Bet. 1992/93:UU14

Utrikesutskottets betänkande

1992/93:UU14

Vissa anslag m.m. inom Utrikesdepartementets område (prop.

1992/93:100 bil. 4)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

1992/93

UU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens framställning i

proposition 1992/93:100, bilaga 4, avseende anslagsbehov m.m.

under littera A (Utrikesdepartementet m.m.), anslagen B 1--B 5,

B 8 samt B 10 under littera B (bidrag till vissa internationella

organisationer), littera D (Information om Sverige i utlandet),

anslagen E 4, E 6--E 7 under littera E (Utrikeshandel och

exportfrämjande) samt anslagen F 1--F 2 under littera F

(Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.) jämte de

motioner som väckts i anslutning till dessa delar av

propositionen.

Regeringen föreslår att totalt 2 449 322 000 kr anvisas till

ovan nämnda anslag budgetåret 1993/94. Regeringens förslag,

liksom den föreslagna användningen av anslagen, präglas i hög

grad av de långtgående krav på besparingar och rationaliseringar

som all offentlig verksamhet ställs inför. Utrikesförvaltningen

är av besparings- och effektivitetsskäl föremål för ett

intensivt förändringsarbete. Detta innebär strukturella

anpassningar omfattande bl.a. tjänsteindragningar, billigare

lokaler samt ersättning av ett antal utlandsmyndigheter med

alternativ diplomatisk och konsulär representation.

En nära samverkan med andra länder, t.ex. inom Förenta

nationerna, är av största betydelse för Sveriges

utrikespolitiska agerande. Sveriges förhandlingar med EG och

ordförandeskap i den Europeiska konferensen om säkerhet och

samarbete i Europa, ESK, kommer under budgetåret 1993/94 att

ställa särskilt höga krav på utrikesförvaltningens personal och

dess övriga resurser. Genom Sverigeinformationen sprids kännedom

om det svenska samhället samt väcks intresse och förståelse för

den svenska synen på olika samhällsfrågor. Därmed främjas

Sveriges deltagande i det internationella utbytet bl.a. på

kulturens område.

I betänkandet godkänner utskottet regeringens förslag till

medelsramar för de olika anslagen och anslagsposterna. Utskottet

godkänner vidare de riktlinjer som regeringen föreslår för

användningen av anslagen samt tar ställning till olika

motionsyrkanden avseende principer och riktlinjer gällande

medelsanvändningen.

Mot bakgrund av regeringens föreslagna besparingar avseende

Sveriges Radios utlandssändningar, Radio Sweden, har utskottet

haft anledning att överväga möjligheter att trygga Radio Swedens

programverksamhet på sikt. Utskottets överväganden härom bör ges

regeringen till känna.

Kulturutskottet har avgett yttrande över motionsyrkanden som

rör Radio Sweden.

Till betänkandet har fogats 5 reservationer samt ett särskilt

yttrande.

TREDJE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen framlägger i proposition 1992/93:100 bil. 4

(Utrikesdepartementet) följande förslag under littera A, B, D, E

och F:

1992/93:100 bilaga 4 A 1 vari yrkas

1. att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som i

propositionen anförts i fråga om miljöattachéer och effektivare

användning av utlandsmyndigheterna i miljöarbetet,

2. att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret

1993/94 anvisar ett ramanslag på 1 495 441 000 kr.

1992/93:100 bilaga 4 A 2 vari yrkas att riksdagen till

Kursdifferenser för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.

1992/93:100 bilaga 4 A 3 vari yrkas att riksdagen till

Honorärkonsuler för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 15 500 000 kr.

1992/93:100 bilaga 4 A 4 vari yrkas att riksdagen till

Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell

organisation för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag

på 60 000 000 kr.

1992/93:100 bilaga 4 A 5 vari yrkas att riksdagen till

Nordiskt samarbete för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 1 610 000 kr.

1992/93:100 bilaga 4 A 6 vari yrkas att riksdagen till

Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 10 552 000 kr.

1992/93:100 bilaga 4 A 7 vari yrkas att riksdagen till

Officiella besök m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 10 180 000 kr.

1992/93:100 bilaga 4 A 8 vari yrkas att riksdagen till

Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 4 500 000 kr.

1992/93:100 bilaga 4 B 1 vari yrkas att riksdagen till Förenta

nationerna för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på

191 890 000 kr.

1992/93:100 bilaga 4 B 10 vari yrkas att riksdagen till

Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 23 328 000 kr.

1992/93:100 bilaga 4 B 2 vari yrkas att riksdagen till

Nordiska ministerrådet för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 250000000 kr.

1992/93:100 bilaga 4 B 3 vari yrkas att riksdagen till

Europarådet för budgetåret 1993/94 anvisar att förslagsanslag på

29 780 000 kr.

1992/93:100 bilaga 4 B 4 vari yrkas att riksdagen till

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)

för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 21 500 000

kr.

1992/93:100 bilaga 4 B 5 vari yrkas att riksdagen till

Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret

1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 110 000 000 kr.

1992/93:100 bilaga 4 B 8 vari yrkas att riksdagen till Övriga

internationella organisationer m.m. för budgetåret 1993/94

anvisar ett förslagsanslag på 2 864 000 kr.

1992/93:100 bilaga 4 D 1 vari yrkas

1. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för

verksamheten inom Svenska institutets ansvarsområde skall vara i

enlighet med vad som förordats i avsnittet Slutsatser,

2. att riksdagen till Svenska institutet för budgetåret

1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 63 083 000 kr.

1992/93:100 bilaga 4 D 2 vari yrkas

1. att riksdagen fastställer den plan för kapitalkostnader

under åren 1995--2003 som förordats i propositionen,

2. att riksdagen till Radioprogramverksamhet för utlandet för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 51 363 000

kr.

1992/93:100 bilaga 4 D 3 vari yrkas att riksdagen till Övrig

information om Sverige i utlandet för budgetåret 1993/94 anvisar

ett reservationsanslag på 14 254 000 kr.

1992/93:100 bilaga 4 E 4 vari yrkas att riksdagen till

Krigsmaterielinspektionen m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar

ett ramanslag på 4465000 kr.

1992/93:100 bilaga 4 E 6 vari yrkas att riksdagen till Medel

för översättning av EG:s regelverk för budgetåret 1993/94

anvisar ett reservationsanslag på 16 500 000 kr.

1992/93:100 bilaga 4 E 7 vari yrkas att riksdagen till Medel

för informationsinsatser om europeisk integration för budgetåret

1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.

1992/93:100 bilaga 4 F 1 vari yrkas att riksdagen till

Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området

för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 2 511

000 kr.

1992/93:100 bilaga 4 F 2 vari yrkas att riksdagen till

Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande

utveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag

om 20 000 000 kr.

Motionerna

1992/93:U301 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om svensk officiell närvaro i Illinois.

1992/93:U302 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Radio Swedens sändningar på franska och

spanska,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur

finansieringen av Radio Swedens verksamhet skall kunna tryggas.

1992/93:U303 av Gullan Lindblad m.fl. (m,fp,c,kds) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att kvinnoorganisationerna bör ges särskild

hög prioritet vid medelstilldelningen för informationsinsatser

om europeisk integration.

1992/93:U304 av Birger Andersson och Birgitta Carlsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om anslaget till Radio Sweden.

1992/93:U305 av Birger Andersson och Birgitta Carlsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utvidgat nordiskt samarbete både

lokalmässigt och personellt på utrikesförvaltningens

verksamhetsområde.

1992/93:U307 av Bertil Persson och Nils T Svensson (m, s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Malmö stadsbibliotek som

dokumentationscentrum för Europafrågor.

1992/93:U308 av Rolf Clarkson m.fl. (m, fp, c, kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om befrielse från inkomstskatt för personal

vid Taipeis representationskontor i Stockholm samt befrielse

från skatt på importerade förbrukningsvaror,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utvecklingen av handeln med Taiwan.

1992/93:U309 av Pierre Schori m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att upplysnings-, forsknings- och

studiearbetet om fred och nedrustning bör fortsätta och att

promillemålet successivt bör uppnås,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om F 2-anslagets inriktning, mottagare,

utformning och nivå,

3. att riksdagen beslutar att F 2-anslaget uppräknas till

24,6 miljoner kronor.

1992/93:U310 av Karin Starrin och Lennart Daléus (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av stödet under F 2,

2. att riksdagen begär att regeringen bör återkomma med

förslag till anslagsfördelning och föreskrifter för F 2, i

enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om successivt ökade anslag under F 2.

1992/93:U311 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Radio Swedens utlandssändningar,

2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till hur

Radio Swedens verksamhet skall finansieras för budgetåret

1993/94.

1992/93:U312 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas

1. att riksdagen till Sveriges Radios utlandssändningar för

budgetåret 1993/94 anslår 15000000 kr utöver vad regeringen

har föreslagit eller således 76363000 kr,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen på Sveriges Radios

utlandssändningar.

1992/93:U313 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen till FN:s tortyrkommitté för budgetåret 1993/94 anslår

70 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således

270 000 kr.

1992/93:U314 av Håkan Holmberg och Lennart Rohdin (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett Sverigehus i S:t Petersburg.

1992/93:U315 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ändring av de ojämlika villkor som råder för kvinnliga och

manliga medarbetare i Utrikesdepartementet.

1992/93:U316 av Simon Liliedahl och Kenneth Attefors (nyd)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige omedelbart bör slopa

visumtvånget beträffande Taiwan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Exportrådets Trade Office i Taiwan bör

uppgraderas till ett Sweden Center alternativt Representative

Office som blir ansvarigt för vissa konsulära tjänster,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att UD bör medverka till att Taipei Trade

Tourism and Information Office i Stockholm får status av ett

Representative Office,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att den vid Tokyoambassaden anställde

investeringsspecialisten även bör tjänstgöra i Taiwan och

Sydkorea,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att befordrad personal vid Taiwan Trade

Tourism and Information Office i Stockholm erhåller de förmåner

som normalt kommer utländska diplomater till del.

1992/93:U317 av Bengt Dalström m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en utredning beträffande

Sverigerepresentation utomlands som skall lägga fram förslag

till riksdagen under 1993.

1992/93:U318 av Richard Ulfvengren m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Radio Sweden koncentrerar sig på att

sända nyheter på svenska och engelska till utlandet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Radio Sweden bör upphöra med att

producera eget material,

3. att riksdagen till Radioprogramverksamhet för utlandet för

budgetåret 1993/94 minskar anslaget med 36663000 kr och

anvisar 14 700000 kr (tredje huvudtiteln, D 2).

1992/93:U319 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fortsatt statsbidrag till Stiftelsen Dag

Hammarskjöldbiblioteket.

1992/93:U320 av Ingrid Näslund m.fl. (kds, fp, c, nyd) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att den föreslagna besparingen för Radio

Sweden genomförs på sådant sätt att sändningstiden för de

egenproducerade programmen på svenska i huvudsak kan behållas.

1992/93:U321 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar fördela anslaget E 7 (informationsinsatser om

europeisk information) i enlighet med vad i motionen anförts.

1992/93:U322 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om representation i Murmansk.

1992/93:U323 av Ingela Mårtensson och Charlotte Branting (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att målet för fredsanslagets nivå om en

promille av försvarsbudgeten bör gälla,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om riktlinjerna för fördelningen av F

2-anslaget.

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om hur beslut bör fattas om F 2-anslagets

fördelning.

1992/93:U324 av Lisbet Calner och Sverre Palm (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Radio Swedens verksamhet.

1992/93:U325 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utrikesförvaltningens framtida inriktning

och organisation,

2. att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret

1993/94 minskar ramanslaget med 150000000 kr och anvisar

1345000000 kr (Bilaga 4, A 1),

3. att riksdagen till Honorärkonsuler för budgetåret 1993/94

anvisar 4000000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller

således 20000000 kr (Bilaga 4, A 3),

4. att riksdagen till Särskilda förhandlingar med annan stat

eller inom internationell organisation för budgetåret 1993/94

minskar anslaget med 10000000 kr och anvisar 50000000 kr

(Bilaga 4, A 4),

5. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94

minskar anslaget med 1100000 kr och anvisar 9452000 kr

(Bilaga 4, A 6),

6. att riksdagen till Officiella besök m.m. för budgetåret

1993/94 minskar anslaget med 1800000 kr och anvisar

8380000 kr (Bilaga 4, A 7),

7. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av rutinerna

för på vilket sätt svenskar bosatta utomlands lättare skall

kunna delta i riksdagsval i Sverige.

1992/93:U326 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att F 2-anslaget skall rubriceras

Information, studier och forskning om freds- och

nedrustningssträvanden m.m.,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om föreskrifter

för bidragsgivning från F 2-anslaget,

3. att riksdagen beslutar att anslaget F 2 för budgetåret

1993/94 och i framtiden fastställs till en promille av den

årliga försvarsbudgeten,

4. att riksdagen till Information, studier och forskning om

freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1993/94

anslår 20000000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller

således 40000000 kr,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjlighet att erhålla både organisations-

och projektstöd från anslaget F 2,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjlighet att komplettera

organisationsbidrag med projektbidrag från anslaget F 2 för

verksamhet rörande icke förutsedda konflikter,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kravet på egenfinansiering för att erhålla

bidrag från F 2-anslaget,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bidrag från F 2-anslaget till s.k.

takorganisationer,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om icke-diskriminering av politiska partier,

fackliga organisationer och organ som är beroende av dessa.

1992/93:U401 av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd) vari

yrkas

1. att riksdagen till Utredningar och andra insatser på det

utrikespolitiska området för budgetåret 1993/94 anvisar

oförändrat 2 511 000 kr,

2. att riksdagen till Information och studier om

säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för budgetåret

1993/94 anvisar 4 511 000 kr.

1992/93:U512 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om användningen av Medel för

informationsinsatser om europeisk integration för budgetåret för

studieförbundens och organisationernas EG-information,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om spridning av Maastrichtfördraget till

hushållen.

1992/93:U516 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen till Utbildningsradion för budgetåret 1993/94 under

tredje huvudtiteln, E 7 anvisar 4 750 000 kr för kurslitteratur

till samtliga svenska hushåll i samband med genomförande av

EG-information i TV och radio.

1992/93:U518 av Berit Löfstedt och Berit Oscarsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fördelningen av medlen under anslaget E 7

inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde.

1992/93:U603 av Bengt Hurtig och Lars Werner (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett svenskt konsulat i Murmansk.

1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prioritering av kvinnoorganisationer vid

fördelning av EG-informationsmedel.

A. Utrikesdepartementet m.m.

Propositionen (s. 1--10, 26--27, 40--47)

De senaste tre årens dramatiska förändringar i omvärlden har

resulterat i en situation som inte längre präglas av

stormaktsblockens ideologiska och säkerhetspolitiska

motsättningar. Nya förutsättningar har skapats inte bara för

Europas utveckling utan också för det internationella samarbetet

i stort.

Den tilltagande globaliseringen av politiska och ekonomiska

frågor samt breddningen av Sveriges internationella kontaktyta

har starkt ökat kraven på den svenska utrikesförvaltningen.

Förvaltningens resurser kommer bl.a. att tas i anspråk för att

fördjupa det europeiska samarbetet, följa den säkerhetspolitiska

utvecklingen i vårt närområde, lämna bidrag som kan underlätta

reformarbetet i Central- och Östeuropa och stärka särskilt ESK:s

konfliktförebyggande förmåga. Förenta nationerna liksom

tillämpningen och utvecklingen av folkrätten förblir hörnstenar

i svensk utrikespolitik. Genom det kalla krigets slut har unika

möjligheter skapats för att bygga upp en ny världsordning. En

ökad internationell samsyn håller på att utvecklas kring

principerna om demokrati och fri ekonomi som grundvalar för

välstånd. Sverige arbetar i olika internationella fora med

bl.a. uppgiften att öka efterlevnaden av de internationella

normerna för skydd av mänskliga rättigheter.

Utrikesförvaltningen ställs budgetåret 1993/94, i likhet med

andra offentliga verksamheter, inför långtgående besparings- och

rationaliseringskrav. Förutom allmän sparsamhet vad gäller

driftkostnaderna krävs även strukturella förändringar syftande

till en mindre, men samtidigt effektivare förvaltning. Dessa

förändringar inbegriper bl.a. ersättning av ett antal lönade

utlandsmyndigheter med alternativ diplomatisk och konsulär

representation, tjänsteindragningar och förbättrad samordning

mellan Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheter med fast

representation samt billigare lokaler.

Regeringen föreslår således att tio utlandsmyndigheter ersätts

med alternativ representation per den 1 juli 1993:

Konsulatet i Szczecin ersätts med ett honorärkonsulat.

Generalkonsulaten i Barcelona, Chicago, Frankfurt, Málaga,

Montreal, München och Toronto omvandlas till honorära konsulat

eller generalkonsulat.

Ambassadkansliet i Abu Dhabi avvecklas. De diplomatiska

förbindelserna med Förenade Arabemiraten sköts, liksom hittills,

genom sidoackreditering från ambassaden i Kuwait.

Ambassadkansliet i Montevideo omvandlas till ett honorärt

generalkonsulat. De diplomatiska förbindelserna sköts, liksom

hittills, genom sidoackreditering från ambassaden i Buenos

Aires.

Regeringen föreslår vidare att de två delegationerna i Genève

av rationaliseringsskäl slås samman till en myndighet per den 1

juli 1993. Samtidigt som antalet utlandsmyndigheter minskas

förutses behov av att dra in 20 tjänster vid övriga

utlandsmyndigheter. Även departementets organisation i Stockholm

avses minskas.

Under innevarande budgetår har konsulatet i Las Palmas

omvandlats till honorärkonsulat. Ambassaden i Quito har

avvecklats och ersatts med ett honorärt generalkonsulat. De

diplomatiska förbindelserna med Ecuador sköts hädanefter genom

sidoackreditering från ambassaden i Santa Fé de Bogotá.

Generalkonsulatet i Marseille och ambassadkansliet i Muscat

beräknas vara avvecklade med utgången av februari månad 1993.

Under året har nya ambassader upprättats i Kiev och Zagreb.

Ambassaderna i Bagdad och Beirut förblir tills vidare

obemannade. Utrikesdepartementets politiska avdelning har under

innevarande år omorganiserats i syfte att stärka

ledningskapaciteten, öka flexibiliteten samt anpassa

organisationen till det förändrade världspolitiska läget.

Den snabba tekniska utvecklingen har inneburit en

standardisering av teknik och program för ADB. En femårig ADB-

och kommunikationsplan för utrikesförvaltningen har utarbetats

baserad på standardlösningar. Till en början innebär det

successiva införandet av ny ADB- och kommunikationsteknik

betydande investeringskostnader. Drift- och underhållskostnader

förutsätts dock minska avsevärt i takt med att den nya tekniken

införs. En viktig beståndsdel i det långsiktiga arbetet mot

förbättrad kostnadseffektivitet utgörs av successivt ökad

delegering av budgetansvar till utlandsmyndigheterna och till

departementets sakenheter. Vidare har en arbetsgrupp tillsatts

med uppgift att utarbeta resultatmått för utlandsmyndigheterna.

Vad gäller lokalförsörjningen utomlands innebar riksdagens

beslut (prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107)

om nya riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen m.m.

att lokalförsörjningsansvaret för utrikesförvaltningen den 1

juli 1992 överfördes till Utrikesdepartementet.

Byggnadsstyrelsen fick därmed en delvis ändrad roll. Uppgiften

att förvalta det statliga fastighetsbeståndet utomlands avses

övertas av en ny myndighet. Förvärv av en fastighet för

ambassadkansli, chefsbostad och personalbostäder i Vilnius har

genomförts. Förhandlingar förs om förvärv eller

långstidsförhyrning av kanslilokaler och bostäder i Riga, Kiev

samt Zagreb. Nyanskaffning av inhyrda kanslilokaler för

ambassaden i Washington och för delegationen i Genève har

inletts. Även lokalsituationen i Haag, Islamabad och Berlin är

föremål för beredning.

Sammanfattning av motionerna

I motion U325 (nyd), yrkande 1, samt i motion U317 (nyd)

föreslås att ett helt nytt grepp tas på hur Sverige marknadsförs

och representeras utomlands. Enligt motionärerna bör regeringen

utreda förutsättningarna för att skapa ett nytt system, benämnt

Sweden Center, där Exportrådet skulle ansvara för de

utrikeshandelspolitiska frågorna samt för exportkreditgivningen

till såväl i- som u-land. Sweden Center, som skulle ha

filialkontor över hela världen, skulle enligt förslaget också

sälja Sverige som kultur- och turistland. I motion U325 (nyd)

anförs att ytterligare besparingar skulle kunna göras med det

nya, föreslagna systemet för den svenska

utrikesrepresentationen. I motionens yrkanden 2 och 4--6

föreslås därför nedskärningar i vissa poster i A-anslaget. I

yrkande 3 föreslås en ökning av regeringens förslag avseende

honorärkonsuler. Motionärernas förslag fördelas enligt

nedanstående tabell (regeringens förslag inom parentes):

A 1: Utrikesförvaltningen: 1 345 000 000 (1 495 441 000)

A 2: Kursdifferenser: (oförändrat)

A 3: Honärkonsulat: 20 000 000 (15 500 000)

A 4: Särskilda förhandlingar: 50 000 000 (60 000 000)

A 5: Nordiskt samarbete: 1 610 000 (1 610 000)

A 6: Utredningar m.m.: 9 452 000 (10 552 000)

A 7: Officiella besök m.m.: 8 380 000 (10 180 000)

A 8: Ekonomiskt bestånd: 4 500 000 (4 500 000)

I motion U 325 (nyd), yrkande 7, föreslås att en översyn görs

av rutinerna för hur riksdagsval genomförs på de svenska

beskickningarna utomlands.

I motion U305 (c) konstateras att Sveriges ansträngda ekonomi

gör det nödvändigt att vidta besparingar inom i stort sett alla

områden. Motionärerna anser att besparingar på

utrikesförvaltningens område skulle kunna åstadkommas genom

nordisk samordning, såväl på det lokalmässiga som på det

personella planet. I motionen föreslås att en genomgång görs av

samtliga befintliga utlandsmyndigheter med sikte på de

besparingar som skulle kunna upppnås med ökad nordisk

samordning. Inga nya svenska utlandsmyndigheter bör enligt

motionärerna öppnas förrän en genomgång gjorts av sådana

samarbetsmöjligheter med övriga nordiska länder.

I motion U315 (m) hänvisas till rapporten "Karriärutveckling i

utrikesförvaltningen", som utgivits av Utrikesdepartementets

jämställdhetsgrupp. I rapporten konstateras ett flertal

otillfredsställande förhållanden när det gäller kvinnliga och

manliga medarbetares karriär- och löneutveckling. Exempelvis är

bara 10 % av UD:s chefer kvinnor i dag (juli 1992), medan

motsvarande siffra för övriga regeringskansliet är 20%. De

internrekryterade kvinnor som antagits till

handläggarutbildningen under åren 1976--1985 tjänar i genomsnitt

ca 2 500 kr mindre i månaden än de män som antogs under

motsvarande period. De externrekryterade kvinnor som antagits

till departementet 1976--1985 tjänar i genomsnitt 450 kr mindre

i månaden än motsvarande grupp män. Motionären konstaterar

vidare att det, enligt rapporten, även råder stora

löneskillnader mellan UD och övriga regeringskansliet. T.ex.

tjänar manliga departementssekreterare på UD i genomsnitt ca 1

100 kr mindre i månaden än kvinnliga departementssekreterare i

övriga regeringskansliet samt ca 2 260 kr mindre i månaden än

sina manliga kollegor i övriga regeringskansliet. I motionen

yrkas att regeringen vidtar åtgärder för att rätta till de

ojämlika villkor som i dag råder för kvinnliga och manliga

medarbetare i Utrikesdepartementet.

Motion U301 (fp) behandlar regeringens förslag att omvandla

det lönade generalkonsulatet i Chicago till honorärt konsulat

eller generalkonsulat. Motionären anser att det med tanke på

planerna att arrangera ett 150-årsjubileum 1996 till minne av

den stora svenska emigrationen till Amerika finns särskild

anledning att noga överväga den svenska officiella närvaron i

Chicago. I motionen anförs att regeringen, i händelse

indragningen av dagens generalkonsulat i Chicago verkställs, i

vart fall noga bör planera för en fortsatt god svensk officiell

representation i Illinois.

Utskottet

Utskottet konstaterar att det sparbeting om totalt 58 miljoner

kronor som ålagts utrikesförvaltningen ställer

Utrikesdepartementet inför en svår uppgift som bl.a. kommer att

kräva betydande strukturella förändringar. Som framgår av

propositionen är ambitionen att de föreslagna förändringarna

skall resultera i en mindre men samtidigt också effektivare

förvaltning. Departementet har enligt utskottets uppfattning

gjort lämpliga prioriteringar genom bl.a. den föreslagna

omvandlingen av främst lönade konsulat till honorära konsulat. I

praktiken innebär sparprogrammet bl.a. stängningen av 10

myndigheter som hittills bemannats med utsänd personal,

indragningen av ytterligare 20 utsända tjänster samt

uppsägningen av ca 80 personer.

Utskottet konstaterar att nedskärningar i den storleksordning

som föreslås i motion U325 (nyd) skulle medföra i grunden

förändrade förutsättningar för utrikespolitikens bedrivande. Det

samarbete liknande de "Sweden Centers", som motionärerna

föreslår, finns i dag på flera platser, inkl. Tokyo. Enligt vad

utskottet inhämtat medför denna, främst lokalmässiga samordning,

dock i sig inte några nämnvärda besparingar. Utskottet kommer

att göra vidare överväganden rörande förslag till ökad

samordning och effektivitet inom utrikesförvaltningen i samband

med regeringens aviserade proposition om styrnings- och

samarbetsformer i biståndet.

Beträffande de besparingar i övrigt som föreslås i motion U325

noterar utskottet att bl.a. Utrikesdepartementets

beslutsdelegering avseende förhandlingsreseanslaget bör göra det

möjligt att på sikt minska det betydande överskridande som

tidvis förekommit på detta anslag. Det är emellertid även

sannolikt att trycket på detta anslag kommer att öka betydligt

som en följd av ett eventuellt medlemskap i EG.

Utskottet delar inte motionärernas i U325 (nyd) bedömning att

antalet officiella besök skulle kunna göras mera sällan och till

en lägre kostnad (yrkande 6). Utskottet anser tvärtom att

besöksutbyte spelar en viktig roll för Sverige och inom det

mellanstatliga umgänget generellt. Anslaget täcker för övrigt

också inkommande besök, vilket på grund av långsiktig

planläggning innebär en låst anslagsbelastning för relativt lång

tid framöver.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att de

honorära konsulerna utgör en värdefull resurs. Det faktum att

deras insatser för Sverige är oavlönade innebär dock samtidigt

att denna resurs inte kan tänjas alltför långt. De behov som

föreligger av permanent bevakning och yrkesmässigt främjande av

svenska intressen kan i många länder enbart säkerställas genom

lönad närvaro av svenska diplomater.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 1--6 i motion

U325 (nyd) samt motion U317 (nyd).

I motion U325 (nyd), yrkande 7, föreslås att en översyn görs

av rutinerna för hur riksdagsval genomförs på de svenska

beskickningarna utomlands. Utskottet får därvid anföra följande:

Den s.k. Vallagsutredningen fick i mars 1991 uppdraget att se

över valförfarandet, inkl. röstningen i utlandet, från såväl

administrativ som teknisk synpunkt. I uppdraget ingick att se

över hur valförfarandet skall kunna anpassas till beslutade och

planerade förändringar inom bl.a. områdena för folkbokföring och

regional skatteförvaltning samt till den tekniska utvecklingen

inom framför allt ADB-området. Det ingick också i utredarens

uppdrag att söka lösa valtekniska frågor gällande bl.a. reglerna

för röstlängd och röstkort, valdistriktens omfattning, själva

röstningsförfarandet, rösträkning, rapportering och slutlig

sammanräkning.

Utredningen har resulterat i ett delbetänkande med rubriken

"Val: Organisation--Teknik--Ekonomi" (SOU 1992:108). Efter

sedvanlig remissbehandling av betänkandet avser regeringen,

enligt vad utskottet inhämtat, föreslå vissa förändringar i den

administrativa och tekniska utformningen av valförfarandet,

inbegripet förrättningen av val vid utlandsmyndigheterna.

Utskottet anser att motionärernas syfte därmed torde vara väl

tillgodosett.

Med det ovan anförda får yrkande 7 i motion U325 (nyd) anses

besvarat.

Motion U305 (c) föreslår, i besparingsyfte, ett utvidgat

nordiskt samarbetet såväl lokalmässigt som personellt på

utrikesförvaltningens verksamhetsområde.

Frågan om nordisk samordning av utlandsrepresentationen har

tidigare behandlats av utskottet (senast i 1991/92:UU14).

Utskottet har konstaterat att begränsningar för en långtgående

integration av den diplomatiska personalen föreligger så länge

de samarbetande staterna inte för en identisk utrikespolitik.

Även på t.ex. det exportfrämjande området kan vissa

komplikationer tänkas uppstå. Utskottet har dock också

framhållit att samordning beträffande olika stödfunktioner,

lokalförsörjning och i vissa fall service på det konsulära

området kan utgöra en potential för samarbete som kan vara värd

att ta vara på. Enligt vad utskottet inhämtat ser också

regeringen positivt på ett utvidgat nordiskt samarbete inom

utrikesrepresentationen. Det finns redan i dag flera exempel på

sådant väl fungerande samarbete, t.ex. i Rio de Janeiro, och

flera liknande samarbetsprojekt planeras, t.ex. i Tenerife,

Marseille och Islamabad.

Därmed får motion U305 (c) anses besvarad.

Frågan om kvinnors och mäns ojämlika karriär- och

löneutveckling inom Utrikesdepartementet behandlas i motion U315

(m). I motionen hänvisas till rapporten "Karriärutveckling inom

utrikesförvaltningen" som färdigställts inom ramen för ett av

regeringskansliets tre projekt om jämställdhet. Dessa projekt

har finansierats med s.k. ALVA-medel. ALVA-medel är pengar som

enligt avtal mellan parterna på det statliga området särskilt

avsatts för att utveckla metoder och system för att mäta arbete

av lika värde. Statens arbetsgivarverk (SAV) har därtill avsatt

30 miljoner kronor för att användas för åtgärder i ett aktivt

jämställdhetsarbete, inkl. möjligheten att justera eventuella

löneskillnader.

Utskottet delar till fullo motionärens uppfattning om behovet

att nu prioritera åtgärder syftande till en mer jämlik karriär-

och löneutveckling för kvinnliga och manliga medarbetare i

Utrikesdepartementet. Den hittillsvarande utvecklingen på detta

område har varit olycklig, främst då den inneburit att den

resurs som de kvinnliga UD-tjänstemännen utgör inte tagits till

vara och värdesatts efter förtjänst. Utskottet noterar att det

av en ytterligare rapport som finansierats med s.k. ALVA-medel,

"Arbete av lika värde -- Handläggarkarriären i

regeringskansliet", klart framgår att de kvinnliga handläggarnas

lägre löner inte kan förklaras med annat än skillnaden i kön.

Rapporten visar nämligen bl.a. -- i strid med konventionella

förklaringar -- att kvinnliga handläggare i regeringskansliet

inte arbetar övertid i lägre grad än män, inte arbetar deltid i

högre grad och inte är oftare föräldralediga än sina manliga

kollegor.

Utskottet noterar att den jämställdhetsplan som

Utrikesdepartementet antagit för innevarande budgetår bl.a. har

följande mål: 1) att utjämna de löneskillnader inom UD som

belysts i ALVA-projektet, 2) att utjämna löneskillnaderna mellan

UD och övriga regeringskansliet, 3) att göra

jämställdhetsfrågorna till ett moment i UD:s internutbildning,

bl.a. chefsprogrammet och mellangradsutbildningen, 4) att

kontinuerligt beakta löneutveckling och befordran ur ett

jämställdhetsperspektiv. Enligt vad utskottet vidare inhämtat

avser UD:s partssammansatta jämställdhetsgrupp under våren 1993

utforma en mer konkret och politiskt förankrad handlingsplan för

jämställdhet.

Utskottet anser att jämställdhetsplanens målsättningar är

angelägna. I jämställdhetslagens 2 § fastslås att arbetsgivare

och arbetstagare skall samverka för att "utjämna och förhindra

skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor

och män som utför arbete som är lika eller som är att betrakta

som likvärdigt." Utskottet vill understryka vikten av att

Utrikesdepartementets ledning, i samarbete med övriga parter,

fortsätter ansträngningarna att utjämna de karriär- och

löneskillnader som hittills framkommit i regeringskansliets

jämställdhetsstudier.

Därmed får motion U315 (m) anses besvarad.

I motion U301 (fp) yrkas att en person med starkt intresse och

tillräckligt med tid och resurser bör rekryteras till uppgiften

att verka som honorär generalkonsul i Chicago. Motionären

framhåller att denna nya representation bör vara väl planerad

innan indragningen av den lönade myndigheten sker.

Enligt vad utskottet inhämtat är regeringens avsikt att den

kommande honorära generalkonsuln i Chicago skall kunna inleda

sin verksamhet i direkt anslutning till avvecklingen av den

lönade myndigheten. Arbetet med att finna en lämplig person för

uppgiften skall redan ha påbörjats.

Utskottet utgår från att omvandlingen från lönat till honorärt

konsulat, såväl i Chicago som på de andra aktuella orterna, sker

på sådant sätt att de goda relationerna mellan Sverige och resp.

land kan bestå och vidareutvecklas.

Därmed får motion U301 (fp) anses besvarad.

Förslag om nya utlandsmyndigheter m.m.

Sammanfattning av motionerna

I några motioner yrkas om utvidgning i någon form av Sveriges

utrikespolitiska närvaro. I två motioner, U322 (s) och U603 (v)

(yrkande 4), föreslås upprättandet av ett konsulat i Murmansk. I

motion U322 (s) anförs att en sådan beskickning erfordras inför

den utökning av kontakterna i Barentsregionen som bl.a.

förväntas inom ramen för samarbetet inom det nya s.k.

Barentsrådet. I U603 (v) framhålls vikten av att det föreslagna

konsulatet besitter kompetens på särskilt miljöområdet.

I motion U314 (fp) föreslås att möjligheten att inrätta ett

svenskt institut i den förutvarande svenska legationen i S:t

Petersburg skyndsamt bör utredas med syfte att Sverige tidigt

skall kunna markera en synlig närvaro.

Motionerna U308 (m, fp, c, kds) och U316 (nyd) berör Sveriges

relationer med Taiwan och detta lands representationskontor i

Stockholm. I motion U308, yrkande 1, föreslås att personalen vid

Taiwans kontor i Stockholm skall befrias från inkomstskatt samt

från skatt på importerade förbrukningsvaror. I motionens yrkande

2 anförs att regeringen bör tillmäta det ökande handelsutbytet

mellan Sverige och Taiwan betydelse i relationerna mellan våra

länder. I motion U316 (nyd), yrkande 1, föreslås att

visumtvånget avskaffas för personer från Taiwan. I motionens

andra yrkande föreslås att Exportrådets handelskontor i Taiwan

skall ges ansvar för vissa konsulära tjänster. I yrkande 3 samt

5 föreslås att Taiwans kontor i Stockholm får motsvarande

konsulära uppgifter samt att därvarande personal får komma i

åtnjutande av sedvanliga diplomatiska förmåner. I yrkande 4

begärs att den vid den svenska Tokyo-ambassaden anställde

investeringsspecialisten också bör tjänstgöra i Taiwan och

Sydkorea.

Utskottet

Vad gäller förslaget om upprättandet av ett konsulat i

Murmansk (motionerna U322 (s) och U603 (v), yrkande 4) delar

utskottet motionärernas bedömning att tillskapandet av det s.k.

euro-arktiska Barentsrådet bl.a. kommer innebära en expansion av

samarbetet mellan de nordligaste delarna av Sverige, Norge,

Finland och Ryssland. I första hand kan en ökning av kontakterna

mellan länen förväntas.

Utskottet konstaterar att utvecklingen i denna region och i

nordvästra Ryssland motiverat ökat svenskt intresse på senare

tid. Bl.a. har generalkonsulatet i S:t Petersburg instruerats

att ägna mer uppmärksamhet åt frågor som berör detta område.

Norge har enligt vad utskottet inhämtat upprättat ett lönat

generalkonsulat i Murmansk, och Finland kommer i dagarna att

öppna en konsulär byrå underställd Finlands generalkonsulat i

S:t Petersburg. Mot denna bakgrund föreligger från svensk sida

intresse av att i första hand utröna möjligheterna till nordisk

konsulär samverkan i någon form i Murmansk. Intresset framfördes

bl.a. vid det senaste nordiska utrikesministermötet i Stockholm

den 26--27 januari 1993. Redan i dag kan nödställda svenskar

påräkna konsulär hjälp från det norska generalkonsulatet. Enligt

vad utskottet erfarit kräver dock mer omfattande samverkan

sannolikt utförligare överväganden, bl.a. gällande den

befintliga svensk-ryska (tidigare svensk-sovjetiska)

konsularkonventionen.

Därmed avstyrker utskottet motionerna U322 (s) samt yrkande 4

i motion U603 (v).

Förslaget om ett Sverigehus i den förutvarande svenska

legationen i S:t Petersburg, som framförs i motion U314 (fp),

har tidigare behandlats av utskottet (1991/92:UU14). Utskottet

välkomnade i fjolårets betänkande satsningen på utökad svensk

närvaro i olika former i S:t Petersburg.

En utbyggnad av Sveriges kontakter med S:t Petersburgs-området

är enligt utskottets mening angelägen. Staden är central i den

den del av Ryssland som prioriteras i det svenska östbiståndet.

Näringslivets engagemang i området synes öka. Utskottet ser mot

den bakgrunden positivt på förslaget om ett Sverigehus i S:t

Petersburg.

Det är emellertid inte självklart att ett sådant centrum bör

förläggas till den gamla legationsbyggnaden.

Utrikesdepartementets undersökning tyder på höga kostnader för

den ombyggnad som i ett sådant fall skulle bli nödvändig. Även

andra alternativ bör därför studeras. Under statsminister Carl

Bildts överläggningar med borgmästare Anatolij Sobtjak i

februari 1993 angav den senare enligt vad utskottet erfarit en

lämplig tomt för ett nybygge. Vid detta tillfälle utsågs även

koordinatorer för fortsatta överläggningar i frågan, från svensk

sida dir. Michael Sohlman i Nobelstiftelsen.

Ett förverkligande av projektet förutsätter enligt utskottets

mening ett engagemang från näringslivets sida. Även om huset i

betydande utsträckning bör kunna utnyttjas för t.ex.

kursverksamhet och andra biståndsrelaterade aktiviteter bör

endast en del av finansieringsbehovet kunna täckas med

östbiståndsmedel.

Därmed får motion U314 (fp) anses besvarad.

I två motioner, U308 (m, fp, c, kds) och U316 (nyd), framförs

förslag som berör Sveriges relationer med Taiwan.

Sverige erkänner i likhet med den överväldigande majoriteten

av världens stater Folkrepubliken Kina som representerande Kina

i bl.a. Förenta nationerna. I handelspolitiska fora är bilden

inte helt jämförbar. Vad gäller exempelvis GATT, som har över

100 medlemsstater vilka tillsammans svarar för mer än 90 % av

världshandeln, pågår en fortlöpande utveckling av relationerna

med Taiwan.

Utskottet har flera gånger tidigare (senast i betänkandet

1991/92:UU14) behandlat frågan om Sveriges relationer med Taiwan

samt om vilken ställning i Sverige som kan åtnjutas av Taiwans

representation i Stockholm, Taipei Trade Tourism and Information

Office (TTTIO). I tidigare betänkanden har utskottet bl.a. tagit

ställning till förslag om att Sverige, utan att förändra vad som

gäller de faktiska diplomatiska relationerna med Taiwan, likväl

skulle bevilja TTTIO samma status som en ambassad. Utskottet har

därvid konstaterat att detta ej är möjligt med hänsyn till

hittillsvarande svensk tillämpning av Wienkonventionen om

diplomatiska förbindelser.

I motionerna U308 (m, fp, c, kds), yrkandena 1 och 2, samt

U316 (nyd), yrkande 5, framförs förslag att TTTIO, mot bakgrund

av de växande svensk-taiwanesiska handelsförbindelserna, i varje

fall borde få avsevärda lättnader på olika områden, motsvarande

dem som tillkommer diplomatiskt utsänd personal. I motion U316

(nyd), yrkande 2, föreslås att Exportrådets handelskontor i

Taiwan skall ges ansvar för vissa konsulära tjänster. I yrkande

3 i samma motion anförs att UD bör medverka till att Taiwans

Stockholmsrepresentation får status av 'Representative Office'.

Utskottet ser positivt på en utveckling av

handelsförbindelserna mellan Sverige och Taiwan. Sveriges och

Taiwans kontor i resp. land utför ett värdefullt arbete för att

förmedla kontakter och underlätta handeln. Några principiella

hinder mot en namnändring av Taiwans Stockholmskontor, som

föreslås i yrkande 3 i motion U316 (nyd), föreligger enligt vad

utskottet inhämtat inte så länge det nya namnet inte ger intryck

av diplomatisk beskickning.

Exportrådets representation i Taipei, som sedan den 1 juli

1992 är förstärkt med ytterligare en svensk tjänsteman,

omhändertar på ett aktivt sätt svenska kommersiella intressen på

Taiwan. Enligt vad utskottet inhämtat är olika aspekter på

svensk politik visavi Taiwan för närvarande under beredning i

regeringskansliet. I en nyligen framlagd proposition

(1992/93:203) föreslås att regeringen ges möjlighet att

bemyndiga även ett organ som är knutet till Sveriges exportråd

att meddela beslut i ärenden om visering. I propositionen anförs

att det är ett starkt svenskt intresse att visering, inte minst

för affärsmän, kan erhållas på ett snabbt och smidigt sätt.

Förslaget syftar till att underlätta för personer med pass

utfärdade av myndigheter i Taiwan att få svensk visering trots

avsaknaden av diplomatiska förbindelser mellan Sverige och

Taiwan. Behovet för detta har vuxit i takt med det ökade

handelsutbytet. Regeringens förslag, som kommer att behandlas av

utskottet senare i vår, skulle innebära att exportkontoret i

Taiwan bemyndigas besluta om ärenden rörande visering.

Därmed får yrkandena 1 och 2 i motion U308 (m) samt yrkandena

2, 3 och 5 i motion U316 (nyd) anses besvarade.

I yrkande 4 i motion U316 (nyd) föreslås att den vid den

svenska Tokyo-ambassaden anställde investeringsspecialisten

också bör tjänstgöra i Taiwan och Sydkorea. Enligt vad utskottet

inhämtat besitter Exportrådets representation i Taipei betydande

kompetens också på investeringsområdet. Representationen driver

t.ex. aktivt kampanjer för att intressera taiwanesiska företag

att göra investeringar i Sverige. Övriga prioriteringar görs

enligt utskottets uppfattning lämpligen av Näringsdepartementet

i egenskap av huvudman för den i motionen omnämnde

ambassadtjänstemannen.

Därmed får yrkande 4 i motion U316 (nyd) anses besvarat.

I yrkande 1 i motion U316 (nyd) föreslås att visumtvånget

avskaffas för personer från Taiwan. Sveriges viseringspolitik är

föremål för samordning med övriga nordiska länder via

förpliktelserna enligt den nordiska

passkontrollöverenskommelsen. Detta förhållande skulle

emellertid i sig, enligt vad utskottet inhämtat, inte förhindra

en svensk omprövning av viseringstvånget avseende taiwaneser.

Utskottet överlåter dock den vidare prövningen av denna fråga på

regeringen.

Därmed får yrkande 1 i motion U316 (nyd) anses besvarat.

B. Bidrag till vissa internationella organisationer

Propositionen (s. 5--7, 47--59)

Förenta nationernas reguljära budget för kalenderåren 1992 och

1993 fastställdes av den 46:e generalförsamlingen till 2 462 400

000 dollar. Sveriges bidragsandel för såväl FN:s reguljära

budget som för de fredsbevarande operationerna är för närvarande

1,11 %. Det uttaxerade bidraget för kalenderåret 1992

(budgetåret 1991/92) uppgår, med reservation för revideringar,

till 60,5 miljoner kronor.

Ett minst lika stort belopp kan beräknas för kalenderåret 1993

(budgetåret 1993/94). Reservation måste även här göras för

revideringar och för möjligheten av förändringar i bidragsskalan

redan under år 1993. För kalenderåret 1994 -- budgetåret 1993/94

-- kan det svenska bidraget beräknas uppgå till 72 miljoner

kronor. Sveriges bidrag till de obligatoriska kostnaderna för

FN:s fredsbevarande operationer beräknas för budgetåret 1993/94

uppgå till ca 98 miljoner kronor. Vidare tillkommer en budgetär

beredskap på 15 miljoner för obligatoriska bidrag avseende nya

oförutsedda fredsbevarande operationer.

De obligatoriska bidragen fördelar sig enligt följande på de

fredsbevarande operationer som nu kan förutses pågå under

kommande budgetår:

Vaktstyrkan i Mellersta Östern (UNDOF) 3 mkr

Fredsstyrkan i södra Libanon (UNIFIL) 12

Observatörsstyrkan mellan Irak och Kuwait

(UNIKOM) 6

Observatörsstyrkan i El Salvador (ONUSAL) 3

Fredsstyrkan i f.d. Jugoslavien (UNPROFOR) 55

Övervakningsstyrkan i Somalia (UNOSOM) 12

Övervakningsstyrkan i Moçambique (UNOMOZ) 4

Utöver dessa belopp föreslås som ett frivilligt bidrag 3

miljoner kronor till FN-styrkan på Cypern (UNFICYP), vilken

Sverige lämnade 1987 med hänsyn till den otillfredsställande

finansieringen. Bidraget avräknas mot Sveriges utestående krav

för kostnaden avseende den svenska kontingentens medverkan i

UNFICYP.

Från och med 1993/94 föreslås en överföring av Sveriges bidrag

till FN:s organisation för industriell utveckling, UNIDO, till

detta anslag från tolfte huvudtiteln. UNIDO:s verksamhet syftar

till att främja och påskynda industrialisering i

utvecklingsländer. Sveriges bidragsandel till UNIDO uppgår för

närvarande till 1,10 % av organisationens budget, vilket för

budgetåret 1993/94 beräknas motsvara 6 890 000 kr.

Ett belopp om totalt 632 000 kr för bidrag till utredningar

m.m. om det allmänna FN-arbetet, som bedrivs av enskilda

organisationer, lärosäten m.fl. föreslås överföras till det nya

anslaget F 1. Utredningar och andra insatser på det

utrikespolitiska området.

För Nordiska ministerrådet (anslaget B 2) föreslås oförändrat

250 miljoner kronor. Den svenska bidragsandelen beräknas till

37,8 % enligt den fördelningsnyckel som tillämpas.

Det svenska budgetåret 1993/94 täcker andra hälften av EFTA:s

budgetår 1993 och första hälften av EFTA:s budgetår 1994.

EFTA-sekretariatet har för EFTA:s budgetår 1993 äskat 90

miljoner schweiziska francs. Budgeten omfattar kostnader för

EFTA:s nya EES-organ, EFTA:s övervakningsmyndighet (ESA) och

EFTA-domstolen samt för EFTA-sekretariatet och delar av det

multilaterala programsamarbetet. För år 1994 finns ännu inga

uppgifter.

Det negativa resultatet av den schweiziska folkomröstningen om

EES-avtalet innebär att avtalets ikraftträdande försenas. Vidare

får Schweiz nej till EES budgetmässiga återverkningar. Budgeten

kommer att delas upp i en EFTA-del och en EES-del. Sveriges

andel av EFTA-delen blir enligt regeringen sannolikt 25,47 %

enligt tidigare beslutad fördelningsnyckel. Vad gäller de

EES-relaterade utgifterna är det ännu inte helt fastställt hur

Schweiz beslut kommer att återverka på kostnadsfördelningen.

Under överläggningar i mars 1993 har dock nya

fördelningsprinciper överenskommits. Enligt dessa kommer

Sveriges andel av kostnaderna för ESA och EFTA-domstolen att bli

ca 30%, medan andelen för EFTA-sekretariatet beräknas bli

omkring 36 %. Nya fördelningsnycklar, baserade på dessa

principer, kommer att fastställas senare under 1993. Med

reservation för de ändringar som kvarstående ovisshetsfaktorer

kan medföra, föreslår regeringen att anslaget B 5 oförändrat

uppgår till 110 miljoner kronor för budgetåret 1993/94.

Under anslaget B 10 återfinns Konferensen om säkerhet och

samarbete i Europa (ESK) som tidigare redovisats under anslaget

F 2.

ESK:s verksamhet och institutioner befinner sig i snabb

utveckling. Toppmötet i Helsingfors i juli 1992 beslutade att

ESK:s institutioner -- sekretariatet i Prag, centret för

förhindrande av konflikter i Wien och kontoret för demokratiska

institutioner och mänskliga rättigheter i Warszawa -- skall

arrangera en serie seminarier i olika ämnen, bl.a. till stöd för

de nya deltagarstaterna. I september 1992 öppnades det nya Forum

för säkerhetssamarbete i Wien. De politiska konsultationerna

inom ramen för ESK:s ämbetsmannakommitté intensifieras alltmer

och innebär ett kontinuerligt arbete i olika undergrupper. ESK:s

kommunikationssystem beräknas i år nå 34 stater och är under

fortsatt utbyggnad. En minoritetskommissarie har utsetts och

skall förses med vissa administrativa resurser. Under senare

hälften av år 1992 utsändes flera s.k. missioner, i första hand

till krisområdena i det forna Jugoslavien. Liknande ESK-närvaro

kan väntas bli upprättad under kortare eller längre tid i ett

antal andra krisområden.

Ordförandeskapet i ESK:s ministerråd och i

Ämbetsmannakommittén med dess undergrupper roterar mellan

deltagarstaterna. Sverige innehar denna post under perioden från

ministerrådsmötet i Stockholm i december 1992 till nästa

ministerrådsmöte, som väntas äga rum mot slutet av 1993. Genom

att Sverige kommer att ingå i den s.k. trojkan under resten av

budgetåret 1993/94 kommer dock det svenska ledningsansvaret för

ESK att kvarstå ytterligare en tid.

Sveriges andel av ESK:s gemensamma budget är för närvarande

3,55%. Vissa kostnader bestrids även genom att olika

ESK-stater beviljar extra bidrag. Under perioden som ordförande

och som medlem av trojkan kommer särskilt stora anspråk på extra

bidrag att riktas mot Sverige. Regeringen avser att i första

hand låta sådana bidrag utgå i form av personal, som ställs till

ESK:s förfogande för särskilda uppdrag.

Regeringen föreslår att ett sammanlagt belopp om 23 328 000 kr

avsätts inom anslagsposten B 10. Konferensen om säkerhet och

samarbete i Europa (ESK).

Under samma avsnitt i propositionen upptas anslagen för

Sveriges medlemskap i Europarådet (B 3), OECD (B 4) samt ett

anslag Övriga internationella organisationer (B 8). Anslagen B 6

och B 7 behandlas av näringsutskottet. Anslaget B 9 behandlas av

försvarsutskottet.

Sammanfattning av motionen

I motion U313 (v) föreslås att 70 000 kr anslås utöver vad

regeringen har föreslagit, eller således 270 000 kr, till FN:s

tortyrkommitté för budgetåret 1993/94. Bakgrunden är att

regeringen utan motivering föreslagit en minskning från 270 000

kr till 200 000 kr av bidraget till kommittén.

Utskottet

1984 års konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig och

förnedrande behandling eller bestraffning innehåller relativt

detaljerade bestämmelser om vad staterna skall göra för att

hindra tortyr. I förpliktelserna ingår också en skyldighet att

åtala den som på tillräckliga grunder är misstänkt för att ha

begått en tortyrhandling eller utlämna vederbörande till en

annan stat för lagföring. Tortyrkonventionen följer i stort sett

andra konventioner vad avser övervakningsmekanismer. En särskild

kommitté har upprättats med uppgift att granska rapporter från

konventionsstaterna och att behandla klagomål från stater eller

enskilda personer mot sådana stater som godkänt kommitténs

behörighet. Enligt konventionen skall Övervakningskommitténs

utgifter bestridas av konventionsstaterna. Detta betyder att

kostnaderna för kommitténs möten fördelas på de stater som

ratificerat konventionen. Det är med andra ord inte staterna

själva som avgör vilket bidrag som årligen skall lämnas till

kommittén.

Den minskade föreslagna medelsramen för bidraget till

Tortyrkommittén skall, som framgått av ovanstående redogörelse,

ej ses som en nedprioritering av arbetet för att förhindra

tortyr eller av arbetet för att hjälpa tortyrens offer.

Förslaget är baserat på tidigare års utfall om Sveriges andel av

kostnaderna för kommitténs möten. Storleken på Sveriges

stipulerade bidrag för 1993 är ännu ej känd men bedöms ej

överstiga 200 000 kronor. Under budgetåret 1991/92 betalade

Sverige 175 872 kr till kommittén.

Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att det

internationella arbetet för att stoppa tortyr måste stärkas (se

också utskottets betänkande 1992/93:UU03 om mänskliga

rättigheter). Utskottet vill i sammanhanget framhålla det stöd

som lämnas till FN:s frivilligfond för tortyroffer. De

nordiska länderna, som aktivt medverkat till tillkomsten av

fonden, hör till dess största bidragsgivare. Sverige utbetalade

-- via SIDA -- 1 miljon kronor till fonden för vartdera

kalenderåret 1991 och 1992. Inför kalenderåret 1993 har

regeringen föreslagit en dubblering av anslaget till fonden,

dvs. 2 miljoner kronor.

Därmed avstyrks motion U313 (v).

D. Information om Sverige i utlandet

Propositionen (s. 27--28, 191--201)

Anslagen under detta avsnitt finansierar information om

Sverige i utlandet.

Den statligt finansierade Sverigeinformationen skall syfta

till att sprida kännedom om det svenska samhället samt väcka

intresse och förståelse för den svenska synen på olika

samhällsfrågor. Därmed underlättas Sveriges deltagande i det

internationella utbytet. Det är också ett utrikespolitiskt

intresse att svenska synpunkter blir kända och får gehör i

utlandet. Informationen om Sverige i utlandet kan därutöver ha

betydelse för våra ekonomiska förbindelser och främja såväl

export som turism.

Avsikten med den statliga Sverigeinformationen skall inte vara

att förmedla en tillrättalagd och glättad bild av vårt land.

Sverigebilden utomlands bestäms främst av faktiska förhållanden.

Den internationella nyhetsförmedlingen uppmärksammar dock ofta

endast enstaka händelser och utvecklingsdrag. De statliga

informationsinsatserna bör därför söka komplettera bilden genom

att särskilt belysa utvecklingen inom sektorer av det svenska

samhället som annars kanske skulle hamna i skymundan --

högteknologisk industri, forskning och utveckling,

miljösatsningar, arbetsmarknadspolitiska lösningar, det

mångfasetterade kulturlivet m.m. Avvecklingen av Turistrådet och

tillkomsten av Styrelsen för Sverigebilden och Swedish Travel

and Tourism Council/Next Stop Sweden under förra året kan komma

att också tillföra Svenska institutet särskilda uppgifter.

Svenska institutet (anslaget D 1) är en statligt finansierad

stiftelse som förmedlar information om det svenska samhället

genom publikationer, filmer, utställningar, seminarier,

personutbyte, kurser, konferenser, bidrag till undervisning i

svenska vid utländska läroanstalter m.m. Institutet svarar för

verksamheten vid det svenska kulturhuset i Paris, Centre

Culturel Suédois (CCS).

Inför treårsperioden 1993/94--1995/96 har Svenska institutet

lämnat en fördjupad anslagsframställning. Av denna framgår bl.a.

att institutets verksamhet under kommande år i stor utsträckning

kommer att fortsätta att präglas av de två huvudlinjerna i

utvecklingen i Europa och vårt närområde, nämligen integrationen

i Västeuropa och den politiska och ekonomiska omvandlingen i

Central- och Östeuropa. Sveriges ansökan om medlemskap i EG gör

det särskilt angeläget att öka informationsinsatserna om Sverige

i Västeuropa. Även utvecklingen i Central- och Östeuropa

motiverar särskilda insatser.

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 63 083

000 kr.

Radio Sweden är den enhet inom Sveriges Radio AB som svarar

för radioprogramverksamheten för utlandet (anslaget D 2).

Programmen skall ge dels svenskar som befinner sig utomlands,

dels utländsk publik möjlighet att få information om och

upprätthålla kontakt med Sverige. Sändningarna sker för

närvarande på åtta språk och riktar sig till alla världsdelar.

Regeringen föreslår ett anslag på 51 363 000 kr för

Radioprogramverksamheten för utlandet. Däri ingår en

engångsanvisning på 9,7 miljoner kronor för kapitalkostnader i

samband med investering i nya kortvågssändare. Förslaget innebär

en minskning av anslaget med 15 miljoner kronor till följd av

besparingar i de statliga utgifterna. Regeringen bedömer att

minskningen av anslaget inte kan ske utan att förmågan att

producera egna program kommer att påverkas.

För anslaget D 3. Övrig information om Sverige i utlandet

föreslås 14 254 000 kr. Det avser sådant informations- och

erfarenhetsutbyte som samordnas av Utrikesdepartementets press-

och informationsenhet och bidrag till

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Förslaget innebär att

särskilda insatser i Europa skall prioriteras.

Sammanfattning av motionerna

Ett stort antal motioner berör Sverige Radios

utlandssändningar, dvs. Radio Sweden, och dess framtida

finansiering. I motion U312 (v), yrkande 1, begärs att 15

miljoner kronor utöver vad regeringen har föreslagit, eller

således 76 363 000 kr, anslås för Radio Sweden. I motionen

framhålls att utlandssändningarna spelar en viktig roll i

världsdelar där stora folkgrupper saknar tillgång till objektiv

och allsidig information. I yrkande 2 anförs att inriktningen på

Radio Swedens verksamhet inte bör förändras, utan tvärtom bör

expandera till att omfatta t.ex. fler språkgrupper.

Även motion U304 (c) anför att det besparingsbeting som åsatts

Radio Sweden är för kraftigt samt att besparingar hellre bör

göras på andra områden inom utrikesförvaltningen.

I motion U302 (fp), yrkande 1, anförs att en avveckling av

Radio Swedens spanska och franska sändningarna ej bör ske. I

motionens yrkande 2 föreslås att regeringen skall lämna förslag

om hur finansieringen av Radio Swedens verksamhet skall kunna

tryggas i framtiden. Motionären nämner att en tänkbar möjlighet

vore att täcka en del av kostnaderna med licensmedel.

Också motion U311 (s), yrkande 1, framhåller

utlandssändningarnas betydelse såväl inom som utom Europa. I

motionens yrkande 2 föreslås att regeringen till riksdagen

återkommer med ett nytt förslag till hur Radio Swedens

verksamhet skall kunna finansieras under budgetåret 1993/94. I

motion U324 (s) framhålls den betydelse de svenskspråkiga

sändningarna har för svenska biståndsarbetare och sjömän.

Motionärerna anser att de föreslagna nedskärningarna i Radio

Sweden därför inte bör drabba de svenskspråkiga programmen.

I motion U320 (kds, fp, c, nyd) begärs att den föreslagna

besparingen genomförs på sådant sätt att sändningstiden för

Radio Swedens egenproducerade program på svenska i huvudsak kan

behållas.

I motion U318 (nyd) föreslås en nedläggning av Radio Swedens

egen produktionsverksamhet (yrkande 2). Sändningar på andra

språk än svenska och engelska kan enligt motionärerna upphöra

(yrkande 1). Mot bakgrund av dessa föreslagna besparingar anser

motionärerna att anslaget till Radio Sweden kan minskas

ytterligare. I motionens yrkande 3 föreslås därför en minskning

av anslaget för budgetåret 1993/94 med 36 663 000 kr. Således

föreslås ett anslag på totalt 14 700 000 kr.

Utskottet

Utrikesutskottet har berett kulturutskottet tillfälle att

yttra sig över ifrågavarande motioner. I sitt yttrande anför

kulturutskottet bl.a. följande:

Ett initiativ från riksdagen om överväganden rörande

finansiering, helt eller delvis, av SR:s utlandssändningar med

TV-avgiftsmedel -- i stället för med medel som anvisas över

statsbudgeten -- skulle innebära att riksdagen redan några

månader efter den nya avtalsperiodens ingång aktualiserade en

ändring av de riktlinjer som en enhällig riksdag förra våren

slog fast i fråga om finansieringen av Radio Swedens verksamhet.

Kulturutskottet anser att detta inger betänkligheter.

I sammanhanget måste vidare följande beaktas. Om SR inte

skulle få kompensation för bortfallet av medel anvisade över

statsbudgeten genom en motsvarande ökning av resurserna i form

av TV-avgiftsmedel, skulle en konsekvens av en sådan ändring av

riktlinjerna som ovan åsyftas bli att SR för sin allmänna

programverksamhet kommer att ha mindre resurser än vad riksdagen

förra våren fann motiverat. Utskottet kan inte acceptera en

sådan nedskärning av resurserna till SR. Kulturutskottet är

inte heller berett att föreslå en begränsning eller annan

ändring av det uppdrag i fråga om den allmänna

programverksamheten som SR har. Således måste bortfall för SR av

medel som anvisas över statsbudgeten för SR:s utlandssändningar

kompenseras genom att ytterligare TV-avgiftsmedel anvisas för

att den allmänna programverksamheten inte skall drabbas av

inkomstbortfallet. En höjning av TV-avgiften -- utöver den som

föreslås i budgetpropositionen (36 kr per år) -- blir således

aktuell. Utskottet vill emellertid framhålla att det av

principiella skäl inger starka betänkligheter att med

TV-avgifter bekosta SR-sändningar till utlandet. Detta gäller

oavsett om sändningarna kan betraktas som varande av public

service-karaktär eller inte.

Kulturutskottets slutsats blir att riksdagen inte bör ta något

initiativ till överväganden om finansieringen av SR:s

radioprogramverksamhet för utlandet som innefattar möjligheten

att finansieringen helt eller delvis skulle kunna ske med

TV-avgiftsmedel.

Med det ställningstagande beträffande eventuell användning av

TV-avgiften för SR:s utlandssändningar som utskottet intagit i

det föregående finns det inte skäl att ta upp till övervägande

frågan om en ändring av fördelningsnyckeln.

Utrikesutskottet delar kulturutskottets uppfattning att en

förändring av de ekonomiska villkoren för Sveriges Radio endast

några månader efter det att den nya avtalsperioden inletts är

olycklig. Att en sådan likväl föreslagits av regeringen beror

självfallet på den samhällsekonomiska utvecklingen, som kräver

besparingar av de offentliga utgifterna inom praktiskt taget

alla områden.

Neddragningen av Radio Swedens budget är begränsad, men får

likväl omfattande konsekvenser. Enligt utskottets mening

bedriver Radio Sweden en ur många synvinklar utomordentligt

värdefull programverksamhet. Som framhålls i flera motioner

fyller utlandssändningarna en viktig funktion, dels för svenskar

som kortare eller längre tid vistas utomlands, dels för många

utländska medborgare i vars hemländer Radio Swedens utländska

språkprogram ingår som en naturlig del av utbudet. Radio Sweden

kan enligt utskottets uppfattning spela en central roll för

spridandet av väsentlig och allsidig information om Sverige i en

tid av ökad internationalisering på snart sagt alla områden.

Det krävande sparbeting som ålagts Radio Sweden till följd av

det kärva statsfinansiella läget kommer även enligt regeringens

bedömning att erfordra inskränkningar i verksamheten. I

propositionen har angivits några tänkbara vägar genom vilka

nedskärningarna skulle kunna genomföras. I första hand föreslås

en nedskärning av Radio Swedens svenskspråkiga redaktion. I

stället för egenproducerade svenska program skulle Radio Sweden

till alldeles övervägande del kunna återutsända eller samsända

nyhets- och andra program från P1, P2, P3 och P4. Enligt

propositionen skulle det också vara möjligt att avveckla

sändningarna på ett eller flera utländska språk. Från Sveriges

Radio har uppgivits att besparingar av den storleksordning som

föreslås av regeringen skulle leda till avveckling av fyra

redaktioner, den franska, den spanska, den estniska och den

lettiska.

Enligt utskottets mening vore en så stark begränsning av Radio

Swedens verksamhet olycklig. Företaget bör givetvis tillvarata

de rationaliseringsmöjligheter som finns t.ex. genom ökat

samarbete med Sveriges Radios invandrarredaktioner. Det finns

emellertid starka skäl att söka undvika en avveckling av något

eller några av de nuvarande sändningsspråken.

I motion U302 (fp) föreslås att vissa delar av Radio Swedens

verksamhet kunde finansieras med licensmedel. En sådan

finansiering ägde rum fram till 1964. Utskottet noterar att

sändningarna på svenska i stor utsträckning riktar sig till

licensbetalare som tillfälligt befinner sig utanför landet. Även

sändningarna på utländska språk når många licensbetalare inom

landet, bl.a. genom utsändning på FM-bandet. Det ter sig för

utrikesutskottet mot denna bakgrund inte självklart, att Radio

Sweden skall vara den enda enhet inom Sveriges Radio-koncernen

som skall underkastas nya besparingskrav i det svåra

samhällsekonomiska läge som Sverige nu befinner sig i.

Utskottet noterar att en partiell finansiering av Radio Sweden

med mottagaravgiftsmedel inte strider mot det gällande avtalet.

Däremot är det möjligt att en förändring i denna riktning kan

komma att aktualisera förnyade överväganden om t.ex.

fördelningsnyckeln mellan olika bolag inom koncernen. Det

ankommer emellertid inte på utrikesutskottet att ta ställning i

denna senare fråga.

Utrikesutskottet noterar även kulturutskottets invändningar

mot partiell finansiering av Radio Sweden med

mottagaravgiftsmedel. Utrikesutskottets uppfattning är mot denna

bakgrund att frågan bör bli föremål för regeringens skyndsamma

överväganden i syfte att trygga Radio Swedens fortsatta

sändningar.

Det anförda bör med anledning av U304 (c), U302 (fp) yrkandena

1 och 2, U311 (s) yrkandena 1 och 2, U320 (kds, fp, c, nyd) samt

U324 (s) ges regeringen till känna.

I motion U312 (v), yrkande 1, begärs att 15 miljoner kronor

utöver vad regeringen har föreslagit skall anslås till Radio

Sweden. I motionens yrkande 2 föreslås att Radio Swedens

inriktning skall bibehållas och att verksamheten skall ges

möjlighet att expandera. Som framgått av ovan redovisade

överväganden kan utskottet inte biträda motionens förslag.

Därmed avstyrks yrkandena 1 och 2 i motion U312 (v).

Utskottet konstaterar att den i motion U318 (nyd), yrkande 3,

föreslagna minskningen av anslaget till Radio Sweden till totalt

14, 7 miljoner kronor (inkl. investeringskostnaden på 9,7

miljoner kronor) är orealistisk. Förslaget skulle innebära en

drastisk nedskärning av antalet sändningstimmar (yrkandena 1 och

2). Utskottet noterar att det i propositionen särskilt framhålls

att Radio Sweden spelar en viktig roll i bl.a. Sveriges

närområde, inte minst genom möjligheten att nå potentiellt stora

lyssnarskaror kring Östersjön.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 1--3 i motion

U318 (nyd).

E. Utrikeshandel och exportfrämjande

Propositionen (s. 10--21, 214--217)

Under detta anslag finansieras bl.a. kostnaderna för de

nämnder som är knutna till Krigsmaterielinspektionen (KMI).

Kostnaderna för KMI:s organisation och verksamhet, exkl.

nämnderna, skall bestridas genom avgifter från tillverkare av

krigsmateriel samt expeditionsavgifter för utförseltillstånd.

Vissa förenklingar i dessa avgiftssystem har nyligen fastställts

av regeringen. Regeringen föreslår att avgifterna hädanefter

redovisas under statsbudgetens inkomstsida och kostnaderna under

detta anslag (E 4), som omvandlas till ett ramanslag. De totala

kostnaderna för budgetåret 1993/94 beräknas härigenom bli 4 465

000 kr, varav ca 104 000 kr utgör kostnaden för nämnderna.

I propositionen presenteras två nya anslag, E 6. Medel för

översättning av EG:s regelverk, samt E 7. Medel för

informationsinsatser om europeisk integration. Den tidigare

tillsatta delegationen med uppgift att översätta bl.a. det

regelverk som ingår i EES-avtalet fick i juni 1992 regeringens

uppdrag att även svara för översättning av de EG-rättsakter som

aktualiseras vid ett svenskt medlemskap i EG. Regeringen

föreslår att 16 500 000 kr anvisas för dessa ändamål.

Inom Utrikesdepartementet upprättades i juli 1992

sekretariatet för Europainformation. Sekretariatet arbetar med

och samordnar regeringskansliets information om den europeiska

integrationen. Jämsides med sekretariatet arbetar en särskild

delegation med att tilldela medel till enskilda organisationer

för informationsprojekt kring integrationsfrågor.

Allsidig information om integrationsarbetet och

medlemskapsperspektivet är av central betydelse för att

kunskapen, intresset och engagemanget för Europafrågorna skall

få en bred spridning. Regeringen föreslår ett anslag på

sammanlagt 50 miljoner kronor, som fördelas lika mellan

regeringskansliets informationsverksamhet och delegationen.

Delegationens medel avses vidareförmedlas till såväl

organisationslivets informationsinsatser som

kampanjorganisationernas verksamhet.

Anslagen E 1, E 2 och E 3 behandlas av näringsutskottet.

Anslaget E 5 behandlas i anslutning till utskottets överväganden

i betänkande 1992/93:UU31 i anledning av regeringens proposition

om den framtida forskningspolitiken (prop. 1992/93:170).

Sammanfattning av motionerna

I motion U512 (v) anförs att de medel som regeringen föreslår

skall utgå som bidrag till studieförbund, organisationer och

kampanjsammanslutningar för dessas spridning av EG-information

är helt otillräckliga. Motionärerna anser att det är orimligt

att hela Organisationssverige skall kunna genomföra sitt

informationsarbete om EG till samma kostnad som

regeringskansliet. Hela E 7-anslaget föreslås därför användas

till studieförbundens och organisationernas EG-information

(yrkande 1). I motionens yrkande 2 föreslås att alla hushåll

skall tilldelas exemplar av Maastrichtavtalet samt att denna

utgift, liksom annan information från regeringen, ej bör belasta

E 7-anslaget utan bör rymmas inom regeringens medel för arbetet

med den västeuropeiska integrationen.

I motion U518 (s) föreslås en annan fördelning av E 7-anslaget

än den regeringen föreslagit. Enligt motionärerna bör

Delegationen för informationsinsatser om europeisk integration

tilldelas 35 miljoner kronor och UD:s sekretariat för

Europainformation 15 miljoner kronor. Som skäl anförs bl.a. att

delegationen redan fått långt fler ansökningar om bidrag för

informationsinsatser om europeisk integration än den kunnat

bevilja. Motion U321 (s) föreslår ytterligare en annan

fördelning: 40 miljoner till delegationen och 10 miljoner till

sekretariatet. Enligt motionärerna finns ett stort behov för

alla de organisationer som arbetar med information, studier och

opinion kring Europafrågorna att öka intensiteten i arbetet,

samtidigt som människors intresse för dessa frågor är stort och

ökande. I motion U516 (nyd) föreslås att utbildningsradion bör

anvisas 4 750 000 kr från anslaget E 7 i syfte att

kurslitteratur skall kunna distribueras till samtliga svenska

hushåll i samband med utbildningsradions EG-information.

Motion U303 (m, fp, c, kds) refererar bl.a. till myter och

sakfel som sägs förekomma i den s.k. kvinnodebatten om bl.a.

EG-frågorna. Mot bakgrund härav föreslås i motionen att

kvinnoorganisationerna bör ges särskild prioritet vid

medelstilldelningen för informationsinsatser om europeisk

integration. Även yrkande 8 i motion A811 (c) föreslår en sådan

prioritering av kvinnoorganisationerna. I motion U307 (m, s)

föreslås att Malmö stadsbibliotek blir dokumentationscentral för

folkbibliotekens EG-information och för material rörande

regionernas Europa. Motionärerna föreslår att kostnaden för

denna verksamhet, som anges till ca 600 000 kr, bör belasta E

7-anslaget.

Utskottet

Riksdagen biföll i juni 1992 regeringens proposition

1991/92:150 att för budgetåret 1992/93 avsätta 50 miljoner

kronor för informationsinsatser om europeisk integration. Som

också påpekas i proposition 1992/93:100 ansåg utrikesutskottet i

sitt yttrande till konstitutionsutskottet i fjol (1991/92:UU3y),

att det vore naturligt om "en större del av medlen under

budgetåret 1993/94 ägnas åt att belysa effekterna av ett svenskt

medlemskap i EG." Utskottet delade också regeringens uppfattning

att medel borde kunna ställas till förfogande för de

organisationer som önskar bedriva kampanj för eller emot ett

svenskt medlemskap. Slutligen framhöll utskottet att kvinnornas

situation borde uppmärksammas särskilt i sammanhanget.

Utskottet vidhåller dessa ståndpunkter och delar således även

till fullo den uppfattning som kommer till uttryck i så gott som

samtliga motioner, nämligen att såväl EES-avtalet som den

förestående folkomröstningen om ett svenskt medlemskap i de

europeiska gemenskaperna, EG, gör det angeläget att alla i vårt

samhälle får möjlighet att ta del av allsidig och saklig

information om dessa frågor och om konsekvenserna av de

förändringar som väntar. Detta inbegriper information om såväl

"Ja till EG"-anhängarnas argument som "Nej till

EG"-anhängarnas motiv.

Behovet av information inför genomförandet av folkomröstningen

1994 kan enligt utskottets uppfattning motivera att ytterligare

resurser ställs till folkrörelsernas förfogande i ett senare

skede.

Som påpekas i bl.a. motion U512 (v) består uppgiften bl.a. av

att nå ut med information till alla svenska hushåll, sammanlagt

ca 4,2 miljoner. "Organisationssverige" kan knappast förväntas

ha kapacitet eller resurser att nå ut till alla dessa människor.

För delegationen, som leds av förre statsministern Fälldin,

kommer det självfallet många gånger bli fråga om svåra

avvägningar. En av sekretariatets angelägna uppgifter blir

därför att ge allmänheten tillgång till ett omfattande

basmaterial, t.ex. genom att stödja etableringen av en

infrastruktur för grundläggande informationsverksamhet på lokal

nivå (folkbibliotek, databaser, m.m.). Utskottet konstaterar att

detta informationsuppdrag visserligen ligger inom

regeringskansliet, men sekretariatet arbetar ändå inte med att

föra ut information från regeringen, som hävdas i motion U512

(v). Uppdraget är att sprida bred, saklig och allsidig

information utifrån en åsiktsneutral utgångspunkt.

Med det ovan anförda avstyrker utskottet yrkande 1 i motion

U512 (v), motion U518 (s) samt motion U321 (s).

Utskottet anser inte att förslaget i motion U512, yrkande 2,

om spridandet av Maastrichtavtalet till alla hushåll vore ett

kostnadseffektivt sätt att använda statens resurser.

Maastrichtavtalet är t.ex. mycket svårläst även för en person

som är insatt i de europeiska integrationsfrågorna. Däremot vill

utskottet understryka vikten av att resultatet av

Maastrichtavtalet, nämligen överenskommelsen om den Europeiska

unionen och vad den innebär, presenteras på ett sakligt och

lättförståeligt sätt. Denna uppgift ingår i sekretariatets

uppdrag.

Med det ovan anförda avstyrker utskottet yrkande 2 i motion

U512 (v).

I två motioner, U303 (m, fp, c, kds) och A811 (c), yrkande 8,

föreslås en prioritering av kvinnoorganisationer vid

tilldelningen av medel för Europainformation. Utskottet delar,

som också framhållits ovan, motionärernas åsikt att det är

angeläget att Sveriges kvinnor får ökad kunskap om hur ett

medlemskap kommer att påverka deras situation.

Kvinnoorganisationerna spelar givetvis en central roll i detta

informationsarbete.

Utskottet noterar att regeringen avser att låta ett antal

utredningar genomföra breda konsekvensanalyser av ett svenskt

EG-medlemskap, bl.a. i syfte att så allsidigt och så grundligt

som möjligt före folkomröstningen belysa innebörden av ett

svenskt medlemskap i EG/EU. Utredarna skall få i uppgift att

belysa konsekvenserna av såväl ett medlemskap, som ett

icke-medlemskap, i EG/EU. En av utredningarna avses belysa

konsekvenserna för den sociala välfärden och jämställdheten.

Andra informationsinsatser i form av bl.a. skrifter och

seminarier är enligt vad utskottet inhämtat också på

planeringsstadiet. Utskottet noterar vidare att 1992 års

Långtidsutredning (LU92) nyligen publicerat ett betänkande med

rubriken "Svenska kvinnor möter Europa". Också detta torde

utgöra ett värdefullt underlag för kunskapsinhämtning och debatt

i dessa frågor.

Med det ovan anförda får motion U303 (m, fp, c, kds) samt

yrkande 8 i motion A811 (c) anses besvarade.

Vad gäller förslaget i motion U516 (nyd) att anvisa medel

under anslaget E 7 till Utbildningsradion för kurslitteratur

till samtliga svenska hushåll i samband med genomförandet av

EG-information i TV och radio vill utskottet hänvisa till att

denna typ av insats redan finns planerad inom ramen för den

fortsatta informationsverksamheten inför folkomröstningen. Den

mer detaljerade planeringen härför ombesörjs av sekretariatet

för Europainformation.

Därmed avstyrker utskottet motion U516 (nyd).

Beträffande förslaget i motion U307 (s, m) att Malmö

stadsbibliotek skall bli dokumentationscentrum för Europafrågor

noterar utskottet att förslaget utgör ett exempel på en

långsiktig informationsåtgärd som kan vara angelägen att

genomföra. Anslaget E 7 är emellertid avsett för insatser på

kort sikt inför folkomröstningen.

Därmed avstyrks motion U307 (s, m).

F. Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor m.m.

Propositionen (s. 218--223)

För utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska

området (anslaget F 1) föreslås totalt 2 511 000 kr. Däri ingår

den del av det tidigare anslaget B 1. Förenta nationerna, om 632

000 kr, som används för utredningar m.m. och som regeringen

föreslår bör överföras till anlaget F 1.

Utrikesdepartementet har från det tidigare benämnda anslaget F

3. Information, studier och forskning om freds- och

nedrustningssträvanden m.m. beviljat bidrag för freds- och

nedrustningssträvanden i form av dels grundbidrag till enskilda

organisationer som bedriver informationsverksamhet och

opinionsbildning, dels projektbidrag för informationsverksamhet,

studier och forskning.

De senaste årens utveckling i Europa har förändrat

förutsättningarna för säkerhets- och nedrustningspolitiska

bedömningar och har givit anledning, anser regeringen, till nya

överväganden beträffande de anslag som rör nedrustnings- och

säkerhetspolitiska frågor, däribland F 2-anslaget. En översyn av

anslaget har också bedömts angelägen av andra skäl. Någon samlad

analys eller revision har hittills inte genomförts trots att

över 200 miljoner kronor, inkl. medel från särskilda

fredslotterier, fördelats sedan budgetåret 1983/84. Vidare har

en översyn ansetts motiverad av de ytterst kraftiga sparkrav som

ålagts såväl Utrikesdepartementet som övriga departement.

Den genomförda utredningen har bl.a. visat att anslaget i

flera fall lett till att många fredsorganisationer råkat in i

ett stort beroende av statliga bidrag. Utredaren har också

påpekat att Utrikesdepartementets rutiner för kontroll och

uppföljning av beviljade anslag har varit bristfälliga.

Regeringen föreslår att anslaget fortsättningsvis benämns

Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande

utveckling. Den framtida fördelningen av medel bör enligt

regeringen ta hänsyn till de ändrade politiska förutsättningarna

i vår omvärld. I ett senare skede avser regeringen besluta om

delvis nya föreskrifter för bidrag från anslaget. I

propositionen redovisas några av de principer som regeringen

anser bör ligga till grund för de nya föreskrifterna. Regeringen

föreslår att 20 miljoner kronor anvisas det nya anslaget F 2.

Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande

utveckling.

Anslagen F 3--F 5 behandlas i anslutning till utskottets

överväganden i anledning av proposition 1992/93:170 rörande den

framtida forskningspolitiken (1992/93:UU31).

Sammanfattning av motionerna

I utskottsgruppsmotionen U309 (s) anförs att det tidigare

anslaget för Information, studier och forskning om freds- och

nedrustningssträvanden m.m. i huvudsak fyllde sitt syfte att

bredda och stärka engagemanget i dessa frågor. Medlen

resulterade enligt motionärerna i fördjupade kunskaper, ökade

internationella kontakter och därmed vidgad internationell

förståelse samt i inträngande analyser och idéer, som också

kunde tas till vara av nationella regeringar och internationella

organ. I motionen påpekas att en överväldigande

riksdagsmajoritet ställde sig bakom anslagets successiva

uppbyggnad och bakom kravet på en ytterligare successiv ökning

till en anslagsnivå motsvarande en promille av försvarsanslaget.

Regeringens förslag innebär däremot -- menar motionärerna -- att

gapet till promillemålet vidgas ytterligare, eftersom anslaget i

fråga minskar för andra året i följd, medan däremot

försvarsanslaget fortsätter att öka. För 1993/94 skulle en

promille utgöra 39 miljoner, anges det i motion U309 (s). I

motionens yrkande 1 begärs att upplysnings-, forsknings- och

studiearbetet om fred och nedrustning skall fortsätta och att

promillemålet successivt bör uppnås. Även i motion U323 (fp),

yrkande 1, samt motion U326 (v), yrkande 3, föreslås att

promillemålet bör ligga fast.

I utskottsgruppsmotionen U309 (s) hävdas vidare att anslagets

omrubricering antyder en begränsning och förändring av anslagets

inriktning som inte kan godtas. De av regeringen angivna

principerna för organisationsstöd och projektbidrag finner

motionärerna alltför otydliga. I motionen förordas att en

förskjutning i fördelningen av F 2-anslaget sker mot ökat

organisationsstöd. Motionärerna vänder sig således mot principen

om successivt minskande organisationsstöd och även mot

regeringens förslag att öka kraven på egenfinansiering.

Sammanfattningsvis begär motionärerna (yrkande 2) att F

2-anslagets inriktning, mottagare och utformning ej skall

förändras på de sätt som regeringen föreslår i propositionen. I

yrkande 3 föreslås att anslaget uppräknas till 24,6 miljoner

kronor.

Även motion U323 (fp) vänder sig mot de av regeringen

föreslagna principerna för fördelningen av F 2-anslaget (yrkande

2). I motionens tredje yrkande anförs att regeringens förslag om

hur fördelningsbesluten i framtiden bör fattas ej kan accepteras

på sikt. Motionärerna framhåller det angelägna i att den grupp

som bereder ärendet har en bred sammansättning och god kunskap

om fredsrörelsens sätt att arbeta.

I motion U326 (v) (yrkande 1) föreslås att F 2-anslaget skall

rubriceras Information, studier och forskning om freds- och

nedrustningssträvanden m.m. Motionärerna anför att forskning,

studier och information hänger nära samman och att det statliga

stödet till dessa tre verksamheter därför bör sammanhållas under

en rubrik. I motionens yrkande 2 föreslås att riksdagen hos

regeringen begär förslag om föreskrifter för bidragsgivning från

F 2-anslaget. I motionens fjärde yrkande föreslås att 20

miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således

40 miljoner kronor anvisas det av motionärerna föreslagna

anslaget Information, studier och forskning om freds- och

nedrustningssträvanden m.m.

I yrkande 5 i motion U326 (v) föreslås att möjligheten skall

finnas att erhålla såväl organisationsstöd som projektstöd från

F 2-anslaget. I det sjätte yrkandet föreslås att möjlighet skall

finnas att komplettera organisationsbidrag med projektbidrag

från anslaget F 2 för verksamhet rörande icke förutsedda

konflikter. I motionens sjunde yrkande begärs att kravet på

egenfinansiering inte skall öka i den utsträckning regeringen

föreslår. I motionens yrkande 8 anförs att kravet på

egenfinansiering i den utsträckning regeringen föreslår inte

skall gälla organisationer som bildats för samarbete, s.k.

takorganisationer. I motionens nionde yrkande anförs att vissa

organisationer, t.ex. politiska partier och fackliga organ, kan

komma att diskrimineras om dessa organisationer inte längre kan

komma i åtnjutande av organisationsstöd i samma utsträckning som

tidigare.

Även i motion U310 (c) uttrycks farhågan att kritiska röster

och forskningsorgan kan komma att diskrimineras med den

nyordning regeringen föreslår. Anslaget F 2 skall enligt

motionärerna inte främst ses som stöd till folkrörelser utan som

en kanal för Sveriges arbete för konfliktlösning utan våld.

Enligt motionärerna bör kravet på egenfinansiering inte öka.

Därtill kan det ofta vara viktigt att kunna ge både

organisationsstöd och bidrag till projekt, anförs det i motionen

(yrkande 1). I motionens yrkande 2 föreslås att regeringen bör

förelägga riksdagen en proposition med förslag till föreskrifter

för anslagen samt förslag till grundanslag till

organisationerna. Enligt motionärerna kan det allmänna

ekonomiska läget motivera en tillfällig neddragning av F

2-anslaget. Så fort statens finanser tillåter bör dock anslaget

åter öka, föreslås det i motionens yrkande 3.

I motion U319 (s) föreslås att Stiftelsen Dag

Hammarskjöldbiblioteket bör få fortsatt statsbidrag från F 2

eller annat lämpligt anslag. Bakgrunden till yrkandet är att det

i propositionen inte framgår hur regeringen avser ställa sig

till framtida ansökningar om bidrag till biblioteket. För att

säkerställa fortsatta statsbidrag till bibliotekets verksamhet

kan möjligheten övervägas, anförs det i motion U319 (s), att

inkludera Dag Hammarskjöldbiblioteket i grundanslaget till

Svenska FN-förbundet.

I partimotionen U401 (nyd) framhålls att F-anslagen måste

begränsas. Motionärerna anser att budgetunderskottet motiverar

ytterligare nedskärningar. Dessa föreslås i motionen fördelas

enligt följande uppställning (yrkandena 1--2). Regeringens

förslag återges inom parentes:

F 1. Utredningar och andra

insatser på det utr. pol. området: 2 511 000 (2 511 000)

F 2. Information och studier om

säkerhetspolitik och freds-

främjande utveckling: 4 511 000 (20 000 000)

Utskottet

Utskottet konstaterar, liksom tidigare i betänkandet, att

utrikesförvaltningens aktuella budgetarbete, i alla sina

verksamhetsgrenar, i mycket hög grad kommit att präglas av de

starka sparkrav som ålagts förvaltningen. De innebär, som

påpekats tidigare, bl.a. indragningen av åtskilliga

utlandsmyndigheter och ett större antal tjänster. Sparbetinget

har medfört att stor återhållsamhet också tills vidare kommer

att prägla anslagen till sådana organ som erhåller medel ur

anslaget F. Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor, bl.a.

folkrörelser, enskilda organisationer och institutioner som

bl.a. FOA, SIPRI, Utrikespolitiska institutet m. fl.

Den verksamhet som bedrivs inom dessa organ är av stor

betydelse för det svenska internationella agerandet och kan

t.ex. ligga till grund eller tjäna som inspiration för svenska

initiativ på utrikespolitikens område. Utskottet beklagar att

det statsfinansiella läget för närvarande inte tillåter en

generösare bevillning av medel till F-anslaget än vad regeringen

föreslagit i proposition 1992/93:100. Utskottet noterar dock att

nivån vad gäller anslaget F 2 också bör ses i relation till de

anslagsnivåer som föreslås avseende anslagen F 3--F 5 i

regeringens proposition om den framtida forskningspolitiken

(1992/93:170). I denna föreslås t.ex. en minskning av FOA:s

anslag med cirka en tredjedel. Regeringen anser sig heller inte

i stånd att i rådande ekonomiska läge tillmötesgå SIPRI:s

begärda anslagsökning syftande till att bl.a. öka den analytiska

ambitionsnivån i studiet av de politiska, etniska och sociala

faktorer som ligger bakom militära konflikter.

Som påpekas i flera motioner har riksdagen uttalat

(1986/87:UU11) att F 2-anslaget (dåvarande F 3-anslaget) genom

en gradvis uppräkning bör öka till en nivå motsvarande en

promille av försvarskostnaderna. Utskottet instämmer i den

förhoppning, som uttrycks i flera av motionerna, att det

statsfinansiella läget på sikt skall tillåta en successiv ökning

av F 2-anslaget. Utskottet finner det dock inte meningsfullt att

i rådande ekonomiska situation åter slå fast det s.k.

promillemålet.

Vad beträffar föreslagna belopp under anslagen F 1--F 2 och

med anledning av yrkande 1 i motion U401 (nyd) tillstyrker

utskottet således propositionens förslag och avstyrker därmed

yrkande 3 i motion U309 (s), yrkande 4 i motion U326 (v) samt

yrkande 2 i motion U401 (nyd). Yrkande 1 i motion U309 (s),

yrkande 3 i motion U326 (v), yrkande 3 i motion U310 (c) samt

yrkande 1 i motion U323 (fp) anses besvarade.

Begreppet säkerhetspolitik, som lyfts fram i propositionen,

skall enligt utskottets uppfattning ges den bredare innebörd som

bl.a. fastslagits i ESK-sammanhang, och vilken tar hänsyn till

bl.a. etniska spänningar, ekonomisk utveckling och sociala och

ekologiska faktorer. Utskottet tolkar propositionen så att

analysverksamhet som rör dylika frågor även fortsättningsvis

skall kunna finansieras över anslaget F 2.

I likhet med regeringen ser utskottet positivt på att svenska

ideella organisationer utvecklar bl.a. demokratifrämjande

kontakter med organisationer och institutioner i de tidigare

kommunistiska diktaturerna. Som utskottet utvecklar i betänkande

1992/93:UU15 kan även organ med anknytning till de politiska

partierna spela en viktig roll i detta sammanhang. Utskottet

anser att sådana organisationer som hittills bör kunna komma i

fråga för såväl projektstöd som organisationsstöd. Politiska

partier eller arbetsmarknadsorganisationer bör dock ej ges

bidrag. I de fortsatta övervägandena om organisations- och

projektstöd samt om egeninsatsens storlek bör enligt utskottet

stor varsamhet iakttas så att inte freds- och demokratistöd via

folkrörelser försvåras och omöjliggörs. Bl.a. finns det

anledning att framhålla att vissa medlemsmässigt små

organisationer bedriver en värdefull verksamhet som når många

människor och som det kan finnas anledning att stödja.

Utskottet noterar regeringens avsikt att under en

övergångsperiod tillämpa en flexibel tolkning av

bidragskriterierna.

Utskottet anser att de skärpta krav på redovisning som

regeringen föreslår är motiverade mot bakgrund av vad som

framkommit i den nyligen avslutade översynen av anslaget F 2.

Utredaren har bl.a. hävdat att medel i vissa fall -- i strid

med anslagets syften -- använts för annat än vad som angetts i

ansökningarna. Utskottet välkomnar den utförligare redovisning

av medelsanvändningen som regeringen aviserat.

Beträffande förslaget i motion U319 (s) att statsbidraget till

Stiftelsen Dag Hammarskjöldbiblioteket skall fortsätta noterar

utskottet att de aviserade nya föreskrifterna gällande bidrag

från anslaget F 2 inte kommer att medge att bidrag ges till

bibliotek. Enligt vad utskottet inhämtat är frågan om Stiftelsen

Dag Hammarskjöldbibliotekets möjligheter att erhålla statsbidrag

i annan form för närvarande under beredning inom

regeringskansliet.

Därmed anser utskottet yrkande 2 i motion U309 (s), yrkandena

1 och 2 i motion U310 (c), yrkandena 2 och 3 i motion U323 (fp),

motion U319 (s) samt yrkandena 1, 2 och 5--9 i motion U326 (v)

besvarade.

Hemställan

Utskottet hemställer

till littera A. Utrikesdepartementet m.m.

1. beträffande miljöattachéernas verksamhet och användningen

av utlandsmyndigheterna i miljöarbetet

att riksdagen med godkännande av vad regeringen anfört lägger

propositionen i denna del till handlingarna,

2. beträffande utrikesförvaltningen

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bil. 4

och med avslag på motion 1992/93:U325 yrkandena 1 och 2 till

Utrikesförvaltningen för budgetåret 1993/94 anvisar ett

ramanslag på 1 495 441 000 kr,

res. 1 (nyd) - delvis

3. beträffande nordisk samordning av utlandsrepresentation

att riksdagen förklarar motion 1992/93:U305 besvarad med vad

utskottet anfört,

4. beträffande löne- och karriärutveckling inom

Utrikesdepartementet

att riksdagen förklarar motion 1992/93:U315 besvarad med vad

utskottet anfört,

5. beträffande Sveriges representation i Chicago

att riksdagen förklarar motion 1992/93:U301 besvarad med vad

utskottet anfört,

6. beträffande Sveriges representation utomlands i övrigt

att riksdagen avslår motion 1992/93:U317,

res. 1 (nyd) - delvis

7. beträffande upprättande av konsulat i Murmansk

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:U322 och 1992/93:U603

yrkande 4,

8. beträffande inrättande av ett Sverigehus i S:t

Petersburg

att riksdagen förklarar motion 1992/93:U314 besvarad med vad

utskottet anfört,

9. beträffande Taiwans representation i Stockholm

att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:U308 yrkandena 1

och 2 och 1992/93:U316 yrkandena 3 och 5 besvarade med vad

utskottet anfört,

10. beträffande Exportrådets kontor i Taiwan

att riksdagen förklarar motion 1992/93:U316 yrkande 2

besvarat med utskottet anfört,

11. beträffande Tokyoambassadens investeringsspecialist

att riksdagen förklarar motion 1992/93:U316 yrkande 4 besvarat

med vad utskottet anfört,

12. beträffande visumtvång för taiwaneser

att riksdagen förklarar motion 1992/93:U316 yrkande 1

besvarat med utskottet anfört,

13. beträffande kursdifferenser

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Kursdifferenser för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr,

14. beträffande honorärkonsuler

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:U325 yrkande 3 till Honorärkonsuler

för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 15 500 000

kr,

res. 1 (nyd) - delvis

15. beträffande särskilda förhandlingar med annan stat eller

inom internationell organisation

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:U325 yrkande 4 till Särskilda

förhandlingar med annan stat eller inom internationell

organisation för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag

på 60 000 000 kr,

res. 1 (nyd) - delvis

16. beträffande nordiskt samarbete

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Nordiskt samarbete för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 1610000 kr,

17. beträffande utredningar m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:U325 yrkande 5 till Utredningar

m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

10 552 000 kr,

res. 1 (nyd) - delvis

18. beträffande valförfarandet vid Sveriges

utlandsmyndigheter

att riksdagen förklarar motion 1992/93:U325 yrkande 7 besvarat

med vad utskottet anfört,

19. beträffande officiella besök m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:U325 yrkande 6 till Officiella besök

m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 10

180 000 kr,

res. 1 (nyd) - delvis

20. beträffande ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i

utlandet m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m.

för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 4 500 000

kr,

till littera B. Bidrag till vissa internationella

organisationer

21. beträffande Förenta nationerna

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Förenta nationerna för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 191 890 000 kr,

22. beträffande Konferensen om säkerhet och samarbete i

Europa (ESK)

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 23 328 000 kr,

23. beträffande Nordiska ministerrådet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Nordiska ministerrådet för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 250 000 000 kr,

24. beträffande Europarådet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Europarådet för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 29780000 kr,

25. beträffande Organisationen för ekonomiskt samarbete och

utveckling (OECD)

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

(OECD) för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 21

500 000 kr,

26. beträffande Europeiska frihandelssammanslutningen

(EFTA)

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret

1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 110 000 000 kr,

27. beträffande övriga internationella organisationer m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:U313 till Övriga internationella

organisationer m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 2864000 kr,

till littera D. Information om Sverige i utlandet

28. beträffande de övergripande målen för verksamheten inom

Svenska institutets ansvarsområde

att riksdagen godkänner de övergripande målen för verksamheten

inom Svenska institutets ansvarsområde i enlighet med vad som

förordats i budgetpropositionens avsnitt Slutsatser,

29. beträffande Svenska institutet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Svenska institutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 63 083 000 kr,

30. beträffande nya kortvågssändare

att riksdagen fastställer den i budgetpropositionen förordade

planen för kapitalkostnader under åren 1995--2003 i samband med

investering i nya kortvågssändare,

31. beträffande Radioprogramverksamhet för utlandet

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bil. 4

och med avslag på motionerna 1992/93:U318 yrkandena 1--3 och

1992/93:U312 yrkandena 1 och 2 till Radioprogramverksamhet för

utlandet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag

på 51 363 000 kr,

res. 2 (nyd) - delvis

32. beträffande Radio Swedens framtida finansiering

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:U304,

1992/93:U302 yrkandena 1 och 2, 1992/93:U311 yrkandena 1 och 2,

1992/93:U320 samt 1992/93:U324 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om behovet av att inom

regeringskansliet skyndsamt överväga frågan om Radio Swedens

finansiering,

res. 2 (nyd) - delvis

33. beträffande övrig information om Sverige i utlandet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Övrig

information om Sverige i utlandet för budgetåret 1993/94

anvisar ett reservationsanslag på 14 254 000 kr,

till littera E. Utrikeshandel och exportfrämjande

34. beträffande Krigsmaterielinspektionen m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Krigsmaterielinspektionen m.m. för budgetåret 1993/94

anvisar ett ramanslag på 4 465 000 kr,

35. beträffande medel för översättning av EG:s regelverk

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Medel

för översättning av EG:s regelverk för budgetåret 1993/94

anvisar ett reservationsanslag på 16 500 000 kr,

36. beträffande kvinnoorganisationernas tilldelning av medel

för Europainformation

att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:U303 samt

1992/93:A811 yrkande 8 besvarade med vad utskottet anfört,

37. beträffande spridandet av Maastrichtavtalet

att riksdagen avslår motion 1992/93:U512 yrkande 2,

38. beträffande medel till Malmö stadsbibliotek

att riksdagen avslår motion 1992/93:U307,

39. beträffande medel för informationsinsatser om europeisk

integration

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Medel

för informationsinsatser om europeisk integration för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000

kr,

40. beträffande fördelningen av medel för

informationsinsatser om europeisk integration

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:U512 yrkande 1,

1992/93:U516, 1992/93:U518 samt motion 1992/93:U321,

res. 3 (nyd)

till littera F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor

m.m.

41. beträffande utredningar och andra insatser på det

utrikespolitiska området

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bil. 4

och till motion 1992/93:U401 yrkande 1 till Utredningar och

andra insatser på det utrikespolitiska området för budgetåret

1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 2 511 000 kr,

42. beträffande målet för F 2-anslagets storlek

att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:U309 yrkande 1,

1992/93:U323 yrkande 1, 1992/93:U310 yrkande 3 samt 1992/93:U326

yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört,

res. 4 (s) - delvis

43. beträffande fördelningen av medlen under anslaget F 2

att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:U309 yrkande 2,

1992/93:U323 yrkandena 2 och 3, 1992/93:U326 yrkandena 1, 5--9

samt 1992/93:U310 yrkandena 1 och 2 (berörd del) besvarade med

vad utskottet anfört,

44. beträffande föreskrifter för F 2-anslaget

att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:U310 yrkande 2

(berörd del) samt 1992/93:U326 yrkande 2 besvarade med vad

utskottet anfört,

45. beträffande bidrag till Stiftelsen Dag

Hammarskjöldbiblioteket

att riksdagen förklarar motion 1992/93:U319 besvarad med vad

utskottet anfört,

46. beträffande information och studier om säkerhetspolitik

och fredsfrämjande utveckling

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bil. 4

och med avslag på motionerna 1992/93:U309 yrkande 3,

1992/93:U326 yrkande 4 samt 1992/93:U401 yrkande 2 till

Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande

utveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 20000000 kr.

res. 4 (s) - delvis

res. 5 (nyd)

Stockholm den 15 april 1993

På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschys

I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre

Schori (s), Nic Grönvall (m), Alf Wennerfors (m), Mats Hellström

(s), Maj Britt Theorin (s), Pär Granstedt (c), Karl-Erik

Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils T Svensson (s), Margareta

Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s),

Karl-Göran Biörsmark (fp) och Kristina Svensson (s).

Reservationer

1. Utrikesförvaltningen och Sveriges representation utomlands

m.m. (mom. 2, 6, 14, 15, 17, 19)

Lars Moquist (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "motion U317

(nyd)" bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att regeringen i år föreslagit en del

förändringar inom Utrikesdepartementet. Det angivna sparbetinget

innebär vissa rationaliseringar på UD, avskedandet av tjänstemän

och omvandlingen av ett fåtal generalkonsulat till honorära

konsulat. Dessa rationaliseringar är bra men inte tillräckliga.

Enligt utskottets mening måste, så som föreslås i motionerna

U325 (nyd) och U317 (nyd), ett helt nytt grepp tas på

utrikesförvaltningen och på Sveriges representation utomlands.

UD måste bli mer offensivt. Sverige bör kunna uppnå en utökad

representation i internationella organ. Detta bör i sin tur ge

mera insyn i internationella organs arbete. Svenska företag går

ibland miste om stora order på grund av svenskt ointresse och

bristande engagemang.

Utskottet anser att förutsättningarna bör utredas för att

skapa ett nytt system för Sveriges utrikesförvaltning. Detta

system skulle kunna gå under arbetsnamnet Sweden Center. Dess

uppgift bör vara att, med Exportrådet som bas, ansvara för

Sveriges utrikeshandel och exportkrediter samt marknadsföringen

av Sverige som kultur- och turistland. Den välfungerande svenska

representationen i Tokyo, med ambassad, exportråd och

handelskammare i samma hus, kan, som anförs i motion U325 (nyd),

stå som modell för den nya utrikesförvaltningens organisation.

Enligt utskottet bör Sverige av ekonomiska och representativa

skäl i större utsträckning än i dag utse honorära konsuler.

Anslaget för särskilda förhandlingar liksom anslaget för

utredningar kan enligt utskottets mening minskas ytterligare

genom att ökad effektivitet uppnås generellt inom

utrikesförvaltningen. Utskottet anser vidare att anslaget

avseende officiella besök bör minskas.

Därmed tillstyrker utskottet yrkandena 1--6 i motion U325

(nyd) samt motion U317 (nyd).

dels att momenten 2, 6, 14, 15, 17 och 19 i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande utrikesförvaltningen

att riksdagen med bifall till i motion 1992/93:U325 yrkandena

1 och 2 och med avslag på regeringens förslag till

Utrikesförvaltningen för budgetåret 1993/94 anvisar ett

ramanslag på 1345000000 kr,

6. beträffande Sveriges representation utomlands

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U317 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande honorärkonsuler

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U325 yrkande 3

och med avslag på regeringens förslag till Honorärkonsuler

för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 20 000 000

kr,

15. beträffande särskilda förhandlingar med annan stat eller

inom internationell organisation

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U325 yrkande 4

och med avslag på regeringens förslag till Särskilda

förhandlingar med annan stat eller inom internationell

organisation för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag

på 50 000 000 kr,

17. beträffande utredningar m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U325 yrkande 5

och med avslag på regeringens förslag till Utredningar m.m.

för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 9 452

000 kr,

19. beträffande officiella besök m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U325 yrkande 6

och med avslag på regeringens förslag till Officiella besök

m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 8

380 000 kr.

2. Radioprogramverksamhet för utlandet m.m. (mom. 31, 32)

Lars Moquist (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Utrikesutskottet har" och på s. 25 slutar med

"motion U312 (v)" borde ha utgått.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "motion U318

(nyd)" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens syn på att huvuduppgiften för

Radio Swedens sändningar till utlandet är att snabbt förmedla

nyheter samt information om kultur- och samhällsliv på svenska

till i första hand svenskar i utlandet. Den snabba utvecklingen

på etermediaområdet i världen i stort och i än högre grad i

Europa under de senaste åren har medfört förändrade

förutsättningar beträffande sändningarna på utländska språk.

Kortvågssändningar med nyheter från Sverige har i detta

perspektiv blivit mindre attraktiva.

Utskottet anser att Radio Swedens uppdrag mot denna bakgrund

kan utföras med redan för svenskt bruk producerat material.

Radio Swedens egen produktionsverksamhet kan enligt denna

bedömning således läggas ner och sändningar på andra språk än

svenska och engelska upphöra. Med den nya roll som utskottet

förordar för Radio Sweden kan organisationen minskas radikalt

och därmed också anslaget.

Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandena 1--3 i motion

U318 samt betraktar motion U320 (kds, fp, c, nyd) som besvarad.

Motion U304 (c), yrkandena 1 och 2 i motion U302 (fp), yrkandena

1 och 2 i motion U311 (s), motion U324 (s) samt motion U312 (v)

avstyrks.

dels att momenten 31 och 32 i utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

31. beträffande Radioprogramverksamhet för utlandet

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U318 yrkandena

1--3 och med avslag på regeringens förslag samt motion

1992/93:U312 yrkande 1 och 2 till Radioprogramverksamhet för

utlandet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag

på 14 700 000 kr,

32. beträffande Radio Swedens framtida finansiering

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:U320 samt med

avslag på motionerna 1992/93:U302 yrkandena 1 och 2,

1992/93:U304, 1992/93:U311 yrkandena 1 och 2 och 1992/93:U324

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Fördelningen av medel för informationsinsatser om europeisk

integration (mom. 40)

Lars Moquist (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "Vad gäller förslaget" och som slutar med "motion

U516 (nyd)" bort ha följande lydelse:

I motion U516 (nyd) föreslås att medel anvisas under anslaget

E 7 till Utbildningsradion för kurslitteratur till samtliga

svenska hushåll i samband med genomförandet av EG-information i

TV och radio. Utskottet delar motionärernas uppfattning att

Utbildningsradion bör ges ökade resurser att förmedla sådan

information. Kurslitteraturen i fråga kan även användas i

studieförbundens cirkelverksamhet inom EG. Utskottet anser

därför att denna bör bekostas med statsmedel.

Därmed tillstyrker utskottet motion U516 (nyd).

dels att mom. 40 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

40. beträffande fördelningen av medel för

informationsinsatser om europeisk integration

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U516 och med

avslag på motion 1992/93:U512 yrkande 1, motion 1992/93:U518

samt motion 1992/93:U321 till Utbildningsradion under tredje

huvudtiteln, E 7, för budgetåret 1993/94 anvisar 4 750 000 kr,

4. Målet för F 2-anslagets storlek m.m. (mom. 42, 46)

Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik

Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke och Kristina

Svensson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32

börjar med "Utskottet instämmer" och på s. 33 slutar med "motion

U323 (fp) anses besvarade" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att en överväldigande riksdagsmajoritet

1990/91 ställde sig bakom en successiv uppbyggnad till 26

miljoner och bakom kravet på en fortsatt ökning till en nivå

motsvarande en promille av försvarsanslaget. För 1993/94 utgör

en promille 39 miljoner. Regeringen föreslår 20 miljoner.

Eftersom försvarsanslaget enligt regeringens förslag räknas upp

med över en miljard bör F2-anslaget -- för att inte ytterligare

tappa mark i förhållande till promillemålet -- enligt utskottets

uppfattning uppräknas till 24,6 miljoner kronor.

Utskottet anser således att arbetet för fred och nedrustning

bör fortsätta och att promillemålet successivt bör uppnås. Det

vore, enligt utskottets uppfattning, mycket illa att genom

förändringar i fråga om anslagets inriktning, mottagare,

utformning och nivå riskera att skada den kompetensuppbyggnad

som ägt rum och den omfattning det folkligt baserade

fredsarbetet fått det senaste decenniet.

Vad beträffar föreslagna belopp och med anledning av motion

1992/93:U401 (nyd) yrkande 1 tillstyrker utskottet således

propositionens förslag avseende F 1-anslaget. Beträffande F

2-anslaget tillstyrker utskottet motion 1992/93:U309 (s) yrkande

3 samt besvarar motion 1992/93:U310 (c) yrkande 3. Motionerna

1992/93:U326 (v) yrkande 4 och 1992/93:U401 (nyd) yrkande 2

avstyrks därmed. Utskottet tillstyrker vidare motionerna

1992/93:U309 (s) yrkande 1, 1992/93:U326 (v) yrkande 3 samt

1992/93:U323 (fp) yrkande 1.

dels att momenten 42 och 46 i utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

42. beträffande målet för F 2-anslagets storlek

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:U309 yrkande

1, 1992/93:U323 yrkande 1, 1992/93:U310 yrkande 3 samt

1992/93:U326 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

46. beträffande information och studier om säkerhetspolitik

och fredsfrämjande utveckling

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U309 yrkande 3

och med avslag på propositionen samt motionerna 1992/93:U326

yrkande 4 och 1992/93:U401 yrkande 2 till Information och

studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

24600000 kr.

5. Information och studier om säkerhetspolitik och

fredsfrämjande utveckling (mom. 46)

Lars Moquist (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32

börjar med "Den verksamhet" och på s. 33 slutar med "anses

besvarade" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett folkligt stöd för freds- och

nedrustningsarbete har varit en förutsättning för svenska

nedrustningsinsatser. En nästan total förändring i de

internationella relationerna -- Tysklands återförening,

Sovjetunionens sönderfall och Warszawapaktens upplösning --

innebär emellertid också en helt annorlunda situation för

fredsrörelserna.

Konflikter mellan och inom stater har alltid funnits. Etniska

och religiösa motsättningar tornar nu upp sig i forna

Sovjetunionen och Jugoslavien. I ansträngningarna att lösa

konflikter behövs i många fall dock inte mer forskning utan

snarare mer av sunt förnuft. Den kritik som riktats mot F

2-anslagets hittillsvarande användning har i stor utsträckning

varit välgrundad. I den ekonomiska kris som Sverige nu befinner

sig i måste besparingar göras på så gott som alla områden.

Utskottet avvisar därför regeringens förslag beträffande F

2-anslaget och anvisar i stället 4 511 000 kr.

Vad beträffar föreslagna belopp under anslagen F 1 och F 2

tillstyrker således utskottet yrkandena 1 och 2 i motion U401

(nyd) och avstyrker regeringens förslag samt yrkande 3 i motion

U309 (s) och yrkande 4 i motion U326 (v). Yrkande 1 i motion

U309 (s), yrkande 3 i motion U326 (v), yrkande 3 i motion U310

(c) samt yrkande 1 i motion U323 (fp) anses besvarade.

dels att moment 46 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

46. beträffande Information och studier om säkerhetspolitik

och fredsfrämjande utveckling

att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1992/93:U401

och med avslag på regeringens förslag samt på motionerna

1992/93:U309 yrkande 3 och 1992/93:U326 yrkande 4 till

Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande

utveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 4511000 kr.

Särskilt yttrande

1. Taiwans representation i Stockholm (mom. 9)

Nic Grönvall (m) anför:

Jag har tillträtt utskottets uppfattning att Sveriges

nuvarande Kinapolitik förhindrar att Sverige lämnar förmåner

till Taiwans representation i Stockholm, som skulle motsvara de

förmåner som kan lämnas till länders beskickningar i Stockholm.

Med "ett-Kina-politiken" som grundval nödgas Sverige undandra

republiken Kina/Taiwan den ställning som dess internationella

ställning motiverar. Jag förordar därför, bl. a. av dessa skäl,

att Sveriges Kinapolitik omformuleras så att den kommer att

bättre överensstämma med de omständigheter som råder i

Folkrepubliken Kina och de fria territorierna Taiwan, Hongkong

och Macao. En sådan Kinapolitik skulle kunna formuleras i

överensstämmelse med vad som uttryckts av regeringen i Taipei,

dvs. ett-Kina-politiken gäller med det tillägget att inom ramen

för Kinabegreppet accepteras självständiga regioner under

självständiga regeringar, som i definierade områden samverkar

med Folkrepubliken Kina och i andra områden intar en

självständig ställning. Självständighet inom bl. a. det

utrikespolitiska fältet skulle kunna accepteras för en

självständig region av Kina, om denna region uppfyllde de

folkrättsligt accepterade kriterierna för erkännande.

Med en sådan Kinapolitik skulle Sverige kunna stödja den

självständiga utvecklingen av republiken Kina/Taiwan, och en

utveckling av Hongkong och Macao, efter deras förestående

anslutning till Folkrepubliken Kina, till demokratiskt styrda,

självständiga regioner, allt inom ramen för ett sammanhållet

Kinabegrepp.

Kulturutskottets yttrande

1992/93:KrU10y

Bilaga 1

Radioprogramverksamhet till utlandet

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har den 9 mars 1993 beslutat bereda

kulturutskottet tillfälle att yttra sig över följande motioner

om radioprogramverksamhet till utlandet, nämligen motionerna

1992/93:U302, 1992/93:U304, 1992/93:U311, 1992/93:U320 och

1992/93:U324.

Utskottet

Efter förslag av regeringen fattade riksdagen våren 1992

beslut om villkor och riktlinjer för företagen inom den

dåvarande Sveriges Radio-koncernen under avtalsperioden den 1

januari 1993--den 31 december 1996 (prop. 1991/92:140, bet.

1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329). Då den nya avtalsperioden

inleddes slogs Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB

samman till ett nytt radiobolag, Sveriges Riksradio AB (SR).

Radio Sweden är en enhet inom SR som svarar för

radioprogramverksamheten för utlandet.

I den proposition, som låg till grund för riksdagsbeslutet,

föreslogs att riksdagen skulle godkänna vad i propositionen

förordats i fråga om public service-företag i vad avsåg

riktlinjer för Radio Swedens verksamhet under avtalsperioden.

Vidare bereddes riksdagen tillfälle att ta del av vad i

propositionen anförts om ekonomiska förutsättningar för Radio

Sweden.

Regeringen föreslog i fråga om riktlinjerna att Radio Swedens

kostnader för verksamheten skulle täckas genom anslagsmedel som

staten skulle ställa till förfogande för det nybildade

radiobolaget, dvs. SR.

Vidare föreslogs bl.a. att Radio Swedens radiosändningar till

utlandet skulle ge dels svenskar som befinner sig utomlands,

dels utländsk publik möjlighet att få information om och

upprätthålla kontakt med Sverige.

Riktlinjerna överensstämde med gällande praxis under den förra

avtalsperioden, då Radio Sweden formellt utgjorde en del av

Sveriges Riksradio AB.

I propositionen anfördes att de ekonomiska förutsättningarna

för Radio Sweden överensstämde med vad chefen för

Utrikesdepartementet föreslagit i 1992 års budgetproposition.

Utrikesutskottet bereddes tillfälle att yttra sig i ärendet

men fann -- efter att ha tagit del av propositionen och

motionerna -- ej anledning att avge något yttrande.

Kulturutskottet föreslog i sitt av riksdagen godkända

betänkande att riksdagen skulle godkänna riktlinjerna och lämna

utan erinran vad som anförts i propositionen om de ekonomiska

förutsättningarna för Radio Sweden.

Beträffande innehållet i det avtal som träffades mellan staten

och SR om villkor för SR:s rätt att sända radioprogram under

avtalsperioden kan nämnas följande.

I 3 § anges att SR skall sända ljudradioprogram i fyra

rikstäckande kanaler, varav en kanal även skall ha regional

täckning, samt utföra tilläggstjänster i den utsträckning som

behövs för programverksamheten. Vidare anges bl.a. att SR skall

sända ljudradioprogram avsedda för mottagning i utlandet. I 17 §

stadgas bl.a. att SR:s program för sändning till utlandet skall

ge dels svenskar som befinner sig utomlands, dels utländsk

publik möjlighet att få information om och upprätthålla kontakt

med Sverige. Programmen bör ge kunskap om Sverige och bidra till

förståelse av det svenska samhället. I 31 § anges att staten

ställer medel till SR:s förfogande för verksamheten.

Avtalet innehåller inte någon bestämmelse som motsvarar den

punkt i de av riksdagen godkända riktlinjerna för verksamheten

vari anges att Radio Swedens kostnader för verksamheten skall

täckas genom anslagsmedel som staten ställer till förfogande för

det nybildade radiobolaget, dvs. SR.

I årets budgetproposition föreslås en väsentlig nedskärning av

resurserna under anslaget D 2. Radioprogramverksamhet för

utlandet (bil. 4 s. 196--199). Mot denna bakgrund tas i en rad

motioner upp frågan om finansieringen av Radio Swedens

verksamhet.

I motion U302 (fp) föreslås att regeringen skall lägga fram

förslag om hur finansieringen av Radio Swedens verksamhet skall

kunna tryggas (yrkande 2). Motionärerna anger som en

finansieringsmöjlighet att täcka en del av kostnaderna med medel

som tas in genom TV-avgiften. Motionärerna framhåller bl.a. att

sändningar till svenskar som befinner sig utomlands knappast är

av mindre public service-karaktär än sändningar till svenskar

som befinner sig i landet.

Med anledning av detta motionsförslag vill kulturutskottet

redovisa följande.

Föredragande statsrådet anförde i proposition 1991/92:140 att

det -- för att ge public service-företagen så goda

planeringsförutsättningar som möjligt -- var viktigt att ange

vilka resurstillskott resp. rationaliseringskrav som företagen

hade att räkna med inför den nya avtalsperioden, nämligen den

period som började vid årsskiftet (prop. s. 79). På förslag av

kulturutskottet godkände riksdagen regeringens förslag som

innebär följande. Medelstilldelningen till public

service-företagen värdesäkras med utgångspunkt i ett särskilt

index. Företagen får för åren 1993--1995 en reformram om 150

miljoner kronor per år. Det ställs ett rationaliseringskrav om

100 miljoner kronor för vart och ett av åren 1993 och 1994. De

medel som frigörs genom ytterligare rationaliseringar får

behållas för reforminsatser.

De medel som inflyter genom uttag av TV-avgifterna tillförs

ett rundradiokonto. Efter årliga beslut av riksdagen om

medelstilldelningen till public service-företagen överförs medel

från detta konto till public service-företagen. Enligt den

fördelningsnyckel som fastställdes förra året skall 34,31

procent av det tillgängliga beloppet anvisas SR. För år 1993 har

SR i enlighet härmed anvisats 1462,7 miljoner kronor.

Utöver nämnda belopp för den allmänna programverksamheten

tillförs SR under år 1993 52709000 kronor för

radioprogramverksamhet för utlandet (anslaget D 2 på

utrikeshuvudtiteln). Återstoden av de medel som riksdagen

anvisat under ifrågavarande anslag för sådan programverksamhet

avser kapitalkostnder för vissa sändare.

Kulturutskottet gör följande bedömning.

Ett initiativ från riksdagen om överväganden rörande

finansiering, helt eller delvis, av SR:s utlandssändningar med

TV-avgiftsmedel -- i stället för med medel som anvisas över

statsbudgeten -- skulle innebära att riksdagen redan några

månader efter den nya avtalsperiodens ingång aktualiserade en

ändring av de riktlinjer som en enhällig riksdag förra våren

slog fast i fråga om finansieringen av Radio Swedens verksamhet.

Kulturutskottet anser att detta inger betänkligheter.

I sammanhanget måste vidare följande beaktas. Om SR inte

skulle få kompensation för bortfallet av medel anvisade över

statsbudgeten genom en motsvarande ökning av resurserna i form

av TV-avgiftsmedel, skulle en konsekvens av en sådan ändring av

riktlinjerna som ovan åsyftas bli att SR för sin allmänna

programverksamhet kommer att ha mindre resurser än vad riksdagen

förra våren fann motiverat. Utskottet kan inte acceptera en

sådan nedskärning av resurserna till SR. Kulturutskottet är

inte heller berett att föreslå en begränsning eller annan

ändring av det uppdrag i fråga om den allmänna

programverksamheten som SR har. Således måste bortfall för SR av

medel som anvisas över statsbudgeten för SR:s utlandssändningar

kompenseras genom att ytterligare TV-avgiftsmedel anvisas för

att den allmänna programverksamheten inte skall drabbas av

inkomstbortfallet. En höjning av TV-avgiften -- utöver den som

föreslås i budgetpropositionen (36 kr per år) -- blir således

aktuell. Utskottet vill emellertid framhålla att det av

principiella skäl inger starka betänkligheter att med

TV-avgifter bekosta SR-sändningar till utlandet. Detta gäller

oavsett om sändningarna kan betraktas som varande av public

service-karaktär eller inte.

Kulturutskottets slutsats blir att riksdagen inte bör ta något

initiativ till överväganden om finansieringen av SR:s

radioprogramverksamhet för utlandet som innefattar möjligheten

att finansieringen helt eller delvis skulle kunna ske med

TV-avgiftsmedel.

Med det ställningstagande beträffande eventuell användning av

TV-avgiften för SR:s utlandssändningar som utskottet intagit i

det föregående finns det inte skäl att ta upp till övervägande

frågan om en ändring av fördelningsnyckeln.

Stockholm den 23 mars 1993

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte

Branting (fp), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit

Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Leo

Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s),

Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand

(m), Monica Widnemark (s) och Simon Liliedahl (nyd).