. Medel för genomförande av den nya

gymnasieskolan beräknas under ett särskilt reservationsanslag

benämnt B 7. Genomförande av skolreformer.

Gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning

I Socialdemokraternas partimotioner 1992/93:N281 yrkande 2

delvis och 1992/93:Ub905 yrkande 7 delvis samt i motionerna

1992/93:Ub903 yrkande 2, 1992/93:Ub906 yrkande 1 och

1992/93:N317 yrkande 6 samtliga (s) föreslås att kommunerna får

möjlighet att anordna ett tredje år i gymnasieskolan för

50000 ungdomar mellan 18 och 24 år under budgetåret 1993/94.

Insatserna bör riktas till dem som kommer att avsluta en

tvåårig utbildning i gymnasieskolan våren 1993 och till dem som

tidigare avslutat en sådan utbildning och som inte redan fått

utbildning under ett tredje år i gymnasieskolan eller

motsvarande. Om inte dessa insatser görs riskerar ungdomarna

att i rådande situation på arbetsmarknaden gå direkt ut i

arbetslöshet, anför motionärerna. Inriktningen av studierna

under ett tredje år i gymnasieskolan bör anpassas till

elevernas önskemål och förkunskaper samt till lokala

förutsättningar när det gäller lokaler och utrustning, tillgång

på lärare m.m. Fördjupade studier i svenska, matematik och

främmande språk framhålls bl.a. som betydelsefulla liksom

komplettering av yrkesutbildning. Kostnaden för ifrågavarande

utbildning beräknas till 30000 kr per utbildningsplats. I de

tre sistnämnda motionerna framhålls behovet av satsningar på

gymnasial utbildning i resp. Gävle--Dala-regionen,

Östergötlands och Södermanlands län.

Utskottet vill erinra om riksdagens beslut våren 1992

beträffande åtgärder inom utbildningsområdet mot

ungdomsarbetslösheten (prop. 1991/92:150, bet. FiU29, rskr.

345). Riksdagen anvisade då 266 miljoner kronor för innevarande

budgetår för att möjliggöra för 8000 ungdomar att gå ett

tredje år i gymnasieskolan och bemyndigade regeringen att vid

behov ytterligare öka antalet platser för ett tredje gymnasieår

under budgetåret. I sitt yttrande (1991/92:UbU4y) till

finansutskottet underströk ett enigt utskott betydelsen av

ytterligare utbildningsinsatser för ungdomar med endast tvåårig

gymnasial utbildning.

Utskottet har erfarit att ca 11000 ungdomar har utnyttjat

erbjudandet om ett tredje år i gymnasieskolan under läsåret

1992/93. Erfarenheterna har visat att ett tredje påbyggnadsår

kan ge fördjupning och komplettering av kunskaper samtidigt som

det ger ungdomar, som annars riskerar att gå arbetslösa,

möjlighet att förbättra sin utbildning. Mot bakgrund av det nu

aktuella läget på arbetsmarknaden delar utskottet motionärernas

uppfattning att kraftfulla åtgärder bör vidtas för att

förhindra att de ungdomar som våren 1993 kommer att avsluta en

tvåårig utbildning i gymnasieskolan går ut i arbetslöshet.

Utskottet anser därför att alla ungdomar under 20 år som

inte erhållit tre års utbildning i gymnasieskolan skall kunna

erbjudas ett tredje utbildningsår under läsåret 1993/94 som

komplettering till en tvåårig gymnasial utbildning.

Regeringen har den 8 mars 1993 till riksdagen överlämnat

proposition 1992/93:194 om särskilt statsbidrag till kommuner

för ytterligare platser i gymnasieskolan för ett tredje

gymnasieår. I propositionen föreslås att 330 miljoner kronor

(exkl. medel för studiehjälp) anvisas under förevarande anslag

för 11000 helårsplatser i gymnasieskolan för att kommunerna

skall ha möjlighet att budgetåret 1993/94 anordna ett tredje

utbildningsår i gymnasieskolan för de ungdomar som har gått

igenom en tvåårig gymnasieutbildning. Bidraget har beräknats

med 30000 kr per helårsplats. Ifrågavarande insatser föreslås

bli finansierade med medel som i budgetpropositionen tagits upp

under tionde huvudtitelns reservationsanslag

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1993/94.

Regeringen begär bemyndigande av riksdagen att vid behov

ytterligare få öka antalet platser under budgetåret 1993/94.

Utskottet utgår från att medlen för detta ändamål förs upp på

en särskild anslagspost under förevarande anslag och disponeras

av Skolverket. Utbetalning till kommunerna bör ske genom ett

rekvisitionsförfarande (jfr SKOLFS 1992:34). Utskottet anser

det angeläget att kommuner och landsting i så god tid som

möjligt planerar för ifrågavarande utbildningsinsatser och

informerar berörda elever om möjligheten till fortsatta studier

i gymnasieskolan. Härvid utgår utskottet från att regeringen

verkar för att skolans och arbetsmarknadens myndigheter

tillsammans inriktar sina krafter på att uppmuntra ungdomarna

att genomgå ett tredje gymnasieår.

Med hänvisning till det anförda och till att riksdagen

förelagts ett förslag från regeringen som i huvudsak

tillgodoser yrkandena i motionerna 1992/93:N281 yrkande 2 och

1992/93:Ub905 yrkande 7 i den del de avser "ett tredje

gymnasieår" anser utskottet att riksdagen nu inte bör vidta

någon särskild åtgärd, varför motionerna avstyrks. Då behovet

av ytterligare platser i gymnasieskolan i berörda kommuner i

resp. Gävle--Dala-regionen, Östergötlands och Södermanlands län

bör kunna tillgodoses genom förslaget i proposition

1992/93:194, avstyrks även motionerna 1992/93:Ub903 yrkande 2,

1992/93:Ub906 yrkande 1 och 1992/93:N317 yrkande 6.

I samma socialdemokratiska motioner i motsvarande delar

föreslås att kommunerna får möjlighet att utöka antalet

utbildningsplatser inom den kommunala vuxenutbildningen. I

dagens arbetsmarknadsläge är det enligt motionärerna angeläget

att den gymnasiala vuxenutbildningen och den yrkesinriktade

påbyggnadsutbildningen inte försummas. Vuxenutbildningen bidrar

i hög grad till en generell kompetenshöjning av arbetskraften.

Genom att öka dimensioneringen i den reguljära kommunala

vuxenutbildningen tillgodoses många vuxnas utbildningsbehov

samtidigt som det skapas förutsättningar för arbetslösa att gå

in i arbetslivet i de studerandes ställe. I motionerna föreslås

att ytterligare 20000 utbildningsplatser tillförs komvux.

Utbildningar inom teknik och naturvetenskap samt språk bör

prioriteras. Minst 2000 platser bör avsättas för den ettåriga

teknikerutbildningen inom komvux (motion 1992/93:Ub903 yrkande

9). Enligt motion 1992/93:Ub502 (v) yrkande 18 delvis är

vuxenutbildningen central för återkommande utbildning och ett

livslångt lärande. Vuxenutbildningen syftar till att utjämna

utbildningsklyftor såväl inom som mellan generationerna. I

motionerna 1992/93:Ub903 yrkande 3, 1992/93:Ub906 yrkande 2 och

1992/93:N317 yrkande 7 begärs att särskilda satsningar görs på

gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning inom resp.

Gävle--Dala-regionen, Östergötlands och Södermanlands län.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Statistiska uppgifter om undervisningen inom komvux från

hösten 1992 visar att utbildningsvolymen har ökat i jämförelse

med hösten 1991. Den yrkesinriktade utbildningen har dock

minskat avsevärt, särskilt inom vård och omsorg och social

service. Under budgetåret 1990/91 köpte Arbetsmarknadsstyrelsen

(AMS) utbildning från kommunerna för ca 374 miljoner kronor.

Denna form av uppdragsutbildning ökade under budgetåret 1991/92

mycket kraftigt och uppgick till 932 miljoner kronor. Det är

således mycket som tyder på att en minskad yrkesutbildning inom

komvux har motsvarats av en ökad uppdragsutbildning i

kommunerna finansierad genom AMS. Utskottet vill erinra om att

kommunerna enligt 11 kap. 17 § skollagen skall sträva efter att

erbjuda gymnasial vuxenutbildning som svarar mot efterfrågan

och behov. Statliga medel för den kommunala vuxenutbildningen

och övrig kommunal skolverksamhet ingår från den 1 januari 1993

i det statliga utjämningsbidraget till kommunerna.

Riksdagens beslut hösten 1992 (prop. 1992/93:50, bet. FiU1,

rskr. 134) om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin

innebar bl.a. att 143 miljoner kronor anvisades för ytterligare

13 000 utbildningsplatser inom komvux. Syftet var att ge

kommunerna förutsättningar att under våren 1993 anordna

kompletterande utbildningar för vuxna arbetslösa. Medlen skulle

disponeras av AMS. Det förutsattes att kommunerna själva skulle

finansiera ca 50 % av utbildningskostnaderna. Utskottet, som i

sitt yttrande (1992/93:UbU3y) till finansutskottet ställde sig

bakom regeringens förslag, framhöll dock att medel för

utbildningsinsatser inom det kommunala offentliga skolväsendet

skulle kanaliseras genom Statens skolverk och inte genom AMS.

Enligt vad utskottet erfarit räknar AMS med att cirka en

tredjedel av ifrågavarande utbildningsplatser kommer att förbli

outnyttjade. Svårigheten att öka utbildningsinsatserna inom

komvux anses bero på dels kommunernas begränsade ekonomiska

möjligheter att ytterligare anordna undervisning, dels problem

för vissa vuxna att finansiera studierna inom komvux.

Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen

när det gäller såväl den reguljära vuxenutbildningen som den av

AMS delvis finansierade kommunala vuxenutbildningen och den

utbildning inom komvux som upphandlas av AMS. Om det vid en

samlad bedömning av samhällets insatser för att minska

arbetslösheten finns förutsättningar att öka utbildningsvolymen

inom komvux, förutsätter utskottet att regeringen återkommer

med förslag till riksdagen i kompletteringspropositionen.

Riksdagen bör således inte nu vidta någon särskild åtgärd i

frågan, varför motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 18 delvis,

1992/93:Ub903 yrkande 3, 1992/93:Ub905 yrkandena 9 och 10

delvis, 1992/93:Ub906 yrkande 2, 1992/93:N281 yrkande 2 delvis

och 1992/93:N317 yrkande 7 avstyrks.

Enligt motion 1992/93:Ub905 (s) yrkande 8 bör de elever som

läsåret 1992/93 påbörjat en tvåårig utbildning i gymnasieskolan

och som kommer att avsluta den under våren 1994 redan nu

garanteras möjlighet till utbildning under ett tredje år i

gymnasieskolan.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de elever som

våren 1994 kommer att gå ut tvååriga utbildningar bör få

möjlighet att under läsåret 1994/95 fortsätta sin utbildning

under ytterligare ett år. Utskottet anser dock att det inte

finns anledning för riksdagen att nu ta ställning till

utbildningsplatser för ett tredje år i gymnasieskolan läsåret

1994/95. Utskottet utgår från att regeringen kommer att

bevaka denna fråga och återkomma till riksdagen i nästa års

budgetproposition. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet

motion Ub905 yrkande 8. Utskottet har erfarit att ett stort

antal kommuner i landet fr.o.m. läsåret 1993/94 kommer att

påbörja genomförandet av den nya treåriga gymnasieskolan.

Därmed garanteras alla ungdomar oavsett studieväg en treårig

utbildning.

Enligt motion 1992/93:Ub431 (fp) finns det behov av att

utöka lärlingsutbildningen. Genom den snabba tekniska

utvecklingen i arbetslivet riskerar vissa hantverksyrken att

försvinna, hävdar motionären.

Riksdagen fattade under föregående riksmöte beslut (prop.

1991/92:157, bet. UbU26, rskr. 311) om ny utbildning för

lärlingar. Avsikten med den nya lärlingsutbildningen är att den

skall kunna bidra till återväxten inom smala yrkesområden.

Lärlingsutbildningen är organiserad som ett individuellt

program i den nya gymnasieskolan. Elevernas efterfrågan och

önskemål är avgörande för dimensioneringen och inriktningen av

utbildningen. Utskottet finner med hänvisning härtill att

syftet med motion 1992/93:Ub431 därmed bör vara tillgodosett,

varför den avstyrks.

I motion 1992/93:T221 (fp) om arbetsmarknad och infrastruktur

i Stockholms län hävdas att utbildningen i gymnasieskolan i

Stockholms län har en alltför kraftig inriktning på

yrkesinriktade studievägar i förhållande till näringslivets

struktur. De teoretiska utbildningsvägarna bör därför

öka (yrkande 4).

Utskottet vill erinra om riksdagens beslut (prop. 1990/91:18,

bet. UbU4, rskr. 76) om ansvarsfördelningen mellan stat och

kommun på skolans område. Enligt 5 kap. 5 § skollagen är varje

kommun skyldig att erbjuda utbildning på nationella program för

samtliga ungdomar i kommunen. Det är således kommunerna själva

som avgör såväl inriktning som omfattning av gymnasieskolans

utbildning. Från den 1 januari 1993 skall gymnasieskolan

finansieras med medel från det statliga utjämningsbidraget till

kommunerna (prop. 1991/92:150 del II, bet. FiU29, rskr. 345).

Med hänvisning till nu gällande ordning för beslut om

gymnasieskolans dimensionering m.m. bör riksdagen inte göra

något uttalande i enlighet med vad som föreslås i motion

1992/93:T221 yrkande 4, varför den avstyrks.

Enligt motion 1992/93:Sf515 (s) yrkande 2 bör kommunernas

ansvar för vissa ungdomars utbildning i gymnasieskolan slås

fast. Det gäller ungdomar som av olika skäl brutit med

föräldrahemmet och som har eget boende. De får inte av

ekonomiska skäl bli utan gymnasial utbildning.

Riksdagen behandlade ett liknande yrkande föregående riksmöte

(mot. 1991/92:Ub216 yrk. 1, bet. 1991/92:UbU10, rskr. 190).

Utskottet pekade på gymnasieskolans ansvar för den kurativa

verksamheten och skolkuratorns medverkan när det gäller de

privatekonomiska förutsättningarna för gymnasiestudier för här

berörda elever. Utskottet förutsatte att eleverna vid behov får

nödvändigt stöd genom gymnasieskolans elevvårdande och kurativa

verksamhet. Med samma motivering avstyrker utskottet motion

1992/93:Sf515 yrkande 2.

Hemspråksundervisning och svenska för invandrare

I motion 1992/93:Ub520 (nyd) yrkande 3 begärs att staten och

kommunerna befrias från skyldigheten att anordna

hemspråksundervisning. Med hänvisning till

Riksrevisionsverkets rapport om invandrarundervisningen i

grundskolan läsåret 1989/90 framhålls att

hemspråksundervisningen bedrivs ineffektivt i flera avseenden.

Motionärerna anser att ansvaret för att organisera och

finansiera hemspråksundervisningen bör överföras till

invandrarna själva (yrkande 2). Enligt yrkande 1 i samma motion

och motion 1992/93:Fi211 yrkande 26 (nyd) bör inga statsbidrag

utgå till hemspråksundervisningen i fortsättningen. Det

framhålls att kostnaderna för hemspråksundervisningen för

läsåret 1991/92 har beräknats till ca 726 miljoner kronor.

Riksdagen avslog föregående riksmöte liknande motionsyrkanden

(bet. 1991/92:UbU10 och bet. 1991/92:UbU19). Utskottet

hänvisade då till riksdagens uttalande våren 1991 (prop.

1990/91:100, bet. UbU7, rskr. 222) om hemspråksundervisningen

och principerna om ett generellt finansiellt stöd till

skolsektorn i kommunerna, varvid utskottet anförde att kraven

på bättre planering och ledningsorganisation för

hemspråksundervisningen skulle komma i förgrunden i samband med

den lokala resursfördelningen och införandet av ett nytt

statsbidragssystem för skolverksamheten. Riksdagen beslutade i

detta sammanhang om en generell minskning av ifrågavarande

statsbidrag med 200 miljoner kronor. Utskottet underströk

samtidigt vikten av att invandrareleverna ges en kvalitativt

god hemspråksundervisning.

Undervisningen i såväl hemspråk som svenska som andraspråk

har varit föremål för granskning under de senaste åren.

Skolverket har i en rapport (nr 5, november 1992) redovisat ett

utvärderingsprojekt om undervisning i hemspråk och svenska som

andraspråk. Projektets huvudsyfte har varit att beskriva och

analysera hur undervisningen planeras, genomförs och utvärderas

i grundskolan och gymnasieskolan. Underlag har tagits in från

tio kommuner och avser läsåren 1989/90--1991/92. Vidare har

Svenska kommunförbundet under våren 1992 kartlagt

invandrarundervisningen i grundskolan genom en enkät till

kommunerna. Avsikten har varit att studera förändringar i vad

gäller ekonomiska ramar, resursutnyttjande, inriktning och

organisation mellan läsåren 1990/91 och 1991/92. Slutligen

föreligger vissa statistiska uppgifter om hemspråk och

hemspråksundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan

läsåret 1991/92 från Statistiska centralbyrån (Statistiska

meddelanden, juni 1992).

Utskottet konstaterar att under läsåret 1991/92 har med 67 %

av lärarveckotimmarna läsåret dessförinnan undervisning i

hemspråk anordnats för 61 300 elever. Detta motsvarar 92 % av

antalet elever i hemspråksundervisning läsåret 1990/91. Ca 60 %

av samtliga elever med annat hemspråk än svenska i grundskolan

erhöll undervisning i sitt hemspråk. Som jämförelse kan nämnas

att ca 82 % av samtliga elever som behövde undervisning i

svenska fick undervisning i svenska som andraspråk. I flertalet

av kommunerna förläggs hemspråksundervisningen delvis till

elevernas fritid eller utanför schemalagd tid under skoldagen.

Utskottet konstaterar på grundval av det redovisade materialet

att resurstilldelningen till hemspråksundervisningen minskat,

vilket lett till större undervisningsgrupper, och att

undervisningen har rationaliserats och effektiviserats.

När det gäller kostnaderna för undervisningen i hemspråk och

svenska som andraspråk är det svårt att få fram tillförlitliga

uppgifter. Enligt Kommunförbundets statistik tilldelades

kommunerna läsåret 1990/91 inom ramen för det tidigare

sektorsbidraget ca 500 miljoner kronor till

hemspråksundervisning och ca 700 miljoner kronor till

undervisning i svenska som andraspråk. Det statliga bidraget

täckte ca 80 % av den totala undervisningskostnaden. Ca 30 % av

undervisningen i hemspråk avser studiehandledning på hemspråk.

Under läsåret 1991/92 beräknades lönekostnaderna för drygt

2200 lärare i hemspråk till ca 370 miljoner kronor. Med

utgångspunkt i antalet lärarveckotimmar för hemspråk resp.

svenska som andraspråk kan kostnaderna för svenskundervisningen

för invandrarelever beräknas till ca 518 miljoner kronor

läsåret 1991/92. Mellan läsåren 1990/91 och 1991/92 har

resurserna för undervisningen i hemspråk minskat med cirka en

tredjedel och resurserna för undervisningen i svenska som

andraspråk med cirka en femtedel.

Utskottet vill slutligen erinra om att regeringen den 14

januari 1993 beslutat tillkalla en parlamentarisk kommitté för

att se över invandrarpolitiken samt invandrings- och

flyktingpolitiken. Enligt direktiven (dir. 1993:1) bör

kommittén pröva förutsättningarna att utveckla individens eget

ansvar särskilt i fråga om upprätthållandet av det egna språket

och kulturarvet.

Mot denna bakgrund och med hänvisning till riksdagens

tidigare ställningstagande när det gäller

hemspråksundervisningen och vad utskottet här anfört föreslår

utskottet att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub520 och

1992/93:Fi211 yrkande 26.

Frågor om undervisning i svenska för invandrare (sfi) tas

upp i motion 1992/93:Ub529 (nyd) yrkande 1. För invandrarna är

kunskaper i det nya språket förutsättningen för att bygga upp

en hög livskvalitet i det nya landet och för att kunna ta till

vara sina rättigheter och vara medveten om sina skyldigheter

som samhällsmedborgare. Med hänvisning till

Riksrevisionsverkets (RRV) granskning av svenskundervisningen

för invandrare (december 1992, dnr 23-92-0917) är motionärerna

mycket kritiska till nuvarande förhållanden. Såväl kvaliteten

som måleffektiviteten bör höjas på den undervisning som

samhället erbjuder. Kraven på invandrarna bör även höjas så att

de verkligen lär sig svenska språket. Enligt motionärerna bör

mot bakgrund av bl.a. RRV:s granskning inga medel anvisas för

invandrarundervisningen för nästa budgetår. I motion

1992/93:Ju618 (v) yrkande 1 begärs förslag om en reformerad

sfi-undervisning mot bakgrund av RRV:s granskning. Ytterligare

insatser bör göras från samhällets sida för att kortare

väntetider, flera undervisningstimmar per vecka och garanterad

undervisningskvalitet skall kunna uppnås för

sfi-undervisningen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Sfi ingår i det offentliga skolväsendet för vuxna. Enligt 13

kap. skollagen är varje kommun skyldig att se till att sfi

erbjuds nyanlända invandrare över 16 år som är bosatta i

kommunen. Rätt till sådan undervisning gäller under sammanlagt

två år och med möjlighet till viss förlängning. En särskild

läroplan (Läroplaner 1991:1) skall tillämpas för grundläggande

svenskundervisning för vuxna.

Tidigare hade en kommun som anordnade sfi rätt till

statsbidrag med drygt 24000 kr för varje nytillkommande

deltagare i undervisningen. Sedan den 1 januari 1993 ingår

medel för detta ändamål i det statliga utjämningsbidraget till

kommunerna (prop. 1991/92:150, bet. FiU29, rskr. 345). För

flyktingar, för vilka kommunen har rätt att uppbära statlig

ersättning för flyktingmottagande enligt förordningen 1990:927,

ges ersättning för sfi inom ramen för den flyktingschablon som

utgår till kommunen (prop. 1989/90:105, bet. SfU21, rskr. 281).

Varje kommun avgör själv hur mycket av dessa medel som skall

nyttjas för sfi-undervisning.

Av RRV:s rapport framgår bl.a. att väntetiden för att få

påbörja sfi-undevisning varierar kraftigt och uppgår i

genomsnitt till cirka fyra månader, och att hög frånvaro och

många avbrott medför att det faktiska antalet

närvarotimmar/undervisningtimmar i sfi för invandrarna stannar

vid åtta timmmar per vecka. RRV framhåller att bidragssystemet

inte innehåller incitament för kommunerna att tillhandahålla

700 timmars undervisning, vilket är det riktvärde som legat

till grund för beräkningen av statsbidraget. Vidare konstaterar

RRV att Skolverket som ansvarig central myndighet inte påbörjat

någon uppföljnings- och utvärderingsverksamhet av

sfi-undervisningen. RRV begär att Skolverket senast den 1 juli

1993 skall inkomma med en skriftlig redogörelse med anledning

av revisionsrapporten.

Även om RRV:s förvaltningsrevision av sfi-undervisningen är

begränsad -- endast fyra kommuner har varit föremål för verkets

granskning -- anser utskottet att vissa uppgifter är

alarmerande. Det gäller främst det låga faktiska antalet

närvarotimmar i undervisningen. Härvid förutsätter utskottet

att ledningen för sfi-undervisningen i kommunerna snarast

följer upp intentionerna i läroplanen och vidtar konkreta

åtgärder för att förbättra närvaron i undervisningen och höja

undervisningens effektivitet. Utskottet utgår vidare från att

Skolverket som ansvarig central myndighet prioriterar

sfi-undervisningen i sin uppföljnings- och

utvärderingsverksamhet och återför till kommunerna information

om modeller för väl fungerande sfi-undervisning.

En huvuduppgift för den i det föregående nämnda

parlamentariska kommittén, som skall se över invandrarpolitiken

och invandrings- och flyktingpolitiken, är enligt direktiven

(dir. 1993:1) att lägga fram förslag om hur invandrarpolitiken

bör vara utformad för att ge bättre förutsättningar för

invandrare att integreras i det svenska samhället. Särskilt

intresse bör ägnas invandrarnas situation på arbetsmarknaden

liksom svenskkunskapernas betydelse för integrationen.

Utskottet utgår från att sfi-undervisningen i kommunerna kommer

att tas upp i utredningens arbete.

Utbildningsutskottet har helt nyligen avlämnat ett yttrande

till socialförsäkringsutskottet över riksdagens revisorers

förslag angående invandrarpolitikens inriktning och resultat

(förslag 1992/93:RR2, yttrande 1992/93:UbU5y). Häri tillstyrker

utbildningsutskottet revisorernas hemställan om en skyndsam

redovisning av erfarenheterna av den reformerade undervisningen

i svenska för invandrare.

Mot denna bakgrund och med hänvisning till vad utskottet i

övrigt anfört finner utskottet ingen anledning att i nu

förevarande sammanhang föreslå riksdagen att vidta någon

särskild åtgärd i denna fråga, varför motionerna 1992/93:Ub529

yrkande 1 och 1992/93:Ju618 yrkande 1 avstyrks.

Vissa anslagsfrågor

I motion 1992/93:Ub502 (v) yrkande 1 föreslås att

sektorsbidraget till skolan skall återinföras. Ett

sektorsbidrag för skolverksamheten skulle försvåra för

riksdagen att frångå sitt ansvar för en nationellt likvärdig

skola, menar motionärerna.

Riksdagens beslut (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) om

ansvaret för skolan innebar bl.a. att en schabloniserad

behovsrelaterad beräkning av statsbidragen skulle göras enligt

olika beräkningsmodeller, som skulle beakta kommunernas

skiftande strukturella och demografiska förutsättningar och

behov. Ett generellt bidrag till skolsektorn ansågs ge de bästa

möjligheterna för skolhuvudmännen att planera verksamheten med

hänsyn till lokala förhållanden.

I sitt yttrande (1991/92:UbU5y) till finansutskottet våren

1992 ställde utskottet sig bakom regeringens förslag om ett

nytt generellt statsbidrag till kommunerna, kallat statligt

utjämningsbidrag. Genom att kommunerna ges större

handlingsfrihet när det gäller att prioritera olika

verksamhetsområden kan den kommunala verksamheten bedrivas på

ett effektivare sätt, anförde utskottet. Riksdagen beslutade

(prop. 1991/92:150 del II, bet. FiU29, rskr. 345) att införa

ett nytt statligt utjämningsbidrag till kommunerna från den 1

januari 1993.

Kravet på en likvärdig utbildning inom varje skolform,

varhelst den anordnas i landet slås fast i skollagen (1 kap. 2

§). I det mål- och resultatorienterade styrsystemet, som numera

ligger till grund för ansvarsfördelningen mellan stat och

kommun, är det Skolverkets uppgift att följa och utvärdera

skolverksamheten, utöva tillsyn över den och på olika sätt

bidra till skolans utveckling. I regeringens särskilda direktiv

för Statens skolverks fördjupade anslagsframställning för

budgetåren 1994/95--1996/97 skall Skolverket bl.a. analysera

elevernas kunskapsnivå när det gäller såväl jämförelser mellan

olika skolor inom alla skolformer, kommuner och kommuntyper som

över tiden. Skolverket bör enligt direktiven särskilt

uppmärksamma och redovisa utvecklingen när det gäller sådana

elevgrupper som har behov av särskilt stöd.

Med hänvisning till att Skolverket i september månad 1993

kommer att avlämna sin fördjupade anslagsframställning för

budgetåren 1994/95--1996/97 och därvid redovisa utvecklingen av

hela det svenska skolväsendet finner utskottet det inte

påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med

anledning av motion 1992/93:Ub502 yrkande 1, varför den

avstyrks.

I motion 1992/93:Jo675 (fp) yrkande 4 begärs ändrade

beräkningsgrunder för statbidraget till skolan. Större hänsyn

bör tas till problemen i skärgårdskommunerna. Enligt

motionärerna är det angeläget att undervisning på främst låg-

och mellanstadierna kan anordnas i skärgården.

Utskottet erinrar om riksdagens beslut (prop. 1990/91:18,

bet. UbU4, rskr. 76) om ansvarsfördelningen mellan stat och

kommun på skolområdet. Ett motiv för införandet av ett

generellt bidrag till skolsektorn var bl.a. att ett sådant

bidrag ger de bästa möjligheterna för huvudmännen att planera

och genomföra verksamheten med utgångspunkt i lokala

förhållanden. Som redovisats i det föregående har det tidigare

s.k. sektorsbidraget avvecklats och från den 1 januari

inordnats i ett nytt generellt statsbidrag till kommunerna,

kallat statligt utjämningsbidrag (prop. 1991/92:150, del II,

bet. FiU29, rskr. 345).

Med hänvisning till gällande ordning för beslut om

skolverksamhetens planering och organisation bör riksdagen inte

göra något uttalande i enlighet med vad som föreslås i motion

1992/93:Jo675 yrkande 4, varför den avstyrks. Till detta vill

utskottet lägga följande. Regeringen har med anledning av

riksdagens beslut om införandet av ett nytt statsbidragssystem

för kommunerna den 25 juni 1992 beslutat tillkalla en särskild

utredare för att utveckla principer och metoder för utjämning

av strukturellt betingade kostnadsskillnader mellan kommuner.

Utredaren skall bl.a. föreslå relevanta faktorer som på ett

rättvist sätt återspeglar olikheter i kostnader beroende på

strukturella, för kommunerna opåverkbara, förhållanden.

Anslagsbeloppet, m.m.

I motion 1992/93:Ub905 (s) yrkande 7 delvis föreslås när det

gäller anslagsbeloppet att riksdagen anvisar 1 500 miljoner

kronor till kommunerna för att anordna ett tredje år i

gymnasieskolan för budgetåret 1993/94. Medlen beräknas för

50000 studerande till en kostnad av 30000 kr per

utbildningsplats. För att öka utbildningsvolymen i komvux

begärs i samma motion (yrkande 10 delvis) att riksdagen anvisar

600 miljoner kronor för budgetåret 1993/94, vilket skall ge

kommunerna möjlighet att anordna undervisning inom komvux för

ytterligare 20000 studerande. Motionärerna föreslår att

riksdagen till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala

skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar 2 142 839 000 kr.

För såväl utbildningen under ett tredje år i gymnasieskolan som

utbildningen inom komvux bör medlen disponeras av Skolverket

(yrkande 11), som även bör få möjlighet att göra överföringar

av resurser mellan här berörda anslagsposter. I motion

1992/93:Ub502 (v) yrkande 18 delvis bör riksdagen anvisa 100

miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit, dvs.

142839000 kr. Medlen bör avse en ökad utbildningsvolym inom

komvux.

Utskottet har i det föregående i sak behandlat såväl

utbildningsplatser för ett tredje år i gymnasieskolan som en

utökad utbildningsvolym inom komvux för budgetåret 1993/94. I

konsekvens med utskottets tidigare ställningstagande i dessa

frågor bör riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100

och med avslag på motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 18 och

1992/93:Ub905 yrkandena 7 och 10 (alla delvis) samt yrkande 11

till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala

skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisa 42 839 000 kr.

Förslag om stimulansbidrag till kommunerna för

förbättringar av skolans fysiska arbetsmiljö framförs i

motion 1992/93:Ub905 (s) yrkande 15. Motionärerna är kritiska

till att det tidigare stimulansbidraget för detta ändamål

avskaffades av den nuvarande regeringen. Det finns i dag enligt

motionärerna ett stort behov av upprustning och översyn av

kommunernas skolor. Villkoret för att erhålla statsbidrag för

detta ändamål bör vara att kommunerna själva svarar för ett

lika stort belopp som statsbidraget. Riksdagen bör besluta att

ett nytt anslag, benämnt Stimulansbidrag för förbättringar av

skolans fysiska arbetsmiljö, förs upp på riksstaten för

budgetåret 1993/94 med 600miljoner kronor.

Utskottet hänvisar till att finansutskottet den 25 februari

1993 tagit ställning till yrkanden om insatser på det s.k.

ROT-området, dvs. reparation samt om- och tillbyggnad (bet.

1992/93:FiU10). Enligt finansutskottet måste åtgärder för att

komma till rätta med det svåra läget på arbetsmarknaden få

högsta prioritet. Finansutskottet förordar därför att åtgärder

vidtas för att stimulera till ökad ROT-verksamhet under åren

1993 och 1994.

Ett enigt finansutskott anser att riksdagen nu bör anvisa

medel för bl.a. statlig subvention av underhåll och

reparationer av vissa kommunala byggnader. Under åren 1993 och

1994 bör ett särskilt stimulansbidrag lämnas till kommuner för

reparation och underhåll av bl.a. skolor. Bidraget bör utgå med

30 % av kostnaden och omfatta reparations- och

underhållsarbeten som påbörjas före den 1 juli 1994 och som

slutförs senast den 30 juni 1995. Bidraget bör administreras av

Arbetsmarknadsstyrelsen och för ändamålet bör 800 miljoner

kronor anvisas. För att markera att det är fråga om

sysselsättningsskapande åtgärder av temporär natur bör medlen

anvisas över reservationsanslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder på Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Medlen bör

anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår.

Utskottet vill erinra om att riksdagen våren 1991 till

Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i

skolorna för budgetåret 1991/92 anvisade 300 miljoner kronor

(prop. 1990/91:100 bil. 10, bet. UbU10, rskr. 225). För

budgetåret 1991/92 anvisades ytterligare 600 miljoner kronor

för detta ändamål (prop. 1991/92:10, bet. UbU6, rskr. 26). Det

ankom på länsstyrelserna att administrera och pröva

bidragsansökningar från kommunerna. De skulle särskilt

uppmärksamma frågor om effekterna på arbetsmarknaden och

avpassa sin handläggning för att snabbt nå effekter på

sysselsättningen.

Utskottet anser att det fortfarande finns ett stort behov av

upprustning och miljöförbättringar i kommunernas skolor.

Regeringen bör överväga i vad mån länsstyrelsernas tidigare

erfarenheter av handläggningen av kommunernas ansökningar om

bidrag för detta ändamål nu kan nyttjas.

Utbildningsutskottet, som instämmer i finansutskottets

förslag om medel för underhåll och reparationer av vissa

kommunala byggnader, föreslår att riksdagen med anledning av

motion 1992/93:Ub905 yrkande 15 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet här anfört om upprustning av

skollokaler.

I syfte att höja inrednings- och utrustningsstandarden i både

grundskolan och gymnasieskolan föreslås i motion 1992/93:Ub502

(v) yrkande 7 att riksdagen till ett nytt anslag benämnt

Inredning och utrustning av skollokaler anvisar

100miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Beloppet bör föras

upp som ett särskilt anslag på riksstaten för budgetåret

1993/94.

Riksdagen beslutade under föregående riksmöte (prop. 1991/92

bil. 9, bet. UbU12, rskr. 194) att avskaffa bl.a. anslaget

Bidrag till utrustning för gymnasier m.m. Då frågor om

inredning och utrustning i skolan i första hand bör vara en

angelägenhet för skolhuvudmannen och bedömas med utgångspunkt

i lokala förhållanden, finner utskottet ingen anledning att

riksdagen anvisar medel för detta ändamål. Med hänvisning

härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion

1992/93:Ub502 yrkande 7.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utbildningsplatser för ett tredje år i

gymnasieskolan

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub903 yrkande 2,

1992/93:Ub905 yrkande 7 delvis, 1992/93:Ub906 yrkande 1,

1992/93:N281 yrkande 2 delvis och 1992/93:N317 yrkande 6,

res. 1 (s)

2. beträffande utbildningsplatser inom kommunal

vuxenutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 18

delvis, 1992/93:Ub903 yrkande 3, 1992/93:Ub905 yrkandena 9 och

10 delvis, 1992/93:Ub906 yrkande 2, 1992/93:N281 yrkande 2

delvis och 1992/93:N317 yrkande 7,

res. 2 (s)

3. beträffande utbildningsplatser för ett tredje år i

gymnasieskolan budgetåret 1994/95

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub905 yrkande 8,

res. 3 (s)

4. beträffande utökad lärlingsutbildning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub431,

5. beträffande ökad teoretisk gymnasieutbildning i

Stockholms län

att riksdagen avslår motion 1992/93:T221 yrkande 4,

6. beträffande kommunernas ansvar för vissa ungdomars

utbildning i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf515 yrkande 2,

7. beträffande hemspråksundervisning

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub520 och

1992/93:Fi211 yrkande 26,

res. 4 (nyd)

8. beträffande undervisning i svenska för invandrare

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub529 yrkande 1 och

1992/93:Ju618 yrkande 1,

res. 5 (nyd)

9. beträffande återinförande av sektorsbidraget

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub502 yrkande 1,

10. beträffande ändrade beräkningsgrunder för statsbidrag

till skolan

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo675 yrkande 4,

11. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 och med

avslag på motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 18 delvis och

1992/93:Ub905 yrkandena 7 och 10 (båda delvis) samt 11 till

Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet

för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på

42839000 kr,

res. 6 (s) - villk. 1 och 2

12. beträffande stimulansbidrag till kommunerna till

förbättringar av skolans fysiska miljö

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub905 yrkande

15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

13. beträffande särskilt anslag till inredning och

utrustning av skollokaler

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub502 yrkande 7.

Stockholm den 11 mars 1993

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:

Ann-Cathrine Haglund (m),

Lena Hjelm-Wallén (s),

Margitta Edgren (fp),

Berit Löfstedt (s),

Larz Johansson (c),

Bo Arvidson (m),

Eva Johansson (s),

Ingrid Näslund (kds),

Stefan Kihlberg (nyd),

Jan Björkman (s),

Ulf Melin (m),

Inger Lundberg (s),

Krister Örnfjäder (s),

Christer Lindblom (fp) och

Ingegerd Sahlström (s).

Reservationer

1. Utbildningsplatser för ett tredje år i gymnasieskolan

(mom.1)

Lena Hjelm-Wallén, Berit Löfstedt, Eva Johansson, Jan

Björkman, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Ingegerd

Sahlström (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.4

börjar med "Utskottet har" och på s.5 slutar med "yrkande 6"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att kunskap är

nyckeln till en industriell återhämtning i Sverige. Det främsta

konkurrensvapnet på världsmarknaden bör för Sveriges del vara

en högt utbildad och kompetent arbetskraft. Den svenska

utbildningsnivån har ofta framställts som en konkurrensfördel

gentemot andra länder. Vid en internationell jämförelse har

Sverige emellertid inga avgörande försteg i detta avseende.

Särskilt allvarligt är att Sverige synes ha en generellt sett

alltför låg utbildningsnivå inom industrin. Mot denna bakgrund

är det nödvändigt att öka andelen som har gymnasiekompetens och

högskoleutbildning i arbetskraften.

Utskottet tillstyrker motionärernas förslag att minst 50000

ungdomar ur gruppen 18--24 år med enbart tvåårig

gymnasieutbildning bör ges möjlighet att genomgå ett tredje år

i gymnasieskolan. Innehållet i ett tredje utbildningsår i

gymnasieskolan bör anpassas till elevernas önskemål,

förkunskaper och de lokala förutsättningarna i kommunen.

Förutom studier i svenska, matematik och främmande språk liksom

komplettering av yrkesutbildningen bör hög prioritet ges åt

studier i tekniska och naturvetenskapliga ämnen, bl.a. som

grund för fortsatta studier på högskolan eller för

teknikerutbildning inom komvux.

En sådan kraftig utbildningssatsning som här föreslås kommer

att innebära stora påfrestningar på skolorganisationen.

Utskottet utgår från att företrädare för kommunen och dess

skolväsende, för näringsliv och fackliga organisationer samt

lokala arbetsmarknadsmyndigheter kommer att samarbeta för att

på kort tid finna former för att genomföra ifrågavarande

utbildningsinsatser.

Vad utskottet anfört om utbildningsplatser för ett tredje år

i gymnasieskolan bör riksdagen med bifall till motionerna

1992/93:Ub905 yrkande 7 delvis och 1992/93:N281 yrkande 2

delvis samt med anledning av motionerna 1992/93:Ub903 yrkande

2, 1992/93:Ub906 yrkande 1 och 1992/93:N317 yrkande 6 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande utbildningsplatser för ett tredje år i

gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub905

yrkande 7 delvis och 1992/93:N281 yrkande 2 delvis samt med

anledning av motionerna 1992/93:Ub903 yrkande 2, 1992/93:Ub906

yrkande 1 och 1992/93:N317 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Utbildningsplatser inom kommunal vuxenutbildning (mom.2)

Lena Hjelm-Wallén, Berit Löfstedt, Eva Johansson, Jan

Björkman, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Ingegerd

Sahlström (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.6

börjar med "Utskottet utgår" och på s.7 slutar med "yrkande 7

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att kommunal

vuxenutbildning har en betydelsefull roll för att förverkliga

idéerna om livslångt lärande och bidra till att åstadkomma en

generell kompetenshöjning hos arbetskraften. Komvux är särskilt

viktig för kvinnor och invandrare.

Enligt vad utskottet erfarit är köerna till komvux i de

flesta kommuner långa. Genom att öka dimensioneringen i den

reguljära utbildningsorganisationen utnyttjas den fria vilja

till studier som finns bland dem som står i kö för

komvuxstudier. Utskottet vill särskilt framhålla betydelsen av

komvux när det gäller en ökad dimensionering av utbildningen i

högskolan.

Ansökningar till teknisk utbildning i gymnasieskolan har

minskat under de senaste åren. Mot denna bakgrund är det

angeläget att den ettåriga teknikerutbildningen, som är en

påbyggnadsutbildning inom komvux, kan öka. Det är vidare

angeläget att skapa goda möjligheter för elever som tidigare

gått tvååriga yrkesutbildningar att komplettera dessa för att

sedan antas till teknikerutbildning.

Utskottet föreslår att kommunerna tillförs resurser för

ytterligare 20000 heltidsstuderande inom komvux. Minst 2000

platser därav bör avsättas för teknikerutbildningen. Inom

komvux bör vidare inrättas en ettårig utbildning som utformas

så att den kan ge bl.a. vissa tjänstemannagrupper en god

teoretisk grund för högskolestudier inom särskilt teknisk och

ekonomisk sektor.

Vad utskottet anfört om utbildningsplatser inom kommunal

vuxenutbildning bör riksdagen med bifall till motionerna

1992/93:Ub905 yrkandena 9, 10 delvis och 1992/93:N281 yrkande 2

delvis samt med anledning av motionerna 1992/93:Ub502 yrkande

18 delvis, 1992/93:Ub903 yrkande 3, 1992/93:Ub906 yrkande 2 och

1992/93:N317 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande utbildningsplatser inom kommunal

vuxenutbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub905

yrkandena 9, 10 delvis och 1992/93:N281 yrkande 2 delvis samt

med anledning av motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 18 delvis,

1992/93:Ub903 yrkande 3, 1992/93:Ub906 yrkande 2 och

1992/93:N317 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

3. Utbildningsplatser för ett tredje år i gymnasieskolan

budgetåret 1994/95 (mom.3)

Lena Hjelm-Wallén, Berit Löfstedt, Eva Johansson, Jan

Björkman, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Ingegerd

Sahlström (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.7

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "treårig

utbildning" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att de elever som

våren 1994 kommer att avsluta en tvåårig utbildning i

gymnasieskolan redan nu skall garanteras ett tredje

utbildningsår läsåret 1994/95. En sådan garanti skulle inte

bara öka elevernas möjligheter att förbättra sina

yrkeskunskaper och höja sin allmänna kompetens utan underlätta

planeringen för kommunerna när det gäller gymnasieskolans

lokalbehov, tillgång på lärare m.m. Detta bör riksdagen med

bifall till motion 1992/93:Ub905 yrkande 8 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

3. beträffande utbildningsplatser för ett tredje år i

gymnasieskolan budgetåret 1994/95

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub905 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Hemspråksundervisning (mom.7)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.8

börjar med "Riksdagen avslog" och på s.9 slutar med "yrkande

26" bort ha följande lydelse:

Utskottet har förståelse för att invandrare som är bosatta i

Sverige vill behålla och utveckla sitt modersmål, sina

traditioner och sin kultur. I likhet med motionärerna anser

utskottet att det inte är det svenska samhället som skall

tillhandahålla, betala och organisera hemspråksundervisningen.

Riksrevisionsverket (RRV) har i en granskning av

invandrarundervisning i grundskolan läsåret 1989/90 pekat på

ett antal problem när det gäller lärarnas kompetens,

hemspråksundervisningens planering och genomförande. Mot denna

bakgrund anser utskottet att samhällets insatser för

hemspråksundervisningen, som läsåret 1991/92 kan beräknas till

drygt 720 miljoner kronor, är helt oförsvarbara. Enligt

utskottets uppfattning bör kommunerna helt och hållet befrias

från sin lagstadgade skyldighet att anordna

hemspråksundervisning. I stället bör ansvaret för att

organisera och finansiera hemspråksundervisningen överföras

till invandrarna själva och deras intresseorganisationer.

Principen bör alltså vara att den som önskar

hemspråksundervisning också skall betala den. Därmed ökar

möjligheterna att bedriva hemspråksundervisning på ett mera

effektivt sätt än för närvarande. Naturligtvis bör kommunerna

stödja dem som önskar arrangera hemspråksundervisning genom att

t.ex. låta dem disponera undervisningslokaler till en rimlig

kostnad.

Utskottet finner det således anmärkningsvärt att så stora

kostnader accepteras för en verksamhet som brister i

effektivitet och är i avsaknad av goda resultat. Därför bör

hemspråksundervisningen inte bekostas med statliga medel och av

skattebetalarna. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna

1992/93:Ub520 och 1992/93:Fi211 yrkande 26 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

7. beträffande hemspråksundervisning

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub520 och

1992/93:Fi211 yrkande 26 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

5. Undervisning i svenska för invandrare (mom.8)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.10

börjar med "Även om" och på s.11 slutar med "yrkande 1

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka vikten av att invandrarna så snart

som möjligt får goda kunskaper i svenska språket. I alla länder

är språket nyckeln och förutsättningen för att kunna bygga upp

en hög livskvalitet och fungera som samhällsmedborgare i det

nya landet.

Med hänvisning till Riksrevisionsverkets (RRV) granskning av

1991 års reformering av svenskundervisningen för invandrare

finner utskottet det alarmerande att inte snabba åtgärder

vidtas för att rätta till förhållandena. Som framhålls i RRV:s

rapport har Skolverket försummat uppföljningen och

utvärderingen av svenskundervisningen för invandrare. I syfte

att skapa nödvändigt omvandlingstryck föreslår utskottet i

likhet med motionärerna att riksdagen tillfälligt stoppar hela

anslaget till sfi under budgetåret 1993/94.

Ansvaret för att lära sig svenska språket bör enligt

utskottets uppfattning ligga på den enskilda invandraren --

samhället kan endast erbjuda ett gott stöd. Det bör vara

obligatoriskt att lära sig det svenska språket för invandrare

som avser att permanent bosätta sig i Sverige. Senast tolv

månader efter beviljat uppehållstillstånd bör varje invandrare

behärska svenska språket på en definierad nivå.

Kunskapskontroll med klara gränser för vad som är godkänt bör

införas. Om det är uppenbart att en enskild individ inte

anstränger sig eller vill lära sig svenska skall naturligtvis

sanktionsmöjligheter övervägas.

Vad utskottet anfört om undervisningen i svenska för

invandrare bör riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub529

yrkande 1 och med avslag på motion 1992/93:Ju618 yrkande 1 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

8. beträffande undervisning i svenska för invandrare

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub529 yrkande 1

och med avslag på motion 1992/93:Ju618 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Anslagsbeloppet (mom.11)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och

2.

Lena Hjelm-Wallén, Berit Löfstedt, Eva Johansson, Jan

Björkman, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Ingegerd

Sahlström (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.13

börjar med "Utskottet har" och slutar med "anvisa 42839000

kr" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motionärernas förslag att riksdagen

anvisar 1500 miljoner kronor till kommunerna för att anordna

ett tredje år i gymnasieskolan för budgetåret 1993/94. Medlen

avser att finansiera 50000 utbildningsplatser under ett

tredje år i gymnasieskolan. Bidraget bör utgå med 30000 kr

per utbildningsplats till kommunerna som anordnar ifrågavarande

utbildning. Vidare bör riksdagen anvisa 600 miljoner kronor för

att öka utbildningsvolymen inom komvux med 20000

utbildningsplatser. Resurserna bör tillföras kommunerna efter

ansökan hos Skolverket. Resurserna för dessa båda ändamål bör

kunna utnyttjas på ett flexibelt sätt, eftersom det idag är

svårt att uppskatta det faktiska behovet av dessa båda

utbildningsinsatser. Då utskottet i övrigt inte har något att

erinra mot medelsberäkningen föreslår utskottet att riksdagen

med bifall till motion 1992/93:Ub905 yrkandena 7 och 10 (båda

delvis) samt 11, med anledning av motion 1992/93:Ub502 yrkande

18 delvis och med avslag på proposition 1992/93:100 till Bidrag

till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på

2142839000 kr.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

11. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub905 yrkandena

7 och 10 (båda delvis) samt 11, med anledning av motion

1992/93:Ub502 yrkande 18 delvis och med avslag på proposition

1992/93:100 till Bidrag till viss verksamhet inom det

kommunala skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 2142839000 kr,