Bet. 1992/93:UbU9

Utbildningsutskottets betänkande

1992/93:UBU09

Insatser för elever med handikapp, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1992/93:100 bil. 9

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

UbU9

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens förslag i

budgetpropositionen om anslag till Statens institut för

handikappfrågor i skolan (SIH) samt anslag till skolutveckling

och produktion av läromedel för elever med handikapp och anslag

till särskilda insatser på skolområdet. Dessa anslag disponeras

av SIH. Regeringens förslag tillstyrks.

Till betänkandet är fogade tre reservationer från

Socialdemokraterna och en meningsyttring från företrädaren för

Vänsterpartiet.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Proposition 1992/93:100 bil. 9

Statens institut för handikappfrågor i skolan

Regeringen har under anslaget B 2 (s. 37--39) föreslagit

2. att riksdagen till Statens institut för handikappfrågor i

skolan för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på

99088000 kr.

Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med

handikapp

Regeringen har under anslaget B 3 (s. 40--42) föreslagit

3. att riksdagen till Skolutveckling och produktion av

läromedel för elever med handikapp för budgetåret 1993/94

anvisar ett reservationsanslag på 13821000 kr.

Särskilda insatser på skolområdet

Regeringen har under anslaget B 8 (s. 51--53) föreslagit

9. att riksdagen till Särskilda insatser på skolområdet för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 203914000

kr.

Motionerna

1992/93:Ub418 av Kjell Johansson (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om konsulentstödet till synskadade elever i

särskolan.

1992/93:Ub426 av Ingvar Björk och Börje Nilsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att

säkerställa funktionshindrade elevers lika rätt till

utbildning.

1992/93:Ub454 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att de skolor som får offentliga

bidrag skall vara öppna för alla elever,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av hörselvårdskonsulenter vid

SIH,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av konsulenttjänster för

elever med medicinska handikapp,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av konsulentstöd också till

elever vid särskolan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en utvärdering av

delningen mellan Skolverket och SIH,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om bristen på specialpedagogiska

läromedel.

1992/93:Ub468 av Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om läromedel åt begåvningshandikappade elever.

1992/93:Ub487 av Marianne Jönsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om anslag till Statens institut för

handikappfrågor i skolan.

1992/93:Ub488 av Marianne Jönsson och Gunhild Bolander (c)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om konsulentverksamheten för

rörelsehindrade och flerhandikappade elever inom särskolan,

2. att riksdagen begär att regeringen ser över

fältorganisationen för SIH:s konsulentverksamhet.

1992/93:Ub523 av Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om konsulentverksamheten för rörelsehindrade och

flerhandikappade elever inom särskolan.

1992/93:Ub524 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om de otillräckliga resurserna för att producera läromedel åt

begåvningshandikappade elever.

1992/93:Ub528 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en snabb översyn av

konsulentorganisationen för flerhandikappade elever i

särskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en översyn av frågan om konsulentstöd

till hörselhandikappade elever,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om läromedel för handikappade elever.

1992/93:So290 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen till Statens institut för handikappfrågor i

skolan för budgetåret 1993/94 anslår 5000000 kr utöver vad

regeringen föreslagit enligt vad i motionen anförts om behovet

att förstärka SIH:s konsulentorganisation,

6. att riksdagen hos regeringen begär att anslaget

Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med

handikapp omvandlas till ett förslagsanslag,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att elever med handikapp skall ha

tillgång till samma läromedel på för dem lämpliga läsmedier som

övriga elever.

Utskottet

1. Statens institut för handikappfrågor i skolan

Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) har som

övergripande mål att underlätta skolgången för elever med

handikapp samt att stödja både dem och deras hemkommuner.

Institutet skall bl.a. utveckla, framställa och distribuera

läromedel för synskadade, rörelsehindrade, hörselskadade/döva

samt utvecklingsstörda elever.

Regeringen anser liksom SIH att det är angeläget att

elevernas tillgång på hörselpedagogiskt stöd upprätthålls.

För detta ändamål beräknas i budgetpropositionen en ökning av

anslaget med 3 miljoner kronor. Föredragande statsrådet anser

dock inte att tjänster som hörselkonsulent bör inrättas vid

SIH. Institutet skall i stället i ökad utsträckning stödja

landstingens verksamhet på det hörselpedagogiska området. Det

framgår av SIH:s anslagsframställning att institutet hittills

disponerat ca 1 miljon kronor för sådant stöd.

Enligt motion 1992/93:Ub528 (s) yrkande 2 bör en översyn

göras av frågan om konsulentstöd till hörselhandikappade

elever. Motionärerna anser det naturligt att staten tar över

det samlade hörselpedagogiska stödet till skolan från

landstingen, och att ansvaret därvid läggs på SIH. I avvaktan

på översynen godtar motionärerna regeringens förslag om

förstärkning av anslaget till SIH. Även motion 1992/93:Ub454

(s) yrkande 3 förespråkar inrättande av

hörselvårdskonsulenttjänster vid SIH. I båda motionerna

hänvisas till att vissa landsting överväger att dra in sin

service till skolorna (kommunerna) i den mån de inte får

särskild ersättning för den.

Utskottet behandlade en motion om hörselkonsulenter vid SIH

även vid föregående riksmöte. Därvid erinrade utskottet om att

SIH enligt sin instruktion (1991:1081) skall samverka med

landstingens pedagogiska hörselvård när det gäller

hörselskadade elever (1991/92:UbU9 s. 6 f.). Landstingens

skyldighet att stödja den kommunala skolan på detta område är

dock inte lagreglerad. I regeringens myndighetsspecifika

direktiv till SIH inför dess fördjupade anslagsframställning,

som skall avlämnas senare detta år, sägs att

ansvarsfördelningen mellan institutioner som arbetar inom

handikappområdet behöver bli tydligare. Bland sådana

institutioner nämns förutom SIH bl.a. landstingens

hörselvårdskonsulenter. SIH skall i anslagsframställningen

redovisa en jämförelse av de i direktiven nämnda organens

syfte, uppgifter och ansvar för handikappade elever. En

proposition om stöd och service till vissa funktionshindrade

(prop. 1992/93:159) har nyligen avlämnats till riksdagen.

Behovet av översyn av frågan om konsulentstöd till

hörselhandikappade elever är enligt utskottets mening

tillgodosett genom det nämnda uppdraget till SIH och den

beredning som kommer att ske i regeringskansliet av dess

fördjupade anslagsframställning. Regeringens prövning av den

kommande fördjupade anslagsframställningen från SIH och

riksdagens beslut med anledning av proposition 1992/93:159 bör

avvaktas. Ett ställningstagande i sak om ansvarsfördelningen

mellan staten och landstingen bör därför inte göras nu.

Riksdagen bör således avslå motionerna 1992/93:Ub454 yrkande 3

och 1992/93:Ub528 yrkande 2.

Sex motioner tar upp frågan om konsulenter för

flerhandikappade elever i särskolan. Bakgrunden är den

beslutade överföringen av särskolan från landstingen till

kommunerna och Särskolekommitténs förslag att de statliga medel

som landstingen använt för konsulenttjänster för

flerhandikappade särskoleelever skulle överföras till SIH (SOU

1991:30). Detta förslag avvisades i propositionen om

kommunalisering av särskolan (prop. 1991/92:94, bet. UbU21 och

28, rskr. 285). Utskottet anslöt sig till bedömningen i

propositionen.

Enligt motion 1992/93:Ub528 (s) yrkande 1 bör det företas en

snabb översyn av konsulentorganisationen för flerhandikappade

elever inom särskolan med syftet att förstärka resurserna och

klarlägga huvudmannaskapsfrågan. Motionärerna anser att elever

i olika skolformer bör få nödvändigt konsulentstöd från samma

organisation.

I motion 1992/93:So290 (v) yrkande 5 föreslås att SIH skall

tillföras 5 miljoner kronor utöver regeringens förslag för att

kunna inrätta 15 konsulenttjänster för flerhandikappade i

särskolan.

Enligt motionerna 1992/93:Ub488 (c) yrkande 1 och

1992/93:Ub523 (kds) gör sig landstingen av med sina

konsulenter inför kommunaliseringen av särskolan. Det är enligt

den sistnämnda motionen hög tid att nu rädda vad som räddas kan

av den kompetens och de ekonomiska medel som finns inom

särskolans regionala konsulentorganisation. Motion

1992/93:Ub418 (fp) tar särskilt upp de synskadade eleverna i

särskolan. Landstingens konsulentresurser bör enligt

motionärerna överföras till SIH. I motion 1992/93:Ub454 (s)

yrkande 5 sägs att konsulenterna vid SIH i dag inte har ansvar

för särskolans elever, vilka dock enligt motionären har behov

av konsulentstöd precis som andra elever med funktionshinder.

Utskottet konstaterar att SIH enligt instruktionen skall ge

hjälp och stöd till kommunerna för att underlätta skolgången

för elever med handikapp samt ge stöd till eleverna i

skolarbetet. Särskolan är inte undantagen från SIH:s ansvar.

SIH:s insatser skall dock ses som ett komplement till

skolhuvudmännens egna åtgärder, inte ersätta dessa. Utskottet

vill framhålla att huvudmannens ansvar för särskolans elever är

detsamma oavsett om huvudmannen är en kommun eller ett

landsting. De konsulenttjänster som motionärerna vill värna om

har inrättats av landstingen som huvudmän för särskolan.

När SIH inrättades överfördes dit bl.a. de 10 särskilda s.k.

BDU-konsulenter (Blinda/Döva Utvecklingsstörda) som varit

knutna till de tidigare regionala planeringsberedningarna. När

det gäller flerhandikappade särskoleelever fungerar dessa

SIH-konsulenter som samordnare i de team som bildas för varje

län eller rektorsområde med särskola och som består av personal

med kompetens för de funktionshinder som är aktuella. Det finns

således i dag ett fungerande samarbete mellan SIH:s konsulenter

och de konsulenter för flerhandikappade som är anställda av

huvudmännen för särskolan samt särskolans lärare.

Det är enligt utskottets mening viktigt att regeringen följer

utvecklingen när det gäller konsulentstöd för denna

elevkategori i särskolan, i samband med att kommunerna tar över

särskolan från landstingen. Den kompetens som byggts upp inom

den hittillsvarande organisationen får inte skingras. Detta kan

behöva uppmärksammas inom ramen för Skolverkets uppföljning och

utvärdering, som omfattar hela det offentliga skolväsendet.

Utskottet utgår från att denna fråga också kommer att belysas i

SIH:s kommande fördjupade anslagsframställning. Riksdagen bör

enligt utskottets mening avvakta regeringens bedömning av

frågan i nästa års budgetproposition. Ansvarsfördelningen

mellan olika samhällsorgan när det gäller funktionshindrade

berörs också i propositionen om stöd och service till vissa

funktionshindrade (prop. 1992/93:159), som nyligen remitterats

till socialutskottet.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen

avslår motionerna 1992/93:So290 yrkande 5 delvis,

1992/93:Ub418, 1992/93:Ub454 yrkande 5, 1992/93:Ub488 yrkande

1, 1992/93:Ub523 och 1992/93:Ub528 yrkande 1.

Konsulenttjänster för elever med medicinska handikapp bör

enligt motion 1992/93:Ub454 (s) yrkande 4 inrättas vid SIH.

Utskottet hänvisar till vad som anfördes i förra årets

budgetproposition i denna fråga och till utskottets yttrande

över detta (prop. 1991/92:100 bil. 9 s. 36, bet. UbU9 s. 7 f.).

Utskottet instämde i föredragande statsrådets bedömning att

SIH:s verksamhetsområde inte borde utökas till att omfatta

elever med medicinska handikapp. Liksom då vill utskottet

stryka under nödvändigheten av att undervisningen och skolans

övriga verksamhet anpassas till elevens behov. Ansvaret för

detta vilar ytterst på skolledningen och personalen i varje

skola. På central nivå ankommer det på Skolverket att inom

ramen för sin tillsynsverksamhet noga följa utvecklingen.

Utskottet, som inte funnit anledning att ändra sitt tidigare

ställningstagande, föreslår att riksdagen avslår motion

1992/93:Ub454 yrkande 4.

En översyn av fältorganisationen för SIH:s konsulenter

begärs i motion 1992/93:Ub488 (c) yrkande 2. Enligt

motionärerna skulle en lämplig placering av konsulenterna vara

SIH Läromedel i Göteborg, Örebro, Umeå och Solna samt vissa av

specialskolorna och kunskapscentrumen för rörelsehindrade i

Göteborg och Uppsala.

Utskottet noterar att den organisation som SIH har valt --

ett konsulentkontor i varje län -- innebär att konsulenterna

får kortast möjliga reseavstånd till de kommuner och elever som

de skall stödja. Den i motionen förespråkade placeringen synes

innebära väsentligt större geografisk koncentration och därmed

längre resor. Utskottet anser inte att riksdagen har anledning

att närmare reglera SIH:s inre organisation och föreslår därför

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub488 yrkande 2.

Delningen mellan Skolverket och SIH bör enligt motion

1992/93:Ub454 (s) yrkande 6 utvärderas. Att bilda en

särorganisation på myndighetssidan för funktionshindrade är

enligt motionärerna egentligen inte förenligt med den

ansvarsprincip som präglar svensk handikappolitik.

Vid behandlingen av ett liknande yrkande vid föregående

riksmöte anförde utskottet att det var för tidigt att dra några

slutsatser om i vad mån myndigheterna har kunnat genomföra de

uppgifter som ålagts dem och vilka arbetsuppgifter som

eventuellt kan överföras till annan myndighet (bet.

1991/92:UbU9 s. 5). Vid nästa riksmöte kommer bl.a. SIH att

göras till föremål för fördjupad anslagsprövning. I regeringens

direktiv för SIH:s och Skolverkets fördjupade

anslagsframställningar har båda myndigheterna fått i uppdrag

att belysa frågan om uppdelningen mellan dem. Statskontoret har

fått i uppdrag att biträda SIH därvid. Riksdagen bör mot denna

bakgrund avslå motion 1992/93:Ub454 yrkande 6 om ett

tillkännagivande i frågan.

Regeringen beräknar i propositionen anslagsbeloppet till

SIH för budgetåret 1993/94 till 99088000kr. Därvid har

SIH för nästa budgetår undantagits från det

rationaliseringskrav som i övrigt tillämpats på myndigheterna

under Utbildningsdepartementet. Föredragande statsrådet anför

dock att SIH inte kan räkna med att i längden undantas från

detta krav.

Som nämnts i det föregående föreslås i motion 1992/93:So290

(v) yrkande 5 ytterligare 5 miljoner kronor för

konsulenttjänster för flerhandikappade särskoleelever.

Utskottet, som inte har något att erinra mot regeringens

medelsberäkning, föreslår att riksdagen med bifall till

proposition 1992/93:100 och med avslag på motion 1992/93:So290

yrkande 5 (delvis) för budgetåret 1993/94 till Statens institut

för handikappfrågor i skolan anvisar ett ramanslag på

99088000kr.

2. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med

handikapp

Regeringen föreslår att de medel som nu disponeras av SIH

under anslagen Utveckling och produktion av läromedel resp.

Stöd för utveckling av skolväsendet sammanförs till ett anslag

rubricerat Skolutveckling och produktion av läromedel för

elever med handikapp. Detta är således renodlat till att avse

SIH:s ansvarsområde. Medel som Skolverket disponerar för

utveckling och produktion av läromedel överförs därvid till

anslaget Stöd för utveckling av skolväsendet. Till sistnämnda

anslag återkommer utskottet i betänkande 1992/93:UbU21.

I motionerna 1992/93:Ub454 (s) yrkande 7, 1992/93:Ub468 (fp),

1992/93:Ub524 (kds) och 1992/93:Ub528 (s) yrkande 3 begärs

tillkännagivanden till regeringen om att det råder brist på

läromedel för handikappade elever på grund av otillräckliga

ekonomiska resurser. I den sistnämnda motionen anförs att

situationen bör klarläggas och regeringen återkomma till

riksdagen i frågan. Brist på läromedel för

begåvningshandikappade påtalas i alla de nämnda motionerna.

Motion 1992/93:Ub528 pekar på brister även när det gäller

synskadade elever.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att

läromedelssituationen för handikappade elever bör klarläggas.

Det framgår av SIH:s anslagsframställning inför budgetåret

1993/94 att situationen inte är tillfredsställande. Utskottet

har erfarit att drygt 40 % av tillgängliga medel för utveckling

och produktion av läromedel för SIH:s olika handikappgrupper

går åt för framställning av talböcker och punktskriftsmaterial

för synskadade. Inom SIH görs nu bedömningen att institutet

inom tilldelade medelsramar inte med säkerhet kommer att kunna

framställa ens hälften av beställda läromedel för synskadade

inför nästa läsår. Planering och produktion av läromedel för

övriga handikappgrupper kan inte få önskvärd stabilitet och

kontinuitet. Enligt anslagsframställningen arbetar SIH på att

effektivisera verksamheten när det gäller framställning av

läromedel för synskadade och sänka kostnaderna för produktion

och hantering av punktskriftsmaterial. Även

Handikapputredningen har i sitt slutbetänkande Ett samhälle för

alla (SOU 1992:52) påtalat att det finns stora

otillfredsställda behov när det gäller läromedel för

handikappade (s. 215). Utredningen anför också att produktionen

av talböcker som en del av läromedelsutvecklingen är förenad

med vissa upphovsrättsliga problem därigenom att SIH inte har

rätt att producera talböcker utan särskild överenskommelse med

Författarförbundet. Handikapputredningens slutbetänkande bereds

för närvarande inom regeringen.

Utskottet förutsätter att regeringen vid den fördjupade

anslagsprövning för SIH:s område som skall ske inför budgetåret

1994/95 noga prövar behoven när det gäller läromedel för

handikappade elever. Regeringens direktiv till SIH:s kommande

fördjupade anslagsframställning är sådana att utskottet räknar

med att underlag för en bedömning av situationen då kommer att

föreligga. Mot bakgrund därav och av den pågående beredningen

av Handikapputredningens slutbetänkande anser utskottet att

riksdagen bör avslå motionerna 1992/93:Ub454 (s) yrkande 7,

1992/93:Ub468 (fp), 1992/93:Ub524 (kds) och 1992/93:Ub528 (s)

yrkande 3.

Handikappade elever bör enligt motion 1992/93:So290

yrkande 7 ha tillgång till samma läromedel som övriga

elever, på för de handikappade lämpliga läsmedier.

Utskottet erinrar om att den dåvarande regeringen i

proposition 1986/87:100 (bil. 10 s. 71) anförde följande:

Målet för samhällets insatser på läromedelsområdet när det

gäller elever med handikapp bör vara att brist på lämpliga

läromedel inte skall få utgöra ett hinder för att de skall

kunna genomgå utbildning på likvärdiga villkor med andra

elever.

Elever med handikapp skall således ha samma tillgång till

läromedel som sina icke handikappade kamrater. I vissa fall kan

detta behöva medföra begränsningar för samtliga elever i en

klass genom att klassen inte fritt får välja läromedel utan

valet begränsas till de läroböcker som finns anpassade för

elever med handikapp.

Utbildningsutskottet underströk i sitt yttrande över

propositionen (UbU 1986/87:10 s. 12) att begränsningen i

friheten att välja läromedel bara bör gälla om det läromedel

som också finns i handikappanpassad version är att anse som ett

fullgott alternativ till övriga till buds stående läromedel.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det

tillkännagivande som begärs i motion 1992/93:So290 yrkande 7

inte behövs, varför yrkandet avstyrks.

Utskottet har noterat att riksdagen av regeringen begärt ett

förslag om fördelningen av kostnadsansvaret för handikappade

elevers läromedel. Det skedde när riksdagen behandlade

budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100 bil. 10, bet.

UbU10, rskr. 145). I nämnda proposition framlades ett förslag

till principer för fördelningen av detta kostnadsansvar.

Utskottet ansåg inte att propositionen gav riksdagen

tillräckligt underlag för ett ställningstagande, bl.a. därför

att kostnadskonsekvenserna för kommunerna inte var belysta.

Ansvarsfördelningen berörs också i Handikapputredningens i det

föregående omnämnda slutbetänkande. Utskottet utgår från att

regeringen återkommer till riksdagen med ett förslag i denna

fråga.

Regeringen föreslår att riksdagen till Skolutveckling och

produktion av läromedel för elever med handikapp för budgetåret

1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 13821000 kr.

Beträffande anslagsbeloppet föreligger inga motioner. I

motion 1992/93:So290 yrkande 6 föreslås emellertid att

anslagstypen skall vara förslagsanslag i stället för

reservationsanslag. Motionärerna anser det oacceptabelt att

synskadade elever inte får de läromedel de behöver därför att

anslagsramen är begränsad.

Utskottet noterar att produktionen av läromedel för

synskadade högskolestuderande, som handhas av Talboks- och

punktskriftsbiblioteket, sker inom ramen för ett förslagsanslag

(anslaget Bidrag till vissa studiesociala ändamål). Frågan om

vilken anslagstyp som bör användas för detta ändamål när det

gäller synskadade elever i skolväsendet bör enligt utskottets

mening lämpligen övervägas i samband med den nyss nämnda frågan

om kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna för

läromedel för handikappade -- alltså bl.a. synskadade -- elever

i skolväsendet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 och med

avslag på motion 1992/93:So290 yrkande 6 till Skolutveckling

och produktion av läromedel för elever med handikapp för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

13821000 kr.

3. Särskilda insatser på skolområdet

Från anslaget Särskilda insatser på skolområdet betalas

kostnader enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag för

särskilda insatser på skolområdet. Det gäller insatser av

regional art som kommunerna vidtar för elever med handikapp

eller med andra särskilda behov i grundskolan och

gymnasieskolan, elever med flera handikapp i särskolan och

elever i grundskolan som får särskild undervisning på sjukhus

eller motsvarande. Under anslaget beräknas också medel för

tilläggsbidrag till Stockholms, Göteborgs och Umeå kommuner för

den riksrekryterande gymnasieutbildningen för svårt

rörelsehindrade samt medel till Örebro kommun för den

riksrekryterande gymnasieutbildningen för döva och

hörselskadade elever. Anslagsposten för sistnämnda ändamål är

förslagsvis betecknad.

I budgetpropositionen beräknar regeringen under detta anslag

även medel för statsbidrag till Södermanlands, Västmanlands och

Örebro läns landsting för viss riksrekryterande utbildning för

psykiskt utvecklingsstörda elever (Dammsdalsskolan,

Salbohedsskolan och viss yrkesutbildning i Örebro). Nämnda

bidrag har innevarande budgetår beräknats under anslaget Bidrag

till driften av särskolor m.m., vilket inte längre kommer att

finnas uppfört på statsbudgeten till följd av införandet av det

statliga utjämningsbidraget till kommunerna.

Utskottet, som inte har något att erinra mot det föreslagna

anslagsbeloppet, tillstyrker att riksdagen med bifall till

proposition 1992/93:100 till Särskilda insatser på

skolområdet anvisar ett förslagsanslag på 203914000 kr.

Frågan om handikappade elevers rätt att fritt välja skola

tas upp i motionerna 1992/93:Ub426 (s) och 1992/93:Ub454 (s)

yrkande 1. Enligt motionärerna begränsas handikappade elevers

valfrihet kraftigt genom att det är billigare för kommunerna

att skicka sina rörelsehindrade elever till redan anpassade

skolor, och genom att fristående skolor inte är förpliktade att

ta emot t.ex. handikappade elever. I den förstnämnda motionen

anförs att dessa elevers valfrihet kräver att tillgängligheten

på den fysiska miljön garanteras samt att de faktiska

kostnaderna för utbildningen täcks, förslagsvis genom

statsbidrag.

Utskottet har erfarit att frågan om fristående skolors

eventuella skyldighet att ta emot funktionshindrade elever

avses bli behandlad i den proposition om valfrihet i skolan,

som aviserats till mars innevarande år.

I proposition 1983/84:27 anförde föredragande statsrådet

följande (s. 9).

Målet för skolpolitiken är -- som jag tidigare framhållit i

en rad olika sammanhang -- att skolan skall vara en skola för

alla. Detta innebär bl.a. att vi inom det allmänna

skolväsendets ram måste ha rika möjligheter att anpassa

undervisningen till elever med skilda förutsättningar. Vi måste

försöka kompensera de barn och ungdomar som har ett sämre

utgångsläge än andra. Att kunna tillgodose behoven hos barn med

funktionshinder är alltså mer ett generellt skolpolitiskt mål

än ett specifikt handikappinriktat.

-- -- -- Alltmer uppfattas handikapp som brister i den

verksamhet eller den miljö som omger människorna och således

inte som en företeelse hos den enskilda individen, "den

handikappade". Med det betraktelsesättet är det naturligt att

barn med funktionshinder går i vanliga skolor och bor hemma i

stället för att hänvisas till särskilda skolor långt ifrån sina

föräldrar. Det förutsätter emellertid att man även i hemortens

skolor gör den anpassning till barnens villkor som behövs för

att inte funktionshindret skall bli ett hinder i undervisningen

eller i övrigt under vistelsen i skolan.

Detta synsätt har präglat och bör enligt utskottets mening

även i fortsättningen prägla skolpolitiken. Rätten att välja

skola bör gälla alla elever. I samhället pågår sedan lång tid

ansträngningar att förbättra byggnaders tillgänglighet för

funktionshindrade. Detta sker i första hand genom att krav

ställs vid nybyggnad och ombyggnad. Utskottet utgår från att de

fristående skolornas huvudmän har samma ambition som kommunerna

att anpassa lokaler och verksamhet efter behoven hos de elever

som söker sig dit. En elevs funktionshinder kan dock vara av

sådan art att det behövs åtgärder i byggnaden eller i

undervisningen, t.ex. anlitande av specialutbildad personal,

som det inte är möjligt att vidta annat än i vissa skolor. Att

funktionshindrade barn och ungdomar får en med övriga elever

likvärdig utbildning i största möjliga gemenskap med andra

måste enligt utskottets mening vara det överordnade målet. För

att nå dit kan resurserna i vissa fall behöva koncentreras till

vissa skolor.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1992/93:Ub426 och 1992/93:Ub454 yrkande 1.

I motion 1992/93:Ub487 (c) invänds mot att medlen under

anslagsposten för tilläggsbidrag till vissa kommuner för

riksrekryterande gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade

samt döva och hörselskadade elever disponeras av

Skolverket. Även denna anslagspost bör enligt motionärerna

disponeras av SIH.

Utskottet noterar att ifrågavarande medel tidigare beräknats

under anslaget Bidrag till det kommunala offentliga

skolväsendet. Detta anslag, som i sin helhet disponerades av

Skolverket, har upphört i samband med införandet av det

statliga utjämningsbidraget till kommunerna. De statsbidrag som

betalas över den nu aktuella anslagsposten är elevbaserade och

reglerade i förordning resp. i avtal. Det bör ankomma på

regeringen att bestämma om dispositionsrätten inom anslaget.

Motionsyrkandet avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. Statens institut för handikappfrågor i skolan

1. beträffande hörselpedagogiskt stöd

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub454 yrkande 3 och

1992/93:Ub528 yrkande 2,

res. 1 (s)

2. beträffande konsulenter för flerhandikappade elever i

särskolan

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:So290 yrkande 5

delvis, 1992/93:Ub418, 1992/93:Ub454 yrkande 5, 1992/93:Ub488

yrkande 1, 1992/93:Ub523 och 1992/93:Ub528 yrkande 1,

res. 2 (s)

3. beträffande konsulenttjänster för elever med medicinska

handikapp

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub454 yrkande 4,

4. beträffande fältorganisationen för SIH:s konsulenter

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub488 yrkande 2,

5. beträffande delningen mellan Skolverket och SIH

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub454 yrkande 6,

6. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för

handikappfrågor i skolan

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 och med

avslag på motion 1992/93:So290 yrkande 5 (delvis) till

Statens institut för handikappfrågor i skolan för

budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 99088000 kr,

men. (v) - delvis

2. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med

handikapp

7. beträffande brist på läromedel för handikappade elever

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub454 yrkande 7,

1992/93:Ub468, 1992/93:Ub524 och 1992/93:Ub528 yrkande 3,

res. 3 (s)

8. beträffande handikappade elevers rätt att ha tillgång

till samma läromedel som övriga elever

att riksdagen avslår motion 1992/93:So290 yrkande 7,

9. beträffande anslagsbeloppet m.m. under Skolutveckling

och produktion av läromedel för elever med handikapp

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 och med

avslag på motion 1992/93:So290 yrkande 6 till Skolutveckling

och produktion av läromedel för elever med handikapp för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

13821000 kr,

men. (v) - delvis

3. Särskilda insatser på skolområdet

10. beträffande anslagsbeloppet under Särskilda insatser på

skolområdet

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 till

Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1993/94

anvisar ett förslagsanslag på 203914000 kr,

11. beträffande handikappade elevers rätt att välja skola

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub426 och

1992/93:Ub454 yrkande 1,

12. beträffande dispositionsrätten över viss anslagspost

under anslaget Särskilda insatser på skolområdet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub487.

Stockholm den 25 februari 1993

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:

Ann-Cathrine Haglund (m),

Berit Löfstedt (s),

Larz Johansson (c),

Ewa Hedkvist Petersen (s),

Bo Arvidson (m),

Eva Johansson (s),

Ingrid Näslund (kds),

Stefan Kihlberg (nyd),

Jan Björkman (s),

Ulf Melin (m),

Inger Lundberg (s),

Chris Heister (m),

Krister Örnfjäder (s),

Christer Lindblom (fp) och

Inger Hestvik (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Hörselpedagogiskt stöd (mom. 1)

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan

Björkman, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Inger Hestvik

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4

börjar med "Behovet av" och slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör ansvarsfördelningen läggas

om så att staten tar över det samlade hörselpedagogiska stödet.

SIH bör se till att tjänster som hörselkonsulent inrättas för

att tillgodose behovet i hela landet. De ekonomiska och

organisatoriska konsekvenserna av detta bör utredas, så att

regeringen kan återkomma till riksdagen i denna fråga i samband

med fördjupad anslagsprövning för SIH vid nästa riksmöte. Vad

utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion

1992/93:Ub528 yrkande 2 och med anledning av motion

1992/93:Ub454 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande hörselpedagogiskt stöd

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub528 yrkande 2

och med anledning av motion 1992/93:Ub454 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Konsulenter för flerhandikappade elever i särskolan (mom.

2)

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan

Björkman, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Inger Hestvik

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5

börjar med "Det är" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande

lydelse:

Utskottet förutser att det kommer att vara svårt för

kommunerna att tillskapa en rationell organisation för det

mycket specialiserade stöd som det här är fråga om och som inte

kan tillåtas minska i omfattning eller effektivitet. Med hänsyn

till att många kommuner nu förbereder sitt övertagande av

särskolan och att detta redan genomförts i några kommuner, bör

en snabb översyn göras av konsulentorganisationen i syfte att

förstärka resurserna och klarlägga huvudmannaskapsfrågan. Detta

bör riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub528 yrkande 1

och med anledning av motionerna 1992/93:Ub418, 1992/93:Ub454

yrkande 5, 1992/93:Ub488 yrkande 1, 1992/93:Ub523 och

1992/93:So290 yrkande 5 (delvis) som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande konsulenter för flerhandikappade elever i

särskolan

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub528 yrkande 1

och med anledning av motionerna 1992/93:Ub418, 1992/93:Ub454

yrkande 5, 1992/93:Ub488 yrkande 1, 1992/93:Ub523 och

1992/93:So290 yrkande 5 (delvis) som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

3. Brist på läromedel för handikappade elever (mom.7)

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan

Björkman, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Inger Hestvik

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7

börjar med "Utskottet förutsätter" och på s. 8 slutar med

"yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringen bör se till att situationen i

fråga om funktionshindrade elevers tillgång på läromedel

klarläggs och i nästa års budgetproposition återkomma till

riksdagen med en redogörelse för situationen och vid behov

förslag på åtgärder för att förbättra läromedelstillgången för

handikappade elever. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1993/94:Ub528 yrkande 3 och med anledning av

motionerna 1992/93:Ub454 yrkande 7, 1992/93:Ub468 och

1992/93:Ub524 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

7. beträffande brist på läromedel för handikappade elever

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub528 yrkande 3

och med anledning av motionerna 1992/93:Ub454 yrkande 7,

1992/93:Ub468 och 1992/93:Ub524 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

I fråga om hörselpedagogiskt stöd anser jag att

regeringen bör följa händelseutvecklingen när det gäller

landstingens fortsatta insatser och SIH:s köp av tjänster från

dem.

När det gäller konsulenter för flerhandikappade elever i

särskolan instämmer jag i reservation 2.

Anslagsbeloppet under Statens institut för handikappfrågor

i skolan bör enligt min mening utökas med 5 miljoner kronor för

att möjliggöra inrättande av 15 konsulenttjänster för

flerhandikappade särskoleelever budgetåret 1993/94. Den i

reservation 2 begärda utredningen får sedan visa vilken

omfattning denna verksamhet i fortsättningen bör ha inom SIH.

Jag anser att anslaget till Skolutveckling och produktion

av läromedel för elever med handikapp bör vara ett

förslagsanslag. Därigenom skulle bl.a. synskadade elever i

skolväsendet kunna garanteras att få sitt studiematerial som

talböcker eller i punktskrift, på samma sätt som synskadade

högskolestuderande får detta genom Talboks- och

punktskriftsbiblioteket, som disponerar medel under

förslagsanslaget Bidrag till vissa studiesociala ändamål.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

momenten 6 och 9 bort hemställa:

6. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för

handikappfrågor i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:So290 yrkande 5

delvis och med anledning av proposition 1992/93:100 till

Statens institut för handikappfrågor i skolan för

budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 104088000kr,

9. beträffande anslagsbeloppet m.m. under Skolutveckling

och produktion av läromedel för elever med handikapp

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:100 och

motion 1992/93:So290 yrkande 6 till Skolutveckling och

produktion av läromedel för elever med handikapp för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 13821000

kr.